Podcasts about handlingar

"Handlingar, inte bara ord". Så marknadsförs regeringens kampanj mot rasism. Men vilka är handlingarna? Och hur enad är regeringen, då den sannfinländska riksdagsgruppens ordförande kallar kampanjen för "godhetssignalering"? Riksdagsledamöterna Johan Kvarnström (SDP) och Henrik Wickström (SFP), samt kommunal- och välfärdsområdespolitikern Gashaw Bibani (VF) debatterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * Efter en svår skilsmässa och en snårig vårdnadstvist, kallas polis till den kvinnliga partens lägenhet i Huskvarna. Hennes exman har blivit våldsam och hotat med att mörda både henne och barnen. Efter ett 40 minuter långt förhör åker polisen tillbaka till stationen. Men nästa dag måste de tillbaka till samma lägenhetshus igen. Kvinnan har blivit mördad. Programledare är Christopher Holmberg. Manusförfattare är Per Johansson, och producent är Evelina Fernerud. Originalmusik av Tor Wilén. Svenska Mordhistorier görs av podcastbolaget qast, exklusivt för PodMe. Källor: Domarna i tingsrätten och hovrätten, Polisens förundersökningsprotokoll, Handlingar hos Justitieombudsmannen, Aftonbladet, Expressen, Jönköpingsposten och Sveriges Radio Jönköping.

I detta avsnitt pratar vi om handlingar som man utför vid ett enda tillfälle men som kan underlätta utförandet av en vana under lång tid.För föreläsningar, personlig träning och coachingprogram se www.varaktigavanor.se och för upplägg för företag och organisationer: www.patricfriberg.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt utforskar vi den centrala frågan: Vad är viktigt för dig, och hur återspeglas det i dina dagliga handlingar? Häng med när vi gräver djupare för att förstå kopplingen mellan värderingar och våra dagliga val.För föreläsningar, personlig träning och coachingprogram se www.varaktigavanor.se och för upplägg för företag och organisationer: www.patricfriberg.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gör val som är i linje med kärlek och du får uppleva mer kärlek. Det är det de här avsnittet handlar om. KUUUUL ATT DU ÄR HÄÄÄÄR!! DU ÄR VÄRD ATT ÄLSKAS! Har du frågor eller funderingar tveka inte att höra av dig till Marika på… Mail: info@varamedveten.se Hemsida: http://www.marikatapper.se YouTube Kanal: https://www.youtube.com/@MarikaTapper Facebook: https://www.facebook.com/baramig.se Instagram: https://www.instagram.com/marika.tapper --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/marika-tapper/message

Om mötet med Tulsi berättar Stefan Beimark i dagens andakt. Han är pastor i pingstkyrkan i Örnsköldsvik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stefan Beimark utgår i andakten från när han träffade Tulsi, en kvinna i Nepal.Att bära varandras bördor är sällan en rak linje. Uppdraget handlar mindre om matematik och beräkning och mer om att våga så frön av omsorg och vänlighet. Hur de fröna växer upp och bär frukt, ja det ligger i Guds händer, säger Stefan Beimark i andakten.TextGalaterbrevet 6:2MusikTalking to God – Terence BlanchardProducent Helena Andersson Holmqvistliv@sverigesradio.seMoskit mediaför Sveriges radio Västerbotten

Försäkringens idé är enkel: Man delar på riskerna. Men försäkringslösningar fungerar inte i längden om enskilda individer eller kriminella nätverk missbrukar systemet för egen vinning. Under senare år har försäkringsbranschen intensifierat arbetet för att motverka försäkringsbedrägerier. Programledare: Åsa Lundin, Larmtjänst. Gäst: Peter Sundman, Dina Försäkringar

I veckans avsnitt pratar jag om meditation med yoga -och meditationsläraren Magnus Fridh.Magnus blev tidigt nyfiken på Buddism genom vänskapen till familjens fadderbarn och åkte som ung 20åring till Indien och Nepal för att utforska den delen av världen samt livet i buddistiska kloster. Där växte intresset för meditation och mindfulness - som blev grunden till att han sedan startade Mindfulness Appen.Idag är han även författare, har skrivit böckerna "Viloläge: mindfulness och meditation i vardagen." och "Att vara stilla när allt skyndar".Tillsammans med Sheila Arnell driver han About Yoga, de skapar retreats och kurser med yoga, meditation och breathwork.Magnus berättar om hur viktig meditation är och har varit i hans liv - och hur vi kan hitta de där små pauserna i vardagen.Varför inte bara stanna upp vid ett övergångsställe, trafikljuset som blir rött - andas - tillåt stillheten få ta plats - innan du går vidare.Vill du följa Magnus hittar du han på Instagram:@magnus_fridh och @about_yogaMediterar du?Hoppas detta avsnitt kan inspirera dig till att bjuda in lite mer meditation och stunder av stillhet i ditt liv.Inhale... Exhale...Med kärlek,SofieInstagram:@sofie_kraft@staygrounded.podcast@groundedfactoryMusik: John Martin, Albin Tjernberg.Foto: Stina Caesar.Hosted on Acast.© Sofie Kraft Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

- Det känns som hälsningarna om ett gott nytt år skulle haft en djupare grundton i år. Om Håkan Sandvik:Håkan Sandvik är präst. Håkan har levt i Mellanöstern i olika perioder sedan 1980. Han har också arbetat med flykting- och integrationsfrågor och är intresserad av religionsmöten i vardagen.Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Skäl är ett grundläggande begrepp inom både etiken, den politiska filosofin och rättsfilosofin. Men vad får människor att handla som de gör? De flesta beslut rör struntsaker men vi utför och bestämmer oss också för handlingar som får långsiktiga konsekvenser, som definierar oss själva och som i högsta grad påverkar andra.Så hur gör man för att syna sig själv och de motiv som lett en hit eller dit? Vad finns det i grunden för olika slags skäl för handling?Stina Björkholm, filosof vid Institutet för framtidsstudier och Toni Rønnow-Rasmussen, professor i filosofi vid Lunds universitet, diskuterar detta, bland annat i termer av normativa, motiverande och förklarande skäl. Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist

Handlingar får konsekvenser. Det måste våra barn lära sig. Men hur lär vi dem bäst? Behöver vi lära dem? Och vilka konsekvenser är det egentligen som vi skall uppmärksamma våra barn på?

Övergrepp och våld mot civilbefolkningen såväl som mot kombattanter är ett väletablerat fenomen i militärhistorien. Övergrepp mot civilbefolkningen och mot krigsfångar finns dokumenterat så länge det finns nedtecknade historia om mänskligheten.Det finns egentligen inte något bra ord för att beskriva och sammanfatta det som inträffade under våren 2022 i Ukraina. Brutalitet, barbari, skoningslöshet, övergrepp, tortyr, eller bara ren ondska. Efter slaget om Kiev uppdagades det att civilbefolkningen i ett antal ockuperade mindre städer och byar norr hade utsatts för de mest vedervärdiga handlingar av ryska soldater. Frågan är varför?Vad är det som driver människor in i våldet, och vilken roll spelar krigets lagar i detta sammanhang? I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistoriken Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt barbari och krigsbrott i krigets namn.I vår tidigaste källor och i de böcker som brukar kännetecknas som världens första historiska skildringar finns det vittnesmål som beskriver barbariska handlingar. Herodotos i sin Herodotos historia är en av de första att sätta ord på ”ociviliserat” beteende, men framförallt är det Thukydides i sin bok om det peloponneiska kriget, skriven under 400-talet före vår tideräkning där vi hittar kusliga likheter med dagens läge. Thukydides i sin tur ägnade utrymme åt att beskriva krigsbrott, plundringståg, och något som vi skulle kunna kalla för utomrättsliga avrättningar.I modern tid har samtalet om krigsbrott och övergrepp fått allt större utrymme i takt med en allmän demokratisering, och idag finns det krigslagar och domstolar som hanterar krigsbrott på internationell nivå. Samtidigt kan man fråga sig om den teknologiska nivån också driver fram ett allt mer brutalt krig? De antika grekerna hade stora svårigheter att inta städer och genomföra hämningslösa plundringar eftersom försvarsmedlen mot denna typ av aktiviteter var starkare än de erbjudna offensiva medlen. Idag däremot är både civilbefolkningen och städerna i sig öppna för beskjutning och belägring. Våldspotentialen växer med allt effektivare vapen och glappet mellan soldaten och civilbefolkningens förmåga att skydda sig är stor.Våld och övergrepp tycks också vara universellt i den mening att det verkar vara sociala kontexter som driver fram det. Inte minst verkar det lilla sociala sammanhanget, grupptryck, spela mycket stor roll för den enskilda soldatens våldspotential. Avsaknad av tydliga krigsmål, låg medelålder och logistiska problem, svårigheten att skaffa fram mat och underhålla soldater förvärrar ytterligare. Samtidigt tycks också faktorer på högre nivå påverka, såsom inställningen bland officerare och det politiska ledarskapet. Sammantaget skapas möjligheter för avhumanisering och våld. Är det till och med så att vem som helst skulle kunna bli förövare, bara sammanhanget var rätt?Lyssna också på Krigets lagar från medeltid till nutidBild: Sydvietnamesiska kvinnor och barn i Mỹ Lai innan de dödades i massakern, 16 mars 1968. Enligt domstolsvittnesmål dödades de sekunder efter att bilden togs. Kvinnan till höger justerar sina blusknappar efter ett försök till sexuellt övergrepp som skedde före massakern. Wikipedia, Public Domain. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Del 2 i serien om psykisk ohälsa. Denna gång pratar vi om tankar, känslor och handlingar, om empati, allmänmänsklighet och massa annat. I detta avsnitt går Christine igång rejält och blir lite preachy men det hela slutar väl. :) Välkommen med på resan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Situationsplan En situationsplan ska redovisa var du ska bygga, riva eller göra din åtgärd.  En situationsplan visar fastigheten, dess byggnader och omgivningen ovanifrån.  Basera situationsplanen på en karta – ett underlag för situationsplan – som du beställer av kommunen. Redovisa vad du ska göra i kartan och använd den som situationsplan i din ansökan.

Ett magstarkt avsnitt om klimatet, där vi får en inblick i ungdomarnas tankar kring vår miljö. Under programmets gång kommer vi få ta del av historien bakom Aralsjön, fråga folk kring deras klimatavtrycksvanor, höra på ett reportage med miljöaktivisten Ahmed Al-Qassam och mycket mycket mer.

Allvarligt talat med programvärd Liv Strömquist serieskapare  Kan man komma över att man inte är älskad av sin mamma? Ulrika Varför är människan brottsbenägen? Bo Eriksson  När lär sig människor att begå destruktiva handlingar? Hermine Liit  Kan man hitta sig själv om man är i en relation? Annie Bergstedt Musiken är vald i samarbete med Anton Karis Susanna Einerstam producent susanna.einerstam@sverigesradio.se

Det finns ingen konsensus och ingen modell vi har sett, som ger en förklaring där du kan både dekonstruera, förstå och skapa nya beteenden. Vi har lagt ett par tusen timmar på att utveckla en enkel modell som vi kallar handlingspyramiden, den har så få som 4 delar som du kan härleda varje levande varelses handling till. I korthet bygger alla handlingar på det du upplever att du vet är möjligt och värdefullt att uppnå eller undvika. Ett korthus av övertygelser, tills du ser igenom det. Då kan du ändra vanor och beteenden på minuter.  Den finns som fysisk modell och som dator animation som en del av beteende-kompassen.  Du som vill nå oss skickar mail till info@enpodomallt.se

Vill du stödja GreenMovements kan du göra det genom att handla i någon av våra nedanstående shoppar För cannabis älskaren med aktiv och hälsosam livsstil: https://greenmovement.se/ Hampa shoppen https://iriearoma.com/ 50% rabatt fram till 1 augusti på våra populäraste odlingsskåp Länk i bio för mer info☘️ Starkaste erbjudandet någonsin. Odla säkert hemma, ingen lukt, inget ljud (45dB), drar mindre el än ett litet kylskåp. Mängd: Lilla skåpet upp till 300g/skörd, stora skåpet upp till 600g/skörd. Passa på nu under sommaren köp till självkostnadspris. Hela 50% rabatt. Erbjudandet är över den 1 augusti och kommer aldrig tillbaka

Bombåd, sprängningar och hot om att avrättas. Lyssna på 3:e och sista delen om den svenske agenten Gunnar Ekberg och hans mångåriga och smått otroliga relation med en av världens mest fruktade terrorister. Handlingar och uppoffringar som svensk agent som kom att påverka honom samt göra djupa och smärtsamma sår för resten av livet - och gör fortfarande. Gäst: Gunnar Ekberg En podd av: Mikael Hylin Musik: Anton Fossum-Hylin Redaktör: Lærke Rasmussen Omslagsfotot: "Dr Wadie Haddad (1927-1978) alias Abu Hani, Doktorn, Gud, Mästaren m.m. Operationschef för Folkfronten (PFLP). Haddad var knuten till KGB under täcknamnet "Natsionalist"." ur Gunnar Ekbergs bok 'De ska ju ändå dö'. Fotot: UPI/Scanpix Friskrivningsklausul: Berättelserna, de fakta som presenteras samt synpunkter och åsikter som uttrycks i denna Podcast är endast synpunkter av de som presenterar och/eller intervjuas och återspeglar inte Spionpoddens officiella policy eller ståndpunkt. Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Spionpodden är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen. En ideell självständig podcast som inte styrs eller ägs av någon tredje part. Disclaimer: The stories told, facts presented, and views and opinions expressed in this Podcast are solely those of the presenter or interviewee and do not reflect the official policy or position of Spionpodden. Spionpodden is independent in relation to political, religious, economic, public and private special interests. A non-profit independent podcast that is not controlled or owned by any third party.

I veckans avsnitt tar Mattias, Fredrik och Andreas sig an struktur i state hantering. Behöver vi stora state hanterare som redux, vuex etc eller kan vi lösa logiken på något annat sätt? Vi går igenom våra erfarenheter inom området och grottar ned oss i detaljerna.Sedan glider vi över och prata fördelar och nackdelar i olika "ramverk" som vue, react och svelte. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 09.00

Vilka handlingar behövs för att ansöka om bygglov? Vad visar de?

Vi reflekterar över "vem" som äger handlingar och låter Ashtavakra (Ashtavakra Gita) och Jesus peka oss mot sanningen om handlingars ursprung. 

Alla dina handlingar drivs av ett behov, och behovet kommuniceras via en känsla. Det finns många teorier om vilka våra grundbehov är, från Maslow till six human needs. Ett enkelt sätt att förstå komplexiteten är genom vanor och beteenden vi har och gör men inte vill ha, som exempelvis att röka eller bita på naglarna. Genom...

Malin Gramer och Jessica Lasses pratar frispråkigt och humoristiskt om sin situation mitt i livet. Just nu är det mycket fokus på bebisar, barn, fyrtioårskriser, träning, sömn, och hur de roddar sina karriärer med familjelivet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur gör jag som människa för att få det gudomliga ut i fingerspetsarna? Hur skall jag tillämpa min livsåskådning på ICA eller på bussen, eller på hemmakontoret? Hur tänker egentligen en swedenborgare på det gudomliga, på heliga texter, och handlingar? Medverkande: Eric Sjödin och Göran Appelgren.  Producent: Thomas Floyd.  https://swedenborgspodden.se.  https://swedenborgskyrkan.se.   

Ett avsnitt dagen till ära; alla hjärtans dag. Kärlek kan ibland leda till hemska konsekvenser, speciellt om en person vill göra slut och den andra vägrar. Graden av obehaglighet och hisklighet är hög i båda historierna som presenteras idag. Vilken av dessa rysliga kärleksberättelser är sann och vilken är falsk? Stort tack till röstskådespelarna Li Persson, Stefan Hallgren, Kerstin Johansson, Lise Johansson och Nadja Olsson. Jag som berättar historierna heter Johanna Olandersson och går under mitt alias Joyj.

Kvinna döms att betala skadestånd efter delning av Lamotte-inlägg. P4 Väst lurades för andra gången. Journalister får gräddfil till offentliga handlingar. Okritiskt hos TT om Biebers borrelia. Att sprida Lamottes inlägg var förtal enligt tingsrätten I veckan kom en dom från Göteborgs tingsrätt som reser flera nya frågor om yttrandefrihet och ansvar på nätet. En kvinna som delat ett inlägg av journalisten och opinionsbildaren Joakim Lamotte dömdes att betala skadestånd till den man som pekades ut som brottslig i inlägget. Det var framförallt utifrån innehållet i Lamottes text som tingsrätten ansåg att kvinnan - när hon delade inlägget - förtalade den utpekade mannen. Reporter: Therese Rosenvinge Gammalt mobilnummer till Dinamarca lurade P4 - igen I torsdags publicerade P4 Väst nyheten att Rossana Dinamarca kandiderar till partiledare för Vänsterpartiet efter att Jonas Sjöstedt i veckan meddelat att han kliver av. Nyheten fick snabbt stor spridning. Men kort därefter kom dementin. Nyheten var falsk och Nyheter Idag tog på sig bluffen.  Att det går att bluffa medier är knappast någon nyhet, men det intressanta här är att P4 själva satt på facit. Reporter: Erik Petersson  Domstolar ger journalister gräddfil när offentlighetsprincipen tillämpas Domar, åtal och förundersökningar. Enligt Sveriges offentlighetsprincip har alla medborgare rätt att ta del av domstolars handlingar. Och en bärande princip är förstås att alla ska behandlas lika enligt lagen. Men hur fungerar det här i praktiken. Har alla samma rätt och möjligheter när det kommer till att få ut handlar, eller har journalister på stora mediehus i praktiken en gräddfil? Reporter: Terje Carlsson.  Okritiskt hos TT om Biebers borrelia Nu om Superkändisar med vetenskapligt tveksamma diagnoser, hur ska medier förhålla sig? Förra veckan trädde Justin Bieber fram och berättade att han drabbats av obotlig borrelia. Att en av världens största artister berättar det här blir såklart en nyhet, men hur ser en redaktion som TT på risken att ge en pseudodiagnos spridning? Reporter: Erik Petersson

Han var Kristi bruds sexansvarige pastor i Knutby, berättar han. Snart ställs han inför rätta för sexofredande mot en 17-årig flicka // Ett tunnelbanetåg på den blå linjen i Stockholm har stoppats i Västra skogen – på grund av ett bombhot.

Hur kan jag veta vad som är rätt och orätt. Hur kan jag veta vad Gud förväntar sig av mig som människa?  När vi tar hand om varandra uppfyller vi samtidigt Guds vilja. Här krävs inga stora utredningar och krångliga beslutsprocesser, utan här krävs att jag vill se den andre och hennes behov, utsatthet och nöd, att jag är beredd på att bli den andres nästa. Werner Jeanrond Werner G. Jeanrond har tidigare skrivit en bok om kärlek, Kärlekens teologi, och kommer till våren ut med en ny bok, om hopp. Werner G Jeanrond är katolik, född 1955 i Saarbrücken, Tyskland. Han är en internationellt verksam teolog, är nu professor i systematisk teologi vid Oslo Universitet. Har tidigare varit vid Lunds universitet och gästforskare i Göteborg där han tidvis bor. Text Matt 25: 37-40 Musik Hymn/Karl Jenkins Healing Light/The Peacemakers Producent Neta Norrmo Produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se

Sedan kom de att tvista om vilken av dem som skulle anses vara den störste. 25Då sade han till dem: ”Kungarna uppträder som herrar över sina folk, och de som har makten låter kalla sig folkets välgörare. 26Men med er är det annorlunda: den störste bland er skall vara som den yngste, och den som är ledare skall vara som tjänaren. 27Vem är störst, den som ligger till bords eller den som betjänar honom? Är det inte den som ligger till bords? Men jag är mitt ibland er som er tjänare. Luk 22:24-27 (Bibel 2000)Marie Ek Lipanovskahttp://www.marieeklipanovska.se

Halloj! Hoppas du haft en bra dag och välkommen till DannyBoy Live, med Daniel Colić. I det här avsnittet pratar jag om svek, psykisk ohälsa, självförtroende och hockey. Du kanske känner igen dig i något eller inte. Det här är min historia!

Mina bröder, vad hjälper det om någon säger sig ha tro men inte har gärningar? Inte kan väl tron rädda honom? 15Om en broder eller syster är utan kläder och saknar mat för dagen, 16vad hjälper det då om någon av er säger: ”Gå i frid, håll er varma och ät er mätta”, men inte ger dem vad kroppen behöver? 17Så är det också med tron: i sig själv, utan gärningar, är den död.18Nu kanske någon frågar: ”Har du tro?” – Ja, och jag har gärningar. Visa mig din tro utan gärningar, så skall jag med mina gärningar visa dig min tro. 19Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Också de onda andarna tror det, och darrar. 20Men inser du inte, tanklösa människa, att tro utan gärningar är utan verkan? 21Blev inte vår fader Abraham rättfärdig genom gärningar när han lade sin son Isak som offer på altaret? 22Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom gärningarna som hans tro blev fullkomlig. 23Så uppfylldes skriftens ord: Abraham trodde på Gud och därför räknades han som rättfärdig, och han kallades Guds vän. 24Ni ser att människan blir rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro. 25Var det inte så med skökan Rachav? Blev hon inte rättfärdig genom gärningar när hon tog emot budbärarna i sitt hus och släppte ut dem en annan väg? 26Liksom en kropp utan livsande är död, så är tron utan gärningar död.Jak 2:14-26 (Bibel 2000)

Bröder, om någon ändå skulle ertappas med en överträdelse skall ni som är andliga människor visa honom till rätta, men gör det med ödmjukhet, och se till att du inte själv blir frestad. 2Bär varandras bördor, så uppfyller ni Kristi lag. 3Den som menar sig vara något, fast han ingenting är, bedrar sig själv. 4Var och en skall pröva sina handlingar och söka skäl till stolthet enbart hos sig själv och inte hos andra. 5Var och en måste bära sin egen börda. 6Men den som blir vägledd i ordet skall ha samma del som sin vägledare i allt som är gott. 7Låt inte bedra er, Gud lurar man inte: vad man sår får man också skörda. 8Den som sår i sitt kött skall skörda förgängelse ur köttet, men den som sår i anden skall skörda evigt liv ur anden. 9Låt oss inte tröttna på att göra det som är rätt. När tiden är inne får vi skörda, bara vi inte ger upp. 10Så länge det finns tid skall vi därför göra gott mot alla människor, framför allt mot våra trosfränder.Gal 6:1-10 (Bibel 2000)

Under den första veckan i ramadan hålls andakterna av Sema Ekinci som är matematiklärare i Malmö. Den handling som väger mer än andra har jag ofta kopplat till tungans handlingar, dvs vad man säger. Ibland sägs saker ur frustration eller ouppmärksamhet som kan skada den som möter orden. Under fastemånaden mer än andra tider på året blir jag förvånad över hur ofta jag talar om saker utan anledning eller hur jag kan kommentera något som kanske inte angår mig. Det är samma insikt och uppmärksamhet som nås som när man fångar sig själv omedvetet sträcka sig efter något gott som står på matbordet utan att egentligen inte känna behovet av att äta. Sema Ekinci Texter Abu Hurarira Musik Silver Sky - Enzo   Producent Marianne Greip Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se

Med poeten och författaren Bob Hansson Veckans frågor handlar om: Har goda handlingar egoistiska skäl? Jennie Warström Vem är man om man inte konsumerar hela tiden? Therese Ljung Lindberg När någon ifrågasätter konst, kan jag säga ifrån? Anders Isaksson Min fru har fått stroke, jag skulle vilja ha någon att prata med! Arne Johansson   Musiken är vald i samarbete med Anton Karis Susanna Einerstam producent susanna.einerstam@sverigesradio.se

Känner du igen Guds handlingar även om det inte passar in med vad du tycker de borde vara? Vad står i vägen för att upptäcka Gud? Varje fredag lägger vi ut ett nytt avsnitt av Bönepodden. Varje avsnitt ger möjligheten till reflektion och stillhet över avsnittets innehåll. Starta helgen med en lugn och meditativ stund. Musik komponerad och framförd av Jacob Mólen och Philipp Weigl

Vi pratar Moraliska dilemman-Sophies Choice Att våga se, var modig att möta Ta sig tid att se vad som verkligen händer Janus Korcak Flyktingpolitik, hur gör man och hur svårt kan det vara? Modigt ledarskap Vad är kärlek? Handlingar eller känslor?

I mitten av 1700-talet kom sillen till västkusten. Många bröt upp från sina hem för att söka arbete i den snabbt växande näringen och på vissa ställen mångdubblades befolkningen. Då och då i historien så har det plötsligt uppstått nya arbetsmarknader som har fått människor att bryta upp från sina invanda ställen för att söka lyckan. Så var det till exempel när sillen gick till utmed västkusten.Den allra största sillperioden pågick från 1700-talets mitt till 1800-talets början, och fortfarande kan man på öar, inte minst i Marstrandstrakten, se spår av sillhanteringen den i form av husgrunder efter sillsalterier, trankokerier, kontor, verkstäder och inte minst bostäder till alla de personer som behövdes i arbetet.Lars Kiellbiörnsson Hollström som var född 1736, var en av de många som tog sig dit, och arbetade som fiskare och timmerman. Lars kom från en plats tvärs över landet , i en socken som heter Hållnäs i nordöstra Uppland,.Släktforskaren Maria Hallengren, som också bor i Hållnäs, är ättling till Lars. Han och andra bönder här i trakten levde i skuggan av Lövsta bruk, som ständigt behövde nytt vet hur Lars och andra kol till sina smedjor.- Bönderna här ute i Hållnäs levererade träkol till smedjan, men annars så var det ju fiske och småskalig odling man levde på, berättar hon.Lars Kielbjörnsson Hollström föddes i mars 1736 i Hållnäs. Han var 28 år gammal när han gifte sig med Stina Persdotter, och de slog sig ner i ett torp i närheten av hennes hem när de gift sig. Men här skulle de inte stanna, för nere på en liten kronoholme strax söder om Marstrand satt en man som hette Jonas Westbeck. Där var han chef för en allt mer blomstrande verksamhet. Westbeck kom från en grannsocken till Hållnäs, och han var nog den som lockade Lars att söka sig till arbete som timmerman och fiskare på västkusten, tror Maria.- Jonas Westbeck var prästson i grannsocken till Hållnäs, och det måste ju vara så att de hade haft medvarandra att göra, tror hon. Kanske hade Lars utfört arbete, som gett honom rykte som duktig timmerman. Lars och hans Stina hade varit gifta i tre år och hade en liten dotter, när gav de sig tillsammans av till västkusten och sillfisket där. -Dottern Catarina var ett år och 8 månader när de gav sig iväg. De åkte båt, och åkte runt hela kusten. Men det var inte bara att ge sig iväg hur som helst. Man måste ha ett ärende och man måste ha ett pass i handen, för att ha tillstånd att vara ute på vägarna och resa. Lars och Stina hade ett brev från prästen hemma i Hållnäs med sig på resan, ett brev som sen kom att ligga kvar i kyrkans papper i den socken dit de kom. Lars Kälbiörnsson Hollström, är barnfödder den 7 mars 1736 uti Hållnäs socken och Uppsala Län, begiver sig nu att fara sjöledes till Brunskär, å andra sidan om Götheborg till att därstädes efter förut given betingning över sommaren arbeta hos kamreraren Herr Jonas Westbeck, dels på timbring, dels ock vid sillfiskeriet när den tiden infaller. Han har med sin hustru Stina Persson som är födder den 8 juni 1743, samt ett litet barn Caisa som är födder den 25 augusti 1765. Man och hustru äro någorlunda försvarlige i deras kristendomskunskap och har fört ett stilla leverne . Hållnäs prästgård den 11 maj 1767 Olaus DeckbergHjördis Dangardt bor på en av grannöarna till Brunskär. Hon vet det mesta om människorna och verksamheten i de här trakterna under sillperioden. Hon har till och med gjort skalenliga modeller över husen som byggdes upp på Brunskär- en av dem är huset där Lars och Stina sannolikt bodde.- När de kom hit mitt i sommaren var Brunskär ett nybyggarfiskeläge, med ett nybyggd sillsalteri och den stora så kallade karaktärsbostaden påbörjad. Att det hette så berodde på att den som skulle bo där hade karaktär vilket betydde en titel, förklarar hon. Han hade titeln Hovjaktsvarvskamrerare, tillika dykerikommissarie, Herr Jonas Westbeck. - När Lars och Stina kom ner då var det stora huset inte färdigt, och jag tror att Lars skulle vara med och göra det klart, säger Hjördis Dangardt.Sillen fångades under hösten och förvintern när den kom in närmare land för att leka, men man visste aldrig riktigt när den skulle komma eller hur länge den skulle vara kvar. Hjördis Dangardt säger att man kanske kunde räkna med tre månaders fiske, resten av året handlade om förberedelse, som att ordna med de stora näten, att ta hand om tranet man kokat och att bygga silltunnor.- Det fanns ett stort tunnbinderi på Brunskär. Ett år hade de saltat in 5000 tunnor på ön, och jag har funnit över 60 tunnbindare som kan kopplas dit. Många av dem som arbetade kom bara under själva fiskesäsongen. Det var kvinnor som rensade fisk, och  andra som kokade och saltade in. Också barnen deltog. - När de blev så pass starka att de orkade lyfta korgen med sill så fick de ett jobb som kallades gälpojke. Det var de som bar fram fisken som skulle rensas och bar bort det som blivit över efter rensningen.Alla behövdes, män kvinnor och barn.  Brunskär ökade sin befolkning många gånger om under sillperioden. Torsby socken, där Brunskär ligger, mer än fördubblade sin befolkning under de femtio år sillperioden varade.Lars och Stina, bodde tillsammans på Brunskär under något år, och sedan tog sig den lilla familjen upp till Enskär i Uppland igen. Men, Lars vill tillbaks och 1771 ger han sig av igen men den här gången åker han ensam.- Den här gången åker han landvägen över Stockholm, Nyköping och Jönköping, och sannolikt så går han den långa vägen, säger Maria Hallengren, som har kvar det påskrivna passet och kan bedöma hur lång tid det tog. Den här gången blev Lars kvar i 12 år. -Jag tycker det är fascinerande han har fru och barn hemma, men han väljer att stanna i 12 år! Han måste ha trivts och haft ett bra arbete, funderar Maria.Lars kom faktiskt inte ens hem när parets lille son Pehr dog. Pehr hade fötts när familjen var samlad i Uppland, men dog bara tre år gammal.Stinas bror ärver gården Enskär, och har mamman boende hemma. - Så, de måste ju ha hjälpt Stina, tänker Maria, som också tror att Lars skickade hem pengar.Men till slut kom ändå Lars hem. Kanske var han sjuk redan då, för han dör bara tre år senare, i Invärtes kräfta.Mer än halva sitt lev levde sedan Stina som änka. Hon dog 98 år gammal 1841och då står hon antecknad som fattighjon i dödboken. Här skulle historien kunna vara slut, men Maria Hallengren har funnit en märklig fortsättning i familjens fortsatta öden. För hundra år och fyra generationer senare upprepar sig historien, när ännu en sillperiod ger nya jobb för senare medlemmar i familjen Hollström.- Min morfars farfar Andreas Hollström är barnbarns-barnbarn till Lars, och han sticker till Marstrand för att fiska sill 122 år senare och är där i sju månader, slutar Maria Hallengren.Många flyttade när järnvägen skulle byggasSamtidigt som Maria Hallengrens morfars farfar åkte till västkusen 1890 så for andra till de många järnvägsbyggena i landet. För även där uppstod plötsligt arbetstillfällen och nya samhällen bildades.På Landsarkivet i Härnösand har arkivarierna Mona Bergman och Lina Marklund tagit fram en ministerialbok eller kyrkbok som prästen för en av järnvägslinjerna förde.- Vi har tagit fram Luleå - Ofotens kyrkoarkiv kan man säga. Man gjorde en egen församling för att det var så mycket folk under de tider som järnvägen byggdes, berättar Mona Bergman. Den ministerialbok Mona tagit fram från Luleå - Ofoten är daterad 1888, men även boken från järnvägssträckningen Gällivare - Riksgränsen 1900.På de här båda ställena kom arbetare i tusental för att bygga järnvägen och eftersom det inte fanns någon kontroll av dessa människor skrev Länsstyrelsen till Domkapitlet och önskade placering av en präst där för att ge arbetarna nödig religions- och redighetsvård. - Det står här att när sträckan utsträcktes in i ödemarken ovanför Gällivare behövde de en egen person som kunde hålla koll på arbetarna, berättar Mona Bergman.De här böckerna skiljer sig från traditionella kyrkböcker på så vis att de innehåller basala uppgifter såsom födelse, vigsel och död. Det finns med andra ord inga regelrätta husförhörslängder.Mona och Lina visar exempel från de båda böckernas dödnoteringar. Det är sorglig läsning om framförallt män som dör under dramatiska omständigheter.Några exempel som Mona visar är olyckshändelser vid nedforsning av malm, alkoholförgiftning, ras uti grusgrop till följd av kvävning, död genom sprängskott, kvävd i snötunnel och olyckshändelse genom avhoppning från maskin under tågets gång.Arbetarna kom från hela Sverige och många också från Norge och Finland. Finns det då några fall som sticker ut? Då tar Mona och Lina fram en dödsnotering om Svarta Björn, den kokerska som blivit legendarisk.Anna Rebecka Hofstad föddes 1878 i Norge och dog 1900 när Stadsbanan mellan Gällivare och Riksgränsen byggdes.Svarta Björn har beskrivits som en lång, mörk och vacker ung kvinna. Men livet som kokerska i den mandominerade miljön kan inte ha varit lätt. Enligt legenden kom hon i slagsmål med en annan rallarkocka och fick en så hård smäll under handgemänget att Annas skalle spräcktes.Hon födes till sjukstugan där hon sen avled, men det är osäkert om det var av sviterna efter slagsmålet eller tuberkulosen som tog hennes liv. Anna blev bara 23 år gammal och ligger på Tornehamns rallarkyrkogård likt de flesta andra som dog under det farliga arbetet med järnvägsbygget.Förutom de här kyrkböckerna som registrerade de som bosatte sig i de tillfälliga och plötsligt uppkomna samhällena finns även andra källor att söka i om man är intresserad av att se hur befolkningen förändrades på ett plats.Mona Bergman och Lina Marklund tar hissen ner i arkivets gömmor på Landsarkivet i Härnösand.- Landsarkivet flyttade hit 1983 men bara tio år senare hade vi fyllt huset och därför byggdes tre våningar under jord, berättar Lina Marklund.Lina tar fram "Handlingar till femårsberättelserna" och berättar att femårsberättelserna var sammanställningar av läget i länet och skickade in från länsstyrelserna till staten med fem års mellanrum. - De finns i tryckt form som man kan hitta på SCB:s hemsida. Men det som är intressant är att det är korta sammanställningar i de tryckta formerna som finns på SCB. Däremot det som finns i arkiven är underlagen.Det var Landshövdingen som sammanställde, men för att han skulle få information vände han sig till kronofogdarna, länsmännen och magistraterna i städerna. Och där finns mycket mer information.Lina tar fram ett exempel från Hälsingland.Uti Hälsinglands fögderis 15 församlingar utgör folkmängden enligt 1855 års mantalslängder tillsammans 17 692 personer. Folkmängden befinnes vid jämförelse med de för år 1850 upprättade mantalslängder således hava blivit ökad med 2 379 personer, vilken tillökning är betydligt eller 320 personer större i medeltal årligen, än under de föregående tre åren.  Skillnaden härledes ifrån mindre utflyttning och mera inflyttning. Oaktat allmogen alltmera frångår sitt förra enkla och taffliga, nästan torftiga levnadssätt och numera nästan allmänt begagnar köpta kläder och dukar istället för endast hemvävda tyger, även som socker, kaffe och stundom viner, samt även andra lyxartiklar, så har dock välmågan de senaste åren tilltagit och blivit mer allmän samt den fattigare befolkningens villkor betydligen förbättrade. Därtill orsaken kan sökas i den ymnigare penningtillgång, som,  genom försäljning av skogsprodukter och allmän arbetsförtjänst med uppdrivna arbetslöner samt hög betalning av allt säljbart kommit allmogen tillgodo. Befolkningens sedlighet är i allmänhet god, och grövre brottsmål förekomma sällan i dryckenskapslastens avtagande till följd av de nya brännvinsförfattningarna. Till och med brännvinets bruk förekommer nu sällan och allmogen synes till större delen belåten. Knappt någon av allmogen håller sig brännvin till dagligt bruk.Detta var Landshövdingens femårsberättelse från Hälsingland 1856.Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare Patrik Paulsson och Peter Öberg slaktband@sverigesradio.se 

Dominika Peczynski och Martina Montelius i ett samtal om ondska, om en god människa kan begå onda handlingar och om man ska offra allt för sina barn? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I väldigt många släkters historia finns berättelser om barn som lämnats bort till fosterfamiljer. Skälen har varit många, men ofta har det handlat om unga ogifta mödrar som av skam inte kunde behålla barnet. Vid sekelskiftet 1900 fanns en mängd institutioner som tog hand om och placerade ut de här barnen. Och de behövdes för barnen var många och efterfrågan var stor. Huldas hemlighet Ett av alla dessa barn föddes den 5 februari 1906 på Södra barnbördshuset i Stockholm, och fick namnet Karl Uno. Hans mor Hulda var ung och ogift. Hon födde pojken långt från hemmet, hon lämnade bort honom på egen hand och hon levde med sin hemlighet hela livet. Birgitta Renström Linde i Alingsås är dotterdotter till Hulda. Det var när Huldas dotter, Birgittas mor låg för döden, som Birgitta först fick en aning om Karl Unos existens. Plötsligt så sa mamma: Du Birgitta jag vill inte dö nu, för jag har fått höra att jag skulle haft en bror. -Och det var då jag blev nyfiken och började släktforska, berättar Birgitta Renström Linde. Hon hittade till slut hela historien, men hennes mor fick inte leva så länge att hon fick veta om sin bror. -Hon fick dö nyfiken, konstaterar Birgitta, som insåg att det som hon fått reda på om sin mormor inte stämde riktigt. Birgitta Renström Lindes mormor Hulda Johansson föddes i en liten by i norra Värmland 1881. Hon blev ganska tidigt faderlös, och när hon var i 20-årsåldern gav hon sig iväg till ett samhälle i Sigtuna-trakten, där hon fick anställning på ett apotek. Men efter några år så hände det som inte fick hända ogifta kvinnor – hon blev gravid. Birgitta ser i arkiven hur mormor Hulda försöker ordna sitt liv. Den senare delen av graviditeten tillbringade hon i Stockholm, och där föddes också barnet, en liten pojke. Huldas dotterdotter följde henne i arkiven, via asylen för ensamma mödrar tio dagar efter förlossningen. Där stannade hon en månad, och efter det hade hon turen att bli amma. -Hon blev amma nummer 37 på barnhuset, säger Birgitta, som kunde se att Hulda därifrån fick hjälp att finna ett fosterhem åt sin lille pojke som betalning för att hon ställde upp som amma. Den nyfödde sonen, som i kyrkböckerna enligt tidens sed kallades oäkta, fick heta Karl Uno. Han placerades i ett fosterhem, som märkligt nog låg i samma samhälle där Hulda blivit gravid. Birgitta Renström Linde har försökt pussla ihop en bild av hur han hade det, utifrån från vad hans barn senare har berättat, men också från de anteckningar som finns bevarade. Barnhuset kontrollerade nämligen en gång om året hur han hade det i fosterhemmet, och det finns journaler från dessa besök. Då satte man noggranna betyg på barnet och hemmet han kommit till. Den första anteckningen är skriven då Karl Uno var ett och ett halvt år: 30 november 1907 Föräldrarna barnlösa. Gossen har haft lungkatarr men är nu frisk och duktig men något blek. Betyg Fosterhemmet Ba Fosterhemmet: Ba Vitsord i hemmet: A Vård: Ba Hälsotillstånd: B Åren går, och ingen har något särskilt att anmärka på. När Karl Uno är 6 och ett halvt år har hans fosterfamilj fått två biologiska barn. Gossen välvårdad och finkammad. Allt väl. Fam. nu 2 egna barn 1 och 3 år. Några år senare har något hänt. Plötsligt är Karl Uno inte alls välartad längre, utan kallas både styvsint och trotsig. När han är 11 skriver man att han snattar och är lögnaktig, och besökaren utbrister: En förskräcklig pojke att ha. Fula later. Men året därpå är allting bra igen, Karl Uno betecknad som ordentlig, han konfirmeras och börjar jobba för sin far. -Det var inte raka spåret för honom, utan han hade nog ett ganska svårt liv, vad man kan se, konstaterar Birgitta Renström Linde. -Han har berättat för sina egna barn att han var mycket strängt hållen som barn, och han fick börja tidigt att arbeta som lärling hos fadern som var murare. Hon tror inte att det fanns särskilt mycket kärlek i fosterhemmet. -När man läser journalerna så ser man ju att det aldrig var någonting som barnhusets inspektorer frågade efter. -De gjorde säkert så gott de kunde utifrån de förutsättningar de hade, fortsätter hon. Fostermamman var pingstvän och hade en mycket sträng moral. Vad jag förstår så upplevde inte Karl Uno att han fick så mycket kärlek som han behövde, säger Birgitta. Han visste om att han var fosterbarn, och han kände det också. För sina egna barn berättade han om hur olika han och de biologiska barnen behandlades av föräldrarna. -Det var ju en annan tid än vår, och många fosterbarn hade det ju mycket värre. På något sätt så tror jag att Huda ändå tyckte att det hela var väl ordnat, funderar Birgitta. Det man såg till vid den här tiden var ju att barnet fick mat, husrum och skolgång. -Men man såg ju väldigt mycket till nyttan med saker och ting. Idag ser vi ju på barn på ett annat sätt, det är ju alldeles klart. Men även om Karl Uno visste att han var fosterbarn så tyder ingenting på att han själv visste vilka hans biologiska föräldrar var. Hans fosterföräldrar kände till Hulda, hennes namn står i alla de journalanteckningar som finns bevarade, och Birgitta tror att hon och barnets fosterföräldrar i alla fall kände till varandra. Men det verkar inte som att de någonsin berättade för Karl Uno om hans biologiska mamma. Och också Hulda höll tyst om sin stora hemlighet i alla år, vem som var barnets far berättade hon aldrig för någon. Hon flyttade hem till Värmland igen, där hon med tiden gifte sig och fick en dotter, Birgittas mamma, 11 år efter Karl Unos födelse. Huldas barnbarn Birgitta, har under sitt letande, ändå insett att det nog egentligen fanns ganska många som visste om det bortlämnade barnet, inte minst Huldas man, men ingen sa något, särskilt inte till den lilla flickan som ständigt längtade efter syskon, ovetande om att hon hade en bror. -Jag tror att Huldas man, min morfar, visste om att det fanns ett barn, säger Birgitta Renström Linde, som senare förstått att det fanns släktingar i Värmland som visste om det. -Så det var inte det att man inte visste, utan att man visste men höll tyst om det. Birgittas mamma fick ju aldrig veta att Karl Uno fanns. Om hon hade fått veta så hade hon tyckt att det var helt fantastiskt att ha ett syskon, tror Birgitta. -Men jag tror också att hon hade varit väldigt besviken på sin mamma som aldrig berättade on honom. Hon hade förstått Hulda, men han hade velat ha haft sin bror. Birgitta minns när hon själv var liten och bråkade med sina syskon. Mammans argument för att få dem att sluta var ständigt detsamma: -Var glad att ni har era syskon. Jag har aldrig haft några syskon och det hade jag gärna velat haft för då hade jag lärt mig att ta för mig i livet! Fosterbarnsindustri eller människokärlek Fosterbarnsindustri eller människokärlek är namnet på ekonomhistorikern Johanna Skölds avhandling som handlar om varför så många barn fosterhemsplacerades kring sekelskiftet 1900 och vilka motiv deras fosterföräldrar hade. Idag arbetar Johanna Sköld som forskare vid Tema Barn på Linköpings universitet. - Redan 1894 tillsattes en statlig utredning med uppdrag att granska vad som hände med de små fosterbarnen. Man hade då upptäckt att många barn dog i sina fosterhem. I synnerhet var dödligheten hög för de utomäktenskapliga barnen vilket oroade läkare och andra, berättar Johanna Sköld. Utredningen ledde till den första Barnavårdslagstiftningen i Sverige varav en av de tre lagarna blev lagen om forterbarnsvård. Den kom 1902 och syftade till att skydda fosterbarnen fram till 7 års ålder. Men det var skillnad på hur det gick till när barnen skulle placeras ut, berättar Johanna Sköld. Det fanns både informella privata arrangemang och formella. - De privata arrangemangen gick ofta till så att mamman satt ut en annons i dagspressen eller så annonserade fosterföräldrar efter barn. Det kunde också vara folk i nätverket, grannar släktingar eller andra som tog emot barnen för pengar. - När det gäller den formella fosterbarnsvården som tillhandahölls av olika typer av utackorderingsinstitutioner; barnhus, barnhem fattigvården osv såg det lite annorlunda ut. - Där var det förutom annonser vanligt med lokalombud som rekryterade fosterhem. Om det ena var bättre än det andra är svårt att säga, berättar Johanna Sköld. Men när barnen hamnade under en formell utackordering fanns ändå tillsyn. Å andra sidan är det oklar om barnen blev besökta i sina fosterhem. Det fanns många motiv att ta emot fosterbarn. Men efterfrågan av fosterbarn kring sekelskiftet 1900 var betydligt större än tillgången på fosterbarn. Johanna Sköld har framförallt studerat Fattigvårdsnämndens Utackorderingsbyrå i Stockholm och i deras handlingar syns att det kom förfrågningar från många fler än det placerades ut. -Det är en kombination av orsaker till varför folk ville ha fosterbarn. Dels kunde det handla om att de ville etablera en familj, att de inte hade egna barn. En annan anledning var att familjer behövde arbetskraft. - Jag kunde se att många som hade egna småbarn efterfrågade flickor från sex sju års ålder till tolv år. De ansökningarna avslogs ofta eftersom de menade att flickorna troligtvs skulle användas som barnpigor. Dessutom var efterfrågan hög på flickor och tillgången låg. -Pengarna var också ett viktigt inslag eftersom de fick betalt att ta emot fosterbarn. De fick mer för små och mindre för äldre vilket byggde på en förståelse att de ju äldre barnen blev desto mer arbete skulle de kunna utföra i fosterhemmen och därmed betala av en del av kostnaderna för sitt eget uppehälle. De som tog hand om pojkar fick mer betalt vilket hade att göra med hur efterfrågan såg ut, berättar Johanna Sköld. Hur vanligt var det då att de biologiska föräldrarna ville hämta tillbaks sina barn? Johanna berättar att hon sett några sådana fall. I sitt material från tidigt 1900- tal rör det sig om ca 20 fall av runt 130 utplacerade barn. - Men det var inte självklart att föräldrarna skulle få tillbaka sina barn. Det bedömdes av utackorderingsbyråns inspektörer om föräldrarna levde upp till de förhållanden som skulle gälla för att barnen skulle få komma tillbaks. Handlingarna som Johanna Sköld tittat i är framförallt skrivna av barnavårdsinspektörer och fosterhemsinspektörer, dvs vuxna människor med myndighetsperspektiv och gör att det är svårt att höra barnens röster. Handlingarna ger lite utrymme för de egna barnens reflektioner, men ibland finns brev bevarade som gör att man kan få syn på dilemman som var aktuella. -Det finns däremot en indirekt ingång till att förstå hur barnen hade det genom att se hur de handlade. Till exempel om barnen rymt eller protesterat på ett visst sätt. Det är svårt att säga hur vanligt det var att barn flyttade från fosterhem till fosterhem. Men det finns sådana fall. - Men det behöver inte betydda att barnen varit bråkiga. Barn som var sängvätare till exempel, lämnades gärna tillbaka eftersom det blev mycket arbetssamt. De barnen blev oönskade. Men även fosterlegan, dvs det de fick i ersättning för barnet, kunde vara anledning att lämna tillbaka barn.  Lyssna till Johanna Sköld Allt ryms inte i ett program. Därför finns här mer att lyssna till. Klicka på länkarna:  Handlingar i Stockholms Stadsarkiv Lars Asklund är första arkivarie på Stockholms Stadsarkiv. Han berättar att det kommer många frågor från allmänheten som rör fosterhemsplaceringar och biologiska föräldrar. - Det är ju sekretess på det här materialet, men den enskilde får ju se uppgifter som gäller en själv. Men om materialet är yngre än 70 år måste vi underöka om det finns uppgifter om andra i materialet som måste tas bort om vi inte får tillstånd från vederbörande, berättar Lars Asklund. - Vi har mycket rikt material här i Stadsarkivets filial i Frihamnen. - Framförallt är sociala akter och sjukhushandlingar vi har här, och mycket är bevarat från 1900- talet. När vi kommer längre tillbaka i tiden är det lite glesare med det som dokumenterades och bevarades. Först från 1800- talet och framåt blir materialet rikare. I ett register letar Lars Asklund fram ett fall han haft som ärende tidigare. Det gäller en person som söker uppgifter om sin mor och mormor. Modern är född på Allmäna barnbördshuset i Stockholm i början av 1900- talet, och när vi tittar i förlossningsjournalen ser vi att kvinnan som får barnet är 26 år. Hon var sömmerska. - Modern och barnet kommer till Barnasylen, en institution som fanns för att modern skulle kunna hämta igen sig lite, berättar Lars Asklund. Kanske fanns det ingen som kunde hjälpa den här kvinnan. Lars Asklund tar fram förlossningsjournalen, - Det kan vara intressant för släktforskare att veta att det vid den här tiden aldrig stod namnet på fadern i förlossningsjournalerna. Det är först senare som de dyker upp, och då nämns mannen med sitt yrke och inte namn. - Här står det till exempel att pappan till barnet är mejerielev. Det här barnet utackorderas och hamnar på ett barnhem på söder som bibelkvinnan Elsa Borg stod för. Tyvärr finns inga arkiv från dessa hem bevarade berättar Lars Asklund. Senare ser vi att ärendet tas till en byrå i Stockholm som heter Barn och Hem. En syster till modern har hört av sig dit. Och här står faderns namn, vilket visar att det finns många vägar att söka efter fadern, berättar Lars Asklund. Anteckning från organisationen Barn och Hem rörande modern:  Anmälande sjukbiträde undrar om hennes systers barn skulle få kunna komma till Örby spädbarnshem som hon hört talas om. Barnet är en månad för tidigt född och modern ammar det. Modern kom till Stockholm i september i år för att ingen i hennes hemtrakt skulle få veta att hon väntade ett barn och har under tiden bott hos anmälaren. Moderns far är förrådsman och hennes mor är död sedan 7 år. Fadern är mycket sträng i moraliskt avseende och därför vågar hon inte berätta om barnet för honom. Sedan hon blev i grosess har barnets fadern skadat huvudet, spräckt det och är ej tillräknelig. Därför vågar hon inte ställa något krav mot honom emedan han då endast skulle gå och tala om saken för vem som ville höra på. Anmälaren lämnar mycket goda vitsord om systern och vore glad om byrån på något sätt skulle hjäla dem. Lars Asklund bläddrar vidare och ser att mamman senare blev ett fattivårdsärende. Hon har fått en hel del understöd.  Hur det gick för kvinnan senare får vi inte veta i de här handlingarna. Då utan måste gå vidare och forska i andra handlingar. Allmänna barnhuset arkiv på nätet Allmänna barnhusets arkiv, vid Stockholms Stadsarkiv, är ett viktigt arkiv när man söker efter personer. Det är inte ovanligt att finna barn som är inskrivna där. Allmänna barnhusets rullor 1798-1907 har digitaliserats och indexerats. Genom att klicka på länken kan du söka i registret som har mer än 66 000 bilder. I rutan för barnets namn kan man exempelvis skriva in ett årtal för att på så sätt se alla barn som skrevs in det året.   Det är inte alltför ovanligt att barnet noteras som död en tid efter att de varit hos fosterföräldrarna. Se bild nedan. Lilla Hemmet Lilla Hemmets arkivhandlingar är en mycket liten del av alla handlingar som finns på Stockholms Stadsarkiv. Lars Asklund berättar att han ömmar för detta lilla arkiv och har sett till att det fyllts på med handlingar allteftersom. Lilla Hemmet på Kungsholmen tog emot barn som föddes med syfilis. På bilden nedan syns några av barnen uppställda i maskeradkläder.  

Söndag 18 maj 17.00 i P1, med repris fredag 23 maj 21.03 Är det rimligt att någon kan anses vara allvarligt psykiskt störd när han dödar, men sedan när domstolen ska pröva fallet är så frisk att det inte går att döma honom till vare sig fängelse eller rättspsykiatrisk vård? Frågan har aktualiserats efter att den s.k Rödbymannen nyligen frikändes efter att skjutit och dödat en femtonårig pojke. En advokat som kommenterade domen sa: ”det är en sensation att någon hållit i avtryckaren, siktat, kramat av, skjutit ihjäl och sedan frikänts”. En annan säger att: ”För att dömas för ett brott, ska man begå gärningen och samtidigt förstå dess innebörd. Annars kan man inte dömas”. Under senare år svenska domstolar dömt i fall där gärningsmannen på liknande vis ansetts varit utom sina sinnens fulla bruk när brotten begåtts. I några mål har fängelsestraff utdelats, i andra rättspsykiatrisk vård och nu senast alltså ett frikännande i rödbyfallet. Denna vecka ställer Filosofiska rummet frågan om när och när man inte kan anses vara ansvarig för sina handlingar. Gäster: Madelaine Leijonhuvud, professor i straffrätt vid Stockholms universitet, Ann Heberlein, etikforskare vid Lunds universitet och Thomas Anderberg, praktisk filosof verksam vid Uppsala universitet. Producent och programledare: Peter Sandberg.  

söndag 16 mars 17.00 i P1, med repris fedag 21 mars 21.03 Sverige präglas av superi och konflikträdsla, Mellanöstern av hederstänkande. Men inte alla svenskar är försagda alkoholister och inte alla yemeniter dödar dem av sina döttrar som vanärar familjen. Generaliseringar gör risken till fördomar och främlingsfientlighet överhängande. Men hur kan man komma tillrätta med företeelser som kan vara skadliga för individer utan att generalisera och se de mönster och strukturer som bidrar till att styra mänskligt handlande? Kan man inte fördöma utan fördomar?Gäster är Pernilla Ouis, Mellanösternkännare och lektor och forskare vid Malmö högskola, vars forskningsrapport om hedersvåld censurerades av Rädda barnen, Rakel Chukri, kulturdebattör och kulturjournalist på Sydsvenska Dagbladet och Per Bauhn, filosofiprofessor vid Högskolan i Kalmar. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet i Malmö produceras av Lokatt Media.