Podcasts about undviker

Börsen har rasat och rusat om vartannat de senaste månaderna. Och vi går mot en sommar som kan bli turbulent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Först ras – sen rusI april föll börserna efter att Trump presenterat sitt tullpaket och startat ett handelskrig mot resten av världen. Börserna föll handlöst, men bara några dagar senare vände de snabbt uppåt igen. Men det är fortfarande mycket som är oklart och i veckan kom nya utspel. ”Osäkerheten är hög, och det är det vi sett på aktiemarknaden med stora kursrörelser”, säger Maria Landeborn, senior ekonom på Danske bank.Vinnare och förlorareDe sparare som klarat av att inte försöka tajma upp- och nedgångarna under vårens turbulens har klarat sig bäst, visar siffror från Avanza. ”De unga männen har mycket att lära av de unga kvinnorna”, säger Philip Scholtzé, sparekonom på Avanza.Göra ingenting är ofta smartastJust att sitta på händerna, sova på saken och fundera ett varv till innan man fattar ekonomiska beslut är ofta smartast. Det säger Johan Anderberg, journalist och författare som är aktuell med boken Just don't.Programmet spelades in fredag förmiddag 23 maj 2025.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Johan Anderberg, journalist och författareMaria Landeborn, senior ekonom Danske BankPhilip Scholtzé, sparekonom AvanzaAnnika Winsth, chefekonom NordeaFrida Bratt, sparekonom NordnetDonald Trump, president USAekonomiekotextra@sverigesradio.se

Jonas Söderström är en pionjär inom digital arbetsmiljö och känd som författare till boken ”Djävla skitsystem! Hur en usel digital arbetsmiljö stressar oss på jobbet – och hur vi kan ta tillbaka kontrollen”. Boken handlar om hur IT-system orsakar dålig arbetsmiljö och hur systemen kan designas för att fungera bättre för användarna. Jonas bok har blivit en ögonöppnare för många som trodde att problemet var att de själva var för korkade för att använda systemen, när det egentligen handlar om att systemen inte designats på ett användarvänligt sätt. I podden pratar vi bland annat om vanliga problem med olika system och hur viktigt det är att ha med designperspektivet från början när systemen utvecklas. Ett aktuellt exempel på dåligt designat system är journalsystemet Millennium i Västra Götalandsregionen, men Jonas påpekar att det nya egentligen är att det blivit så stora protester och den omfattande mediebevakningen. Det finns flera exempel på lika stora haverier från andra verksamheter som inte blivit lika kända. Innan podden med Jonas vill jag passa på att nämna att på Sonder.se finns flera bloggar om digitalisering och förändringsledning i samband med systeminföranden. Du hittar dem under Inspiration. Och jag lägger in en länk till Jonas hemsida där du kan beställa boken Djävla skitsystem. Sonders bloggar: https://www.sonder.se/bloggen/ Jonas Söderströms hemsida: https://javlaskitsystem.se/

Snölastberäkningar, kontaktering och infästningar – mycket kan gå fel när solceller installeras. Jimmy Wilhelmsson har över 1 000 solcellsinstallationer bakom sig sedan starten 2012 och delar med sig av sina bästa tips i samtal med elsäkerhetsexperten Cecilia Axelsson.

Magnus Palmbäck, skatterådgivare på SEB, gästar podden Framtidens E-Handel och avslöjar hemligheterna bakom kapitalvinst och 3:12-regelverket.02:44 - Vem är Magnus privat?03:58 - Och hur ser hans professionella bakgrund ut? 05:04 - Vad menas med skatteplanering? En närmare genomgång10:39 - Skatten kring kapitalvinst – viktiga insikter16:13 - Så funkar 3:12-regelverket i praktiken32:03 - Finns det en industristandard entreprenörer kan förhålla sig till?49:32 - Hur bör du tänka kring den lön du tar ut?54:37 - Vanliga misstag i 3:12 – och hur du undviker dem Här hittar du Magnus Palmbäck:https://www.linkedin.com/in/magnus-palmb%C3%A4ck-521a531/ Sponsor:https://www.dema.ai/ Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Daniel Källenfors är moderat politiker, verksam som kommunstyrelsens ordförande i Lidingö. Han har tillsammans med Moderata ungdomsförbundets förbundsordförande Douglas Thor skrivit en debattartikel i Svenska Dagbladet där de menar att det inte räcker att sluta rösta på omdömeslösa politiker för att vi ska slippa nya gröna haverier efter Northvolt.

Fastighetsbolag och förvärvsbolag är i fokus denna tisdag i Börslunch. Förvaltarna Christoffer Ahnemark från Ålandsbanken och Peter Norhammar från Coeli analyserar bland annat Hanza, Sdiptech, Wihlborgs, Platzer, Bravida, Stora Enso samt dagens rysare Fasagruppen, som rasar efter dagens rapport.Programledare: Elin Wiker och Gabriel Mellqvist

Martin Agerup och Gustaf Plyhm, partners på Clearwater, gästar podden Framtidens E-Handel och diskuterar 2025 retail- och e-handelsvärderingar, och identifierar dealbreakers i due diligence-processen.03:26 - Vilka är Gustaf och Martin privat? 04:13 - Clearwaters verksamhet – Hur företaget startades och vad de erbjuder. 10:05 - Vilka segment kommer vara viktiga och trendiga framöver?11:25 - Hur värderar man retail och e-handelsbolag 2025?15:28 - Företagsvärdering – vilka faktorer och variabler är avgörande?34:14 - Hur viktigt är storytelling? 38:37 - Dröm-case – Vad som kännetecknar ett vinnande case.43:31 - Strategier och tips för att bygga ett framgångsrikt retail-case.52:47 - Vilka dealbreakers kan uppkomma i en DD process? Här hittar du Martin, Gustaf & Clearwater:https://www.linkedin.com/in/martin-agerup-051255109/ https://www.linkedin.com/in/gustafplyhm/ https://www.clearwatercf.com/ Sponsor:https://www.dema.ai/ Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Byxor med inbyggd krockkudde eller lite glamorösare broddar som fler vill ha på sig - kan det hjälpa för att minska de allvarliga skadorna vid halka? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lena är en av många som fallit och slagit sig den senaste tiden och det behövdes inte ens någon is för att hon skulle halka. Men vintrarna verkar föra med sig halka till allt större delar av vårt land och olyckorna där bara en enskild gångtrafikant är inblandad kostar samhället många miljarder och leder faktiskt till fler dödsfall än man vill tro. Vi hör om forskningen som ska hjälpa och det handlar om allt från airbags i byxan till smart datainsamling i realtid med tusentals vanliga bilar. Och kanske kan broddar och kroppsskydd få högre status i framtiden? Vi möter forskare på temat på trafikkonferensen Transportforum och har med oss en gäst som vi redan tidigare kallat ”halkans fiende nummer ett”.Medverkande: Jenny Eriksson, statistiker VTI; Svante Berg, trafikkonsult Movea; Hawzheen Karim, innovationsledare ViaPM.Gäst i podden: Viveca Wallqvist, forskare RISE.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Har din senaste kampanj inte gett de resultat du hoppades på? Eller är du osäker på varför dina lanseringar inte riktigt lyfter? I det här avsnittet av Pixelpodden – en podd om video handlar det om de 3 vanligaste misstagen som gör att digitala kampanjer misslyckas. Och viktigast av allt: vi pratar om vad du kan göra istället för att få bättre resultat. Oavsett om du är nybörjare eller har lanserat flera gånger tidigare kommer detta avsnitt ge dig insikter och inspiration. Jag vill att du ska undvika fallgroparna som hindrar dig att nå dina mål    LÄNKAR SOM NÄMNS I AVSNITTET Sälj mer med Video   ÖVRIGA LÄNKAR :  Facebookgruppen: Pixelpodden - en podd om video Instagram: @Stockholm Pixelhouse  Threads: @Stockholm Pixelhouse  LinkedIn: @heleneaberg  TikTok: @heleneaberg  Facebook: @Stockholm Pixelhouse Youtube: Helene Åberg - Stockholm Pixelhouse Hemsida: www.pixelhouse.se   PÅVERKA INNEHÅLLET I PIXELPODDEN Vill du vara med och påverka vad jag tar upp i podden och diskutera video i sociala medier så är du varmt välkommen att gå med i Facebookgruppen Pixelpodden - en podd om video. Här kan du också ställa frågor inför kommande avsnitt i podden där jag kommer svara på dina och andras frågor.    TYCK TILL & PRENUMERERA  Å ingen blir förstås gladare än jag om du vill skriva en recension om podden på iTunes. Ju fler stjärnor, desto gladare blir förstås jag :-) Å extra glad blir jag ju förstås om du vill prenumerera på Pixelpodden så att du inte missar något avsnitt!  /Helene

Northvolts aktieägare röstar för att det krisande batteribolaget ska kunna fortsätta sin verksamhet och inte gå i likvidation. Di:s reporter Jens Kärrman uppdaterar om det senaste.

Varför vågar vi inte sjunga inför publik? Eller stå på en scen och dansa? Det är mycket vi inte vågar göra framför folk, många gånger drar vi oss  för att vi inte känner oss bekväma och vill inte göra bort oss. Känner ni igen er? Den här veckan avslöjar vi hur olika vi är.  Året börjar med stora framgångar när det gäller spanskan. Christer blir bara bättre och bättre, eller vad säger ni? Vill ni ge oss feedback eller komma med förslag på saker vi kan ta upp i vår podd? Maila oss till: stridhhosfrasse@gmail.com

Geoffrey Hinton var gnistan som fick AI-utvecklingen att explodera. För detta tilldelas han Nobelpriset i fysik 2024, men varnar själv för det existentiella hot AI kan utgöra mot mänskligheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 6/12-2024.Vi besöker Geoffrey Hinton i hans hem i Toronto, och hör om den press han upplevde i barndomen, och om hans oerhörda drivkraft genom decennierna med övertygelsen om att de så kallade neurala nätverken var det som bäst kunde skapa en artificiell intelligens.Över en kopp kaffe berättar han om hur han nyligen lämnade sitt jobb på Google, samtidigt som han vaknat till insikten att AI snart kan bli mer intelligent än vi människor, och om att den då kan vilja ta över och göra sig av med oss människor. Hur tänker han sig hotet rent konkret, och vad kan vi göra för att tygla den artificiella intelligensen och använda den som den enorma positiv kraft den också kan vara?Reporter:Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Geoffrey Hinton var gnistan som fick AI-utvecklingen att explodera. För detta tilldelas han Nobelpriset i fysik 2024, men varnar själv för det existentiella hot AI kan utgöra mot mänskligheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi besöker Geoffrey Hinton i hans hem i Toronto, och hör om den press han upplevde i barndomen, och om hans oerhörda drivkraft genom decennierna med övertygelsen om att de så kallade neurala nätverken var det som bäst kunde skapa en artificiell intelligens.Över en kopp kaffe berättar han om hur han nyligen lämnade sitt jobb på Google, samtidigt som han vaknat till insikten att AI snart kan bli mer intelligent än vi människor, och om att den då kan vilja ta över och göra sig av med oss människor. Hur tänker han sig hotet rent konkret, och vad kan vi göra för att tygla den artificiella intelligensen och använda den som den enorma positiv kraft den också kan vara?Reporter:Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Fight, flight eller ge upp? Kjell, Elin och Olle firar stora algoritmbytardagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kjell Eriksson har fått problem med algoritmer och kontaktar en kiropraktor. Elin Almén anordnar stora algoritmbytardagen tillsammans med sin namne och Olle Palmlöf dyker ner i Australiens nya sociala medier-lagar. Finns det något sätt att undvika algoritmerna, eller ska man bara rida vågen och sitta still i filterbubblan?Ljudklippen i det här avsnittet kommer från SVT och SR.Mejla redaktionen på fas3@sverigesradio.se.

"Är jag en dålig förälder om jag säger nej? Tänk om jag skadar mitt barns självkänsla?" "Är det verkligen okej att vara en auktoritär förälder ibland? Alla andra verkar ju vara 'bästa vänner' med sina ungar."

Hur hanterar man löner för medarbetare som arbetar utomlands? Vilka regler och fallgropar bör man känna till? Tillsammans med Fanny Rahm, Expatriate Payroll Leader och Sara Bergqvist, lönekonsult och teamledare på Aspia, reder vi ut begreppen och diskuterar bästa praxis. Det gäller att se upp med till exempel dubbelbeskattningsavtal, felaktiga inställningar i lönesystemet och förändringar i anställningsförhållanden. Zennie Sjölund, branschansvarig för lön på Srf konsulterna är Katarina Sands bisittare.

Undviker du att sälja i dina inlägg för att du är rädd att du ska uppfattas som "säljig" eller "pushy”? I dagens avsnitt pratar jag om varför ”snäll” marknadsföring kan stå i vägen för din försäljning och hur viktigt det är att skifta ditt mindset för att attrahera betalande kunder via sociala medier.

I det här otroligt viktiga avsnittet (eller se det som en 101 guide!) så kommer du få göra en djupdykning i att sätta gränser. Är det utmanade med tuffa samtal och konflikter? Skaver vissa relationer, utan att du riktigt förstår varför? Har du börjat försvinna lite som person..? Det kan vara tecken på att du har svårt med gränssättning, så i avsnittet kommer vi dyka in i: - Vad exakt är gränser? - 7 tecken på att du behöver lära dig gränssättning - Rotorsak: Varför du har problem med att sätta gränser - Hur påverkar det dig negativt så väl som positivt? - Vilka typer av gränser finns det? - Hur du STEG-för-STEG sätter gränser.

Magnus påtalar Marits brister (och som han påtalar..!) & Stagnation dödar attraktion! & Sorgen hos den som lämnar Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En app som gör att du kan hyra ut ditt månadskort hyllades i SVT:s Draknästet, men får samtidigt Västtrafik att se rött och vi försöker sortera i hur framtiden ser ut för kollektivtrafiken i Göteborg. Linnea berättar om Rasmus som var en av flera som hittade en slags bugg i Göteborgs stads parkeringsapp och stod gratis i flera månader. Nu vill Parkering Göteborg att han betalar böter. Dessutom hör vi om en fotbollsspelare som skadats på grund av en nysning – vilket är egentligen det rekommenderade sättet att nysa på? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att bara gå omkring och vara försiktig i största allmänhet kommer inte leda till en säker arbetsplats utan olyckor. Hör Prevents utbildare i arbetsmiljö, Mikael Rehnberg, om arbetssätten som verkligen minskar olyckorna. Det handlar om att jobba systematiskt, att chefer och skyddsombud gör det tillsammans och att skapa en kultur på jobbet där säkerheten alltid går först. Podden görs av Prevent, en arbetsmiljöorganisation som arbetar på uppdrag av arbetsgivare och fackförbund tillsammans. Programledare: Helena Wahlund. I redaktionen: Ingrid Samuelsson. Klippning: Tidernas media.

Hanna har stora planer på G och Lojsan berättar om födelsedags-kidnappningen. Tjejerna ger även sina bästa tips och råd kring den optimala tjejresan, allt från packning, ekonomi och undvikande av konflikter. Det är fredag och sommar - häng med! Följ oss på instagram och Tiktok @mandagsvibe, gå med i facebookgruppen "Måndagsvibbare" och skicka dilemman, frågor, am I the asshole och fuckboy or not till mandagsvibepodd@gmail.com. Hadeee!

Har du koll på vem som ärver dig? Vad innebär egentligen ett testamente och hur kan man tänka kring arv? Genom att sätta dig in i vad som gäller kan du undvika både oro, osäkerhet och framtida konflikter. Nordeas familjerättsjurist Caroline Törnquist reder ut vad som gäller. Privatekonom Anders Stenkrona går igenom ett nytt begrepp. Prenumerera på Sparpepp i din podcastapp så får du automatiskt notis om nya avsnitt. Har du en fråga, förslag på gäst eller intressant tema? Maila gärna till oss på sparpepp@nordea.se Ansvarsfriskrivning: Innehållet i denna podcast har oavsett källa gjorts i god tro. Informationen är, enligt Nordeas bedömning, korrekt vid den tidpunkt då podcasten publicerades men kan ändras utan förvarning. Podcastens innehåll har sammanställts av Nordea och ger endast allmän information. Innehållet ska inte betraktas som personlig rekommendation om vissa finansiella instrument eller strategier och innehåller alltså inte några individuellt anpassade investeringsråd. Individen måste själv avgöra en placerings lämplighet utifrån den egna ekonomin, sin skattesituation och de egna placeringsmålen och individen står själv för förlustrisken. Innan individen fattar beslut baserat på någon information i denna podcast rekommenderar vi att hon eller han kontaktar en finansiell rådgivare. Observera att en fonds historiska avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Värdet på dina fondandelar kan både öka och minska till följd av marknadens utveckling och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.

⭐️ Sätt upp dig på väntelistan för MILJONSHOWEN här ⭐️ Liv Alterskjaer är mentor för dig som vill göra ditt drömliv till vardag. Den här gången guidar hon oss i att bygga ett community av personer som älskar det du gör, samtidigt som du navigerar fallgroparna som kommer med detta stora ansvar. Kolla in Livs community "Matching Minds" här Lyssna även gärna på Livs förra avsnitt #28 i Miljonpodden --- Vill du få rätt förutsättningar för att äntligen kunna göra det du älskar, utan ekonomisk stress? Ansök då till 'Miljonkursen' för föreläsare och coacher via hemsidan --- Vill du kunna bygga en slagkraftig och motiverande föreläsning på några timmar istället för veckor? Kolla då in onlinekursen "Hooks" där du får alla verktyg du behöver för att nå framgång som talare. Om du gillar Miljonpodden får du gärna följa oss och ge ditt betyg på Spotify

I ett extra långt påskavsnitt (dela upp i två och lyssna under påsklovet!) går vi igenom SOM-institutets stora mätning om varför mediekonsumenter undviker nyheter. Betalväggar och deprimerande nyheter kanske egentligen skapar en möjlighet för medier, tror Emanuel, medan Olle är mer dystopisk. Och så pratar vi om det mystiska anställningsavtalet från Watch Medier – och kan avslöja att det danska medieföretaget försökte köpa Realtid, innan det alltså köptes av Bulletingrundaren Tino Sanandaji. Och så en rad kortisar om allt från Crowdtangle till vilka poddar som har flest Spotifyföljare, till om BBC-annonser kan översättas till Sveriges radio och vad vi egentligen tycker om valet av ny publisher hos Aftonbladet – Lotta Folcker. Lyssna i delar – och njut hela vägen över påsk! Och skänk ett påskägg till oss på patreon.com/mediepodden  

I veckans avsnitt pratar vi om scams och bedrägerier och hur du undviker att själv bli utsatt. Vi pratar med Cajsa Ernholdt, som är arbetar på polismyndigheten på sektionen för utredning av bedrägeribrott. Hon ger oss tips på hur man ska tänka och berättar även om bedrägerier som är vanliga att unga utsätts för. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Olika språk bryter mot svenska på olika sätt. Och däri döljer sig en berättelse om personlig mångfald. För en författare är det en gåva, konstaterar Marjaneh Bakhtiari på en av sina skånska dialekter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2019-03-25.Hej.Jag kommer nu i några minuter prata med en röst som egentligen är främmande för mig. Ni kommer att höra min skånska och det kommer kanske att låta främmande för många av er. Men det här är inte den skånska jag pratar med mina vänner. Och den skånskan skiljer sig i sin tur från en tredje skånska, den som jag och min bror använder när vi är tillsammans med folk som inte pratar persiska. Det är nämligen bara då min bror och jag pratar svenska med varandra. För att andra ska förstå.Han var två år när vi kom till Sverige. Jag var sju. Jag trodde länge att det var våra föräldrars förtjänst att vi alltid pratat persiska med varandra. Jag brukar säga att det är det enda mina föräldrar har varit strikta med: Hemma pratar vi persiska.Men så slog det mig: Det var ju sommarloven i Iran med kusinerna. Det var att två månader om året vara omringad av det persiska språket. Och så ett barns starka behov av att inte sticka ut. Inte prata fel. Inte uttala något annorlunda. Det var den rädslan som höll persiskan levande i våra munnar.Varje sommar åkte vi i och för sig till Iran med förlegade uttryck och slangord i bagaget. Det som hade varit självklart att säga tio månader tidigare var inte det längre och nya ord hade tagit deras plats. Men det lärde vi oss att snabbt justera redan under de första dagarna.Mina föräldrar har alltid föredragit Mark Levengood och Leif Loket Olssons sätt att prata. När man rör sig mellan olika språkliga världar utvecklar man ett öra för dissonans och nyanser. Ingenting är självklart. Och ingenting är som det brukar och alltid har varit.Mina första svenska ord lärde jag mig i Göteborg. Två år senare började jag tvåan i lågstadiet i Rosengårdskolan. Jag var den enda som inte pratade skånska. Den enda som dessutom inte pratade just den skånska som pratades i det området. Det behövde jag justera. Till min pappas stora sorg. För även om han inte visste vilken status skånskan hade, så tyckte han inte om hur det lät. Det lät konstigt och det var en svår dialekt att förstå för någon som fått lära sig svenska som vuxen. Mina föräldrar har alltid föredragit Mark Levengood och Leif Loket Olssons sätt att prata. De låter inbjudande medan skånskan framstår som något exkluderande. Något för de redan införstådda.Men jag var nio år gammal, jag ville inte sticka ut. Jag lade till skorrande r och diftonger och rätt som det var pratade jag som alla andra. Men bara som alla andra elever. Våra lärare pratade nämligen en annan skånska. Folk ute på stan och från grannkommunerna pratade sin egen skånska. Och våra föräldrar pratade inte skånska överhuvudtaget. Deras svenska var helt och hållet baserat på deras eget språk.Jag får ofta höra att jag pratar P1-skånska och jag har förstått att det ska tas som en komplimang. Den lutar mer mot det bildade, akademiska Lund än arbetarnas och invandrarnas Malmö. Det är kanske för att någonstans i bakhuvudet finns det alltid en önskan om att föräldrarna ska förstå vad jag säger, även om det är på skånska. Även om det blir en urvattnad malmöitiska som kan misstas för P1-skånska.Vilken typ av människa bryr sig överhuvudtaget om sådant? Vilken typ av invandrare har tid för det? I persiskan inleds ett ord aldrig med flera konsonanter, en vokal måste komma till konsonanternas hjälp. Det går inte att säga SVERIGE. Det där första e:et i Sverige kommer alldeles för sent in i ordet. Det är därför självklart att trycka dit ett extra e i början så att munnen och tungan kan ta sig igenom ordet: Esverige.En arabisktalande som oftast är lika förtjust i att använda vokaler tar in det där e:et lite senare. SEVERIGE. Iranierns version av skratta, blir därför eskratta, medan arabens blir sekeratta.De här skillnaderna är viktiga. De berättar något om personen som uttalar dem och gör en term som ”invandrarsvenska” till ett problematiskt och intetsägande begrepp.Hur är det att komma till ett nytt land som, säg trettioåring, som min mamma gjorde, och leva resten av sitt vuxna liv i ett språk där man aldrig någonsin kommer att kunna säga ”skratta” utan stor möda och avbrott i ordflödet. Inte kunna säga det på det där enkla och självklara viset som ens barn kan göra utan att ens reflektera över det.Letar man efter synonymer som är enklare att uttala? Undviker man ordet helt? Bryr man sig kanske inte ens om att det inte går att uttala det helt korrekt?Vilken typ av människa bryr sig överhuvudtaget om sådant? Vilken typ av invandrare har tid för det? Vilken struntar fullständigt i det? Jag ser dem alla omkring mig, och därför kommer de med i litteraturen.Häromdagen pratade jag med vänner som har thailändska som sitt modersmål. Det var kallt, vi satt på ett kafé och frös. ”Fan att det ska va så jävla kallt i mars”, sade den ena. Den andra påpekade att ingen av dem skulle ha sagt så om det bara var de två och om de hade pratat thailändska med varandra.”Jag vet inte varför, men jag kan inte svära på thailändska”, sade hon. ”Inte ens: fan vad kallt det är, kan jag säga”.Många som har vuxit upp med ett ”familjespråk” och ett ”samhällsspråk” kan relatera till henne.Våra identiteter skiftar med språkbruket. Är man van vid att förknippa moster och morfar med ett språk, och kompisarna på skolgården med ett annat språk, är det inte så konstigt att inte kunna svära på det förstnämnda. Det betyder också att ett språk kan bli det mer intima.Den här upplevelsen av språkbruk skiljer sig från det synsätt som betraktar flerspråkiga som kluvna eller mittemellan två världar. Ett synsätt som inte förstår sig på personlig mångfald. Jag pratar om att addera. Att man lägger till ett språk till ett annat, och har som vana att använda de olika språken i olika sammanhang. Som att skaffa sig ny kunskap.För en författare är det en gåva att få höra alla dessa röster. Våra röster berättar vilka vi är. Och det vi är, är uppbyggt av lager av erfarenheter. Det gäller oss alla. Men vissa av oss är mer flexibla än andra, just på grund av våra erfarenheter.Men flexibilitet kräver arbete. Annars kan man inte bevara det. Det kan inte fortsätta spegla våra olika världar om vi inte håller det levande i våra munnar, hur främmande det än må låta i andras öron. Och vi som har en mångröstad historia och bakgrund, är också vana vid att våra jag är ett plural.För en författare är det en gåva att få höra alla dessa röster. Och att se förvåningen i främlingars ansikten när de ser någon som ser ut som jag, prata skånska. Det är en ständig påminnelse om hur mångsidiga vi är. Om hur vi ständigt korsar gränser och förväntningar. Det är så vi alltid har gått från att prata med kusinerna i hemlandet, till att prata med kompisarna på skolgården. Att prata med folk som inte ser oss som svenska nog, och med folk som skulle svära på att vi var födda i det här landet och att svenskan var vårt första språk, om vi inte hade visat dem vad det står i våra pass.Jag säger oss och vi nu istället för jag. Och det är för att ”jag” känns för litet, för singulärt. Det speglar helt enkelt inte alla de möjligheter och variationer som många av oss, med alla våra olika språk och dialekter, har erfarenhet av. Vi som kan säga Sverige på fler än ett sätt och vara hemma i varenda version av ordet.Marjaneh Bakhtiariförfattare

Forskningen är enig: Sättet vi motiverar på fungerar inte alltid som vi vill. Ibland så dödar vi till och med motivation istället för att skapa det. I det här avsnittet går jag igenom de vanligaste motivationsfällorna och jag visar också hur du kan tänka för att undvika dem. Utskrift av avsnittet Välkommen till Monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt. I det här avsnittet kommer jag att prata om motivation och varför det sättet nästan alla av oss försöker att motivera på inte alltid fungerar. Det vanligaste sättet att försöka motivera, både sig själv och andra, är med en metod som kan kallas för morot och piska. Här så belönar du önskvärt beteende och du bestraffar oönskat beteende. "om du inte äter upp maten så blir det ingen efterrätt" är ett exempel på det här sättet att motivera. Det här är så otroligt vanligt att de flesta av oss nog inte ens tänker i termer av motivation när vi använder oss av den här metoden. Det är något vi gör för att få vardagen att fungera. Och vi som är coacher och mentala tränare kan också ha en tendens att falla i samma fälla. Jag upplever att det är ganska vanligt att uppmana den som gör något bra eller vill få något gjort att inte glömma bort att belöna sig själv efteråt. Och det här sättet att agera känns ju också på alla sätt logiskt. Men det har visat sig att det finns tillfällen där morot och piska inte fungerar. Där det till och med saboterar såväl vår vilja att göra något, som kvaliteten på det vi gör. Det finns en bok som heter Drive av Dan Pink. På svenska heter den Drivkraft och om du är intresserad av motivation så kan jag verkligen rekommendera den. I den här boken så säger Dan Pink att det finns tre olika typer av motivation, eller drivkrafter. Den första typen är den biologiska. Där vi drivs av att överleva och fortplanta oss. Den andra kategorin kallar Pink för yttre drivkraft. External motivation på engelska. Då gör vi något för att få någonting i gengäld eller vi gör inte något för att slippa något som vi inte vill ha. Den här typen av drivkraft har tagit mänskligheten från stenåldern till industraliseringen. Vår yttre drivkraft har varit oerhört avgörande för den mänskliga utvecklingen. Och här passar ju morot och piska in perfekt som motivator. Den typen av lönearbete som var vanlig förr, det vill säga när man stod ute på en åker eller i en fabrik och gjorde i förväg bestämda arbetsuppgifter är ett bra exempel på hur yttre drivkraft fungerar. Och ännu tydligare blir det med ackordsarbete. Om du gör tio skruvar i timmen tjänar du tio kronor i timmen och om du gör femton i timmen så tjänar du femton kronor timmen. I det här fallet blir du i regel mer effektiv om du får en högre lön som är knuten till din prestation. Och de här två drivkrafterna, den biologiska och den yttre var länge allt vi hade. Men med tiden började forskare att fundera på om det inte fanns en tredje drivkraft. Det var ju lätt att se att vissa saker som vi gjorde, gjorde vi utan att någon krävde det av oss och utan att vi krävde något för att göra det. Konst till exempel, eller dans, eller lek eller de flesta typer av hobbies. De här sakerna gjorde vi utan att kräva eller få någon typ av yttre belöning. Belöningen var helt enkelt att få göra det. Det här kom att kallas inre drivkraft, eller intrinsic motivation på engelska. Och det är nu det börjar bli intressant. För det visade sig att när vi ska göra arbetsuppgifter som drivs av lust eller som inte är så lätta att definiera, som att till exempel bygga relationer eller jobba med vår kreativitet, så är det ofta den här, den inre drivkraften som jobbar. Och, och nu blir det dubbelintressant, det vanliga sättet att motivera, det vill säga morot och piska, fungerar inte på den inre drivkraften, tvärtom så kan morot och piska i vissa fall döda den inre motivationen, och vår prestation kan bli sämre än den hade varit utan någon belöning alls. Och det här har visats gång på gång i forskningen och jag kommer strax att ge några exempel på det. Och här finns det då, som Daniel Pink påpekar, en enorm klyfta mellan det som forskningen har kommit fram till och det som vi, inom både näringslivet och samhället i stort, gör. Vi försöker fortfarande att motivera med morot och piska trots att fler och fler arbeten numera är av sådan karaktär att de styrs av den här inre drivkraften. På 1940-talet konstruerade en forskare som hette Karl Duncker ett experiment. Det kallas "The Candle Problem" och jag länkar till det också. I det här experimentet så får deltagarna en ask med häftstift, ett stearinljus och några tändstickor. Problemet de ska lösa är att de ska få ljuset att fästa på en vägg utan att stearin droppar på ett bord som står under. Deltagarna försökte med olika metoder, en del försökte trycka häftstiften genom ljuset och en del försökte värma sidan på ljuset och sedan limma dit ljuset med hjälp av det smälta stearinet. Inga av de här metoderna fungerade utan hemligheten var att förstå att asken med häftstift hade flera användningsområden. Den var inte bara en behållare till häftstiften utan även rekvisita till experimentet och när man insåg det var det lätt att se att man skulle fästa asken i väggen med hjälp av häftstiften och sedan ställa ljuset i asken. Och när Duncker gjorde en liten förändring i presentationen av experimentet, han la häftstiften i en hög på bordet och asken bredvid, så kunde deltagarna också lösa problemet mycket snabbare. För då var det ju tydligt att asken hade ett eget syfte. För att lösa problemet i originalutförandet krävdes alltså kreativt tänkande men för att lösa det när häftstiften och asken låg var för sig krävdes bara att man gjorde det uppenbara och satte upp lådan på väggen. På 60-talet gjorde en annan forskare, Sam Glucksberg om det här experimentet. Men han la till en till faktor, han införde nämligen en belöning. Han sa till deltagarna att de skulle få pengar om de lyckades att lösa problemet. Och ju snabbare de löste det, desto mer pengar skulle de få. Men han sa det bara till hälften av deltagarna. Den andra hälften bad han bara att lösa problemet så snabbt som möjligt och han nämnde ingen belöning. När asken och häftstiften låg för sig, alltså när det inte krävdes någon kreativitet, när den yttre drivkraften, var dominerande så löste gruppen som fick pengar problemet snabbare än gruppen som inte fick pengar. Och det här kan man ju förvänta sig. Ett perfekt exempel av nyttan med morot och piska. Här har du pusselbitarna, det är uppenbart hur de ska sättas samman. Ju snabbare du gör det desto mer belöning får du. Men när häftstiften låg i asken blev resultatet det omvända. Nu löste gruppen som inte fick någon belöning, problemet fortare. Det verkade alltså som att belöningen i sig hämmade gruppen som fick den. Det visar sig att belöning enligt morot och piska-metoden kan hämma kreativiteten, den skapar tunnelseende och gör det svårare för oss att bredda vårt tänkande. Vi får svårare att tänka utanför boxen och det var faktiskt just det här experimentet som myntade det uttrycket. Det finns också andra faktorer som kan komma i spel. Låt mig ge dig två exempel till. På ett dagis i Israel hade personalen problem med att föräldrarna hämtade barnen för sent. Till slut bestämde dom sig för att försöka ändra på det så dom satte upp en lapp där det stod att förseningar från och med nu skulle bestraffas med böter. Ju senare föräldrarna kom, desto mer böter. Tvärtom mot vad dagispersonalen hade förväntat sig så började nu fler föräldrar komma sent och barnen hämtades ännu senare än förut. Vad hade hänt? Tidigare hade föräldrarna drivits av en inre drivkraft. De ville inte komma försent för de visste att det skulle innebära att dagispersonalen skulle behöva jobba över. Det fanns en social aspekt och de som ändå kom försent hade nog skyndat sig så mycket de kunde. När man införde böter dödade man den inre drivkraften. Nu var en försening inget mer än en ekonomisk transaktion och bara man betalade böterna så kunde man känna att man hade gjort rätt för sig. Dagiset tog bort böterna och hoppades att beteendet skulle gå tillbaka men det var försent. Den inre drivkraften var död. Mitt nästa exempel handlar om barn som ritar. Några forskare i USA gick till en förskola och bad att få göra ett experiment. De plockade ut de barn som tyckte mycket om att rita och så delade de in dem i tre grupper. Den första gruppen lät de bara rita som vanligt. Den andra gruppen fick rita som vanligt men när de var klara fick de ett diplom som tack. Den tredje gruppen ombads rita och blev i förväg lovade att de skulle få ett diplom. Skillnaden mellan grupp två och grupp tre var alltså att barnen i grupp två inte visste innan att de skulle få ett diplom. När barnen hade ritat och diplomen hade delats ut åkte forskarna hem och efter några veckor kom de tillbaka för att se om några barn hade ändrat sitt beteende. Grupp 1 och 2 ritade som vanligt. Men barnen i grupp 3 hade slutat rita. När man tar något som drivs av lust eller den inre drivkraften, i det här fallet att rita, och belönar det enligt morot och piska-principen, om du ritar får du ett diplom, så riskerar man att döda den inre drivkraften. Nu vill barnen plötsligt bara rita om de får något i gengäld. Så, hur kan du använda det jag precis har pratat om. Till att börja med kan du se på dig själv och på dem i din närhet som du försöker att motivera. Som förälder är det ju troligtvis vanligast att man försöker få sina barn att göra en massa saker och som chef har man underlydande att ta hänsyn till. Fråga dig själv vad som drivs av den yttre drivkraften och vad som drivs av den inre. Försöker du att motivera uppgifter som drivs av inre motivation med hjälp av morot och piska? Om du till exempel har ett barn som du vill ska hjälpa till mer med städningen så kanske morot och piska fungerar ypperligt. Det är inte orimligt att anta att städning drivs av den yttre drivkraften, det är inte av lust vi städar och själva utförandet kräver ingen kreativitet. Men om du vill att det här barnet ska träna mer på sina pianoläxor så kanske det är sättet du motiverar på som bidrar till att hon eller han aldrig tränar spontant. Jag hoppas att det här avsnittet har fått dig att tänka lite annorlunda kring motivation. Det fungerar alltså inte alltid att locka med belöning eller att hota med straff. Ibland har det till och med motsatt effekt. I ett framtida avsnitt ska jag gå in på hur du kan jobba när det du vill ska bli gjort, styrs av den här inre drivkraften. Enligt Dan Pink så handlar det om tre faktorer; mening, självstyre och möjligheten att bli riktigt bra på det man gör, och jag ska gå igenom dom en och en. Vi ses då. Tack för att du har lyssnat och ta hand om dig.

Forskningen är enig: Sättet vi motiverar på fungerar inte alltid som vi vill. Ibland så dödar vi till och med motivation istället för att skapa det. I det här avsnittet går jag igenom de vanligaste motivationsfällorna och jag visar också hur du kan tänka för att undvika dem. Utskrift av avsnittet Välkommen till Monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt. I det här avsnittet kommer jag att prata om motivation och varför det sättet nästan alla av oss försöker att motivera på inte alltid fungerar. Det vanligaste sättet att försöka motivera, både sig själv och andra, är med en metod som kan kallas för morot och piska. Här så belönar du önskvärt beteende och du bestraffar oönskat beteende. "om du inte äter upp maten så blir det ingen efterrätt" är ett exempel på det här sättet att motivera. Det här är så otroligt vanligt att de flesta av oss nog inte ens tänker i termer av motivation när vi använder oss av den här metoden. Det är något vi gör för att få vardagen att fungera. Och vi som är coacher och mentala tränare kan också ha en tendens att falla i samma fälla. Jag upplever att det är ganska vanligt att uppmana den som gör något bra eller vill få något gjort att inte glömma bort att belöna sig själv efteråt. Och det här sättet att agera känns ju också på alla sätt logiskt. Men det har visat sig att det finns tillfällen där morot och piska inte fungerar. Där det till och med saboterar såväl vår vilja att göra något, som kvaliteten på det vi gör. Det finns en bok som heter Drive av Dan Pink. På svenska heter den Drivkraft och om du är intresserad av motivation så kan jag verkligen rekommendera den. I den här boken så säger Dan Pink att det finns tre olika typer av motivation, eller drivkrafter. Den första typen är den biologiska. Där vi drivs av att överleva och fortplanta oss. Den andra kategorin kallar Pink för yttre drivkraft. External motivation på engelska. Då gör vi något för att få någonting i gengäld eller vi gör inte något för att slippa något som vi inte vill ha. Den här typen av drivkraft har tagit mänskligheten från stenåldern till industraliseringen. Vår yttre drivkraft har varit oerhört avgörande för den mänskliga utvecklingen. Och här passar ju morot och piska in perfekt som motivator. Den typen av lönearbete som var vanlig förr, det vill säga när man stod ute på en åker eller i en fabrik och gjorde i förväg bestämda arbetsuppgifter är ett bra exempel på hur yttre drivkraft fungerar. Och ännu tydligare blir det med ackordsarbete. Om du gör tio skruvar i timmen tjänar du tio kronor i timmen och om du gör femton i timmen så tjänar du femton kronor timmen. I det här fallet blir du i regel mer effektiv om du får en högre lön som är knuten till din prestation. Och de här två drivkrafterna, den biologiska och den yttre var länge allt vi hade. Men med tiden började forskare att fundera på om det inte fanns en tredje drivkraft. Det var ju lätt att se att vissa saker som vi gjorde, gjorde vi utan att någon krävde det av oss och utan att vi krävde något för att göra det. Konst till exempel, eller dans, eller lek eller de flesta typer av hobbies. De här sakerna gjorde vi utan att kräva eller få någon typ av yttre belöning. Belöningen var helt enkelt att få göra det. Det här kom att kallas inre drivkraft, eller intrinsic motivation på engelska. Och det är nu det börjar bli intressant. För det visade sig att när vi ska göra arbetsuppgifter som drivs av lust eller som inte är så lätta att definiera, som att till exempel bygga relationer eller jobba med vår kreativitet, så är det ofta den här, den inre drivkraften som jobbar. Och, och nu blir det dubbelintressant, det vanliga sättet att motivera, det vill säga morot och piska, fungerar inte på den inre drivkraften, tvärtom så kan morot och piska i vissa fall döda den inre motivationen, och vår prestation kan bli sämre än den hade varit utan någon belöning alls. Och det här har visats gång på gång i forskningen och jag kommer strax att ge några exempel på det. Och här finns det då, som Daniel Pink påpekar, en enorm klyfta mellan det som forskningen har kommit fram till och det som vi, inom både näringslivet och samhället i stort, gör. Vi försöker fortfarande att motivera med morot och piska trots att fler och fler arbeten numera är av sådan karaktär att de styrs av den här inre drivkraften. På 1940-talet konstruerade en forskare som hette Karl Duncker ett experiment. Det kallas "The Candle Problem" och jag länkar till det också. I det här experimentet så får deltagarna en ask med häftstift, ett stearinljus och några tändstickor. Problemet de ska lösa är att de ska få ljuset att fästa på en vägg utan att stearin droppar på ett bord som står under. Deltagarna försökte med olika metoder, en del försökte trycka häftstiften genom ljuset och en del försökte värma sidan på ljuset och sedan limma dit ljuset med hjälp av det smälta stearinet. Inga av de här metoderna fungerade utan hemligheten var att förstå att asken med häftstift hade flera användningsområden. Den var inte bara en behållare till häftstiften utan även rekvisita till experimentet och när man insåg det var det lätt att se att man skulle fästa asken i väggen med hjälp av häftstiften och sedan ställa ljuset i asken. Och när Duncker gjorde en liten förändring i presentationen av experimentet, han la häftstiften i en hög på bordet och asken bredvid, så kunde deltagarna också lösa problemet mycket snabbare. För då var det ju tydligt att asken hade ett eget syfte. För att lösa problemet i originalutförandet krävdes alltså kreativt tänkande men för att lösa det när häftstiften och asken låg var för sig krävdes bara att man gjorde det uppenbara och satte upp lådan på väggen. På 60-talet gjorde en annan forskare, Sam Glucksberg om det här experimentet. Men han la till en till faktor, han införde nämligen en belöning. Han sa till deltagarna att de skulle få pengar om de lyckades att lösa problemet. Och ju snabbare de löste det, desto mer pengar skulle de få. Men han sa det bara till hälften av deltagarna. Den andra hälften bad han bara att lösa problemet så snabbt som möjligt och han nämnde ingen belöning. När asken och häftstiften låg för sig, alltså när det inte krävdes någon kreativitet, när den yttre drivkraften, var dominerande så löste gruppen som fick pengar problemet snabbare än gruppen som inte fick pengar. Och det här kan man ju förvänta sig. Ett perfekt exempel av nyttan med morot och piska. Här har du pusselbitarna, det är uppenbart hur de ska sättas samman. Ju snabbare du gör det desto mer belöning får du. Men när häftstiften låg i asken blev resultatet det omvända. Nu löste gruppen som inte fick någon belöning, problemet fortare. Det verkade alltså som att belöningen i sig hämmade gruppen som fick den. Det visar sig att belöning enligt morot och piska-metoden kan hämma kreativiteten, den skapar tunnelseende och gör det svårare för oss att bredda vårt tänkande. Vi får svårare att tänka utanför boxen och det var faktiskt just det här experimentet som myntade det uttrycket. Det finns också andra faktorer som kan komma i spel. Låt mig ge dig två exempel till. På ett dagis i Israel hade personalen problem med att föräldrarna hämtade barnen för sent. Till slut bestämde dom sig för att försöka ändra på det så dom satte upp en lapp där det stod att förseningar från och med nu skulle bestraffas med böter. Ju senare föräldrarna kom, desto mer böter. Tvärtom mot vad dagispersonalen hade förväntat sig så började nu fler föräldrar komma sent och barnen hämtades ännu senare än förut. Vad hade hänt? Tidigare hade föräldrarna drivits av en inre drivkraft. De ville inte komma försent för de visste att det skulle innebära att dagispersonalen skulle behöva jobba över. Det fanns en social aspekt och de som ändå kom försent hade nog skyndat sig så mycket de kunde. När man införde böter dödade man den inre drivkraften. Nu var en försening inget mer än en ekonomisk transaktion och bara man betalade böterna så kunde man känna att man hade gjort rätt för sig. Dagiset tog bort böterna och hoppades att beteendet skulle gå tillbaka men det var försent. Den inre drivkraften var död. Mitt nästa exempel handlar om barn som ritar. Några forskare i USA gick till en förskola och bad att få göra ett experiment. De plockade ut de barn som tyckte mycket om att rita och så delade de in dem i tre grupper. Den första gruppen lät de bara rita som vanligt. Den andra gruppen fick rita som vanligt men när de var klara fick de ett diplom som tack. Den tredje gruppen ombads rita och blev i förväg lovade att de skulle få ett diplom. Skillnaden mellan grupp två och grupp tre var alltså att barnen i grupp två inte visste innan att de skulle få ett diplom. När barnen hade ritat och diplomen hade delats ut åkte forskarna hem och efter några veckor kom de tillbaka för att se om några barn hade ändrat sitt beteende. Grupp 1 och 2 ritade som vanligt. Men barnen i grupp 3 hade slutat rita. När man tar något som drivs av lust eller den inre drivkraften, i det här fallet att rita, och belönar det enligt morot och piska-principen, om du ritar får du ett diplom, så riskerar man att döda den inre drivkraften. Nu vill barnen plötsligt bara rita om de får något i gengäld. Så, hur kan du använda det jag precis har pratat om. Till att börja med kan du se på dig själv och på dem i din närhet som du försöker att motivera. Som förälder är det ju troligtvis vanligast att man försöker få sina barn att göra en massa saker och som chef har man underlydande att ta hänsyn till. Fråga dig själv vad som drivs av den yttre drivkraften och vad som drivs av den inre. Försöker du att motivera uppgifter som drivs av inre motivation med hjälp av morot och piska? Om du till exempel har ett barn som du vill ska hjälpa till mer med städningen så kanske morot och piska fungerar ypperligt. Det är inte orimligt att anta att städning drivs av den yttre drivkraften, det är inte av lust vi städar och själva utförandet kräver ingen kreativitet. Men om du vill att det här barnet ska träna mer på sina pianoläxor så kanske det är sättet du motiverar på som bidrar till att hon eller han aldrig tränar spontant. Jag hoppas att det här avsnittet har fått dig att tänka lite annorlunda kring motivation. Det fungerar alltså inte alltid att locka med belöning eller att hota med straff. Ibland har det till och med motsatt effekt. I ett framtida avsnitt ska jag gå in på hur du kan jobba när det du vill ska bli gjort, styrs av den här inre drivkraften. Enligt Dan Pink så handlar det om tre faktorer; mening, självstyre och möjligheten att bli riktigt bra på det man gör, och jag ska gå igenom dom en och en. Vi ses då. Tack för att du har lyssnat och ta hand om dig.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I dagens podd pratar jag med Peter Benson. Vi var någon form av kollegor under en period på Svenska Dagbladet, där han ledde analystjänsten Börsplus, och jag jobbade på ledarredaktionen. Jag hörde av mig vid något tillfälle för att ge beröm för att han hade analyserat frågan om medborgarlön på vad jag tyckte var ett förutsättningslöst sätt, utan de ideologiska låsningar som fanns och finns i opinionsvärlden jag oftare rör mig i. Sedan har vi haft sporadisk kontakt i olika frågor sedan dess. I början av 2020 blev Börsplus en del av Affärsvärlden, eller rättare sagt, Börsplus AB tog över Affärsvärlden och Peter Benson är sedan dess tidningens chefredaktör och ansvarige utgivare. Tidningen växer så det knakar, och är dessutom lönsam, vilket visar att journalistik inte alltid måste vara en förlusthistoria. Om det finns en efterfrågan på det man producerar, vill säga. Se där, en oerhört passande inledning på ett avsnitt där vi pratar om marknadsekonomins fördelar gentemot olika sorters planekonomi. Vi pratar också om vad ett aktieindex är för något och varför det är så svårt för investerare och sparare att slå det över tid. Dessutom pratar vi om min senaste krönika i Affärsvärlden – en fråga som Peter Benson skrivit mycket om – nämligen ESG som står för Environmental, social, and corporate governance, vilket kan översättas till ungefär “miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning”. ESG har blivit allt viktigare i näringslivet, samt även bland fondjättar och banker. Detta i synnerhet sedan EU-kommissionen gått ut med direktiv om att alla måste redovisa hållbarhet, och regeringen hakat på. Varför är Peter Benson kritisk till allt detta goda hållbara? Om detta och mycket annat handlar dagens podd.Länkar till dagens avsnittPeter Benson: “Hur ska vi prioritera mellan vinst och hållbarhet?” (Affärsvärlden 6/11 –21)Tobias Samuelsson: “Afv-portföljen utklassar index: ‘Undviker ofta de stora förlorarna'” (Affärsvärlden 5/1)Ivar Arpi: “Ska JAS Gripens missiler tillverkas av återvunna papperssugrör?” (Affärsvärlden 8/1)Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Undviker du obekväma samtal? På jobbet, i familjen eller i din kärleksrelation? Veckans avsnitt lär dig varför konflikter kan vara nödvändiga för bättre relationer, och ger dig konkreta steg för att hålla konstruktiva samtal. Lyssna, anteckna och gör jobbet!Det här avsnittet är en utvald favorit från en tidigare säsong.Mer från Johannes:

Veckans gäst är Kayo Shekoni, som ibland kallas för Sveriges discodrottning. På söndag släpps ett avsnitt med henne om att kämpa och stå för sina val, vilket kanske inte alltid är helt lätt när vi har olika epitet som begränsar oss. Hon har varit i artistbranschen länge, stuckit ut och inte gått med på att vara ett kuttersmycke som bara skulle vara snygg och dansa bra utan har velat vara sig själv och gå sin egen väg. Hur hon orkar göra det pratar vi mer om i hennes avsnitt.  Det handlar inte bara om mod och att vara grundad i sina val utan också om att välja människorna i sitt liv och den kontext man befinner sig i. Och det där kan ju även det vara en utmaning. Inte bara att hitta rätt personer utan också göra sig av med de som tar mer energi än vad de ger. Någonstans är det ju också en fråga om att hitta kärleken till sig själv och att den behöver få leva i de saker vi gör genom livet.  Avsnittet sponsras av: Exsitec AB  Klippning: Oscar Zachrisson Jingel: Ludvig Gawell

Vad ALLA behöver veta för att undvika fukt & mögel i sitt hem Innemiljön du bor i är starkt kopplad till din hälsa. Men hur bör man hantera sitt hem och hur vet man om hemmet man bor i – eller ska köpa – har problem?  ”Hands on” med massor med tips för hur du undersöker ditt befintliga hem, eller ett hem inför köp Vad du ska tänka på i … läs mer Inlägget 345: Så undviker du fukt & mögel i ditt hem. Vad ALLA behöver veta. Så gör du & så vet du. Med Lisa Billö publicerades först på 4Health.se by Anna Sparre. Inlägget 345: Så undviker du fukt & mögel i ditt hem. Vad ALLA behöver veta. Så gör du & så vet du. Med Lisa Billö dök först upp på 4Health.se by Anna Sparre.

Nästa vecka väntas svenskarna shoppa för miljarder under black week, trots inflationssmällar och räntechocker. Och trenderna i samtiden går åt olika håll, här finns både hållbarhet och extrem konsumtionshets, där influencern Bianca Ingrosso har blivit slagträ i debatten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Jan Bertoft, generalsekreterare, Sveriges konsumenterSofia Ulver, konsumtionsforskare, Lunds universitet Joakim Wirén, analytiker, HUI ResearchMaria Nilsson, jurist, Konsumentverket Mikaela Dagher, analytiker, HUI ResearchProducent:Olof WijnbladhTekniker:Christer Tjernellekonomiekotextra@sverigesradio.se

ANNONSSAMARBETE MED SWEDBANK. ”Entreprenörsresan” är en poddserie i tre delar där Breakits medgrundare Stefan Lundell och Swedbanks Sofia Wallén djupdyker i några av de viktigaste skedena under en entreprenörs bolagsresa. Här delar de med sig av sina erfarenheter – personliga som affärsmässiga – kring hur man lyckas bygga ett framgångsrikt bolag. Del 3: Det finns en hel del att tänka på för att – när det är dags – göra en exit som känns bra både i magen och i kassan. Stefan Lundell resonerar med Sofia Wallén om med- och motgångar under hans egen delexit från Breakit. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Du skjuter upp viktiga uppgifter som du behöver göra. Undviker känsliga samtal för att det känns obekvämt. Sticker ner huvudet i sanden. Låter någon annan prata för dig. Fattar du att det är dags att ändra på det här?Det här avsnittet är till dig, som skjuter upp saker som du vet att du borde göra.Inspirerande texter och musik har varit ovärdeligt för mig i min personliga utveckling genom åren. Det här är mitt sätt att ge tillbaka till dig. Lyssna när du behöver stöd, lyssna när du behöver pepp och inspiration, lyssna när du behöver vägledning, lyssna när du behöver styrka.För att vi, tillsammans, gör våra liv större.Mer från Johannes:

Ekonomisk stress och oro för privatekonomin ökar risken för att dö en för tidig död och att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Men psykologi och ekonomi hänger ihop på fler sätt när makthavare vill påverka ekonomin är det ofta befolkningens tankar om ekonomi som de försöker påverka. Hur ser sambandet mellan ekonomi och psykologi ut? Programledare:Hanna MalmodinRöster och medverkande i programmet:Susanne Spector, chef för makroanalys, NordeaAxel Carlsson, docent i epidemiologi, Karolinska institutetDaniel Barr, generaldirektör, FinansinspektionenYlva Hedén-Westerdahl, prognoschef, KonjunkturinstitutetKarin Tegmark Wisell, generaldirektör, FolkhälsomyndighetenProducent:Olof WijnbladhTekniker:Lisa Abrahamssonekonomiekotextra@sverigesradio.se

I februari omkom en ung man i en lavin vid en militärövning i Kebnekaisefjällen. Vad är det som gör att en lavin uppstår och hur undviker man att hamna i en? Medverkande: Stefan Mårtensson, lavinforskare och lavinkonsult, knuten till Luleå Tekniska högskola och Naturvårdsverket. Jenny Råghall, lavinexpert som var med oss från Kebnekaise fjällstation. Programmet sändes första gången den 24 februari 2023.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Vi tackar 2022 och välkomnar 2023 med öppna armar! I dagens avsnitt går vi igenom året som varit, vad vi har för nyårslöften samt våra bästa tips inför 2023. Om ni har några frågor eller behöver hjälp med problem kan ni självklart slidea in i DM på @kulikombo, eller via våra privata konton @saramelinasundberg och @malinmarjam.Instagram: kulikombo Instagram: kulikombo Tiktok: kulikombo Email: kulikombo@gmail.com

Vad kan skaparna av Bonusfamiljen lära oss om julrelationer? Varför skapar brittiska hertigparet Harry och Meghan ett sådant känslosvall? Och hur gör man den bästa granskottssirapen? Det har varit ett tumultartat år i den brittiska kungafamiljen. Allra mest har det stormat kring hertigparet Harry & Meghan. Dokumentärserien om dem på streamingtjänsten Netflix har skapat sympatier åt olika håll. Varför lockar de fram så starka känslor? Ebba von Sydow som har följt kung Charles och hans familj länge reder ut. Det är ju inte enkelt det här med relationer och många tycker att man påminns extra om det vid jul. Vad säger Moa Herngren och Erik "Jerka" Johansson från Bonusfamiljen om hur det går att samsas kring jul och hur man liksom får ihop olika konstellationer? Och så granen förstås hur kan man använda den i maten? Är det mödan värt att fixa syltade granskott? Hur lyckas man med sin granskottssirap? Kocken Louise Johansson ger tips och inspiration. Programledare: Hélène Benno Bisittare: Martin Wicklin Producent: Olle Björkman

Att vi börjar bråka med varandra inför julen hör inte till ovanligheterna. Men kan vi förhindra det? Maria Sundblom- Lindberg är psykoterapeut och präst, hon säger att en orsak till konflikter runt högtider och gemensamma semestrar beror på förväntningar och brist på kommunikation. Lyssna på hennes bästa råd kring hur du undviker en bråkig jul. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mörker mysigt eller marigt? Det är höst och med det allt mörkare ute. Hur känns det för dig? Är det obehagligt? Undviker du att gå ut på kvällen? Hur påverkar mörkret dig som har nedsatt syn?Eller hör du till dem som sitter med tända ljus och tycker att höstmörkret är mysigt? Kanske innebär mörkret att det är lättare att sova.Sedan finns det ju andra slags mörker, som känns mer på insidan. Hur känns det och hur hanterar du det?I Karlavagnen fredag vill vi prata med dig om vad du tycker om mörker.020 22 10 30Programmet startar 21:40. Telefonslussen öppnar 21:00. Du kan också skicka e-post till karlavagnen@sverigesradio.se och dela med dig. Välkommen in i Sveriges största samtalsrum!Ansvarig utgivare: Olof Ekerlid.

Vi vill alla göra det bästa av vår semester. Så hur undviker vi bråk?Psykologen Ester Larsson säger att det finns några enkla trick för en lyckad semester men att man bör påminna sig om att bråk faktiskt inte är hela världen.FördjupningStrategier för en semester utan bråk https://www.vadvivet.se/strategier-for-en-semester-utan-brak/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nycklar på bordet, svarta katter över gatan och A-brunnar. I kvällens Karlavagnen med Rickard Olsson djupdyker vi i skrock och vidskepelse. Undviker du att gå under stegar? Spottar du över axeln när en svart katt går över gatan? Och är du lite extra försiktig så att inte en spegel ska sönder och du drabbas av sju års otur? Ring till oss och dela med dig av hur du ser på det här med skrock. 020-22 10 30 är numret och du kan också maila till karlavagnen@sverigesradio.se

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Krigets första offer är sanningen, brukar det heta. Från det dramatiska händelseförloppet i Ukraina kommer mängder av information: bilder, filmsekvenser, inlägg och påståenden om vad de visar. Hugo Ewald, faktaredaktör på Dagens Nyheter, förklarar vad man ska vara uppmärksam på för att undvika att låta sig luras. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Palmira Koukkari Mbenga. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Jonas Lindskov, Bauer Media.

Att manipulera aktiekurser genom handel eller informationsspridning är inte okej på börsen. Temat för veckans podd är aktiefusk och vad blir konsekvenserna av detta. Gäster är Jan Leopoldson och Jonas Myrdal från Ekobrottsmyndigheten som har skrivit en bok med namnet Aktiefusk. Idag finns det många som pratar om aktier i många olika forum och det är fantastisk kunskapsbildning. Men när kan det gå över till att vara manipulation av aktiekurser? Lyssna in för att höra svaret. Vi prata även; Sanktioner från FI, är de verkligen rimliga? Vilket ansvar bär EBM, FI och börsens/mäklarnas egna övervakning? Vad är en enpetare och när är det manipulativ handel? Hur övervakas forum/facebookgrupper/Instgramprofiler och när blir det manipulation? Detta och mycket mer - lyssna in!