Podcasts about paradistorg

Författaren Malin Isaksson berättar om arbetet med att förvandla ett stort antal kartonger med dagböcker, brev och manuskript till en läsbar berättelse om ett författarliv - om hennes farmor Ulla Isaksson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Boken om U” heter en alldeles ny bok med undertiteln ”Ulla Isaksson: ett liv, ett författarskap, en farmor” skriven av Malin Isaksson, tidigare författare till flera skönlitterära böcker.Några av Ulla Isakssons mest kända titlar är ”Ytterst i havet”, ”De två saliga” och ”Paradistorg” men hon skrev även manus till Ingmar Bergmans film ”Jungfrukällan”.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj

Ridley Scotts storfilm är här. Somliga jublar, andra retar sig på att historieskrivningen inte är exakt. Men hur närvarande är Napoleonfiguren i det franska samhället idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vilka avtryck har Napoleon satt i franskt samhällsliv och politik? Och vill fransmännen ens se en film om den gamla kejsaren på ENGELSKA??? Debattvågorna går höga i den franska medierna. Sveriges Radios korrespondent i Paris, Marie Nilsson Boij, och Christophe Premat, docent vid den franska institutionen på Stockholms universitet, vet mer.NYA VITTNESMÅL OM TERROR MOT UKRAINAS KULTURARVNyligen besökte flera ukrainska museichefer och arkeologer Medeltidsmuseet i Stockholm för att förläsa om hotet mot Ukrainas kulturarv. Och det handlar inte bara om stulna föremål eller ens bombade museer utan om regelrätt terror. Arkeologen Anna Yanenko berättar om små museer på landsorten, där rysk militär verkar ha prickskjutit dem sönder och samman. Kulturredaktionens Mattias Berg var på plats och träffade museifolket från Ukraina.”BOKEN OM U” - NY BIOGRAFI OM FÖRFATTAREN ULLA ISAKSSON, SKRIVEN AV HENNES BARNBARN”Boken om U” heter en alldeles ny bok med undertiteln ”Ulla Isaksson: ett liv, ett författarskap, en farmor” skriven av Malin Isaksson, författare till flera skönlitterära böcker och nu även till den här biografin. Malin Isaksson besöker P1 Kultur och berättar om arbetet med att förvandla ett stort antal kartonger med dagböcker, brev och manuskript till en läsbar berättelse om ett författarliv. Några av Ulla Isakssons mest kända titlar är ”Ytterst i havet”, ”De två saliga” och ”Paradistorg” men hon skrev även manus till Ingmar Bergmans film ”Jungfrukällan”.OBS-ESSÄN OM NOVEMBERHATETMånga svenskar tillbringar stora delar av året med att förbanna mörkret. Eva-Lotta Hultén är inte en av dem. I denna essä höjer hon ett varningens finger, för det artificiella ljusets lockelse.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj

Regissören och skådespelerskan Gunnel Lindblom gick bort i januari i år. I ett längre reportage från 2016 intervjuades hon av Sveriges Radios Kerstin Berggren. Gunnel Lindblom är en av de stora på teaterscenen och inom filmen. Hon fick sin teaterutbildning i hemstaden Göteborg och därefter engagemang på Malmö Stadsteater under Ingmar Bergman-epoken på 50-talet. Samarbetet resulterade i en rad filmer, bland andra Jungfrukällan, Det sjunde inseglet och Tystnaden. Hon var också med i t ex Mai Zetterlings Älskande par och Flickorna. Samarbetet med Ingmar Bergman sträckte sig över mer än 50 år. Gunnel Lindblom regisserade även själv teater, opera och film, som t ex Paradistorg och Sally och friheten.

Nina Asarnoj om filmatiseringen av romanen "Paradistorg" som ledde till en animerad och utdragen debatt om feminism och kvinnans frigörelse. Filmen drabbade Sverige som ett knytnävsslag 1977. Ulla Isakssons roman Paradistorg kom 1973 och ledde till en animerad och utdragen debatt om feminism och kvinnans frigörelse. Kunde det möjligen vara så att kvinnornas intåg på arbetsmarknaden hade skadat barnen? En tanke som prövades i romanen. Där talades om en ny människotyp Aniarabarnen kyliga varelser utan empati, som i brist på kärlek och omvårdnad hade förlorat sin mänsklighet. Berättelsen om den 58-åriga läkaren Katha och hennes idylliska sommarhus i Stockholms skärgård, Paradistorg, blev 1977 film i regi av Gunnel Lindblom och med Ingmar Bergman som producent. På Paradistorg samlade Katha sin familj - döttrarna, barnbarnen, de åldrade föräldrarna men också den olyckliga Ingrid och hennes oönskade son King. Nina Asarnoj har rest tillbaka till 70-talet och sett om filmen som drabbade Sverige som ett knytnävsslag.

Regissören Hasse Ekman gjorde mer än fyrtio filmer, var själv skådespelare, producent och också manusförfattare. Nu har den första, större biografin om honom kommit Dandyn i drömfabriken. I dagens program träffar P1 Kulturs Katarina Wikars Mikaela Kindblom, författaren till biografin om Hasse Ekman, för ett samtal om hans konstnärsgärning och varför man ska se filmerna i dag. GULDBAGGEGALA I PANDEMI-TIDER I kväll är det dags för den svenska filmpris-festen, hur har den påverkats av pandemin? 2020 blev ju inte ett år bland alla andra, utan många biograferna stängde och biopremiärer sköts upp. Men, trots allt, flera filmer visades ändå både på bio och strömningstjänster och kulturredaktionens Emma Engström spekulerar inför kvällen prisutdelning, vilka filmer har chansen att ta hem årets baggar? TILL MINNE AV GUNNEL LINDBLOM OCH DIGITAL TEATERFESTIVAL I MÄSTARKLASS P1 Kulturs teaterkritiker Jenny Teleman kommer till studion för ett samtal om den i helgen bortgångna skådepelaren och regissören Gunnel Lindblom. Dessutom, just nu pågår en digital teaterfestival i ett samarbete mellan Dramaten och Thalia Theater Hamburg, tolv europeiska teatrar deltar. Jenny Teleman talar om några av höjdpunkterna, men också hur ledande europeiska teaterregissörer resonerar om pandemins effekter på teaterkonsten. KLASSSIKERN OM FILMEN "PARADISTORG" Och till minne av Gunnel Lindblom, sänder vi idag Nina Asarnojs Klassiker om Lindbloms filmatisering av romanen "Paradistorg" som ledde till en animerad och utdragen debatt om feminism och kvinnans frigörelse. Filmen drabbade Sverige som ett knytnävsslag 1977. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Maria Götselius

Nina Asarnoj om filmatiseringen av romanen "Paradistorg" som ledde till en animerad och utdragen debatt om feminism och kvinnans frigörelse. Filmen drabbade Sverige som ett knytnävsslag 1977. Ulla Isakssons roman Paradistorg kom 1973 och ledde till en animerad och utdragen debatt om feminism och kvinnans frigörelse. Kunde det möjligen vara så att kvinnornas intåg på arbetsmarknaden hade skadat barnen? En tanke som prövades i romanen. Där talades om en ny människotyp Aniarabarnen kyliga varelser utan empati, som i brist på kärlek och omvårdnad hade förlorat sin mänsklighet. Berättelsen om den 58-åriga läkaren Katha och hennes idylliska sommarhus i Stockholms skärgård, Paradistorg, blev 1977 film i regi av Gunnel Lindblom och med Ingmar Bergman som producent. På Paradistorg samlade Katha sin familj - döttrarna, barnbarnen, de åldrade föräldrarna men också den olyckliga Ingrid och hennes oönskade son King. Nina Asarnoj har rest tillbaka till 70-talet och sett om filmen som drabbade Sverige som ett knytnävsslag.

Agneta Ekmanner är skådespelare, född 1938 i Stockholm, utbildad på Scenskolan i Malmö 1965-68. Innan dess hade hon studerat på universitetet i Lund - statsvetenskap och historia - och där träffade hon också Suzanne Osten och blev aktiv i studentteatern. Hon kom till Stockholms Stadsteater efter scenskolan och hon jobbade där fram till 1989, varpå hon värvades till Dramaten där hon blev kvar till sin pension år 1998. Hon har genom åren jobbat mycket med Suzanne Osten och med Ingmar Bergman, hon har spelat klassiker som Tjechov och Molière, men också gestaltat Joan Didions Ett år av magiskt tänkande, som monolog, på Göteborgs Stadsteater år 2009. Hon har gjort ett femtiotal filmer och TV-serier bland annat Puss och kram och Bluff Stop, i regi av Jonas Cornell och Paradistorg, i regi av Gunnel Lindblom, samt Livsfarlig film och Bröderna Mozart i regi av Suzanne Osten. Hon har fått Svenska Dagbladets Thaliapris med flera priser. Och så har hon varit programledare på TV för Eftersnack, Sånt är livet och Nattugglan och hon har sommarpratat, här i P1 år 2006.

Gunnel Lindblom har arbetat som skådespelare och regissör i 65 år, både med teater och film. Just nu är hon aktuell som regissör på Dramaten. Hon intervjuas av Anneli Dufva. Gunnel Lindblom fyller 86 år i december och är välkänd efter ett långt och pågående yrkesliv. Hon har en lång, lång meritlista efter att ha arbetat som skådespelare och regissör i minst 65 år vid det här laget både med teater och film. Känd inte minst för sina roller i flera av Ingmar Bergmans filmer.  Hon föddes i Göteborg och utbildades på elevskolan vid Göteborgs Stadsteater 1950-53. Lindblom lockades av Ingmar Bergman till Malmö Stadsteater, där han var chef på 50-talet, och hon gjorde där en rad stora roller bland annat Gretchen i Goethes Faust och Solveig i Ibsens Peer Gynt. Hon gjorde också en rad filmer med Bergman som regissör. Och hade även roller i Mai Zetterlings filmer, Älskande par och Flickorna. Gunnel Lindblom  har både spelat och regisserat på tv-teatern och i radioteatern och hon har regisserat filmer som Paradistorg och Sally och friheten. Men hon har även regisserat teater i Norge och Danmark och hon har arbetat mycket på Dramaten där hon spelat i uppsättningar regisserade av såväl Ingmar Bergman, som Eva Bergman, John Caird och Staffan Valdemar Holm. Själv har hon satt upp bland annat Tjechov, Ibsen, Strindberg och Jon Fosse och nu senast Thomas Bernhards pjäs Ritter, Dene, Voss som spelas nu på Dramaten. Alla tre som är med i pjäsen är tidigare intervjuade i Teaterprogrammet: Staffan Göthe, Stina Ekblad och Irene Lindh. Snart har Gunnel Lindblom också premiär på en ny svensk kortfilm av Åsa Kalmér. I Möte om eftermiddagen spelar hon mot Sven-Bertil Taube i ett äktenskapsdrama som specialskrevs av Henning Mankell för Gunnel Lindblom och som också finns som Radioteater med just Lindblom. Gunnel Lindblom valde en bit ur Lorcas Fröken Rosita som sitt klipp. Av upphovsrättsliga skäl finns inte föreställningen att lyssna på.

Nina Asarnoj om filmatiseringen av romanen "Paradistorg" som ledde till en animerad och utdragen debatt om feminism och kvinnans frigörelse. Filmen drabbade Sverige som ett knytnävsslag 1977. Ulla Isakssons roman Paradistorg kom 1973 och ledde till en animerad och utdragen debatt om feminism och kvinnans frigörelse. Kunde det möjligen vara så att kvinnornas intåg på arbetsmarknaden hade skadat barnen? En tanke som prövades i romanen. Där talades om en ny människotyp Aniarabarnen kyliga varelser utan empati, som i brist på kärlek och omvårdnad hade förlorat sin mänsklighet. Berättelsen om den 58-åriga läkaren Katha och hennes idylliska sommarhus i Stockholms skärgård, Paradistorg, blev 1977 film i regi av Gunnel Lindblom och med Ingmar Bergman som producent. På Paradistorg samlade Katha sin familj - döttrarna, barnbarnen, de åldrade föräldrarna men också den olyckliga Ingrid och hennes oönskade son King. Nina Asarnoj har rest tillbaka till 70-talet och sett om filmen som drabbade Sverige som ett knytnävsslag.

Regissören och skådespelerskan Gunnel Lindblom är ständigt aktuell - nu med en av huvudrollerna i en ny film och även med ett nytt regiuppdrag på Dramaten. Veckans gäst i Spotlight är Gunnel Lindblom, en av de stora på teaterscenen och inom filmen. Hon fick sin teaterutbildning i hemstaden Göteborg och därefter engagemang på Malmö Stadsteater under Ingmar Bergman-epoken på 50-talet. Samarbetet resulterade i en rad filmer, bland andra Jungfrukällan, Det sjunde inseglet och Tystnaden. Hon var också med i t ex Mai Zetterlings Älskande par och Flickorna. Samarbetet med Ingmar Bergman sträckte sig över mer än 50 år.Gunnel Lindblom har också själv regisserat film, som t ex Paradistorg och Sally och friheten. Hon har också regisserat teater och opera.