Podcasts about historiska museet

Urokse var en af de vigtigste nøglearter i fortidens danske økosystemer. Men i dag må vi nøjes med malkekøer. Og dog: Der går robuste kvægracer rundt i naturplejeprojekter og omkring Tjernobyl har en gruppe undslupne sortbrogede malkekvæg såmænd etableret en vild bestand. Alligevel er der langt fra en tam malkeko til en adræt urokse, og det har gennem tiden inspireret tyskere og hollændere til at forsøge at krydse sig tilbage til en vildere okse. Først fik vi heck-kvæget og nu er tauros 2.0 på vej. Vi taler med biolog Frederik Møller fra Den Danske Natur Fond om hans besøg i Taurosprojektet, vi taler med projektleder Jacob Palsgaard Andersen fra Aage V Jensens Naturfond om deres indstilling til kvæg i beskyttede naturområder, og vi taler med kurator og osteolog Erika Rosengren fra Historiska Museet på Lunds Universitet. Vært: Rasmus Ejrnæs. Medvirkende: Frederik Møller, Jacob Palsgaard Andersen, Erika RosengrenSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Magiska formler, böner och förbannelser hittar vi på saker så gamla som ett par tusen år. Då är det korta formuleringar med tidens runor, exempelvis namn som skulle ge kraft åt ett föremål. Under vikingatiden lades ibland runbleck med besvärjelser ned i gravarna och på medeltiden ristades böner och kraftformler på altarskåp och dryckeskärl. Från 1600-talet finns en berömd svartkonstbok där läsaren bland annat kan lära sig hur man förbannar någon ”med våldsamt fjärtande”. Den 1 November besökte vi Historiska museet i Stockholm och inför en fantastisk publik berättade om några av museets mest magiska föremål från en svunnen tid.   Patreon för den som vill stödja oss i vårt poddarbete och ta del av spännande bonusavsnitt: www.patreon.com/narmantalaromtrollen Vi har även Swish för en valfri donation: 073-801 64 49   Intromusiken är producerad av Marc Jungermann.

Inlägget Nr 34: Kulturspecial – Historiska museet dök först upp på Iris Media.

Inlägget Nr 19: Historiska museet i sommar dök först upp på Iris Media.

Innan han gav sig av mot Nordpolen testade Andrée ballongflygningar i Sverige. Med tanke på hur fel han flög borde han kanske hoppat över polarexpeditionen. Vi berättar den spännande historien! När blivande polarlegendaren Samuel August Andrée damp ner på Eskören i finska skärgården trodde fiskarbönderna att deras sista tid var kommen. Och ballongflygaren själv trodde att han var över Vänern när han egentligen var på väg till Gotland. Tobias Svanelid träffar historikern Carl-Johan Svensson, aktuell med boken Provflygningarna som målar den ibland dråpliga men också spännande historien om Andrées testflygningar i Sverige på 1890-talet innan han satte sin ödesdigra kurs mot Nordpolen. Dessutom får vi en förhandstitt på världens största vikingautställning Vikingarnas värld öppnar på Historiska Museet i sommar och vill berätta en ny historia om vår mest älskade historiska epok.

Vad händer om vi sätter en retoriker, en filosof, en psykolog och en digitaliseringsexpert runt ett bord och ber dem ge sin syn på ”det goda samtalet”? I den här poddsäsongens första avsnitt får vi flera svar på den frågan. Vi börjar hos Sokrates, går via anständighet, respekt och tolkningsföreträde vidare till kognitiv dissonans och förintelseförnekelsens plats i de offentliga rummen. Vi får också handfasta tips om vad vi kan göra själva för att bidra till ett bättre samtalsklimat – även när vi inte håller med den vi försöker samtala med. Avsnittet är inspelat inför publik i Historiska museets Barocksal och är också det allra första samtalet som genomfördes i vår serie av 100. I samtalet deltog Brit Stakston (digitaliseringsexpert), Zaynab Ouahabi (retoriker), Hans Ruin (professor i filosfi) och Björn Hedensjö (psykolog).

I år är det 80 år sedan andra världskriget inleddes och det här året kommer Förintelsens offer att hedras världen över. Men hur ska man få unga att lyssna? Kanske har Steven Spielberg svaret. Det finns något motsägelsefullt. Ja, mer än så: det finns något oöverstigligt i att se utställningar om förintelsen. En lätt känsla av skam. En känsla av att inkräkta på de döda och plågades liv. Och samtidigt måste vi se. Jag går omkring på en liten men drabbande utställning på Historiska Museet i Stockholm och ser. Där en väska som någon haft med sig till koncentrationslägret, där en fångjacka en av de första politiska fångarna burit. På väggarna texter: en tidslinje. 30 porträtt av gamla människor som överlevde plågoandarna och nu ser oss besökare i ögonen. Och så ett par rader under där de får framföra sitt budskap. Tydligt. Pedagogiskt. Och ändå helt omöjligt att förstå. Men inte omöjligt att ta till sig. För de som var med berättar. De ger detaljerna: som att det inte gick att spara lite bröd för det stals om natten, som att det var så trångt natt om en person vände sig i sömnen måste alla runtom vända sig. Som Franciskas möte med den man som arbetade på krematoriet och visste att han själv skulle brinna där för att inte kunna vittna efter kriget. 1993 filmade Steven Spielberg Schindlers List i Polen, en film han nog fick göra för att hans andra filmer dragit in så mycket pengar. Nu gjorde han den i svart/vitt, filmbolaget suckade och hoppades kunna sälja filmen på kassett för att få tillbaka pengar en större publik skulle väl inte vilja se den. Skådespelarna som skulle gestalta offren hämtades till stor del från Israel, hela teamet var tyst det kändes som att filma på en kyrkogård har Spielberg sagt. Filmbolaget hade bjudit in verkliga överlevare, en av dem kom fram när en scen var klar. Hon ville berätta mer. Och Spielberg startade The Shoah Foundation som intervjuat mer än 51.000 människor och som med Spielbergs sedvanliga intresse för teknik nu senast gjort veckolånga intervjuer med ett antal överlevare som fått svara på 2000 frågor. Deras svar har bearbetats med sofistikerat dataprogram och artificiell intelligens så att man nu kan ställa en fråga till bilden och nästan börja ett samtal. Ja, det var en museiman som ställde frågan på pressvisningen. Men hur fungerar det? Jag gick dit någon dag efter att utställningen öppnats. Det var proppfullt framför Spielbergs skärm. Gamla och unga. Spielbergs hightech är ett sätt att skapa direkt kontakt mellan historien och nuet. Ett annat ser jag i London där Photographers Gallery, ett av Europas viktigaste fotogallerier, visar bilden av Roman Vishniac. Mest känd som en vetenskaplig fotograf i Lennart Nilssons anda, men på 30-talet utsänd att dokumentera judiska samhällen i Östeuropa. Idag finns inget kvar av dessa samhällen utom Vishniacs bilder. Inget. Han är en saklig fotograf, hans bilder av människor på gatan och i affärer har ingenting av charmen hos 50-talets så kallade humanistiska fotografer, men är inte heller katastrofbilder. De är diskreta och därför så gripande. Som när han som jude vill fotografera i Berlin på 30-talet vilket judar inte får. Då tar han med sig sin lilla dotter och ställer henne framför ett skyltfönster så han kan dokumentera vad butiken säljer redskap för att mäta skallar. Den utställningen borde tas till Sverige, både för sitt konstnärliga och sitt historiska värde. På väg ut från Historiska museet ser jag en monter från Lovön i Mälaren med några föremål. Till Lovön gick min första skolutflykt och jag minns att vi fick se vikingautgrävningarna. Nu ser jag något annat. Efter kriget fanns 185.000 krigsflyktingar i Sverige, i över 100 läger. Ett av dem alltså på Lovö med bland annat överlevande från Belsen-Belsen. Under de utgrävningarna inriktade på Vikingatiden har man funnit föremål från lägret på Lovön som fanns i två år. NU ligger de där, spröda och vittnar om ett läger alla glömt bort. Det viktigaste är att inte dela in världen i vi och andra, säger Pinkas Gutter, en av överlevarna som fått svara på tvåtusen frågor. Mikael Timm

För tio år sedan kollapsade den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers och världen kastades in i den djupaste krisen sedan depressionen på 1930-talet. I ett specialavsnitt av Makrorådet som spelades in inför en stor publik på Historiska Museet i Stockholm berättar SEB:s chefsstrateg Johan Javeus och Nordeas chefsanalytiker Andreas Wallström om sina erfarenheter och lärdomar från krisen – men också vilka utmaningar vi står inför nu.Programledare: Di:s makroexpert Johanna Jeansson. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kan modern konst göra föremålen på Historiska museet i Stockholm mer begripliga? Nya utställningen "History unfolds" på Historiska Museets hävdar det. Programledare: Måns Hirschfeldt. I helgen så öppnade utställningen History Unfolds på Historiska Museet i Stockholm - en storsatsning som visas under ett år. En rad internationella samtidskonstnärer har bjudits in att arbeta fram verk "inspirerade av samlingarna" med museets experter till hjälp. Ambitionen är att "problematisera och komplettera bilden av historia i Sverige". Man kan man väl säga att History Unfolds landar hårt i den upprörda debatt om museerna och normkritiken, som förts under hösten.P1 Kultur får besök av Maja Hagerman, journalist och författare, som gjort TV om svensk historia och i sina böcker ägnat sig åt såväl vikingatid som åt rasbiologins förgrundsfigurer i Sverige. Med i studion är även Mårten Arndtzén, konstkritiker på Kultirredaktionen, som recenserade History Unfolds i Kulturnytt i helgen.Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Gunnar Bolin

När katten kom till Sverige, kom den i form av ett mytologiskt djur som bar nyckeln till återfödelse. I det här avsnittet följer vi kattens liv under järnåldern tillsammans med Freja, vikingahövdingar och Antonio Banderas. http://pod.mittmedia.se/pod/filer/Kattpodden_7.mp3 I programmet hör du bland annat:   – Gunnar Andersson, 1:e antikvarie, Historiska Museet i Stockholm – Frågor från … Fortsätt läsa From Valhall with love Inlägget From Valhall with love dök först upp på Kattpodden.

I 1898 påsto svenske emigranter i Minnesota at de hadde funnet en nedgravd runestein fra 1362. På den sto det at "Åtte Gøter og 22 nordmenn" hadde kommet fra Vinland til MInnesota. Skipene sine hadde de oppe i De store sjøene, og nå hadde de gått til fots for å lete etter andre emigranter fra Island, Grønland eller Vinland. Men de var drept av indianere. Var dette et bevis for at norrøne vikinger hadde oppdaget Amerika for andre gang ? Kontroversene var store og har ikke lagt seg til dags dato, selv om det rent vitenskapelig er bevist at runene er en forfalskning. Dette programmet er en reportasje fra desember 2003, da Kensingtonsteinen var på celebert besøk til en utstilling på Historiska Museet i Stockholm.

För exakt 800 år sedan ska tiotusentals barn ha brutit upp från sina hem i Europa för att styra kosan mot Jerusalem och det Heliga landet. Medeltidens berättelse om Barnkorståget 1212 inspirerar alltjämt författare, konstnärer och kompositörer, men Vetenskapsradion Historia tar reda på vad som egentligen hände. - Det här är en berättelse med fantastiska ingredienser om oskyldiga barn som tillfångatas av elaka slavhandlare, berättar historieprofessorn Dick Harrison. Problemet är bara att den inte är sann. De verkliga händelserna som inspirerat medeltidens och nutidens berättelser om ett korståg med barn var egentligen två olika folkliga proteströrelser som mycket väl kunnat urarta i uppror i 1200-talets Tyskland och Frankrike. - Verklighetens barn var egentligen fattiga och tiggare som med religionen som täckmantel sökte förbättra sina livsvillkor, berättar Dick Harrison. Inte undra på att den franske kungen var kallsinnig till deras krav! I Vetenskapsradion Historia uppmärksammas dessutom det pågående projektet på Historiska Museet där nära 80 000 fynd ifrån Svart Jorden på Birka nu katalogiseras och digitaliseras. - Målsättningen är att var och en i framtiden skall få möjlighet att se alla dessa föremål, som tillsammans ger en ny bild av vikingarnas Birka, berättar Gunnar Andersson som ansvarar för museets katalogisering. Dessutom hörs historikern och författaren Maja Hagerman i höstens första historiekronika. Programledare är Tobias Svanelid.