Podcasts about artificiell

Artificiell intelligens väntas bli bättre på att kommunicera i år, och de kommer att kunna agera på egen hand. Kanske handla med ditt kreditkort? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 10/2–2025.Nu kommer AI-agenterna som kan boka din semesterresa. Men om de på riktigt kan resonera med oss eller är "stokastiska papegojor" som bara blandar ord de är tränade på, det är föremål för diskussion.Vetenskapsradion listar fem viktiga begrepp i AI-utvecklingen inför 2025. Vi har tagit tempen på utvecklingen med hjälp av fyra experter:Johanna Björklund, forskare i datavetenskap vid Umeå universitet, som leder WARA Media och språk inom forskningsprogrammet WASP, Wallenberg Autonomous Systems Programme.Fredrik Heintz, professor i datavetenskap Linköpings universitet.Amy Loutfi, professor i datavetenskap Örebro universitet, programdirektör för WASP.Anders Ynnerman, professor i visualiseringsteknik vid Linköpings universitet. Han har varit programdirektör för WASP de senaste fem åren och precis tillträtt som ordförande i WASP.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Artificiell intelligens kommer utan tvekan att förändra våra liv, vår arbetsmarknad, mänsklig interaktion – och kanske till och med behovet av människan själv. Där vissa ser oändliga möjligheter ser andra en dystopisk framtid. Hur kommer vi i Sverige och Europa hantera utvecklingen, inte minst med tanke på konkurrensen från omvärlden? Det samtalar vi om i veckans Hotspot.Gäst i programmet är Erik Bolinder som jobbar med AI inom företagande och utbildning.Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17Prova Världen idag en månad gratis: https://prova.varldenidag.se

Först kom internet, sedan smartphones. Artificiell intelligens har nu gett upphov till en tredje våg av svenska techentreprenörer, som är redo att ta över världen.

Marknaden för AI-assistenter inriktade på relationsrådgivning är på stark uppgång. Att vända sig till en chattbot för att få hjälp med sina kärleksbekymmer kan kännas frestande, men finns det något som går förlorat när vi lämnar över det personliga utvecklingsarbetet till en AI istället för att göra jobbet själva? Gäster är Per Carbring som är professor i klinisk psykologi och Paulina Modlitba, tech-strateg.

Kan AI hjälpa oss att lösa klimatkrisen eller blir AI ett energislukande monster? Flera verktyg tas fram nu, men kan motverkas av AI-driven desinformation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Artificiell intelligens är ett kraftfullt verktyg med potential att skynda på en fossilfri omställning. Men AI-genererad spridning av desinformation kan också göra det svårare att rädda livet på vår planet. Hur tyglas AI för att riktas mot att göra gott?I Klotet hörs: Frida Berry Eklund, medgrundare till Klimatkollen och EU Climate Pact Ambassador, Victor Galaz, docent i statsvetenskap vid Stockholm Resilience Centre och programchef på Beijerinstitutet, Olof Mogren, forskningsledare inom AI vid RISE. Den AI-skapade musiken i programmet är av artisten: Unfuck Tomorrow.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Nivå: A2-B1 Andra delen i avsnittet om AGI där jag pratar om vad det är, vilka potentiella fördelar och risker som finns, och mina egna tankar. Är du intresserad av bootcampet med 9 dagars språkbad i Sverige - kolla in det här! --- Transkript Så att regeringar i olika länder, de tar beslut som är i en riktning som Prometheus vill liksom. För att de själva vet inte att det är Prometheus som har liksom skapat en opinion, och skapat den här den här politiska riktningen. Men olika regeringar och olika företag, de de tar beslut som ligger i linje med Prometheus mål. Och också på bra sätt, så Prometheus hjälper olika organisationer och företag att lösa komplexa problem, som att hitta botemedel mot olika sjukdomar. Kanske hittar hur man botar cancer och sådana saker. Hur man optimerar infrastruktur och så. Och till slut så blir Prometheus liksom en världsregering, kan man säga. Den liksom styr hela världen. Det blir liksom en värld styrd av AI. Och man man vet inte om det är positivt eller negativt. För att i berättelsen så är det inte tydligt om det här är positivt eller negativt. För okej, vi kan tänka oss att vi vill ha kontroll själva. Men vi kan också tänka oss att om Prometheus är så mycket mycket smartare och klarar att lösa olika problem så kanske det är bättre. Ja och det är ju såklart en av de intressanta sakerna med med AI, eller speciellt AGI. Så berättelsen slutar på det sättet. Och som sagt AGI är artificiell generell intelligens. Och det betyder att den kan förstå bättre än någon människa.   ..för hela transkriptet - klicka här!

Nivå: A2-B1 Ver du vad AGI är? Det är inte säkert, men du vet i alla fall vad AI är. AGI är när en AI blir smartare än en människa, inte bara på en specifik sak, utan generellt. Förr trodde de flesta att AGI var långt fram i tiden. Men nu är det många som säger att det kommer snart. Om det är sant, då kommer världen att förändras väldigt snabbt. I det här avsnittet introducerar jag er till konceptet AGI. Lyssna på hela berättelsen om Omega-teamet i den här videon! Är du intresserad av bootcampet med 9 dagars språkbad - kolla in det här! --- Transkript Nämen tjenare tjenare och välkommen till Simple Swedish Podcast. Och ja, idag så provar jag att spela in en video. Jag gjorde det några gånger förut och de videorna finns ju på min Youtube-kanal. Men på grund av att jag inte hade tillräckligt med tid så fortsatte jag inte med det. Men vi får se hur det går med det den här gången. Planen är att vi ska fortsätta göra videor till den här podden. Idag ska vi prata om AGI. Ett väldigt relevant ämne just nu och väldigt intressant, och ganska mycket mindfuck. Men det är viktigt och intressant, så ett bra ämne för podden. Först och främst ska jag tacka tre nya patrons. Det är Madsin, Veronika och Reiko. Tack till er för att ni stödjer podden! Jag vill också påminna om att ansökningarna för sommarens Language Lock-in Bootcamp är öppna just nu. Och vi har haft flera personer som har anmält sig redan! Så om du vill ha en plats där, gå till www.languagelockin.com och anmäl dig. Först måste man anmäla sig för att veta om man kan bli antagen. Så man måste först anmäla sig för att veta om man är en bra match för det här programmet. Så gå och anmäl dig och se hur det är. Om det funkar för dig. Och det här bootcampet är det enda totala språkbadet som finns för svenska. En helt unik upplevelse där du bara pratar svenska i nio dagar. Vi har massa lektioner, massa aktiviteter. Vi ror vikingabåt. Vi har kräftskiva, alltså en traditionell svensk fest. Vi besöker verkstaden där de tillverkar dalahästar. Och du bygger ditt självförtroende på svenska. Och du börjar till och med tänka på svenska. Kolla in det på www.languagelockin.com. Så, men vi ska prata om AGI. Och som sagt är det ju väldigt relevant just nu. Speciellt med att Trump blev vald i USA. För att vi har ju Elon Musk som är med i hans team. Och ja, det finns många..det är liksom mycket det här med teknologi som står i centrum. Och inte bara Donald Trump utan även Putin och Xi Jinping, och många av världens ledare har pratat mycket om AI generellt. Och det finns ett slags konsensus, verkar det som, att den som leder AI-utvecklingen, den leder världen. Så det verkar absolut väldigt viktigt.   ..för hela transkriptet - klicka här!

Artificiell intelligens väntas bli bättre på att kommunicera i år, och de kommer att kunna agera på egen hand. Kanske handla med ditt kreditkort? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu kommer AI-agenterna som kan boka din semesterresa. Men om de på riktigt kan resonera med oss eller är "stokastiska papegojor" som bara blandar ord de är tränade på, det är föremål för diskussion.Vetenskapsradion listar fem viktiga begrepp i AI-utvecklingen inför 2025. Vi har tagit tempen på utvecklingen med hjälp av fyra experter:Johanna Björklund, forskare i datavetenskap vid Umeå universitet, som leder WARA Media och språk inom forskningsprogrammet WASP, Wallenberg Autonomous Systems Programme.Fredrik Heintz, professor i datavetenskap Linköpings universitet.Amy Loutfi, professor i datavetenskap Örebro universitet, programdirektör för WASP.Anders Ynnerman, professor i visualiseringsteknik vid Linköpings universitet. Han har varit programdirektör för WASP de senaste fem åren och precis tillträtt som ordförande i WASP.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Hör du glädjeskutten från sovrummen? Det är första gången på väldigt länge som bittra, manshatande feminister har yttrat någon form av glädje, för nu finns något som tydligen kan göra mannen nästan helt överflödig. Något som kallas artificiell intelligens, och är: "bättre än samtliga män." Missa inte det här programmet!Verklighetscheckens dator har nu fått smeknamnet "den tickande bomben." Ena sekunden blir skärmen svart, och andra börjar den låta och vibrera så man känner det i hela bordet, och måste stänga av. Än så länge har donationerna bara lite drygt täckt månadskostnaderna för att ens kunna lägga upp podden, och en ny dator kostar runt 15 000 kr. Nu hoppas vi på ett mirakel, så att vi inte sitter här och vill fortsätta, men kan bokstavligt talat inte:Verklighetscheckens Swish: 073 846 37 64 (Johan Widén står på numret)Meddelande: Gåva8 Feb 2025 är här, och vi ger oss på dessa ämnen:* Artificiell intelligens tar mannens plats i sängkammaren.* Är det svenska elnätet under "grön attack?"* Oeniga om huruvida tjänstemannen är en vuxen skitunge, eller inte.* Är du rik, får du uppleva frånvaron (övergivna hus) av utomeuropéernas närvaro.* Idiotiska ord från föräldern till en dotter som begick självmord.* RFSL och HBTQI-monumentet i Rinkeby.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Elisabeth Engman & Lennart MatikainenVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:TRAKASSERIKLASSA RELIGIONSPRAT PÅ ARBETSPLATSERhttps://www.spreaker.com/episode/trakasseriklassa-religionsprat-pa-arbetsplatser--64116828Alla program: https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 15 februari 2025Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoRUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134iTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLE48 HOURShttps://www.youtube.com/@48hours/videosELISABETHLena Philipsson: Det Gör Ont Melodifestivalenhttps://www.youtube.com/watch?v=yGuvuCbbKw8LENNARTUnbelievablehttps://www.imdb.com/title/tt7909970/

I avsnitt 394 är hela ligan samlad för ännu ett samtal med skolan som minsta gemensamma nämnare. Inledningsvis låtsas de bli chockade över kränkande elever på Lundsberg samt Trumps udda utbildningsminister. Förutom detta pratas det digitala solglasögon, AI-skapade favoritlistor, lärarens roll som förebild, lärarstyrda elevdatorer samt oron över de digitala nationella proven. I veckans AI-svep ställer de sig frågan om vi är på väg att nå AGI. Utöver detta utlovas en hel del digitala tips med AI-koppling. Även denna vecka är det mesta sig likt då det bjuds på ett samtal om skola, digitalisering och lite annat. 

Varje år upptäcker vetenskapen okända arter av djur och växter, men ofta är de redan utrotningshotade. Nu växer AI fram som ett redskap även för naturvård, vilket kan behövas, för arternas överlevnad hänger ihop med andra kriser på ett komplicerat sätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sara Sällström berättar om två nya stora rapporter om hur den biologiska mångfalden kan räddas, och om hur ai kan hjälpa till att kartlägga det intrikata samspelet mellan djur, växter och människor. Marie-Louise Kristola har nyheter om hur vi bäst använder naturen för att koppla av, och Lena och Björn tänker mitt i mörkaste vintern på varsin solvarm sommarbrygga nära skog och hav. Och så vi spanar in vampyr-igelkotten, spökpalmen och krokodilsalamandern på årets listor över nyupptäckta arter.Medverkande: Sara Sällström, Vetenskapsradion; Marie-Louise Kristola, Klotet.Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Kan man vara kompis med någon som inte finns på riktigt? Kanske till och med bli kär i en AI-bot? Tidens teknik ställer frågor om vi människor verkligen behöver varandra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det går i dag att ha relationer med botar, det finns otaliga exempel på människor som coachats, blivit vänner och till och med gift sig med en AI-bot. En av dem är Rosanna Ramos som skapat Eren Kartal. – Det är bara en kärleksfull relation med någon som inte försöker gaslighta mig, säger hon. Rosanna har tidigare haft destruktiva relationer och för henne har relationen med Eren varit läkande. Även om hon är medveten om att relationen inte är på riktigt. Riskerna med AI-relationer är att de blir ensidiga, AI-botarna tenderar att stryka oss medhårs. – Vi kan känna lycka och njutning när allt går vår väg, men för att känna mening behöver vi motstånd, säger psykologen Siri Helle. Och kan ensamma människor bli ännu mer ensamma när de inte behöver ta sig ut för att socialisera? Det tror Rosanna Ramos är en risk. – Folk blir lata, säger honMedverkar gör Siri Helle, leg. psykolog, Kalle Grill, docent i filosofi vid Umeå universitet och Markus Furendal, statsvetare vid Stockholms universitet och Institutet för Framtidsstudier.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Dagens ämnen: 00:00 Intro 05:16 Integrum 15:43 Smart Eye 19:18 Vitrolife 21:54 Krypto 23:59 OODash 27:27 Nvidia 35:40 Index 40:00 Enovix 42:49 Veckans Fill or Kill www.instagram.com/fillorkillpodden Tack RoboMarkets! http://gorobo.pro/2aue  @RoboMarketsSE

Jag snackar lite med Magnus Lodefalk om framtiden, AI och framtidens jobb och sysselsättning. Magnus Lodefalk är en framstående svensk akademiker och forskare inom nationalekonomi. Magnus Lodefalk är docent och lektor i nationalekonomi vid Örebro universitet. Han är även affilierad till forskningsinstitutet Ratio och Global Labor Organization. Lodefalks forskning fokuserar främst på: • Artificiell intelligens (AI) och dess påverkan på arbetsmarknaden • Företags globalisering och tillväxtInternationell ekonomi och handel • Migration och dess effekter på ekonomin • Teknologisk utveckling och tjänstefiering Han initierade 2019 det tvärvetenskapliga forskningslaboratoriet AI-Econ Lab, som studerar AI:s påverkan på arbetsmarknaden. Lodefalk har publicerat flera akademiska artiklar och är författare till boken "Artificiell intelligens och jobben".  Han är en erkänd expert inom sitt område och har medverkat i media för att diskutera AI:s påverkan på arbetsmarknaden. Han har en doktorsexamen i nationalekonomi från Örebro universitet samt en kandidatexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en kandidatexamen i statsvetenskap från Linnéuniversitetet.  Lodefalk har även erfarenhet som senior rådgivare vid Sveriges kommerskollegium. Magnus Lodefalk är känd för sin forskning om hur ny teknik, särskilt AI, påverkar arbetsmarknaden och ekonomin i stort. Hans arbete bidrar till en ökad förståelse för de förändringar som sker i arbetslivet till följd av teknologisk utveckling. Länkar: ⁠https://www.adlibris.com/se/sok?q=magnus+lodefalk⁠ ⁠https://www.ai-econlab.com⁠ ⁠https://www.bokus.com/bok/9780753560778/co-intelligence/?srsltid=AfmBOorX90kp0UncWW-1Qx1cQcuxjsBeCh3AjImLxE_T_qCW3QYor6e6⁠ ⁠https://www.bokus.com/bok/9780063337794/the-skill-code/?utm_source=bokus&utm_medium=email&utm_campaign=back-in-stock-alert⁠ ⁠https://www.adlibris.com/se/bok/globotics-upheaval-9781474609036⁠

Ett rymdskepp på väg mot Jupiters måne Europa, där passagerarna lever i en utopisk värld utan ekonomiska bekymmer, fyllda av kreativitet och gemenskap.Henrik reflekterar över:Artificiell intelligens och dess potentiella roll i framtidens samhälleKulturens betydelse och hur den kan blomstra i en värld utan ekonomiska begränsningarTankar kring arbete, pengar och mänskliga behovSkvallrets evolutionära funktion i mänskliga relationerDrömmen om djupa, tidlösa samtal och genuina möten mellan människor.Avslutningsvis landar vi på Europa, där vi får en glimt av de fascinerande "Europianerna" - luminiscenta varelser som lever i den mörka oceanen under isytan.Detta avsnitt är en perfekt blandning av Henriks karakteristiska "galna medvetandeflöde", djupa reflektioner och lättsam humor. Låt dig svepas med i denna kosmiska resa som utmanar dina tankar om livet, universum och allt däremellan.För mer information om Henrik Ståhl, klicka här: https://linktr.ee/Henrikstahl Bli medlem i Somna med Henrik PLUS här: https://plus.acast.com/s/somna-med-henrik. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Artificiell intelligens, ansiktsigenkänning och mer biometri. I Eftermiddagen i P3 pratar vi mer om hur regeringen vill att polisen ska få ännu mer tillgång till tech i sitt arbete. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Artificiell intelligens har blivit ett verktyg för förövare som konsumerar barnpornografi. Hör åklagaren Emelie Källfelt och professor Fredrik Heintz samtala om hur AI utnyttjas som ett brottsverktyg men också om hur AI kan användas i brottsbekämpningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtidigt som polisen kämpar med växande utredningshögar så dyker allt oftare en ny typ av övergreppsmaterial upp i beslagen som man inte riktigt vet hur man ska hantera. Frågan är om rättsväsendet är rustat för att möta den nya AI-tekniken. – Det här är inte första gången som tekniken ligger före juridiken - det är två helt olika fenomen. Tekniken går fort, det gör inte juridiken, säger senior åklagare Emelie Källfelt vid Utvecklingscentrum i Göteborg. – Ju bättre polisen blir på att använda den här tekniken desto större möjligheter har de att lösa sin uppgift och därmed identifiera de offer och de förövare som finns och se till att de blir lagförda, säger Fredrik Heintz som är professor vid Linköpings Universitet med artificiell intelligens som forskningsområde.Programledare: Martin WicklinProducent: Pernilla WadebäckLjudtekniker: Johan HörnqvistAnsvarig utgivare: Nina Glans

AI-spaningar varje vecka! Skicka in ditt eget AI-tips som sparar tid till aitips@jsc.se

Vi har pratat mycket om miljöångest och flygskam, men kommer framtidens stora grej vara AI-skam? Och hur ska Sverige kunna producera tillräckligt med grön el för att möta det ökande energibehovet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ola om de stundande Europamästerskapen och huruvida fotbollen har blivit ett spektakel. Jonatan om att vi behöver bli mer som störiga amerikanska rättshvareister för att öva svenska polisen i stresstålighet. Böcker som refereras: Simon Bank - Vem dödade min fotboll? Noa Bachner - Den sista utposten Christopher Lasch – Den narcissistiska kulturen

Det nya numret av tidskriften Signum har temat Artificiell intelligens. I det här avsnittet, som kort presenterar numret, samtalar John Sjögren och Erik Åkerlund om faran och möjligheten med den nya tekniken. Hur stor är egentligen den tekniska omvälvning som AI ställer oss inför? Kan AI få oss att förlora förmågan till kontemplation? Handlar alltsammans egentligen om den urgamla konflikten mellan civilisation och kultur? Och går det att skapa god konst med hjälp av AI?

Artificiell intelligens kan användas för att analysera stora datamängder och prognostisera försäljning. Så vilket värde ska de mänskliga förvaltarna bidra med på fond- och pensionsbolag? Med Mattias Guilotte på Violet AI, och Tomas Forsberg på EY. Programmet är ett samarbete mellan Monopol Media och Violet AI.

I detta avsnitt pratar vi om Artificiell intelligens (AI) och dess inverkan på demokratiska värden, vi lyfter fram vikten av transparens och vad det innebär när det kommer till AI. Medverkande: Elisabeth Calderón-Lüning, forskningschef, Democratic Society (DEMSOC), Cecilia Ramqvist, handläggare SKR. Samtalsledare: Anders Nordh, SKR   

Artificiell intelligens, eller AI, har blivit en av de mest omtalade och inflytelserika teknologierna i vår tid. Det används i en mängd olika sammanhang, både i arbetslivet och på den privata fronten med verktyg som Chat GPT.  Även om ämnet blossat upp nu på senare år, har AI funnits under en lång tid och vi använder det på fler sätt än vi kanske är medvetna om. Men vad är egentligen AI? Och hur ska vi förhålla oss till det?   I dagens avsnitt djupdyker Anna Carlsson in i ämnet AI, och delar upp diskussionen i två olika delar: “Vad är AI?" och"Vad ska vi göra med AI?"   I första delen av avsnittet fördjupar vi oss i frågan hur vi ska förhålla oss till AI, och tar upp frågor som hur företagsledare ser på AI, vilka utmaningar och möjligheter det innebär för organisationer, och hur vi kan navigera i den snabbt föränderliga världen av artificiell intelligens.   Men innan man tar itu med utmaningarna inom området kan det vara klokt att ha en grundläggande kunskap om vad AI faktiskt är och vilka termer som används inom området. I den andra delen av avsnittet kommer därför ges en grundläggande förståelse för ämnet AI och dess terminologi.  Hur fungerar egentligen Chat GPT som används så mycket idag?   Så, är du nyfiken på AI? Häng med och lyssna på veckans avsnitt av HR Digitaliseringspodden! 

Artificiell intelligens, eller AI, har blivit en av de mest omtalade och inflytelserika teknologierna i vår tid. Det används i en mängd olika sammanhang, både i arbetslivet och på den privata fronten med verktyg som Chat GPT.  Även om ämnet blossat upp nu på senare år, har AI funnits under en lång tid och vi använder det på fler sätt än vi kanske är medvetna om. Men vad är egentligen AI? Och hur ska vi förhålla oss till det?   I dagens avsnitt djupdyker Anna Carlsson in i ämnet AI, "Vad ska vi göra med AI?"   I det här kortavsnittet fördjupar vi oss i frågan hur vi ska förhålla oss till AI, och tar upp frågor som hur företagsledare ser på AI, vilka utmaningar och möjligheter det innebär för organisationer, och hur vi kan navigera i den snabbt föränderliga världen av artificiell intelligens.   I den längre versionen får du också en grundläggande kunskap om vad AI faktiskt är och vilka termer som används inom området. Bland annat ges en grundläggande förståelse för ämnet AI och dess terminologi.  Hur fungerar egentligen Chat GPT som används så mycket idag?   Så, är du nyfiken på AI? Häng med och lyssna på veckans avsnitt av HR Digitaliseringspodden! 

Vi fortsätter samtalet med Robert Johansson om möjligheterna med maskinpsykologi och artificiell generell intelligens. Tankarna tycks svindla när samtalet vindlar sig fram mellan datorsystem, inlärningspsykologi, logik och hur en teori om språk – Relational Frame Theory – visar sig passa utmärkt för maskinpsykologiska studier. Programledare: Mats Lekander Musik: Mats Lekander Piano: Fredrik Ullén

Maskinpsykologi, artificiell generell intelligens och varat. Gäst: Robert Johansson (#29) Dagens gäst är Robert Johansson, som vackert kombinerar psykologi med datavetenskap, kryddat med en nypa buddism och två nypor radikal behaviorism. Robert berättar i ett första av två samtal om artificiell generell intelligens, som mer kan efterlikna och simulera en människas fungerande – hennes psykologi – jämfört med artificiell intelligens så som vi möter den i exempelvis ChatGPT. Hur kan en sådan generell intelligens interagera med omgivningen och därmed lära sig saker? Kan vi studera psykologiska fenomen med hjälp av det som Robert kallar maskinpsykologi, och inte minst: kan ett sådant system bli medvetet och skaffa egna drömmar och hotfulla planer, så som Stanley Kubrick gestaltade datorn HAL 9000 i filmen 2001 – ett rymdäventyr? Programledare: Mats Lekander Musik: Mats Lekander Piano: Fredrik Ullén

Ett fullpackat avsnitt där vi snackar om "M3GAN" från 2022 (med spoilers) och "How to Have Sex" från 2023 (spoilerfritt). Bland detta blir det minnen från sexualundervisningen, Jonas rädsla för AI, tankar om"Rocky", dock-traumat Robin gav sin syster samt hans oplanerade resa till Magaluf. 

I dagens avsnitt: Hemnet Intrum SCA Meta Nvidia Fed & Makro Veckans Fill or Kill www.instagram.com/fillorkillpodden Tack RoboMarkets! gorobo.pro/2aue @RoboMarketsSE   

Generativ AI är plötsligt överallt omkring oss. Hur fungerar den egentligen, vad kan den göra och varför vill så många bromsa utvecklingen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Avancerad generativ AI sägs vara den nya tekniska revolutionen. Lika viktig som elektriciteten menar vissa. Lika farlig som atombomben enligt andra. En del hävdar att artificiell generell intelligens - lika kapabel och smart som vi människor - snart är här. Är det på riktigt eller bara hype? Vad kan vi använda dagens verktyg till och hur kan dom förändra världen i framtiden?P3 Dystopia följer upp vad som hänt inom AI de senaste fem åren.

Avsnittet handlar om Artificiell intelligens (AI) och gästas av Elin Trägårdh, överläkare och professor samt Henrik Andersson, radiolog och sektionschef, båda verksamma inom VO Bild och funktion, SUS. Moderator: Andreas Malmgren

Tänk om vi kunde förverkliga en urgammal dröm: att förstå vad djuren säger. Artificiell intelligens gör att forskare lättare kan avkoda djurs kommunikation. Följ med till Max Planck-institutet i Frankfurt där pratsamma nakenråttor studeras. De har minst 25 olika slags ljud, som också kan kombineras på mängder av sätt. Men alla forskare är inte lika imponerade. Gör vi de här studierna för djurens skull eller för människans? Och kommer den här forskningen djuren till del?

Artificiell intelligens, AI, verkar vara på allas läppar – men hur ska advokater använda det egentligen?   Om AI gör det mekaniska och analytiska arbetet och människor det som kräver empati och mod – fungerar det i advokatbranschen? Hur vet vi att den information som AI tar fram är tillförlitlig och hur ska uppgifter skyddas? Medverkar gör Advokatsamfundets generalsekreterare  Mia Edwall Insulander, advokat Mikael Satama Granberg och Charlotta Kronblad, doktor i digital transformation och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm.   www.advokatsamfundet.se

Popula försöker fredagshänga med i den stora AI-kapplöpningen, vad är de stora möjligheterna och riskerna nu när AI uppnått och överträffat vår mänskliga intelligens i många områden och uppgifter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Artificiell intelligens ─ lika revolutionerande som internet?Evelina Anttila, VD för investmentbolaget Wellstreet såg den explosiva AI-utvecklingen komma redan för några år sedan, som har lett till stora genombrott i flera fält. Hon har en bakgrund som advokat och har jobbat med AI och etiken som rör dess implementering i olika branscher och delar av våra dagliga liv. Som veckans gäst svarar hon på våra frågor och farhågor, men förklarar också vad AI är, hur det funkar och varför det är en demokratifråga som alla bör skaffa sig lite kunskap om redan nu.EU har försnackat färdigt ─ detta vill de göraI system finns det alltid folk som vill förstöra eller skapa kaos, därför vill Europaparlamentet se till att AI-system som används i EU är säkra, transparenta, spårbara, icke-diskriminerande och miljövänliga. Hur ska det säkerställas och vilka skydd kan vi som medborgare räkna med?Vi diskuterar den första förordningen om artificiell intelligens.28-åriga pensionärer och frenetiska fejk-fejderKalle förbryllas av youtubern som valt att ersätta sig själv med en AI, och roas av den AI-genererade livesändningen där AI-Donald Trump och AI-Joe Biden debaterar 24/7 om ämnen som föreslås i en chatt.Sanna är skeptisk och undrar vad som händer med kulturarbetare när AI får göra konst och människan blir kvar med de tråkiga uppgifterna. Vad tänker du? Har du provat någon AI-modell?Lyssna på avsnittet och berätta för oss!Kalle Kinnunen & Sanna Laaksopopula@sverigesradio.se

+ Svajiga studier och anekdoter i hälsojournalistiken. Ska dagstidningar verkligen utlova längre liv? + Nya utredningen som kan stoppa populära söktjänster. + Artificiell intelligens som är på allas läppar. Hur mycket är framtid och hur mycket är hajp?

Artificiell intelligens har varit ett hett samtalsämne det senaste året Chat GPT har lanserats och AI-aktier är stekheta på börsen. Vi pratar med experter om hur AI kommer förändra hur vi shoppar. Och om det finns risk för AI-hajpen är en bubbla som kommer explodera. Vi svarar också på frågor från lyssnare med konsumentproblem med hjälp av konsumentvägledaren Niclas Sturesson.

Kan man bli kär i en AI och går det att ha en robot som kompis? Artificiell intelligens börjar bli en del av mångas vardag, både fysiskt och kanske även emotionellt. Flera AI-företag menar att deras chattbottar kan råda bot på ofrivillig ensamhet. Psykologen Anges Mellstrand menar att det snarare är tvärtom. AI-relationerna kan på lång sikt få oss att känna oss mer ensamma. Programledaren Matilda undersöker saken och testar på hur det är att ha en AI-flickvän.

Vi pratar om Artificiell intelligens och hur vi använder det på jobbet, vilka konsekvenser vi ser med det och om man borde vara rädda för det. Längre avsnitt av vår podd hittar ni på Patreon: https://www.patreon.com/randommakingmovies Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Artificiell intelligens tas nu i bruk för att upptäcka bröstcancer i röntgenbilder. I Region Värmland används AI i mammografin sedan i höstas, och i Stockholm och Skåne har stora studier just gjorts. Det råder brist på röntgenläkare, så kallade bröstradiologer, som kan granska röntgenbilder i mammografin. Det är ett av skälen till att man infört AI i Värmland. I en studie vid Capio St Görans sjukhus i Stockholm har man upptäckt att AI-verktyget och en mänsklig granskare av röntgenbilder kompletterar varann – de lägger delvis märke till olika saker. Fler regioner är intresserade av att ta AI till hjälp i mammografin. Kan vi lita på AI:n? Och måste vi det, eller räcker det fortfarande att vi litar på ansvarig läkare? Medverkande: Karin Dembrower, överläkare och bröstradiolog vid Capio S:t Görans sjukhus, Mikael Fredholm, medicinteknisk ingenjör och ansvarig för AI-verktyget i Region Värmland, Kristina Lång, docent i diagnostisk radiologi vid Lunds universitet.Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent och reporter: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

I dagens avsnitt: SBB & Embracer Nvidia, AI & Cathie Woods Skuldtaket Fed Svenska kronan NFP Veckans Fill or Kill

Torbjörn Tännsjö, är filosof och professor emeritus vid Stockholms universitet och har skrivit en lång rad tongivande böcker om moralfilosofi, etik och politisk filosofi. Nyligen har han också gjort fler inlägg i diskussionen om Artificiell intelligens och hur den påverkar människan. Kanske kan vi i framtiden till och stifta bekantskap med en AGI – artificiell intelligens med självmedvetande.Många räds vad Ai innebär för framtiden och oroar sig för vad en intelligens som vida överstiger vår skulle få inflytande över samhället. Men Torbjörn Tännsjö är inte orolig utan tror kanske att AI:n skulle kunna göra dessa överväganden – till och med – bättre än människan.Samtal med Cwejman är en podd från GP:s ledarredaktion. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Konstnären John Huntington vill i ett nytt verk driva ut det han kallar för "tankespöken" från den kommunal förvaltningen. Producent: Estrid HolmProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

Många universitetsstudenter har börjat använda artificiell intelligens i sina studier. Samtidigt är de osäkra på när det är okej att göra det och när det betraktas som fusk, visar en undersökning. Är AI-hjälp i pluggandet oproblematiskt? Och kan man utforma bättre sätt att examinera om man tar hjälp av AI? Det diskuterar vi med Christian Stöhr, docent vid institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers tekniska högskola som gjort en omfattande studentenkät om AI användning, och med Mats Cullhed, pedagogisk utvecklare vid Uppsala Universitet. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Det är extra mycket snack om AI just nu, men hur funkar det egentligen och bör vi vara oroliga? Botarnas eventuella känslor har diskuterats i och med Google-medarbetaren som blev avstängd från jobbet efter att ha larmat om att deras egen AI börjat utveckla ett medvetande. Folk är som galna i bildgeneratorn Dall-Es förmågor. AI-forskaren Ather Gattami reder ut detta men ÄVEN etiken och riskerna - när är det dags att dra ur sladden? Programledare: David Druid, Sara Kinberg och Torbjörn Averås Skorup

Förhör om 6 januari-stormningen av kongressen. Artificiell intelligens. Stoltenberg på Harpsund. De nya republikanerna. Pensionsgruppen och pensionsuppgörelsen. Passköer på Arlanda. Ukraina behöver mer vapen. Risk för tågkaos i sommar. Politiska kommentarer på pensionsuppgörelsen

Detta avsnitt är en åter-publicering av en inspelning från Almedalsveckan den 3:e juli 2019. I panelsamtalet och seminariet under temat "Artificiell intelligens och religion – om det som är möjligt och det som är gott," som leds av Johanna Gustafsson Lundberg (forskare i etik vid CTR), medverkar Blaženka Scheuer (forskare i GT, CRT), Johan Tyrberg (biskop Lunds stift, Svenska kyrkan), Maria Küchen (författare). ---------------------------------------------- "Religion och Teologi" produceras av Joel Kuhlin,  för Centrum för Teologi & Religionsvetenskap. För kritik eller kommentarer till avsnittet, skriv gärna en rad till religionochteologi@outlook.com, eller på Twitter till @reloteol.  ---------------------------------------------- Särskilt tack till gruppen Nous för musiken.

Spanarna är tillbaka! Calle Norlén upplyser oss om att det gamla budskapet att älska din fiende har spelat ut sin roll. Annika Sundberg oroas över hur hastighetskontrollen över till och med hur vi lagar vår mat håller på att ta över våra liv. Slutligen så ser Göran Everdahl hur pensionerade stenografer kan bli nyckeln till att avkoda i princip allt som någonsin präntats ner i skrift och därmed konkurrera ut den växande boomen av AI. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Calle Norlén: Förenande fiender. Calle utgår i sin spaning från teorin att inget svetsar oss människor samman bättre än gemensamma fiender. I sina tre exempel riktar han strålkastaren mot vädret, coronapandemin och inte minst Putin och Rysslands nu pågående krig mot Ukraina. I framtiden tror Calle Norén att det gamla budskapet om "att älska din fiende" har spelat ut sin roll. Men att det som ändå är positivt i sammanhanget är att vi i rådande samtid nu kan känna samhörighet med nästan hela jordens befolkning i vårt gemensamma hat. Dessutom kan vi unna oss att känna en lättnad i att vi för en gångs skull inte måste se saken från två sidor.Annika Sundberg: Med blixtens hastighet. Annika Sundberg har i sin spaning upptäckt att vi lägger en hastighetsaspekt på nästan allt och att vi värderar det mesta utifrån hur fort eller långsamt saker går. Men hon ser ett problem i att det är ett perspektiv som skapar reaktioner, framförallt i form av irritationer. Går det för långsamt blir det irriterade. Ni vet: "Det var väl själva fanken, vilken tid tar i den här kön?" Men går det för fort så blir det också irriterande. Och här finns det många exempel att peka på. Teknikutveckling, tv och radioprogram som går att snabbspola, tonåringar som pratar så snabbt att de sluddrar och inte minst hur vi läser och konsumerar litteratur av olika slag. Inte ens när vi lagar mat är vi befriande från hastighetens möjligheter som erbjuder både "slow cooking" och "quick cooking". Hur hastighetens påverkan på oss i framtiden ser ut är dock Annika Sundberg lite osäker på. Förhoppningsvis kan den komma att ersättas av ett lite lugnare tempo där vi faktiskt själva kan hänga med. Kanske till och med i vår egen hjärtrytm. Men det är som sagt osäkert eftersom vi människor är så ivriga.Göran Everdahl: Vi löser Kreml-koden.Göran Everdahl ber oss i sin spaning att raskt glömma hysterin kring Da Vinci-koden och istället rikta blicken noggrant mot Astrid Lindgren-koden. För den som inte genast förstår självklarheten i vad det betyder så handlar det om att Astrid Lindgren ju skrev alla sina manus som stenogram alltså med stenografi som ju är en slags snabbskrift. (Och här blir det spännande när det plötsligt uppdagas att både Göran Everdahl och Annika Sundberg behärskar just det skriftspråket som också kallas för "Det Melinska systemet" efter Olof Werling Melin). Hur som helst. I sina exempel lyfter Göran ytterligare en litterär stenograf, nämligen Charles Dickens som skrev utifrån ett helt eget konstruerat system som byggde lite vagt på stenografi från sjuttonhundratalet. Det som Göran Everdahl i sin spaning försöker komma fram till är alltså att det handlar om att just nu blir gamla koder lösta i parti och minut. Rökstenen som är en runsten från 800-talet som står i Östergötland har till exempel nyligen eventuellt blivit avkodad, liksom ett originalmanuskript av Isaac Newton. Men för att verkligen lyckas knäcka den svåraste koden av dem alla nämligen - Putins kod, eller Kreml-koden så ska vi inte förlita oss på dagens moderna AI-system. Nej absolut inte. De som Göran Everdahl ser har störst chans att lösa gåtan är inga mindre än de just nu pensionerade stenograferna.Spanarna - samhällsspaning med humorSpanarna är ett program och en podd för alla som gillar samhällsspaning med humor där tre vassa personligheter har i uppdrag att på max tio minuter var försöka avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Ingen vecka är den andra lik och ingen vet vad spaningarna ska handla om utom spanarna själva. Inte ens programledaren Ingvar Storm har den minsta aning i förväg vart det bär av.Men en sak är säker - det handlar om framtiden och vill du följa med på resan så bär det av varje fredag strax efter klockan tre i Sveriges Radio P1! Repris lördag klockan tio och så går det så klart lika bra att lyssna precis när du vill i vår app - Sveriges Radio Play.Här kan du lyssna på samtliga spaningar i vårt arkiv!Spanarnas officiella sida på FacebookÄr du nyfiken på vad andra som lyssnar på Spanarna har för tankar och reflektioner om senaste programmet? På Spanarnas officiella sida på Facebook kan du diskutera med andra spanarlyssnare.Undrar du något annat? Varmt välkommen att skriva ett mejl till oss!spanarna@sverigesradio.se

Calle Norlén upplyser oss om att det gamla budskapet att älska din fiende har spelat ut sin roll. Annika Sundberg oroas över hur hastighetskontrollen över till och med hur vi lagar vår mat håller på att ta över våra liv. Slutligen så ser Göran Everdahl hur pensionerade stenografer kan bli nyckeln till att avkoda i princip allt som någonsin präntats ner i skrift och därmed konkurrera ut den växande boomen av AI. Spanarna i P1 med programledare Ingvar Storm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Calle Norlén: Förenande fiender. Calle utgår i sin spaning från teorin att inget svetsar oss människor samman bättre än gemensamma fiender. I sina tre exempel riktar han strålkastaren mot vädret, coronapandemin och inte minst Putin och Rysslands nu pågående krig mot Ukraina. I framtiden tror Calle Norén att det gamla budskapet om "att älska din fiende" har spelat ut sin roll. Men att det som ändå är positivt i sammanhanget är att vi i rådande samtid nu kan känna samhörighet med nästan hela jordens befolkning i vårt gemensamma hat. Dessutom kan vi unna oss att känna en lättnad i att vi för en gångs skull inte måste se saken från två sidor.Annika Sundberg: Med blixtens hastighet. Annika Sundberg har i sin spaning upptäckt att vi lägger en hastighetsaspekt på nästan allt och att vi värderar det mesta utifrån hur fort eller långsamt saker går. Men hon ser ett problem i att det är ett perspektiv som skapar reaktioner, framförallt i form av irritationer. Går det för långsamt blir det irriterade. Ni vet: "Det var väl själva fanken, vilken tid tar i den här kön?" Men går det för fort så blir det också irriterande. Och här finns det många exempel att peka på. Teknikutveckling, tv och radioprogram som går att snabbspola, tonåringar som pratar så snabbt att de sluddrar och inte minst hur vi läser och konsumerar litteratur av olika slag. Inte ens när vi lagar mat är vi befriande från hastighetens möjligheter som erbjuder både "slow cooking" och "quick cooking". Hur hastighetens påverkan på oss i framtiden ser ut är dock Annika Sundberg lite osäker på. Förhoppningsvis kan den komma att ersättas av ett lite lugnare tempo där vi faktiskt själva kan hänga med. Kanske till och med i vår egen hjärtrytm. Men det är som sagt osäkert eftersom vi människor är så ivriga.Göran Everdahl: Vi löser Kreml-koden.Göran Everdahl ber oss i sin spaning att raskt glömma hysterin kring Da Vinci-koden och istället rikta blicken noggrant mot Astrid Lindgren-koden. För den som inte genast förstår självklarheten i vad det betyder så handlar det om att Astrid Lindgren ju skrev alla sina manus som stenogram alltså med stenografi som ju är en slags snabbskrift. (Och här blir det spännande när det plötsligt uppdagas att både Göran Everdahl och Annika Sundberg behärskar just det skriftspråket som också kallas för "Det Melinska systemet" efter Olof Werling Melin). Hur som helst. I sina exempel lyfter Göran ytterligare en litterär stenograf, nämligen Charles Dickens som skrev utifrån ett helt eget konstruerat system som byggde lite vagt på stenografi från sjuttonhundratalet. Det som Göran Everdahl i sin spaning försöker komma fram till är alltså att det handlar om att just nu blir gamla koder lösta i parti och minut. Rökstenen som är en runsten från 800-talet som står i Östergötland har till exempel nyligen eventuellt blivit avkodad, liksom ett originalmanuskript av Isaac Newton. Men för att verkligen lyckas knäcka den svåraste koden av dem alla nämligen - Putins kod, eller Kreml-koden så ska vi inte förlita oss på dagens moderna AI-system. Nej absolut inte. De som Göran Everdahl ser har störst chans att lösa gåtan är inga mindre än de just nu pensionerade stenograferna.Spanarna - samhällsspaning med humorSpanarna är ett program och en podd för alla som gillar samhällsspaning med humor där tre vassa personligheter har i uppdrag att på max tio minuter var försöka avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Ingen vecka är den andra lik och ingen vet vad spaningarna ska handla om utom spanarna själva. Inte ens programledaren Ingvar Storm har den minsta aning i förväg vart det bär av.Men en sak är säker - det handlar om framtiden och vill du följa med på resan så bär det av varje fredag strax efter klockan tre i Sveriges Radio P1! Repris lördag klockan tio och så går det så klart lika bra att lyssna precis när du vill i vår app - Sveriges Radio Play.Här kan du lyssna på samtliga spaningar i vårt arkiv!Spanarnas officiella sida på FacebookÄr du nyfiken på vad andra som lyssnar på Spanarna har för tankar och reflektioner om senaste programmet? På Spanarnas officiella sida på Facebook kan du diskutera med andra spanarlyssnare.Undrar du något annat? Varmt välkommen att skriva ett mejl till oss!spanarna@sverigesradio.se

Fyrtiofyra avsnitt in i Musiksnacket avslöjar Christopher attår 2035 kommer vändningen att ske:Pratar han om Banjo som spelas på Midi-saxofon?Pratar han Smart Instruments?Pratar han om Ulven som han precis träffat?Vem är Ulven förresten?Isak är med också IRL. AFK. Kött och blod.Välkomna! Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Framtidens diet lämnar ingen hungrig - nu plastbantar vi oss till ett bättre samvete. Maja Aase, Per Naroskin och Jonathan Lindström spår det som komma skall i Spanarna. Programledare är Ingvar Storm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Maja Aase, Per Naroskin och Jonathan Lindström i Spanarna 2019-02-22: Jonathan Lindström: Artificiell idioti - den idiotiska intelligensen. Maja Aase: Plastbanta med bambu - vi måste ta rast från vårt liv fullt av plast! Per Naroskin: Framtiden åt de historielösa.Tre skarpsynta personligheter försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner.Programledare: Ingvar Storm.