Podcasts about strandv

I studion: Fredrik Söderholm, Merja Haanpää, David Thulin, Lisa Filipsdotter, Lily Nyberg, August Bohlin, Johanna LindqvistI Patreon-timmen Relationspanelen med David Thulin OCH Merja från Hotell Romantik! STOR PORR-SPECIAL PORR-SOPPTUNNORNA i Japan FASAS ut och Varför var det lättare att hitta PLAYBOY än Svart trumpetsvamp i skogen som barn? Liberalerna vill ha porrfilter på alla mobiler! Vad tycker studion? David är besviken på kvinnan som låg med 1000 män på en dag och Meerja vill INTE ha en karl i hälarna! GLOBALT kändisskvaller! Om den beryktade TREKANTEN i i nya KÅTA Farmen och superkändisen som fått operationsförbud pga nyligen nästan DÖTT på operationsbordet. Kulturkrock med Lisa Filipsdotter och Lily Nyberg!Om nostalgiska fulkultur minnen med Björn Skifs MONITORTEKNIKER!Varför är normala båtar finkultur men finlandsfärjan fulkultur, varför är Powermett i Västerås helt underbart och hur dåligt mår panelen av att Bianca Ingrosso kommer Hospice-inreda sin nya paradvåning på Strandvägen? I eftersnacket! Om en kille som gjorde karriär på tiktok som sjukligt SUPERFET och sen bantade järnet! Dessutom: Merjas betalade samarbete med IQ och besinningslösa kärlek till Strömning!HELA avsnittet på patreon.com/gottsnackSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I studion: Fredrik Söderholm, Merja Haanpää, David Thulin, Lisa Filipsdotter, Lily Nyberg, August Bohlin, Johanna LindqvistI Patreon-timmen Relationspanelen med David Thulin OCH Merja från Hotell Romantik! STOR PORR-SPECIAL PORR-SOPPTUNNORNA i Japan FASAS ut och Varför var det lättare att hitta PLAYBOY än Svart trumpetsvamp i skogen som barn? Liberalerna vill ha porrfilter på alla mobiler! Vad tycker studion? David är besviken på kvinnan som låg med 1000 män på en dag och Meerja vill INTE ha en karl i hälarna! GLOBALT kändisskvaller! Om den beryktade TREKANTEN i i nya KÅTA Farmen och superkändisen som fått operationsförbud pga nyligen nästan DÖTT på operationsbordet. Kulturkrock med Lisa Filipsdotter och Lily Nyberg!Om nostalgiska fulkultur minnen med Björn Skifs MONITORTEKNIKER!Varför är normala båtar finkultur men finlandsfärjan fulkultur, varför är Powermett i Västerås helt underbart och hur dåligt mår panelen av att Bianca Ingrosso kommer Hospice-inreda sin nya paradvåning på Strandvägen? I eftersnacket! Om en kille som gjorde karriär på tiktok som sjukligt SUPERFET och sen bantade järnet! Dessutom: Merjas betalade samarbete med IQ och besinningslösa kärlek till Strömning!HELA avsnittet på patreon.com/gottsnackSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Studion: Emily Dahl, Hasan Ramic, Sanna Dollan, Cyril Hellman, Stig Larsson, Sofia Kapell, Fredrik Söderholm, August BohlinSofia Kappels sluga dick-pic-stragi! Modemassakaern: ÄR Lyxkonsumtion på väg UT? Hasans haranger: OM FIlip & Fredriks Ulf Brunnbergifiering I Sanna mina ord: Problematisk Kvinnohats-lista! Cyril & Stig om att vara i otakt med samtiden, fira 10 år som poddare och deras uppkommande LIVE-event på Rosa drömmar OCH ETT rykte från Flashback BEMÖTS!Dessutom: Blir vi Lurade LIVE av Riddaren från Strandvägen Björn Terras Wahlberg?HELA avsnittet finns på patreon.com/gottsnackSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Studion: Emily Dahl, Hasan Ramic, Sanna Dollan, Cyril Hellman, Stig Larsson, Sofia Kapell, Fredrik Söderholm, August BohlinSofia Kappels sluga dick-pic-stragi! Modemassakaern: ÄR Lyxkonsumtion på väg UT? Hasans haranger: OM FIlip & Fredriks Ulf Brunnbergifiering I Sanna mina ord: Problematisk Kvinnohats-lista! Cyril & Stig om att vara i otakt med samtiden, fira 10 år som poddare och deras uppkommande LIVE-event på Rosa drömmar OCH ETT rykte från Flashback BEMÖTS!Dessutom: Blir vi Lurade LIVE av Riddaren från Strandvägen Björn Terras Wahlberg?HELA avsnittet finns på patreon.com/gottsnackSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ska man skämmas om man inte har julklappar? Woke kommer till SSAB. Julgnället: stress, ensamhet och nu musiktortyr för handelsanställda. Susanna har sett Riddaren på Strandvägen och predikar för predikanterna. Måste Ulf Kristersson knäppa kavajen? Boris Johnson gjorde det inte. Rolf Lassgård som Thorbjörn Fälldin verkar lovande. Men vad är det med folkpartister med personlighetsbrist? Ola Ullsten och Erik Ullenhag nämns vid namn. Finns svenska excentriker - tipsa oss. Om ni behöver sådana får ni instruktioner för att slippa reklamen i vår podd. Vi såg The Room Next Door av Almodóvar med Tilda Swinton och Julianne Moore på Borrby Bio. På Bio Fågel blå visar de Die Hard som julfilm. Vi ger våra favoriter: Miracle on 34th street och It's a Wonderful Life. Men vi såg Spirited med Will Ferrell och skrattade. Love Actually, den bästa av dåliga julfilmer kan man också se. I alla fall en gång om året. Men vad ska man läsa? Julevangeliet, kanske. Och Dickens, förstås. Men det är trots allt Jesus som är den största julinfluencern genom tiderna. Fast hur är det med merchen? Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fidde plockar fram motorsågen. Och vad gjorde Jordan Thompson på Strandvägen? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt pratar vi om våra egna semesterplaner samt hur man kan semestra elegant genom Europa. Vi svarar också på frågan kring vad för väska man bör välja för strandsemestern samt do´s and dont´s kring väskor och produkter med koppling till creddiga hotell och restauranger. Stort tack till veckans partner Rado. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Populismen vinner mark i Sverige, såväl på Strandvägen som i miljonprogrammen. Är det en fråga om maktlöshet, kulturell identitetskris – eller något helt annat? Åsa Linderborg, journalist och författare till Populistiska manifestet, gästar 23 minuter, med Johan Hakelius och Cecilia Garme.

Svenskt tenn fyller 100 år och är populärare än någonsin. Butiken på Strandvägen i Stockholm förknippas ofta med Josef Frank men det är faktiskt Estrid Ericsons unika livsverk. I det här avsnittet samtalar Lotta med journalisten och författaren Hedvig Hedqvist som skrivit en fängslande biografi om Estrid – hennes säkra öga för design, hennes väl valda vänninor, de fem männen och butiken som var hennes allt. Och så får du höra hur Hedvig Hedqvists eget liv slingrade sig fram till rollen som designskribent. Hon jobbade som ung en tid hos Estrid Ericson och har mött alla de stora inom svensk design sedan mitten av 1900-talet. Håller hon med om att Svenskt tenn blivit Östermalms Ikea?Omnämnt i avsnittet:Den egyptiska ljusstaken, formgiven av Edvin Öhrström (Svenskt Tenn, 1928)Elefanttyget av Estrid Ericson (Svenskt Tenn, 1930-tal)Janusansiktet av Anna Petrus (Svenskt Tenn, 1927)Apskåpet av Josef Frank (Svenskt Tenn, 1940-tal)Det etrusisiska halsbandet av Estrid Ericson (Svenskt Tenn, 1940-tal)Ljusstaken Flow av Sissi Westerberg (Svenskt Tenn, 2004)Retrorundan görs av Lotta Reberg och Tredje Statsmakten Media.Följ oss på instagram.com/retrorundan, facebook där vi också heter Retrorundan eller maila retrorundan@tredjestatsmakten.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inflyttningen till Stockholm var omfattande vid sekelskiftet 1900. Staden hade växtvärk och bostadsbristen var stor. Vi blickar ut över en stad med stora kontraster – från fashionabla kvarter vid adresser som Hamngatan och Strandvägen, till kåkstäderna i Stadshagen och Årstadal. Hur tänkte man kring klass och boendestandard, vilka vägar till boende fanns, och hur tog sig staden ur situationen? Medverkande: Emelie Höglund och Azmara Nigusse från Hallwylska museet, samt Anna Furumark från Stadsmuseet i Stockholm. Bild: beskuren skämtteckning från 1898 av Oskar Andersson (1877-1906), Stadsmuseet i Stockholm.

Detta är en personlig och avslappnad promenad genom Stockholms innerstad, där Henrik Ståhl, tillsammans med en del trafikljud, delar med sig av sina spontana tankar och observationer. Under sin vandring reflekterar Henrik över olika platser och deras betydelse för honom, inklusive Skeppsbron, Kungsträdgården och Strandvägen. Han delar anekdoter från sitt liv, sin relation till Stockholm, och ger en inblick i hur staden och dess historiska platser väcker minnen och känslor. Det blir en intim och tankeväckande resa genom staden, där Henrik balanserar mellan humor och allvar, och ger dej känslan av att vara på en promenad med en god vän.Mer om Henrik Ståhl: https://linktr.ee/Henrikstahl. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fluent Fiction - Swedish: A Frozen Triumph: From Beginner to Belonging on Stockholm's Icy Dance Floor Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.org/a-frozen-triumph-from-beginner-to-belonging-on-stockholms-icy-dance-floor Story Transcript:Sv: Det smäller om vintrig köld i Stockholm. Erik står där på Strandvägen, ser ut över Nybroviken. Det kryper isigt kallt längs ryggraden. Lådor med skridskor finns framför honom. Tvekan fyller luften.En: It's freezing cold in Stockholm. Erik stands there on Strandvägen, looking out over Nybroviken. A chilling cold crawls along his spine. Boxes of ice skates are in front of him. Doubt fills the air.Sv: Erik är ny i stan. Flyttat från Kalmar, lockad av studier på Kungliga Tekniska Högskolan. I Kalmar är havet hans lekplats. Men i snötäckta Stockholm är det isen som regerar. Han aldrig prövat skridskor. Men han vill passa in, vill ingå.En: Erik is new in town. He moved from Kalmar, lured by studies at the Royal Institute of Technology. In Kalmar, the sea is his playground. But in snowy Stockholm, it's the ice that rules. He has never tried ice skating before. But he wants to fit in, to belong.Sv: En senare studievardag, han ger blicken mot Djurgårdsbrunnsviken. Marken knarrar under fötterna. Skridskor dinglar i hans hand. Vänner väntar på isen. Den lilla gruppen är strålande av liv och skratt. Erik stannar vid kanten av viken, drar på sig skridskorna. Obehagligt känns det, stelt men ändå löst.En: On a later weekday, he gazes towards Djurgårdsbrunnsviken. The ground creaks under his feet. Ice skates dangle in his hand. Friends wait on the ice. The small group is radiant with life and laughter. Erik stops at the edge of the bay, puts on the skates. It feels uncomfortable, stiff but somehow loose.Sv: Blickarna är på honom nu. Han börjar glida fram. Skratt ekar i luften. Han famlar, han svingar. Isen kommer emot honom gång på gång. Han blir en show, en komisk akt. "Välkommen till Stockholm!" ropar en kompis. Skratten blir starkare. Erik blir röd, men också ivrig.En: All eyes are on him now. He starts to glide forward. Laughter echoes in the air. He fumbles, he swings. The ice keeps coming at him over and over. He becomes a show, a comedy act. "Welcome to Stockholm!" shouts a friend. The laughter grows stronger. Erik turns red but also eager.Sv: Dagar går. Erik fortsätter falla. Men han reser sig upp igen. Han har fått nog av skrattet. Nu fylls han av envishet. Nybörjarstadiet försöker han lämna bakom sig. Träna, träna, träna. Det är hans mantra.En: Days go by. Erik keeps falling. But he gets up again. He's had enough of the laughter. Now he's filled with determination. He tries to leave the beginner stage behind. Practice, practice, practice. That's his mantra.Sv: En dag, något klickar. Känslan, rörelsen, balansen. Isen är inte längre hans fiende. Den kalla, slipade ytan är hans dansgolv. Skratten har tystnat. Vännerna ser på, förvånade. Eriks skridskor skär genom isen, stark och säker.En: One day, something clicks. The feeling, the movement, the balance. The ice is no longer his enemy. The cold, polished surface is his dance floor. The laughter has silenced. Friends watch, astonished. Erik's skates slice through the ice, strong and sure.Sv: Alla ropar nu. Inte av skratt, utan jubel. De ser inte den okontrollerade nybörjaren. De ser Erik, skridskoåkaren. Erik andas ut, leende. Igenkännande jubel ekar över Djurgården. "Välkommen till Stockholm, Erik!". Erik ler, han vet nu. Han hör hemma här.En: Everyone cheers now. Not with laughter, but with jubilation. They no longer see the uncontrolled beginner. They see Erik, the ice skater. Erik breathes out, smiling. Recognizable cheers echo over Djurgården. "Welcome to Stockholm, Erik!" Erik smiles, he knows now. He belongs here.Sv: Så vår Stockholmssaga slutar. Med en kille, Erik, som lärt sig skridskor. Med hans skratt, hans kämpaglöd, hans triumf. Med vänner, med is, med Stockholm. Stockholm stad som var ny, men nu välkänd. Stockholm som nu var hemstad, hans stad.En: And so our Stockholm tale ends. With a guy, Erik, who has learned to ice skate. With his laughter, his determination, his triumph. With friends, with ice, with Stockholm. Stockholm city, once new, but now familiar. Stockholm, now a hometown, his city.Sv: Novellen visar att med envishet och tålamod, kan man lära sig saker, även i en främmande miljö. En första gång kan vara okontrollerat, obekvämt, nästan förlöjligande. Men bara genom att ge det en chans, kan man övervinna osäkerheten och bli trygg. Det är Erik som visar oss detta, från att okontrollerat glida över isen till att mestra den med självkontroll och elegans.En: The story shows that with determination and patience, one can learn things, even in a foreign environment. The first time may be uncontrolled, uncomfortable, almost ridiculing. But only by giving it a chance, one can overcome uncertainty and feel secure. It is Erik who shows us this, from uncontrolled gliding on the ice to mastering it with self-control and elegance. Vocabulary Words:It's freezing cold: Det smäller om vintrig köldStockholm: StockholmErik: Erikstands there: står däron: påStrandvägen: Strandvägenlooking out: ser utover: överNybroviken: NybrovikenA chilling cold: Det kryper isigt kalltcrawls along: längs ryggradenhis spine.: langs ryggraden.Boxes of ice skates: Lådor med skridskorare in front of: hon finns framförhim.: honom.Doubt fills: Tvekan fyllerthe air.: luften.He moved: Flyttatfrom Kalmar: från Kalmarlured by: lockad avstudies at: studier påthe Royal Institute of Technology.: Kungliga Tekniska Högskolan.In Kalmar: I Kalmarthe sea is: havet ärhis playground.: hans lekplats.But in snowy: I snötäcktaStockholm: Stockholmit's the ice: är det isenthat rules.: som regerar.He has never: Han har aldrig

Redan på 1920-talet skapade Estrid Ericson sin egen syn på inredning där hon kombinerade allt hon gillade. Det blev oftast lysande. Hon är fortfarande förknippad med god svensk smak. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Estrid Ericson har gjort många egna tyger och vaser och prydnadsföremål i tenn som är eftertraktade. Hennes elefanter i karavan är ett mönster som spridits långt bortom Strandvägen i Stockholm där hon skapade sin egen formvärld på Svenskt Tenn. Det går inte att runda den adressen när man pratar om henne.Men Estrid Ericson var kanske allra skarpast när det gällde att ta fram storheten hos andra formgivare. Mest känd är hon för sitt samarbete med den österrikiske arkitekten och formgivaren Josef Frank. En lyckad duo vars gemensamma skapande fortfarande lyser starkt i samtiden.Nu kommer en omfattande biografi om personen och yrkeskvinnan Estrid Ericson. Möt designkritikern Hedvig Hedqvist som är författare till boken.Reporter: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj

2023.08.04., péntek, 8-9 óra Hív a vasút, áll a MÁV? Az elmúlt hónapokban komoly közfigyelem irányult a személyszállítással foglalkozó vasúttársaságra a MÁV-ra. Felújított és bezárt vasútvonalak, lerobbanó vonatok, késések, meleg miatt panaszkodó, a sinek mentén baktató utasok. E hírek alapján úgy tűnik, valami nagy baj lehet a magyar vasútnál, ami sokak szerint működőképesség határán van. Ami azért szomorú, mert más országokban komoly fejlesztések vannak benne és a jövő közlekedési eszközeként tekintenek rá. De vajon mi a valódi helyzet? Tevan Imre, a Hungrail Magyar Vasút című újságjának szerkesztője ARANYKÖPÉS: Nem sikerült ma hidat verni a szomszédainkhoz? Nagy baj. De ha holnap nem fog többé árok elválasztani, akkor híd se kell majd. A holnap mindig ma kezdődik. Balázs Béla, költő, író, filmrendező (1884) ÉP TESTBEN: A strandvízilabda vajon mi? Idén Strandvízilabda Világjátékok lesznek Indonéziában, 2023 augusztusában, ennek a rendkívül látványos sportnak a népszerűsítésére Sarudon egy bemutató rendezvényt szerveznek a Kalandpart Élménystrandon. Botzheim Frigyes, vízilabdázó, ötletgazda

Sekelskiftets världsutställningar var stora händelser som drog mångmiljonpublik. Framtidstron och förväntan på nya landvinningar var stor och många ville se de senaste tekniska lösningarna, uppfinningarna och estetikens utveckling. I Sverige hölls nationella utställningar på olika håll, med inspiration från kontinentens mer omfattande arrangemang. Hur kan man se på dessa utställningar - och vilka spår har de satt? Medverkande: Emelie Höglund och Julia Lundström från Hallwylska museet, och Anders Houltz, forskningschef vid centrum för Näringslivshistoria. Bild: Stockholmsutställningen 1897, sedd från Strandvägen (handkolorerat fotografi, Nordiska museet).

I veckans avsnitt gästas jag av Tom Bertling. Vi pratar om allt från vilka bilar han ägt under åren , TV-program som han jobbat med till Strandvägen 56 som är hans resturang på Östermalm i Stockholm samt tokiga bil- och båtevenemang. Trevlig lyssning!

I veckans avsnitt går Tove och hennes skånska sparris i parterapi för att återfå lusten och glädjen i relationen. Lotta har trålat i diverse odlingsforum och hittat en fråga om jordförbättring. Strandväxten 'Asparges Officinalis' får all anledning att känna sig förstådd. Den violetta sparrisen väcker otroligt starka begär. Ingen kan få nog av Hollandaise-sås. Och precis som vanligt inser samtliga inblandade nödvändigheten i att odla ännu mer sparris. Mycket nöje! Vill du också säga något? Skriv till Lotta och Tove på jordkommissionen.se Med Tove Nilsson och Lotta Lundgren Producent: Johan Dahlberg

Dette eventyr foregår i Nyborg er udviklet i samarbejde med Kulturregion Fyn.I dette eventyr skal I høre fortællingen om drengen Jens, som drager ud på en eventyrlig rejse for at sige farvel til sin bedstemor - den store historiefortæller. På eventyret hører I fortællingen om dengang, troldmandslærlingen Tatonka engang måtte gå gennem ild og vand for at gentænde ilden på Kongernes Bro. Et spændende eventyr med uhygge, udfordringer og en modig lille troldmand.Skrevet af: Stine Teilmann MaigaardIndtalt af: Christian Eiming

Nadia är lack för att hon inte vågade ge sitt nummer till en snygging på Strandvägen 1 och skyller det på Cass. Cass är äntligen (?) sitt diva-jag igen och är så redo att fylla 35 att hon har planerat fem outfits för sin fest… japp. Fem. Elsa har haft en av sina värsta mammadagar ever och är skitsur på följare som har massa åsikter om hennes inredning och val av väggfärger hemma. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Jönssonligan & Dynamit Harry Scen Sjutton: 56.04-1.00.30  Allt var bara ett missförstånd Vi Befinner oss i övervakningslägenheten och Person gör sina mannar redo och vi pratar polisrado, Mercedez och våra Scouterfarenheter och om Jan Nygren och Strandvägen med mera.

Ska nya byggnader vara samtida eller igenkännliga från äldre tiders bebyggelse? Författaren och journalisten Lars Anders Johansson vill uppmärksamma oss på den mångfald som traditionen erbjuder. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Den första november 1903 tändes lanterninen i Tjärvens fyr för första gången. Fyren ligger på ett ensligt skär i yttersta havsbandet i Stockholms norra skärgård. Tjärven är angöringsfyr för Furusundsleden in mot Stockholm. Skäret är bara 200 meter långt och 100 meter brett och dess högsta punkt höjer sig endast sex meter över havsytan. Vid hårt väder sköljer havet över hela klippan och där finns varken träd eller buskar. Endast ett rikt fågelliv. Där går inte ens att förtöja med båt och landstigning är endast möjlig när vädret är lugnt. Att bygga en fyr på en så gudsförgäten plats var ett komplicerat företag och bygget föregicks av intensiva diskussioner. Efter ett antal grundstötningar och skeppsbrott i vattnen runt Tjärven och Söderarm beslutades dock  att göra den lilla klippan till en fyrplats, då den tidigare angöringsfyren Söderarm befunnits otillräcklig och dessutom saknade mistlur. Det mest anmärkningsvärda med Tjärvens fyr är dock inte den svårtillgängliga placeringen, utan den ambitiösa gestaltningen. Arkitekten John Höjer valde nämligen att utforma fyren som en medeltida borg, med krenelerade bröstvärn, burspråk, torn och rundade fönster. Detta trots att byggnaden endast skulle beskådas av sjöfarare på avstånd, och av den stackars fyrpersonalen från Söderarm, som turades om att bemanna Tjärven i tvåveckorsperioder. Det fantasieggande sagoslottet som reste sig ur havet väckte diktaren Gunnar Ekelöfs intresse. I diktsamlingen Köp den blindes sång från 1938 finner man dikten Tjärven, där Ekelöf frågar: Vem flyttade slottet hit och satte det på ett ödsligt skär? Vem tog det ur öknen, djinn eller ande, vem bor i de hundra gemaken, nymf eller fe? Vem flyger i fjäderhamn dit, vem stiger dit upp ur de svartblanka vatten? 1956 renoverades Tjärvens fyr. Vid det laget hade de historiserande stilarna kommit ur modet till förmån för den strama funktionalismen. Dekorationerna skalades bort och fasaden kläddes med tidstypiska eternitplattor, vilket ansågs vara framtidens material. Mig veterligt har ingen diktare skaldat om den eternitklädda kuben, men skräckförfattaren John Ajvide Lindqvist har förlagt en berättelse om zombier till den lilla ön. Den medeltidsinspirerade sagoarkitekturen var av ett slag som idag med största sannolikhet skulle avfärdats som pastisch av dem som anses företräda den goda smaken, å andra sidan var den på många sätt typisk för sin samtid, som excellerade i arkitekturhistoriska referenser, om än kanske inte så ofta  i fyrsammanhang. Byggandet kring det förra sekelskiftet präglades av en hämningslös entusiasm inför arkitekturhistorien. Stilar ur det förflutna blandades hej vilt, men skapade tillsammans en helhet som vunnit uppskattning av eftervärlden. Till Sveriges och Stockholms lycka sammanföll denna eklektiska tidsålder med Stockholms mest expansiva fas. Medan de funktionalistiska pionjärerna ville klippa banden till historien ville de traditionella arkitekterna stärka dem. Mellan åren 1880 och 1890 bebyggdes 2000 tomter i Stockholms innerstad. Nästan hela den nuvarande stenstaden tillkom under detta decennium. I dag tycks de flesta vara överens om att resultatet blev lyckat. De lägenheter som uppfördes under denna period är de mest attraktiva i dag. Stenstadens popularitet är resultatet av god stadsplanering i kombination med god arkitektur. Denna typ av stadsbyggande skulle dominera fram till slutet av tjugotalet, då det utmanades av, och sedermera konkurrerades ut av, ett annat sätt att planera och bygga: funktionalismen. Skillnaden mellan den traditionella arkitekturen, eller arkitektur i klassisk tradition som den också kallas, och funktionalismen, är mer än en fråga om stil. Det var två helt skilda ideologiska paradigm som ställdes mot varandra. Arkitekturhistorien fram till funktionalismens genombrott är en historia av ständiga experiment. Lyckade grepp kopierades, misslyckade grepp förkastades. Därför är den traditionella arkitekturen paradoxalt nog ofta mer funktionell än den funktionalistiska, eftersom de senare förkastade den nedärvda kunskapen från föregångarna. Medan de funktionalistiska pionjärerna ville klippa banden till historien ville de traditionella arkitekterna stärka dem. Det gällde inte bara den specifika platsens historia, utan arkitekturhistorien i största allmänhet. Det finns en lekfullhet i stilvalen kring förra sekelskiftet som gav oväntade resultat. På Strandvägen i Stockholm samsas en rad historiska stilar i vad som likväl bildar en sammanhängande helhet. Ett talande exempel är Bünsowska huset, till vars utformning arkitekten Isak Gustaf Clason inspirerades av de renässansslott som han sett på resa i Loiredalen. Arkitekturen i klassisk tradition skiljer sig också från den modernistiska i synen på skönhet. De traditionella arkitekterna ville bygga vackert, och lutade sig därvid på den samlade erfarenheten ur arkitekturhistorien. Trots att skönhet är ett ämne som debatterats sedan antiken är det inte ovanligt att den samlade kunskapen på området avfärdas med relativiserande slagord som att skönheten ligger i betraktarens öga. Därför tenderar försvarare av klassisk arkitektur lämna de teoretiska resonemangen därhän och istället hänvisa till opinionsmätningar och attitydundersökningar som visar att människor alltjämt föredrar traditionell arkitektur. Men skönhet är inte en helt och hållet subjektiv fråga. Redan Pythagoras kunde till exempel på 500-talet före Kristus konstatera det gyllene snittets betydelse för vår upplevelse av harmoni. Den traditionella arkitekturen är en flera tusen år gammal experimentverkstad där denna typ av insikter empiriskt prövats. Opinionsmätningar bekräftar empirin. Modernisternas motstånd mot historiserande arkitektur springer ur Sigfried Giedions idé om stadens årsringar, att varje byggnad måste spegla sin tillkomsttid. De flesta skulle nog säga att de historiskt inspirerade byggnaderna på Strandvägen speglar sin tid i lika hög grad som de brutalistiska byggnaderna runt Brunkebergs torg. Det som ansågs vackert för hundra år sedan anses fortfarande vackert. Att verka i en tradition är inte att vilja vrida klockan tillbaka eller att vilja förvandla staden till ett museum. En tradition är en organisk process av ständigt framåtskridande. Den som kontrasterar det sena 1800-talets mångfald inom arkitekturen mot efterkrigstidens bedövande likriktning blir varse hur begränsad den blir som vill bryta med traditionen och klippa banden till historien. Sverige kring förra sekelskiftet var ett mycket fattigare land än Sverige idag. Att bygga hus var både dyrare och mer komplicerat. Ändå lades så mycket mer vikt vid byggnaders utformning och estetik än idag. Det sena 1800-talets industrilokaler, som Kvarnen Tre Kronor eller Münchenbryggeriet är idag uppskattade märkesbyggnader. Ingen möda sparades när nya byggnader skulle utformas. Inte ens om de låg på ett avlägset skär i Ålands hav. Historien tog inte slut, vare sig med modernismen eller det kalla kriget. Människors upplevelse och behov av skönhet försvann inte med industrialiseringen. Det som ansågs vackert för hundra år sedan anses fortfarande vackert. I dag befinner vi oss på ungefär lika långt avstånd från den historiserande sekelskiftesarkitekturen som från funktionalismens genombrott. Vi kan välja om vi vill vara en civilisation som reser riddarborgar ur havet, eller en som klär dem i eternit. Lars Anders Johansson

***Live från Stockholms Bokhelg! Nästa ordinarie avsnitt kommer 28 september***Varför är det så känsligt att prata om pengar, trots att det genomsyrar nästan allt människor gör? Gör rikedom människor bättre eller sämre? Har allt ett pris? Och vad kostar egentligen en jättestor lägenhet på Strandvägen?Tone Schunnesson är en perfekt samtidsförfattare. Debutromanen "Tripprapporter" fullkomligt golvade kultursverige när den kom 2016, och uppföljaren "Dagarna, dagarna, dagarna" blev välförtjänt nominerad till Sveriges Radios romanpris 2021. I en tid när alla säger sig värna det mänskliga men i själva verket mest bara gillar när saker är mänskliga på rätt sätt, vågar Tones texter sig på det fula och geggiga på riktigt. Därför är hon en självklar livegäst i Något Slags Känsla. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det ukrainska paret får jobb hos en byggare i Stockholm. Stepan får bland annat jobba hemma hos en av Sveriges mest kända personer. Men snart urartar allt. Byggaren tar deras pass och anmäls snart, misstänkt för människoexploatering. Östermalm, Stockholm i slutet av juli 2021. Två poliser kallas på kvällen till en adress nära exklusiva Strandvägen. En man har ringt polisen för att han känner sig hotad till livet av ett ukrainskt par. På platsen är det upprörda känslor, men när förhören genomförts så vänder historien. I stället är det mannen som grips misstänkt för att ha utnyttjat det ukrainska paret. Paret hävdar att de erbjudits jobb, men sen fått sina pass konfiskerade och pengarna har de inte sett röken av. P3 Krim idag om misstänkt människoexploatering på svenska byggen och restauranger. Programledare: Evalisa Wallin Viktor Ahldén   Medverkande: Stepan och Viktoria Mark Safaryan, advokat Erik Sjödin, docent civilrätt Eva Wintzell, åklagare Daniel Suneson, åklagare   Producent: Viktor Papini Reporter: Lova Nyqvist Sköld Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon: 0734-61 29 15

I dag pratar jag med Johan Forssell som är rättspolitisk talesperson för Moderaterna. Innan dess var han partiets migrationspolitiske talesperson. De senaste åren har han med andra ord haft hand om två av de frågor som väljarna ser som allra viktigast. Från och med i dag börjar jag med något nytt här på Rak höger. I fortsättningen kommer även podden att läggas ut som text, för de som hellre vill läsa än lyssna. Intervju med Johan ForsellVälkommen Johan Forsell till Rak höger!– Tack så jättemycket!Du är rättspolitisk talesperson för moderaterna och för 10-15 år sedan kanske inte det hade varit den viktigaste positionen, men nu skulle jag nästan säga att du har den viktigaste positionen i ditt parti – det här är ju den frågan som dominerar just nu.– Ja, så är det, om än av tråkiga skäl helt klart. Jag brukar säga det att för mig är rättsfrågor inte bara just rättsfrågor utan i grund och botten väldigt mycket frihetsfrågor. Moderaterna är ju ett frihetsparti och om man funderar på vilka de stora frihetsutmaningarna är idag så är det inte samma saker som när jag blev medlem i moderata ungdomsförbundet. Då handlade det mer om att kunna välja skola och den typen av saker. Backar man bandet lite till så handlade det om att Sverige skulle vara en del av Europasamarbetet och de fyra friheterna. Men när jag tittar på Sverige idag så tror jag tyvärr att vår tids frihetsutmaningar är saker som vi har kunnat ta för givna: att röra sig tryggt ute i det offentliga rummet och inte behöva oroa sig för nära och kära helt enkelt. För mig är det en väldigt hög grad inte bara en rättsfråga utan en frihetsfråga.Många skulle säga precis tvärtom. När man hör hur man beskriver hur Moderaterna har rört sig, beroende på vem man frågar såklart, så har det gått från att vara ett parti som har prioriterat frihet till ordning. Då skulle man kunna se det som att du, som förespråkar hårdare tag mot kriminaliteten, att du är ett symtom på förflyttningen som ditt parti har gjort från frihet och liberalism till mer repression och konservatism.– Jag tror att om man gör den analysen så bygger det på en oförmåga eller kanske ovilja att se hur Sverige är idag. Det är klart att om man har som utgångspunkt ett blankt papper, då kanske man kan se det på det sättet. Men om man tittar på hur Sverige är 2021 med mycket omfattande problem med gängkriminalitet som påverkar människors vardag och frihet på ett väldigt, väldigt beklagligt sätt då är det väl snarare så att de saker vi lägger fram kommer i grund och botten att öka människors frihet, de kommer öka människors integritet. Men det kräver ju att man tänker i två steg för att se det. – Antingen så håller vi så att säga människor frihetsberövade, att människor tvingas anpassa sig till de kriminella gängen och inte vågar gå ut, eller så vänder vi på steken och ser till att det är de kriminella som får anpassa sig. Man kanske inte vill göra det valet men nu lever vi i det land vi lever i och då får man utgå från det, det har i alla fall varit min filosofi.Man beskriver ju ibland som att det finns två parallella utvecklingar och ibland blir det svårt att få ihop bilden. Å ena sidan säger vissa att det dödliga våldet har minskat sedan 70-talet och att det är mindre våld i samhället. Å andra sidan kan man se att det är fler skjutningar och vi har en stor oro för kriminalitet. Det var två barn som blev skjutna när de hamnade mellan i en uppgörelse. En polis blev skjuten och vi väntar fortfarande på svar om varför han blev ihjälskjuten. Å ena sidan en beskrivning av ett Sverige som på vissa sätt kanske har blivit tryggare och å andra sidan ett Sverige där du riskerar att hamna mitt i väldigt grovt våld och där gängbrottsligheten har flyttat fram positionerna. Då finns det en beskrivning, att högern använder det här i populistiskt syfte och att man förstorar upp de här problemen för att vinna röster, att det är populism att förstora upp detta.– Ja, det är ju såhär i den politiska debatten att man inser ganska snart att man kan säga lite vad som helst – det kommer alltid finnas människor som vill misstolka eller hävda att man gör det av det ena eller andra syftet. När det gäller statistik så är det såhär att Sverige har exceptionella problem med gängproblematik, det går egentligen inte att hitta något annat land i Europa som har den här typen av problem, oavsett vilken siffra man tittar på. Men bortsett från statistiken: om man frågar svenska folket idag hur de ser på sin trygghetssituation så är de väldigt bekymrade.– När det gäller just otryggheten så har den aldrig varit så stor som den är idag. Då finns det vissa personer och politiker vars naturliga reaktion på detta är att hytta med fingret och säga att ”Ni upplever fel saker, ni ska inte känna på det här sättet”. För mig är det väldigt mycket ett von Oben-perspektiv, att man säger ”Du är inte alls otrygg lilla vän”. Min reaktion är väl snarare att okej, om människor säger detta, låt oss då lyssna på detta, låt oss ta in vad de säger och låt oss försöka förändra situationen. Det har varit min vägledande princip.– Sen får väl andra politiker resonera annorlunda men jag tycker att det är ett väldigt konstigt perspektiv att politiker ska säga åt människor vad de egentligen känner eller borde känna.Det är också ganska slående när man lyssnar på dig i riksdagens debatter och i mediedebatter att du är väldigt kritisk till Socialdemokraterna och regeringens arbete med de här frågorna. Men om man lyssnar på Socialdemokraterna när de pratar så framhåller de hela tiden samförstånd, samarbete, enighet. Alla är egentligen ense, låter det som. Enligt dem finns egentligen inte några stora konfliktytor med Moderaterna. De vill få det till att du bråkar i onödan och söker konflikt där det inte finns någon. Hur ser du på detta? Är det bara en retorisk strategi de har och i så fall varför gör de så?– Det är klart att vi är ense om en sak, och det är väl alla partier och människor i Sverige, nämligen att det här med våld och brott och kriminalitet är något väldigt otrevligt och något vi inte ska ha. Där finns ingen anledning att bråka i onödan, jag misstror inte mina politiska motståndares intentioner, jag tror egentligen att alla politiker vill väl. Men det är klart att om vi tittar på vägen dit och vad som ligger bakom den här typen av kriminalitet – där tycker vi väldigt olika. Inte alltid och i alla frågor men i grund och botten finns det helt olika perspektiv i detta där Socialdemokraterna och Miljöpartiet med stöd av Vänsterpartiet har en annan syn på detta. En syn att individen själv inte har så mycket ansvar. Det är sociala orättvisor som förklarar kriminalitet. Jag såg att det var någon s-politiker häromdagen som var intervjuad och beskrev orsaken som att man var uttråkad, det var det anledningen till varför unga killar begår den här typen av brott. – Det där går igen hela tiden och där kommer vi från vårt liberalkonservativa håll med ett annat perspektiv, nämligen att man har en väldigt stor frihet i Sverige men att den friheten tar slut exakt när man kränker någon annan människas frihet. Man har ett ansvar för sina egna handlingar, man kan inte peka fingret åt samhället och säga att “vi har ingen lokal” eller att man är uttråkad, utan man har faktiskt alltid ett eget ansvar. Jag vet att det provocerar en del. Men det perspektivet kommer jag att stå för. – Det är tuffa frågor, man måste vara ganska tuff i den här debatten och även vara hårdhudad, för det finns många som tyvärr tycker att det är oerhört provocerande att tala om individens ansvar. Och att det finns personer som inte bör få röra sig fritt ute i samhället, som måste inkapaciteras. Men jag säger det här därför att jag tycker så naturligtvis, det är grunden i den linje jag och Moderaterna driver. Sen tror jag faktiskt att gemene man känner att det ligger en hel del i det vi säger, jag hoppas det i alla fall.Sättet resonerar på nu går emot något slags grundplatta av värderingar som vi i Sverige har haft under lång tid, skulle jag säga. Och det är mer spritt än bara i den sittande regeringen. Jag kommer ihåg när dåvarande rikspolischefen, Dan Eliasson, satt i en tv-intervju spekulerade om en kille som hade dödat en kvinna på ett HVB-hem. Då sa han: ”Vad har den personen varit med om för någonting? Vilka omständigheter har den killen växt upp under? Vad är det för trauma han bär med sig?” Å ena sidan, om man ska vara så välvillig som möjligt så tänker han att det här är en traumatiserad människa som helt har tappat koncepterna och som är skadad på något sätt och det kan ju kanske stämma. Å andra sidan är det hans första impuls, att det är synd om den här människan som har gjort det här. När du pratar om de här frågorna får jag en känslan av att du bryter mot det här osynliga kontraktet vi har i Sverige, att vi ska lägga huvudet på sned och att innan vi pratar om repressiva åtgärder som fängelsestraff så ska vi prata om förebyggande åtgärder, gärna på ett generellt plan.– Precis så är det. Jag är ju liberalkonservativ, därför är jag moderat. Jag tror på ett fritt, öppet, tolerant samhälle där politiker så att säga inte styr och ställer i onödan. Men jag är fullt och fast övertygad om att också det öppna, toleranta samhället behöver tydliga gränser. Är det så att man gång efter gång väljer att överträda de gränserna måste det bli en tydlig konsekvens. Annars fungerar inte öppenheten och toleransen och det är det vi ser idag, att människor tyvärr tvingas dra sig tillbaka, man sätter upp galler för sina fönster, man kastar en orolig blick över axeln och håller sig inne om kvällarna. – Jag vänder mig också lite emot den bilden eller uppfattningen att man skulle vara mer godhjärtad om man är mjuk i den här typen av frågor. Konsekvensen av att vara mjuk och obeslutsam mot gängkriminella blir att det blir väldigt hårt och kantigt mot någon annan, nämligen mot allmänheten och alla som sköter sig. Men det kräver att man tänker i två steg för att inse att även uteblivna handlingar kan leda till resultat, men för någon annan, och i det här fallet just för allmänheten för att inte tala om brottsoffren och vad de tvingas uppleva gång efter annan när det inte blir någon konsekvens trots att de utsatts för väldigt dåliga handlingar och mår väldigt dåligt. Det är dags att vända på de här perspektiven. Att vara tuff mot de gängkriminella är också att vara mjuk eller snäll eller vilket ord man vill använda, mot brottsoffer och allmänheten. När jag pratar med människor i min närhet men även om man läser en bok som ”Tills alla dör” av Diamant Salihu eller ”Gangsterparadiset” av Lasse Wierup framkommer att många människor inte vågar vittna mot kriminella. De vågar inte prata med polisen, de vågar inte alltid prata med journalister ens. Och frågar man människor högt upp i samhället: ”Skulle du vittna mot gängkriminella” så säger många ”nej”, även de som är högt upp i samhället. En anledning till det är att de inte känner att det finns ett tillräckligt bra skydd för dem. De känner inte att det är värt den risken man tar för sig själv och för sin familj. Då har vi ett jätteproblem. Det är ett mindre problem om man bor i ett område som inte präglas av gängbrottslighet för då kommer du förmodligen inte ställas inför det dilemmat. Men bor du i Rinkeby, Angered, Bergsjön, Rosengård eller den typen av områden, då ställs du inför det här mycket oftare. Och även om du har den grundläggande moralen att man bör vittna så upplever många att det är en stor risk att ta det steget. Hur löser vi det problemet?– Jag har noterat att de allra flesta som är emot nya verktyg kring detta, inte själva bor i områden som plågas mest av gängkriminalitet. Jag möter aldrig så många krav på vad man kan kalla hårdare tag, som när jag rör mig i Tensta, Hjulsta, Rinkeby, Rosengård, Vivalla, och liknande områden. Där är man oerhört trötta på den här kriminaliteten. – Det finns de som vill definiera det som att det är svenskar mot invandrare, men de allra, allra flesta i de här områdena är skötsamma människor som bara vill ha ett bättre liv och de är dödströtta på de kriminella snorungarna som förstör så mycket för andra. De är dödströtta på att dras ned i det här narrativet att “alla invandrare begår brott”, som de drabbas av trots att de själva är skötsamma. För mig handlar det här inte om invandrare mot andra utan det handlar om en liten grupp kriminella mot alla vi andra som försöker leva våra liv så skötsamt som möjligt efter bästa förmåga. Men jag är genuint bekymrad över den här tystnadskulturen.– Det är klart att man kan åstadkomma en hel del med nya tekniska verktyg, övervakning och avlyssning men om vi inte får fler att våga träda fram och berätta om vad man har sett och hört, då blir det svårt att utreda brott. Det ser vi redan idag, en mycket omfattande tystnadskultur där många som har sett i sammanhanget mindre brott, de hamnar väldigt illa däran när de berättar. Det har varit flera sådana exempel den senaste tiden. Vad gör man? Jag tror att i grund och botten måste rättsstaten återta kontrollen över de här områdena och se till att det finns en närvarande polisen och att det inte är gängen som styr och ställer. Då handlar det om fler poliser och mer generella åtgärder. Men sen kan man göra en hel del på vittnessidan. Vi har pekat på det här med kronvittnen under en lång tid och det verkar äntligen bli verklighet någon gång framöver så det är bra.Och det innebär alltså att om du är en del av ett kriminellt nätverk så kan du, om du vittnar mot dina kompanjoner, få sänkt straff i utbyte.– Exakt. Vi har också pekar på det här med anonyma vittnen, som är omdiskuterat och det vet jag ju. Det innebär att man under vissa förutsättningar ska kunna skapa en möjlighet att vittna anonymt. Vi har sagt att ett åtal inte ska kunna baseras enbart på det anonyma vittnesmålet utan det kan vara en stödbevisning och det ska användas sparsamt. Vi talar om de allra mest allvarliga fallen här. Jag vill säga att vi tar inte lätt på invändningarna och vi prövar det här noggrant, och är medvetna om vad som ligger i de olika vågskålarna.– Jag tycker att det har varit ganska stora ord i debatten men man kan konstatera att det här finns redan både i Norge, i Danmark och Finland och de länderna är ju våra nordiska grannar. De är också rättsstater, precis som vi. Så om man säger att det här inte är förenligt med en rättsstat så säger man också i princip att våra nordiska grannländer inte är det och det tror jag egentligen att det är få som tycker, knappt ens de som säger så. Jag är övertygad om att man kan hitta bra system för att få det här att fungera och jag tror att det kan vara verkningsfullt just i de här specifika fallen. Sen måste vi se till att vi tar hand om våra vittnen på ett mycket bättre sätt. De bollas ofta runt mellan olika huvudmän; det är polisen där, det är kommunen där, det är socialtjänsten där. Vi har föreslagit att polisen ska ha en central enhet. Man vill att det bara ska komma in någon, gripa tag i den här familjen, lösa allting. Att de inte ska behöva tänka på alla praktiska grejer utan någon som får det att funka. Då borde det finnas ett centralt vittnesstödsprogram som tar hand om allt. De här familjerna lever under en sådan fruktansvärd press redan som det är. Så det finns mycket att göra även där för att människor ska göra det vi vill att de ska göra, nämligen berättas vad de har sett.Det är det som är det underliga här på något sätt. Vi är så beroende av vittnen i rättsprocessen, men det är en så stor uppoffring för vittnen, eller det riskerar att vara det. De måste lägga om livet, ibland måste man byta stad och förändra sitt liv. Det är ofta en mycket större frihetsinskränkning för vittnet till de här brotten än för den som har begått brotten. De är inte alltid häktade, de kan röra sig fritt i väntan på rättegång och det finns fall där de lyckas hota vittnen till tystnad när det väl blir rättegång och då faller många gånger fallen. – Det är precis så, inte minst i de här områdena. Som sagt, det handlar inte bara om personer som har sett väldigt allvarliga brott. Det var ett uppmärksammat fall, fallet Nimo. En 17-årig kille såg en mopedstöld och det resulterade ändå i dödshot och de tvingades flytta. I de här områdena, och de är tyvärr ganska många nu, så fattar många människor beslutet att det är bättre om man håller tyst och det är därför de blir så svårutredda de här brotten. Vi måste ta tag i det här, även med straffskärpningar naturligtvis. – Ger man sig på ett vittne så ger man sig på hela rättsstaten och då ska det bli en riktigt, riktigt kraftfull reaktion. Inget daltande, inget om, inget men. Det är något man inte gör och väljer man ändå att göra det måste rättsstaten visa sin hårda järnnäve och slå ner den i bordsskivan med all kraft och tydlighet. Det kommer att ge effekter, det är jag helt övertygad om.Rent konkret, har ni från moderaternas sida något förslag på vad man kan göra? – Vi är inte klara med den frågan, vi kommer att presentera ytterligare delar men det är så att ger man sig på ett vittne, då ska man få ett riktigt ordentligt straff. Det är inte konstigare än så. Då har man ingenting ute i samhället att göra på lång tid. Det kom en utredning från polisen där man beskriv just den gängbrottslighet som systemhotande. Att det rör sig in i samhällskroppen, man har människor som påverkar allt. Man hotar poliser och andra myndighetspersoner. Hur är din bild? Hur allvarligt är läget i Sverige nu? Var befinner vi oss?– Vi har haft många debatter om det här och jag får ofta höra att det finns andra länder där det är värre och sen kommer något exempel från Baltimore, Italien eller Latinamerika, att det är fler skjutningar. Och det är klart att om det är utgångspunkten så finns det väl alltid någon annanstans där det är värre. Men vi talar om Sverige här. Och Sverige är på så många sätt ett fantastiskt land, ett av världens bästa länder med stor frihet, hårt arbetande, strävsamma människor, ett samhällskontrakt, en tillit som fungerar och har gjort det under decennier. Det är därför som detta blir så märkligt just när det kommer till lag och ordning, brott och straff, till otryggheten, för där är situationen jäkligt allvarlig.– Tittar man på det dödliga våldet och dödsskjutningar så ligger Sverige i Europatoppen de senaste tjugo åren. Att jämföra med de övriga nordiska grannländerna eller Tyskland, som vi i övrigt brukar jämföra oss med, det går inte. Så ja, situationen är allvarlig. Det är ingen naturlag att det ska se ut på det här sättet men det är inte heller en naturlag att det ska fortsätta såhär. Jag tycker att de internationella jämförelserna visar att när den här typen av kriminalitet får ett ordentligt fotfäste, då är det ofta väldigt svårt att hantera den. Det är därför jag menar att det är nu och några år fram i tiden som vi kan göra detta, annars kommer det bli betydligt tuffare.– Men i den delen är jag optimist. Jag är fullt och fast övertygad om att det går att få ordning på det här igen, men det kommer att kräva att vi vågar lyfta på en de stenar vi inte lyft på tidigare. Vi måste utmana en del ”sanningar” som har beskrivits i debatten och att vi måste våga vända på perspektiven. För mig handlar det inte så mycket om att göra vad vi alltid har gjort och sedan lägga på tio procent. Jag tror snarare att man behöver perspektivet låt oss börja med ett blankt papper och fundera på vad är det som krävs för att hantera det här och lösa problemen? Där vill jag att Moderaterna ska vara.Nu har vi pratat mycket om gängkriminaliteten och den har en väldigt stor påverkan, men sen finns det andra frågor som är så att säga mjukare i ett avseende, men där många upplever oro och man upplever att man har svårt att påverka sin egen närmiljö. Det är till exempel Västra hamnen i Malmö där det har varit väldigt mycket oro och stök och där boende misshandlats när de har försökt att säga till. Då har du några på vänsterkanten som försöker beskriva det som att rika, vita svenskar försöker att begränsa livsutrymmet för rasifierade som inte har lika mycket pengar. De boende där är dock mer blandade än de låter påskina och det handlar om något annat. Samma med Strandvägen i Stockholm som har varit på tapeten där det har varit streetracing, oro och ordningsproblem. Och i Göteborg är det bland annat Klippan nere vid hamnen och centralt vid Masthuggskyrkan som liknande problem uppstått. Det är svårt för de boende att gå ner själva klockan tolv en natt och säga ”Hörni killar jag ska upp till jobbet imorgon”. Det här är en svårare fråga på ett sätt för det är ordningsproblem men det är inte alltid grova brott det handlar om. Men det handlar om något som får människor att uppleva att de förlorar kontrollen över sin närmiljö, att man inte känner sig trygg, man vill inte gå ut med hunden och liknande. Det där är något som sker parallellt med den här allvarligare brottsligheten som såklart riskerar att vara systempåverkande på ett sätt som det här inte är. Har du någon reflektion kring de här debatterna? Kan man göra någonting från rättsstatens sida för att komma åt det här eller är det något annat? – Mitt svar där är väl samma svar som när de här gängen beter sig illa på andra platser runtom i Sverige. Gatorna finns till för alla, inte för de som tar sig rätten att vara där och trycka undan alla andra. Ibland låter det nästan i den svenska debatten som att det är en mänsklig rättighet att få bete sig illa och när någon säger åt en blir man kränkt. Men det är som jag sa att det fria, öppna, toleranta samhället som jag vill ha bygger på premissen att min frihet slutar när jag kränker någon annan människas frihet. Det är den insikten som måste återupprättas i samhället, att man har ett eget ansvar för sina handlingar.– Det vi har sett är möjligen motbeviset på den här retoriken att Sverige i grund och botten skulle vara väldigt tryggt, men att det finns problem i några områden. Det ser inte ut så numera, utan den här typen av problem finns faktiskt runtom i Sverige – i stora städer, i mindre, på landsbygden, inne i stadskärnorna och lite utanför. Det är ett nytt normalläge vi ser och frågan är väl om vi lyckas dra några slutsatser av det eller om det bara kommer att fortsätta i tangenternas riktning.Nu när man har hackat de stora krypterade tjänsterna så har man lyckats fälla människor i ledargarnityret i kriminella nätverk, i till exempel Vårbynätverket. Personer som annars är svårt att komma åt. Men så kanske man ser man att skjutningarna inte minskar. Det står yngre människor redo att ta över. Då har jag sett en reaktion, åtminstone i sociala medier, att det inte löser något att döma dem. ”Även om vi låser in ledaren för Vårbynätverket. Även om han är borta i 17 år löser det ingenting. Hårda straff löser ingenting för det är någon annan som tar över bara”. Jag vet inte vad man ska kalla den attityden men det är något slags uppgivenhet eller att man tycker att det här snacket om hårdare straff för grovt kriminella, det löser ingenting om det bara kommer nya hela tiden. – Det där är som du säger ett exempel på den uppgivenhet som finns i debatten. Jag tror att när man jobbar med rättsfrågor måste man vara lite kylig. Man kan inte stirra sig blind på vad som händer från vecka till vecka. Man får titta på de lite längre linjerna. Ett exempel på det var här i våras när skjutningar lyckligtvis gick ner litegrann. Då var regeringen oerhört pigg på att direkt kalla till presskonferens och säga ”titta nu har de sjunkit med 30-40 procent här!”. Sen nu när majsiffrorna kom och skjutningarna var fler än året innan såg jag ingen motsvarande presskonferens. Det är konstigt det där. – Men det kan ju variera beroende på en mängd olika faktorer, om det är varmt eller kallt, vad som händer i gängen och så vidare. Jag tror att det som har hänt kopplat till Encrochat är positivt. Det är bra att få bort de här, för till skillnad från tidigare så innebär de här att det finns en reell möjlighet att slå till mot gängens ledare, det kommer att ge effekt. Därmed inte sagt att problemen är lösta. Det beror också på om man förmår att verkligen lagföra dem och hur lång tid det dröjer innan de är ute på gatorna igen. Och där kan man dra paralleller till andra rättegångar men att det här är något positivt, det är för mig helt självklart. Sen är väl frågan just om det här är en tillfällig positiv effekt eller om det är den långsiktiga vändning vi vill att det ska bli. – Man kan notera att den här informationen har getts till oss av andra länder. Det här är ingen möjligt att göra i Sverige. Och det är det som är så märkligt att Sverige är det land i Europa som förmodligen har störst problem med gängkriminalitet men ändå har vi den svagaste lagstiftningen på det här området. I realiteten är vi beroende av vad andra länder delar med sig av till oss för att kunna lagföra de här personerna. För mig är det självklart att vi borde ha den här kompetensen och lagstiftningen själva. Det är det vi har sagt, det som kallas för proaktiv avlyssning. Sen innebär det naturligtvis inte att man ska kasta alla rättssäkerhetgarantier överbord – tvärtom. Vi har ett upplägg där vi tycker att vi har tagit höjd för det och att det ska ske på ett rättssäkert sätt. Men det här är något positivt för möjligheten att få folk lagförda och vi behöver skaffa oss den här kompetensen och lagstiftningen själva. Jag är helt övertygad om det. Man kan också tänka att när nya krafter försöker etablera sig kan det ske en våldstopp så du får en effekt där det ser ut som att det är värre. Å andra sidan, om du låter till exempel Vårbynätverket som var, och fortfarande är, väldigt hierarkiskt uppbyggt och verkar vara ganska kompetenta (om man kan använda ett sånt ord i det här sammanhanget), om du låter dem bita sig fast får du mer av en maffia. Då kan det bli färre skjutningar på gatan, när en maffia dominerar hela områden och en marknad. Å andra sidan blir samhällspåverkan mycket större när du har den typen av gruppering med mer makt, medan de nya grupperingarna som försöker etablera makt på gator gentemot varandra, de har inte den kunskapen och möjligheten att påverka samhället lika mycket än. Även om du får en topp i skjutningar när man får ett maktvakuum så kan det vara något som är långsiktigt positivt, även om det låter lite perverst att säga det när det är fler skjutningar. – Ja, man ska vara försiktig hur man tolkar det här. Skjutningen är ett ganska trubbigt exempel eller indikator på tillståndet i landet. Sen finns det en del som säger att ”går skjutningarna ner visar det att vi är på rätt väg, går skjutningarna upp är vi också på rätt väg”. Det blir inte heller intellektuellt hederligt utan man får nog pussla ihop olika faktorer. – Man kan säga en sak om skjutningarna: de påverkar ändå otryggheten i samhället. Det är klart att det är väldigt otrevligt att det skjuts ute på gatorna, att folk springer runt med militära vapen. Och det har också funnit personer som hävdar att det påverkar inte gemene man så mycket eller att man behöver inte vara rädd för att drabbas men det har vi väl gång efter annan konstaterat att så är det inte. Utan när de här personerna tar fram sina AK-47:or och sprejar trettio kulor då viner kulorna åt alla håll och de är kanske inga precisa skyttar i den delen. Det är jäkligt otrevligt att det finns så många vapen i omlopp, i händerna på personer som har ett fruktansvärt våldskapital och som är helt likgiltiga inför om människor drabbas och vem som drabbas.Om man ska vara lite kritisk mot er i Moderaterna och Alliansen då. Det danska åtgärdspaketet, det så kallade bandepakken, lades fram redan 2009. Då hade jag precis flyttat från Danmark. Men när jag flyttade till Danmark, till Odense, jag tror det vara samma vecka så sprängdes en Hells Angels-lokal i det här gängkriget som utkämpades på 00-talet mellan det man kallade ”Rockare” som är MC-gängen och invandrargäng. Det är den uppdelningen man har i Danmark. Men då lade de fram det första åtgärdspaketet, sen har de lagt fram två till efter det. 2009 satt alliansregeringen vid makten och man hade majoritet i riksdagen, man behövde inte ta hjälp av något annat parti som efter 2010. Ändå så har det dröjt såhär länge tills ni verkligen förstod att det här är en så viktig fråga. Hur kommer det sig? Varför fattade inte ni, eller vi ska jag väl säga, det här då? Varför fattade man det 2009 i Danmark, men inte i Sverige?– Det är som du säger, det har varit flera paket i Danmark. Vi bjöd hit Danmarks förre justitieminister från de konservativa för att lära oss om detta och höra hur man arbetade i Danmark. Det har väl inte undgått någon att vi talar mycket om Danmark och det är inte för att Danmark på alla sätt är ett bättre land än Sverige. Men för 15 år sen hade de tuffa problem med gängkriminella och man bestämde sig för att gör något åt det. Inte bara gör det som låter bra, det som ger flest pressklipp, utan det som verkligen gör det svårt att vara gängkriminell i Danmark. Och det har fungerat. Antalet gängkriminella personer i Danmark har minskat kraftigt de här åren. Det är klart att det fortfarande finns kriminalitet i Danmark, självklart. Men medan personer med gängkoppling har minskat där så har det exploderat i Sverige. Det är den jämförelsen som är intressant.– Varför gjorde man inte mer tidigare? Så är det väl lite oavsett samhällsproblem, att man borde alltid ha gjort mer tidigare, för när de väl har uppstått så har de uppstått. Jag vet inte om jag är rätt person. Det är det som är så härligt med att vara journalist, att sitta vid sidlinjen, för då har man alltid det moraliska övertaget: ”Varför gjorde ni inte mer?”– Jag fick den här portföljen i början av 2019 men det är klart att man kan peka på några saker. En sak är att det har hänt något i Sverige de senaste fem åren, vi hade inte alls de här problemen med kriminalitet för 10 år sen. Den fanns, men det är något som har hänt de senaste fem, sex åren då det här verkligen har exploderat om man tittar på skjutningar och personer i de här miljöerna. Ett annat svar som kanske är lite jobbigare är att det har funnit ett perspektiv kring att de här typerna av problem egentligen kan förebyggas genom olika sociala insatser. Att det där med straff inte är så viktigt. En attityd att det är frågor som man inte ska skriva eller prata så mycket om och där den som tagit upp det ibland har fått utstått saker och ting som är rätt otrevliga. Det är det paradigmet so, tyvärr har varit förhärskande i ett antal år kring detta. And here we are.– Man kan prata mycket om hur det har varit, men jag är mer inriktad på att se till att om tio år blicka tillbaka och att vi då ändå har lärt oss något och gjort något åt problemen. Men jag tror att de här frågorna mår bra av en balanserad debatt där argument bryts mot varandra. Där man kan säga saker utan att hela tiden bli anklagad för att man har dunkla syften. Jag tror att det är väldigt få personer i Sverige som har det. Precis som i andra frågor som migration och integration. Jag tror att de allra flesta vill väl men sen kan man tycka olika. Sverige skulle må bättre av en mer chosefri diskussion där olika sakargument kan diskuteras. Även om jag att det har blivit bättre, men man behöver inte backa bandet särskilt långt tillbaka för att se exempel på en diskussion som inte var sund.Du tog upp migrationsfrågan. Hur mycket av det här är relaterat till migration? För i många av de här områdena vi pratar om där kriminaliteten bitit sig har de boende till stor del utländsk bakgrund. Bland de gängkriminella så är det till har en förkrossande majoritet utländsk bakgrund, både i första, andra eller tredje generationen. Så hur mycket av det här är så att säga har att göra med ett integrationsmisslyckande och hur mycket har att göra med rättspolitik? För i Finland till exempel, där har de inte den här typen av gängproblem och de har inte heller haft en så stor migration som Sverige har haft. De har inga utsatta områden.– Det finns absolut en koppling, så är det. Sen ska man gärna framhålla det jag sa tidigare, att de allra flesta människor som kommer till Sverige är precis som vem som helst och vill bara ha ett bättre liv för sig själva och för andra. Jag tror att de i mångt och mycket är mer förbannande över de kriminella än vad medelsvensson är eftersom de ofta påverkas mer. Det är i alla fall min erfarenhet. – Men det finns en koppling och den beror på en migration som över tid har varit för omfattande i kombination med en integration som inte alls har fungerat. Och även om man alltid har ett eget ansvar, så är det självklart så att i den typen av utanförskap och segregation där blir tyvärr en del killar framförallt ganska lätta offer för att rekryteras av de här gängledarna. Det handlat inte om att man börjar begå småbrott utan tyvärr begår man tunga brott väldigt tidigt, långt ner i åldrarna. De blir utnyttjade på grund av straffrabatter och den tandlösa ungdomsvården. Det är ofta killarna som är 16, 17, 18, 19 år som håller i vapnet, det är så det ser ut.– Jag tror att om vi ska få ordning på de här handlar det om den ganska akuta situation vi har så måste vi först och främst skärpa rättspolitiken. Sen behövs det en långsiktig mycket stram migrationspolitik för att kunna klara integrationen av dem som har kommit till Sverige och en omläggning av integrationspolitiken. Bort från alla projekt som många politiker älskar, bort med tidsbegränsade insatser, någon miljon hit, någon projektplan dit. Vi behöver mer av de här grundslagen. – Man ska växa upp i familjer där mamma och pappa går till jobbet. Man ska lära sig svenska, därför att livet i Sverige blir enklare då. En skola som fokuserar på kunskap. Skolan är om något en murbräcka mot segregation. Vad jag försöker sätta ord på är att det handlar kanske om att göra färre saker men att se till de fungerar riktigt bra. Det är nyckeln för att motverka den här segregationen och allt det här måste vi göra över tidStor tack Johan Forsell för att du var med i Rak höger!– Tack så mycket för att jag fick vara med!Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Sommaravslutning, Per är helt slut för att orten har klankrig utanför hans fönster och Hanif är trött på att lära materialism till socialister.

Kalle Berg och Babs Drougge, men idag Carl-Johan Ulvenäs, på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Anis Don Demina, Ison Glasgow och Margret Atladottir. Stefan Löfven ser ut att släppas fram som statsminister, men baserat på en deal som det verkar råda extremt olika känslor kring. Vi reder ut röran i svensk politik Sen ska vi till Strandvägen. Boende klagar på streetracing och hög musik, marken är fri säger besökarna. Konflikten om vem har tillgång till det offentliga rummet har tagit sig till Stockholms paradgata.

Kristallkronorna i våningarna på Strandvägen rasslar på grund av street race, har man rätt att klaga på oljud när man bor i stan? I Hammarkullen har en brand härjat i ett flerfamiljshus och vi pratar med Miki, en av hjältarna som hjälpte till att evakuera byggnaden. Ebba Busch anklagas för att ha lånat lite väl mycket av sitt tal på Almedalsveckan från Kamala Harris, Måneskin gör SUCCÉ och kallas av nån anledning för vår tids ABBA samt, hur fan kan Italiens landslags förbundskapten Roberto Mancini ha en sån otrolig kropp vid 56 års ålder? Vi ringer upp fysioterapeuten Jacob Gudiol. Sist men inte minst har vi med oss myggforskaren Anders Lindström som svarar på alla våra frågor om mygg, finns det personer som drar åt sig mer mygg? Vad är absolut bäst för att undvika att bli myggbiten? Programledare: Anis Don Demina, Ison Glasgow och Margret Atladottir. Kodjo Akolor, Katherine Zimmerman och David Druid är på semester!

Polismordet i Göteborg. Kristersson ger upp - nu får Stefan Löfven sondera. Prins William och Harry avtäcker en staty av prinsessan Diana. En tredje massgrav hittad i Kanada. Motorljud som stör på Strandvägen. Studio Etts programledare Li Hellström går i pension.

I dagens avsnitt bland annat: G7-länderna enas om global minimiskatt på 15 procent, högljudda ungdomsgäng och streetracing på Östermalm i Stockholm, häktade rapparen Yasin Mahamoud vinner Grammis samt Arizona avser återinföra gaskammaravrättning med vätecyanid https://radio.bubb.la/sondag-6-juni-2021/ Länkar som diskuterades i dagens sändning: G7-länderna enas om att förbinda sig till en global minimiskatt på 15 procent för att försöka förhindra att stora multinationella företag flyttar sina vinster till länder med de lägsta bolagsskatterna, antalet länder som ansluter sig till avtalet kan komma att utökas under G20-mötet i juli Strandvägen i Stockholm allt mer otrygg, boende beklagar sig över högljudda ungdomsgäng och streetracing mellan Dramaten och Djurgårdsbron, Östermalms stadsdelsnämnd kallar till digitalt stormöte för att diskutera möjliga åtgärder varav en är att skapa en hundrastplats för att få fler att vistas i området kvällstid Häktade rapparen Yasin Mahamoud vinner Grammis i hiphop-kategorin, Grammis meddelar att man inte sympatiserar med de kriminella gärningar som rapparen i och med kvarhållandet i häktet tros fällas för, bedömer konstnärlig prestation utan hänsyn till eventuellt brott Arizona avser återinföra gaskammaravrättning för dödsdömda brottslingar med vätecyanid, mer känt under det tyska namnet Zyklon B, ingredienser för 2 000 USD införskaffade och sedan 22 år oanvänd gaskammare besiktigad för ändamålet

Har ni besökt eller passerat den lilla byn Vassijaure är sannolikheten stor att ni även har sett den oerhört vackra, teglade stationsbyggnaden. Den uppfördes 1913 efter ritningar av Folke Zettervall som var chefsarkitekt vid Statens Järnvägars arkitektkontor mellan åren 1895 och 1930.↠Stationshuset i Vassijaure var inte det enda som bär Folkes signum. Han ritade faktiskt inte mindre än 260 stationsbyggnader under sin år på SJ. Det finns även hus på tjusiga adresser som Strandvägen och Odengatan i Stockholm som är ritade av Folke Zettervall.↠Men vad har det att göra med en podd som Husky?↠Arkitektur, design, fjäll och natur hör faktiskt ihop en hel del. Genom människans historia har vi ju alltid sökt oss till dalar, berg och skogar i jakten på mat, skydd, upplevelser, rikedom och vällust. Eller bara av ren nyfikenhet och upptäckarlust.↠För att klara av dessa utmaningar och strapatser i stundtals kärva miljöer - ja då måste vi ju uppfinna skydd till våra tämligen bräckliga, nakna kroppar. Både i form av hus och kläder. Och vilka är det egentligen som står bakom alla dom där, ofta färglada, jackorna och de astronautliknande skidglasögon - som vi friluftsmänniskor så ofta lufsar runt i?↠Haglöfs och Spektrum släpper denna vinter en gemensam kollektion designad för friåkning: Vassi. Så häng med i en djupdykning och en titt bakom kulisserna på skapelseprocessen av funktionskläder av högsta klass.↠Jag pratar även med den skidåkare som står bakom Haglöfs Vassikoncept: Per Jonsson, och jag hinner även med en direktrapport från Vassijaure tack vare snowboardåkaren Kajsa Määttä som berättar om livet vid foten av berget. Support till showen http://supporter.acast.com/husky. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Gull-Pippi har emigrerat till Amerika tillsammans med färghandlarn. Bärta och sotaren Johan har blivit ett par. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På så vis blir Johan far till det barn som egentligen är Augusts – gossen Gunnar. Bärta berättar sin hemlighet för Emelie om vem som är Gunnars riktige far.Lotten – Augusts, Emelies och Olofs mor – har drunknat då hon tillsammans med Tvätt-Johanna vinterbykade.Det blir för dyrt för Emelie och hennes syskon att bo kvar så de flyttar tillbaka till Åsöberget och Tummen och Matilda. Gertrud och Rudolf har gift sig och med sina barn flyttat till den nya stadsdelen Sibirien. August tar över firman som byggmästare efter Fredrik Bodin. Han har gift sig och flyttat ifrån sina fosterföräldrar till den nya Strandvägen.En dramatisering av de tre första delarna av Per Anders Fogelströms stora romansvit om Stockholm, Mina drömmars stad, Barn av sin stad och Minns du den stad.Förlängd lyssning! Serien finns nu tillgänglig till 1 november 2025.Stad-serien – slutet på Barn av sin stad och början av Minns du den stad. Del 5 av 8. Av Per Anders Fogelström i dramatisering av författaren själv.I rollerna: Emelie – Mimmo Wåhlander, Gertrud – Christina Schollin, Rudolf – Björn Gustafson, Olof – Tommy Berggren, Gunnar, som vuxen – Helge Skoog, Arthur – Sven-Bertil Taube, Janne – Runar Martholm, Petter – Olof Lundström, Modellen – Marianne Carlbeck, August – Lars Edström, August hustru Ida – Kristina Adolphson, Johan – Lars Passgård, Bärta – Gunnel Sporr, Basen hos Melinders – Nils Eklund, Tilda – Marianne Stjernqvist, Konrad Melinder – Jan-Olof Strandberg, Melinders kamrer – Åke Lagergren, Strömgrenskan – Marie Isedal, Jenny (Rynkan) – Yvonne Lombard, Julius Törnberg – Ingvar Kjellson, Ingeborg – Inga Gill, Ingeborgs fästman – Ernst-Hugo Järegård, Gunnars vän Acke, ungsocialist – Börje Ahlstedt, Kusken – John Norrman, Kung Oscar – Georg ÅrlinBerättare: Per Anders FogelströmDessutom medverkade: Berit Marianne, Anders Edström, Nils Åsblom, Peter Schildt, Hans Huss, Peter Thelin.Försångare och komposition av Baxarsången: Olle Adolphson.Vid pianot: Ragnar DahlRegi: Per EdströmFrån 1965 och 1968.

Gull-Pippi har emigrerat till Amerika tillsammans med färghandlarn. Bärta och sotaren Johan har blivit ett par. På så vis blir Johan far till det barn som egentligen är Augusts gossen Gunnar. Bärta berättar sin hemlighet för Emelie om vem som är Gunnars riktige far. Lotten Augusts, Emelies och Olofs mor har drunknat då hon tillsammans med Tvätt-Johanna vinterbykade. Det blir för dyrt för Emelie och hennes syskon att bo kvar så de flyttar tillbaka till Åsöberget och Tummen och Matilda. Gertrud och Rudolf har gift sig och med sina barn flyttat till den nya stadsdelen Sibirien. August tar över firman som byggmästare efter Fredrik Bodin. Han har gift sig och flyttat ifrån sina fosterföräldrar till den nya Strandvägen. En dramatisering av de tre första delarna av Per Anders Fogelströms stora romansvit om Stockholm, Mina drömmars stad, Barn av sin stad och Minns du den stad. Lyssna och ladda ner till och med 31 december 2022. Stad-serien slutet på Barn av sin stad och början av Minns du den stad. Del 5 av 8.  Av Per Anders Fogelström i dramatisering av författaren själv. I rollerna: Emelie Mimmo Wåhlander, Gertrud Christina Schollin, Rudolf Björn Gustafson, Olof Tommy Berggren, Gunnar, som vuxen Helge Skoog, Arthur Sven-Bertil Taube, Janne Runar Martholm, Petter Olof Lundström, Modellen Marianne Carlbeck, August Lars Edström, August hustru Ida Kristina Adolphson, Johan Lars Passgård, Bärta Gunnel Sporr, Basen hos Melinders Nils Eklund, Tilda Marianne Stjernqvist, Konrad Melinder Jan-Olof Strandberg, Melinders kamrer Åke Lagergren, Strömgrenskan Marie Isedal, Jenny (Rynkan) Yvonne Lombard, Julius Törnberg Ingvar Kjellson, Ingeborg Inga Gill, Ingeborgs fästman Ernst-Hugo Järegård, Gunnars vän Acke, ungsocialist Börje Ahlstedt, Kusken John Norrman, Kung Oscar Georg Årlin Berättare: Per Anders Fogelström Dessutom medverkade: Berit Marianne, Anders Edström, Nils Åsblom, Peter Schildt, Hans Huss, Peter Thelin. Försångare och komposition av Baxarsången: Olle Adolphson. Vid pianot: Ragnar Dahl. Regi: Per Edström. Från 1965 och 1968.

Hör hela avsnittet här: https://www.svegot.se/2020/06/02/sverige-vaknar-2-juni-2020/

Avsnitt 113 är här! Den här veckan lånar vi en flång ny Cheva Colorado och tar en tur på stan. Rent av den fina delen av stan. Det blir ett ytterst spretigt samtal när vi recenserar bilen och det som passerar utanför rutorna. Blir allt från Tesla-dissar, V8-ljud, 65:a Impala med krussad plyschinredning till Bluesmobile, mans-kramar,  och silikon-inlägg i rumpan. Helt enkelt ett helt vanligt podd-avsnitt. Möjligtvis aningen rörigare. Vi får skylla på att vi blev distraherade av allt som hände kring Stureplan och längs vår väg till Strandvägen. Häng med i baksätet och sitt still!

Den oerhört folkkära artisten, tv-stjärnan och matfantasten Plura Jonsson ägnar helgen åt att spela på Strandvägen, laga en mustig höstgryta och delta i en amatöruppsättning av Romeo och Julia.Programledare: Hugo RehnbergProducent: Clara Wallin See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Taimi Ströms fina lilla timmerstuga ligger på höjden ovanför familjen Söders gård efter Strandvägen i Storsjö. Från ”Ströms kulle” har hon utsikt över Storsjön och ser toppen på Henvålen. Bakom stugan ligger Tossåsfjällen och Lunndörsfjällen. Familjen Ström har varit i Storsjö sedan 70-talet och trots att Taimi kanske betraktas som turist så känner hon sig… Läs mer »

Alla ska vi sjunga jämlikhetens lov. Från Strandvägen till Fittja. Från alldagligaste byråkrat till mest högstämda operasångerska. Från DN-krönikör till standup-charmör. Från villakvarter till ort, dag som natt, från fur till gran, i byn och på stan. Jämlikhetens självklara dygd skall leda oss vid handen, från vaggan till graven. Vi skall prisa den vart vi går och står och vi skall låta den viskas genom skägg och hår. Dess budskap skall vi föra fram, snälla som små lamm, ty ingen härinne kan väl vilja förpesta sitt sinne; att våga tänka, eller ens vagt förnimma! Att jämlikhet är bluff och båg och vansinne. Av Jon Nylander Publicerades 2018-04-24: https://www.mises.se/2018/04/24/jamlikhetens-fyra-ryttare/ Inläsning: Simon Gustafsson

Vi gästas av Daniel Müllern på Villa Strandvägen och pratar om galor, tävlingar, utmattning, tv-shower och vem som egentligen bör kalla sig kock. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Öppet alla dagar från 11:00 tills när de sista gästerna går hem (senast 01:00)- hur trevligt!? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Feels Like... episode 52 give you yet another deep, soulful and groovy mix from Ronny Elvebakk! This mix was recorded live from one of his recent gigs in the heart of Stockholm at a place called Strandvägen 1.As always the night had everything from deep, soulful vibes to jackin funky madness and some house and disco classics, all for the love of the music! Enjoy!!!Support Your Local Deep House Dealer!!!Episode 52 Tracklist1. Larse feat. Lisa Shaw - Wanna Be Like You2. Butch & C.Vogt - Bliss3. Fred Everything & Atjazz - Hayden's Dance4. Juliet Mendoza - My City5. Dirtytwo - Time & Space (Enter The Void Remix)6. Ivan Latyshev - I Wanna Dance (Saison Remix)7. Alexander Robotnick - Peace and Love8. Mr. V - Somethin Wit Jazz (Dario Dattis Remix)9. Eli Escobar - Up All Night Pt 210. Midland - Final Credits11. Coeo - Mydonna12. Sister Sledge - Lost In Music (Bordertown Dub)13. Art Of Tones - I Just Can’t (Get over It)14. Josh Butler - What Is Real?15. Hardrive: 2000 feat. Lynae - Never Forget (When You Touch Me) (Dance Ritual Mix)Feels Like... is presented by Mix Media Arts! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Feels Like... episode 38 give you a deep, soulful and groovy mix from Ronny Elvebakk!This mix was recorded live from one of his recent gigs in the heart of Stockholm at a place called Strandvägen 1. This night had everything from deep, soulful vibes to jackin funky madness and some house classics, all for the love of house music, and the place was absolutely jam packed from the first track to the last!Since Ronny always play for 5 hours or longer this is just a little taste of the full set. Enjoy!!!Support Your Local Deep House Dealer!!!Episode 38 Tracklist1. Crookers feat. Kym Mazelle - A Place In My Heart2. Franc Spangler - Painted Lady 3. IMIURU - Touch U4. Ananda Project feat. Gaelle Adisson - Cascades of Colour (Leon Paradise Remix)5. Joey Negro - Do What You Feel (JN Revival Mix)6. Kahwe - San Salvadore7. COEO - Back In The Days8. ATFC - Bad Habit (Marc Poppcke Dub Mix)9. DJ Fudge - Come On Dance10. Mihai Popoviciu, Markus Homm & Jay Bliss - Bis Co11. Luke Solomon & Roual Galloway feat. Cassio Ware & Vangela Crowe - Dance With Me12. Sebb Junior - Pressure Of Life13. Audio Soul Project - My Bluff14. Eric Kupper - On Love 15. Solomun - Love Recycled 116. Jasper Street Company - Get Together (Spensane Vocal)Feels Like... is presented by Mix Media Arts! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det här avsnittet utvärderar vi den klassiska rätten vårkyckling! Vi hjälper er att få mest ut av pengarna. Lyssna därför på 3 x vårkyckling för att höra vart ni hittar den bästa miljön och saftigaste kycklingen! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Violinisten Ludmila Spektor flydde 1978 från den starka antisemitismen i sovjetrepubliken Ukraina. Tyska nazister avrättade hennes farmor Berta Lea och 33 770 andra judar i Babij Jar 1941. Violinisten Ludmila Spektor flyr 1978 från Kiev i Ukraina, som då tillhör Sovjetunionen. Hon flyr till Köpenhamn med sin man och sin treåriga dotter Milena och hon flyr med anledning av den starka antisemitismen i sitt hemland. Ett par år senare blir hon fastanställd i Danmarks Radios Symfoniorkester. Hon stannar där i 34 år, tills hon pensioneras. 2014 ger Ludmila Spektor ut sin självbiografi Emigrant på livstid. Ludmila Spektor föds 1952 i Kiev. Både mor och far är judar. Sin högre musikutbildning får hon i Moskva. Året är 1941 - mer än tio år innan Ludmila Spektor föds. Det är en vacker septemberdag och Ludmilas farmor Berta Lea är ensam i sin lägenhet i Kiev. Plötsligt stormas dörren och in stövlar SS Einsatzkommando och tvingar Berta Lea att följa med. De tyska nazisterna för henne till ravinen Babij Jar en bit utanför Kiev. Namnet betyder Den gamla kvinnans ravin. Berta Lea är en av 33 771 judar, halva Kievs judiska befolkning, som den 29 och 30 september 1941 mördas av tyska nazister. I Babij Jar mördar de tyska nazisterna hundratusentals judar, romer, homosexuella, sovjetiska krigsfångar, partisaner och kommunister. Människor får klä av sig nakna, tvingas ned i ravinen, de får lägga sig på ännu varma lik och skjuts till döds med maskingevär. Småbarn begravs levande. Efter massakern fraktas 300 fångar från koncentrationslägret i Syretsk till Babij Jar för att gräva upp kropparna och råna dem på värdesaker. Kropparna bränns sedan på bål. Därefter krossar man benen i speciella maskiner och strör slutligen ut askan i Den gamla kvinnans ravin. Därefter blir även dessa fångar mördade av nazisterna. Dmitrij Sjostakovitj's 13:e symfoni heter Babij Jar. Ludmila Spektor spelar aldrig symfonin i Sovjetunionen. Inte ens vid den högre musikutbildningen. Första gången hon spelar den är med DR's symfoniorkester. -Den symfonin undveks, eftersom det handlade om judar. Och därför att ukrainare också var aktiva vid avrättningarna. Vi fick ingen information om förintelsen. -Det är en ohygglig symfoni, tycker Ludmila. Ämnet är ohyggligt och det hör vi i musiken. I programmet hör vi även Sjostakovitj's första violinkonsert med David Ojstrach. Den vackra första satsen är ett slags Requiem över de utrotade i Babij Jar. Under sina 26 år i Sovjetunionen upplever Ludmila Spektor  en mycket stark antisemitism. -I Sovjetunionen var jude en nationalitet, säger hon. Redan på födelseattesten stod det att vi var judar och om du var det på mors eller fars sida. Var du hel-jude, som jag, så hade du inte så många chanser i det sovjetiska samhället, förklarar Ludmila Spektor. De som hade en förälder som inte var jude hade större möjlighet att klara sig bättre i tillvaron. Då kunde du välja mellan att skriva jude eller sovjetmedborgare i dina papper. -Myndigheterna höll ögonen på oss. Överallt användes kvoter. Jude-procent kallades det. Myndigheterna bestämde hur många procent judar som fick komma in vid speciella utbildningar eller bli anställda vid olika arbetsplatser. -När jag efter gymnasiet skulle söka vidareutbildning som violinist berättade min mor, som också var musiker, att de endast tog in 2,3 judar på den skolan jag ville gå. Jag tänkte Herregud, vi judar är inte ens hela människor. Vi är komma något!, berättar Ludmila Spektor, som mycket riktigt inte kom in på skolan i Kiev. -Mamma övertalade mig att söka in vid musikskolan i en liten ort som heter Sumy, långt bort från Kiev. Den ligger på gränsen till Ryssland. Där fanns en bra judisk violinlärare vars judiske man var matteprofessor vid skolan. De två undervisade i Sumy eftersom jude-kvoten redan var fylld i Kiev. Ludmila var endast 16 år, kände inte en själ i Sumy och bodde under miserabla omständigheter under två år i en slags barack. -Hade jag inte varit med om detta så hade jag nog aldrig vågat fly från mitt hem, min familj och mina släktingar, konstaterar Ludmila Spektor. Jag visste att jag kunde klara mig under svåra villkor. Jag vågade emigrera och fly. Ludmila Spektor kom in på en högre musikutbildning i Moskva. I en liten obskyr konsertsal i Moskva hörde hon ett uruppförande av tonsättaren Sofija Gubajdulina, vars musik då var förbjudna i Sovjetunionen. Ludmila var 20 år och såg upp till Sofija Gubajdulina, som hon uppfattade som fantastisk, men ödmjuk och klart nedtryckt. Hon ville gärna gå fram till Sofija och tacka för den fina musiken. Men hon vågade inte. Orsaken var blyghet men även rädsla för KGB som alltid var närvarande vid dessa s a s hemliga konserter i Moskva. -Jag tänkte att jag är kvinna och jag är jude och jag behöver inga fler problem. Så jag höll mig tillbaka, berättar Ludmila Spektor. Många år senare möter hon Sofia Gubajdulina igen, denna gång i Köpenhamn då Danmarks Radios symfoniorkester skall spela tonsättarens symfoni Stimmen Verstummen, Röster som tystas. -Jag hälsar på tonsättaren. Hennes kompositioner spelas nu över hela världen. Hon ser lika beskedlig ut som i Moskva, men har mer självtillit och håller huvudet högre, säger Ludmila Spektor, som gav tonsättaren en guidad tur längs den vackra Strandvägen mellan Köpenhamn och Helsingør. Emigrant på livstid heter Ludmila Spektors biografi. Varför frågar jag? -Jo, jag är född emigrant eftersom jag föddes i ett land som aldrig betraktade mig som infödd, säger Ludmila Spektor. Jag var alltid främmande. Jag var varken ryss eller ukrainare. Jag var jude. Många, många släktingar och familjemedlemmar förintades under nazisterna. -Jag lever med en ständig rädsla att jag skall behöva fly igen, att mina barn eller barnbarn skall tvingas fly, emigrera. Så som det har varit i min familjehistoria. Jag är emigrant. Jag känner inte till något annat. Musiklista: Nahawand, improvisation Bashar Sharifa, cello SYMFONI NR 1 D-DUR Gustav Mahler Leif Segerstam/ Danmarks Radios Symfoniorkester CHANDOS007038, CHAN 9242 SYMFONI NR 13 B-MOLL OP 113 Dmitrij Sjostakovitj, Jevgenij Jevtusjenko Rudolf Barsjaj/ SergejAleksasjkin/ Kör-Akademi (Moskva)/ Kölner Rundfunk-Sinfonieorchester REGIS RECORDS025162, RRC 1102 KONSERT FOR VIOLIN & ORKESTER NR 1 A-MOLL OP 99 (77) Dmitrij Sjostakovitj, David Ojstrach/ Maksim Sjostakovitj/ New Philharmonia Orchestra(London) INTA GLIO017092, INCD 7241 UVERTYR OP 34 C-MOLL (ORIGINALVERSION FOR KLARINETT, PIANO & STRAKKVARTETT) Sergej Prokofjev Stepan Kos/ Tjeckiska Nonetten/ Vladimir Klansky PRAGA18323, PRD DSD 250216 DIVLJUS JA NA NEBO M Petrenko Anatolij Solovjanenko/Jakov Orlov/ Kievs Folkinstrumentorkester MELODIJA000412, C10-14471/72 PAPIROSN Judisk Trad Hermann Jablokoff Renata Biterman/ Estera Katz GASON RECORDS24041, CD 702 SYMFONI Stimmen Verstummen Sofia Gubajdulina, Gennadij Rozjdestvenskij / Kungl Filharmoniska Orkestern (Stockholm) CHANDOS007038, CHAN 9183 KONSERT FOR VIOLIN& ORKESTER NR 1 A-MOLL OP 99 (77) Dmitrij Sjostakovitj David Ojstrach/ MaksimSjostakovitj/ New Philharmonia Orchestra (London) INTA GLIO017092, INCD 7241

Violinisten Ludmila Spektor flydde 1978 från den starka antisemitismen i sovjetrepubliken Ukraina. Tyska nazister avrättade hennes farmor Berta Lea och 33 770 andra judar i Babij Jar 1941. Violinisten Ludmila Spektor flyr 1978 från Kiev i Ukraina, som då tillhör Sovjetunionen. Hon flyr till Köpenhamn med sin man och sin treåriga dotter Milena och hon flyr med anledning av den starka antisemitismen i sitt hemland. Ett par år senare blir hon fastanställd i Danmarks Radios Symfoniorkester. Hon stannar där i 34 år, tills hon pensioneras. 2014 ger Ludmila Spektor ut sin självbiografi Emigrant på livstid. Ludmila Spektor föds 1952 i Kiev. Både mor och far är judar. Sin högre musikutbildning får hon i Moskva. Året är 1941 - mer än tio år innan Ludmila Spektor föds. Det är en vacker septemberdag och Ludmilas farmor Berta Lea är ensam i sin lägenhet i Kiev. Plötsligt stormas dörren och in stövlar SS Einsatzkommando och tvingar Berta Lea att följa med. De tyska nazisterna för henne till ravinen Babij Jar en bit utanför Kiev. Namnet betyder Den gamla kvinnans ravin. Berta Lea är en av 33 771 judar, halva Kievs judiska befolkning, som den 29 och 30 september 1941 mördas av tyska nazister. I Babij Jar mördar de tyska nazisterna hundratusentals judar, romer, homosexuella, sovjetiska krigsfångar, partisaner och kommunister. Människor får klä av sig nakna, tvingas ned i ravinen, de får lägga sig på ännu varma lik och skjuts till döds med maskingevär. Småbarn begravs levande. Efter massakern fraktas 300 fångar från koncentrationslägret i Syretsk till Babij Jar för att gräva upp kropparna och råna dem på värdesaker. Kropparna bränns sedan på bål. Därefter krossar man benen i speciella maskiner och strör slutligen ut askan i Den gamla kvinnans ravin. Därefter blir även dessa fångar mördade av nazisterna. Dmitrij Sjostakovitj's 13:e symfoni heter Babij Jar. Ludmila Spektor spelar aldrig symfonin i Sovjetunionen. Inte ens vid den högre musikutbildningen. Första gången hon spelar den är med DR's symfoniorkester. -Den symfonin undveks, eftersom det handlade om judar. Och därför att ukrainare också var aktiva vid avrättningarna. Vi fick ingen information om förintelsen. -Det är en ohygglig symfoni, tycker Ludmila. Ämnet är ohyggligt och det hör vi i musiken. I programmet hör vi även Sjostakovitj's första violinkonsert med David Ojstrach. Den vackra första satsen är ett slags Requiem över de utrotade i Babij Jar. Under sina 26 år i Sovjetunionen upplever Ludmila Spektor  en mycket stark antisemitism. -I Sovjetunionen var jude en nationalitet, säger hon. Redan på födelseattesten stod det att vi var judar och om du var det på mors eller fars sida. Var du hel-jude, som jag, så hade du inte så många chanser i det sovjetiska samhället, förklarar Ludmila Spektor. De som hade en förälder som inte var jude hade större möjlighet att klara sig bättre i tillvaron. Då kunde du välja mellan att skriva jude eller sovjetmedborgare i dina papper. -Myndigheterna höll ögonen på oss. Överallt användes kvoter. Jude-procent kallades det. Myndigheterna bestämde hur många procent judar som fick komma in vid speciella utbildningar eller bli anställda vid olika arbetsplatser. -När jag efter gymnasiet skulle söka vidareutbildning som violinist berättade min mor, som också var musiker, att de endast tog in 2,3 judar på den skolan jag ville gå. Jag tänkte Herregud, vi judar är inte ens hela människor. Vi är komma något!, berättar Ludmila Spektor, som mycket riktigt inte kom in på skolan i Kiev. -Mamma övertalade mig att söka in vid musikskolan i en liten ort som heter Sumy, långt bort från Kiev. Den ligger på gränsen till Ryssland. Där fanns en bra judisk violinlärare vars judiske man var matteprofessor vid skolan. De två undervisade i Sumy eftersom jude-kvoten redan var fylld i Kiev. Ludmila var endast 16 år, kände inte en själ i Sumy och bodde under miserabla omständigheter under två år i en slags barack. -Hade jag inte varit med om detta så hade jag nog aldrig vågat fly från mitt hem, min familj och mina släktingar, konstaterar Ludmila Spektor. Jag visste att jag kunde klara mig under svåra villkor. Jag vågade emigrera och fly. Ludmila Spektor kom in på en högre musikutbildning i Moskva. I en liten obskyr konsertsal i Moskva hörde hon ett uruppförande av tonsättaren Sofija Gubajdulina, vars musik då var förbjudna i Sovjetunionen. Ludmila var 20 år och såg upp till Sofija Gubajdulina, som hon uppfattade som fantastisk, men ödmjuk och klart nedtryckt. Hon ville gärna gå fram till Sofija och tacka för den fina musiken. Men hon vågade inte. Orsaken var blyghet men även rädsla för KGB som alltid var närvarande vid dessa s a s hemliga konserter i Moskva. -Jag tänkte att jag är kvinna och jag är jude och jag behöver inga fler problem. Så jag höll mig tillbaka, berättar Ludmila Spektor. Många år senare möter hon Sofia Gubajdulina igen, denna gång i Köpenhamn då Danmarks Radios symfoniorkester skall spela tonsättarens symfoni Stimmen Verstummen, Röster som tystas. -Jag hälsar på tonsättaren. Hennes kompositioner spelas nu över hela världen. Hon ser lika beskedlig ut som i Moskva, men har mer självtillit och håller huvudet högre, säger Ludmila Spektor, som gav tonsättaren en guidad tur längs den vackra Strandvägen mellan Köpenhamn och Helsingør. Emigrant på livstid heter Ludmila Spektors biografi. Varför frågar jag? -Jo, jag är född emigrant eftersom jag föddes i ett land som aldrig betraktade mig som infödd, säger Ludmila Spektor. Jag var alltid främmande. Jag var varken ryss eller ukrainare. Jag var jude. Många, många släktingar och familjemedlemmar förintades under nazisterna. -Jag lever med en ständig rädsla att jag skall behöva fly igen, att mina barn eller barnbarn skall tvingas fly, emigrera. Så som det har varit i min familjehistoria. Jag är emigrant. Jag känner inte till något annat.

There’s a lot of information to take in as Carruthers, Davies and von Brüning size each other up over coffee and Kümmel in a cafe in Bensersiel on October 19. Since most of their talk centres around wrecks and wrecking, that’s exactly what our talk turns to in this week’s podcast. First up we reveal our plans to travel down the Kiel Canal on October 2 - October 4 this year. It’s your chance to receive a free sample chapter and audiobook from us, plus live reports from the canal. This is available to subscribers only. All you have to do to become a subscriber is pledge your support at https://unbound.co.uk/books/riddle-of-the-sands (01:44) Tim (notCarruthers) kicks off a chat about the East Frisians’ alleged ‘weakness for plunder’ (5:34); what is ‘flotsam and jetsam’? (06:26); some excellent information gleaned from Bella Bathurst’s book ‘The Wreckers’ (07:54); the relationship between lifeboaters and wreckers (11:34); the link between Kentish hovellers and the East Frisian chieftains called *hovetlinge* (13:15); Prussian attempts to regulate the East Frisian wreckers: von Brüning as the Strandvögte (16:01). Lloyd (notDavies) investigates von Brüning’s cover story about the wreck of French frigate, the ‘Corinne’. Instead he finds a WW1 submarine (18:12); the true story of Lloyds of London, the wreck of the ‘Lutine’ and its bell( 19:57); another true story about the wreck of the ‘Johanne’ (23:43) We sample Kümmel (24:56); golfers call it ‘putting mixture’ (26:48); a James Bond connection (28:48); why Carruthers & Davies should be drinking tea, not coffee (31:35). Club member Kevin assists us with some information about Bensersiel (34:29); Tim (not Carruthers) tortures Ship’s Dog with a poem about Langeoog (35:29); we try to understand the local street game called Boßeln (37:15); the Cabbage Tour and the proclamation of the Cabbage King (40:33). Club Business (43:05): Brian advises on what kind of bicycle to take on the adventure; Frankie despairs about wreckers (43:57) Graham’s story of driving across - and nearly into - the sea in East Frisia (44:19); Jeff alerts us to OpenHouse in London and a chance to visit the Foreign Office (47:45); Liz on German sauna etiquette (48:19). Missions for next week (50:05): sail & canvas configurations on the ‘Dulcibella’, foghorns, Baltrum and the river Ems. MUSIC CREDIT Great Open Sea by Wellington Sea Shanty Society : http://freemusicarchive.org/music/Wellington_Sea_Shanty_Society/none_given_1098/12_-_Wellington_Sea_Shanty_Society_-_Great_Open_Sea

Strandvögel

Leo och Leona hälsar på hos Aviciis manager Ash Pournouri, hjärnan bakom det svenska musikundret. De får en rundvisning på Ash nya musikmecka på Strandvägen 1 - där ett av världens hetaste skivbolag opererar. Ash berättar om varför han fann styrka i sina misslyckanden och sedan satsade allt för att göra Avicii till en världsstjärna.