Podcasts about sokrates

Victoria berättar om en kvinna som spelar en viktig roll i Nietzsches liv. Åsså lite Sokrates, Aristoteles, Umberto Eco och Carola. Häng med! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Walt Whitman kallas USA:s nationalpoet, men fortsätter att provocera. Göran Sommardal reflekterar över Whitmans poesi och över varför han älskade sina medmänniskor mest när de sover. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2019-05-30.[Louis Armstrong: Nobody knows the trouble I've seen]Man borde inte börja en OBS-essä med sång och musik. Men skälet till att jag inte kan låta bli musik­en och sången är att mötet med de dikter som Walt Whitman har kallat Leaves of Grass, eller det urval som Gunnar Harding har kallat Jag hör Ame­ri­ka sjunga, får mig att höra, om jag skulle höra Amerika sjunga, inte alla de sånger som Walt Whitman radar upp redan i den inledande dikten – utan allra först det här.[Mahalia Jackson: Let my people go]Så här låter Whitmans sång:Jag hör Amerika sjunga, en mångfald av sånger hör jag/mekanikernas sånger, var och en sjunger sin muntert och/ starkt som sig bör,snickaren sjunger sin medan han mäter sin planka eller bjälke,[...]moderns underbara sång, eller den unga hustruns vid sina/ sysslor, eller flickans där hon syr eller tvättar,/var och en sjunger om vad som hör till honom eller henne/ och ingen annan,/dagen om vad som tillhör dagen – om natten en samling/ unga grabbar, robusta, vänliga/och de sjunger för full hals sina starka, melodiska sånger....I stället för att låta de ohörda kollektivens och de förvisade folkliga gemenskap­ernas sånger runga i sin dikt avlyssnar Whitman, alltså, de enskilda amerikanernas ton­arter och sångstilar. Och jag vet att denna invändning mot Walt Whitmans allomfattande och alltomfattande individualism kan förefalla historiskt orättvis. Han var ju emot slaveriet, om än tidvis en något vacklande abolitionist. Han uppmärk­sammade de amerikanska ursprungsinvån­ar­na, han såg till både män och kvinnor – alla den nya kontinentens själar ägde sam­ma hemortsrätt på Den stora landsvägen, som får sägas vara poetens favorittillhåll i dikten. Och riktningen i hans litterära politik var alltid demokratins. I sin essä om Whitman i sina Studier i klassisk amerikansk litteratur kallar D.H. Lawrence honom "den första vite infödingen".Om Dickinson lock­ar med sin gåtfulla precision och sin precisa gåtfullhet, så har Whitman förfört sina stora läsarskaror med sin generösa omåttlighet och välgör­ande brist på poetiska hyfsning.Det kan vara upplysande att jämföra Walt Whitmans poesi och plats i den ameri­kans­ka litteraturhistorien med den tolv år äldre Henry Wadsworth Longfellow, som vid tiden för Whitmans debut 1855 var den dittills överlägset mest kän­de ame­ri­kanske poeten, hyllad på båda sidor av Atlanten. Och på sin tid flitigt utgiven och översatt, också till svenska, och beundrad av europeiska stor­het­er som Dickens och Baudelaire. Longfellows hexameterepos Evangeline skildrar en romantisk-tragisk historia baserad på en historia om brittisk etnisk rens­ning av franska ättlingar i Nova Scotia. Hans mytologiska The Song of Hiawatha är en hyllning till "den ädle vilden" och hans valhänta och aldrig riktigt realistiska skildringar av slaveriet i Poems on slavery är helt i linje med hans starka enga­gemang för abolitionismen. Men trots att Longfellow på många vis intog en mer progressiv och klargörande ställning i frågor om slaveri och fördrivning och exploatering av Amerikas urinnevånare, så har tidens gång förvandlat hans euro­- peiskt de­signade humanism i kombination med hans akade­mis­ka välmenande vers till obligatorisk kurslitteratur, medan Walt Whitmans fria och orim­made verser, fräcka och förföriska, ofta skabrösa och frispråkiga, med kärlek så­väl mellan män och kvinnor som mellan män och män – den har blivit, och förblivit, också den obligatorisk kurslitteratur men i ett avgörande tillägg ett källsprång för läsare och efterföljare. "Whitman, den ende man som gått fram på helt oba­na­de stigar", så skriver D.H. Lawrence vidare om Whitman i sin essä. Och för vår europeiska räkning kunde han ha tillagt: US-amerikanska stigar. Och så är det. Walt Whitman, jämsides med Emily Dickinson, har kommit att utgöra den amerikanska poesins ojämförliga moderna källflöde. Om Dickinson lock­ar med sin gåtfulla precision och sin precisa gåtfullhet, så har Whitman förfört sina stora läsarskaror med sin generösa omåttlighet och välgör­ande brist på poetiska hyfsning. Och många, inte bara amerikanska, poeter har följt i hans fotspår.I denna generositet ingår en idé om mänsklig förbrödring, ty så får man ända karaktärisera ingivelsen hos en poet som gärna inledde sina dikter med ett Allons!, alltså det "Allons enfants...", som inleder Marseljäsen, den franska revolutionssång­en som mer än någon annan kommit att musikaliskt förkroppsliga Frihet, jämlikhet, broderskap.Jag föreställer mig gärna att hållbarheten och livaktigheten i arvet efter Whit­man till stor del också har göra med att han i någon mening förblivit kontro­versiell och aldrig riktigt enkelt kanoniserbar. Hade det bara varit för hans proklamerade världsmedborgarsolidaritet som Bror Hjort tolkade den i sin målning "Kärleken, freden, arbetet", med Whitman själv, "Jesus den härlige" och Sokrates, därtill bröder och systrar, svarta, röda, gula och vita tillsammans i fröjd och gamman, då hade hans verser kunnat pryda vilken som helst sön­dags­skola. Som det står i inledning till dikt 8 av sviten "De sovande":asiaten och afrikanen hand i hand, europén och amerikanen hand i hand/lärd och olärd hand i hand, och man och kvinna hand i handMen i botten av denna inlevelsefulla själarnas gemenskap som Whitman målar upp åter­finner vi, alltid, det Lawrence i sin Whitman-betraktelse hänvisar till som hans "obän­diga livskraft", och han citerar:Jag är den som anfäktas av köttslig lusta/Graviterar inte jorden, dras inte all materia till all annan, åtrår den?/Så dras min kropp till allt och alla som jag möter eller ser.Det är i diktsviten Children of Adam som Whitman mest oförblommerat och envetet ger uttryck för kropparnas sinnliga möten. Och i Calamus tillkommer det för tiden ännu mer "chockerande": homoerotik. Whitman bjöd på en frisprå­kighet som på sin tid något lättare fann fristad i Europa än i det ännu bigotta USA. Hos Whitman hålls ingen "Själarnas maskerad" som hos Pär Lagerkvist, sna­rare en kroppar­nas maskerad. Hos Whitman har Terentius urhumanistiska ”Intet mänskligt är mig främmande” transformerats till ”Allt kroppsligt är mig kärt”:stammaren, sjuklingen, den välbyggde, den anspråkslöse,/den kriminelle som stod inför skranket, domaren som satt och dömde honom,/de vältaliga advokaterna, juryn, åskådarna,/skrattaren och gråtaren, dansaren, änkan vid midnatt, den röda squawen,/den lungsiktige, den rosfeberdrabbade, idioten, han som förorättats,/ motsatserna, och var och en mellan det här och dem i mörkret,/jag svär att de är utjämnade nu – ingen förmer än den andra,/natten och sömnen har gjort dem jämlika och återupprättat dem.Individer, alla lika mycket mänskligt värda, men bara tillgängliga och insläppta En och En."Hans dikter", här citerar jag på nytt D.H. Lawrence, "Demokrati, En masse, Allenheten, är långa additions- och multiplikationstabeller, där slutsiffran alltid blir JAG SJÄLV."Sannolikt är det i denna allomfattande men enkelriktade individualism som Walt Whitman blir bäst definierad. Individer, alla lika mycket mänskligt värda, men bara tillgängliga och insläppta En och En. Inga klasser, inga kulturskillnader- och gemenskaper, inga fackföreningar, och inget behov av fackföreningar, ingen UNION. Därför älskar Whitman sina människor mest när de sover:De sovande är mycket vackra då de ligger avklädda,/de flyger hand i hand fram över hela jorden från öster till väster då de ligger/avkläddaHär skymtar Whitmans utopi, lika lockande än idag, och för alltid lika skrämmande. Vår tids ideologiska städmani: att göra rent hus: Ur vägen allt för själarnas framåtskridande, all religion, alla fasta föremål, konstarter, regeringar – allt det som var eller är synligt på detta klot eller något annat klot faller i nischer och vrår inför själarnas procession längs universums väldiga vägar.Göran SommardalLitteraturWalt Whitman: Jag hör Amerika sjunga, övers. Gunnar Harding, Ellerströms 2019.Walt Whitman: Leaves of Grass, Penguin Classics 2017.Longfellow: Poetical Works, London 1973Henry Wadsworth Longfellow: Hiawatha, övers. Helmer Linderholm, Tidens förlag 1978D.H. Lawrence: Studier i klassisk amerikansk litteratur, övers. Harry Järv, Cavefors 1964 Göran Sommardal

Personlighetstesters tillförlitlighet jämförs horoskops. Ändå används de flitigt. Varför? Sociologen Emma Engdahl går tillbaka till det mest använda testet Myers-Briggs Type Indicator för att få svar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2019-12-02.Gratis personlighetstest.Det tar mindre än tolv minuter.Svara ärligt, även om du inte gillar svaret.Försök att inte vara neutral.Ok, tänker jag. Åtta minuter senare har jag svar på vilken personlighetstyp jag är: en förkämpe som kan förändra världen med bara en idé och bör hålla den lilla gnistan av galenskap vid liv. Det låter som reklam, som en person jag gärna skulle vara. Jag köper även efterföljande lista på bra och dåliga egenskaper. Jag är nyfiken, observant, energisk och entusiastisk. Och nog stämmer det att jag ofta överanalyserar, är känslig och har svårt att ta order. Ändå är det något som skaver. Jag har gjort samma test en gång tidigare och då var jag en debattör: kompromisslöst ärlig. Och det är jag nog också. Ibland.Det är allmänt känt att vissa uttalande är så pass vaga att vem som helst kan känna igen sig i dem. Fenomenet kallas Barnumuttalande efter den amerikanske cirkusdirektören P T Barnum, kungen av humbug, som på mitten av 1800-talet underhöll sin publik med menageri, freakshower och vaga uttalande om enskilda besökares personlighet och situation. Du har en oupptäckt potential. Du står inför ett svårt livsval. Detta kallas även Forer-effekt, efter psykologen Bertram Forer som på 1940-talet gav sina studenter samma horoskop och konstaterade att samtliga av dem kände igen sig i det. Att vem som helst kan känna igen sig i personlighetstestens typer gör att de kritiserats för att inte vara mer trovärdiga än just horoskop.Personlighetstestning används nu inte enbart som underhållning eller av privatpersoner som vill uppnå självkännedom. Det är ett vanligt verktyg i arbetslivet när det gäller rekrytering och konflikthantering, vilket kritikerna anser är ytterst vanskligt. Forskningen visar nämligen att det är de egenskaper vi har gemensamt, snarare än de egenskaper som skiljer oss åt, som skapar en god arbetsmiljö och får oss att lösa konflikter. Att dela in folk i olika typer är därmed inte att rekommendera. Det kan rentav vara förödande för människor som inte frivilligt uppsökt varandras sällskap.Naturligtvis kan man slå sig för pannan och förfasas över att folk är mindre begåvade och att samhället har spårat ur. Människans behov av att svara på frågor om vem hon är och hur hon bör leva sitt liv går dock långt tillbaka i mänsklighetens historia. I det antika Grekland ansågs det vara nödvändigt att lära känna sig själv för att kunna tolka utsagorna från oraklet i Delfi. Man ställde också upp regler för hur man borde leva sitt liv för att kunna pröva, förkovra sig och omvandla sig själv. Tillvägagångssättet har många likheter med hur Benjamin Franklin som ung man förde moralisk dagbok i syfte att förnuftsmässigt styra sitt beteende. Bland annat ville han uppnå måttlighet genom att inte äta så att han blev slö eller dricka så att han blev upprymd, ordning genom att låta alla sina saker ha bestämda platser och ödmjukhet genom att försöka likna Sokrates eller Jesus.Så vitt jag kan se, är det strävan efter att leva ett genomtänkt liv som ligger bakom utvecklingen av det mest använda personlighetstestet i världen: Myers-Briggs Type Indicator. Testet är ett resultat av Katherine Cook Briggs och hennes dotter Isabel Briggs Myers utforskande av sina egna liv. I Merve Emres bok The Personality Brokers (2018) skildras deras livsöden.Katherine som föddes 1875 präglades av en inre kamp för att förena sin naturvetenskapliga utbildning med sin religiösa uppfostran. När hennes son Alfred dör i sömnen, endast ett år gammal, blir hon smärtsamt medveten om hur skör människan är under sina första levnadsår och hur noggrant ett litet barns aktiviteter måste regleras för att det ska kunna förfina sin personlighet och rädda sin själ. Hon inser då att det går att förena sökandet efter personlig frälsning med den moderna världens rationella metoder. När Katherine förlorar ytterligare en son, innan han ens hunnit döpas, slår hon slag i saken och gör om sitt vardagsrum till ett laboratorium för personlighetsforskning. Experimenten börjar med hennes förstfödda och enda överlevande barn, dottern Isabel som då är fyra år gammal. Laboratoriet döps till ”The cosmic laboratory for baby training” och ganska snart är det fyllt av bekantskapskretsens barn som skall pröva, förkovra sig och omvandla sig själva.Grundtanken är att barn behöver ledas in på rätt bana i livet genom att lära dem hur de utifrån sin personlighet kan bidra till samhället. Barnen observeras och vägleds genom bestraffning och belöning. Allt bokförs noggrant och insikterna sprids i massmedierna. Katherines gärning, som ytterst handlade om att basera moderskapet på forskningsresultat och göra det till en profession, får stort genomslag. I samband med att Isabel lämnar hemmet för att studera får den experimentella verksamhet som under 18 år utgjort Katherines huvudintresse emellertid ett abrupt slut. Deprimerad skriver hon i ett brev till sin dotter som aldrig postas: ”Vem över fjorton år behöver egentligen en mamma, eller vem borde behöva en?”När Katherine ett flertal år senare upptäcker Carl Gustav Jungs teori om psykologiska typer upphör hennes depression. Jung introducerar idén om att människor kan kategoriseras som introverta eller extroverta. Som tänkande eller kännande. Tankesättet fångar Katherines intresse till den grad att hon utnämner honom till sin husgud. För första gången på länge upplever hon att hennes liv har mål och mening. Hon brevväxlar med Jung och ägnar ett halvt decennium åt att sätta sig in i hans analytiska psykologi, innan hon slutligen besöker honom. Under tiden görs hennes hem återigen till ett laboratorium för personlighetsforskning, men denna gång är det vuxna människor som ska pröva, förkovra sig och omvandla sig själva. Resultatet av arbetet publiceras 1926 i artikeln ”Meet yourself: How to use the Personality Paint Box” där Katherine lär läsarna att med hjälp av indexkort ta reda på vilken av Jungs sammanlagt sexton personlighetstyper de är och vad de bör göra i sina liv. Personlighetstestet är skapat!Det var emellertid Isabel som under 1940-talet omarbetade Katherines arbete så att det blev användbart inom arbetslivet och formulerade det frågeformulär som ligger till grund för Myers-Briggs Type Indicator.Ett personlighetstest är en sammanställning av uttalanden om oss själva. Ovetenskapligt? Javisst. Falskt, vem vet? Sant? Ja, om vi vill och anstränger oss. Vår personlighet är nämligen föränderlig och styrs av hur vi själva, andra och samhället uppfattar oss. Det är därför vi ständigt söker efter strategier för att ta reda på vem vi är och vad vi bör göra i våra liv. Problemet är att den strategi vi väljer att använda oss av kommer att forma vårt framtida jag och våra livsmöjligheter. Om vi uppfattar den kunskap som personlighetstesten genererar som verklig, kommer den att bli verklig i sina konsekvenser. Att förstå sig själv och låta sig styras av ett standardiserat frågeformulär är därmed ytterst begränsande. Det är att bli snuvad på den gnutta frihet vi idag har att forma vårt eget öde.Emma Engdahl, professor i sociologiLitteraturMerve Emre: The Personality Brokers: The Strange History of Myers-Briggs and the Birth of Personality Testing. Doublesday books, 2018. Finns i svensk översättning av Linn Åslund: Vilken typ är du? Varför du inte kan lita på personlighetstester. Fri tanke förlag 2019.

Filosofin före Sokrates brukar utan att krångla till det kallas...försokratisk. Här finner vi en rad figurer i den antika världen som var de första att fundera på hur världen kommit till och var förskaffad utan att gå till mytologiska förklaringar. De observerade naturen och drog slutsatser av den, på sätt och vis blev de grunden för ett vetenskapligt tänkande. Följ med på en djupsinnig resa där människan försökte förklara sin omgivning och tillvaro utan att all den vetenskap och kunskap vi har fått de senaste 2400 åren fanns att tillgå. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Madame Bovarys problem brukar ofta härledas till hennes romanläsande, oförmågan att skilja fiktion från verklighet. Men det är som skuldsatt konsument vi kan börja förstå henne, säger Jimmy Vulovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2019-12-04.Innan Emma Bovary dör ber hon om att få sin spegel. Blicken riktas in i den kallt ärliga ytan. En människas viktigaste allierade är den som förr eller senare visar sig i spegeln. Det tror jag hon inser där och då. Tårarna faller. Sedan kastar hon sig tillbaka i sängen för att med en djup suck slutligen dö. Arsenik. Hon tog giftet för att fly ett liv som hon aldrig fick men länge låtsades leva. Och liksom fordringarna för det illusoriska liv hon levt kom döden till slut, obevekligt, likt ett fult ansikte upphöjt ”som en skräckbild i de eviga mörkren”. Emma dör mycket olycklig. ”Känn dig själv”, viskar hennes tragiska historia fortfarande mellan raderna i Gustave Flauberts Madame Bovary från 1856.Visdomen stod ristad i förhallen till Apollontemplet i Delfi. Därifrån har den ekat genom vår historia. Sokrates, den ogudaktige förledaren av ungdomen, gjorde filosofi av den. Inför Atens anklagande blickar så insisterade han på att självkännedom och ett rättfärdigt liv var allt han någonsin önskat uppnå. Sokrates vägrade under rättegången att be om nåd, vägrade att anpassa sig efter vad den dömande staden förväntade sig. Dödsstraff. Och giftkalken som han svepte tydliggjorde en konfliktlinje mellan individens vilja och samhällets krav. Sokrates var ett undantag. Han var ett tvärtom jämfört med oss andra. Ekot av hans visdom passerar därför, trots alla våra goda intentioner och instämmande nickningar, oftast förbi döva öron.Madame Bovarys problem brukar ofta härledas till hennes romanläsande, oförmågan att skilja fiktion från verklighet. Ännu ett eko av den vises röst i hennes exempel. Det är i verkligheten, inte i fiktioner och nedtecknade ord, som svaren finns. Så sade Sokrates. Men Emmas problem är större än romaner, mycket större. Hela hennes liv är konsumism, en fiktion så god som någon annan. Hon lånar liv istället för att leva sitt eget. Romanläsning är bara en del i det livsmönstret. När Emma Bovary dag efter dag ser på Game of Thrones och olika feelgood-serier, nej, så är det naturligtvis inte, men om romanen skrivits idag skulle hon nog ha gjort det. Men väl när hon läser de historiska romanerna av Walter Scott och alla möjliga kärleksromaner, så gör hon det inte för att få se och känna sig själv utan tvärtom för att fly bort från sig själv.De återkommande äktenskapsbrotten är också en del i det konsumtionsmönstret. Med exempelvis den unge älskaren Léon konsumerar hon helt ohämmat kärleken, eller i alla fall en bild av kärlek och bekräftelse som står skriven i böckerna, tills hon känner att han tröttnat på henne. Då tröttnar också Emma på honom och möter ”i äktenskapsbrottet den tristess som hör äktenskapet till”. Deras konsumtionsvärde för varandra minskar helt enkelt. Men allt det där är hanterbart. Det är bara att gå vidare. Emma vet att maken Charles förlåter. Hon kan hantera honom. Däremot förmår hon inte att hantera det mest konkreta och ödesdigra resultatet av sin konsumentnatur: krediter, skuldebrev och reverser.Då Emma går under beror det inte på romaner eller på att någon älskare har avslöjats, utan på att konsumtionslånens fälla till slut slår igen. Berättarrösten ger uttryckligen med orden ”det vill säga pengarna” läsaren den egentliga orsaken till hennes ohållbara situation. Romanen är en studie i skuldsättning, en berättelse om ett liv i lånta fjädrar. Och då återbetalningskraven hopar sig bortom all hanterbarhet tar Emma till den för skuldsatta lika ofta använda som desperata strategin att förtränga allt. Men kroppen minns: ”Hon kände nu som en molande och allomfattande värk i kroppen. Och det hände ofta att Emma fick stämningshandlingar, papper med stämplar, som hon knappt tittade på. Hon hade helst inte levt längre, eller fått sova ständigt.”Romanen Madame Bovary kan litteraturhistoriskt delvis beskrivas som en tidig naturalistisk fallstudie om vad som händer då en människa med vissa givna individuella förutsättningar hamnar i en specifik miljö. I det här fallet en av konstromantiken präglad drömmare som får den moderna kapitalistiska ordningens alla kreditmöjligheter till sitt förfogande. Om vi istället beskriver berättelsen med en mer välbekant senkapitalistisk terminologi skulle den kunna liknas vid det tidiga konsumtionssamhällets Lyxfällan. Fast utan hopp i slutet förstås. Emma Bovary är ett exempel på det som socialpsykologen Erich Fromm har kallat homo consumens, alltså den människa som i den kapitalistiska världens ständigt ökande och till synes oändliga konsumtionsvalmöjligheter lever sitt liv, eller i alla fall iscensätter det, genom konsumtion av berättelser och varor.Berättarrösten fångar träffsäkert, genom den unge älskaren Léons blick under ett hett kärleksmöte, hur Emma både iscensätter sig själv och också tolkas som något annat än den hon egentligen är: ”Tack vare sitt skiftande humör, ömsom hemlighetsfullt, ömsom glättigt, pladdrigt, tystlåtet, hänfört, nonchalant, kunde hon väcka minnet av tusen lustar hos honom, frammana instinkter och hågkomster. Hon var den förälskade kvinnan i alla romaner, hjältinnan i alla dramer, det obestämda hon i alla diktböcker.” Ett obestämt hon är väl så långt bort man någonsin kan komma ifrån det själv som både Sokrates och Gustave Flaubert vill att vi ska lära känna. Författaren visar sig vara visare än den vise då han illustrerar att det inte ens behövs någon litteratur för att fångas i fiktioner. Emma Bovary är nämligen långt ifrån ensam om oförmågan att se världen för vad den är och att hantera den därefter. Romanen är full av illusioner och det resulterar i slutänden alltid i mycket smärta. Exempelvis förmår heller inte Charles att se Emma för den hon är och de behov hon har. Hans ständiga idealisering av henne, upphöjandet av henne på piedestal, kan vid en första anblick få honom att framstå som underlägsen. Så ser inte Emma det. Istället inser hon att de ständiga förlåtelserna tvingar henne att ”underkasta sig hans storsinthet” och det gör henne rasande. Hon är hjälplöst fångad i den roll som hon har tilldelats i livet, fångad i äktenskapet och i den bild av henne som maken Charles gärna konsumerar.Homo consumens föds ur fångenskap, otillfredsställelse och passivitet. Det som först framstår som aktivitet, det vill säga att välja mellan likartade saker, ger konsumenten en illusion av frihet och makt samtidigt som det på ett behagligt vis döljer inre tomhet och ensamhet. Emma Bovary passar in i mönstret. Läsaren kan ana det djupa mörkret under hennes agerande. Men hon är inte ensam om det. Från och med den realistiska romanen är skönlitteraturen full av personer som, liksom de flesta av oss, är storkonsumenter av varor och drömmar, fiktioner. Den är full av personer som egentligen bara gör det som konsumtionssamhället förväntar sig av dem. Genom romanerna kan vi, trots den vises varning för litteraturen, ta lärdom. Sokrates och Emma närmar sig visserligen giftet från skilda håll, den ene för att hålla fast vid sin individ och den andre för att fly sin individ. Ändå förenas de då priset för att leva i ett samhälle präglat av illusioner till slut måste betalas.Jimmy Vulovic, litteraturforskare

In seiner Vorlesung behandelt Michael Esfeld die Frage, wie Staaten offensichtliches, schweres Unrecht in anderen Staaten behandeln sollen. Sollen sie, wenn sie die Machtmittel dafür zur Verfügung haben, gegen das Unrecht vorgehen? Dies scheint moralisch geboten, doch ist der Weg mit dem republikanischen Rechtsstaat nicht vereinbar, denn er höhlt die Grundlage des Rechtsstaats aus und fügt den eigenen Bürgern Schaden zu. Auch wenn humanitäre Prinzipien in einem fremden Land schwer verletzt werden, ist es deshalb falsch, militärische Mittel zur Behebung des Unrechts einzusetzen. Das Beispiel von Sokrates zeigt einen Ausweg aus diesem Dilemma: Er führt vor, wie man sich selbst weigern kann, Unrecht zu tun, ohne dabei mit Gewalt gegen andere vorzugehen.(Wiederholung vom 1. März 2026)

Viele Menschen wissen, dass sie etwas in ihrem Leben verändern möchten. Sie wünschen sich mehr Gelassenheit, mehr Sinn oder den Mut, einen neuen Weg einzuschlagen. Doch häufig scheitert Veränderung nicht am fehlenden Wunsch, sondern an zu großen Erwartungen. Warum setzen wir uns immer wieder unter Druck? Weshalb bleiben wir lieber in vertrauten Gewohnheiten, obwohl sie uns längst nicht mehr guttun? Und warum entstehen nachhaltige Veränderungen fast nie durch einen großen Befreiungsschlag, sondern durch viele kleine Schritte? In dieser Pudelkern-Folge sprechen Albert und Jan mit der Autorin und Expertin für Self-Leadership Carina Hellmich über ihr Buch „Baby Steps“. Gemeinsam gehen sie der Frage nach, weshalb Ehrlichkeit sich selbst gegenüber der erste Schritt jeder Veränderung ist, warum unser Gehirn kleine Schritte liebt und wie aus neuen Gewohnheiten langfristig eine neue Identität entstehen kann. Dabei zeigen überraschende Parallelen zur antiken Philosophie: Ob Konfuzius, Sokrates oder die Stoiker, nachhaltige Persönlichkeitsentwicklung beginnt nicht mit Perfektion, sondern mit Beharrlichkeit, Selbstverantwortung und der Bereitschaft, jeden Tag ein kleines Stück weiterzugehen.

Balzer, Jens www.deutschlandfunkkultur.de, Studio 9

Balzer, Jens www.deutschlandfunkkultur.de, Studio 9

Balzer, Jens www.deutschlandfunkkultur.de, Studio 9

Sokrates war ein radikaler Denker – so radikal, dass ihn die Athener schliesslich zum Tode verurteilten. Die Philosophin Agnes Callard plädiert dafür, es ihm gleichzutun in seiner radikalen Wahrheitssuche. Denn sie stimmt Sokrates zu: Nur das geprüfte Leben ist es wert, gelebt zu werden. Agnes Callard, Professorin für Philosophie in Chicago, verteidigt Sokrates als Vorbild für die Gegenwart: Ein gutes Leben, so ihre These, setzt voraus, dass wir es unablässig prüfen und uns unbequemen, «unzeitgemässen» Fragen stellen. Stattdessen organisieren die meisten ihren Alltag im Viertelstundentakt und dringen nie zum tieferen Sinn des Lebens vor. Für Callard besteht dieser in der Idee der Aspiration: dem beständigen Streben nach intellektueller Reife, die nichts mit Selbstoptimierung, aber viel mit der Einsicht in die eigene Unwissenheit und der Sehnsucht nach Wissen zu tun hat. Die gute Nachricht: Wir sind in diesem Streben nicht allein. Ganz wie Sokrates ist sie der Ansicht, dass wir nur dank des Dialogs mit anderen zu Wissen vordringen. Das menschliche Streben denkt sie bis in die intimsten Bereiche weiter: in einer «aufstrebenden Ehe» wachsen die Liebenden gemeinsam als Personen. Barbara Bleisch fragt Agnes Callard, wie ein sokratisches Leben gelingt, warum Sokrates offen war für Polyamorie und weshalb er bereit war, den Schierlingsbecher zu trinken.

Sokrates war ein radikaler Denker – so radikal, dass ihn die Athener schliesslich zum Tode verurteilten. Die Philosophin Agnes Callard plädiert dafür, es ihm gleichzutun in seiner radikalen Wahrheitssuche. Denn sie stimmt Sokrates zu: Nur das geprüfte Leben ist es wert, gelebt zu werden. Agnes Callard, Professorin für Philosophie in Chicago, verteidigt Sokrates als Vorbild für die Gegenwart: Ein gutes Leben, so ihre These, setzt voraus, dass wir es unablässig prüfen und uns unbequemen, «unzeitgemässen» Fragen stellen. Stattdessen organisieren die meisten ihren Alltag im Viertelstundentakt und dringen nie zum tieferen Sinn des Lebens vor. Für Callard besteht dieser in der Idee der Aspiration: dem beständigen Streben nach intellektueller Reife, die nichts mit Selbstoptimierung, aber viel mit der Einsicht in die eigene Unwissenheit und der Sehnsucht nach Wissen zu tun hat. Die gute Nachricht: Wir sind in diesem Streben nicht allein. Ganz wie Sokrates ist sie der Ansicht, dass wir nur dank des Dialogs mit anderen zu Wissen vordringen. Das menschliche Streben denkt sie bis in die intimsten Bereiche weiter: in einer «aufstrebenden Ehe» wachsen die Liebenden gemeinsam als Personen. Barbara Bleisch fragt Agnes Callard, wie ein sokratisches Leben gelingt, warum Sokrates offen war für Polyamorie und weshalb er bereit war, den Schierlingsbecher zu trinken.

Sabah gözlerinizi açtığımızda, kimse konuşmadan kafamızın içinde başlayan o sesi düşünelim. Peki bu ses gerçekten bize mi ait? Antik Yunan'dan nörobilime, Sokrates'ten Virginia Woolf'a uzanan bu bölümde iç sesimizin izini sürüyoruz. Tanrının sesi mi, beynin provasının mı, yoksa yıllar içinde içselleştirdiğimiz başkalarının sesi mi? Cevap sandığımızdan çok daha karmaşık. Yazan: Seray Soylu Ses Kurgu: Metin Bozkurt Video Kurgu & Görsel Tasarım: Umut Coşkun Yapımcı: Podbee Media Tüm bölümler ve daha fazlasına Podbee app ve podbeemedia.com'dan ücretsiz olarak ulaşabilirsiniz. ----- Podbee Sunar ----- Bu podcast reklam içermektedir.

Send us Fan MailSpreuke 3:5-8 Vertrou volkome op die Here en moenie op jou eie insigte staatmaak nie. Ken Hom in alles wat jy doen en Hy sal jou die regte pad laat loop. Moenie dink jy het die wysheid in pag nie, dien die Here en vermy wat sleg is: dit is die geneesmiddel vir jou, die verkwikking vir jou liggaam. Selfontdekking is deesdae baie gewild. Ek moet myself ken en nie skaam wees oor wie ek werklik is nie. Ja, dis reg... Kyk om jou rond. Hoe goed werk al daardie introspeksie vir ons in hierdie toenemend selfbehepte, narsistiese wêreld waarin ons leef?Die Griekse filosoof, Aristoteles, het beweer dat om jouself te ken, die begin van alle wysheid is. Inderdaad! Die bekende leuse "Ken jouself" is in die Tempel van Apollo in Delphi gegraveer. Sokrates en Plato was ook groot aanhangers van hierdie denkpatroon.So, wat het daardie antieke geskiedenis vandag met ons te doen? Wel, daar is 'n multi-miljard dollar, globale selfhelpbedryf wat gewortel is in hierdie idee van selfontdekking; in die idee dat jy jou eie oplossing is; dat jy reeds alles wat jy nodig het, binne-in jou het - jy hoef dit net te ontsluit. Eindelose gereedskap, boeke, kursusse en afrigting is alles ontwerp om jou te help om "jou ware self te ontdek."Maar hoe dieper jy in hierdie bodemlose put van introspeksie afdaal, hoe dieper sink jy in subjektiewe selfgesentreerdheid. Sien jy ook hoe dit alles om die eie-ek draai?God se plan is net mooi die teenoorgestelde:Spreuke 3:5-8 Vertrou volkome op die Here en moenie op jou eie insigte staatmaak nie. Ken Hom in alles wat jy doen en Hy sal jou die regte pad laat loop. Moenie dink jy het die wysheid in pag nie, dien die Here en vermy wat sleg is: dit is die geneesmiddel vir jou, die verkwikking vir jou liggaam.Nou-ja, dis korrek om selfbewus te wees, maar ek praat van mense wat oorboord gaan; mense wat glo dat ware wysheid bekom word deur na binne te kyk. Nee, my vriend, wysheid kom van om op te kyk. Vertrou volkome op die Here en moenie op jou eie insigte staatmaak nie. Ken Hom in alles wat jy doen en Hy sal jou die regte pad laat loop.Dis Sy Woord. Vars ... vir jou ... vandag.Support the showEnjoying The Content?For the price of a cup of coffee each month, you can enable Christianityworks to reach 10,000+ people with a message about the love of Jesus!DONATE R50 MONTHLY

Im Jahr 399 v. Chr. wird der Philosoph Sokrates in Athen vor Gericht gestellt und zum Tode verurteilt. Doch bis heute streiten Historiker über die Hintergründe seines Prozesses. Steckte eine politische Verschwörung dahinter? Weshalb lehnte er die Möglichkeit zur Flucht ab? Wir tauchen ein ins antike Griechenland und klären ob Sokrates tatsächlich schuldig war!*Schaut bei CREATED BY ILL vorbei: www.createdbyill.com/zeitfuerhistory Mein Lieblingsschmuck für Geschichte und Mythologie! (anzeige)Diese Episoden werden dir auch gefallen:Alexander der Große: Eroberer der WeltTäglicher Geschichte Content auf InstagramJetzt neu - der WhatsApp Kanal zum PodcastMeine WebsiteDu willst das dein Buch, dein Produkt oder Projekt in meinem Podcast vorgestellt wird? Dann melde dich gerne bei mir. Alle Kooperations- und Werbeanfragen bitte an: historymakingof@gmail.comLiteratur: Günther Figal: SokratesT. Brickhouse / N.Smith: The Trial and Execution of Socratesdtv-Atlas PhilosophieDas Folgenbild: Der Tod des Sokrates Jacques-Louis David, 1787: QuelleMusik: Carlos Ebelhaeuser (blackmail, The Damned don´t Cry) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bo kan se inn i fortiden...

Man kann es wohl so sagen: In dieser Folge sprechen wir über einen der wichtigsten Texte der westlichen Philosophiegeschichte. In Platons "Phaidon" geht es um den Tod des Sokrates und wieso er diesem mit Freude entgegensieht. Denn laut ihm ist die menschliche Seele unsterblich. Welche Argumente er dafür findet, welche Einwände es gibt - und wieso diese Themen die Philosophie bis heute beschäftigen, bespricht Christian mit der Philosophin Alessia Maria Barbanti, die an der Universität Rostock zum Phaidon forscht. Unterstützt uns gerne für exklusive Folgen: https://geister.podigee.io

Wir leben in Zeiten der Statements. Je klarer die Aussagen, desto stärker – oder? Über die Kunst, die richtigen Fragen zu stellen. Von Kai Adler.

Vztah s rodiči v životě člověka ovlivní úplně všechno. To, jak umí projevit lásku a hrdost, jaká vloží do potomka očekávání a jestli ho přijmou takového, jaký je. Potýkáme se s tím všichni a stejně jako my to museli zvládat i géniové, králové a vojevůdci.Naše druhá terapie historií s Lukášem Kubínem je tady :)Epizodu v plném znění najdete na:herohero.co/podcastpribehyforendors.cz/pandikralovna

Das Symposion oder "Gastmahl" (obwohl es eigentlich eher "Trinkgelage" heißen müsste) ist ein ganz erstaunlicher Dialog in Platons Werk. Zunächst mal, hat er nicht das typische Hin- und Her, dass wir von Platon kennen, in dem Sokrates normalerweise seine Gesprächspartner auseinandernimmt. Hier ist es so, dass wir nach einer etwas komplizierten Rahmenhandlung auf einmal einer Zusammenkunft der Geistesgrößen Athens beiwohnen, die nacheinander Lobreden auf den Eros halten. Und alle diese Reden sind sehr interessant. Dabei ist nicht nur spannend, was sie sagen, sondern auch, wie es gesagt wird. Hier zeigt sich Platon auch als großer Literat, der dazu fähig ist, die verschiedenen Stile dieser historischen Personen abzubilden. Als am Ende Sokrates auftritt und - über seine Lehrerin Diotima - vom Eros erzählt, kommt auf einmal alles zusammen. Über den Dialog seine Redner*innen und seine vielen Implikationen (gerade auch was die Sexualität der Zeit angeht) spricht Christian in dieser Folge mit Christian Vogel. Er ist Professor für lateinische und griechische Philologie an der Freien Universität Berlin. Unterstützt geister gerne für exklusive Folgen: https://steadyhq.com/geister

År 399 f.Kr. hålls en rättegång i Aten där stadens store filosof Sokrates anklagas för att förleda ungdomen med sina filosofiska samtal. Sokrates håller ett försvarstal som har gått till historien. Medverkande: Lovisa Brännstedt och Christian Dahlman Del 1/2

År 399 f.Kr. hålls en rättegång i Aten där stadens store filosof Sokrates anklagas för att förleda ungdomen med sina filosofiska samtal. Sokrates håller ett försvarstal som har gått till historien. Medverkande: Lovisa Brännstedt och Christian Dahlman Del 2/2

KI ist längst kein Zukunftsthema mehr – sie ist da. Unsichtbar, allgegenwärtig und in Tools verbaut, die wir täglich nutzen. Aber was bedeutet das konkret für den Bankenalltag? Und wie erlebt das jemand, der damit aufgewachsen ist?In dieser Folge sprechen Dirk Plewnia und Sarah Schütz mit Simon Döbele, Trainee im IDDP (International Digital Development Programme) der Commerzbank und aktuell im Durchlauf bei neosfer.Simon hat Philosophie, Wirtschaftswissenschaften und Informatik in Bayreuth, Karlsruhe, Boston, Berkeley und Stockholm studiert – mit einem klaren Schwerpunkt auf KI und maschinellem Lernen.Wir schauen darauf, wie KI den Bankenalltag schon heute verändert, warum Sokrates bessere neuronale Netze baut, was das Silicon Valley dem deutschen Bankensektor wirklich voraus hat – und ob KI in zwei Jahren noch ein eigenes Gesprächsthema ist oder einfach so normal wie das Internet.00:00 - Intro01:20 - Simon, stell dich und das IDDP-Programm doch kurz vor.05:10 - Wenn du auf deinen Alltag schaust – privat und beruflich – wie relevant ist KI darin bereits heute?10:30 - Du bist als Trainee in einer Phase eingestiegen, in der KI Standard ist. Unterscheidet sich deine Arbeitsweise grundlegend von der deiner Kolleg:innen, die zehn Jahre länger dabei sind?14:00 - Wird von Nachwuchstalenten heute implizit erwartet, dass sie KI-Tools beherrschen – oder ist das noch Experimentierfeld?17:20 - These: KI-Akzeptanz ist vor allem eine Generationenfrage. Zustimmung oder eher nicht?22:00 - Du hast einen Hintergrund in Philosophie und Wirtschaftswissenschaften. Wie hilft dir Sokrates dabei, bessere neuronale Netze für Devisenoptionen aufzubauen?28:15 - Du hast u.a. in Berkeley und Harvard studiert. Was fehlt dem deutschen Bankensektor im Vergleich zum Silicon-Valley-Mindset?34:00 - Gibt es Sorgen in deiner Generation bezüglich der Geschwindigkeit der KI-Entwicklung – oder ist die Skepsis unbegründet?42:10 - Wenn wir in zwei Jahren wieder hier sitzen: Ist KI dann noch ein eigenes Gesprächsthema – oder so normal wie das Internet?46:30 - Welchen Gast oder welches Thema würdest du dir in unserem Podcast wünschen? Aktuell läuft die Bewerbungsphase für das IDDP der Commerzbank. Interesse? Schreib Simon direkt auf LinkedIn oder informiere dich auf commerzbank.de. Hörempfehlung von Dirk: Die KI-Story von Google – ca. 4 Stunden, die zeigen, wie lange KI schon vor sich hin arbeitet. In eurer Podcast-App suchen.Schickt uns eure Fragen zum Podcast an presse@neosfer.com!Die Vorträge unseres Afterwork-Events „Between the Towers" findest du auf unserem YouTube-Kanal. Abonniere uns direkt hier oder folge uns auf LinkedIn, um keine Episode zu verpassen.Produziert wird der „Talk Between the Towers" von neosfer, Frühphaseninvestor und Innovationseinheit der Commerzbank. Alles Weitere über unseren Podcast findest du hier: neosfer Podcast.

Var Jesus död skamlig? Eller finns där en dold ära? Häng med oss i denna stilla vecka när vi pratar med doktoranden i nytestamentlig bibelvetenskap vid Uppsala Univeristet - och tillika sushiälskaren - Victoria Vasquez. På vilket sätt är Sokrates död jämförbar med Jesus? Varför är Jesus mindre chill med döden än greken? Och varför är Jesus så tyst när han förhörs? Är han helt ensam, förresten? Ni hör, det blir fullpackat och bra! Dessutom, Anton jämför fundamentalismen med en ryamatta och Victor läser evangelierna i pekbibelsläge.---Gilla oss på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Följ oss på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagram⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Skriv till oss på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠atenochjerusalem@gmail.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Stöd oss på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Patreon⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠!

Vi jagar ständigt nya “metoder” för att må bättre, bli lugnare, lyckligare, få mer i kontroll. Men redan för två tusen år sedan satt de gamla filosoferna som Platon och Sokrates och pratade om exakt samma saker som vi pratar om idag; oro, relationer, meningen med livet och hur man hanterar motgångar.Varför lyssnar vi hellre på någon som säger det igen, istället för att gå direkt till dem som tänkte ut det från början?I det här avsnittet gör vi just det. Vi går tillbaka till källan. Och inser att de kanske förstod oss bättre än vi förstår oss själva idag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stephen Batchelor: Bilmediğini Bilmek 00:00 Reset'in Hikâyesi Ve Pandemi Dönemi 01:12 Yokluk Bilinci Ve Kıtlık Hissi 03:59 Bağış Bazlı Yoga Uzmanlık Programı 09:55 Stephen Batchelor Ve Seküler Budizm 12:35 Montaigne Ve Şaşkınlığın Felsefesi 16:28 Sokrates Ve Bilmeme Bilgeliği 24:12 Zen Koan Hikayesi 42:48 Bodhidharma Ve “Bilmiyorum” Öğretisi 47:40 Açık Farkındalık Meditasyonu Bu bölümde Zeynep Aksoy, pandeminin getirdiği duraksama sayesinde yokluk ve yetmezlik hissi üzerine yaptığı içsel sorgulamayı paylaşırken yoga uzmanlık programını bağış temelli bir modelle herkese açma kararını anlatıyor. Ardından Stephen Batchelor'un seküler Budizm yaklaşımından yola çıkarak “cehaleti övmek” fikrini ele alıyor ve “Bu nedir?” sorusunun meditasyonda nasıl bir farkındalık kapısı açabileceğini aktarıyor. Montaigne ve Sokrates'in düşüncelerine değinerek bilgelik ile bilmeme arasındaki ilişkiyi inceliyor, Zen koan hikayeleri üzerinden zihnin alışılmış açıklama ihtiyacını sorguluyor. Bölümün sonunda ise dinleyicileri açık farkındalık meditasyonuna davet ederek bilmemeyle, merakla ve şaşkınlıkla kalabilme pratiğini deneyimlemeye yönlendiriyor. Zeynep Aksoy, saygın bir yoga eğitmeni ve Reset platformunun kurucusudur. Web sitesi üzerinden canlı ve kayıttan izlenebilen dersler, üyelik programları ve profesyonel eğitimler sunmaktadır. Online Stüdyo üyeliği ile günlük çevrim içi derslere, geniş bir arşive ve topluluk desteğine erişim imkânı sağlar. Ayrıca Zeynep, katılımcıların hareket, anatomi ve farkındalık konularında bilgilerini derinleştirmelerine yardımcı olmak için yenilikçi Fasyal Yoga Uzmanlık Programı'nı yürütmektedir. Daha fazla bilgi almak ve sertifikalı eğitimlere katılmak için: www.zeynepaksoyreset.com

In der letzten Folge hat Christian mit Ralf Becker schon über "Euthyphron" gesprochen, den Dialog von Platon, in dem Sokrates zum Gericht geht, weil er dort verklagt worden ist. Nun sprechen die beiden über die zwei anderen Teile der Trilogie. In der "Apologie" muss Sokrates sich vor Gericht gegen den Vorwurf, die Götter zu lästern und die Jugend zu verderben, verteidigen. Im "Kriton" ist er bereits verurteilt und die Frage kommt auf, ob er aus dem Gefängnis fliehen soll oder nicht. Zwei unglaublich spannende, spritzige Dialoge mit vielfältigen philosophischen Implikationen! Unterstützt den Podcast gerne für exklusive Lektüre-Folgen: https://steadyhq.com/geister

I detta samtal utnämner jag mig, Leena Källqvist, till att leka Sokrates och försöker förlösa ny kunskap ur två brillianta läkares kompetenser.  Med mig i studion har jag två läkare som står med varsin fot i vetenskapen - men med blicken riktad mot helheten. Dr. Mattias Raud, kardiolog och föreståndare för Hjärtcentrum, som dagligen möter människans mest trofasta muskel - hjärtat, och Dr. Cecilia Tibell, specialist i endokrinologi och invärtesmedicin, grundare av den Integrativa Kliniken - expert på kroppens finstämda hormonsystem och hur balans är något mer än bara siffror i ett blodprov. Tillsammans ska vi - med både lekfullhet och allvar - undersöka sambandet mellan hjärta och hormon, mellan livsstil, läkekonst, och mellan vetenskap och beprövad erfarenhet. Vi kommer att använda oss av den sokratiska dialogformen - där frågan inte är ett test, utan en öppning. Där ingen sitter på svaret ensam, utan där tanken får röra sig, ifrågasätta - och landa i ny förståelse. Så luta dig tillbaka, eller ännu hellre - luta dig fram - för i dagens samtal kan det så väl hända att hjärtat får tala lite visare, och hormonerna låta sig tolkas med lite mer kärlek. ♥ Facebook: https://www.facebook.com/InTheBenefit4Others/  ♥ Instagram: https://www.instagram.com/both_instead_of_either_or   ♥ Youtube: https://www.youtube.com/user/integrativMedicin

In den nächsten Folgen sprechen wir über die platonischen Dialoge, die das Leben und den Tod des Sokrates nachzeichnen: Während sich in der "Apologie" vor Gericht verteidigt, ihm im "Kriton" geraten wird, aus dem Gefängnis zu fliehen und er im "Phaidon" stirbt, beginnt diese Quadrologie mit "Euthyphron". In diesem Dialog geht Sokrates zu Gericht, weil er dort angeklagt wurde. Dort trifft er auf den Euthyphron, der dort ebenfalls jemanden angeklagt hat: seinen eigenen Vater. Er findet das besonders fromm, aber was ist die Frömmigkeit überhaupt? Darüber streiten sich die beiden. Worum es genau geht und was das "Euthyphron-Dilemma" ist, das bespricht Christian in dieser Folge mit Ralf Becker, er ist Professor für Philosophie an der Rheinland-Pfälzischen Technischen Universität Kaiserslautern-Landau. In der nächsten Folge sprechen die beiden dann über die "Apologie" und "Kriton". Unterstützt den Podcast gerne für exklusive Folgen: https://steadyhq.com/geister.

In seiner Vorlesung behandelt Michael Esfeld die Frage, wie Staaten offensichtliches, schweres Unrecht in anderen Staaten behandeln sollen. Sollen sie, wenn sie die Machtmittel dafür zur Verfügung haben, gegen das Unrecht vorgehen? Dies scheint moralisch geboten, doch ist der Weg mit dem republikanischen Rechtsstaat nicht vereinbar, denn er höhlt die Grundlage des Rechtsstaats aus und fügt den eigenen Bürgern Schaden zu. Auch wenn humanitäre Prinzipien in einem fremden Land schwer verletzt werden, ist es deshalb falsch, militärische Mittel zur Behebung des Unrechts einzusetzen. Das Beispiel von Sokrates zeigt einen Ausweg aus diesem Dilemma: Er führt vor, wie man sich selbst weigern kann, Unrecht zu tun, ohne dabei mit Gewalt gegen andere vorzugehen.

Neues Special! Wir sprechen über einen der wichtigsten Dialoge von Platon und zwar “Menon”. In ihm diskutieren Sokrates und der Sophistenschüler Menon über die Frage, ob man tugendhaftes Verhalten eigentlich lernen kann. Schnell kommen sie zur Frage, was Tugend überhaupt ist und Menon wird von Soktrates so gegrillt, dass er fragt: Naja, wie soll man überhaupt *irgendetwas* lernen können? Dann fängt Sokrates an zu erzählen, von der unsterblichen Seele und dem Leben vor der Geburt. Aber nicht nur das, er lässt auch einen Sklaven herbeirufen, dem er aufeinmal mathematische Erkenntnisse entlockt, die dieser aber nie gelernt hat. Was das soll und wie Platon hier auf brilliante Weise Sokrates Methode verdeutlicht, besprechen Jens und Christian in dieser Folge. Das ist aber nur der Teaser: Wenn ihr das ganze Special hören wollt, unterstützt uns gerne auf https://steadyhq.com/geister

Send a textHandelinge 2:41-42 Dié wat sy woorde aangeneem het, is gedoop, en omtrent drie duisend mense is op daardie dag by die getal van die gelowiges gevoeg. Hulle het hulle heelhartig toegelê op die leer van die apostels en die onderlinge verbondenheid, die gemeenskaplike maaltyd en die gebede. Wie is die mense met wie jy assosieer; jou vriendekring; diegene wat ‘n invloed het op hoe jy leef, hoe jy dink en wat jy glo? Wie is hulle en watter impak het hulle op jou lewe?In die 5de eeu v.C. was daar ‘n aantreklike, begaafde, goeie en invloedryke man, Alcibiades, wat onder die bekende Sokrates gestudeer het. Hy het geweldige potensiaal gehad en in ‘n briljante staatsman en generaal ontwikkel. Ja, hy het alles in sy guns gehad om 'n suksesvolle lewe te lei. Maar hy het in die politieke kringe met ambisieuse, roekelose mense te doen gekry. Hy wou mag hê en die belangrike mense se goedkeuring wegdra. Dit het hom tot verraad gelei. Alhoewel hy eens bewonder is, het hy kompromieë met twyfelagtige bondgenote aangegaan en dit het uiteindelik tot sy ondergang gelei en hom sy reputasie gekos. Die verkeerde geselskap het die wysheid wat Sokrates hom probeer leer het, uitgewis.En dis 'n scenario wat ons al so dikwels in die geskiedenis gesien het. Goeie mense word deur slegte geselskap vernietig. Maar die teenoorgestelde is ook waar. Ons lees van die vroeë kerk uit die 1ste eeu n.C. in:Handelinge 2:41-42 Dié wat sy woorde aangeneem het, is gedoop, en omtrent drie duisend mense is op daardie dag by die getal van die gelowiges gevoeg. Hulle het hulle heelhartig toegelê op die leer van die apostels en die onderlinge verbondenheid, die gemeenskaplike maaltyd en die gebede.Hierdie geesvervulde groep se radikale liefde het daagliks mense aangetrek. God het hul karakter deur hul gemeenskap gevorm, en hulle het die wêreld verander. Die waarheid is dat jou vriendekring jou gesindheid teenoor die lewe positief of negatief beïnvloed. Die mense met wie jy omgaan, is uiteindelik wie jy sal word. Kuier dus saam met die regte mense.Dis God se Woord. Vars ... vir jou ... vandag. Support the showEnjoying The Content?For the price of a cup of coffee each month, you can enable Christianityworks to reach 10,000+ people with a message about the love of Jesus!DONATE R50 MONTHLY

Eckhart Tolle - Sadece mevcut ol yeter, eylem de buradan gelir. 00:08 – Kaosun Büyümesi: “Changing Lanes” ve Şiddete Giden Yol 01:59 – Hayat = Olaylar Değil, Tepkimiz 04:38 – Zorluklar Mevcudiyeti Uyandırır 05:42 – “Uyandım” Demek Kolay Hayat Demek Değil 09:25 – Zihnin Paterni: “Bir Sonraki An” ve Sokrates 10:50 – Taraf Tutmadan Mevcut Olmak 13:03 – Tartışma Kültürü ve Kavramlara Yapışma 15:10 – Çocuklarla İlişki: Zihin/Duygu Ötesi Presence 20:41 – Bilmemek ve Fikirsizlik: Özgürlük Alanı 22:17 – Nisargadatta Örneği: Uyanış Mükemmellik Değil 26:26 – Meditasyona Geçiş: Dinginlik ve Tanıklık Bu bölümde Eckhart Tolle'un kaos, ızdırap ve bilinç ilişkisine dair söyledikleri üzerinden, hayatı belirleyen şeyin yaşananlar değil onlara verdiğimiz tepkiler olduğu ele alınıyor. Bilinçsiz tepkilerin küçük olayları büyütebildiği, mevcudiyetin ise hem içsel hem ilişkisel alanı dönüştürebildiği vurgulanıyor. Uyanmış olmanın hayatı kolaylaştırmadığı; zorlukların devam ettiği ama onlarla kurulan ilişkinin değiştiği anlatılıyor. Bölüm, düşüncelere tutunmadan bu anda kalmayı destekleyen bir meditasyonla tamamlanıyor. Zeynep Aksoy, saygın bir yoga eğitmeni ve Reset platformunun kurucusudur. Web sitesi üzerinden canlı ve kayıttan izlenebilen dersler, üyelik programları ve profesyonel eğitimler sunmaktadır. Online Stüdyo üyeliği ile günlük çevrim içi derslere, geniş bir arşive ve topluluk desteğine erişim imkânı sağlar. Ayrıca Zeynep, katılımcıların hareket, anatomi ve farkındalık konularında bilgilerini derinleştirmelerine yardımcı olmak için yenilikçi Fasyal Yoga Uzmanlık Programı'nı yürütmektedir. Daha fazla bilgi almak ve sertifikalı eğitimlere katılmak için: www.zeynepaksoyreset.com

Wie finde ich inneren Frieden?In dieser Podcastfolge spricht Patrick Reiser mit Dr. Albert Kitzler, Philosoph und Autor, über die Kunst, den eigenen Seelengarten zu pflegen. Statt Glück im Außen zu suchen, geht es um praktische Wege zu innerer Freiheit – inspiriert von Seneca, Buddha, Konfuzius und Sokrates.Du erfährst, wie du mit antiker Lebensweisheit Gedanken ordnest, Gelassenheit entwickelst und ein erfülltes Leben führst – frei von Angst, Zorn und Sorgen._____► Kostenlose Achtsamkeitsmeditation für tiefere Verbundenheit und mehr Klarheit: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://start.patrickreiser.com/meditation⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠_____► Kostenloser Klarheitstest: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://klarheitsquiz.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠_____► In 12 Wochen zu tiefer Verbundenheit, Sinnhaftigkeit und Lebensfreude: Hier geht es zu meinem Mentoring: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://patrickreiser.com/human-elevation-mentoring⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠______► Das exklusive Retreat in den Schweizer Bergen, welches die Grenzen deine Wahrnehmung sprengt und dich in eine zielgerichtete Umsetzung deiner Vision bringt: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://patrickreiser.com/retreat⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠______► Jetzt Patricks zweites Buch versandkostenfrei bestellen

2025'in son bölümü ile karşınızdayım. Kitap kulübümüzün 60. buluşmasında Amin Maalouf'un "Empedokles'in Dostları" adlı kitabını konuştuk.1949 Lübnan doğumlu Maalouf, Semerkant gibi tarihsel kurgularıyla tanınsa da bu kez karşımıza siyasi bir komplo teorisi ile çıkıyor. Pandemi öncesinde kaleme aldığı kitap, nükleer tehditler ve teknolojinin insanlığın üzerindeki etkilerini tartışıyor. Teknolojinin bizi nasıl köleleştirdiği tartışmasına değişik bir açıdan ışık tutuyor.Toplantımızda bazı arkadaşlarımız Maalouf'un diğer eserlerinden bekledikleri edebi derinliği bulamadıklarını, karakterlerin ve kurgunun daha basit kaldığını düşündüklerini paylaştılar. Buna karşın, kitabın özündeki tartışma konusunun hepimize hitap ettiğini söyleyebiliriz.Empedokles, M.Ö. 5. yüzyılda yaşamış yani Sokrates öncesi bir antik Yunan filozofu. Kendinden önceki doğa düşünürlerinin temel öğe (arkhe) olarak belirlediği, su, ateş ve havaya, toprak öğesini de ekleyerek hepsini bir arada kullanan ilk düşünür olmuş. Bu elementleri bir araya getiren gücün “sevgi”, ayıran gücün ise “nefret” olduğunu öne sürmüş. Efsaneye göre tanrılaşmak için Etna yanardağına atlamış ve bu hikaye, ölümsüzlük arayışı ve insanüstü bilgelik temalarıyla bu kitapta sembolik olarak kullanılmış.Kitabın bizi en çok düşündüren tarafı, ölümsüzlük gerçekten insanlık için bir kurtuluş mu yoksa yeni bir kölelik mi sorusu oldu. Yapay zeka ve teknolojinin geldiği noktada, bu sorunun pek de uzak olmayan bir gelecekte yanıt bulabileceğini konuştuk. Dervişin fikri neyse zikri de odur, biz de konuyu tüketim merkezli sistemden çıkış arayışına bağladık. Mevcut kapitalist sistemin sancılarını görüyoruz, yapay zeka ile ezberler bozuluyor ve insanın üretimdeki rolü tartışılır hale geliyor. Ama bu da bütün sistemin dayandığı tüketim için bir tehdit; öyle ya, geliri düşerse veya işsiz kalırsa tüketmek için parayı nereden bulacak insanlar? Hele ömür de uzarsa ne yapacaklar; çare ve umut bireysel üretimde bence.Kitap da çok umutsuz bir yerde kapanmıyor, çare sizsiniz diyor bir bakıma davetsiz misafirlerimiz. Bu bölümde görüşlerine yer verebildiğim arkadaşlarım sırasıyla: (02:37) Olcay Büyükçapar, (03:43) Ebru Başaran, (05:19) Müge İrfanoğlu, (07:46) Olcay Büyükçapar, (11:00) Mürsel Çavuş, (14:46) Suat Soy, (18:10) Olcay Büyükçapar, (19:09) Cem Çağatay Karaali, (21:21) Müge İrfanoğlu, ve (21:50) Feyza Demir.Support the show

Endnu en gang tager Lauge og Kristian fat i et par lytterspørgsmål og denne gang omhandler de blandt andet kristendommens indflydelse på videnskaben og om Jesus mon var buddhist. Tilrettelagt af Kristian Leth og Lauge Hendriksen. Klippet af Nina Vadsholt. Speak: Karen Straarup. Redaktør: Hanne Budtz-Jørgensen. Produceret for DR af Munck Studios København.

Sokrates'in trollüğünden Yakışıklı Güvenlik'in empirizmine, çağımızın en önemli felsefi konularını felsefeci ve içerik üreticisi Ezgi Emel ile masaya yatırdık. Caner'in derbi stresiyle Çağla'nın Dubai anılarının harmanlandığı bu bölümde bir de Stoacı bir fıkramız var.

W najnowszej odsłonie „Skądinąd” gości dr Maciej Wodziński, filozof z Uniwersytetu Marii Curie-Skłodowskiej, autor książki „Sokrates. Filozof życia, filozof śmierci”, badacz filozofii psychiatrii i zastosowań sztucznej inteligencji w obszarze zdrowia psychicznego.   A rozmawiamy o tym, jak AI staje się zwierciadłem – czasami krzywym – dla ludzkiego poznania.   Rozmawiamy także o delegowaniu autonomii poznawczej na modele językowe i o tym, jak bardzo nie rozumiemy maszyn, które już dziś wpływają na nasze decyzje. O złudzeniu „idealnego rozmówcy”, który zawsze ma wystarczająco dużo czasu i cierpliwości — i o psychologicznych konsekwencjach takiej relacji. O ucieleśnieniu jako warunku podmiotowości i o tym, dlaczego AI może jedynie imitować „kogoś”, a nie „być kimś”. O wykorzystaniu modeli językowych w psychiatrii. O tym, dlaczego AI potrafi wyłapywać mikrodetale głosu i prozodii lepiej niż człowiek. O tym, jak sztuczna inteligencja może pomóc „uwiarygodnić” subiektywność, zamiast ją wypierać. O możliwości stworzenia nowego modelu psychiatrii. A także o wielu jeszcze innych sprawach. Owocnego słuchania!

Människan lärde sig tidigt att utnyttja gifter – både för att överleva och för att döda. Redan för 13 000 år sedan använde människor på Zanzibar gift på sina pilar för att fälla byten. I andra delar av världen nyttjades naturliga gifter för att bedöva och fånga fisk i floder.Gifter har sedan dess följt människan genom historien – ofta i det dolda. Osynliga och luktfria ämnen som kolmonoxid har krävt otaliga liv. Arsenik har fått en närmast mytisk status i berättelser om giftmord. Cyanid har använts i allt från avlusning och självmord till massmord.I avsnitt 41 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Olle Mattsson, professor i kemi vid Uppsala universitet och aktuell med boken Allt är gift – Om dödliga ämnen och deras roll i historien .Gifter har använts som vapen, avrättningsmedel och läkemedel. Redan på 1500-talet konstaterade naturvetaren Paracelsus att det är dosen som gör giftet – samma ämne kan vara dödligt eller läkande beroende på mängden. Arsenik visade sig till exempel vara effektivt mot sjukdomar som syfilis.Under antiken användes gifter i kemisk krigsföring och för att avrätta brottslingar och motståndare. Ett av världshistoriens mest kända dödsstraff var när filosofen Sokrates år 399 f.Kr. tvingades dricka en dödlig blandning av odört, opium och vin, efter att ha anklagats för att förleda ungdomen i Aten.I modern tid blev giftet återigen ett verktyg för massmord. Under Förintelsen användes cyanid i form av Zyklon B, ursprungligen ett bekämpningsmedel för insekter, för att döda miljontals människor i nazistiska förintelseläger.Cyanid låg också bakom dödsolyckor i fredstid. Den svenske poeten Dag Andersson omkom 1920 efter att ha andats in giftiga cyanidångor i samband med en misslyckad avlusning av hotellrummet där han bodde.Stöd Historia Nu för att vi ska kunna fortsätta producera avsnitt på denna nivå behöver vi ditt stöd.Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Som tack får du:✅ Två extra avsnitt varje månad✅ Alla ordinarie avsnitt helt reklamfriaPriset är bara 60 kr/månaden vid lanseringen - med sju dagars gratis provperiod. Senare 75 kr/mån eller 750 kr/år.

Eine Historische Rede und was sie uns heute zu sagen hat. Zu hören: Die Schauspieler Horst Schily und Jens Ole Schmieder, der Regisseur Jérôme Junod, die Theatermacherin Anna Luca Krassnigg und die Juristin Irmgard Griss auf dem Wortwiege Festival. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Das Impostor-Syndrom beschreibt das Gefühl, die eigenen Erfolge trotz objektiver Leistungen nicht verdient zu haben. Statt Stolz empfinden Betroffene Selbstzweifel und die Angst, irgendwann als „Hochstapler“ entlarvt zu werden. Dieses Phänomen betrifft nicht nur Berufseinsteiger, sondern auch erfahrene Menschen in verantwortungsvollen Positionen und ist weit verbreiteter, als man denkt. Hinter den Zweifeln stehen oft Denk- und Verhaltensmuster wie Perfektionismus, übersteigerte Ansprüche oder Vergleiche mit anderen. In dieser Pudelkern-Folge fragen Albert und Jan: Warum erleben gerade kompetente Menschen das Gefühl, „eigentlich nichts zu können“? Welche Rolle spielen Gesellschaft, Selbstwahrnehmung und Glaubenssätze? Und wie finden wir eine Balance zwischen Demut und Selbstvertrauen? Dabei geht es um psychologische Hintergründe ebenso wie um philosophische Perspektiven von Sokrates bis Erich Fromm und um konkrete Wege, das nagende Impostor-Gefühl zu überwinden, um selbstbewusster und authentischer zu leben.

Plato (Πλάτων) (c. 428 BCE - c. 347 BCE)Translated by Friedrich Daniel Ernst Schleiermacher (1768 - 1834)Platon (427 v. Chr.–348 v. Chr.) läßt Sokrates sein Leben darstellen und beurteilen sowie seine Einstellung zum Tod. Übersetzung durch Friedrich Daniel Ernst Schleiermacher (1768-1834) von 1805. (Summary by redaer)This reading is in German.An English version is available: The Apology of Socrates.A French version is available: L'apologie de Socrate.Genre(s): Classics (Greek & Latin Antiquity), AncientLanguage: German

Wir reisen wieder ins antike Griechenland, das Zentrum der Wissenschaften und Philosophie. Ivy trifft Sokrates, Aristoteles und Pythagoras, erforscht die Grundlagen der Wissenschaft und diskutiert über Philosophie. Aber auch die Demokratie und das Theater in Europa entsprang klugen Köpfen Griechenlands. Ein lehrreicher und unterhaltsamer Einblick in die Gedankenwelt der alten Griechen!+++Ihr habt einen guten Witz auf Lager? Schickt ihn uns per Sprachnachricht an 0160-3519068 und werdet Teil des Podcasts!+++GEOlino Spezial - Der Wissenspodcast für junge Entdeckerinnen und EntdeckerModeration: Ivy HaaseAudio-Produktion: Aleksandra ZebischRedaktion & Skript: Bernadette Schmidt+++Noch mehr GEOlino für zu Hause? Schaut einfach unter www.geolino.de/spezial+++ Alle Rabattcodes und Infos zu unseren Werbepartnern findet ihr hierhttps://linktr.ee/geolino_spezial+++ Unsere allgemeinen Datenschutzrichtlinien finden Sie unter https://datenschutz.ad-alliance.de/podcast.html. Wir verarbeiten im Zusammenhang mit dem Angebot unserer Podcasts Daten. Wenn Sie der automatischen Übermittlung der Daten widersprechen wollen, klicken Sie hier: https://datenschutz.ad-alliance.de/podcast.html +++Unsere allgemeinen Datenschutzrichtlinien finden Sie unter https://art19.com/privacy. Die Datenschutzrichtlinien für Kalifornien sind unter https://art19.com/privacy#do-not-sell-my-info abrufbar.

Den nordjyske Sokrates og vidunderlige mand Morten Albæk er tilbage i studiet. Filosof. Erhvervsleder. Forfatter. Rådgiver i Vatikanstaten. Forretningsmand med aktiviteter i alt fra København, Nairobi og Sudan til Beirut.Han er på genbesøg og i bragende godt selskab her midt i sommeren. Albæk taler om arbejdskultur, hårdt arbejde og fremtidens arbejdsmarked med kunstig intelligens, den patologiske nyhedsstrøm, "forbered dig på worst case", menneskelige samtaler, karriere, struktur – og meget mere. En route med fly til Beirut ud af studiet, Voluntas som det fjerde barn i mere end 25 lande, arbejdsmarkedet og fremtiden er diffus, 'Adam Holm er en flot mand, også uden tøj', Hans Rosling står stadig trods døden, patologiske nyheder og en verden i forfald og elendighed, vrede og raseri som drivkraft i nyhederne, definitionen af en samtale er sansning, hårdt arbejde, og flid på arbejdsmarkedet gør comeback, en ny kapitalform – 'kendiskapitalen', en ambition uden formål, og hvad er formålet?, det organisatoriske og personlige formål, en balstyrisk og naiv tanke om at være fejlfri, 'at miste fornuften for at komme til forstanden', hele Frankrig hader deres arbejde, og et selvportræt på det filosofiske laboratorie. Få 30 dages gratis prøveperiode (kan kun benyttes af nye Podimo-abonnenter)- http://podimo.dk/hgdg (99 kroner herefter)Værter: Esben Bjerre & Peter FalktoftRedigering: PodAmokKlip: PodAmokMusik: Her Går Det GodtInstagram:@hergaardetgodt@Peterfalktoft@Esbenbjerre

Plato (Πλάτων) (c. 428 BCE - c. 347 BCE)Translated by Friedrich Daniel Ernst Schleiermacher (1768 - 1834)Kriton by Platon (428/427 v. Chr. – 348/347 v. Chr.). Übersetzung durch Friedrich Daniel Ernst Schleiermacher (1768-1834) von 1818.Der Dialog Kriton schließt inhaltlich an die Apologie des Sokrates an und dokumentiert das Gespräch zwischen dem zum Tode verurteilten Philosophen Sokrates und dessen wohlhabendem Freund und Schüler Kriton, welcher ihn in seiner Zelle aufsucht. Sein Ziel ist es, Sokrates' Leben zu retten, indem er ihm zur Flucht aus dem Gefängnis verhilft. Dieses kann aber nur erreicht werden, wenn Sokrates von der Richtigkeit der Flucht überzeugt werden kann. 

Assassin's Creed Odyssey lets players spend time with renowned philosopher Sokrates - but it also lets us meet his surprisingly younger and outspoken wife, Xanthippe. Sources are clear that Sokrates valued her independent mind and argumentative nature. This raises the interesting question, to what extent was Sokrates' worldview influenced and shaped by Xanthippe's honest companionship?Prof Michael Griffin helps Tristan Hughes to understand this dynamic relationship. Watch Michael's videos about philosophy on the Delphic Philosophy YouTube channel.Echoes of History is a Ubisoft podcast, brought to you by History Hit. Hosted by: Tristan HughesEdited by: Alex JonesProduced by: Robin McConnellSenior Producer: Anne-Marie LuffProduction Coordinator: Beth DonaldsonExecutive Producers: Etienne Bouvier, Julien Fabre, Steve Lanham, Jen BennettMusic:Odyssey (Greek version) by The Flight, Michael Georgiades, Fanny Perrier-RochasBarnabas-Master by The Flight, Michael GeorgiadesPhoibe the Orphan by The Flight, Michael GeorgiadesMarkos by The Flight, Michael GeorgiadesIf you liked this podcast please subscribe, share, rate & review. Take part in our listener survey here.Tell us your favourite Assassin's Creed game or podcast episode at echoes-of-history@historyhit.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Faruk Aksu | 2500 yıl sonra Sokrates! by Tr724

In dieser Episode hinterfragt Manuel Grässlin den Unterschied zwischen den Todeserlebnissen großer antiker Helden und dem von Jesus. Während Figuren wie Sokrates in aller Ruhe und Furchtlosigkeit gestorben sein sollen, zeigt die biblische Geschichte von Jesus im Garten Gethsemane eine ganz andere Seite – eine von tiefer Angst und Sorge. Manuel erklärt, dass diese Darstellung […]

Was hat ein Esel mit guter Führung zu tun? Warum braucht es Weisheit, Tugend und Verantwortung statt Macht und Durchsetzungskraft? Und welche Rolle spielt das Zuhören für echte Autorität? In dieser Folge spreche ich mit Christoph Quarch, Philosoph, Autor und Platon-Experte, über sein neues Buch „Wacher Geist und fester Schritt – The Donkey School for Leadership“. Gemeinsam erkunden wir, was es bedeutet, ein guter Denkbegleiter zu sein, warum Platon Führung als eine Frage der Weisheit betrachtet und welche Tugenden es braucht, um Menschen wirklich mitzunehmen. Unsere Themen der Folge: - Warum ein Esel das perfekte Symbol für gute Führung ist - Achtsamkeit als Weg zu echter Autorität - Von Werten zu Tugenden: Wie Werte in Unternehmen gelebt werden können - Die Kunst des Zuhörens: „Esel sind ganz Ohr“ - Demut als „Dienmut“ – Führen heißt dienen - Die Essenz guter Führung bei Platon & Sokrates Diese Folge ist eine schöne philosophische Reise zu den Grundlagen guter Führung: inspirierend, überraschend und voller kluger Eselsbrücken. Viel Freude beim Zuhören!

Halk yanlış karar verirse ne olur? Sokrates'ten dersler | Okuma Zamanı by Tr724