Podcasts about beijerinstitutet

Kan AI hjälpa oss att lösa klimatkrisen eller blir AI ett energislukande monster? Flera verktyg tas fram nu, men kan motverkas av AI-driven desinformation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Artificiell intelligens är ett kraftfullt verktyg med potential att skynda på en fossilfri omställning. Men AI-genererad spridning av desinformation kan också göra det svårare att rädda livet på vår planet. Hur tyglas AI för att riktas mot att göra gott?I Klotet hörs: Frida Berry Eklund, medgrundare till Klimatkollen och EU Climate Pact Ambassador, Victor Galaz, docent i statsvetenskap vid Stockholm Resilience Centre och programchef på Beijerinstitutet, Olof Mogren, forskningsledare inom AI vid RISE. Den AI-skapade musiken i programmet är av artisten: Unfuck Tomorrow.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Det är Nordens största insektsfabrik som är under uppbyggnad i Danmark. Larverna ska till att börja med säljas som proteinrikt djurfoder till höns och grisar, men i framtiden vill ägarna gärna att även vi människor ska äta dem. Produktionen av krälande larver är redan igång när vår reporter besöker fabriken. Tanken är att det här ska vara en hållbar proteintillverkning, eftersom insekter kan födas upp på nästan vilket avfall som helst från annan matproduktion, och eftersom uppfödningen är väldigt yteffektiv. Men forskare ifrågasätter delvis miljönyttan. Frågan är om det här är det bästa sättet att använda restmaterial som också kan bli till drivmedel, och om storskalig industriell produktion verkligen är det hållbaraste sättet att föda upp insekter. Och till slut - är vi verkligen är redo att se insekter som en del av vårt matsystem?Medverkande: Jane Lind Sam, grundare Enorm Biofactory, Max Troell, systemekolog vid Stockholm Resillience Center och Beijerinstitutet vid Kungliga Vetenskapsakademien, Aleksandar Vidakovic som forskar på nya hållbara proteinkällor vid Sveriges Lantbruksuniversitet.Reporter: Izabella RosengrenProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Nu är det på allvar dags för den odlade torsken. Det kommer sådana signaler från det stora fiskodlingslandet i väster. De norska torskarna har fått en ny mentalitet så att de lämpar sig bättre för ett liv i fångenskap, och producerar större filéer. Men lax och torsk skiljer sig åt på många sätt och torskodling ställer nya krav. En stor utmaning har varit att få torskarna att klara att växa i fångenskap. Nu, efter flera generationers avel, har de norska torskarna på avelsstationen i Tromsö har fått något av en ny lugnare mentalitet, så att de nästan framstår som tama, och dessutom levererar större filéer. Norge är sedan länge världsledande på den lönsamma laxodlingen, men kritiker lyfter risker med övergödning, spridning av sjukdomar och parasiter och risk att odlingsfiskar med tamdjursegenskaper rymmer och fortplantar sig med vild fisk. Nu är debatten i Norge även hård mellan förespråkare och motståndare till den expanderande torskodlingen. Men kanske kan torskodlingen ta en annan väg, säger Öyvind Hansen som leder Nofimas avelsstation i Tromsö.Programmet är en repris från 6 februari 2023.Medverkande: Öyvind Hansen, ansvarig för arbetet vid Nofimas torskavelsstation Tromsö, Ellen Sofie Grefsrud, forskare om risker med fiskodling på Havforskningsinstituttet i Bergen; Max Troell, systemekolog Beijerinstitutet, Stockholm Resilience Centre.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Nu är det på allvar dags för den odlade torsken. Det kommer sådana signaler från det stora fiskodlingslandet i väster. De norska torskarna har fått en ny mentalitet så att de lämpar sig bättre för ett liv i fångenskap, och de producerar större filéer. Men de två fiskarterna skiljer sig åt på många sätt och torskodling ställer nya krav. En stor utmaning har varit att få torskarna att klara att växa i fångenskap. Nu, efter flera generationers avel, har de norska torskarna på avelsstationen i Tromsö har fått något av en ny lugnare mentalitet, så att de nästan framstår som tama, och dessutom levererar större filéer. Norge är sedan länge världsledande på den lönsamma laxodlingen, men kritiker lyfter risker med övergödning, spridning av sjukdomar och parasiter och risk att odlingsfiskar med tamdjursegenskaper rymmer och fortplantar sig med vild fisk. Nu är debatten i Norge även hård mellan förespråkare och motståndare till den expanderande torskodlingen. Men kanske kan torskodlingen ta en annan väg, säger Öyvind Hansen som leder avelsstationen.Medverkande: Öyvind Hansen, ansvarig för arbetet vid torskavelsstationen Tromsö, Ellen Sofie Grefsrud, forskare om risker med fiskodling på Havforskningsinstituttet i Bergen; Max Troell, systemekolog Beijerinstitutet, Stockholm Resilience Centre.Reporter: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sr.seProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Thommy och Svenskt Tenn har många mönster som inspirerar. Men alla tar sig inte uttryck i hantverk - vissa syns i deras sätt att driva deras verksamhet.

Forskaren Therese Lindahl berättar om sin forskning om hälsosamma och hållbara matvanor. Therese är verksam vid Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi och forskar om mänskligt beteende kopplat till miljö- och klimatfrågor. Hon är en av författarna till SNS konjunkturrådsrapport 2020: Svensk politik för globalt klimat, som gavs ut i januari och har fått mycket uppmärksamhet i samhällsdebatten under året. Välkommen till ett inspirerande samtal om vad som styr vår konsumtion och vilka metoder som kan förändra våra val! Ilinca Benson, vice vd vid SNS, leder samtalet.

Vår globala matkonsumtion och vårt nuvarande livsmedelssystem behöver ställas om för att bli mer hälsosamt och för att minska klimatpåverkan. Vilket ansvar har livsmedelsindustrin och vad kan konsumenterna göra? Och vilka styrmedel bör politiker använda sig av?  Therese Lindahl, forskare vid Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, har forskat om hälsosamma och hållbara matvanor och diskuterar i det här seminariet från SNS hur beslutsfattare behöver utforma regleringar, skatter och subventioner för att uppnå och upprätthålla ett hållbart livsmedelssystem. Elin Röös, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala, medverkar också i seminariet för att tala om producenternas roll. I sin forskning om matens klimatpåverkan har hon bland annat arbetat med framtidsscenarier för mer hållbar livsmedelskonsumtion. I samtalet deltar även Åsa Domeij, tidigare riksdagsledamot och numera hållbarhetschef på Axfood samt Johan Jörgensen, grundare av Sweden Foodtech, som förespråkar innovativ omvandling av matsektorn för att uppnå nästa generations hållbara livsmedelssystem.

Räkodlingar, hotellbyggen och vägar har gått hårt åt tropikernas viktiga mangroveskogar. Men på Sri Lanka vänder utvecklingen och ny mangrove planteras.   Mangroveskogen skyddar de tropiska kusterna mot stormar, fungerar som yngelkammare åt många korallrevsfiskar och är rik på fisk och skaldjur. Och för många människor längs kusterna är mangrove nödvändig för att fånga mat och plocka ved till bränsle. Vid tsunamikatastrofen 2004 visade det sig otäckt tydligt vilken skillnad en intakt mangrovevegetation kunde göra i form av skydd mot jättevågen. Men trycket på kusterna i tropiska områden är hårt. Hälften av mangroven har försvunnit på grund av storskaliga räkodlingar, bebyggelse, hotell och annan turism, vägar och liknande exploatering. Sri Lanka är det första landet i världen som har antagit en nationell räddningsplan för mangroven. Mangroveplanen kommer att få pris vid FN:s klimatmöte i Polen i december. Klotets reporter Björn Gunér har besökt planteringar tillsammans med Sunandha Kodikara som har doktorerat på mangroverestaurering. Han konstaterar att det behövs vetenskaplig expertis för att planteringarna ska ge resultat. I programmet medverkar Madelene Ostwalds, som forskar om skog- och markanvändning vid Chalmers, och Max Troell, systemekolog vid Beijerinstitutet och Stockholm resilience center. Programledare är Niklas Zachrisson. Popvideo om att rädda mangroven på Sri Lanka

För att få människor att sikta bättre i en holländsk pissoar, klistrades bilder av flugor upp på strategiskt utvalda platser i porslinsskålen. Det är bara ett exempel på hur man genom så kallad nudging kan påverka våra beteenden. Att nudga någon, att knuffa den i rätt riktning, är ett hett spår inom psykologin just nu. Genom små medel försöker man påverka människors beteenden i positiv riktning. Men metoden ställer också frågor om vad som egentligen är "rätt" beteende och vad som skiljer nudging från manipulation. I ett experiment undersöker Kropp & Själs reporter Clara Lowden om hon kan påverka människors benägenhet att kasta skräp i en papperskorg, genom att tejpa upp fotsteg på marken. I studion: Niklas Laninge, psykolog, Ida Lemoine, beteendelabbet, Therese Lindahl, doktor i nationalekonomi vid Beijerinstitutet i Stockholm och Katharina Pauli, föreläsare och initativtagare till Nudging Sweden.

På sommaren samlas vi gärna kring grillen. Men är det miljömässigt okej att lägga kött på grillen? Och vilka grönsaker är bäst med tanke på miljö och klimat? Observera att programmet spelades in tidigare i år innan torka och bränder bröt ut. I nuläget råder eldningsförbud i hela landet. Se respektive länsstyrelse för mer information. Klotet tänder grillen och har samlat en expertpanel för att svara på alla upptänkliga frågor kring sommarmaten och miljön. Bland annat kommer vi att prata om nötkött, eftersom kor som betar på naturbetesmarker gör en viktig insats för den biologiska mångfalden. Men korna avsöndrar också metangas, som är en av de klimatpåverkande gaserna.  Vi håller till på Östra Järvafältets naturreservat i Sollentuna, mitt bland de många naturbeteshagarna som finns där. Hur ska jag välja som miljömedveten konsument? Och vad ska jag tänka på om jag vill grilla fisk eller skaldjur? Miljötänkandet syns även på vinflaskorna i form av olika märken. Men vad betyder de? De som guidar vid grillen är: Ulrika Brydling, kock och krögare med särskilt fokus på hållbar måltid, Bro Park Krog, Pernilla Tidåker, livsmedelsforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, Max Troell systemekolog med hållbar sjömat som specialitet vid Beijerinstitutet och Stockholm Resilience Centre, och Karsten Thurfjell vid Sveriges Radios kulturredaktion som också är mat- och vinskribent. Ulrika Brydlings meny, recept samt dryckesförslagen hittar du här. Programledare är Niklas Zachrisson. Programmet är en repris från den 20 juni.

På sommaren samlas vi gärna kring grillen. Men är det miljömässigt okej att lägga kött på grillen? Och vilka grönsaker är bäst med tanke på miljö och klimat? Klotet avslutar vårsäsongen med att tända grillen och tillaga något riktigt gott. Vi har samlat en expertpanel för att svara på alla upptänkliga frågor kring sommarmaten och miljön. Bland annat kommer vi att prata om nötkött, eftersom kor som betar på naturbetesmarker gör en viktig insats för den biologiska mångfalden. Men korna avsöndrar också metangas, som är en av de klimatpåverkande gaserna.  Vi håller till på Östra Järvafältets naturreservat i Sollentuna, mitt bland de många naturbeteshagarna som finns där. Hur ska jag välja som miljömedveten konsument? Och vad ska jag tänka på om jag vill grilla fisk eller skaldjur? Miljötänkandet syns även på vinflaskorna i form av olika märken. Men vad betyder de? De som guidar vid grillen är: Ulrika Brydling, kock och krögare med särskilt fokus på hållbar måltid, Bro Park Krog, Pernilla Tidåker, livsmedelsforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, Max Troell systemekolog med hållbar sjömat som specialitet vid Beijerinstitutet och Stockholm Resilience Centre, och Karsten Thurfjell vid Sveriges Radios kulturredaktion som också är mat- och vinskribent. Programledare är Niklas Zachrisson.

Tanken bakom en så kallad "nudge" är att göra det lättare att välja rätt. Detta ämne är högaktuellt inom såväl politik som näringsliv och det bubblar på bra i Sverige, enligt Therese Lindahl, forskare på Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi vid Kungliga vetenskapsakademien i Stockholm. Avsnitt 28 avhandlar alltså nudging, ett beteende-psykologiskt begrepp som lanserades av forskarna Cass R. Sunstein och Richard H. Thaler.