Podcasts about anneli dufva

Fokuspodden är tillbaka med en kulturpanel bestående av Jan Stolpe, litteraturkritiker och översättare, Martin Jonols, författare, dramatiker och skådespelare samt Anneli Dufva, dramaturg och kulturjournalist. Panelen kommenterar Nobelpriset i litteratur som i år gick till den sydkoreanska författaren Han Kang.   Nästa ämne för panelen att avhandla är nytolkningar av klassiker. Varför måste man alltid göra något nytt av en klassiker på teatern? Räcker det inte med att bara spela den precis så som den är skriven? Om mode i regi, metateater och hur vi moderniserar kulturarv.   Programledare: Mikael Timm

Möt författaren Karolina Ramqvist, aktuell med Den första boken en kärlekshistoria där Jamaicas brutala förflutna formar ett ungt pars öde. En roman om de avgörande ögonblicken och besluten i ett liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vår reporter Björn Jansson har träffat Karolina Ramqvist och vår litteraturredaktör Lina Kalmteg sätter in boken och Ramqvist författarskap i ett sammanhang.HÅLLER SKRÄCKTHRILLERN ”LONGLEGS” FÖR HAJPEN?Den omtalade och på förhand upphaussade skräckthrillern ”Longlegs” får svensk biopremiär. Maika Monroe spelar en ung FBI-agent med en osedvanlig förmåga att se mönster och tecken, som kallas in i jakten på seriemördaren Longlegs, spelad av en oigenkännlig Nicolas Cage. En mördare som på något mystiskt vis får fäder att slakta sina egna familjer. Men håller filmen för hajpen? Och hur skriver den in sig i skräckfilmshistorien med tydliga blinkningar mot allt från ”Psycho” till ”Seven” och ”När lammen tystnar”? Hör kulturredaktionens Emma Engström och Dagens Nyheters filmrecensent Sebastian Lindvall om ”Longlegs”.”SAGAN OM RINGEN: MAKTENS RINGAR” ÄR TILLBAKA I RUTANDen andra säsongen av tv-serien ”Sagan om ringen: Maktens ringar” har haft premiär på Prime Video. Kulturredaktionens recensent Emma Engström har sett de första avsnitten. Vi vet att det är en dyr serie, men är den bra?PÅ PLATS PÅ FILMFESTIVALEN I VENEDIGStjärnorna trängs återigen på röda mattan, men vad sticket ut på årets festival? Och hur går snacket om svenskintresset – Göran Hugo Olssons dokumentär ”Israel Palestina i svensk TV 1958-1989”? Vi kopplar upp oss mot frilansjournalisten Jan Lumholdt på plats i Venedig.KLASSIKERN: ”VI SOM ÄLSKADE VARANDRA SÅ MYCKET”Ettore Scolas film ”Vi som älskade varandra så mycket” från 1974 fyller 50 år i år. Och i dagens Klassikern samtalar kulturredaktionens tidigare medarbetare Anneli Dufva med filmkritikern Ronny Svensson om en film som fullkomligt frossar i kärlek och svek och tidens gång.Programledare: Gunnar BolinProducent: Henrik Arvidsson

Kärlek och svek. Tre män är vänner från partisantiden. Alla är kära i Luciana. En kvartett som åren spränger sönder. Historiens bästa film fyller femtio år 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi får följa Antonio, Gianni, Nicola och Luciana under trettio turbulenta år i Italien, från andra världskriget fram till sjuttiotalet: ”Vi ville förändra världen men det var världen som förändrade oss”.Anneli Dufva samtalar med filmkritikern Ronny Svensson om den italienska filmregissören Ettore Scolas "Vi som älskade varann så mycket" från 1974. Enligt Ronny Svensson är det ”historiens bästa film”.Ettore Scola (1931-2016) gjorde debut som filmregissör 1964 men slog igenom internationellt först med ”Vi som älskade varann så mycket”. Senare gjorde han lika framgångsrika ”Fula, skitiga och elaka” och ”En alldeles särskild dag”.Denna Klassiker sändes första gången 2009.

Internationell författarscen 11 november 2014.

Internationell författarscen 26 februari 2009.

Vi hör en intervju med den unge författaren Jon Fosse från Kulturnytt 1997 och redan då hade han skrivit i 20 år. Att skriva skriva så sant som möjligt om den lilla gruppen är mitt jobb, säger han. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var Anneli Dufva som hade träffat honom och vi hör också en kort uppläsning ur Fosses roman ”Morgon och kväll” ur Boktornet, om fiskaren Johannes som möter sin vän Peter på stranden. Översättare är Urban Andersson. Radiofynd avslutas med ett klipp ur en senare intervju där Jon Fosse säger sig var enäldre man som lärt sig leva med sin olycka.

Över 30 kritiker har arbetat i juryn under Scenkonstbiennalens 30 år. Teaterkritikernas urval, medverkan och plats i biennalerna återspeglar mycket av scenkonstens liv och förändring. Kanske mediernas och kritikens förändring är ännu större än scenernas. I ett rundabordssamtal diskuterar fem kritiker som varit och är jurymedlemmar plus och minus i arbetet, synen på representation, kvalitet, konsensus och beslutsprocesser. Deltagande: Lis Hellström Sveningson, Ylva Lagercrantz Spindler, Lars Ring, Margareta Sörenson. Samtalet leds av Anneli Dufva.

Hon är författaren och skådespelaren som porträtterat allt från Hamlet till techentrepenören Leya och samtidigt känt sig märkt av etiketter. En berättelse om frihet, evig identitetskris och att axla en huvudroll. Evin Ahmad (f. 1990) har synts på filmduken och teaterscenen i halva sitt liv. Efter scenskolan släpper hon sin debutroman, medverkar i uppmärksammade tv-serier och vinner pris för sina skådespelarinsatser.Men skuldkänslorna är samtidigt stora – för att vara den som fick chansen.P3 ID om Evin Ahmad är en historia om att mäta sig i prestationer, upplevelsen av att få huvudrollen i en internationell tv-serie och att ha gått på fler begravningar än bröllop. Det handlar också om att bli genomskådad av en schaman, att ha sitt postnummer som hemland och att skapa sin egen karaktär. I avsnittet medverkar Evin Ahmad, skådespelaren och artisten Pablo Leiva Wenger, regissören Rojda Sekersöz, dramaturgen Anneli Dufva och manusförfattaren Oskar Söderström.Programledare: Carl-Johan UlvenäsAvsnittsmakare: Vendela Lundberg och Alice DadgostarLjuddesign: Carl-Johan Ulvenäs och Alice DadgostarProducent: Carl-Johan Ulvenäs Ljudmix: Fredrik NilssonKlippen i avsnittet är hämtade från Sveriges Radio, Expressen, SVT, Folkteatern, Netflix, Storytel, Tre Vänner AB, 2afilm AB samt ljudboken "En dag ska jag bygga ett slott av pengar" från Natur och Kultur. Boken "En dag ska jag bygga ett slott av pengar" av Evin Ahmad har varit till särskilt stor hjälp under researcharbetet.

Den 17 mars 2023 dog författaren Dubravka Ugrei, 73 år gammal. Följ med hem till henne i Amsterdam i ett reportage från 2006 om exilens villkor, om glömska, språk och ensamhet. Att skriva böcker med titlar som Den ovillkorliga kapitulationens museum eller Smärtans ministerium, det säger något om en författare.Dubravka Ugrešić, född 1949, var professor i litteraturvetenskap i Zagreb när hon av politiska skäl tvingades lämna sitt land 1993.Och just detta, att hon lämnat sitt land, att hon levde i exil - det är de teman hon bearbetar i sina mycket personliga romaner – en sorts tankarnas tröskverk; splittrade kartor, rika berättelser om minnet, glömska, språk och ensamhet.Anneli Dufva och Katarina Wikars träffade henne i Amsterdam 2006, och där hon bodde framtill sin död, och i programmet medverkar också hennes svenske översättare Djordje Zarkovic, samt författaren Steve Sem-Sandberg. Som uppläsare hör vi Gunilla Röör.

En av Europas starkaste litterära röster tystnade 2023. Anneli Dufva tecknar i denna essä från 2015 ett porträtt av Dubravka Ugrei. Hon som lämnade sitt land för att värna sin egen yttrandefrihet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 27/2 2015 som en del i en serie om yttrandefrihet efter terrordåden i Paris och Köpenhamn.I sin senaste bok, en essäsamling, betitlad Europe in Sepia skriver Dubravka Ugrešić i essän Manifesto."En gång två zoner åtskilda av en rätt stadig mur så har Europa under loppet av 20 år blivit en kaotisk mega-marknad. Nu finns inga murar och inga koordinater heller; ingen vet var väst är, och inte öst heller".Hon, som själv beskriver sig som "en produkt av en socialistisk barndom, Jugoslaviens sönderfall, inbördeskrig, nya pass och brustna identiteter, exil och ett nytt liv i ett västeuropeiskt land".”Dessa små på pålitliga fakta. Stämplarna i passet läggs på hög och förvandlas vid något tillfälle till otydbara linjer. Först då börjar de plötsligt rita upp en inre karta. En karta över det imaginära. Och först då beskriver de i detalj den där omätbara upplevelsen av exilen. Ja, exilen är som en mardröm.”Jag har, i min tur, beskrivit henne som att allt hon skriver är färgat av hennes fria hjärnas tolkning av ett Europa format både av krig och sina filosofer.För i Dubravka Ugrešić böcker, både romaner och essäer, rör man sig nämligen i Europa, mellan platser. Hon iakttar detaljer på dessa platser- små händelser eller fenomen som tillsammans skapar en lika galghumoristisk som vemodig ton. Hon är pessimist. Kanske bliven med tiden, men hon är det.I en annan essä i samma bok står hon och röker på en balkong i Bulgariens huvudstad Sofia, i vad hon beskriver som ett typiskt öst-europeiskt hyreshusområde, där hon är på besök hos en bekant. På balkongen intill får hon syn på en märklig ståltråds-grunka. Hon frågar vad det är och vännen svarar att "Det är min påhittige granne, han jagar duvor med den". Hon frågar vad han ska med duvor till, varpå vännen lakoniskt säger: "Du vet, det är många människor som kämpar här..."Hon skriver sedan att hon själv under de år som gått sedan den händelsen blivit betydligt mer pris- och krismedveten, att hon till och med köpt ett antal burkar med kondenserad mjölk. Holländsk kondenserad mjölk. Burkarna är på alla sätt utom ett identiska med dem som i Sovjet kallades zguschenska.Skillnaden är att de holländska har ett bäst före-datumOch jag kan se henne framför mig, där hon bär hem matkassarna till sin lägenhet i Amsterdam. Jag har nämligen varit där två gånger, för att intervjua henne. Hon bor i ett stort vitt 60-talshus med långa, långa loftgångar, på en gata där det finns både en polisstation och en moské.När inbördeskriget i det forna Jugoslavien bröt ut 1991 tog Dubravka Ugrešić stark ställning emot kriget och emot nationalismen. Hon blev då kallad både för förrädare och häxa. Efter en rad offentliga påhopp lämnade hon Kroatien 1993, eftersom hon inte kunde "anpassa sig till den ständiga terrorn och lögnaktigheten i såväl offentligheten, som politiken, kulturen och vardagslivet".Livet blev motbjudande när allt var så nedsmutsat av hat och nationalism och sen blev jag utsedd till en allmänhetens fiende, jag blev utfryst av både mina grannar, vänner och kolleger, sade hon när jag träffade henne år 2004.Dubravka Ugrešić hamnade först, sedan hon lämnat sitt hemland, i Berlin, vilket också är den stad som spelar en sorts huvudroll i hennes roman Den ovillkorliga kapitulationens museum. I den är det är 90-tal, det är exil, det är fragment av liv och närbilder på ting som bärare av både minne och tid.Något som återkommer även i nästa roman Smärtans ministerium, som däremot utspelar sig i den stad där hon kom att bli kvar, Amsterdam.Ett Amsterdam dit bokens huvudperson Tanja kommer för att undervisa i serbokroatiska på universitetet.Serbokroatiska, som sen Jugoslaviens upplösning inte längre finns som ett officiellt språk, eleverna också de en grupp forna jugoslaver som nu ska definiera sig både i förhållande till det gamla landets nya länder och förhålla sig till det för dem främmande land där de råkat hamna.Och staden Amsterdam, som en plats för glömskan, som Dubravka Ugrešićsäger, där minnena skingras. En skör, drunknande miniatyrstad, byggd på sand - som gjord för att se igenom och för att försvinna i, tänker jag.Och när jag besöker henne nästa gång, år 2010, då är det vi istället talar mest om hennes nya hemland Nederländerna och den politiska förändring landet befinner sig i. Då har både filmaren Theo van Gogh och professorn Pim Fourteyn mördats och parlamentsledamoten Ayaan Hirsi Ali lämnat landet. De var alla tre islamkritiska, offentliga personer som genom sina öden kom att bli symbolgestalter, vilka i någon mening legitimerade den islamkritiska hållning som vuxit sig allt starkare i det tidigare så öppna Nederländerna.2010 hade Nederländerna därför istället fått en invandringspolitik som var en av de hårdaste i Europa. Bland annat med svåra både språk- och kulturtester för de invandrade. Och Geert Wilders främlingsfientliga Frihetsparti hade blivit tredje största parti i parlamentet.Hans teser är enkla, säger hon. Holland ska belöna hårt arbetande människor, stoppa immigrationen, stoppa islam som till skillnad från kristendom är en farlig religion enligt honom. Allt framfört med billig känslomässig retorik, menar Dubravka Ugrešić.”Jag jämrade mig över något lösryckt fragment, en tillfällig melodi som klingade i mitt öra. Ett ansikte som plötsligt visade sig i mörkret. Ett ljud, en ton, en vers, en slogan, en doft en scen.”Dubravka Ugrešić talade vidare om den polarisering, den uppdelning i "vi" och "dem", som alltid funnits, som handlade om judarna på 30-talet och som handlade om muslimerna, då 2010. Behovet dock detsamma - att peka ut den andre.Nu, år 2015, vet vi att läget hårdnat ytterligare. Att muslimerna fortsatt är utsatta som grupp, men att nu även de judiska grupperna står inför en ny våg av antisemitism.Och i yttrandefrihetens namn - det här är Dubravka Ugrešić - hon som själv flytt sitt land för att värna sin egen yttrandefrihet, hon fortsätter också att tycka att man inte behöver vara politiskt korrekt.I essän "Code" i Europe in sepia skriver hon "om den politiska korrekthetens regler hindrar oss från att använda etnicitet, nationalitet, ras, kön eller andra typer av skillnader - alla lika opålitliga i vilket fall som helst - men vi ändå vill ha något att falla tillbaka på, så finns alltid koden." Koden, som hon menar är de skrivna eller oskrivna regler som styr vårt beteende inom olika grupper.Hon tror helt enkelt inte på en uppdelning av människor, på en indelning i grupper - därav hennes kritik av mångkulturtanken. Hon menar att den kan bli omvänt rasistisk genom att den förstärker idéen om "den andre" och snarare hindrar integrationen.Ja, hon sade det 2010. Hon kanske skulle säga något annat nu - antagligen skulle hon det, eftersom hon är den hon är.Jag söker på youtube och jag hittar ett föredrag hon höll i Boston hösten 2013, där hon från en person i publiken får frågan hur hon ser på demokratin Europa.Hon svarar långt och vindlande och hon säger att människor är rädda och tysta och att de inte vet hur de ska positionera sig idag, eftersom postionerna är så låsta. Om du som kroat är emot EU, då hamnar du ofrivilligt på samma sida som nationalister och fascister. Det är så lätt att bli etiketterad och så svårt att hitta alternativ.Begrepp som demokrati och stat börjar lika malätna flaggor, säger hon, men en typisk drastisk Dubravka Ugrešić-formulering.För Dubravka Ugrešić utmanar med sina tvära kast mellan högt och lågt, åsikter och fakta. Och mellan litterära och filosofiska referenser finns också läppstiften, den rumänske taxichauffören i London, gamla amerikanska filmer...Det är det som gör henne så intressant.Och jag skulle vilja sluta med ett citat. Författaren Steve-Sem Sandberg beskrev Dubravka Ugrešić så här, 2004:–Det finns ingen författare jag läst de senaste decennierna som så uppriktigt och så känsligt och smärtfyllt och så gripande tagit pulsen på vår egen samtid.Anneli Dufva

Regissören Carl Johan Karlsson har fått ett stort genombrott och blivit väldigt omtalad genom sin hyllade uppsättning av Matthew Lopez pjäs Arv på Dramaten. Han är dessutom ny konstnärlig ledare för Unga Dramaten. Men vem är han? Hör Anneli Dufva, dramaturg på Dramaten, i ett samtal med Carl Johan Karlsson om barndom, teater och om olika sorters arv.

Pjäsen Arv – the Inheritance i original – har blivit en stor både kritiker- och publiksuccé på Dramaten. Hör fyra av de medverkande skådespelarna och uppsättningens dramaturg i ett samtal om både arbetet och mottagandet, om det speciella med att spela i en föreställning som varar i åtta timmar och där publiken ändå knappt vill gå hem efteråt. Med: David Fukamachi Regnfors, Thomas Hanzon Johan Holmberg, Per Öhagen och Anneli Dufva.

P1 Kultur på plats sänder från gotländska Närsholmen och vänder blicken mot nordost och Tove Janssons övärld i Finska viken. Där skrev hon bland annat Sommarboken som fyller 50 år i år. Sommargotlänningarna Anneli Dufva och Håkan Östlundh medverkar. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Estrid Holm

Idag bjuder vi på ett porträtt av filmregissören Jane Campion, en mästare på att skildra tystnad i film. Vi har också sett hennes senaste film, "The power of the dog". BOKEN OM HILDEBRAND BESKRIVER EN TYSTNADSKULTURI den nya boken "G som i gärningsman" av Sören Karlsson och Deanne Rauscher framkommer att filmregissören Staffan Hildebrand utnyttjat unga pojkar sexuellt. P1 Kulturs kritiker Felicia Frithiof har läst boken och berättar hur författarna tecknar en bild av en tystnadskultur som möjliggjorde övergreppen.INGET NYTT I DOKUMENTÄREN "PRIZE OF SILENCE" OM JEAN-CLAUDE ARNAULT OCH SVENSKA AKADEMIENHösten 2017 vittnade 18 kvinnor i Dagens Nyheter om att de kränkts sexuellt av den s k kulturprofilen. En publicering som ledde till såväl rättsliga följder som att Svenska Akademien rämnade av inre motsättningar. På söndag är det premiär för en ny dokumentärserie om händelseförloppet, "Prize of silence", som visas på Viaplay. Vår kritiker Gunnar Bolin har tjuvtittat och är inte imponerad.VI ÅKER TILL OSLO OCH LUKTAR PÅ KONSTENKan man lukta sig fram till konstnärlig kvalitet? På konstmuseet Astrup-Faernley i Oslo visas just nu en utställning som kretsar kring luktsinnet. Det är konstnären Sissel Tolaas som utforskat dofternas värld i nästan 30 års tid och nu fått sin hittills största utställning här. P1 Kulturs konstkritiker Mårten Arndtzén åkte till Oslo för att sniffa kultur. SKRIVANDET VAR HENNES BILJETT UT FRÅN MENTALSJUKHUSETDagens klassikeressä handlar om författaren Janet Frame och hennes självbiografiska trilogi "En ängel vid mitt bord", tecknad av Anneli Dufva. Där beskrivs bl a filmregissören Jane Campions möten med Janet Frame, och hur Campion efter Janet Frames död 2004 beskrev henne med orden: "Hon var inte ensam, hon var fri."

Känd blev Janet Frame med sin självbiografiska trilogi som brukar kallas "En ängel vid mitt bord". Hon skrev den i början av 80-talet när hon återvänt till Nya Zeeland efter en tid i Europa. "En ängel vid mitt bord" har också filmatiserats av Jane Campion 1990. Framgången för filmen är en förklaring till att Janet Frames liv nästan är mer känt än hennes verk.Författaren Janet Frame föddes 1924 på Nya Zeeland och växte upp under enkla omständigheter. Hon var studiebegåvad och fick stipendium för att studera till lärare, blev färdig med studierna men fick aldrig något lärarjobb.Istället blev hon felaktigt diagnostiserad med schizofreni och kom att tillbringa åtta år på mentalsjukhus. Under den tiden skrev hon sin första novellsamling - "Lagunen" - vilken också gav henne ett litterärt pris, något som i sin tur bidrog till att hon så småningom blev utskriven från sjukhuset.Hon nämndes ofta som en kandidat till Nobelpriset i litteratur, men hon dog 2004 och hann aldrig få det.Anneli Dufva har gjort dagens Klassiker, där vi bland annat hör Janet Frame själv i en intervju gjord av radion på Nya Zeeland på 80-talet.En Klassiker från 2010.

Känd blev Janet Frame med sin självbiografiska trilogi som brukar kallas En ängel vid mitt bord. Hon skrev den i början av 80-talet när hon återvänt till Nya Zeeland efter en tid i Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "En ängel vid mitt bord" har också filmatiserats av Jane Campion 1990. Framgången för filmen är en förklaring till att Janet Frames liv nästan är mer känt än hennes verk.Författaren Janet Frame föddes 1924 på Nya Zeeland och växte upp under enkla omständigheter. Hon var studiebegåvad och fick stipendium för att studera till lärare, blev färdig med studierna men fick aldrig något lärarjobb.Istället blev hon felaktigt diagnostiserad med schizofreni och kom att tillbringa åtta år på mentalsjukhus. Under den tiden skrev hon sin första novellsamling - "Lagunen" - vilken också gav henne ett litterärt pris, något som i sin tur bidrog till att hon så småningom blev utskriven från sjukhuset.Hon nämndes ofta som en kandidat till Nobelpriset i litteratur, men hon dog 2004 och hann aldrig få det.Anneli Dufva har gjort dagens Klassiker, där vi bland annat hör Janet Frame själv i en intervju gjord av radion på Nya Zeeland på 80-talet.En Klassiker från 2010.

Skådespelarna Sanna Sundqvist och William Spetz i ett samtal om vilja och lust, om teatern, valen och livet. Och om humor! De är kolleger och även nära vänner numera, fast de kommer från olika platser, och har haft helt olika vägar in i teateryrket. På Dramaten är de båda aktuella i Liv Strömqvist tänker på sig själv, men Sanna syns nu också bl a i den digitala föreställningen Hon ska heta Minou. Och i höst kommer de båda medverka i Mattias Anderssons storsatsning Den yttersta minuten. Samtalet leds av Anneli Dufva

Anneli Dufva samtalar med Regissören Wilhelm Carlsson om dem belgiske författaren, dramatikern och symbolisten Maurice Maeterlincks pjäs Tintagiles död.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Ada Berger i samtal med dramaturgen Anneli Dufva om drivkrafter, barnperspektiv, skapandeprocesser och om hennes speciella relation till Liv Strömqvist. Regissören och dramatikern Ada Berger är sedan 2016 konstnärlig ledare för Unga Dramaten. Hon har blivit mycket uppmärksammad genom åren bland annat för sitt samarbete med Sissela Benn och för sina två uppsättningar på Dramaten baserade på Liv Strömqvists seriealbum.

Kristina Sandberg i samtal med dramaturg Anneli Dufva om att skriva, om Moa Martinsons betydelse, om kvinnoroller både i livet och på teatern – och om Maj. Författaren Kristina Sandberg står bakom den hyllade romantrilogi om hemmafrun Maj, som i sin tur ligger till grund för Dramatens uppsättning Maj. De tre romanerna har dramatiserats för scenen av Pia Gradvall och Magnus Lindman. Regissör är Ellen Lamm.

Översättaren Marie Lundquist i samtal med dramaturgen Anneli Dufva om sitt skrivande, om Jon Fosse och Agota Kristof, om norska språket och om teatern som både konstform och plats. Marie Lundquist är poet och översättare, aktuell på Dramaten genom sin översättning av Jon Fosses Tvillingarna (i sin tur baserad på Agota Kristofs roman Den stora skrivboken). Den regisseras på scenen av Sofia Jupither.

Mattias Andersson i samtal med dramaturgen Anneli Dufva om att skriva och spela och göra teater, om konst och politik, om klassiker och verkligheten, om att leda en teater i coronans tid och om nationalscenens uppdrag. Mattias Andersson är regissör och dramatiker och sedan 1 mars 2020 också konstnärlig ledare och teaterchef på Dramaten.

Med anledning av Kristina Lugns bortgång, här är en digital repris av programmet Scensukt av Anneli Dufva från hösten 2003. Intervju med dramatikern Kristina Lugn om hennes arbete, där även teaterkritikern Maria Edström medverkar med texter om Lugn. Vi får höra utdrag ur pjäserna "Två solstrålar på nya äventyr", "Rut och Ragnar", "Silver Star", "I dödsskuggans dal" och "Kvinnorna vid Svansjön". Producent och programledare: Anneli Dufva Fotnot: Programmet sändes första gången 27 oktober 2003.

Lördagen 9 maj dog poeten, författaren och dramatikern Kristina Lugn. Hela dagens P1 Kultur ägnas åt hennes författarskap, som rymde allt ifrån nattsvart allvar och galghumoristisk ordkonst. Anneli Dufva, dramaturg på Dramaten, dramatiken Staffan Göthe, Göran Sommardal, kulturskribent, och Magnus Florin, författare, medverkar i ett samtal om Kristina Lugns författarskap. De diskuterar hennes stil, teman, humor och unika ställning i poesi-Sverige. Få poeter har blivit så utskälld, men också så folkkär som Kristina Lugn. I programmet läser gästerna texter de valt, men Kristina Lugn hörs också i valda delar ur radioarkivet. Programledare: Karsten Thurfjell Producent: Maria Götselius

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Med anledning av Kristina Lugns bortgång, här är en digital repris av programmet Scensukt av Anneli Dufva från hösten 2003. Intervju med dramatikern Kristina Lugn om hennes arbete, där även teaterkritikern Maria Edström medverkar med texter om Lugn. Vi får höra utdrag ur pjäserna "Två solstrålar på nya äventyr", "Rut och Ragnar", "Silver Star", "I dödsskuggans dal" och "Kvinnorna vid Svansjön". Producent och programledare: Anneli Dufva Fotnot: Programmet sändes första gången 27 oktober 2003.

Med tv-serien "Brideshead revisited" fick regissören Charles Sturridge sitt genombrott. I Klassikern hör vi historien om hur han fick uppdraget trots att han var ung och oerfaren. 1981 hade tv-serien Brideshead revisited, baserad på Evelyn Waughs roman En förlorad värld, premiär. Den blev omedelbart älskad och har förblivit så. Regissören Charles Sturridge fick också sitt stora genombrott med tv-serien och det finns en rätt speciell historia bakom att det blev just han, en ung oprövad regissören, som regisserade den. Anneli Dufva träffar regissören Charles Sturridge i Klassikern som är från 2018.

En av de främsta har gått bort. Dagens P1 Kultur ägnas helt åt Per Olov Enquists författarskap och hans betydelse för den svenska samtidslitteraturen. Ulrika Knutson, kulturskribent och författare, Anneli Dufva, dramaturg på Dramaten, och kulturredaktionens Mattias Berg samtalar om PO Enquists livsverk, som rymmer allt från dokumentärt berättande till poetiskt skrivna romaner som borrar i människans villkor, smärtan och kärleken. Han skrev också dramatik, nådde stora framgångar utomlands, vann många litterära priser och arbetade som kulturjournalist på Svenska Dagbladet och Expressen i många år. P1 Kulturs Joakim Silverdal besöker Sjön, Hjoggböle i Västerbotten, där PO Enquist föddes och växte upp - en plats som som betydde oerhört mycket i författarskapet och som återkom gång på gång i romanerna. OBS-ESSÄN OM MÖTEN MELLAN OLIKA KULTURER Möten mellan kulturer är ofta fruktbara, men hur blir det när världen alltmer liknar en enda stor monokultur. Författaren och journalisten Eva-Lotta Hultén tror att vi fortfarande kan hitta inspiration hos varandra och historien för att göra oss av med några av västvärldens kulturella brister. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Maria Götselius

Hör regissör Karl Dunér och skådespelaren Johan Ulveson i ett samtal om författaren Samuel Beckett och om hans pjäs I väntan på Godot. Samtalet spelades in, inför publik, på Nobel Prize Museum i Stockholm den 1 mars 2020 och det leds av Anneli Dufva, dramaturg och redaktör på Dramaten

Den årliga Nobelläsningen på Dramaten är en tradition sedan lång tid med en trogen publik som återkommer år efter år. Den 12 december var det åter dags för en läsning av Nobelpristagarnas verk, och ett samtal med inbjudna gäster. Medverkar gör: Anneli Dufva, dramaturg och redaktör på Dramaten. Stefan Ingvarsson översättare och kulturskribent och sedan 2015 kulturråd vid Sveriges Ambassad i Moskva. Rebecka Kärde, kritiker och översättare och sedan 2018 ledamot i Svenska Akademiens Nobelkommitté. Magnus Lindman, dramaturg och översättare av Peter Handkes dramatik. Agneta Pleijel, författare och kulturskribent. Eva Ström, författare och litteraturkritiker. Jan Henrik Swahn, översättare av Olga Tokarczuks verk. Medverkande skådespelare från Dramaten: Danilo Bejarano, Reine Brynolfsson, Lena Endre, Tanja Lorentzon, Andreas T Olsson, Johan Rabaeus och Jennie Silfverhielm. Musik framförs av violinist Anna Lindal.

I år är det 150 år sedan Hjalmar Söderbergs födelse. Hör ett samtal, inspelat på Rönnells antikvariat, om dramatikern Söderberg och vad författaren betytt för vår syn på mannen, livet och kärleken. Medverkande: Jesper Högström, som skrivit biografin ”Lusten och ensamheten” över Hjalmar Söderberg, samt dramatikerna Marianne Goldman och Gunilla Boëthius. Dessutom blir det läsning ur Gunilla Boëthius och Marianne Goldmanns pågående pjäsarbete ”Hjalmar”. Skådespelarna Erik Ehn och Nina Fex läser. Samtalet leds av: Anneli Dufva, dramaturg och redaktör på Dramaten

En läsning ur akademiledamoten och författaren Kjell Espmarks pjäs Rosencrantz mot Guildenstern, vilken gestaltar ett möte mellan Olof Lagercrantz och Lars Gyllensten. Och ett efterföljande samtal om mansrollen, genikult, skrivande och strukturer. Medverkande: Kjell Espmark Ulrika Milles, kritiker och författare till boken Ensamvargar Andreas T Olsson, skådespelare, dramatiker, författare Tobias Theorell, regissör och skådespelare Samtalet leds av: Anneli Dufva, dramaturg och redaktör på Dramaten

Och så blev det ett oväntat uppsving för 1800-talsförfattaren Wilhelm von Braun i Ring Kulturradion direkt från bokmässan i Göteborg där Karsten Thurfjell med vitter panel svarade på frågor om litteratur och allt som därtill hör! I dag går det inte att ringa till Ring Kulturradion eftersom vi sänder direkt från Sveriges radios monter på Bokmässan i Göteborg. Men mejla går utmärkt! ringkulturradion@sverigesradio.se . I panelen: David Lagercrantz, författare som nyss släppt sin sin sista Milenniumroman. Anna-Karin Palm, författare, som precis släppt boken Jag vill sätta världen i rörelse, ett porträtt av Selma Lagerlöf. Palm romandebuterade 1991 med Faunen. Rolf Classon, förläggare på Kartago förlag och en av grundarna till Galago 1979. Anneli Dufva, tidigare litteraturkritiker på Sveriges Radio numera dramaturg och redaktör på Dramaten. Programledare: Karsten Thurfjell, kulturjournalist P1 och Gastronomiska akademiens ständige sekreterare. Producent: Anna-Karin Ivarsson Tekniker: Robert Egnelius Brusreducering: Susanne Martinsson Publikreporter: Lotta Kjellin

Elisabet undrar vilken Beethovensymfoni som panelen gillar mest och Britt ställer frågan: Vart tog den franska visan vägen? Karsten Thurfjell, Camilla Lundberg, Anneli Dufva, Dan Hallemar, Fredrik Wadström och Sven Hugo Persson svarar på lyssnarnas frågor! I panelen denna fredag: Sven Hugo Persson, fil dr i litteraturvetenskap, kulturjournalist, dramaturg. Anneli Dufva, kulturjournalist och kritiker, tidigare SR, numera dramaturg på Dramaten. Dan Hallemar, frilansskribent, driver podcasten Staden och är förläggare på Arkitektur förlag. Camilla Lundberg, kulturskribent, musikkritiker och tidigare chef för SVT musik. Medverkar i P2s Klassiska podden. Fredrik Wadström, medarbetare på Kulturradion, tidigare Moskvakorrespondent. Medverkar med sändarutrustning och sitter inte med i studion. Ring Kulturradion! dyker upp med obekymrad oförutsägbarhet och denna fredag den 16 augusti är det dags igen. Telefonslussen öppnar kl 17.45 och telefonnumret är 08-241500. Mejl är mycket välkomna dygnet runt och sänds till ringkulturradion@sverigesradio.se. Du som vill skicka brev med posten skriver till: Ring Kulturradion Anna-Karin Ivarsson (producent) Sveriges Radio 105 10 STOCKHOLM Varmt välkomna med allsköns kulturfrågor och/eller lyssna kl 18.15 till 19.00 fredagar! Producent: Anna-Karin Ivarsson Ljudtekniker: Tor Sigvardsson I telefonslussen: Anne Ibelius och Leo Rehnfeldt

Ulrika Ström i Rättvik efterlyser böcker om atlantseglingar apropå Greta Thunbergs resa till New York. Vad kallas den moderna arkitekturstilen med stora fönster och lådformade hus? Och hur hade en sovjetisk James Bond varit undrar Hasse i Huddinge. Karsten Thurfjell, Sven Hugo Persson, Anneli Dufva, Parisa Amiri, Dan Hallemar och Göran Everdahl svarar på lyssnarnas frågor! I panelen denna fredag: Sven Hugo Persson, fil dr i litteraturvetenskap, kulturjournalist, dramaturg. Anneli Dufva, kulturjournalist och kritiker, tidigare SR, numera dramaturg på Dramaten. Göran Everdahl, kulturjournalist, filmkritiker. Dan Hallemar, frilansskribent, driver podcasten Staden och är förläggare på Arkitektur förlag. Parisa Amiri, kulturjournalist, driver podcasten Brita och Parisa, På Spåret-vinnare 2019. Mejl är mycket välkomna dygnet runt och sänds till ringkulturradion@sverigesradio.se. Du som vill skicka brev med posten skriver till: Ring Kulturradion Anna-Karin Ivarsson (producent) Sveriges Radio 105 10 STOCKHOLM   Varmt välkomna med allsköns kulturfrågor och/eller lyssna kl 18.15 till 19.00 fredagar! Producent: Anna-Karin Ivarsson Ljudtekniker: Tor Sigvardsson I telefonslussen: Anne Ibelius och Fanny Svärd

Följ med hem till författaren Sven Lindqvist i Anneli Dufvas sällskap. Ett program från 2006. I maj i år avled Sven Lindqvist och därför återutsänder vi nu programmet, som börjar med att Anneli Dufva funderar över dagboksgenren. I tonåren slukade hon Lindqvists böcker "En älskares dagbok" och "En gift mans dagbok" och börjar med att ställa sig frågorna om varför och för vem man egentligen skriver dagböcker? Och varför man vill läsa dem? Programmet sändes första gången 2006.

Rapport från scenkonstbiennalen med samtal om storstadsnorm och flickighet. Reportage om Tarek Atouis ljudkonstverk i Venedig. Essä om skiljetecken. Ur arkivet: Sven Lindqvist om att skriva. Scenkonstbiennalen i Sundsvall är igång och P1 Kulturs Roger Wilson är på plats. Det handlar bland annat om storstadsnorm och om vilka platser som skildras på scen. Samtal med Martin T Johansson och Joakim Rindå från Motström, nätverket för ickeurban scenkonst. Det blir också ett samtal om kvinnorum med Linda Forsell från teatergruppen PotatoPotato Scenkonst i Malmö, som berättar om det forskningsprojekt kring flickighet på scen som man bedrivit tillsammans med  Umeå Universitet. Johanna Salander är chef för Ögonblicksteatern och har byggt en mobil bastuklubb där det finns plats för separatistiska samtal. Vi följer med till en park i Venedig, där man under den nyligen invigda konstbiennalen kunnat höra den libanesisk-franske konstnären och kompositören Tarek Atoui framträda tillsammans med sina elever från Konsthögskolan i Stockholm, på instrument som ingen tidigare skådat. Reportage av Mårten Arndtzén. Hur gjorde den nu bortgångne författaren Sven Lindqvist när han skrev? Hör honom berätta om det i en intervju med Anneli Dufva. OBS essä har denna vecka en serie om skiljetecken. Idag reflekterar författaren Jörgen Gassilewski över ett skiljetecken som egentligen inte ens är ett tecken, nämligen mellanrummet. Att mellanrummet är ett skiljetecken gör honom glad. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Anna Tullberg

Anneli Dufva minns en stor aktris. Sara Stridsberg, vinnaren av Sveriges Radios romanpris porträtteras och Game of Thrones är åter. Anneli Dufva tecknar ett porträtt av Bibi Andersson som avled i helgen.  Cecilia Blomberg intervjuar Sara Stridsberg vars Kärlekens Antarktis vunnit Sveriges Radios romanpris 2019.  Matilda Källén talar om nya säsongen av "Game of thrones" som hade premiär i natt. Och i dagens OBS-essä reflekterar psykoanalytikern och filosofen Johan Eriksson kring jaget och intet. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Gunnar Bolin

Under rubriken Att regissera Norén samtalar regissörerna Sofia Jupither, Stefan Larsson, Suzanne Osten och Dramatenchefen Eirik Stubø om hur det är att regissera Norén. Samtalet leds av Irena Kraus och Anneli Dufva, dramaturger på Dramaten. Dessutom hörs Lars Norén själv, intervjuad av Irena Kraus

Kulturskribenten Åsa Beckman, programledaren Annika Lantz, skådespelaren Ingela Olsson och författaren Agneta Pleijel talar om ”Kvinnan och kroppen”, tredje delen i samtalsserien Kvinnan på scenen, ledd av Anneli Dufva. Detta samtal var ett samarbete med Atlas förlag med anledning av den aktuella antologin ”Klimakteriet”.

Ett samtal om kvinnans åldrar, om tidens gång; om att vara kvinna och skådespelare, om de roller kvinnor både får och förväntas spela. Medverkande: skådespelarna Melinda Kinnaman, Nina Rashid och Mia Benson och Ellen Nyman som alla går att se i Tracy Letts pjäs Mary Page Marlowe. Bisittare: kulturjournalist och kritiker Åsa Beckman. Vem är hon? Vad är hon? Med utgångspunkt i några aktuella föreställningar på Dramaten hålls under våren 2019 fyra samtal med fokus på kvinnliga rollgestalter och kvinnans roll på teatern. Hur har det sett ut historiskt och hur ser det ut idag? Samtalen leds av Anneli Dufva. Presenteras av Dramaten&.

I dag har pseudonymen Elena Ferrantes omsusade "Neapelkvartett" premiär som tv-serie hur blev den? Dessutom sovjetiska affischer på Liljevalchs i Stockholm och varför gamla datorspel blir som nya. Det är vår kritiker Anneli Dufva som har sett de första delarna av den första delen av romansviten, "Min fantastiska väninna", på strömningstjänsten HBO Nordic. Kulturredaktionens Rysslandsexpert Fredrik Wadström har varit på Liljevalchs konsthall och tittat på sovjetiska filmaffischer, reklam och politisk propaganda från tiden mellan 1914 och 1931.  Saman Bakhtiari har undersökt vad som är så speciellt med datorspelen från genrens barndom. Vi får även besök i studion av Bokradions Marie Lundström, som berättar mer om nästa års upplaga av Sveriges Radios Romanpris. Nu har det nämligen blivit klart var priset ska delas ut och vilka bokcirklar som kan anmäla sig den här gången. Dessutom blir det en OBS Essä om författaren och Nobelpristagaren Sigrid Undset. Det är litteraturvetaren Lena Kjersén Edman som berättar om en uppburen kvinnlig författare som var djupt misstänksam mot andra kvinnor som skrev. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Mattias Berg

Dessutom: Är film inte längre bäst på bio utan på musikalscenen? Med en scarf löst knuten runt halsen och med entusiasm för allt som gäller byggnader har Gert Wingårdh tagit arkitekturen in i teverummen. I dagens P1 Kultur berättar han om den omfattande renoveringen av Nationalmuseum i Stockholm och boken "Åtta projekt - från Liljevalchs till Nationalmuseum."   I "Kärlekens Antarktis" berättar hon om ödet för en mördad kvinna som levt i samhällets utkanter. I våras syntes hon vid Sara Danius sida vid en klassisk sorti i Gamla stan. Anneli Dufva har träffat Sara Stridsberg. Per Feltzin har varit på musikal. Flera gånger senaste veckorna. Musikalhösten har nämligen dragit igång och vi konstaterar att filmerna "Ghost", "Broarna i Madison County" och "Så som i himmelen" alla har transformerats till scenen. Vi frågar oss om film inte längre är bäst på bio utan på musikalscenen? Lina Kalmteg har läst "Har döden tagit något ifrån dig så ge det tillbaka" av Naja Marie Aidt om en son som dog när han var hög och ramlade ut från en balkong på fjärde våningen. Outhärdlig, men vacker prosa. Dagens Obs-essä är signerad Anna Thulin och hon frågar sig: Är alla författare kontorsnissar? Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Minna Grönfors

Gunnar Bolin samtalar med författaren Theodor Kallifatides och radiokollegan Anneli Dufva om Ingmar Bergmans tjugoförsta biofilm i egen regi. Producent: Thella Johnson

Med anledning av författaren Sven Wernströms bortgång repriserar vi ett program från 1996 där Anneli Dufva undersöker krocken mellan en flickboksvärlden och en socialrealistisk ungdomsboksvärld där Sven Wernström spelar en central roll. I ett program av Anneli Dufva från 1996 för Barnkulturradion dyker hon ner i Sven Wernströms och Kerstin Thorvalls författarskap för att se vilken betydelse de har haft för ungdomar som läser.

I dagens avsnitt i serien "Bergman om Bergman", talar regissören själv om reaktionerna på "Tystnaden" - som var allt annat än tysta! Och mer Bergman blir det, när P1 Kultur går på Bergmanfestival. Förra veckan släppte kulturredaktionen fem poddar med unika Bergmanintervjuer. För snart femtio år sen kom boken "Bergman om Bergman" ut. Det var filmjournalisterna Stig Björkman, Jonas Sima och Torsten Manns som intervjuat Ingmar Bergman om hans filmskapande och det blev till slut 54 rullband.  Originalbanden har redigerats av Katarina Wikars och idag ska vi höra utdrag från fjärde delen där Ingmar Bergman bland annat talar om den anonymt skrivna självkritiken i filmtidskriften Chaplin och när han förverkligande sin pojkdröm och åkte motordressin mellan Rättvik och Hedemora. Dessutom blir det ett samtal om den snart avslutade Bergmanfestivalen - teaterkritikerna Anneli Dufva, Mikael Timm och Jenny Teleman kommer till P1 Kulturs studio för att diskutera toppar, eventuella floppar och om - och i så fall hur - arvet efter Bergman ter sig 2018. Tillsammans med dem går vi också igenom de senaste turerna i krisen i Svenska Akademien. Till sist en Klassiker om West side story av Per Feltzin, som tecknar ett porträtt av en klassisk 1900-talsmusikal, skriven av tonsättaren och dirigenten Leonard Bernstein. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Maria Götselius

Kritiksamtal om Stockholms stadsteaters uppsättning av "Krilon", recension av Lennart Hagerfors "Inte hemma" och intervju med författaren Dimitris Alevras I fredags hade "Krilon - en föreställning om det möjliga" premiär på Stockholms stadsteater i regi av Carolina Frände. Eyvind Johnsons tredelade romansvit om Krilon har blivit en pjäs på nästan fem timmar. Vad blir det för teater och vad lämnar mest avtryck? Kritiksamtal med Anneli Dufva och Gunnar Bolin. Författaren Lennart Hagerfors har än en gång återvänt till sin historia om barndomen i Kongo och flytten hem till Sverige på 60-talet. Efter "Längta hem" och "Komma bort", som gavs ut för 15 respektive 9 år sedan, kommer nu "Inte hemma". Elin Claeson recenserar. "Mannen i rummet" och "Anteckningar om Robert Oppenheimer" är titlarna på två nya romaner som hänger ihop. I fokus står gåtan om fysikern Robert Oppenheimer, som brukar kallas atombombens fader. Vad handlar den gåta som omgärdar Oppenheimer om? Intervju med författaren Dimitris Alevras.  David Richter intervjuar Malmö Symfoniorkesters nya chefsdirigent och i OBS tänker författaren Boel Gerell om hantverket som en källa till visdom, kunnande och handlag - vilket i sin tur berättar något om vad det på djupet innebär att vara människa. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Anna Tullberg

Kulturredaktionens Anneli Dufva om "en av den svenska lyrikens mest älskade dikter, en poesins megahit". Författaren Erik Lindegren föddes 1910 i Luleå och dog 1968 i Stockholm. Han var verksam som kritiker och översättare och blev 1962 invald i Svenska akademien. Som poet hade han debuterat 1935 med Posthum ungdom, men han fick sitt riktiga genombrott med den formmässigt avancerade mannen utan väg 1942. Den gav han ut på eget förlag, efter att ha blivit refuserad. Dikten Arioso fanns med i Lindegrens nästa diktsamling, Sviter från 1947, och är egentligen inte alls typisk för Erik Lindegren. Den är en av den svenska lyrikens mest älskade dikter, en poesins megahit.   "Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans, någonstans inom oss kan vår kärlek aldrig fly, någonstans, o, någonstans har alla tågen gått och alla klockor stannat " lyder diktens första och mycket välkända rader. Anneli Dufva har bland annat hittat en inspelning där Erik Lindegren själv läser Arioso i radioarkivet och funderat kring frågan om en dikt som är SÅ populär också kan vara bra?

Kulturredaktionens Anneli Dufva om en av den svenska lyrikens mest älskade dikter, en poesins megahit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Författaren Erik Lindegren föddes 1910 i Luleå och dog 1968 i Stockholm. Han var verksam som kritiker och översättare och blev 1962 invald i Svenska akademien. Som poet hade han debuterat 1935 med Posthum ungdom, men han fick sitt riktiga genombrott med den formmässigt avancerade mannen utan väg 1942. Den gav han ut på eget förlag, efter att ha blivit refuserad. Dikten Arioso fanns med i Lindegrens nästa diktsamling, Sviter från 1947, och är egentligen inte alls typisk för Erik Lindegren. Den är en av den svenska lyrikens mest älskade dikter, en poesins megahit. "Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans, någonstans inom oss kan vår kärlek aldrig fly, någonstans, o, någonstans har alla tågen gått och alla klockor stannat " lyder diktens första och mycket välkända rader. Anneli Dufva har bland annat hittat en inspelning där Erik Lindegren själv läser Arioso i radioarkivet och funderat kring frågan om en dikt som är SÅ populär också kan vara bra?