Makrorådet

Makrorådet med skuld- och räntetema: Inget av de stora ratinginstituten ser längre USA som en toppkredit och underskotten växer. När börjar det brännas på allvar? I Sverige verkar det senaste kvartsseklets trend av sjunkande skuldsättning vara över, med ökade försvarsanslag som viktig orsak. Är det rimligt, och hur ska ett svenskt försvar finansieras långsiktigt? Dessutom varnar Annika Winsth för att se dagens boräntenivåer som höga och Johan Javeus kommer med valutabaserade semestertips.

Någon handelsfred råder inte men efter den senaste tidens besked åtminstone en mer verklighetsförankrad amerikansk tullpolitik. Det värsta elementet - osäkerheten - består dock, säger Anna Hammer. Nu riktas blickarna mot tioårsräntan och budgeten. På hemmaplan är det nu uppenbart att det är sänkt ränta som gäller om något ska ske med penningpolitiken. Och så tar Olof Manner med oss på en ekonomisk-geografisk seglats genom Nordostpassagen.

Makrorådet gör en livepodd före, under, och efter den amerikanska centralbankens räntebesked. Olof Manner och Anna Hammer blidkar alla FED heads genom att prata om framtida räntebanor, stagflation och dissikera varje stavelse av Jerome Powells presskonferens.

Fyra veckor efter "befrielsedagen" tar Makrorådet tempen på Usa och den amerikanska exceptionalismens eventuella död. Hur hårt kommer världens ekonomiska motor egentligen att drabbas av sina egna tullar, och vad är det i så fall som driver på? Kristin Magnusson Bernard och Andreas Wallström dissekerar "The Taco Trade", tyskt motstånd och undrar om det amerikanska självmålet egentligen är en europeisk straffspark. Det viktigaste amerikanska räntebeskedet på länge sänds live: https://den-stora-fed-kvallen.confetti.events/

Makrorådet laddar upp inför vårbudgeten genom att bjuda in Kunskapsverkets Johanna Jeansson och ställa två mycket enkla frågor: Var kommer skattepengarna ifrån, och vad används de till? Dessutom reder vi ut vad som egentligen är ett reformutrymme, tittar på hur statens utgifter har förändrats de senaste decennierna och kommer med en mycket kontroversiell politisk uppmaning. Kom till den stora Fed-kvällen: https://den-stora-fed-kvallen.confetti.events/

Nu har Dagens industris nya politikpodd Wallnor & PM premiär. I premiäravsnittet pratar Frida Wallnor och PM Nilsson om tullkaoset. Vad vill Trump egentligen? Hur påverkas Europa och står vi inför ett USA som vill tillbaka till Monroedoktrinens dagar? Frida Wallnor är Di:s politiska redaktör och ansvarig för ledarredaktionen medan PM Nilsson är vd för tankesmedjan Timbro och fristående krönikör på Di:s ledarsida.

"Det gäller att lägga hela pusslet och förstå vartåt vindarna blåser", säger Länsförsäkringars investeringschef Anna Hammer inför Trumps stora tulldag. Makrorådet försöker göra just detta: betyder "America first" i praktiken "America alone"? Väntar ett frihandelsavtal mellan EU och Kina och ett kanadensiskt EU-medlemskap i kölvattnet? Kommer en omsvängning i euro-frågan lika snabbt som den om Nato-medlemskap? Och varför köper Riksbanken dollar i det här läget? Dessutom får vi en hyllning till parterna inom industrin

Det är inte uteslutet att Riksbanken redan nu öppnar för en räntehöjning i närtid. Det säger Annika Winsth. Hon och Johan Javeus ser samtidigt en betydande risk för en recession i USA och tvingas omvärdera synen att Donald Trump skulle låta sig begränsas av börs- och tillväxtras. Dessutom får vi en ordentlig sågning av hela debatten om matpriserna och ett förslag på hur EU slipper tullar och samtidigt löser USA:s statsfinansiella problem.

Makrorådet och Kort & Lång slår sina påsar ihop. Följ Fed-beskedet i Sveriges makronördigaste rum. Live från stora salongen på Biograf Zita kör vi livepodd med Makrorådet och sänder Jerome Powells presskonferens live. Inget inträde men anmäl dig här https://den-stora-fed-kvallen.confetti.events/ för att va säker på att få en plats. 18.30: Makro-AW på Bongo Bar vid Biograf Zita 20.00: Räntebesked och uppsnack inför presskonferens i stora salongen. 20.30: Presskonferensen sänds live 21.00: Livepodd med Makrorådet

Är det recession på gång i USA, så påverkar Tysklands finanspolitiska lappkast Europas ekonomi, och blir Riksbankens nästa steg en räntehöjning? Makrorådet tar tre djupa suckar och sätter tänderna i det allt mer pressade världsläget, och vilka effekter det får på ekonomin. Dessutom spanar Kristin Magnusson Bernard om svenskarnas räntekänslighet, och Andreas Wallström förutspår peak dollar.

Den rådande världsordningen omdanas, men marknaderna verkar ta det hela med ro. Är det rimligt? Makrorådet undrar också om det är dags för kronans comeback, eller om det bara är valutaflöden som ligger bakom. Dessutom kommer Olof Manner kommer med en vågad spaning om vår granne i väst, och Anna Hammer går emot sin natur och ser ännu fler orosmoln på horisonten.

De milda reaktionerna på helgens tull-besked visar att marknaderna inte tar Donald Trumps olika utspel på fullt allvar. Räkna med att bruset från Vita Huset fortsätter men att företagen kommer att hitta ett sätt att förhålla sig. Här hemma kommer Riksbanken, trots ett hökakigt mötesprotokoll och lite starkare statistik att tvingas sänka räntan i alla fall en gång till. Det säger Annika Winsth och Johan Javeus i Makrorådet. Vi får också veta hur stora årets löneökningar blir och varför AI är en mardröm för den fysiska handeln.

Centralbanksbonanza! Viktor Munkhammar pratar ner en av de mer intensiva räntebeskedsveckorna i mannaminne tillsammans med Felicia Åkerman. Är det färdigsänkt från både FED och Riksbanken, sitter ECB i kläm, och borde vi vara avundsjuka på Norge?

Är lugnet som följde på Trumps installation det före stormen? Och hur kommer Europa och övriga världen att reagera på den nygamla presidentens USA först-politik? Anna Hammer och Andreas Wallström ger svaren. De har också hittat vårtecken i det svenska konjunkturlandskapet, berättar vilka centralbanker som sänker och inte i nästa vecka och förklarar varför Kina aldrig kommer att komma ikapp USA.

Efter en stökig start på året med amerikanska tioårsräntan på finanskrisnivåer och stigande svenska boräntor tar Handelsbankens Claes Måhlén ett helhetsgrepp på marknaden. Hur hänger lång-, kort- neutral- och swapräntorna ihop med löptidspremier, lånebehov och kvantitativa lättnader? Överreagerar marknaden på amerikansk inflation och Trumpfaktorn? Och gör de allt större räntebetalningarna att det rent av våras för statsfinanser som en faktor för räntorna igen?

Blir onsdagens Fed-sänkning den sista i cykeln? Hur länge stannar Riksbanken styrränta på den lägstanivå som troligen nås under våren? Och vilken löneökningstakt ska man egentligen räkna med de närmaste åren? Olof Manner och Anna Hammer reder ut. Vi får också en varning för överdriven USA-optimism, en redogörelse för vad ekonomer menar när de pratar om "lönesumman" och en rekordsnabb summering av årets viktigaste ekonomihändelser.

Svag tillväxt, låg produktivitet och hot om handelskrig präglar det ekonomiska läget i EU. Samtidigt är unionens största ekonomier och traditionella motorer Tyskland och Frankrike båda i politisk kris. Vem tar ledartröjan i det här läget? Kan de multipla kriserna leda till någon form av om- eller nystart? Hur ser förutsättningarna ut för att få igenom förslagen i den så kallade Draghi-rapporten? Det och mycket annat reder Göran von Sydow, chef för Sieps, ut i ett specialavsnitt av Makrorådet.

Dagens industri har en ny podd för alla som är intresserade av pengar och samhället. Den heter Den nya ekonomin, och finns på samma plattformar där du hittar Makrorådet.

Krisen i Sydkorea är inte över och i Frankrike behöver det möjligen bli värre innan det kan bli bättre. Men i Sverige är alla förutsättningar för ett ekonomiskt lyft på plats, givet att Riksbanken fortsätter att lätta på bromsen.

Hur höga, eller låga, löneökningar tål egentligen den svenska ekonomin? I detta specialavsnitt gräver Makrorådet ner sig i den svenska avtalsrörelsen. Vad är mest överdrivet: Tysklands påverkan på den svenska ekonomin, eller KI:s produktivitetsprognos? Kerstin Hallsten, chefsekonom på Industriarbetsgivarna och Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen drabbar samman, och är sedvanligt oense om var det så kallade "märket" egentligen borde ligga.

Hur mår egentligen de amerikanska hushållen och hur slår ränteuppgången i världens största ekonomi mot Sverige? Makrorådet är oenigt om vilka bekymmer vi egentligen importerar från USA men har tankar om vad som kan lösa delar av Tysklands polykris. Dessutom berättar Swedbanks prognoschef Andreas Wallström, representant för det allt mindre ”low for long”-lägret, vid exakt vilken eurokurs kronan blir ett problem för Riksbanken medan Kristin Magnusson Bernard, vd på Första AP-fonden och kännare av finansiellt rörmokeri, spår ökad politisk beröringsskräck för expansiv finanspolitik.

Starkare dollar och stigande börser, men lägre oljepris och svagt sjunkande räntor. Susanne Spector och Anna Hammer går igenom de initiala reaktionerna på Trumps valseger men slår också fast att saker som handelspolitiken och synen på Federal Reserves oberoende blir viktigare i längden. På hemmaplan är de eniga om att Riksbanken sänker med 50 punkter på torsdagen, medan Fed går för 25. Och så får vi en optimistisk prognos om Sveriges ekonomi nästa år.

Vilka effekter får de nya stimulanserna i Kina och vad får det amerikanska presidentvalet för ekonomiska konsekver? Det och mycket mer i Makrorådet som gästas av Annika Winsth, chefsekonom Nordea och Johan Javeus senior ekonom på SEB

Den svenska arbetsmarknaden är i bättre skick än man kan tro. Det senaste årets försämringstrend håller på att mattas och matchningen har förbättrats. Dessutom gör egenheter i hur arbetslösheten mäts att den ser högre ut i Sverige än i andra länder. Om SCB räknade på samma sätt som fram till 2020 skulle den vara 0,5-1 procentenhet lägre. Det säger Nordeas makrochef Susanne Spector i ett specialprogram om arbetsmarknaden.

Är en ECB-sänkning nästa vecka skriven i sten och har marknaden överreagerat på de starka amerikanska jobbsiffrorna? Makrorådet förundras också över hur underskotten i USA bara växer utan att vare sig politiker eller marknaden bryr sig. På hemmaplan går det att se positiva tecken på arbetsmarknaden, trots den senaste tidens stora varsel.

Kerstin Enflo, professor i ekonomisk historia, tar i Makrorådet Special med oss på en resa 300 år bakåt i tiden för att kunna blicka 30 år framåt. Här är lärdomarna från GPT:erna ångmaskinen, elektriciteten och IT-revolutionen.

Efter Riksbankens väntade räntesänkning ser Anna Hammer och Olof Manner säkra tecken på att den nästa sänkningen blir dubbel. Vi synar också den nya räntebanan och ifrågasätter den nya bottnen som direktionen presenterade. Dessutom firar vi den kommande dubbelsänkningen med en dubbelspaning, och vänder blicken mot Europas nygamle sjuke man: Tyskland.

För att det ska bli aktuellt med dubbelsänkning krävs en klart svagare konjunktur. Det räcker inte med bara låga inflationsutfall. Det säger Andreas Wallström och Kristin Magnusson Bernard. De spelar också ned risken för recession i USA och spår ett försiktigt ECB. Dessutom får vi en kalkyl som visar att hela produktivitetsökningen som väntas det närmaste decenniet faktiskt summerar till den sänkning av arbetstiden med fem timmar i veckan som föreslagits av S. Frågorna ställs av Di:s Viktor Munkhammar.

Räntan ska ned mer men det är oklart hur långt. Det säger vice riksbankschef Anna Seim i sin första stora intervju. Hon berättar också vilka inflationsfaktorer hon håller ögonen på och varför hon inte har några principiella problem med minusränta. Samt efterlyser en ny EMU-utredning. För frågorna står Di:s Viktor Munkhammar.

Det mesta talar för att en serie räntesänkningar ligger framför oss i de flesta ekonomier. Men några orosmoln finns. I Makrorådet pekar Anna Hammer och Olof Manner ut vad man ska hålla ögonen på. Vi får också en förklaring av begreppet "reformutrymme" och en konjunkturavstämning. Även om det ser dystert ut nu så går vi mot ljusare tider. Och med rätt sorts investeringar kan det bli god fart även på lite längre sikt. Frågorna ställs av Di:s Viktor Munkhammar.

Trots i grunden olika förutsättningar har inflationen betett sig ungefär likadant i de flesta ekonomier. En viktig förklaring är troligen det starka förtroendet för centralbankernas inflationsmål. Det säger Kristin Magnusson Bernard och lyfter det förra decenniets minusränta och kvantitativa lättnader som förtroendebyggande åtgärder. Andreas Wallström varnar för arbetskraftsbrist i spåren av kraftigt sänkta befolkningsprognoser och tillsammans dissekerar de den amerikanska jobbstatistiken, som med jämna mellanrum sänker världens börser. Frågorna ställs av Di:s Viktor Munkhammar.

Uppgången i arbetslösheten beror mycket på ett ökat arbetskraftsdeltagande. Det är ett styrketecken för den svenska ekonomin, säger Annika Winsth och Johan Javeus i Makrorådet och beskriver den svenska arbetsmarknaden som klart bättre än sitt rykte. De reder också ut förutsättningarna för ECB efter den räntesänkning som väntas i nästa vecka och pekar ut Riksbanken som ensidigt fokuserad på riskerna med för hög inflation. Frågorna ställs av Di:s Viktor Munkhammar.

April-inflationen kan ses som en bekräftelse på att det var rätt att sänka räntan i förra veckan. Men det ska mycket till för att Riksbanken ska ta nästa steg redan i juni. Det säger Olof Manner och Anna Hammer i Makrorådet. Också: räkna inte med brant stigande bostadspriser de närmaste åren men däremot med att produktiviteten blir den hetaste ekonomisk-politiska frågan. Frågorna ställs av Di.s Viktor Munkhammar.

Sannolikheten är stor för att inflationen sjunker långt under målet och Riksbanken verkar underskatta risken. Det säger Susanne Spector och Kristin Magnusson Bernard i Makrorådet. De reder också ut de ekonomiska konsekvenserna av den dramatiska inbromsningen i befolkningstillväxten som ligger framför oss, benar ut de senaste konjunktursignalerna från Europa och frågar sig om det finns någon hejd på dollarns styrka. Frågorna ställs av Di:s Viktor Munkhammar.

Inflationsutvecklingen är bättre än Riksbanken hade räknat med, men geopolitiken och växelkursen sämre. Det säger vice riksbankschef Martin Flodén inför sitt sista räntemöte efter elva år i direktionen. Han betonar samtidigt att penningpolitiken sätts utifrån svenska förhållanden och att utländska centralbanker inte är ”avgörande”. För frågorna står Di:s Viktor Munkhammar.

Den svenska konjunkturen och inflationsutvecklingen motiverar lägre ränta. Om Riksbanken låter bli med hänvisning till andra centralbanker går det att diskutera om vi över huvud taget ska ha en självständig centralbank. Det säger Anna Hammer och Olof Manner i Makrorådet. De ger också sin syn på höstens budget, frågar sig varför oljepriset inte steg efter Irans missilangrepp på Israel och reder ut varför den amerikanska ekonomin är så mycket starkare än de europeiska. Di:s Viktor Munkhammar leder diskussionen.

Hur mycket kan kronan försvagas innan räntesänkningen i maj hänger löst? Och hur länge ska den tyska ekonomin vara ett sänke för Europa? I Makrorådet ger Susanne Spector och Johan Javeus svaren. Vi får också veta varför en given försämring i efterfrågan på arbetskraft riskerar att ge klart större utslag på arbetslösheten nu än för ett år sedan och varför arbetstidsförkortning håller på att bli en het fråga. Di:s Viktor Munkhammar ställer frågorna.

Räknar Fed fortsatt med tre sänkningar i år? Det är frågan inför onsdagskvällens räntebesked i USA. Här hemma lär Riksbanken nästa vecka signalera att det är jämnt skägg mellan maj och juni när det gäller den första sänkningen. Det säger Kristin Magnusson Bernard och Andreas Wallström i Makrorådet. De reder också ut det historiska räntebeskedet från Bank of Japan och vilka de ekonomiska effekterna av Nato-inträdet egentligen blir. Frågorna ställs av Di:s Viktor Munkhammar.

Den finanspolitiska vakthunden Finanspolitiska rådet, med ordförande Lars Heikensten, ger grönt ljus för ett underskottsmål. I Makrorådet berättar Lars Heikensten att rådet vill ha en övre gräns för den offentliga skulden. Han påpekar också att de stora pengarna finns att hämta bland de befintliga offentliga utgifterna. För frågorna står Viktor Munkhammar.

Den kinesiska folkkongressen bjöd inte på några större ekonomiska grepp. Olof Manner och Anna Hammer räknar i Makrorådet med en fortsatt trög utveckling. Den viktigaste exportvaran just nu är deflation.De diskuterar även huruvida de svenska tillväxtutsikterna underskattas. Frågorna ställs av Di:s Viktor Munkhammar.

Håller amerikansk tillväxt och inflation på att skjuta fart igen? Vad betyder det i så fall för Europa? Och hur ska det svenska inflationsutfallet för januari egentligen tolkas? Cathrine Danin och Johan Javeus svarar i Makrorådet. Vi får också veta varför kronan bör stärkas på kort sikt men kanske inte på lång. Och hur AI kommer att leda till lägre boräntor. Frågorna ställs av Di:s Viktor Munkhammar

Riksbanken kan gå före ECB och sänka räntan - det säger Andreas Wallström och Kristin Magnusson Bernard i Makrorådet och pekar ut vad som behöver falla på plats för att chefen Erik Thedéen och hans kollegor ska ta täten.De analyserar också vad som ligger bakom den amerikanska ekonomins överraskande styrka.