Podcasts about Kontroll

Mir begleeden hei e CEO vun enger Firma, déi op allméiglech Aart a Weisen déi perséinlech Date vu Leit beschaaft a verkeeft. Mee wéi hien d'Firma verkafe wëllt, leeft säi Liewe komplett ausser Kontroll. De Simon Larsoche stellt eis dës Komedie-Serie vir.

Professor Hilde Henriksen Waage var nylig gjest hos podcasten Ness. Der kommer hun med overraskende påstander, direkte løgn og usannheter. Dr. Leif Knutsen og jeg tar en systematisk gjennomgang av de groveste påstandene, og diskuterer nyansert tematikken over 3 timer i denne episoden.Temaene spenner seg over alt fra Israels historie, til 7. oktober, Hamas, Hizbollah, Iran, Libanon, Syria, USA, og Midtøsten generelt. Hilde Henriksen Waage er professor i historie ved Universitetet i Oslo og seniorforsker ved Institutt for fredsforskning (PRIO). Hun har publisert en lang rekke bøker og artikler nasjonalt som internasjonalt om Norges forhold til Israel, Oslo-prosessen og forholdene mellom Israel, palestinerne og de omliggende arabiske statene. Hun er en ofte brukt Midtøsten-kommentator i norske og utenlandske medier.Kreditering for videoklippene: NESS / iNyheterDr. Leif Knutsen er økonom, og filolog med bakgrunn som konsulent og rådgiver, med doktorgrad i ingeniørvitenskap. Leif har fått publisert sine analyser i både norske og internasjonale medier, blant annet i The Times of Israel, hvor han omtales slik: «Leif Knutsen has observed, reflected, and written on Israeli and Jewish issues since the late 70's and has personal experience from Jewish life in the US and Norway.»Leif er selv jødisk og driver i dag nettstedet B'emet i Norge, en uavhengig medieplattform med fokus på jødisk liv, Israel, antisemittisme og relatert tematikk i en norsk kontekst. Platformen utfyller, nyanserer, korrigerer og kritiserer norskspråklig dekning av disse emnene. Sjekk ut nettsiden til Leif her: https://www.bemet.no► STØTT HENRIK BECKHEIM PODCAST PÅ VIPPSOm du ønsker å støtte arbeidet med denne podcasten, kan du Vippse et valgfritt beløp til Vippsnummer: #823278 Kapitler:00:00 Introduksjon til Hilde Henriksen Waage12:02 Diskusjon om 7. oktober og Palestinernes Handlinger18:01 Antisemittisme og Jødehat33:04 Narrativer39:02 Israels Respons på 7. oktober46:22 Strategisk Dybde og Sikkerhet54:16 Krigføring og Sivilbefolkning01:05:36 Israels militære doktriner og strategier01:12:01 Identitet og tilhørighet: Palestinere og jøder01:20:30 Kritikk av israelsk politikk og bosetninger01:37:22 Vestbredden (Judea Samaria)01:42:23 IDF's rolle i voldelige hendelser01:49:03 Kritikk av internasjonal oppfatning av Israel01:55:30 Waages overraskelse over israeleres sikkerhetsfokus02:01:39 Kritikk av Midtøsten-regimer02:07:14 Refleksjoner over holdninger02:14:54 Israels Militære Kontroll og Normalisering med Syria02:21:24 Kontrafaktiske Analyser av Midtøsten-Konflikten02:30:01 Israels Kriger og Politikk02:36:00 Akademisk Kritikk og Metaforer i Debatten02:42:59 Trump og Midtøsten02:48:31 Akademisk ensretting02:56:12 Hamas og Mulighetene for Fred03:03:53 Selvinnsikt og myter i akademia

I denne episoden snakker Olav Tvedt (Sparebanken Norge) og Alexander Solaat Rødland (Storebrand) om et tema mange overser i AI hverdagen: hygiene, livssyklus og opprydding i agenter og skyløsninger. Med sin vanlige "humor" går de gjennom skrekkeksempler og praktiske erfaringer diskuterer hvorfor testmiljøer, tilfeldige agentnavn, manglende dokumentasjon og fraværende utfasingsplaner kan koste både penger, sikkerhet og kontroll.Kort sagt: Det holder ikke å bare bygge smarte løsninger, du må også vite hvordan de skal forvaltes, kvalitetssikres og fjernes når tiden er inne. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Joseph Goebbels stack ut bland de ledande nazisterna genom att vara disputerad och framstå som intellektuell. Han var en övertygad antisemit som avhumaniserade judar och initierade den första stora pogromen i Tredje riket 1938.Som propagandaminister tog Goebbels ett hårt grepp om kulturen i Tredje riket. Samtidigt var majoriteten av de filmer som producerades under hans ledning breda underhållningsfilmer – ett medvetet sätt att normalisera regimen och styra publikens uppmärksamhet. Han var också tidigt skicklig på att utnyttja ett nytt massmedium: radion.I detta andra av två avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet, om Tredje rikets propagandaminister Joseph Goebbels.I oktober 1926 utnämnde Hitler Goebbels till partichef i Berlin. Som gauleiter fick han ett uppdrag som passade hans temperament: storstadens politiska gatukamp. Här finslipade han en metod som känns igen i modern demagogi:Provokation som strategi: skapa konflikter som genererar rubriker.Personfixerad agitation: peka ut syndabockar och “förrädare”.Möten som teater: ljus, symboler, marscher – en känsla av att historien rör sig nu. Nazismens budskap blev inte bara något man hörde; det blev något man upplevde.En central del i Goebbels framgång i Berlin var hans förmåga att förvandla nederlag till heroiska berättelser. När nazisten Horst Wessel, en ung SA-ledare, sköts i januari 1930 och senare avled i februari, insåg Goebbels omedelbart propagandavärdet och gjorde Wessel till martyr. Texten som Wessel skrivit till en äldre melodi blev “Horst-Wessel-Lied”, som därefter blev NSDAP:s partihymn och – efter 1933 – en av Tysklands nationalsånger i praktiken, sida vid sida med “Deutschlandlied”.Genom massmöten i Sportpalast och andra stora arenor utvecklade Goebbels en ny politisk estetik. Han använde dramatiska ljuseffekter, uniformerade vakter, standar och en noggrant planerad koreografi för att skapa en känsla av oövervinnerlig kraft. Under presidentvalskampanjen 1932 organiserade han kampanjen “Hitler över Tyskland”, där Hitler flögs mellan städer för att tala inför enorma publiker på kort tid. Vid maktövertagandet 1933 hade Goebbels gjort Berlin till en scen för nazistiska triumfer.Efter maktövertagandet inrättades 1933 Rikets ministerium för folkupplysning och propaganda, lett av Goebbels. Ministeriet fick ett ovanligt brett grepp om press, radio, film, teater, litteratur, musik och bildkonst – och blev centralt i regimens kulturella likriktning. Goebbels verkliga makt låg inte i att övertyga varje individ, utan i att göra avvikelse dyr och samstämmighet lätt. När alla kanaler låter likadant blir tystnaden det enda motståndet.Goebbels förstod radion som en politisk genväg in i hemmen. Satsningen på billiga massproducerade mottagare – Volksempfänger – gjorde det enklare att samla nationen kring ledarens röst och regimens nyheter. Här finns en mediehistorisk lärdom som återkommer: teknikens räckvidd är politiskt neutral – men användningen är det inte.När diplomaten Ernst vom Rath sköts i Paris den 7 november 1938 och avled den 9 november utnyttjade regimen händelsen propagandistiskt; den upphetsade rapporteringen bidrog till att bana väg för pogromen Kristallnatten (9–10 november).Under kriget fortsatte Goebbels att driva en retorik som band samman “folkets överlevnad” med fiendens eliminering. Propagandan bidrog därmed till den mentala terräng där massmord kunde framstå som “nödvändigt”.Bild: Propagandaminister Joseph Goebbels talar vid ett offentligt framträdande i Nazityskland, Foto: Georg Pahl, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons (Bundesarchiv, Bild 102-17049).Musik:‘Horst-Wessel-Lied' (‘Die Fahne hoch'), en nazistisk kampsång använd i NSDAP:s propaganda under 1930–40-talen. dirigenten Carl Woitschach. Källa: Internet Archive. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

In dieser Folge unsere Soundshot-Podcasts sprechen Zeno Grabmayr und Markus Aigner aus den Bereichen Corporate sowie Banking & Finance über die rechtlichen Rahmenbedingungen von Cash Pooling im Konzern.Im Mittelpunkt steht die Funktion von Cash Pooling als Instrument des konzerninternen Liquiditätsmanagements. Dabei erläutern sie die Unterschiede zwischen effektivem und fiktivem Cash Pooling und zeigen auf, wie sich diese Modelle in der Praxis auf Liquiditätsflüsse, Risikoverteilung und Finanzierungsstrukturen innerhalb von Unternehmensgruppen auswirken.Ein besonderer Fokus liegt auf der gesellschaftsrechtlichen Zulässigkeit, insbesondere im Spannungsfeld der Kapitalerhaltungsvorschriften.  Dabei wird hervorgehoben, dass stets das Interesse der einzelnen Gesellschaft maßgeblich ist und das Konzerninteresse allein nicht ausreicht.Darüber hinaus diskutieren Zeno Grabmayr und Markus Aigner zentrale Voraussetzungen für zulässige Cash-Pooling-Strukturen: etwa eine angemessene Verzinsung, die Einräumung von Kündigungs-, Kontroll- und Informationsrechten sowie Maßnahmen zur Vermeidung von Liquiditätsnachteilen oder einer Existenzgefährdung einzelner Gesellschaften. Auch Fragen der Haftung, Organpflichten sowie der Einbindung von Gesellschafter:innen und Aufsichtsorganen werden beleuchtet.Erfahren Sie, worauf es bei der rechtssicheren Gestaltung von Cash-Pooling-Vereinbarungen ankommt – und welche Herausforderungen und Risiken in der Praxis besonders relevant sind.Die Episode ist auf Deutsch verfügbar – auf unserer Website sowie bei Spotify, Apple Podcasts und Amazon Music unter dem Titel Wolf Theiss Soundshot.Für weitere Informationen oder individuelle Rückfragen erreichen Sie uns unter soundshot@wolftheiss.com.

«Jeg er et resultat av korrupsjon og tvangsekteskap» I denne episoden av Snakk med Silje møter jeg Sarah Gaulin, daglig leder i LIM (Likestilling, Integrering og Mangfold), til en sterk og personlig samtale om oppveksten hennes i Iran, flukten til Skandinavia, sosial kontroll, æreskultur og hvorfor hun i dag kjemper for friheten til andre unge med minoritetsbakgrunn. Sarah forteller hvordan moren hennes som 17-åring ble presset inn i et ekteskap med en mann hun aldri hadde møtt, etter at familien havnet i konflikt med en shariadommer i Iran. Hun beskriver et samfunn preget av:– Moralpoliti, kjønnssegregering og streng sosial kontroll– Frykt, religiøs indoktrinering og æreskultur– Hijabkrav, kontroll av kvinner og psykisk vold– Straff og skam for å bryte normene– Hvordan kvinner gradvis mister friheten sin etter ekteskap Sarah sier selv at mye av oppveksten i Iran minner om The Handmaid's Tale – hvor religion brukes som maktmiddel og kvinner kontrolleres gjennom frykt. Hun forteller også hvordan hun allerede som seksåring hoppet av et tog i Sverige for å stoppe det hun trodde var sin egen kidnapping tilbake til Iran. Vi snakker videre om:– Hvordan sosial kontroll og æreskultur fortsatt eksisterer i Norge– Tvangsekteskap, kjønnslemlestelse og kontroll av unge jenter og gutter– Hvorfor mange ikke tør å bryte med familien sin– Hvordan barn og unge fortsatt frykter å bli sendt ut av landet– Integrering, tillit til myndigheter og parallelle kontrollmiljøer i Norge– Trusler og hets Sarah selv har opplevd som offentlig stemme– Arbeidet til LIM og hvorfor organisasjonen mener Norge må ta disse problemene mer på alvor Vi snakker også om dagens Iran og hvorfor Sarah mener det iranske folket har mistet håpet under regimet. Hun uttrykker støtte til kampen mot det iranske regimet og håper på regimeskifte og større frihet for det iranske folket. Dette er en episode om frihet, frykt, identitet, integrering – og om hva som skjer når mennesker prøver å bryte ut av kontrollsystemer som følger dem helt til Norge. ► DONASJONER Vipps: Søk opp “Snakk med Silje” eller bruk vippsnummer: 806513 Bitcoin lightning adresse: psykologsilje@bb.no PayPal: NOK: https://www.paypal.com/donate/?hosted_button_id=LZBFC3PKM8ECA Internasjonal bankoverføring: BIC: DNBANOKKXXX IBAN: NO9015068887892 ► KANALER Spotify: https://open.spotify.com/show/3XIJBJlX8FyZkyluivEch7 Apple podkaster: https://podcasts.apple.com/no/podcast/snakk-med-silje/id1684607083 YouTube: https://www.youtube.com/@SnakkMedSilje Substack: https://open.substack.com/pub/psykologsilje ► SOME Instagram: https://www.instagram.com/psykologsilje?igsh=MW84MDE0MWplc2FwbA== TikTok: https://www.tiktok.com/@psykologsilje?_t=8oc3HBC1r4z&_r=1 Facebook: https://www.facebook.com/psykologsilje Twitter: https://x.com/Silje_Schevig LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/silje-schevig-243750101?utm_source=share&utm_campaign=share_via&utm_content=profile&utm_medium= See omnystudio.com/listener for privacy information.

Maria har ikke alltid vært den flinkeste med penger og har bokstavelig talt fått noen lærepenger. Men istedenfor å gi opp på egen situasjon har hun snudd skuten og tatt økonomien fatt!Hør en personlig og ærlig historie fra Maria om hennes reise til der hun er i dag!Høres det spennende ut? Press play! Se samtalen på YouTube Følg Maria på instagram: @spare_tid Hvordan starte med fondsparing på 10min! (Video)Anonse - VervelinkerKron vervelink, begge får 200,- Vervekode: STOLE FIRE miljøet:F.I.R.E. Norge | FacebookFIRE DiscordInnhold i episoden er til å regnes som underholdning og ikke rådgivning.Ytringene til gjestene er deres egne og støttes nødvendigvis ikke av podcasten.Song: Pulsar Sound - Digital Corporate TechnologyMusic provided by Tunetank.Free Download: https://tunetank.com/track/4208-diSee omnystudio.com/listener for privacy information.

In dieser Episode von „Digitales Unternehmertum“ spricht Thomas mit Jochen Bloß über die Frage, was Gründer und Unternehmen heute wirklich erfolgreich macht. Jochen bringt über 20 Jahre Erfahrung als Gründungsberater, Business Coach und Unternehmer mit. Er hat zahlreiche Gründer begleitet, mehrere Unternehmen mitgegründet und kennt die typischen Muster, an denen Start-ups, Grown-ups und etablierte Unternehmen immer wieder scheitern. Worum geht es in der Episode?Die Folge beginnt mit Jochens persönlichem Weg ins Unternehmertum. Er erzählt, wie er über eine Bankausbildung, ein BWL-Studium und einen Zufall beim Tischtennis in die Gründungsberatung kam. Seitdem arbeitet er mit großer Leidenschaft mit Gründerinnen, Gründern und innovativen Geschäftsideen. Danach geht es um die Veränderungen der vergangenen 20 Jahre. Jochen beschreibt, wie sich der Markteintritt von Flyern und Pressearbeit über SEO und Social Media bis hin zu KI-gestützten Geschäftsmodellen verändert hat. Die Möglichkeiten sind größer geworden, aber auch die Ablenkungen. Genau deshalb wird Fokus zu einem der wichtigsten Erfolgsfaktoren. Zentrale Themen der FolgeVertrieb als Gründeraufgabe Jochen erklärt, warum Vertrieb am Anfang nicht delegiert werden darf. Wer nicht selbst mit Kunden spricht, versteht den Markt nicht. Produktentwicklung passiert am Markt – nicht allein am Schreibtisch. Warum Perfektionismus gefährlich ist Viele Gründer entwickeln zu lange, bevor sie testen. Jochen zeigt, warum ein MVP, ein One-Pager oder ein Smoke Test oft besser sind als monatelange Produktentwicklung ohne Marktfeedback. Lean Startup und schnelles Lernen Die Folge zeigt, warum Build, Measure, Learn für Gründer so wichtig ist. Wer früh testet, reduziert Risiko und bekommt schneller heraus, ob ein Angebot wirklich funktioniert. Effectuation als unternehmerischer Ansatz Jochen stellt die fünf Effectuation-Prinzipien vor: Bird in Hand, Crazy Quilt, Lemonade, Affordable Loss und Pilot in the Plane. Es geht darum, mit vorhandenen Mitteln zu starten, Netzwerke zu nutzen, Rückschläge als Chancen zu sehen, Verluste zu begrenzen und selbst am Steuer zu bleiben. Persönlichkeit und Unternehmertum Ein weiterer Schwerpunkt ist die persönliche Entwicklung. Unternehmer müssen Verantwortung übernehmen, Entscheidungen treffen und auch unangenehme Situationen aushalten. Jochen spricht über internale Kontrollüberzeugung, Klarheit und die Bedeutung des persönlichen Umfelds. Netzwerke als Wachstumstreiber Jochen macht deutlich, dass Netzwerke nicht nur für Kontakte wichtig sind, sondern auch für Unterstützung, Austausch und unternehmerisches Denken. Wer wachsen will, braucht Menschen, die Chancen sehen und Probleme lösen wollen. KI als neuer Effizienzhebel Die Episode geht ausführlich darauf ein, wie KI den Alltag von Gründern, C-Level und Management verändert. Tools wie Claude, Gemini oder ChatGPT können Prozesse beschleunigen, interne Anwendungen ermöglichen und Entscheidungen vorbereiten. Gleichzeitig bleibt kritisches Denken wichtig. Fun, Fame und Fortune Jochen nutzt diese drei Kategorien, um den Fokus zu schärfen. Manche Aktivitäten machen Spaß, andere bringen Sichtbarkeit, aber entscheidend ist am Ende, was Umsatz bringt und das Geschäft wirklich voranbringt. Fördermittel und ihre Schattenseite Auch Förderprogramme werden kritisch betrachtet. Sie können helfen, aber auch bremsen, wenn Gründer zu viel Zeit in Anträge investieren und zu wenig Zeit am Markt verbringen.

Hur automatiserar man marknadsfunktionen med AI? AI håller på att förändra marknadsavdelningen i grunden. Men de flesta bolag börjar i fel ände. I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden samtalar Anders Hermansson med Hanna Musie, Marketing Lead på Women in AI och grundare av Seldi, som hjälper marknadsorganisationer att gå från ad hoc-användning av AI till att bygga system som faktiskt driver tillväxt. De går igenom tre konkreta områden som VD:ar och marknadsledare behöver ta på allvar: Kontroll kontra automatisering. Det farligaste med AI är inte att den tar över jobbet, utan att du slutar förstå varför det fungerar. Strategin, positioneringen och det som gör dig unik, det ska förbli mänskligt. Exekveringen kan du automatisera. Diagnostisera innan du automatiserar. Innan du köper fler verktyg eller bygger flöden, gå igenom en vanlig arbetsvecka och räkna ut hur många timmar som läggs på repetitiva uppgifter som inte kräver mänskligt omdöme. Där hittar du din första AI-potential. Framtidens marknadsorganisation. En AI-native marknadsavdelning på ett medelstort B2B-företag kommer inte bestå av tio specialister, utan av tre personer som dirigerar sina egna team av AI-agenter. Frågan är vad det kräver av de människor du redan har, och de du ska rekrytera. Avsnittet innehåller också praktiska tips om hur man väljer vad som ska automatiseras, vilka verktyg som är relevanta och hur du som VD coachar ditt team in i en ny verklighet. Hanna Musie är engagerad i Women in AI, Sveriges största nätverk för kvinnor inom AI med cirka 10 000 medlemmar i Sverige och närvaro i 200 länder. Läs transkribering Anders Hermansson (00:03) Hej och hjärtligt välkomna till Sälj marknadspodden från Business Reflex. Det här är ju podcaster för dig som vill kunskap och inspiration kring hur man säljer marknadsför till den digitala business och bisnisköparen. Jag heter Anders Harmansson. Idag ska vi prata om ett otroligt aktuellt ämne. Övergripande rubriken är… hur man automatiserar marknadsavdelningen med AI. Det kommer jag att prata med en otroligt härlig kvinna som heter Hanna Mose. Hon är jätteduktig på att jobbat med AI länge och vi kommer att diskutera vad man behöver tänka på för att inte gå fel i den här automatiseringen. Vi tar upp tre viktiga områden som jag tycker du ska lyssna absolut till slutet för då kommer konkreta tips om hur du som vd ledar för ett bolag som verkligen behöver tänka till kring AI och marknadsföringen hur du ska göra för att det inte går fel i den här djungeln. Så häng med på intervjun! Anders Hermansson (01:01) Hanna Muse, hjärtligt välkommen till Säljmarknadsbådden! Hanna Musie (01:05) Tack så mycket, väldigt kul att här! Anders Hermansson (01:07) Ja, vad roligt. Vi har haft lite försnack innan om det här med AI och jag är AI-entusiast, du. Så ska bli jättekul att prata med dig idag. Och det vi ska prata om, ämnet som vi har försökt mejsla ut här, det så hur automatiserar man marknadsavdelningen med hjälp av AI? Det är liksom det övergripande temat här. Det är ju superspännande verkligen. Som jag berättade för dig när jag satt uppe till två i natt och… Anders Hermansson (01:32) utvecklade med hjälp av klåden MCP-server som då är en koppling kan man säga mellan ett system och AIN så att den kan babbla. Så jag är lite trött idag, men jag var pigg och glad när jag såg dig. Så härligt! Hanna Musie (01:45) Det är härligt att bidra med energi. Anders Hermansson (01:47) Ja, eller hur? Men du Hanna innan vi drar igång kan inte du berätta lite grann om dig själv och hur din koppling och hur har landat i det här med AI och så. Hanna Musie (01:56) Jo absolut. Jag är ju marketing lead på Women in AI som är Sveriges största nätverk för kvinnor inom AI. Och sen så via mitt bolag Seldi så hjälper jag marknadsorganisationer att gå från att jobba väldigt ad hoc med AI till att faktiskt bygga AI-system som driver tillväxt. Och så föreläser jag på Bergs och har via Seldi också en slutgrupp för marknadsledare där de kan liksom dela konkreta road maps, sina utmaningar och faktiska beslut de tagit. Så bjuder vi in lite AI-experter, AI-entreprenörer och så för att säkerställa att de är i framkant. Anders Hermansson (02:37) Ja, spännande. Och det här med Women in AI, vad är det för någonting? Hanna Musie (02:42) Jo, med Women in AI, där jobbar vi mycket för att säkerställa att fler kvinnor blir engagerade och utbildade inom AI. Så att vi har mentorskapsprogram, vi kurser, har träffar och så. Så att det är väldigt uppskattat och våra event brukar vara uppåkade på 24 timmar. Så det är jättekul. Anders Hermansson (03:01) Snyggt. Och bara så man ska förstå ungefär hur stor rörelse det här. Hanna Musie (03:06) Nej men vi finns i 200 länder och i Sverige då så är vi en ledningsgrupp och sen så är det cirka 10 000 personer med i vår slackgrupp. Anders Hermansson (03:19) Fantastiskt, vad roligt! Och varför har inte jag hittat någon grupp för men in AI kan man fråga sig? Hanna Musie (03:25) Men det det här jag menar. Men vi går ju mer och mer mot att ha communities för man märker att folk vill ju bolla och prata med andra, liksom utbyta erfarenheter. Anders Hermansson (03:32) Ja, exakt. Lite av Dark Souls-aktigt. Men lite bakgrund då, hur landar du det här? Hanna Musie (03:43) Men jag har varit engagerad inom AI även när det bara var teoretiskt. Och sen har jag ju jobbat med marknadsföring i cirka tio år nu. Och läst på om AI och när det väl kom så blev jag ju så, herregud, det inte bara snack utan nu finns det att faktiskt använda publikt. Så att jag har ju följt utvecklingen från start och sen… Anders Hermansson (04:03) Mm-hmm. Hanna Musie (04:12) Gick jag med i Women in AI så fort jag flyttade upp till Stockholm egentligen? Anders Hermansson (04:18) Coolers, du vad heter det? Det kanske är en konstig fråga men varför ska vi prata om det här nu? Varför tycker du att det är relevant? Just nu går vi att prata om det här. Hanna Musie (04:27) Det är väldigt relevant för att marknadsföring och marknadsavdelningar är oftast i skottlinje när det kommer en ny teknik. Det ser man även nu med AI. Den traditionella marknadsavdelningen, både när det kommer internt till setupen, vilka roller som ingår och så där, men också när man konkurrerar mot andra bolag, har ju ändrats helt och hållet. För det behöver ju inte vara människor på ett bolag. Anders Hermansson (04:53) Mm. Hanna Musie (04:56) och vad man konkurrerar mot, utan det kan ju vara deras AI-agenter. Anders Hermansson (05:01) Det är väl om man tittar på olika listor över vilka yrken som påverkas mycket av AI så är marknadsidan de som ständigt ligger högt upp i alla fall. Det betyder väl att AI kan göra mycket nytta genom det området då. Hanna Musie (05:11) Mm, ja. Och det har man ju redan. Jättemycket nytta. Och det är just därför det är så viktigt att prata om för att jag som är i kontakt med mycket CMO, RCI och OER och C-suite, marknadsnära roller, man ser ju att många ändå känner sig fort ganska ensamma i ansvaret för slutresultatet av AI ändå. Anders Hermansson (05:26) Mm. Mm. Mm. Ja, stä. Hanna Musie (05:39) Och att man kanske är lite vilsen fortfarande i hur man faktiskt ska implementera det för att få resultat. Och sen kanske man inte har tid att gå en kurs eller så. Och då går man ju tillbaka till det här med nätverk att hitta forum där man faktiskt kan liksom lära av varandra så att man inte gör de dyra misstagen själv. Så det är… Eller skjut upp det till Imonja. Så att för… Anders Hermansson (05:46) Mm. Just det, eller skjuta upp det till imorgon för att man har så mycket att göra nu. Hanna Musie (06:09) Det kommer ju ändras framtidens marknadsorganisation som vi känner till den idag i alla fall. Så det är ju egentligen att se till att inte stoppa huvudet i sanden och hänga med i att troligtvis så kommer marknadsavdelningen som vi känner till den idag i alla fall bestå mer av AI-agenter än människor. Anders Hermansson (06:12) Mm. Mm, mm. Just det. Det kan vara lite deprimerande som marknadsföraren men jag hoppas vi kan få en positiv spinn på det här. Vi försöker i Sälj marknadspodden ta lite VDs perspektiv på det här så att man tittar på det uppifrån och ser hur man ska organisera sig kring det här. Så jag hoppas vi kan komma in lite grann på det. Men om vi kommer tillbaka till dagens ämne då med hur man automatiserar marknadsavdelning med AI. Och vad skulle du säga är de tre viktigaste sakerna man ska tänka på övergripande? Hanna Musie (06:46) Mm. Mm. Men övergripande så skulle jag säga att för att gå tillbaks i den här positiva spinnen då, att du är den som kontrollerar AI och att du inte ska låta AI att kontrollera dig. Och sen också då att du börjar med att diagnostisera innan du faktiskt automatiserar så att du vet att du gör rätt saker. Anders Hermansson (07:05) Ja. Jesta. Hanna Musie (07:22) och lite hur kommer marknadsorganisationen faktiskt att vara uppbyggd 2026 och framåt för att få tillväxt. Anders Hermansson (07:29) Hej då! Just det, och där bör man tänka på, jag antar, kompetensmix och så där. Vad är inställning man ska ha? Om man ska rekrytera in folk eller kompetensutveckla folk som man redan har så måste man förstå liksom vad ska de passa in i för någonting, tänker jag. Ska Hanna Musie (07:42) Hej! Prösters! Anders Hermansson (07:50) det här första punkten handlar om att du ska kontrollera AI istället för att AI ska kontrollera dig. Vad får du berätta? Vad menar du det? Hanna Musie (07:58) Ja, vad menar jag med det? Men det farliga med AI är ju inte att det gör jobbet åt dig. Det om du liksom slutar förstå varför det funkar. Om jag tar ett exempel, många jobbar med metaannonser eller andra typer av annonser. Förut bestämde du själv vilken målgrupp, vilket budskap, vilket format och så där. Nu bestämmer algoritmerna det åt dig, vilket är jättebra för att det optimeras och så vidare. Men det blir ändå att du tror att du är marknadsförd, men det är egentligen AI som är marknadsförd och du som godkänner. Anders Hermansson (08:34) Ja. Hanna Musie (08:35) Och problemet där blir ju att när det slutar funka och du inte vet varför, då har du ju låtit AI kontrollera dig och inte tvärtom. Anders Hermansson (08:45) Just det. Ja, men då tror jag att jag förstår. Hanna Musie (08:47) Ja, så det är jätteviktigt att separera det här strategiska tänkandet mot eller från exekveringen. Så att det strategiska liksom vem vi pratar med, vilket problem vi löser, varför vi finns, det är ju väldigt mänskligt och det ska behållas mänskligt. Medan exekveringen, så när skickar vi, vad vi testar, hur vi optimerar, det kan vi outsourca till AI. Men… Anders Hermansson (08:56) Ja. Jag försöker förstå skillnadssättet. det här är en grej. Jag har ju hållit på med AI sen, inte lika länge som dig, men sen dagen efter ChatGPT lanserades så var det bara okej, det här är grejen som man måste lära sig. Och jag har hela tiden backat i ett steg. Så jag har hela tiden backat mer. Men vad skulle du liksom säga är, var ska man dra linjen för vad man då… Hanna Musie (09:26) Mm. Ja. Anders Hermansson (09:44) inte ska låta AI bestämma och kontrollera vad man ska göra själv. För jag har liksom själv inte stått på samma plats hela tiden, utan jag har såhär, jaha, men jag har en strategi här, vänta nu varför ska jag göra strategi? Det berättar att den gör strategin. Och så backar jag. Hanna Musie (09:54) Nej. Ja, och det är skillnad på vad den kan göra och vad den bör göra för att självklart kan AI göra strategin. Men det man ser statistiskt sett är att i slutändan så ger JPP och många andra LLM-modeller liknande strategier och tips till alla användare. Anders Hermansson (10:21) ⁓ så klart. Hanna Musie (10:22) Så när det kommer till marknadsföring och även bolagstrategi overall så vill man ju säkerställa att man faktiskt sticker ut. Anders Hermansson (10:31) Mm. Hanna Musie (10:31) Det enda man egentligen kan vara bäst på är ju den kunskapen som du själv besitter som kan göra dig unik, kan göra så att ni har ett specifikt perspektiv. Så det är viktigt att inte bli en slav för AI, utan säkerställa att man sticker ut på något sätt och det är egentligen den största vallgraven som man har när det går att bygga vilket bolag som helst, vilken produkt som helst, väldigt snabbt. Varför välja dig? Anders Hermansson (10:59) Just det. Jag tror att jag förstår lite mer. Det här behöver man ju sätta in själv i sin kontext och försöka förstå vad är skillnaden som är skillnaden med det här bolaget som jag jobbar på nu. Det är liksom någonting som vi måste verka fram själva. att det inte bara blir en template från Chatt-QFT. Hej, får jag en marknadsstrategi och så får jag samma som alla andra. Och så blir det jättedåligt. Jag fattar. Men grymt. Vad heter det… Hanna Musie (11:21) Mm. Anders Hermansson (11:27) Finns det mer att kring det där med att kontrollera? Om man tänker att man automatiserar hela processer och sådär. Är det farligt eller är bra? Hanna Musie (11:37) Mm. Det är ju jättebra. Det har jag tänkt komma in på, men… Anders Hermansson (11:42) Ja. Mm. Hanna Musie (11:49) Absolut måste man bygga system. För det som många gör idag är att de jobbar väldigt ad hoc med AI. Att det är en del av en manuell process. Så att man kanske har en gemme-like gem eller någon typ av custom gem. Som hjälper den att skriva text eller skapa bild eller vad det nu kan vara. Men sen så är det fortfarande manuella steg till att lägga in det i hapsbåtor. Anders Hermansson (11:52) Mm. Mm. Hanna Musie (12:19) Det är jätteviktigt att bygga upp ett flöde, ett system för det så det kan arbeta. Anders Hermansson (12:20) Jöster. Så det är snarare positivt. Det ska man inte säga att då tappar vi kontrollen. Det är bra på något sätt. Hanna Musie (12:36) Exakt, det du inte vill tappa kontrollen är din kreativitet. Du vill hitta din position. liksom… Det som gör dig unikt ska du inte få hjälp med AI för att ta fram. Anders Hermansson (12:47) Just det. Jag såg en så intressant bild med tanke på att tappa kontrollen. Det är ju mycket prat, kanske mindre nu, ganska mycket prat om det här med att AI tar över världen. Då var det en bild på en… Det var fotot, eller teckningen var på en människa som satt i naturen med armen runt en hund. Hanna Musie (13:01) Mm. Ja. Anders Hermansson (13:15) Där… där… vad heter det… hunden då har varit en varg. Väldigt självständigt djur. Men sen har vi successivt domesticerat den här vargen till att den blir liksom en pickenes som vi går omkring med i en väska. Det var liksom det här med… med tanke på att tappa kontrollen. Det var ett scenario som AI, när man pratar med AI om det här, säger ja, men jag kommer att vänja dig vid att du slutar tänka, för det här är mycket mer bekvämt. Hanna Musie (13:22) Ja. Ej då! Anders Hermansson (13:43) Och till slut sitter vi där som en liten hund vid A-in Hanna Musie (13:45) Ja. Anders Hermansson (13:46) där den bara jajaja. Hanna Musie (13:49) Ja, men det ju så. Och jag ratar ju just nu ur ett bolagsmarknadsföringsperspektiv när jag säger att behåll din kreativitet. Men självklart finns det ju många fall där AI blir chefen. Alltså till exempel som jag vet inte om du har sett att det är ett café som har öppnat i Stockholm. Anders Hermansson (13:57) Ja. Jo just det exakt. Hanna Musie (14:06) Ja, som bara är AI-drivet. Där är en AI-agent, Mona, som har rekryterat och satt upp och leder det här kafet. självklart finns det ju fall där man kan släppa kontrollen men inte ur ett bolag som marknadsföringsperspektiv. Anders Hermansson (14:17) Ja. Nej. Sen var det en jäkla bra spinn för dem då att de marknadsför det faktumet och så får de värsta publiciteten för sitt café. Det hade de tänkt till i månaden tror jag. Ja men grymt, vad härligt. Då har vi fått lite koll på det här med kontrollen så att man ska tänka på det. Det finns liksom en linje där du måste tillföra egen kreativitet. Du kan inte ut i strunt i det antar jag men då blir det liksom vanilj och alltihop och du kommer att vara en i en massa men så du måste ha en edge som du själv måste komma på för att det här ska bli unikt då. Hanna Musie (14:37) Ja. Mm. Anders Hermansson (14:56) Ja, men grymt. Och det här andra grejen som vi pratade lite igenom. Det här med att diagnostisera innan man automatiserar arbetet. Hanna Musie (15:04) Jo, absolut. Det jag ser är att många börjar i fel ände så att de ser ett nytt verktyg och hoppar på det direkt för att det kommer nya lanseringar av klod, kommer nya AI-verktyg som poppar upp till höger och vänster som lovar guld och gröna skogar. Och det är lätt att bli inspirerad av vad AI kan göra istället för att fokusera på vilket problem kan det lösa specifikt för mig. Så det är viktigt att först och främst Anders Hermansson (15:23) Mm. Mm. Hanna Musie (15:35) analysera vart du kunde resa ny faktiskt läcker, vad som tar mest tid och är repetativt för er och vad som inte då kräver mänskligt omdöme om man ska koppla det till förra punkten. Och det tar liksom en vecka att göra en audit, men det tar ett år att städa upp efter felaktiga system som inte kan prata med varandra. Anders Hermansson (15:49) Mm. Mm. Hanna Musie (16:00) Ett tips för att förklara lite mer är att tajma och räkna ut hur många timmar marknadsföringsavdelningen eller andra avdelningar lägger på saker som inte kräver mänskligt omdöme. Och att det är där man hittar den första AI-potentialen. Anders Hermansson (16:17) Jag fattar. Jag ser en utmaning i att det finns fortfarande en ovana i att tänka på vad man kan använda datorer till. Eftersom vi har hållit på med datorer i så många år så vet vi att det är en jättebra räknemaskin. om jag ska lägga ihop två tal eller räkna ut ett medelvärde så öppnar jag Excel och så låter jag den räkna och så står det 4,3. Då slapper göra det själv. Gud vad bra! Hanna Musie (16:32) Mm. Mm. Anders Hermansson (16:47) Men det här är ju helt nya arbetsuppgifter ur det perspektivet som man kan använda sin dator till. Och jag tänker bara med diagnostiseringen. är ju klurigt att tänka på vad man faktiskt gör på dagarna. Har du något tips kring hur man diagnostiserar och upptäcker vilka produktivitetsvinster man skulle kunna göra med AI? För att jag säger inte att det är liksom svårt att tänka på det sättet. Hanna Musie (16:53) Mm. Ja. Ja. Tipset är att ta en vanlig… Om du följer dig själv i en vecka- och avsätter tid att för varje uppgift du gör, tajma dig själv. Se hur lång tid lägger på det här- och hur många steg du har gjort för att slutföra den uppgiften. När du har gjort det en vecka får du fundera på hur ofta du de här uppgifterna. Anders Hermansson (17:22) Mm. Mm. Mm. Hanna Musie (17:44) Och de delar då som du gör ofta, som är tidskrävande och som du har väldigt tydliga steg för hur du gör, det är de du kan automatisera. Anders Hermansson (17:55) Mm. Just det. Hanna Musie (17:58) Så att vi vill inte automatisera någonting som inte har en tydlig liksom steg för steg kedja av actions. att där är det… Jag brukar till och med tipsa om att liksom skriva ner det för hand typ. Vilka stegen faktiskt är. För då blir det väldigt tydligt hur du ska automatisera. Anders Hermansson (18:05) Ja. Hanna Musie (18:22) För annars så hamnar man där i att man försöker automatisera samtidigt som man inser att den här processen funkar ju inte ens manuellt. Anders Hermansson (18:33) Nej just det exakt, det är krångel när jag sitter själv och gör olika varje gång och så vidare. Så det finns två nyttor med det här, dels att mål för ordning på hur man gör någonting. Men sen kan man liksom turbo boosta det då med att man lägger AI på det dessutom. Hanna Musie (18:42) Mm. Precis. Och det där man bygger de här systemen som du var inne på då. För att när man har den här tydliga kedjan, jo men då kan man gå in med verktygen för att faktiskt sätta upp automatiska flöden som jobbar när du inte är vid datorn. Anders Hermansson (18:50) Ja. Mm, just det. Ja, jag fattar. Det som jag, om jag ska dela med mig lite mer då av mina erfarenheter av det här, är ju just att det är… Om man ritar ett flödeschema brukar jag säga så här, här är fem saker jag gör i rad, här är min process. Då har jag märkt att det är på pilen emellan två boxar Hanna Musie (19:19) Mm. Anders Hermansson (19:31) som du faktiskt gör någonting som du har glömt. Och det är det som AI kan hjälpa till med. Det är så här, ja men vänta, från steg ett till steg två, ja men jag kan ju med sjutton på att du gör någonting på pilen där, du tänker efter på något sätt eller analyserar någonting och förbereder dig för att du ska kunna det som är i steg två där. Där har du tidskiven liksom. Hanna Musie (19:47) Tack Mm. Ja men dels där, men det är därför precis som du säger att det är viktigt att logga varje steg man faktiskt gör. För att det finns ju massa tidskubbar däremellan. Anders Hermansson (20:04) Just det. Hanna Musie (20:09) Sen får man sätta upp många verktyg för att flytta från plats A till plats B. Till exempel Safe om man är nybörjare eller en EITN om man är lite mer tekniskt kunnig för att liksom flytta de här aktiviteterna från den här plattformen till den andra. Anders Hermansson (20:30) Du, det här var intressant. Vi pratar om automatisering. Vi sa ju först själva metoden att tänk nu för 17 efter vad det är ska automatisera så att du inte bara gör mer kaos av saker och ting eller egentligen inte får de vinst du hade tänkt dig tidsmässigt. Nu nämnde du några verktyg här. Hur skulle du säga att man… Vad finns det för någon sorts mognadstrappa eller sådär när man ska liksom olika grader av automatisering och vad är det för… ja, kan man säga… verktyg som gäller nu, kanske inte imorgon då men… vad är din erfarenhet av vilka verktyg som är bra att använda för olika ändamål? Hanna Musie (21:07) Ja, alltså, om man ska tänka ur ett flödesperspektiv så är det ju först och främst viktigt att man förstår grunden i det. Vilket är liksom trigger brain action. Om man ska vara väldigt lätt nu på grundläggande nivå. Och en trigger är ju någonting som kickar igång själva flödet. Och det kan ju vara om man ska ta liksom… Anders Hermansson (21:11) Hm? Mm. Hanna Musie (21:34) Generellt sett är det lättast att automatisera något typ av content. Så det brukar vara där många börjar. Så om vi säger att en trigger är att man laddar upp ett dokument på Google Drive, då börjar flödet. Då flyttar man… med hjälp av N8N eller Sapier över från Google Drive till hjärnan. Då kanske man har byggt upp en Gemini Gem byggt upp i klåd vad det nu är vill göra. Där har man byggt upp vad är vår tone of voice vilken är vår målgrupp hur ska det här case studyn vara strukturerad om det nu är en text då Om det är en bild så kanske man har använt Nanobanana eller Aima. Och sen så flyttar man över med en liten till Action som är själva utförandet. Och där kan det ju vara att lägg in den här texten i den här templeten i Hubspot till exempel. Anders Hermansson (22:35) Mm-hmm. Jätte. Hanna Musie (22:47) Och sen då, oftast så brukar man ha en human in the loop också så att man får någon ping till Slack så att man förstår att såhär, okej, nu behöver jag gå in och läsa för att se så att allting känns korrekt eller så godkänner man bara direkt Slack. Och så skickas det ut liksom. Anders Hermansson (23:07) Gästa. Hanna Musie (23:07) Så att trigger brain action är väldigt bra att ha i åtanke. Och sen så är SABRE eller NHDN det som faktiskt flyttar mellan trigger brain och action. Anders Hermansson (23:21) Ja just det. det den som sköter själva logistiken om man säger så. Jag fattar. Vi har själva byggt ett ramverk kring det här med hur man ska bedriva marknadsföring som då är superkopplat till AI-möjligheten. Så där finns det fem lager. Så det första lager är lager 0. Det handlar om företagets affärsidivision, mission och Hanna Musie (23:25) Precis. Anders Hermansson (23:48) De ekonomiska målen och eventuella budgetramar och vilka människor som är på bolaget. Allt det dokumenterat är ägarviljan. Är exit om tre år eller det här ett lifestyle brand som ska fortsätta längsomhelst. Det är det första. Lager 1 handlar lite mer om marknadsföringsgrejer. En väldigt definierad ICP och en person där AI vet allt om drivkrafter och rädslor och sånt där saker om den här personen som man vill påverka. Kopplat till företagets erbjudande, deras unika mekanismer eller nisch och så där. Och sen så finns det ett datalager där man helt enkelt samlar på sig information om vad det där man gör har gett för resultat. Och så finns det ett beslutslager där man har en beslutslogik för hur man ska utvärdera datat. Och sen finns det ett exekveringslager som du pratade om med skapa bloggpås, skapa whitepaper, gör manus till webinar eller allt det här. Gör ett outbound email och sådana saker. Men allt det bygger då på den här underliggande datastrukturen. Och anledningen till jag har rantat om det här det är ju så att… Vi har inte pratat om det nu men just det, ju mer kontext man ger de här AI-verktygen… Hur ska man tänka kring det? Ibland tänker man att AI vet ju allting, men vad vet AI och vad vet AI inte? Hanna Musie (25:14) Mm. Det beror på om du har på minnet eller inte. Nej, självklart är det viktigt att ge så mycket kontext som möjligt för att har den inte kontexten så är det här som man har pratat om mycket att input, ju bättre input man har desto bättre output får man. Så det är jätteviktigt att dela vad har AEN för roll, vad är det egentligen den ska utföra, vad har den för restriktioner och sedan dela så mycket. Anders Hermansson (25:45) Mm. Hanna Musie (25:59) PDF-er eller underlag som man har. Har ni brandguidelines eller har ni ett ramverk för hur ni vill att nånting ska vara uppbyggt? Har ni en lista på konkurrenter och vad som gör er bättre än dem? Ja men ladda upp det då. Men däremot är det viktigt att säkerställa att man har en AI-LLM som är enterprise-nivå eller som inte använder ens data för att träna på. Anders Hermansson (26:02) Just det. Ja, just det. Bra poäng, just det. Så att inte det där läcker ut i deras allmänna modell. Det dumt, för det var den här unikiteten vi pratade om förut, och den vill man ju hålla in-house. Hanna Musie (26:31) Exakt. Precis. Så det är ju viktigt att tänka på innan man delar allting. Anders Hermansson (26:40) Just det. då har vi det här med… Det var ju bra, du räknar upp bra grejer där. Och då blir det då som ur vd-perspektiv så kanske det så vi vet det där. Och sen kommer han bara, vänta, det är jag som vet det där. Jag har det i mitt huvud, vad vi har för personer. Så du vet vad som triggade om mitt säljssamtal och sånt där. Ja, precis. Du måste få ut det ur ditt huvud, ner i ett dokument. Dels för… Hanna Musie (26:52) Mm. Mm. Mm. Anders Hermansson (27:05) Tror jag vore bra för din personal om de kände till det lika bra som du gör. om man inte fastnar i founder led sales då som många startups fastnar i. Grundaren kan sälja vad som helst och så säger någon annan samma sak och kunden bara va? Jag förstår inte. Men det gäller ju att kunna förklara det där för en AI då. Vad är det som är skillnaden som gör skillnaden? Det måste dokumenteras. Då kan du föda och då kan ju AI hjälpa till mycket, mycket mer. Hanna Musie (27:08) Nu. Mm. Ja. Och det ju det du behöver träna, om jag ska gå tillbaka till det här trigger brain action. Braindelen är ju där du tränar din AI med all den här informationen. Och sen behöver ju inte du, då behöver du bara gå in och uppdatera när det är någonting som har förändrats eller om du vill justera på något sätt. Så det är ju ändå något som du gör vid ett tillfälle till att börja med men sedan behöver optimera såklart. Anders Hermansson (27:55) Exakt. Och sen så kommer vi säkert in på, om ett tag, något år, eller det går så fort, det är ju självkorrigerande system då, som lär sig själva vad de borde ha gjort, och så gör de bättre nästa gång och så. Men det är ganska advanced. Hanna Musie (28:06) Ja, och det gör de ju redan idag. Så det här var ju ett väldigt enkelt exempel på trigger brain action men sen det går ju att ha flera steg i flödet och sen också som en loop så att den själv säger till att oj nu har du nog missat de här aspekterna och så liksom kör den om loopen. det finns väldigt avancerade system man kan ha idag. Anders Hermansson (28:13) Mm. Jaster. Ja, precis. Jag är till exempel en white paper-skapare där det finns en critic på slutet som kollar av det som har skrivits mot ett antal kvalitetskriterier och sedan skickar en tillbaks till copyrighten om det inte är hög poäng nog. Så det där är ganska bra också att tänka på att man kan låta A-in kolla sig själv. Oftast så är det väl så att A-in… Hanna Musie (28:38) Mm. Mm. just nu. Mm. Anders Hermansson (28:57) Till att börja med tänk mig att AI har en roll. Det är min copywriter, vad bra. Och så får jag granska det där sen. Ja, men vänta nu. Behöver du granska det där? Vad skulle du göra när du granskar det? Ja, jag skulle göra exakt det här. Bra! Säg åt en AI då att göra det åt dig. får du ett steg till i din process automatiserat. Ja, grymt. Du, vad heter det? Tack för en liten exposé där kring verktyg och så. Det här är ju naturligtvis så att man… Hanna Musie (29:10) Mm. Spik sökt. Anders Hermansson (29:24) Det enda råd jag har när det gäller verktyg är att man ska försöka och inte investera sig tokfast i något speciellt verktyg eller en speciell tech stack i alla fall. För att det går så fort så det ploppar upp något nytt. Men har man dokumenterat det där som du sa, kontexten och även sina rutiner, hur man gör saker, då är det lättare att flytta över det till en ny plattform om det dyker upp någonting roligare. Du! Ja, du! Framtiden! Hanna Musie (29:36) Mm. Det är en jättebra poäng Anders Hermansson (29:52) Om vi nu säger att jag är marknadsförare som sitter här med sax och tape-rulle och tycker att det jättekul med marknadsföring och så. Hur ser min framtid ut jämfört med hur en framtida marknadsavdelning kommer att vara? Hanna Musie (30:06) Den traditionella marknadsförings- setupen tror jag kommer att dra ut. Det kommer att vara ännu viktigare för marknadschefen- går från personalansvar till att vara mer en dirigent av intelligenta system. Min spaning är att ett AI-native marknadsföringsteam- kommer att bestå av tre personer som dirigerar sitt team av AI-agenter. Och då kommer det vara en person som äger top of funnel, alltså brand, positionering, community, relationer och de delarna tillsammans med sina AI-agenter. En person som äger bottom of the funnel, alltså konvertering, automation, pipeline med sina AI-agenter. Och sen en AI native CMO eller motsvarande person som äger liksom helheten och då förstår både affären och och tekniken. sen allt däremellan kommer då bara av ägentlert. Anders Hermansson (31:12) Nu har vi fokuserat mycket på marknadssidan. Har du några tankar kring vad som förändras på säljsidan? Hanna Musie (31:23) Ja, men säljssidan tror jag kommer vara lite mer… lite annorlunda ändå för att det blir ännu viktigare med community, relationsbyggande och de delarna. Så det man ser är ju att det går väldigt mycket mot product led growth när det kommer till sälj. de här low intent kunderna där kör man mer att produkten säljer sig själv via olika… Nu kommer jag in på det då med marknadsföringskanaler medans säljarna har mer fokus på de här high intent stora kunderna och kanske blir mer att man åker ut till varandras kontor eller att man ses någonstans så att det blir viktigare med det här liksom mänskliga. Anders Hermansson (31:56) Mm. Mm. Just det. Precis, vi har sprungit runt kvarteret i ett varv och lärt oss en massa. Och så kom vi tillbaks till att då är det där, nu är det utkristalliserat att det är relationsbygget och den mänskliga relationen som kommer att bli skillnaden som gör skillnaden i många fall då eftersom allt annat kan automatiseras och så. En liten sak som man kan tipsa lyssna om här det är ju att era kunder kommer att trycka in er offert rakt in i AI och fråga vilken ska jag köpa? Hanna Musie (32:26) Mm. Pisses. Anders Hermansson (32:41) Det kan ni tänka på, som att AI optimerar era offerter. Det kommer att vara en vinnare i ett halvår till, innan alla har kommit på att man ska göra det. Hur AI tolkar sin offert. Hanna Musie (32:50) Men en annan grej som också är viktig att tänka på, eller som jag tycker att man ser redan nu, det är att… AI har ju redan börjat automatisera många processer, vilket har frigjort väldigt mycket tid. Men det är ju inte så att människor i timmen har mindre göra, utan då hittar man ju så här, oj, det här har vi väl att göra hur länge som helst. Den här kampanjen har vi väl att testa, men inte haft tid för. Låt oss testa det. Så att det är också det att det frigör ju tid till att utföra det som man inte har hunnit med innan. Anders Hermansson (33:04) Mm. Just det. Tipset är att inte omedelbart titta till att kan skära i personalkostnader med hjälp av AI, utan tänka så här, gud vad roligt, vad skulle vi nu kunna göra? Nu kan vi göra fem gånger så mycket med samma personalkostnad. Det är ett lite mer kreativt sätt att tänka på det. eftersom vi försöker ta VDs perspektiv här, då blir det så att om jag nu tänker att jag har ett gäng med marknadsförare idag och jag har en CMO och så vidare, vad är det för Hanna Musie (33:33) Precis. Anders Hermansson (33:56) Krav jag måste ställa på dem eller om jag sitter i situationen att jag ska rekrytera in ett gäng eller någon, en person. Vad är det liksom för, vad är det för, hur ska anställningsintervjun, hur ska det här arbetsprovet, vad ska det vara för någonting för att det ska vara relevant i den här nya världen liksom? Hanna Musie (34:03) Mm. Ja, nej men det är en väldigt bra fråga och jag skulle säga att… Det viktigaste är att kanske inte leta efter de kriterierna som man har gjort innan eller leta efter specialister utan framför allt så här har de hur snabbt lär de sig och hur bekväma är de med att arbeta med verktyg eller en verklighet som man inte fullt ut förstår för att ingen av oss vet vart vi kommer vara om ett år eller två år eller liksom sex månader till och med. Så jag skulle säga att det viktigaste att fråga i en intervju mer hur lärde du dig det senaste verktyget du inte kunde få sex månader sedan? Och vilket var det? Alltså mer den typen av frågor. Anders Hermansson (35:00) Just det, mycket bra. Mm. Jag brukar ju då fråga såhär, va, ja, du säger att du är såhär nyfiken och såhär, va kul! Vad lärde du senast? Då brukar jag såhär, eeh, vad lärde jag mig senast? Då bara, då behöver du såhär tank i paus. Och sen frågar jag såhär, ja, okej, va kul! Vad, vad, vad brukar du leta efter kunskap? Vilken är din favorit YouTuber? Eeh, aaah, nej, det såhär, aha, okej, så nyfiken var du! Kul! Nästa! Hanna Musie (35:12) Ja men precis. Ja, men precis att det blir viktigare att man är snabb lärd och accepterar att saker och ting, du kommer behöva lära dig hela tiden. Det du har kunnat tidigare, det är ju jättebra erfarenhet att ha för att man då lättare kan träna AI-agenterna. Men man behöver vara öppen för att vi kanske behöver byta verktyg varannan månad. Anders Hermansson (35:59) Just det. Att det inte bara är sock och stön kring det. Det är väl… Jag tänker att det finns ju… Man behöver som ett tips till folk som lyssnar som kanske känner att de borde göra mer med AI. Och det är ju så jag har ju gått igenom hur gammal jag är liksom. Jag har gått igenom när marknadsföring blev digital från början. När det verkligen var sax och tape roll till att det vart digitalt. Då var det ju liksom bara att plugga på nätterna. Det är ju så här, det är ingenting som… Hanna Musie (36:02) Ja. Anders Hermansson (36:28) Det går att bara någon timme här och där på jobbet när man har lite över utan det är liksom okej nu är det dags att lyfta sig själv ett steg. Så det är liksom på allvar kompetensutveckling på riktigt. Och då tänker jag också en annan grej om man är expert. Då kan det vara lite ego-utmanande att våga släppa sargen och tänka att jag är nu inte expertexperten utan jag är då det som du säger, alltså dirigenten som dirigerar fyra experter som gör det som jag gjorde förut. Den liksom mentala steget är viktigt att ta för annars kommer man antagligen fastna i fällan att testa AI en gång och glatt se att den inte var lika bra som en själv så kan man lägga det åt sidorna och fortsätta med sin sax och sin tape rulle. Hanna Musie (37:00) Mm. Mm. Mm. Precis. Och det ser man ganska ofta att det är så men jag tycker faktiskt inte att AI är särskilt bra. Jag får inte så bra svar eller jag får inte så bra output. Ja men då kanske du behöver lägga lite mer tid på att förstå hur du sätter upp detta. Bolla med andra som har gjort det som är i liknande sits eller kolla YouTube eller läs på för att… Anders Hermansson (37:27) Nej. Hanna Musie (37:43) Som sagt kan en AI driva ett café. Så jag tror att den kan skriva ihop den här texten du vill ha eller bygga den här landningssidan eller vad det nu är. Anders Hermansson (37:50) Exakt. Tänk på AI som en sorts… Om du har fått en personlig assistent, hur skulle du introducera den personen till jobbet och tala om för den personen exakt hur jobbet ska göra så att den bara flyger igenom processen och producerar fantastiskt resultat? Det är väl en ganska bra… Det är så du ska tänka. Om vi ska försöka sammanfatta, vi har pratat om tre olika punkter. Vi sa att det är viktigt att du inte lämnar kontrollen till AI. Hanna Musie (38:10) Mm. Anders Hermansson (38:18) Det var ju det här med att det måste finnas, om vi tittar i go-to-market perspektivet av saker och ting så ska det finnas en unikitet annars blir du ingen skillnad från alla andra vanilj som håller på och bara tjatkepeterar sig till marknaden utan det måste finnas en kontroll över den kärnan i strategin eller hur det var så vi pratade om. sen hade vi nummer två det var att diagnostisera innan du automatiserar. Det var ju då att Hanna Musie (38:39) Pisses. Anders Hermansson (38:46) Vi måste se över de flöden som vi faktiskt har och titta väldigt mikroskopiskt på dem och se vilka steg gör vi faktiskt nu repetitivt och som du sa vad är det som tar mycket tid? Ibland kan man ju fastna i det att jag gör någonting ganska sällan men det när jag gör det är det supertråkigt så det borde jag automatisera bara nej om du gör någonting en gång om året, sorry ät dig igenom det liksom bokslut eller vad du nu gör för någonting det är bara det så är det ät grodam Men om du gör någonting varje dag och det tar mycket tid eller ofta under en vecka, där har du liksom en riktigt nice möjlighet att automatisera bort det då. Och sen var det det tredje. Ja, just det, exakt. Sättet att göra det på, tänk verkligen på att skriva ner det. Vad skulle du föreslå? Är det papper och penna? Hanna Musie (39:24) Och är vi där, börjar jag skriva ner stegen först. Det beror på hur man är som person, men miro-boards är ju väldigt bra att rita upp flöden i. Papper och penna går också bra. Bara så ni har det tydligt framför er. Så är sätt som känns mest bekvämt. Anders Hermansson (39:40) Mm? Ja? Ja. Om man är en babbelmänniska, då kan man sätta på voice-rekorden på sin iPhone och ta en promenad och berätta för sig själv hur man gör saker. Det kanske känns lite konstigt i början att bara prata rakt in i en mikrofon, men det kan man göra. Sen kan man lägga den till en AI och försöka reda ut hur man gör saker. Det var bara lite grann på kul. Tänk så här… Vänta nu, har du ska strukturera din process? Ja men vänta nu, kan inte en AI strukturera den? Fast du måste ju ge den input då till den här hjärnan. Annars så kommer den att göra något vanilj eller något fel. Det tredje, var ju just det där med hur framtidens marknadsorganisation behöver se ut och vilka krav man måste ställa på personerna där. Och då pratar du om att, de här tre personerna, hur stort är det bolaget som klarar, som liksom, de klarar av att marknadsföra där tre personer? Ja då. Hanna Musie (40:47) …small till medium-sized. Så liksom, ja. Anders Hermansson (40:52) En hanterbar företag. Eller hur? är ju exakt. Vi är mycket midsize-bolag i vår bolagspyramid. Vi har pratat i B2B-kontexten. Det finns säkert massor prata om i B2C också. Större volymer, fler och allt sånt där. Men nu har vi hållit oss inom B2B som vi alltid gör i Säljmarknadspodden. Hanna Musie (40:56) Som majoriteten av svenska bolag är. Mm. ⁓ Precis. Anders Hermansson (41:18) Men då var det teamet som då kommer att bli dirigenter istället och ska övervaka ett gäng med AI var. Och där sa du att ditt tips var att kunna dela upp ansvaret mellan de här var top of fun, alltså det man gör tidigt för att försöka få folk att bara uppmärksamma en och få en viss känsla. Och sen så det som är längre ner i tratten då där man konverterar och får igång sälja. Det var det så ungefär du sa. Hanna Musie (41:44) Ja, precis. Och sen en CMO eller motsvarande som håller ihop helheten. Anders Hermansson (41:49) Just det. Och som har bra budget för tokens. Hanna Musie (41:52) Det var en annan poäng som jag skulle säga tidigare men jag vill inte sticka in det. För du pratade mycket om det här med din loop. Alltså du har en AI som kritiserar din… Ja, och det är ju viktigt då att tänka på tokens där för att den loopen kan du ju hålla på hur länge som helst. Anders Hermansson (42:09) Ja. Ja exakt, de kan aldrig bli nöjda. Jag satt till två varv, sen får de vara nöjda. Riktigt. Och sen har vi det här med hur man ska tänka som person i marknadsteamet. Eller då som tips till vd här att coacha sina befintliga marknadsförare. Eller vad man ska leta efter i rekryteringsförfarande. Just med hur snabbt lär man sig saker. Hur snabbt tar man till sin ny kunskap helt enkelt. För det det som är… Hanna Musie (42:19) Det var bra. Anders Hermansson (42:43) Där ökar hastigheten exponentiellt med att det kommer nya möjligheter och är man duktig på att ta till sig sånt, kan man ju också utnyttja det och till företagets fördel då. Hanna Musie (42:53) Och även vara trygg i att vara otrygg. Anders Hermansson (42:57) Ja just det. Att man vågar göra saker innan man är helt supersäker på. Snyggt, absolut. Det är en väldigt bra tips. Okej, apropå tips. Ska vi försöka nu? Nu har Hanna kommit här med massa bra insikter och kunskaper kring det här med hur man automatiserar marknadsavdelning med AI. Och jag känner att jag nu vart ännu mer stressad. För det har varit en sak till jag BODE göra. Och jag har redan brist på tid. Vad är ditt konkreta tips kring vad jag ska göra nu för att påbörja resan? Vad är nästa grej jag borde göra? Hanna Musie (43:35) Första grejen att göra är ju en audit på nuvarande processer. en helt vanlig vecka, bara hur många timmar lägger du på olika saker som inte kräver ditt mänskliga omdomme? Och inte köpa fler AI-licenser eller ens fundera på vilka verktyg som finns just nu, utan bara fokusera på dina egna processer och skriva ner dem. Det skulle jag säga är A och O. Anders Hermansson (43:59) Hmm… Hmm… Just det. Så då blir det så här, vd, leva som man lär, köra vd, gör det här själv, men instruera också dina marknadsförare till att göra exakt samma sak. Sen kan ni compare notes då efter en vecka och se vad kom vi på allihopa kring vad vi gör för någonting. Och då har ni tagit ett första viktigt steg då. Hanna Musie (44:24) Ja, och om man känner att man känner sig ensam i den här resan söker till ett sammanhang där man kan få inspiration från andra som redan har gjort jobbet. det kan ju spara hur mycket trial and error-tid som möjligt. Anders Hermansson (44:32) Mm. Just det. Man behöver inte känna i det här sammanhanget att man är sift på bollen och så vidare. Men det är lätt att tro när man är inne, nu vet inte jag hur folks Instagram algoritmer ser ut men min är ju helt nerlusad av AI förstås är påar och sånt där. Man tänker så här men gud vad långt efter jag är. Det är en missvisande bild. Det är verkligen så att om man har kommit, så har man börjat tänka på de här grejerna då ligger man ganska bra till än så länge. Får man sluta? Slutar det hela med då? Avslutar det hela med då då? Ja. Hanna Musie (44:54) Ja. Det ses. Där! Mm. Ja. Anders Hermansson (45:10) Ja men grymt Hanna, tack snälla för att du var med i Säljmarknadspodden. Hanna Musie (45:14) Tack så mycket för att jag fick vara med, det varit jättekul att prata med dig. Anders Hermansson (45:17) Ja, roligt. Har du så fint, då? Hej hej! Hanna Musie (45:19) Då sa man… Hej! Anders Hermansson (45:21) Vilket bra avsnitt eller hur? Hanna är ju grym verkligen. som jag sa tidigare i avsnittet så har vi på Business Reflex gått all in på det med AI sen flera år tillbaks. Och har en ganska avancerad setup för hur det här ska fungera för att det ska bli maximalt effektivt för marknadsfunktioner och för den delen också säljfunktioner. Så om du är intresserad av att få ut mer av AI eller bara vill bolla och bolla kring er egen resa och hur ni ska ta er vidare så är du hjärtligt välkomna att höra av dig. Men som vanligt, vad den gör där ute så ska den vara relevant. Hejdå! The post Podd #250 – Automatisera marknad med AI appeared first on Business Reflex.

El är något vi använder varje dag, men kanske inte riktigt förstår. Tills räkningen kommer. I veckans avsnitt av Pengapeppen möter vi Claes Hemberg, ekonom, folkbildare och aktuell med boken Elfeber. Det blir ett både smart, härligt och ögonöppnande samtal om el, pengar och varför vår elkostnad kanske inte handlar om att duscha kortare eller släcka lampan, utan om att förstå när och hur vi använder elen. Vi pratar om varför elpriserna svänger, hur appar och smart teknik kan hjälpa oss att spara pengar, varför elbilen kan vara en bättre affär än många tror och vad effektavgifter egentligen innebär. Claes slår också hål på flera myter om både elbilar, energikostnader och vad vi som hushåll faktiskt kan påverka. För även om el kan kännas krångligt, abstrakt och lite hopplöst så finns det faktiskt något väldigt hoppfullt i det här samtalet. Att framtiden inte bara handlar om dyrare räkningar och oro, utan också om nya möjligheter. Om teknik som kan hjälpa oss, val som kan göra skillnad och kunskap som ger oss lite mer makt över vår egen vardag. Ett avsnitt om el, ekonomi och framtidstro helt enkelt. Det här vill du inte missa!    Höjdpunkter: 03:30 – Därför kan elbilen bli mycket billigare än bensinbilen 05:56 – Från timmar till minuter – så snabbt utvecklas laddtekniken 08:34 – Därför blev elen rekorddyr i början av året 10:12 – Vind, sol och varför elpriserna svänger så kraftigt 11:41 – Hur du kan halvera din elfaktura med rätt teknik 14:12 – Claes bästa tips för att sänka elkostnaderna 15:59 – Därför betalar många elbilsägare alldeles för mycket i onödan 17:40 – Varför vi fokuserar på helt fel saker när vi försöker spara el 19:06 – Så påverkar krig och gaspriser din privatekonomi 20:42 – Elbilsbonusen – vilka kan få upp till 45 000 kronor? 22:02 – “Hade någon uppfunnit bensinbilen idag hade folk skakat på huvudet” 23:32 – Elstöd, effektavgifter och vad som egentligen händer 25:49 – Därför borde effektavgiften egentligen heta “effektrabatt” 29:14 – Claes syn på inflation, räntor och varför ekonomin fortsatt är tuff 31:49 – Så prutar du ner din boränta 34:20 – Vad Claes vill att alla ska förstå om elektrifieringens framtid

Biztonság vagy kontroll? Miért kapcsolta ki az Instagram a végpontok közötti titkosítást? Elkészítették a térképet, amely megmutatja, hogyan kapcsolódtak össze és fejlődtek a galaxisok az elmúlt 13,7 milliárd évben Drasztikusan megváltoztathatja a hírfogyasztást a Google új funkciója A lágy cellák geometriája sokkal fontosabb, mint eddig sejtettük A Hisense és a Phantom Blade Zero együttműködése új szintre emeli a gaming élményt Felépült és hazatért Mónika, a meglőtt sólyom Google Live Fordító: faék egyszerűségű, mégis príma eszköz a nyelvi akadályok leküzdéséhez David Attenborough-ról neveztek el egy babát A vízhiányos helyzet miatt megkezdte működését az Országos Vízügyi Koordinációs Központ Kiadta a One UI 9 első előzetesét Galaxy telefonjaira a Samsung Az AI-fejlesztés kezd elindulni a „gondolatolvasás” irányába Milyen szakmák maradnak életben az MI-forradalom után? A további adásainkat keresd a podcast.hirstart.hu oldalunkon. Hosted by Simplecast, an AdsWizz company. See pcm.adswizz.com for information about our collection and use of personal data for advertising.

Biztonság vagy kontroll? Miért kapcsolta ki az Instagram a végpontok közötti titkosítást? Elkészítették a térképet, amely megmutatja, hogyan kapcsolódtak össze és fejlődtek a galaxisok az elmúlt 13,7 milliárd évben Drasztikusan megváltoztathatja a hírfogyasztást a Google új funkciója A lágy cellák geometriája sokkal fontosabb, mint eddig sejtettük A Hisense és a Phantom Blade Zero együttműködése új szintre emeli a gaming élményt Felépült és hazatért Mónika, a meglőtt sólyom Google Live Fordító: faék egyszerűségű, mégis príma eszköz a nyelvi akadályok leküzdéséhez David Attenborough-ról neveztek el egy babát A vízhiányos helyzet miatt megkezdte működését az Országos Vízügyi Koordinációs Központ Kiadta a One UI 9 első előzetesét Galaxy telefonjaira a Samsung Az AI-fejlesztés kezd elindulni a „gondolatolvasás” irányába Milyen szakmák maradnak életben az MI-forradalom után? A további adásainkat keresd a podcast.hirstart.hu oldalunkon. Hosted by Simplecast, an AdsWizz company. See pcm.adswizz.com for information about our collection and use of personal data for advertising.

In dieser ersten Folge einer kleinen Ausgeglaubt-Trilogie sprechen Manuel und Stephan über Katastrophenangst und neue Apokalyptik. Wer wissen will, wie über Weltende, Antichrist, Rettung und Untergang gesprochen wird, sollte nicht zuerst in dogmatische Lehrbücher schauen, sondern ins Silicon Valley… Ausgangspunkt ist die Beobachtung: Die Gegenwart denkt sich selbst wieder unter Endzeitdruck. Klimakollaps, Atomkrieg, Pandemie, künstliche Intelligenz, globale Überwachung und zerfallende Demokratien erzeugen eine Atmosphäre permanenter Dringlichkeit. Aber diese neue Apokalyptik ist selten klassisch religiös. Sie fragt nicht zuerst, was Gott verheisst, sondern wer die Katastrophe verhindern kann, wer die Systeme kontrolliert und wer im Ausnahmezustand entscheiden darf. Eine zentrale Figur ist dabei Peter Thiel. Der Tech-Investor spricht über den Antichristen, über René Girard, Carl Schmitt, den Weltstaat und die Gefahr globaler Gleichschaltung. Das klingt zunächst bizarr, berührt aber eine reale Frage: Was geschieht, wenn Menschen aus Angst vor Katastrophen bereit werden, Freiheit gegen Sicherheit einzutauschen? Und was passiert, wenn Rettung nur noch als Kontrolle denkbar ist? Manuel und Stephan diskutieren, warum Thiels Warnung vor totaler Verwaltung ernst zu nehmen ist – und warum seine eigenen Antworten trotzdem tief in Kontroll-, Monopol- und Souveränitätsphantasien verstrickt bleiben. Es geht um demokratische Langsamkeit, um die Versuchung des Ausnahmezustands, um Tech-Religion, um politische Theologie und um eine reformierte Eschatologie, die das Ende ernst nimmt, ohne es verfügbar zu machen. Die Pointe: Vielleicht brauchen wir heute nicht weniger Eschatologie, sondern bessere Eschatologie. Eine Hoffnung, die wach bleibt, aber nicht panisch wird. Eine Sprache für Gefahr, Gericht und Zukunft, die nicht sofort nach Kontrolle, Machtsteigerung und autoritärer Entscheidung greift. Denn das Letzte kommt – aber es kommt nicht aus unserer Hand. Im Hallelujah verrät Manu ausserdem, dass er einen wirklich fesselnden Kinobesuch erlebt hat. Und im Stossgebet muss Stephan bekennen, dass er am Backofen versagt hat. Eine Folge über Tech-Apokalyptik, Katastrophenangst, Peter Thiel, reformierte Hoffnung – und ein Lob auf die Langsamkeit.

Småhusmarknaden och bostadsrättsmarknaden har räddat svenskarna från bostadsbrist och förfallna storstäder. Politiska planprocesser fortsätter däremot att ställa till elände. Mattias Svensson samtalar med ekonomhistorikern Jan Jörnmark om hans nya ESO-rapport.

Kontroll har blivit vår tids stora politiska löfte. Politik handlar inte längre främst om frihet, rättvisa eller jämlikhet, utan om att utöva kontroll. Från Brexitkampanjen i Storbritannien till välfärdsdebatten i Sverige heter det att politiken ska ta tillbaka kontrollen.   I "Mer ordning, mindre kontroll: Svensk liberalisering under tre decennier" går Fredrik Johansson tillbaka till källorna för att försöka svara på vad det var som gjorde att man om- och avreglerade, privatiserade och konkurrensutsatte. Vilka problem upplevde man, och hur tänkte man lösa dem? Hade man kontroll på 1970- och 1980-talen? Blev det som man tänkte sig? Detta avsnitt är en inspelning av bokens lansering. Medverkar gör utöver författaren Klas Eklund, Henrik Malm Lindberg och Daniel Suhonen. Samtalet modereras av förlagets Andreas Johansson Heinö.  

Genom liberalisering och avreglering har politiken släppt på kontrollen över samhället i flera decennier, och trots – eller rent av tack vare – detta har vi fått bättre ordning. Fredrik Johansson har skrivit boken "Mer ordning, mindre kontroll", där han går igenom och förklarar utvecklingen. Andreas Ericson intervjuar honom.

I den politiska debatten är det allt fler som börjar prata om att “ta tillbaka kontrollen”. Men vad betyder egentligen kontroll och är det ens möjligt att uppnå? I dagens avsnitt gästas vi av skribenten och samhällsdebattören Fredrik Johansson för att prata om sin nya bok "Mer ordning, mindre kontroll" där han behandlar dessa frågor.

Alvorlig kriminalitet og vold utført av barn og unge vekker bekymring. Media tegner opp bilder av organiserte gjenger, bakmenn og bestillingsoppdrag. Politiet frykter voldsspiraler. Er situasjonen ute av kontroll? Hvordan sjekker du om barnet ditt er i ferd med å rekrutteres?I samtalen: Professor i kriminologi ved Universitetet i Oslo Heidi Mork Lomell, og Olav Verpe, avsnittsleder ved seksjon for nærpoliti i Oslo politidistrikt, enhet Øst.Programleder er Jorunn Kanestrøm.Har du tanker om denne episoden? Kontakt meg på epost.

Podkasten er produsert av P7 Kristen Riksradio

Dette er fjerde episode i serien "Hysteri og Vanvidd i norsk offentlighet" med filosof, skribent og spaltist i Subjekt, Pål-Henrik Hagen. Klimaideologien har en religiøs undertone, og har mange kjennetegn på å være nettopp en religion. Men denne religionen er nådeløs, og det finnes ingen frelse. Du må leve livsfornektende, betale klimakvoter som avlat, ofre til værgudene, bekjenne din "tro på vitenskapen" og særlig dogmene:Mennesker ødelegger verden.Maskulinitet er gift.De svake er de snille.De sterke er de slemme.Det finnes ingen annen sannhet enn den offentligheten bestemmer.Du må anerkjenne at alle værfenomener er menneskehetens skyld, og at vi utgjør et karbonavtrykk på planeten. Du må gå botsgang og være en selv-flagellant om du feiler overfor værgudene, men uansett hvor mye du gjør bot, vil du aldri bli tilgitt. Du vil istedet brennes på bålet som kjetter, om du ikke tror på læresetningen om at debatten nå er avsluttet, og vi har oppnådd konsensus.Vi har dermed kommet til en helliggjøring av debatten – klimaspørsmålet er nettopp hellig, og kan ikke utfordres eller kritiseres. Du må være pietistisk i dine ritualer, og ha en renhet i både hva du leser, sier, ytrer, og tenker. «Hysteri og vanvidd» er den nye boken til Pål-Henrik Hagen der han tar et skarpt og humoristisk oppgjør med det han opplever som en bølge av irrasjonalitet og kollektivt vanvidd i norsk offentlighet.Hagen går rett på sak med sentrale temaer som woke-kultur, ekstrem kjønnsideologi, Pride-bevegelsen, klimahysteri, overdrevne koronatiltak, sensur i mediene og den massive panikken rundt Donald Trump. Gjennomgående kritiserer han hvordan følelser, moralisme og gruppetenkning stadig oftere erstatter fornuft, fakta og nyansert debatt i det norske samfunnet.Boken er et frittalende og underholdende innlegg for alle som har følt at mye av den offentlige samtalen de siste årene har gått fullstendig av sporet.⁠Kjøp boken Hysteri og Vanvidd her⁠: hysteriogvanvidd.noKapitler:00:00 Klima og vår tid03:13 Klimareligionens innflytelse05:55 Klimahysteri og menneskets rolle08:49 Klimapolitikk og praktiske hensyn11:56 Klimaforandringer og samfunnets respons14:58 Vitenskap og tro i klimadebatten24:41 Vitenskap og klimaoppvarming27:28 Kritikk av vitenskapelig konsensus28:51 Motten-Bailey argumentasjon30:34 Kausalitet vs. korrelasjon i klima31:47 Klimapolitikk og maktspill33:54 Religiøsitet i klimadebatten35:56 Praktisk tilnærming til klima37:41 Kontroll og frihet i klimadebatten39:59 Livsglede vs. klimahysteri42:54 Religion og vitenskap i klimadebatten

Sluta smålipa och börja hulka! Vi behöver den där riktigt djupa, snoriga gråten konstaterar bibliotekarien Elisabeth Skog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd: 2019-02-18.Det finns en sida på nätet där man kan få hjälp att räkna ut både hur länge man gråtit och den sammanlagda volymen tårar. Jag fyllde i uppgifterna för en ledsam period; datum och klockslag och fick svart på vitt att total gråttid summerats till 2 timmar och 19 minuter och att tårarnas sammanlagda mängd uppgick till 2.8 dl. Om man studerar gråtens mekanismer får man veta hur bra det är att gråta och om nyttan med själva tårarna. Det renar och rensar både fysiskt och psykiskt, och det går inte att fuska sig till sådan sanering genom att till exempel skära lök. Det är den känslosamma, hulkande gråten och dess proteinfyllda tårar som ger resultat, denna cocktail av slem, fett och salter.Från medeltiden och fram till industrialismen var det på det stora hela accepterat att gråta.I gråten gör vi oss av med stresshormonet kortisol och känner oss lugnare efteråt. Och äkta tårar innehåller också enkefalin, vilket fungerar som kroppseget morfin, alltså både smärtlindrande och lugnande. Och inte nog med det, på grund av sin konsistens rinner just gråttårar långsammare ner för kinderna än lökskärar-tårar. Kanske för att vår omgivning ska hinna uppfatta dem och komma till undsättning? En av gråtens funktioner verkar också vara just kommunikativ, att vi ska bli sedda i vårt gråtande. När vi är mycket små, innan vi har ett språk är gråten en överlevnadsmekanism, vi gråter efter mat, kontakt, värme, vila. Gråtande barn var till och med populära motiv i heminredningen på 70-talet. Närbilder av rödmosiga barnansikten med stora tårar prydde både tavlor, brickor och korsstygnsbroderier. Synen på vårt gråtande har växlat under historiens lopp. Från medeltiden och fram till industrialismen var det på det stora hela accepterat att gråta. Inte minst under 1700-talet då män och kvinnor grät öppet och stort. Men det är viktigt att påpeka, som Karin Johannisson skriver, ”...att gråtspråket hade sina spelregler. Medicinska bedömningar och etiketten satte gränser för det acceptabla [...] tårarna var alltså strikt socialt och moraliskt kodade.”Samstämmiga uppgifter pekar alltså på hur välgörande det är med förlösande gråt. Det verkar finnas bevis för att det rentav skulle vara hälsovådligt att hålla tillbaka den. Högt blodtryck och hjärtproblem lurar på er med sammanbitna käkar, nersvald gråt och torra ögon. Ett i sammanhanget ofta använt citat är av den brittiske psykiatrikern Henry Maudsley (1835-1918) han lär ha sagt "The sorrow which has no vent in tears may make other organs weep”. Sorg som inte får sitt utlopp genom tårar kan få andra organ att gråta.Att inte gråta alls har ibland betraktats som något suspekt och skulle då botas som en sjukdom. Om du var kvinna kunde denna oförmåga dessutom ligga till grund för att du brändes på häxbål. Längre fram i tiden när gråtandet hade blivit en nästan enbart kvinnlig verksamhet betraktades det som ett bevis på homosexualitet om en kvinna inte kunde uppvisa gråt.Men nuförtiden, när kontroll och behärskning är de främsta dygderna, vilka får egentligen gråta nu?Svaret kanske kan utläsas via ett intrikat koordinatsystem med parametrar som klass, kön, frekvens och vad som orsakar tårarna. Dåvarande presidenten Barack Obama gråter på en presskonferens när han talar om en skolskjutning. Det framstår som en accepterad gråt och han får kredd.En japansk politiker Ryutaro Nonomura storgråter offentligt när han anklagats för att ha försnillat offentliga tillgångar och använt dem till familjeresor. Han blev hånad och skrattad åt. ”Den gråtande politikern” blev hans smeknamn.I djup fulgråt finns en direkt koppling mellan tårar och det osköna snorandetAtt tolka tårar visar sig vara problematiskt, det verkar till exempel accepterat för idrottare att gråta, både vid vinst och förlust, men mindre lämpligt att gråta öppet över andra personliga nederlag eller privat grämelse. Jag läser en frågespalt på nätet; en person som upplever sig vara extremt lättgråten frågar psykologen: Vad göra och finnes bot? Svaret lyder att om man har lätt för att gråta har man också nästan alltid skäl därtill. Många som har nära till gråt har förmodligen knipit ihop över saker under många år. Ta din gråt på allvar, gråt ut i floder. Ja ”Gråt tills jobbet är gjort.” lyder råden.Det handlar alltså inte bara om att gråta, utan om hur man gråter.En internationell studie visar att män gråter 6-17 gånger per år, kvinnor 30-64 gånger. En annan viktig aspekt i denna studie är hur djup gråten är. Ett mått på det är till exempel ifall gråten övergår i hulkande. I vår samtid har det uppstått ett ord för det här hulkande kvidande råa framsläppandet av vätskor, nämligen ”fulgråt”. Pernilla Wahlgren och Jenny Strömstedt med flera har vittnat om sin fulgråt i olika sammanhang. I djup fulgråt finns en direkt koppling mellan tårar och det osköna snorandet vilket förklaras genom en avrinningskanal från ögat till näsan. Kroppen ser till både att producera tårarna och att de ska ha någonstans att ta vägen.För att hela detta intrikata maskineri ska fungera behöver ögonen extra tillförsel av blod, små kärl under huden vidgas och svullnar och vi får ”det klassiska förgråtna ansiktsuttrycket”.Det är nämligen önskvärt att gråten är både ljudlig och djup eftersom förmågan att gråta ordentligt hänger ihop med sin motsats; att kunna skratta rejält. ”Känslor har en polär tendens, säger idéhistorikern och psykoterapeuten Claes Ekenstam i en intervju, ”de är ihopkopplade med varandra. Det betyder att om man blockerar en så blir det mindre även av en annan. Gråter du väldigt grunt eller inte alls så kan du inte heller skratta på det där djupa, befriande och härliga sättet”. Slut citat.Alltså, inte nog med att vi kan bli sjuka av att lägga på locket just när gråten börjar sjuda, denna självbehärskning kan dessutom beröva oss den härliga känslan av ett rungande gapskratt. fiktionen och dess gestalter kan vara en oväntad genväg till oss själva och att dela läsupplevelser med andra kan innebära en speciell form av intimitet.Men är det ens ok att skratta så där djupt och härligt som Ekenstam beskriver? Jag vet en arbetsplats där ljudliga skratt nyligen togs upp på listan över arbetsmiljöproblem, i höjd med dålig ventilation och krånglande kaffemaskiner.Kontroll och behärskning verkar betecknande för vår tid. Kroppen ska hållas i strama tyglar och det samma gäller känsloyttringar. Peter Englund avslutar sin essä ”Gråtens historia” med denna reflektion ”Skulle en människa ur förflutenheten se oss idag skulle hon säkert tycka att vi verkar vara känslokalla. För det som är underligt, det är inte att de grät så mycket, utan att vi gråter så lite.”Gråten har förpassats långt in de mest privata gemaken och kanske också skrattet?Var ska vi då ta vägen med allt? En bibliotekarie kanske skulle svara: låt oss gå till skönlitteraturen! Mötet med fiktionen och dess gestalter kan vara en oväntad genväg till oss själva och att dela läsupplevelser med andra kan innebära en speciell form av intimitet. Vi bildar en läsecirkel och i skydd av sidorna, i skuggan av de litterära karaktärerna, kan vi få syn på oss själva. Och skulle en man smyga med in, kanske rentav en som bara snittar på sex gråttillfällen per år så finns det en perfekt bok att läsa; 2015 gav nämligen ett amerikanskt förlag ut en antologi, som översatt till svenska får titeln ”Dikter som får vuxna män att gråta”.Vi går till böckerna och vi går till andra läsare. Vi stänger dörren om vår cirkel och låter tårarna rinna och de bullriga skratten eka.Elisabeth Skog, bibliotekarie KällorKarin Johannisson: ”Melankoliska rum” Albert Bonniers förlag (2009).Anthony and Ben Holden (red). Poems that make grown men cry. Simon & Schuster paperbacks (2015)Illustrerad vetenskap 1/9 2009: Varför svullnar ansiktet upp när man gråter?Svenska Dagbladet 30/7 2017: Därför är det dags för män att börja gråta.

Vad innebär Commander's Intent och hur påverkar den tekniska accelerationen och AI samhället och vårt behov av nya visioner? Lyssna till senaste avsnittet av Framtidens färdigheter där Anette Novak, ledamot i IVA och styrelseproffs, beskriver ett rådande ideologiskt vakuum. Bristen på positiva framtidsbilder riskerar att göra oss passiva eller bakåtblickande. Genom sitt engagemang i IVA-projektet Svenska framtider arbetar hon för att motverka dystopiska narrativ med konstruktiva berättelser om hur teknik kan tjäna mänskligheten. Anette lyfter även fram hur AI-genererat innehåll utmanar vår relation till sanningen och det digitala landskapet. Något som ökar värdet av genuint mänskliga möten. Begreppet Commander's Intent kommer ursprungligen från militärt ledarskap och syftar till att ge individer förutsättningar att agera självständigt i komplexa och osäkra situationer. Morgondagens ledarskap kräver intellektuell ödmjukhet och tvärvetenskaplig bredd. Att gå från kontroll till möjliggörande. Bredda din egen sfär av kunskap, in och lyssna! ........................................................... Medverkande Gäst i dagens avsnitt: Anette Novak, ledamot i IVA och styrelseproffs Värd: Ann-Therése Enarsson, vd Tankesmedjan Futurion

«Stordalen» ber Cathrine slette meldinger og vil vite hvem som har tilgang til telefonen hennes. Familien frykter at han forsøker å isolere henne og skjule ting for dem. Hvis du vil høre hele serien så kan du bli Svarttrost-medlem her: https://www.svarttrost.no/bli-medlemHistorien er fortalt og lyddesignet av Andrea Thiis-Evensen. Redaksjonsledelse ved Monica Flatabø og Kari Hesthamar. Ansvarlig redaktør i Svarttrost er Kari Hesthamar. Serien er fra 2026.

När man är nykär är det lätt att ha överseende ifall partnern beter sig lite underligt ibland. Men hur mycket ska man egentligen tolerera i en relation, hurdant beteende skulle få dig att packa ihop dina pinaler och dra? Publiken sätter gränser och Hannah och Eva läser intresserat.

Med Markus Ravn, Christoffer Vighals Smedaas og Aleksander Nohr     Send det du vil vi skal prate om til - Markus Ravn på X: @klarsynteravn Markus Ravn på Bluesky: @klarsynteravn.bsky.social Glimt i Steigen på FB: https://www.facebook.com/glimtisteigen/ Glimt i Steigen på Bluesky: @glimtisteigen.bsky.social   Takk til Glimtstickers for logo! Glimtstickers på FB: https://www.facebook.com/GlimtStickers Glimtstickers på Bluesky: @glimtstickers.bsky.social      

Tilliten til både politikere, diplomater og kongehuset i Norge har fått seg et skudd for baugen med avsløringene om tette forbindelser til overgriperen Jeffrey Epstein. Hvordan kan kommunene ruste seg? Tor Dølvik, spesialrådgiver fra Transparency International Norge, er vår gjest. Bare dager etter nye avsløringer om overgriperen Jeffery Epstein ble han intervjuet av Dagsrevyen. Hva sier han nå om hvordan saken har preget debatten om åpenhet og korrupsjon? Og har egentlig saken noen parallell til norske kommuner og fylkeskommuner i det hele tatt? Dølvik er også medlem av Kommunesektorens etikkutvalg, som skal gi råd og anbefalinger til kommuner og fylkeskommuner om spørsmål knyttet til etikk og antikorrupsjon. Hva slags anbefalinger gir utvalget om hva lokalt folkevalgte særlig må være oppmerksomme på når det gjelder habilitet, påvirkning og gråsoner? Stortinget diskuter høylytt konsekvenser og tiltak. Er det på tide med et lobbyregister for for å få større åpenhet om hvem som forsøker å påvirke politikerne nasjonalt? Vi snakker med Lise Selnes, tidligere ordfører, politiker fra Arbeiderpartiet og nå medlem av Kontroll- og konstitusjonskomiteen. Arbeiderpartiet har snudd og støtter nå en utredning av et lobbyregister på Stortinget, noe som sikrer flertall for forslaget sammen med Venstre, MDG, Rødt, SV, KrF og Sp.Flere kommuner har allerede i årevis forsøkt å innføre et lobbyregister, men uten å lykkes. Vi snakker med ordfører i Trondheim, Erling Moe (V), som tok initiativ til et register allerede i 2017. Vi spør hva som har vært så krevende med å få dette på plass, og hvilke råd han har til andre som ønsker større åpenhet om hvem som påvirker hvem i lokalpolitikken. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Er du en som ikke eksploderer i sinne – men i stedet trekker deg unna, blir trist, mister stemmen og begynner å forstå alle andre mer enn deg selv? I denne episoden svarer vi på et anonymt lytter-spørsmål som setter ord på et perspektiv vi sjelden snakker om. En episode om sinne, selvrespekt, følelses-regulering og det å bli mer hel – med plass til både styrke og sårbarhet.Kvinnen som har skreve inn denne gangen - beskriver hvordan hun:har vokst opp med lite synlig sinneraskt går fra irritasjon til tristhet, skyld og selvkritikkmister stemmen når konflikter blir intenseopplever at kroppen “stenger ned” i stedet for å uttrykke grenserOg hun stiller et viktig spørsmål: Hvordan kan man bruke sinne som en sunn og tydelig kommunikator – uten å bli voldsom, miste kontroll eller miste seg selv?I episoden snakker vi blant annet om løst og fast om sinne - hva som skjer i nervesystemet og hva som er årsaken til at vi ER sinte. forskjellen på sinne og utbruddhvorfor noen går i tristhet i stedet for sinnehva som skjer i nervesystemet når stemmen forsvinnerkaldt sinne vs. varmt sinne – samme alarmsystem, ulike uttrykkhvorfor undertrykt sinne kan ende i kroppslig stress, spenning og indre kaoshvordan sinne egentlig er et verdikompass, ikke et våpenVi går også gjennom et kontinuum av sinne – fra ubehag og irritasjon til raseri – slik at du kan lære å fange signalene tidlig, før kroppen blir overveldet.Du får som alltid konkrete verktøy for å øve på mikrosinne. å sette grenser uten å såre mer enn nødvendig, å skille mellom forståelse og ansvar, å ta pauser i konflikt uten at det er flukt.  For de er viktig å gi kroppen regulering først – og la ordene etterpåDette er en episode for deg som:er empatisk og samvittighetsfuller redd for å være “for mye” eller ta for mye plassofte tar ansvar for andres følelserkjenner på indre spenning, selvkritikk eller tap av stemme i konfliktOg husk - du mister ikke din godhet av å sette grenser. Du beskytter den!  

Emilie forteller sitt vitnesbyrd og hvordan vi kan hvile i Guds plan, timing og kontroll. 

Varför styr vi moderna organisationer med 1950-talets fabrikslogik? Tobias Eklund och Leif Renström diskuterar varför vi så ofta botar osäkerhet med byråkrati och hur jakten på meningslösa KPI:er skapar organisatorisk tröghet. I avsnittet utforskar de varför planering ofta förväxlas med strategi, hur dåliga system vinner över bra människor och varför tillit i själva verket är den snabbaste vägen till hög prestation.

Känner du att dagarna bara springer iväg? Att tiden inte räcker till – trots att du egentligen gör allt rätt? I det här avsnittet pratar jag om något som påverkar ALLT du gör: hur du använder din egen tid. Och framför allt – hur du kan börja ta tillbaka kontrollen över din tid, även när livet är fullproppat med jobb, ansvar och andras behov. Du får 9 konkreta idéer som hjälper dig att: Få syn på var tiden faktiskt går. Minska stressen och öka känslan av kontroll Skapa mer utrymme för dig själv. Göra varje vecka mer meningsfull.Visste du att du har 168 timmar varje vecka? Efter sömn och jobb har du fortfarande 72 fria timmar – frågan är: vad gör du med dem? Det här avsnittet är inte en uppmaning att prestera mer – utan en inbjudan att leva mer medvetet. Att sluta leva på autopilot och i stället använda din tid på ett sätt som ger dig mer energi, glädje och balans. Vi pratar bl.a. om: ✨ Idé #1 – Bestäm din sovtid (och få mer energi) ✨ Idé #2 – Planera din vecka, gärna på fredagar (för lugn helg & tydlig start) ✨ Idé #3 – Rör dig innan kl. 15 (få bättre fokus) ✨ Idé #4 – En kväll i veckan bara för dig (utanför huset) ✨ Idé #5 – Batching av uppgifter (sluta dutta – få mer gjort) ✨ Idé l #6 – Planera små äventyr (skapa minnen) ✨ Idé #7 – Ha alltid en plan B (för mindre stress) ✨ Idé #8 – Bygg enkla rutiner (för hållbar förändring) ✨ Idé #9 – Se dig själv som den du vill vara (för identitetsskifte) Kanske fastnar du för en idé. Kanske alla nio. Men viktigast: vilken vill du testa direkt? Lyssna nu och gärna dela vidare Om avsnittet gav dig insikter – dela det gärna avsnittet med någon som också behöver påminnas om att ta hand om sin tid och sitt liv.

Trainiere 1× pro Woche deinen Aufschlag – und erlebe echte Wunder im Match Dein Aufschlag entscheidet über Punkte, Spiele und Matches und trotzdem wird er von den meisten Hobby-Tennisspielern massiv vernachlässigt. In dieser Podcastfolge zeige ich dir, warum dein Aufschlag aktuell unkontrolliert, kraftlos oder unsicher ist und wie du ihn mit nur einer gezielten Einheit pro Woche zu einer echten Waffe entwickelst. Viele ambitionierte Hobby-Tennisspieler kennen das Problem: - Doppelfehler in entscheidenden Momenten - Keine Kontrolle beim zweiten Aufschlag - Angst vor dem eigenen Service - Verlorenes Selbstvertrauen im Match Die Folge: verschenkte Punkte, unnötige Niederlagen und Frust. In dieser Episode erfährst du: - warum der Aufschlag der meist unterschätzte Schlag im Tennis ist - weshalb fehlende Routine zu Kontroll- und Powerverlust führt - wie Angst vor Fehlern dein gesamtes Spiel sabotiert - warum 1× wöchentliches Aufschlagtraining völlig ausreicht - wie Wiederholung, Fokus und Klarheit deinen Aufschlag stabil machen - wie dein Aufschlag dein Selbstvertrauen und deine Matchstärke verändert Diese Folge richtet sich an ambitionierte Hobby-Tennisspieler, die: - im Match endlich sicher servieren wollen - unter Druck stabil bleiben möchten - weniger Fehler machen und mehr freie Punkte erzielen wollen - mental stärker auftreten wollen Kein Technik-Overload. Keine Zauberei, sondern ein klarer, umsetzbarer Ansatz für mehr Konstanz, Power und Kontrolle beim Aufschlag. Wenn du keine Angst mehr vor deinem eigenen Aufschlag haben willst und dein Service endlich zu deiner Stärke machen möchtest, dann melde dich jetzt zum kostenlosen Strategiegespräch an: www.timoschwarzmeier.com

Send us a textERP har vært sett på som IT-verdenens dinosaur. Stabil, men tung. Nå er AI i ferd med å gi systemene nytt liv.Hva betyr SAP Joule, rollebaserte AI-agenter og automatiserte prosesser i praksis? Og hvor går grensen mellom effektivisering og full automatisering?Vi snakker med Anders Steen fra Deloitte om hva som faktisk skjer i ERP-verdenen akkurat nå. Programlederne er Jens Christian Bang og Dag Rustad. Digitaliseringspådden lages av Already On og CW.no. Besøk oss på digitaliseringspodden.alreadyon.com. Du finner Digitaliseringspådden på alle plattformer – lytt via Spotify, Apple Podcasts eller YouTube Podcasts.

Bryan and Anderson review 28 Years Later: The Bone Temple, Megadoc, The Testament of Ann Lee, and KONTROLL (from assigner Nick Eats Cake). Then the boys look back on the ancient gems they unearthed this year with Top 5 New Old Movies! Loaded for Bear New Promo Video! The Film Vault on Youtube TFV Patreon is Here for Even More Film Vault Anderson's new doc: Loaded for Bear Atty's Antiques Baldywood Newsletter COMEDY CONFESSIONAL  Listener Art: Drake Ducham Featured Artist: Barricades The Film Vault on Twitch Buy Bryan's Book Shrinkage Here The Film Vaulters “Kubrick is Everywhere” Shirt CONNECT WITH US: Instagram: @AndersonAndBryan Facebook.com/TheFilmVault Twitter: @TheFilmVault HAVE A CHAT WITH ANDY HERE ATTY & ANDY: DIRECTED BY A FOUR-YEAR-OLD Subscribe Atty and Andy's Youtube Channel Here THE COLD COCKLE SHORTS RULES OF REDUCTION MORMOAN THE CULT OF CARANO Please Give Groupers a Rotten Tomatoes Audience Score Here Please Rate It on IMDB Here The Blu-ray, US The Blu-ray, International Groupers is now available on these platforms. On Amazon On Google Play  On iTunes On Youtube On Tubi On Vudu Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Hvis du er en av de som starter med sykdomslære, farmakologi, legemiddelregning eller psykiatri denne våren så får du alle våre beste tips for å bli trygg i praksis og kicke ass på eksamen i denne episoden

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Puzsér Róbert

Systrarna Karin & Cecilia Belin, grundare av Aima Sense gästar podden Framtidens E-Handel och pratar om hur de byggt ett modigt varumärke, positionerat i gränslandet mellan välmående, estetik och framtidens konsumtionskultur. Vi pratar om hur man skapar efterfrågan för en helt ny kategori, hur man arbetar med internationell expansion, retailstrategier, förpackning och varumärkesbyggande, och hur det är att vara både kreatör, entreprenör och syster på samma gång.06:40 – Så byggde de varumärket runt en ny kategori09:20 – Hur de pitchar en produkt som saknar jämförelsepunkt11:45 – Varför de valde premiumpositionering från första dagen14:30 – Design, förpackning och storytelling som konverterar17:10 – Balansen mellan estetik, funktion och affär29:15 – Att säga nej till investerare – och varför31:30 – Hur man skapar efterfrågan utan att skrika34:00 – Kontroll i produktion och ansvar i leverantörsledet36:45 – Så tänker de kring återförsäljare och retailpartners39:10 – Varumärkesintegritet i en värld av hype och snabba pengar41:40 – Intuition som verktyg – när magkänsla väger tyngst44:20 – Råd till andra som vill lansera något “för tidigt”47:00 – Slutreflektion: att forma en kategori – och få den att flygaHär hittar du Karin, Cecilia & Aima Sense:https://www.linkedin.com/in/karinbelin1/ https://www.linkedin.com/in/cecilialanttobelin/ https://aimasense.com/ Sponsor:https://www.soscalemedia.se/ Berns Event:https://framtidensehandel.se/products/roast Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Karadeniz'de oluşan yeni tablo, klasik cephe savaşından ziyade, askeri güç kullanımı ile siyasi mesajların iç içe geçtiği bir "gri alan" rekabetine işaret ediyor. Yazan: Prof. Dr. Toğrul İsmayıl  Seslendiren: Halil İbrahim Ciğer

De siste ukene har to sakprosautgivelser, om samme sak, skapt en durabelig krangel i offentligheten om det som på godt norsk kaller non fiction. Først ble boken Hvite striper, sorte får forsøkt stoppet at advokatene til Marius Borg Høiby. Og Så kom Se og Hør-boken, Ute av kontroll, som enkelte pripne anmeldere mener «hiver ut skjellsord og insinuasjoner, i formuleringer med en helt umulig – og uangripelig – journalistisk status». Plutselig tok debatten om fremstillingen av saken mot kronprinsessens sønn mer plass en selve saken. Og det skal jo litt til. Er sakprosalitteraturen så viktig at den bør heves over vanlige normer og samfunnsregler? Og henger denne harmen som bøkene vekker, sammen med at bøkene bruker grep fra true crime-sjangeren?For å diskutere disse spørsmålene har kulturredaktør Bernhard Ellefsen invitert inn Morgenbladets egen samfunnsredaktør, Bjarne Riser Gundersen, og bokansvarlig Arne Borge i studio. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnittet är i samarbete med Natural Cycles. Vallningar, sömnsvårigheter, hjärndimma, humörsvängningar - och tusen frågor. Vad händer egentligen i kroppen under perimenopaus, den första delen av klimakteriet, som kan vara i flera år? I det här avsnittet delar Hannah sina egna erfarenheter och får sällskap av Elina Berglund Sherwitzl, med-grundare av Natural Cycles och Rebecka Kaplan Sturk, Medicinsk rådgivare för Natural Cycles och specialistläkare inom obstetrik och gynekologi. Tillsammans reder de ut vad som faktiskt sker i kroppen - och hur man kan ta sig igenom den här perioden med lite mer förståelse (och mindre frustration). Med koden HannahW på https://naturalcycles.app/HannahW får nya användare nu 15 % rabatt på årsprenumerationen och 60 % på nya NC° Band när man signar upp för NC° Perimenopause - hos Natural Cycles får dina symptom ta plats. NC° är för 18+ och skyddar inte mot könssjukdomar.

Ghosting trifft mitten ins Herz - das zeigen die vielen Nachrichten, die mich nach der letzten Folge erreicht haben. Worte voller Schmerz, aber auch voller Mut, das Unfassbare in Worte zu fassen. In dieser Bonusfolge teile ich bewegende Hörer-Stimmen, beantworte Fragen rund um das Gefühl der Ohnmacht nach einem plötzlichen Kontaktabbruch und erkläre, warum wir uns so schnell schuldig fühlen – auch wenn wir es nicht sind. Es geht um Kontrollillusion, Selbstwertparadox, das Gedankenkarussell und die Suche nach Antworten, die ausbleiben. Gleichzeitig erzähle ich von einer sehr persönlichen Freude, die viele von Euch berühren wird – und lade Euch zu einer spannenden Beziehungsstudie ein, die von einer Uni begleitet wird. Eine Folge für alle, die Trost brauchen, Verständnis suchen – oder einfach spüren wollen, dass sie mit ihren Gefühlen nicht allein sind.WERBUNGAlle Infos, Partner und Rabatte findest Du hier: https://linktr.ee/leben.lieben.lassen.podcastLINKS AUS DIESER FOLGE:Link zur Teilnahme an der Studie für Paare der Uni Marburg: https://www.soscisurvey.de/wertschaetzung_paare/?q=qnr1geführte Meditationen von Leben-Lieben-Lassen Playlist (Spotify)CLAUDIA, LINKS UND RESSOURCENWeitere Inspiration auf Instagram: https://www.instagram.com/leben_lieben_lassen_podcast/Webseite & Beratung: https://leben-lieben-lassen.de/Alle Infos zu mir und meinen Angeboten: https://linktr.ee/Leben_Lieben_LassenHÖRERFRAGEN IM PODCASTStelle mir ganz anonym Deine Frage in der "Leben-Lieben-Lassen"-Sprechstunde und werde Teil der Show. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

President Trump kjører en brutal kamp mot Den amerikanske sentralbanken. Målet er å bytte ut rentesettere, og nå målet om en rekke rentekutt. En klar plan kan ligge bak. Kan Trumps kampanje ødelegge tilliten til amerikansk økonomi, børser og dollar? Med sjeføkonom Kjersti Haugland i DNB Carnegie. Programleder Sindre Heyerdahl. Produsent Erik Holm-Nyvold. Ansvarlig redaktør Lars Håkon Grønning. Hør E24-podden der du hører podkast. Analyser, nyheter og innsikt i business og næringsliv. E24-podden ble i mai 2025 kåret til årets aktualitetspodkast under Medieprisene i Bergen.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

00:00:00 - Hova ment Pisti?00:01:23 - Személyi igazolvány fog kelleni a YouTube-hoz is?00:10:56 - Totális kontroll és kreditrendszer00:18:19 - Google Play Store szigorítások00:19:32 - Ki szóljon bele a nevelésbe?00:23:27 - Vallás és következmények nélküli világ00:26:06 - Van értelme a tiltásnak?00:31:03 - Megvásárolható Star Wars speeder bike00:34:02 - Ideológiákat erőltetni az emberekre00:42:09 - Zenészek beleszólása a politikába00:47:14 - Narancs és kék pólók a webshopra?00:50:17 - Befolyásolhatnak a celebek a politikában?00:58:20 - Pisti Pipi és Jani Joghurtozója01:00:33 - Befejezés

Hvordan gikk Frp fra å være kaosparti til strategisk maskin under Sylvi Listhaug? Tidligere statsråd Jon Georg Dale forklarer hvordan disiplin, teft og tydelighet har gitt partiet vind i seilene – og spør seg om det holder hele veien til regjeringsmakt. Med programleder Lars Glomnes. Produsent: Ådne Riis Hallås. PS: Følg oss i Spotify eller Youtube for å se hele episoden på video.