POPULARITY
Ett brinnnande hjärta och ett starkt psyke. Hur mycket påverkas man av positiva tankar och motiverande tal? Ganska mycket visar det sig, man kan överleva drunkningar, man kan gå på lina och man kan förgylla en burgare - detta och mycket mer i dagens avsnitt av Pyjamastankar!
Onsdag!Solen skiner och redaktionen tar sig an livscoachen Micke Gunnarssons snopp-hälsning på Instagram. Vad hade snoppen sagt om den kunde tala?Petrina har sökt kommentar från Björn Ranelid angående dom-reformen, och delar nu med sig av Ranelids mailsvar med bifogat CV till ✨Petrini✨.Vi får ett kärt återseende av vrakdykaren Jim Hansson och hör oss för vad som hänt sen sist på vrak-fronten?Maria Vassholm har sedan sex år tillbaka samlat på verklighetstrogna bebisdockor - och vi ringer självklart upp för kolla läget med henne och dockorna.Högaktuella Jelly Crystal kommer förbi, vi snackar Sveriges uddaste typer och han bjuder på världspremiären av kommande singeln Prince, som släpps på fredag.Häng med!Support this show http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
3 november. Bidrar nyhetsmediernas urval och vinklar till den offentliga samtidens ilska och hat? Vad beror det i så fall på, och går det att göra något åt det? Mathias Sundin, medgrundare och ordförande i Warp Institute, och Karin Olsson, biträdande chefredaktör för Expressen, samtalar med Tove Lifvendahl.
Förhandsröstningen är igång och trots att välfärdsområdesvalet har begabbats som både osexigt och obegripligt så kan man nu känna av en viss valfeber. I Egentliga Finland handlar det bland annat om hur man ska garantera vård på två språk i världens största skärgård och oron över att den svenska rösten drunknar i den stora finskspråkiga majoriteten. Hur tänker politikerna? I Slaget efter tolv möts tre kandidater i välfärdsområdesvalet Jukka-Pekka Kuokkanen från Kristdemokraterna, Erica Helin från Socialdemokraterna och Niklas Guseff från Svenska folkpartiet. Maria Nylund leder ordet. E-post: slaget@yle.fi
Vi behöver lära oss att skilja mellan artificiella och naturliga gränser, skriver statsvetaren Johan Wennström. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Att jobba på den finaste teatern innebär att omgivningen har förväntningar på dig. En del är hyfsat rimliga såsom att du ska prestera på scen, andra fullt rimliga såsom att du ska ligga med recensenterna. I alla fall rimligt ifall du frågar journalisterna på de franska kultursidorna. Idag skulle väl endast någon enstaka fransk kulturman fortfarande finna det rimligt. Fina teatrar har också fint folk som jobbar i dem. Dessa visar gärna sin särställning i hierarkin genom att sätta nykomlingar på plats. Vad gör Sarah i denna situation? Svaret får vi i detta avsnitt.
Hiphop-artisten Z.E har släppt en omdiskuterad musikvideo inspelad i en rättssal men ingen pratar om det, eftersom vi bara pratar om nya Coronaviruset. Vad har vi mer missat? Liksom alla andra pratar vi mycket om nya Coronaviruset i den här talkshowen. Problemet är att nästan allt annat försvinner. Thomas lyfter händelserna som förtjänar att vara i rampljuset: Z.E och Nigmas hiphopvideo från en rättssal och riksdagens krigsövning. Sen blir det fler Corona-nyheter. Världshälsoorganisationen WHO har tagit steget ut och skaffat konto på Tiktok. Där släpper de filmer om hur man skyddar sig mot nya Coronaviruset på rätt sätt. Men är Tiktok rätt miljö för dem att hänga i? Vad är det förresten? Digitaliseringsexperten Karin Nygårds är på plats för att folkbilda. I Värmland har folk tagit till kreativa metoder för att bilförare ska hålla låg hastighet som kamera-atrapper och barncyklar som de placerar nära vägen. Det låter ju smart, men får man göra så? Vi har bett Hans Nilsson, kommissarie på polisens trafiksektion i Stockholm gå igenom läget. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Martina Pierrou Producent: Ulrika Lindqvist Redaktör: Jonatan Loxdal
Vi genererar mer skit nu än någonsin, och det väntas bara blir värre. I en rapport från Världsbanken 2018 förutspås mängden sopor i världen öka dramatiskt fram till 2050, i takt med att vi blir fler och fler. Samtidigt saknar stora delar av världen redan idag kapacitet att ta hand om skräpet. Vad händer om vi inte tar tag i det här nu? P3 Dystopia reder ut den globala avfallskrisen, slit och släng-samhällets konsekvenser och varför plast kan komma att skapa en utrotningsvåg i haven.
Vi genererar mer skit nu än någonsin, och det väntas bara blir värre. I en rapport från Världsbanken 2018 förutspås mängden sopor i världen öka dramatiskt fram till 2050, i takt med att vi blir fler och fler. Samtidigt saknar stora delar av världen redan idag kapacitet att ta hand om skräpet. Vad händer om vi inte tar tag i det här nu? P3 Dystopia reder ut den globala avfallskrisen, slit och släng-samhällets konsekvenser och varför plast kan komma att skapa en utrotningsvåg i haven.
Den oerhört folkkära artisten, tv-stjärnan och matfantasten Plura Jonsson ägnar helgen åt att spela på Strandvägen, laga en mustig höstgryta och delta i en amatöruppsättning av Romeo och Julia.Programledare: Hugo RehnbergProducent: Clara Wallin See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Marit är skitförbannad, irriterad och orolig. Traumat att bli chocklämnad: ”drabbar som ett dödsfall”. Lyssnare: ”Jag ska lämna honom – men först vill jag bli med barn.” See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Drunknar du i Ringer-Acetat och buffertlösning? Vi pratar vätskebalans med narkosläkare Johan Bjarby. I del ett går vi igenom alla lösning som finns att välja mellan och vad vi har för basalbehov. Kristalloider, kolloider, blodprodukter, glukos, TPN och buffertlösningar. Allt du behöver veta för att stila på jobbet! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Drunknar du också i Ringer-Acetat och buffertlösningar? Vi pratar vätskebalans med narkosläkare Johan Bjarby. I del 2 får vi veta när vi ska välja vilken typ av vätska, vilka mängder och på vilken tid. Vi diskuterar vätskebehandling vid dehydrering och chock. Vi går även igenom infarter och får svar på era lyssnarfrågor See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
“We buy cheap, we buy more, and we throw more away”. Den här veckans avsnitt handlar om fast fashion och vår ohållbara konsumtion av kläder. Spelar det nån roll om du är en Söderhipster eller en Märkesstekare? Går det att återvinna kläder? Hur bra är second hand egentligen? Vi avslöjar en hemlis om REA, och hur mycket kläder en svensk egentligen slänger varje år... en varning, det blir en riktig rysare! Musik från låten ‘Something Elated’ av Broke for Free. (CC by 3.0). Följ oss: "Du, Jag och Jorden" på Instagram, Facebook & Twitter Email: dujagochjorden@gmail.com
I alla fall Perre som undrar vad vi ska med alla nyheter till. Det blir en splittrad mosaik utan sammanhang. Inga förklaringar. Inga bakgrunder. Bara spridda skurar som alla skriker problem, fel, fusk, krig och undergång. Bara i sällsynta fall avbrutet av eldsjälar som Hans Rosling som med siffror visar hur allt har blivit BÄTTRE. -Men det är ju massmedias uppgift, skjuter Micke in, att agera en “tredje statsmakt” som ska granska makten! Då blir det ju lätt en negativ bild av omvärlden. -Men beHÖVER vi alla dessa nyheter? Stönar Perre. Samma HELA tiden! Kanske borde vi ha “vita” nyhetsdagar. Bara läsa tidningen på söndagarna. Ett sammanfattande nyhetsmagasin, med bakgrunds- och debattartiklar, säger han och tittar sig hoppfullt omkring. Micke nickar instämmande: Intressant! Medan Nicke menar att han redan är där, dvs att han skapat sig egna bantade men ändå fullständiga nyhetsrutiner. Men är det värre idag än förr? Kommer sen den oundvikliga frågan. Nu när ju alla kan publicera sig och starta egna tyckarsajter och alternativtidningar. Vad och vem kan man lita på?? Den som lyssnar till slutet får beskåda paradiset i “Waterlo sunset” (i Perry & the pacemakers tappning). See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
För två år sedan, den 18 augusti 2008, räddade Jack Tuva från att drunkna. Då var Tuva Neideman tre år och Jack Ahlenius åtta. Jack berättar hur han räddade Tuva. Vi sitter på familjen Neidemans lilla brygga, i sjön Vällingen. Lyssna på Jacks och Tuvas berättelse: Den vanligaste dödsorsaken bland barn i Sverige i åldrarna 1 till och med 6 år är drunkning. Den näst vanligaste dödsorsaken i vårt land i åldrarna 0 till och med 17 år är också drunkning. Sommaren 2010 var en svart sommar, därför har Barnen den här veckan rubriken Varför drunknar barnen? Titta också på vårt bildspel med bilder kring barn och vattenkunskap från Svenska Livräddningssällskapet! Längst ner på sidan! Jag läser rapporten Varför drunkar barn? från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, en studie över barn som drunknat i Sverige 1998 -2007. Smärtsam statistik och analys, som bygger på polisutredningar och obduktionsprotokoll under de här åren. Jag har också fått ta del av några outhärdliga polisutredningar, polisutredningar från i somras. På kanten till Erikdalsbadets bassäng här i Stockholm träffar jag Karin Brand generalsekreterare för Svenska Livräddningssällskapet, svarar på min fråga: Varför drunknar barnen? - De vuxnas tillsyn brister, det är därför de små barnen som inte kan simma drunknar. Och när det gäller barn som är över 8 år och som är någorlunda simkunniga där överskattar både barn och vuxna barnens förmåga och vattenvana. Hur kan drunkning vara den största och den näst största dödsorsaken bland barn i Sverige idag? - Barn är kvicka och vi måste vara så otroligt alerta som föräldrar. Barn drunknar väldigt tyst. Det hörs ingenting. De faller i och sen är de borta, svarar Karin Brand. Karin Brand efterlyser bättre rutiner när en skolklass åker på badutflykt. Hur många lärare och fritidsledare kan livräddning? Hur många kan hjärt och lugn räddning? Hur många vuxna är beredda att hoppa i? Många vuxna lever i en tro att det är någon annan som ska göra det. Det finns ingen annan, det finns bara den som är närmast och ser, säger Karin Brand. Karin Brand påpekar också att simskola utanför den vanliga skolan inte är gratis, för många familjer kan det bli dyrt. Babysim är också dyrt, simkunnighet och vattenvana får inte bli en klassfråga, att det blir bara de som har pengar som har möjlighet att lära sina barn att simma och få vattenvana. Jag läser i rapporten Varför drunknar barn? att både ensamstående föräldrar och invandrarfamiljer är överrepresenterade. Varför? - I Sverige har vi väldigt mycket vatten och det gör att vi har en lång tradition av att kunna simma och umgås med vatten. Det är många invandrarfamiljer som inte har det. Är du t ex vid en badstrand eller en pool och har två barn så kan det vara ett barn för mycket att ta hand om. En vuxen per barn är alltid bra, säger Karin Brand. Från Barnen den här veckan: Fler livräddare att lyssna på i förväg! Under en simlektion i april på badet i Dalsjöfors hoppade Malin Nilsson Bylow 13 år, i bassängen och räddade en skolkamrat. Reporter Lotta Brunmark från Radio Sjuhärad. Andrea Björs 6 år räddade sin kompis sommaren 2009 när de badade i en bassäng. Kompisen kom ut på djupt vatten; Andrea simmade dit och räddade henne, berättar hon för både Radio Dalarna och Radio Västernorrland. Christoffer Sjölén, 11 år räddade sin lillebror Albin, 9 år. Båda från Matfors. Reporter vid sjön Marmen som är en del av älven Ljungan Johanna Vaktdal, Radio Västernorrland Vad tänker du när du lyssnar? Kommentera direkt eller skicka en e-post barnen@sr.se