Podcasts about klotet

Forskaren Hans Palmstierna varnade tidigt för det som nu kallas PFAS-ämnen. Om man lyssnat på honom hade historien kring evighetskemikalier i Sverige varit en annan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Toxikologen Mattias Öberg har hittat dokument från slutet av 1960-talet där Hans Palmstiernas varningar blir tydliga. Men Palmstierna togs inte på allvar och det skulle dröja till millennieskiftet innan riskerna med PFAS blev kända för allmänheten.Hade vi kunnat lyfta de här problemen i Sverige under 70-talet så hade vi sluppit skandaler som dem vi har sett i Uppsala och Ronneby, menar Mattias Öberg som skrivit boken Ingen anledning till oro om PFAS.Klotet berättar historien om PFAS, från atombomb till att finnas i alla människors blod. Och om den framsynta svenska forskaren som försökte varna för följderna.I Klotet hörs: Mattias Öberg, toxikolog vid Karolinska Institutet och författare, Daniel Värjö, reporter.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Vi och bina har följts åt i urminnes tider. Men nu när bina har det tufft görs mycket för att hjälpa dem, berättar bi-forskaren Riccardo Bommarco. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi är beroende av bin och andra pollinatörer för vår matförsörjning. Men bina har också andra egenskaper som gör dem speciella. Klotet träffar biodlare som berättar om binas dofter och ljud. Och vi kliver in i en bikupa i mänsklig storlek. I Klotet hörs: Riccardo Bommarco, professor i lantbruksentomologi vid institutionen för ekologi, Amanda Werger, biodlare i Lombardiet, Anna Maria Orrù, arkitekt och biodlare, Sara Sällström, vetenskapsreporter.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Klimatforskaren Mathias Fridahl söker sig till favoritsjön när tankarna på klimatkrisen blir för tyngande. När mycket går åt fel håll behövs sätt att hitta styrkan igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dagliga nyheter om krig och klimatförändringar kan få ens framtidstro att vackla. Då behövs sätt att hitta styrkan och handlingskraften som mest. Hoppet, säger Erika Bjerström, tidigare klimatkorrespondent för SVT, är en disciplin som man måste öva på hela tiden. Och det finns sätt att göra det på.I Klotet hörs: Mathias Fridahl, klimatforskare vid Linköpings Universitet, Erika Bjerström, journalist och författare, Kata Nylén, klimatpsykolog och Daniel Värjö, Klotets reporter.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

De som brukar jorden märker att något har hänt med klimatet, säger lantbrukaren Fredrik Andersson. Nu anpassar han markerna för att klara av mer nederbörd och torka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klimatförändringarna kan ge oss en varmare och längre odlingssäsong. Men även mer extremt väder. Mer regn som faller vid fel tidpunkt, med torka och översvämningar som följd. Därför har lantbrukaren Fredrik Andersson bland annat anlagt en damm för att kunna fånga upp vatten och hindra det från att översvämma odlingsmarkerna. Och för att kunna använda vattnet när regnet inte faller. Att ta hand om det dyrbara vattnet kommer bli viktigare för svenska lantbrukare om vi ska klara vår matförsörjning. I Klotet hörs: Tomas Lindblad, vetenskapsjournalist, Elin Röös, forskar på hållbar matproduktion vid SLU. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Nu växer klädbergen. Inga kläder i vanliga soporna, allt textilavfall ska samlas in av kommunerna. På Telge Återvinning synas varje plagg, men vad händer sen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur ska den nya lagen hjälpa miljön och minska textilindustrins stora klimatpåverkan? I Klotet hör du om vad vi kan göra med dom växande textilbergen. I programmet hörs: Vesa Hiltula är VD på Telge Återvinning, Aleyna Cömert, klädsorterare på Telge Återvinning, Malin Wennberg, forskare i hållbart mode vid Stockholms universitet, Tomas Hjort, VD Cellucircle, Varvara Apostolopoulou-Kalkavoura, CTO Cellucircle, Jenny Grute och Helena Torhage från Fashionloop.Programledare och reporter: Karin GyllenklevProducent: Peter Normark

Vetenskapsradions granskning av PFAS har väckt reaktioner. Lyssnarna har frågor om hur stora hälsoriskerna med dom här evighetskemikalierna är och var dom är som värst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi dyker in i frågor om hälsoriskerna med PFAS och oviljan hos industrin att sluta använda dem. PFAS finns i våra kläder, köksredskap, i marken och vattnet. Evighetskemikalierna PFAS ökar risken för en rad sjukdomar - och kan påverka vår förmåga att få barn.Så vad kan vi göra för att undvika PFAS när vi gör våra livsval? Den internationella granskningen som Vetenskapsradion varit med i visar att användningen av PFAS bara ökar, samtidigt som kostnaderna för att få bort ur miljön skjuter i höjden. Och det är vi som betalar, både i pengar och i uppmärksammade fall med vår hälsa. Industrierna som producerar och använder PFAS påverkar EU med lobbykampanjer för att få fortsätta använda PFAS. Och slippa ta ansvar för föroreningarna. Klotet handlar om vad du kan göra för att minska risken att exponeras för PFAS.Programmet är en repris från 22 januari 2025.I Klotet hörs: Daniel Värjö, reporter, Mattias Öberg, toxikolog Karolinska institutet, Maria Hammarling, Sveriges Konsumenter.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Att rena vårt dricksvatten och vår miljö från de hälsofarliga kemikalierna PFAS har en svindlande prislapp. Det visar den internationella granskning som Klotet varit en del av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20250114.En växande PFAS-krisHälsofarliga och svårnedbrytbara kemikalier sprids i allt större utsträckning i vår miljö. En växande kris som är på väg att kosta samhället miljardbelopp att hantera. – PFAS-halterna ökar i miljön och kemikalierna hamnar i bland annat dricksvattnet som behöver renas för att klara de gränsvärden som satts, säger Daniel Värjö, en av Sveriges Radios PFAS-experter och Klotets reporter. Han har varit en del av den internationella granskningen The Forever Lobbying Project. PFAS ökar risk för cancerVarje dag släpps hälsofarliga PFAS-kemikalier ut i vår miljö från industrier, från brandsläckningsskum och från när vardagliga produkter som stekpannor, regnjackor och livsmedelsförpackningar blir avfall. Ämnen som är så starka och svårnedbrytbara att – om de inte saneras bort – fortsätter cirkulera i våra odlingsmarker, vårt dricksvatten och våra kroppar under mycket lång tid. Evighetskemikalier, som de har kommit att kallas, är reproduktionsstörande och ökar risken för bland annat vissa cancersjukdomar. Forskare och experter kallar det den värsta globala föroreningsskandalen någonsin.Internationellt gräv avslöjar PFAS kostnaderI Forever Lobbying Project, där Klotet är med, har 46 journalister i 16 länder tillsammans med forskare undersökt vad det kostar att rena bland annat dricksvatten, lakvatten på avfallsanläggningar och förorenad mark från PFAS. I ett lägre kostnadsscenario rör det sig om minst 1 100 miljarder kronor i 20 år för Europa för de utsläpp som redan är gjorda.”Jättedyrt att rena från PFAS”I ett högre scenario, som utgår ifrån att utsläppen fortsätter är kostnaden 25 000 miljarder kronor under en 20-årsperiod. Och det är en löpande kostnad så länge utsläppen fortsätter eftersom bland annat mer dricksvatten och mark behöver saneras, vilket är väldigt dyrt.– Det är jättedyrt att rena dem från vattenkällor och från jord, säger forskaren Hans Peter Arp, miljökemist vid Norska Geotekniska Institutet, som har varit med i granskningen.– Den bästa och billigaste strategin för samhället är att undvika användning eller åtminstone utsläpp av PFAS. Vi har inte räknat med kostnader för sjukvård och hälsoproblem. Och det billigaste för medborgarna är att användningen och utsläppen av PFAS begränsas nu, säger Hans Peter Arp.Hermans dricksvatten förgiftades av PFASHerman Afzelius är ordförande i PFAS-föreningen i Kallinge, där invånarna förgiftats av PFAS i dricksvattnet. Han understryker vikten av att ta tag i problemet, även om det kommer att kosta. – Det är stora stora belopp det handlar om men alternativet är ju än sämre om man inte gör någonting. Det kommer ju kosta massor med pengar och massa lidande framför allt för de som drabbas av negativa hälsoeffekter på grund av gifter som vi har i samhället, säger Herman. PFAS-granskning i två delar Målet med granskningen The Forever Lobbying Project är att ge en helhetsbild av en eskalerande förorening av både miljö och dricksvatten, som pågått i över 70 år. Ett problem som är på väg att kosta oss astronomiska summor att åtgärda. Detta är första delen av granskningen. – andra delen av granskningen hittar du här.Programledare: Marie-Louise KristolaReporter: Daniel VärjöProducent: Peter NormarkI samarbete med bland andra:Aleksandra Pogorzelska, Dagens ETCStéphane Horel, Le MondeRaphaëlle Aubert, Le MondeEurydice Bersi, Reporters United

Utsläppen av hälsofarliga evighetskemikalier har vuxit till en global föroreningsskandal. Ett totalt PFAS-förbud diskuteras i EU någonting som kemikalielobbyn är beredda att gå långt för att hindra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Felaktigheter och missvisande informationEtt förslag om att förbjuda alla PFAS-ämnen diskuteras nu i EU – på grund av ämnenas koppling till allvarliga hälsorisker och för att de är så svåra att bli av med när de läckt ut i miljön. Men det finns starka intressen, kemiindustrier och företagslobbyister, som argumenterar starkt för att få fortsätta använda ämnena. Och enligt den internationella granskning som Klotet varit en del av, innehåller många av kemikalielobbyisternas nyckelargument felaktigheter och missvisande information. Kampanjer som kan påverka beslutsfattare i EU till att fatta ogrundade beslut. Internationell granskning avslöjar sprickor i lobbyns argumentHör Klotets reporter Daniel Värjö, som har bevakat PFAS-frågan under lång tid. Tillsammans med det internationella journalistiska samarbetet The Forever Lobbying Project har han granskat den växande föroreningsskandalen som PFAS utgör – och avslöjar sprickor i lobbyverksamhetens missvisande argument.Hör första delen av granskningen – om PFAS svindlande samhällskostnader – i sin helhet här. Programmet är en repris från 15 januari 2025. Programledare: Marie-Louise Kristola Reporter: Daniel Värjö Producent: Peter NormarkI samarbete med bland andra: Stéphane Horel, Le MondeJose Miguel CalatayudEmilie Rosso, France TV Aleksandra Pogorzelska, Dagens ETC

Kan AI hjälpa oss att lösa klimatkrisen eller blir AI ett energislukande monster? Flera verktyg tas fram nu, men kan motverkas av AI-driven desinformation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Artificiell intelligens är ett kraftfullt verktyg med potential att skynda på en fossilfri omställning. Men AI-genererad spridning av desinformation kan också göra det svårare att rädda livet på vår planet. Hur tyglas AI för att riktas mot att göra gott?I Klotet hörs: Frida Berry Eklund, medgrundare till Klimatkollen och EU Climate Pact Ambassador, Victor Galaz, docent i statsvetenskap vid Stockholm Resilience Centre och programchef på Beijerinstitutet, Olof Mogren, forskningsledare inom AI vid RISE. Den AI-skapade musiken i programmet är av artisten: Unfuck Tomorrow.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Margot Wallström, tidigare utrikesminister reagerar med oro på beskedet om en stor europeisk upprustning. Stärkt försvar behövs, men vi får inte tappa farten i klimatarbetet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är lätt att vi blir ensidiga i vår krishantering, menar Margot Wallström, socialdemokrat och tidigare Sveriges utrikesminister. Idag jobbar hon med att kartlägga Rysslands miljöbrott i Ukraina, och ser förödelsen som angreppet orsakar.Försvarsviljan är kopplad till mer än ett starkt militärt försvar. Klimat- och miljöarbetet är också en säkerhetsfråga. Satsningarna som görs nu behöver hålla flera bollar i luften samtidigt och inte göra avkall på klimatarbetet som ska säkra en hoppfull framtid för våra barn och barnbarn, menar Margot Wallström.I Klotet hörs: Robert Egnell, rektor vid Försvarshögskolan, Olof Johansson Stenman, Professor i nationalekonomi och vice ordförande för Klimatpolitiska rådet, Annica Waleij, Riskanalytiker vid FOI, Totalförsvarets Forskningsinstitut, Margot Wallström, tidigare EU-miljökommissionär och svensk utrikesminister. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Catarina Rolfsdotter-Janssons pappa Rolf Nilsson infekterades av vibriobakterier. De sprids lättare runt våra svenska kuster när vattentemperaturerna stiger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi ser en rad sjukdomar som ökar i klimatförändringens spår. Forskare vid bland annat Umeå universitet jobbar med att övervaka smittorna, för att vi ska kunna skydda oss.I Klotet hörs: Catarina Rolfsdotter-Jansson och Sara Heyman, utrikesreporter med hälsofokus.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Det är 41 grader ute vid Chicago-flygplatsen Midway. Luftfuktigheten är som en vägg och den upplevda temperaturen stiger till 50-strecket. Hettan håller i sig i flera dar och folk lider. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På bara en vecka under sommaren 1995 dör över femhundra personer i Chicago. Bårhusen fylls upp. Det blir massbegravningar av människor som saknar anhöriga. Och det blir tydligt att de är de ensamma och äldre som drabbats värst i hettan. Med stigande temperaturer och klimatförändringar har värmeböljorna kommit oftare och blivit intensivare. Som i Frankrike 2003, Spanien 2022. Och även i Sverige behöver lärdomar dras från det som hände i Chicago för 30 år sen. Hur kan vi skydda de mest sårbara när nästa värmebölja kommer?I Klotet hörs: Sara Heyman, utrikesreporter för Ekot.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Våra fjällnära skogar beskrivs som unika för Västeuropa. De ingår i de så kallade naturskogarna som hotas av avverkning efter nya politiska förslag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På Miljömålsberedningens sista möte kördes oppositionen över av regeringspartierna och SD. Flera viktiga förslag för miljön och klimatet kastades i papperskorgen. Bland annat ströks definitionen naturskogar, som vi uppmanats av EU att skydda. Nu finns en oro för att de unika svenska naturskogarna kommer att avverkas istället för skyddas. I Klotet hörs: Daniel Värjö, reporter, och Joacim Lindwall, Naturmorgon.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

En har-morgon i Uppland med fokus bland annat på hur det går för skogsharen när fältharen brer ut sig norrut. Och varför är det så mycket sjöstjärnor på västkusten just nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De finns i vår närhet året runt – hararna. Men vår inhemska skogshare, den som blir vit på vintern och har tassar som är anpassade att ta sig fram på snö, blir allt ovanligare, utkonkurrerad av den främmande arten fälthare. Den första utplanteringen av den skedde på ön Ven redan 1858. Sedan dess har den spritt sig uppåt landet, både av egen kraft och genom nya utplanteringar. Och så finns också moharen, en underart av skogsharen, med blågrå päls istället för vit på vintern. Hur ser läget ut för arterna, hur lever de på vintern, när får de ungar, och hur kan man skilja dem åt? Förhoppningsvis finns det spårsnö när fältreporter Lena Näslund träffar forskarna Carl-Gustaf Thulin och Daniel Bergman i uppländska marker.Under en femtonårsperiod har blåmusslorna minskat längs västkusten, men sommaren 2024 kom de tillbaka i massor. Forskarna vet ännu inte exakt varför. Men en tydlig effekt av de många blåmusslorna är att antalet vanliga sjöstjärnor nu exploderar. Marinbiolog Christin Appelqvist på Tjärnö marina laboratorium tar med reporter Jenny Berntson Djurvall ut till blåmusslorna och sjöstjärnorna i det kalla februarihavet.Tillsammans med Daniel Värjö från Klotet i P1 kollar vi också på den färska miljömålsberedningen, där meningen var att politiker och experter skulle enas om hur Sverige ska jobba framöver för att nå olika miljömål. Men det var svårt bland annat när det gäller hur mycket skog som ska skyddas. Och förslagen som lagts fram har också kritiserats från miljö- och naturorganisationer.Varför rullar mössen i Katarina Wolfs stuga i norra Värmland ut hela hushållspappersrullen när hon inte är hemma? Tycker de till och med att det är kul? Gnagarexperten Frauke Ecke svarar.Och så ska vi till en tropisk molnskog i Colombia! Där reporter Sara Sällström springer på en blomma med neonröda fläckar på undersidan av bladen. Fläckarna visar sig vara som landningsljuset på en flygplats – för kolbirier.Varför föredrog snäckorna glansigt reklamblad i brevlådan framför vanliga brev? Den frågan var vi inne och nosade på i förra veckan. Nu har våra lyssnare kommit med mer information i mysteriet.I kråkvinkeln längtar Karin Gyllenklev efter dofter i februari.Programledare är Joacim Lindwall.

Stora valar som knölval och sillval har återhämtat sig ordentligt de senaste årtiondena. Håller också synen på valjakten att förändras? I Norge vill jägarna få marknadsföra köttet och jaga mer vikval. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Norge sätts kvoter för jakten på vikval som jägarna inte kan uppnå. På grund av förbudet att marknadsföra valköttet både i Norge och internationellt är efterfrågan låg. Det här vill jägarna få ändring på.Samtidigt finns ett fortsatt motstånd mot valjakt. Men håller det på att förändras?Programmet är en repris från 13 december 2024.I Klotet hörs: Niklas Zachrisson, reporter och Karin Gyllenklev från Naturmorgon.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

I Sverige har luften blivit renare de senaste 20 åren. Det har bidragit till flera tusen färre dödsfall varje år. Men i andra länder går det åt motsatt håll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Indien och Bangladesh är luftföroreningarna särskilt under vintern så pass allvarliga att folk undviker att gå ut. Dödsfallen som kopplas till luftföroreningar i den här delen av världen räknas i miljoner. Hur kan vi se till att färre människor dör för tidigt på grund av hälsofarlig luft?I Klotet hörs: Daniel Värjö, reporter, Bertil Forsberg, senior professor i Miljömedicin vid Umeå universitet, och Naila Saleem, Sveriges radios Sydasienkorrespondent.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Donald Trump är tillbaka och USA drar sig ur Parisavtalet. Och i EU tycks klimatarbetet vara uppe för diskussion igen. Nu vill Frankrike, Tyskland och det stora högerblocket pausa flera viktiga klimat- och miljöregler i EU. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ytterhögern i EU vill gå ännu längre och riva upp Den Gröna Given. Men går det att bromsa eller svänga av från den inslagna vägen? I Klotet hörs: Andreas Liljeheden, SR Brysselkorrespondent, Jytte Guteland, tidigare EU-parlamentariker för Socialdemokraterna, Nina Ekelund, Hagainitiativet.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Parkvakten Carolina arbetar på en av de artrikaste platserna på jorden, Farallones Colombia. Sen FARC-gerillan lade ner vapen har regnskogarna öppnats för illegala gruvor och avverkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Carolina Burbano Garcia berättar hur artrikedomen i Colombia hotas av illegala guldgruvor. Metoderna leder till att vattnet förorenas. Ett vatten som är livsviktigt för växt- och djurlivet och för städer som Cali som får sitt dricksvatten därifrån.Colombia vill satsa på att bevara sin natur och bygga upp en ekonomi baserad på turism. Men inne i skogarna råder fortfarande laglöshet på sina håll. Många fattiga bönder livnär sig på coca-odling, när det fortfarande saknas långsiktiga alternativ. I Klotet hörs: Sara Sällström, vetenskapsreporter, Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Vetenskapsradions granskning av PFAS har väckt reaktioner. Lyssnarna har frågor om hur stora hälsoriskerna med dom här evighetskemikalierna är och var dom är som värst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi dyker in i frågor om hälsoriskerna med PFAS och oviljan hos industrin att sluta använda dem. PFAS finns i våra kläder, köksredskap, i marken och vattnet. Evighetskemikalierna PFAS ökar risken för en rad sjukdomar - och kan påverka vår förmåga att få barn.Så vad kan vi göra för att undvika PFAS när vi gör våra livsval? Den internationella granskningen som Vetenskapsradion varit med i visar att användningen av PFAS bara ökar, samtidigt som kostnaderna för att få bort ur miljön skjuter i höjden. Och det är vi som betalar, både i pengar och i uppmärksammade fall med vår hälsa. Industrierna som producerar och använder PFAS påverkar EU med lobbykampanjer för att få fortsätta använda PFAS. Och slippa ta ansvar för föroreningarna. Klotet handlar om vad du kan göra för att minska risken att exponeras för PFAS.I Klotet hörs: Daniel Värjö, reporter, Mattias Öberg, toxikolog Karolinska institutet, Maria Hammarling, Sveriges Konsumenter.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Att rena vårt dricksvatten och vår miljö från de hälsofarliga kemikalierna PFAS har en svindlande prislapp. Det visar den internationella granskning som Klotet varit en del av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En växande PFAS-krisHälsofarliga och svårnedbrytbara kemikalier sprids i allt större utsträckning i vår miljö. En växande kris som är på väg att kosta samhället miljardbelopp att hantera. – PFAS-halterna ökar i miljön och kemikalierna hamnar i bland annat dricksvattnet som behöver renas för att klara de gränsvärden som satts, säger Daniel Värjö, en av Sveriges Radios PFAS-experter och Klotets reporter. Han har varit en del av den internationella granskningen The Forever Lobbying Project. PFAS ökar risk för cancerVarje dag släpps hälsofarliga PFAS-kemikalier ut i vår miljö från industrier, från brandsläckningsskum och från när vardagliga produkter som stekpannor, regnjackor och livsmedelsförpackningar blir avfall. Ämnen som är så starka och svårnedbrytbara att – om de inte saneras bort – fortsätter cirkulera i våra odlingsmarker, vårt dricksvatten och våra kroppar under mycket lång tid. Evighetskemikalier, som de har kommit att kallas, är reproduktionsstörande och ökar risken för bland annat vissa cancersjukdomar. Forskare och experter kallar det den värsta globala föroreningsskandalen någonsin.Internationellt gräv avslöjar PFAS kostnaderI Forever Lobbying Project, där Klotet är med, har 46 journalister i 16 länder tillsammans med forskare undersökt vad det kostar att rena bland annat dricksvatten, lakvatten på avfallsanläggningar och förorenad mark från PFAS. I ett lägre kostnadsscenario rör det sig om minst 1 100 miljarder kronor i 20 år för Europa för de utsläpp som redan är gjorda.”Jättedyrt att rena från PFAS”I ett högre scenario, som utgår ifrån att utsläppen fortsätter är kostnaden 25 000 miljarder kronor under en 20-årsperiod. Och det är en löpande kostnad så länge utsläppen fortsätter eftersom bland annat mer dricksvatten och mark behöver saneras, vilket är väldigt dyrt.– Det är jättedyrt att rena dem från vattenkällor och från jord, säger forskaren Hans Peter Arp, miljökemist vid Norska Geotekniska Institutet, som har varit med i granskningen.– Den bästa och billigaste strategin för samhället är att undvika användning eller åtminstone utsläpp av PFAS. Vi har inte räknat med kostnader för sjukvård och hälsoproblem. Och det billigaste för medborgarna är att användningen och utsläppen av PFAS begränsas nu, säger Hans Peter Arp.Hermans dricksvatten förgiftades av PFASHerman Afzelius är ordförande i PFAS-föreningen i Kallinge, där invånarna förgiftats av PFAS i dricksvattnet. Han understryker vikten av att ta tag i problemet, även om det kommer att kosta. – Det är stora stora belopp det handlar om men alternativet är ju än sämre om man inte gör någonting. Det kommer ju kosta massor med pengar och massa lidande framför allt för de som drabbas av negativa hälsoeffekter på grund av gifter som vi har i samhället, säger Herman. PFAS-granskning i två delar Målet med granskningen The Forever Lobbying Project är att ge en helhetsbild av en eskalerande förorening av både miljö och dricksvatten, som pågått i över 70 år. Ett problem som är på väg att kosta oss astronomiska summor att åtgärda. Detta är första delen av granskningen. – andra delen av granskningen hittar du här.Programledare: Marie-Louise Kristola Reporter: Daniel Värjö Producent: Peter NormarkI samarbete med bland andra:Aleksandra Pogorzelska, Dagens ETCStéphane Horel, Le MondeRaphaëlle Aubert, Le MondeEurydice Bersi, Reporters United

Utsläppen av hälsofarliga evighetskemikalier har vuxit till en global föroreningsskandal. Ett totalt PFAS-förbud diskuteras i EU någonting som kemikalielobbyn är beredda att gå långt för att hindra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Felaktigheter och missvisande informationEtt förslag om att förbjuda alla PFAS-ämnen diskuteras nu i EU – på grund av ämnenas koppling till allvarliga hälsorisker och för att de är så svåra att bli av med när de läckt ut i miljön. Men det finns starka intressen, kemiindustrier och företagslobbyister, som argumenterar starkt för att få fortsätta använda ämnena. Och enligt den internationella granskning som Klotet varit en del av, innehåller många av kemikalielobbyisternas nyckelargument felaktigheter och missvisande information. Kampanjer som kan påverka beslutsfattare i EU till att fatta ogrundade beslut. Internationell granskning avslöjar sprickor i lobbyns argumentHör Klotets reporter Daniel Värjö, som har bevakat PFAS-frågan under lång tid. Tillsammans med det internationella journalistiska samarbetet The Forever Lobbying Project har han granskat den växande föroreningsskandalen som PFAS utgör – och avslöjar sprickor i lobbyverksamhetens missvisande argument.Hör första delen av granskningen – om PFAS svindlande samhällskostnader – i sin helhet här. Programledare: Marie-Louise Kristola Reporter: Daniel Värjö Producent: Peter NormarkI samarbete med bland andra: Stéphane Horel, Le MondeJose Miguel CalatayudEmilie Rosso, France TV Aleksandra Pogorzelska, Dagens ETC

Palawan i Filippinerna lockar turister från hela världen. Men i det här paradiset sker en rovdrift på naturen. Här patrullerar skogsvaktare och miljöbeskyddare med fara för livet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hotet har eskalerat mot miljöbeskyddare runt om i världen. De senaste tio åren har över 2000 miljöbeskyddare mördats. Kampen om naturresurserna sätter luppen på platserna med den allra rikaste naturen. Miljöer som dem i Palawan och Amazonas är nyckelplatser för att bromsa klimatförändringen och försvinnandet av djur och växtliv.Programmet är en repris från 4 oktober 2024.I Klotet hörs: Axel Kronholm, sydostasienkorrespondent SR, Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent SR.Lyssna också på: Drömmarnas Amazonas av Lotten Collin:https://sverigesradio.se/avsnitt/1642705https://sverigesradio.se/avsnitt/1632282https://sverigesradio.se/avsnitt/1631057https://sverigesradio.se/avsnitt/1638063https://sverigesradio.se/avsnitt/1638108Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Det finns inga enkla lösningar på klimatfrågan, men en sak är säker. Det går att lösa. Med hjälp av naturbaserade metoder kan vi vända skutan inom vår egen livstid, säger den uppmärksammade författaren Paul Hawken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Klotet hörs: Paul Hawken, författare inom klimat, miljö och hållbar utveckling, Carl Folke, professor och grundare av Stockholm Resilience Center, Daniel Värjö, vetenskapsjournalist.Programmet är en repris från 13 september 2024. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Filip Watteeuw, borgarrådet i Gent fick dödshot mot sig och sin familj. Han ville ge staden fler grönområden och begränsa bilarna i innerstan. Det väckte känslor. Nu är Gent förändrat och Gentborna har gett sin dom. Watteeuw blev omvald. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Paris tog borgmästaren tillfället i akt under OS att ändra motorleder till promenadstråk. Politiker som Anne Hidalgo i Paris och Filip Watteeuw i Gent betalar ett högt pris för sina övertygelser, men har lyckats göra sina städer grönare - och fått nytt förtroende från sina väljare. Programmet är en repris från 25 augusti 2024.I Klotet hörs Daniel Värjö, reporter och Anders Roth, transportforskare IVL Svenska Miljöinstitutet.ProgramledareMarie-Louise KristolaProducentPeter Normark

Vi människor påverkas av naturen till kropp och själ. Kanske mer än man tidigare trott. Det finns ljud och dofter som får oss att må bättre. Och vissa är bättre än andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Snart är den mörka tiden slut. Lördag den 21 december inträffar årets midvintersolstånd och då vänder det. Vi och naturen vaknar sakta till liv igen.Upplevelser av naturens ljud och dofter sänker våra stressnivåer och stärker vår hälsa. Och det krävs inte långa vistelser i skogen för att vi ska känna av de läkande effekterna.RÄTTELSE: I programmet sägs felaktigt att Storspoven är Västerbottens landskapsfågel. Det har den tidigare varit, men numera är det Blå kärrhök.I Klotet hörs: Joacim Lindwall, reporter Naturmorgon, och Marcus Hedblom, professor i landskapsarkitektur SLU.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Varje år upptäcker vetenskapen okända arter av djur och växter, men ofta är de redan utrotningshotade. Nu växer AI fram som ett redskap även för naturvård, vilket kan behövas, för arternas överlevnad hänger ihop med andra kriser på ett komplicerat sätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sara Sällström berättar om två nya stora rapporter om hur den biologiska mångfalden kan räddas, och om hur ai kan hjälpa till att kartlägga det intrikata samspelet mellan djur, växter och människor. Marie-Louise Kristola har nyheter om hur vi bäst använder naturen för att koppla av, och Lena och Björn tänker mitt i mörkaste vintern på varsin solvarm sommarbrygga nära skog och hav. Och så vi spanar in vampyr-igelkotten, spökpalmen och krokodilsalamandern på årets listor över nyupptäckta arter.Medverkande: Sara Sällström, Vetenskapsradion; Marie-Louise Kristola, Klotet.Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Stora valar som knölval och sillval har återhämtat sig ordentligt de senaste årtiondena. Håller också synen på valjakten att förändras? I Norge vill jägarna få marknadsföra köttet och jaga mer vikval. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Norge sätts kvoter för jakten på vikval som jägarna inte kan uppnå. På grund av förbudet att marknadsföra valköttet både i Norge och internationellt är efterfrågan låg. Det här vill jägarna få ändring på.Samtidigt finns ett fortsatt motstånd mot valjakt. Men håller det på att förändras?I Klotet hörs: Niklas Zachrisson, reporter och Karin Gyllenklev från Naturmorgon.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Hur skulle det vara att leva i en värld där vi räddat klimatet, naturen och framtiden för människan på jorden? Om vi gjorde allt som behöver göras och skapade en hållbar värld. Hur skulle livet se ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Björn Ferry och hans familj bestämde sig för att leva ett fossilfritt liv. Om alla gjorde samma sak och världen verkligen ställde om, skulle livet på jorden förändras i grunden. Och kanske också människan. I Klotet hörs: Björn Ferry, före detta skidskytteåkare, Thomas Hahn, docent i ekologisk ekonomi vid Stockholm Resilience Center, Rebecka Carlsson, hållbarhetsentrepenör.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Antalet vargar har ökat i alpländerna. Många boskapsägare menar att den ökande vargpopulationen inte går att kombinera med den traditionella djurhållningen. Men nu testas lösningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Schweiz lockas volontärer upp i bergen varje sommar, frivilliga som hjälper till att skydda betesdjuren. Och i förlängningen också vargen. Förhoppningen är att människan och vargen ska kunna samexistera i Alperna, Europas svindlande tak.I Klotet hörs: Elsa Östlund, reporter som följt med upp i schweiziska alperna för en natt som frivillig fåraherde. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

När det krisar för Northvolt, hur håller man liv i den gröna industrisatsningen i norr? Och hur behåller man talangerna som kommit hit? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dom lockades till Skellefteå med löftet om att vara med och rädda världen på tio år. Men nu krisar batteritillverkaren Northvolt och anställda har fått gå. Man talar om en begåvningsflykt.Det är en personlig tragedi för många som kommit hit med sina familjer, som blivit dubbel nu när många utlandsfödda också riskerar att tvingas lämna landet.I Klotet hörs: Niklas Zachrisson som träffat många involverade i Northvoltkrisen. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Kan vi vara säkra på att mineraler och metaller som utvinns i klimatomställningens namn verkligen kommer att användas till just det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskaren Julie Klinger, professor i geografi vid Delaware universitetet i USA, har sett att gruvplaner för sällsynta jordartsmetaller säljs in med argument för den gröna omställningen. Men när ny produktion sätts igång är stora köpare vapenindustrin. Klart är att världens hunger efter mineraler och metaller verkar omättlig, och att jakten på dem nu trissas upp. I Klotet hörs: Magdalena Martinsson, rikskorrespondent Ekot och Niklas Zachrisson, Klotet.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Jordskredsseger för Donald Trump i valet i USA, vad betyder det för klimatet? Den frågan ställde P1:s miljöprogram Klotet i en direktsändning i onsdags som vi nu sänder en kortversion av. I programmet medverkar Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi, Stockholms universitet, Maria Wetterstrand, hållbarhetskonsult och före detta språkrör för Miljöpartiet, och klimatpolitikforskaren Björn-Ola Linnér. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Marie-Louise Kristolamarie-louise.kristola@sverigesradio.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Jordens livsviktiga rikedom på växter och djur håller på att försvinna. Men samtidigt har våra förutsättningar att hjälpa naturen att resa sig aldrig varit större. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Urfolksrepresentanter firade på årets stora FN-möte om biologisk mångfald när dom fick en permanent röst i beslutsfattningen om hur vi ska skapa fred med naturen. Men själva mötet fick aldrig ett ordentligt avslut. Trots det kan räddningsplanen lyckas och en tredjedel av planeten skyddas - om varje land nu tar sitt ansvar.I Klotet hörs: Sara Sällström, reporter Vetenskapsradion, Daniel Värjö, Klotetreporter, Torbjörn Ebenhard, tidigare COP-förhandlare för Sverige och forskningsledare för Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges Lantbruksuniversitet.Programledare: Niklas ZachrissonProducent: Peter Normark

Valet av Donald Trump som USA:s nästa president kan bli avgörande för om USA kommer att ta på sig ledartröjan när det kommer till klimatomställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klotet pratar med Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi, Stockholms universitet, Maria Wetterstrand, hållbarhetskonsult och före detta språkrör för Miljöpartiet, och klimatpolitikforskaren Björn-Ola Linnér, om vad vägvalet innebär för de kommande fyra åren. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Atlantens havsströmmar saktar nedpå grund av klimatförändringarna och smältande inlandsisar på Grönland. Om havsströmmarna helt eller nästan helt stannar av får det stora konsekvenser framöver. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns varningstecken som visar att systemet med havsströmmar i Atlanten – AMOC – är instabilt och börjar stanna av. Men det råder stora osäkerheter och i forskarvärlden är den stora frågan om och i så fall när det skulle kunna ske.De första resultaten från ett forskningsprojekt vid SMHI visar att strömmarna kraftigt minskar i styrka under det här århundradet medan andra forskare drar slutsatsen att AMOC kan stanna av helt om några årtionden.Klart är att utsläppen av växthusgaser ökar risken för att det ska hända.Klotets reporter Daniel Värjö har intervjuat oceanografer och andra forskare som undersöker framtid som kan vänta runt hörnet.I Klotet hörs: Stefan Rahmstorf, professor vid universitetet i Potsdam i Tyskland där han är forskningschef och oceanograf. Léon Chafik, oceanograf och klimatforskare vid Stockholms universitet. Tim Benton, professor och forskningschef på analys- och forskningsinstitutet Chatham house i London. Peter Ditlevsen, professor i klimatfysik vid Niels Bohr-institutet, Köpenhamns universitet. Torben Koenigk, forskare och chef för global klimatmodellering vid SMHI. Chad Greene, forskare på NASAs Jet Propulsion Laboratory. René van Westen, forskare i fysikalisk oceanografi vid Utrecht University.Programledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Valet av USA:s nästa president påverkar hur världen ska tackla klimatkrisen. Och samtidigt som valspurten trappats upp, har USA skakats av orkaner som fått extra bränsle av klimatförändringarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Orkanerna som drabbat USA under hösten har gjorts till politiskt sprängstoff som spätt på polariseringen. Presidentkandidaternas syn skiljer sig åt om hur klimatförändringen ska tacklas politiskt. Något som får följder för hur världen ska klara klimatutmaningarna de kommande åren.I Klotet hörs: Ginna Lindberg, USA-korrespondent, Roger Wilson, USA-korrespondent, Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi, Stockholms universitet.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Domen blev hård när Klotet granskade regeringens klimatarbete tidigare i höst, med forskare som lusläser klimatpolitiken. Nu svarar miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regeringens budget för 2025 ska alltså minska utsläppen och ta oss närmare klimatmålen. Men gäller det alla klimatmål? Hur och när ska de uppnås? Och hur väl rimmar egentligen regeringens politik med vad klimatforskningen säger är nödvändigt?I Klotet hörs: Romina Pourmokhtari, Sveriges miljö- och klimatminister, Daniel Värjö, reporter, Johan Rockström, chef för klimatforskningscentret vid Potsdaminstitutet.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Europa sitter i en rävsax. Kina har kontroll över viktiga metaller som behövs för vår gröna omställning. En beroendeställning till Kina som påverkar hur vi ska hinna få fram egen grön teknik. EU ser riskerna med Kinas dominans och vill satsa på utvinning av egna metaller. Men planerna möts av folkliga protester. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Serbien skakas av högljutt motstånd. Ett projekt att utvinna litium i den frodiga Jadardalen har fått många att se rött. Hur ska Europa säkra metalltillgången när konkurrenten har en annan syn på folkligt motstånd? Kapplöpningen för att få kontroll över omställningen riskerar att offra platser och människor på vägen. En tävling om resurserna som Kina kan vinna, vilket kan få omvälvande konsekvenser för storpolitiken i framtiden. I Klotet hörs: Milan Djelevic, SR Östeuropakorrespondent, Hanna Sahlberg, SR tidigare Kinakorrespondent, Olof Martinsson, geolog, Luleå universitetProgramledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Palawan i Filippinerna lockar turister från hela världen. Men i det här paradiset sker en rovdrift på naturen. Här patrullerar skogsvaktare och miljöbeskyddare med fara för livet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hotet har eskalerat mot miljöbeskyddare runt om i världen. De senaste tio åren har över 2000 miljöbeskyddare mördats. Kampen om naturresurserna sätter luppen på platserna med den allra rikaste naturen. Miljöer som dem i Palawan och Amazonas är nyckelplatser för att bromsa klimatförändringen och försvinnandet av djur och växtliv.I Klotet hörs: Axel Kronholm, sydostasienkorrespondent SR, Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent SR.Lyssna också på: Drömmarnas Amazonas av Lotten Collin:https://sverigesradio.se/avsnitt/1642705https://sverigesradio.se/avsnitt/1632282https://sverigesradio.se/avsnitt/1631057https://sverigesradio.se/avsnitt/1638063https://sverigesradio.se/avsnitt/1638108Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Stora värden ligger i potten med förslaget att åter öppna för att bryta uran i landet. Gruvbolagen vädrar morgonluft, medan kritiker befarar stora skador på miljön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regeringen vill ta bort förbudet i landet för uranbrytning och har tillsatt en utredning som blir klar i mitten av maj.I jämtländska Oviken finns redan planer på en ny gruva för metaller som behövs till batterier och vindkraftverk i den gröna omställningen. Där finns också uran. Boende är oroliga för att behöva flytta, för att natur förstörs och för föroreningar av Storsjöns vatten. Nu söker sig gruvbolagen till området och ska prospektera ett område på 500 kvadratkilometer runt Storsjön och upp mot fjällen.Reportage från området där ny gruvdrift kan bli aktuellt och från Ranstadsverket i Västergötland där det utvanns uran på 60-talet och där det idag går att se spåren av brytningen.Programmet är en repris från 5 maj i år.MedverkandeJon Erik Johansson - skogsägare och Oviken-boJenny Persson - Jämtlands gruvgrupp, NaturskyddsföreningenOlof Martinsson – lektor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitetCarl-Gunnar Malm - Oviken-boLena Fernlund - Oviken - boAnders Olof Öhlén - geolog, Bergs kommunRolf Holmqvist - före detta föreståndare RanstadverketRoland och Berit Wilson - närboende till RanstadsverketBengt Lilljha - fd forskningschef RanstadsverketAnna Bergengren - koordinator Platåbergens geoparkDaniel Värjö - reporterAnders Wennersten - producent

Regeringen har suttit halva tiden och hittills har klimatpolitiken lett till ökade utsläpp. Kritiken har varit omfattande, men med den nya budgeten säger Tidöpartierna att utsläppen ska minska. Men experterna hittar bristerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Klotet hörs: Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet, Miljösystemanalys Chalmers, Mathias Fridahl, Universitetslektor Tema Miljöförändring Linköpings universitet. Och Daniel Värjö, klimat- och miljöreporter.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Det finns inga enkla lösningar på klimatfrågan, men en sak är säker. Det går att lösa. Med hjälp av naturbaserade metoder kan vi vända skutan inom vår egen livstid, säger den uppmärksammade författaren Paul Hawken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Klotet hörs: Paul Hawken, författare inom klimat, miljö och hållbar utveckling, Carl Folke, professor och grundare av Stockholm Resilience Center, Daniel Värjö, vetenskapsjournalist.ProgramledareMarie-Louise KristolaProducentPeter Normark

Medan många går och hoppas att maten ska bli billigare, trissar klimatförändringen upp priserna på flera varor. Hur pass realistiskt är hoppet om billigare mat i en varmare värld? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Och hur blir vi smartare, både när det gäller maten vi producerar och maten vi väljer att äta?I Klotet hörs: Daniel Värjö, reporter, Elin Röös, forskare på hållbara livsmedelssystem, SLU, Göran Bergkvist, hållbara odlingssystem, professor SLU, Carl Eckerdal, chefsekonom, Livsmedelsföretagen.ProgramledareMarie-Louise KristolaProducentPeter Normark

Coraille heter Sophie Clauzons adopterade flamingo. Två gånger har hon sett honom men aldrig hela fågeln. Han döljer huvudet när hon kommer. Adoptionerna stärker bevarandet, men måste djuren bli familjemedlemmar för att vi ska skydda dem? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Söta och spektakulära djur blir till ambassadörer för sina områden. Något som dras nytta av för att skydda artrika platser och i satsningar när man ska återskapa förstörd natur. Carmague i södra Frankrike har blivit synonymt med vita hästar, svarta tjurar och ljusrosa flamingos.I Hornsö i Småland drömmer man om att återinföra den svarta storken, Odin-svalan kallad, den majestätiska svarta fågeln som i nordisk mytologi sades ledsaga de döda till den andra sidan. Kanske kan den uppnå samma symbolstatus som Carmagues flamingo?I Klotet hörs: Daniel Värjö, reporter, Carl-Gustaf Thulin, forskare Sveriges Lantbruksuniversitet, Per Jiborn, Naturskyddsföreningen Kalmar.ProgramledareMarie-Louise KristolaProducentPeter Normark

Filip Watteeuw, borgarrådet i Gent fick dödshot mot sig och sin familj. Han ville ge staden fler grönområden och begränsa bilarna i innerstan. Det väckte känslor. Nu är Gent förändrat och Gentborna har gett sin dom. Watteeuw blev omvald. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Paris tog borgmästaren tillfället i akt under OS att ändra motorleder till promenadstråk. Politiker som Anne Hidalgo i Paris och Filip Watteeuw i Gent betalar ett högt pris för sina övertygelser, men har lyckats göra sina städer grönare - och fått nytt förtroende från sina väljare. I Klotet hörs Daniel Värjö, reporter och Anders Roth, transportforskare IVL Svenska Miljöinstitutet.ProgramledareMarie-Louise KristolaProducentPeter Normark

Svårt att boka, sällan wifi, förseningar, ersättningsbussar, ofta dyrare än flyget - ändå vill många åka tåg och det är också det bästa färdmedlet för klimatet. Mattias Goldmann åkte tåg ända till Bangkok och sparade 800 kg koldioxidutsläpp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med fler persontransporter på räls kan växthusgasutsläppen minska från transporterna men flera faktorer gör att tågtrafiken väljs bort trots att intresset för att resa med tåg är stort. Biljettpriset, bokningsförfarandet, brist på internetuppkoppling och risken för förseningar och därmed risken att också missa ett tågbyte är några exempel på vad som kan avskräcka potentiella resenärer. Kan extra semesterdagar vara en morot?Kan extra semesterdagar för den som tar tåget vara en väg till semesterresor med mindre utsläpp? Svenska myndigheter stod för nästan en tiondel av de svenska inrikespersontransportutsläppen (2019) och ska väga in klimathänsyn vid bokning av tjänsteresor. Vetenskapsradion Klotet möter svenska forskare som åkt till konferenser i Spanien respektive Irland med tåg. Och på nattåget till Hamburg möter vi unga konsulter på väg till konferens. Och det går till och med att ta tåget ända till Thailand när ens familj måste flytta eftersom jobbet är på ambassaden i Bangkok berättar den mest långväga tågresenären i programmet.Medverkande:Mattias Goldman, klimatdebattör och medföljande utsänd till ThailandJohan Olesund, Isak Jonsson och Jonathan Hedlund, konsultbolaget NetlightBengt och Birk Eriksson, lantbrukareSusanna Elfors, driver facebookgruppen TågsemesterJakop Dalunde, Europaparlamentariker, MiljöpartietJörgen Larsson, ChalmersKimberly Nicholas, Lunds universitet Linnéa Mills, MTRXJohanna Danielsson, Kairos futureEmma Kritzberg, Lunds universitetOlov Dahlin, Gävle högskolaJohan Enstedt, SJKjell-Ove Lindgren, Karolinska institutetBjörn Pettersson, NaturvårdsverketOskar Fröidh, KTHSkriv till oss! vet@sverigesradio.seAnna-Karin Ivarsson, reporterAnders Wennersten, producent

Ryssland och Kazakstan, delar av Kina, och så Burundi och Kenya i Östafrika drabbas alla just nu av extrema översvämningar och för en dryg vecka sedan var det ökenstaden Dubai som dränktes i extrema skyfall. Hur stark är kopplingen till klimatförändringarna i dom här fallen, hur kan man veta det och vad spelar det för roll? Veckans program handlar om det och den så kallade attributionsforskningen som vill förstå vad som ligger bakom extremvädren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Gabriele Messori, professor i meterologi vid Uppsala Universitet och Marie-Louise Kristola, programledare för Vetenskapsradions miljöprogram Klotet och tidigare klimatkorrespondent för Sveriges Radio. Ljudtekniker: David HellgrenProducent och reporter: Blenda Setterwall Klingert blenda.klingert@sverigesradio.seProgramledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

Hård kritik mot regeringens klimatplan - men vad innehåller den? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den handlingsplan för hur växthusgaserna ska minska som lades fram i veckan får hård kritik både från experter och oppositionen. Vilka konkreta åtgärder innehåller den här planen? Och måste vi verkligen få ner utsläppen nu eller kan det vänta?Medverkande: Daniel Värjö, reporter Klotet i P1, Anna-Karin Nyström, enhetschef Naturvårdsverket, Anders Roth, mobilitetsexpert, IVL. Tekniker: Viktor Bortas RydbergProgramledare: Björn Gunér Producent: Mattias Pleijel

Kina bygger nya kolkraftverk, men förser också världen med batterier och solceller. Hör om Kinas paradoxala agerande på klimatområdet och varför Kina så gärna vill fortsätta ses som ett utvecklingsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi besöker Kinas paviljong på FN:s klimatmöte i Dubai och synar Kinas aktuella klimatpolitik. Hör om vilka löften Kina gett hittills och varför Kinas satsning på grön teknologi just nu beskrivs som häpnadsväckande. Samtidigt fortsätter Kina att vara den största utsläpparen av växthusgaser och Kina står ensamt för cirka en tredjedel av världens samlade utsläpp av växthusgaser. Pressen ökar nu på Kina att ta större ansvar och hur landet agerar framåt kommer att vara avgörande för världen. På klimatmötet Cop28 i Dubai just nu är det också tydligt hur Kina använder den globala klimatarenan för att bygga sin image som ledare för världens utvecklingsländer. Kina definieras fortfarande som ett utvecklingsland i sammanhanget, något som nu ifrågasätts allt mer. Därför tystnade Kinas Greta ThunbergHur klimatmötet i Dubai slutar återstår att se. Men vid sidan om de globala förhandlingarna på mötet har Kina och USA enats om att minska utsläppen av metan. Är överenskommelsen ytterligare ett tecken på islossning världens supermakter emellan? Hör även om Kinas motsvarighet till Greta Thunberg, Ou Hongyi. För några år sedan var en internationellt uppmärksammad tonåring, som skolstrejkade i södra Kina. Nu var det längesedan hon syntes till i offentligheten.Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Niklas Zachrisson, vetenskapsreporter och programledare för Klotet i P1. Programledare: Hanna SahlbergProducent: Therese RosenvingeTekniker: Linus Sjöholm

September 2023 var den varmaste som någonsin uppmätts globalt, och siffrorna får forskare att knappt tro sina ögon. Vad ligger bakom rekordet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Jag trodde först att det var ett mätfel”, säger Mika Rantanen vid Finlands meteorologiska institut om de nya siffrorna från EU:s klimattjänst Copernicus, baserade på satellitmätningar. Den globala genomsnittstemperaturen för september 2023 var 1,75 grader varmare än förindustriell tid och det tidigare rekordet slogs med hela 0,5 grader. Även månaderna juni, juli och augusti är de varmaste som uppmätts, och det ser ut som att även helåret 2023 kan bli rekordvarmt. Människans utsläpp av växthusgaser, men också väderfenomenet El Nino och ett mycket ovanligt vulkanutbrott pekas ut som förklaringar.Medverkande: Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI:s Rossby centre; Daniel Värjö, reporter Sveriges radios miljöprogram Klotet. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent och reporter: Mattias Pleijelmattias.pleijel@sr.se