Podcasts about livsfarlig

Miriam og Frode har bestemt seg for å slutte med Antijantepodden, i alle fall for nå. I denne episoden forteller de om hvordan podkasten startet, og de reflekterer over viktige episoder og gjester. De deler også sine tanker om hvordan situasjonen er i verden akkurat nå, og løgner og overdrivelser som er ment for å gjøre vanlige mennesker til fiender av hverandre. Ekteparet har selv konkludert med at både den politiske høyre- og venstresiden i bunn og grunn dytter oss i en mer kollektivistisk retning. De mener at man derfor bør se etter et helt annet fundament for samfunnet. I episoden deler de anbefalinger for bøker og personer det er verdt å følge med på. Personlig skal de fortsatt følge med på det som skjer i verden, men de vil vie en betydelig større andel av tiden til dyrehold, å dyrke mat, relasjoner lokalt i Panama, samt at de må jobbe for å skaffe seg inntekt.KILDER DISKUTERT:› antijanteboka.com: Du skal lide for fellesskapet› norge er et konformt land (søk)› svein østvik munnbind (søk)› vl.no: Nok mobbing og uthenging i norsk offentlighet! (Miriam sin kronikk)› 6. okt 2020 - Smitten øker i Europa – WHO advarer mot korona-apati - NRK • “Likegyldighet til koronaviruset er økende i Europa, advarer WHOs Europasjef Hans Kluge. Han mener folk må motiveres på nye måter for å få kontroll over den økende smitten av det dødelige viruset.”› who financed hitlers nazi warmachine (søk)› operation paperclip (søk)› npc non player character (søk) • hylic people (søk)Digital ID: • 2015: Kun Gardermoen har teknologi for ansiktsgjenkjenning i Norge ◦ “Nasjonalt ID-senter frykter at så mange som 27.000 utlendinger, som er eller har vært i Norge, har bodd her under falsk identitet. Nå mener det statlige ekspertorganet at det er på høy tid å ta i bruk flere og bedre verktøy for ID-sjekk.” • Snart kan du bruke mobilen som legitimasjon ◦ “Fra mandag blir det mulig å bruke mobilen som legitimasjon. Det skjer gjennom en ny tjeneste i BankID-appen.” ◦ “De to statlige tjenestene tror dette kan rette på at stadig flere mangler gyldig legitimasjon når de trenger det.” • Snart kan ansiktet ditt bli boardingkortet på flyplassen ◦ “Disse skjermene bruker en biometrisk teknologi som identifiserer reisende ved å skanne deres ansikt – og skal erstatte papir- og telefonboardingkort.” ◦ “Nei, å skanne ansiktet i stedet for boardingkort, er frivillig.” ◦ “På sikt kan ansiktsgjenkjenning kobles til andre reisedokumenter – som pass.” ◦ “Dette kan være starten på en total dokumentasjonserstatning i fremtiden.” • Brukte tre år på hjelpe samboeren å få BankID: – Staten må ta over ◦ “Elektronisk identifikasjon er nøkkelen i et digitalisert samfunn. BankID er den mest utbredte.” ◦ “Samtidig er denne nøkkelen vanskelig å få, fordi bankene mangler et samordnet regelverk og i tillegg må forholde seg til to forskjellige lover.” ◦ “Det som Aakre mener gir mest mening, er at Skatteetaten tar over eID-systemet på høyeste nivå.” • Nye EU-regler tvinger staten til å ta eID-ansvar – krever individuell behandling i mellomtiden ◦ “Både Finans Norge og diskrimineringsombudet mener det er uholdbart at bankene kan nekte folk tilgang til elektronisk ID.” • Slik skal man gjøre idretten tryggere og forhindre at overgripere blir trenere ◦ “Opprullingen førte til en diskusjon om hvor tungvint ordningen med politiattester i idrettsklubber er.” ◦ “Nå innføres en etterlengtet, digital ordning.”Klimaendringer, helse og “pandemier”: • Pandemier og naturen: Hva er sammenhengen? • Risikoen for pandemier kan økes av klimaendringer og naturødeleggelser • Pandemier og globale miljøendringer henger sammen • Eksperter advarer: Klimaendringer kan skape nye og farlige pandemier • Klima, sult og sårbarhet ◦ “Klimaendringene gir økt risiko for utbredelse av sykdommer og større globale helseutfordringer som pandemier og feilernæring.” • Klimaendringer øker risikoen for nye sykdommerHeteslag, eller ikke…: • Kona til savnede Michael Mosley: Har ikke gitt opp håpet ◦ “Tre dager etter at BBC-programleder Michael Mosley forsvant på den greske øyen Symi, fortsetter letingen.” • BBC-programleder Michael Mosley funnet død i Hellas • Savnet britisk TV-profil funnet død ◦ “Den britiske TV-profilen Michael Mosley er funnet død på den greske øya Symi. Mosley døde mest sannsynlig av heteslag og dehydrering, ifølge ordføreren.” • Michael Mosley døydde av naturlege årsaker ◦ “TV-programleiaren og legen Michael Mosley døydde av naturlege årsaker, seier gresk politi til BBC.” • Turist-dødsfallene i Hellas: – Påvirker oss alle ◦ “Flere har mistet livet i ekstreme temperaturer i Hellas den siste tiden. Norsk overlege advarer mot ferieturen. ” ◦ “I starten av juni ble den britiske kjendislegen Michael Mosley funnet død etter en spasertur langs stranden.”› Tvangsinnlagt etter heftig Facebook-posting • “Saken har fått stor oppmerksomhet. I tillegg til nevnte Steigan, har nettsteder som Document, Antijantepodden og internasjonale «alternative» nettsteder omtalt saken.”› collectivism vs individualism (søk) • archive.org: The Chasm - Collectivism vs. Individualism by G Edward Griffin • realityzone.com: The Chasm - Collectivism vs. Individualism by G Edward Griffin› Frp og Ap vil ha forsøk med tvangsvaksinasjon i Oslo.› Frp vil at alle ansatte i nye Moss kommune skal være vaksinerte› khmer rouge (søk)› kundalini yoga (søk)› serpent energy (søk)› all seeing eye (søk)› age of aquarius (søk)› Mr X - The Great Reset(s)› youtube.com: From New Age to Jesus› the white pill jesus (søk)› Ole Østlid • verstat.substack.com› Jarle AarstadEN FRISKERE BEFOLKNING ETTER “VAKSINERINGEN”?:Etter COVID, men før injeksjonene:› Norge har ikke hatt flere dødsfall enn normalt • “Korona påvirker dødstallene ulikt i forskjellige land. I Norge er det ikke flere som dør enn det vanligvis er.”Etter injiseringene startet opp:› Flere blir syke: – Vaksinen er ikke årsaken • “Flere blir innlagt på akuttmottak og dødeligheten stiger i Norge. – Ingen grunn til å mistenke koronavaksinen, sier assisterende helsedirektør Espen Rostrup Nakstad.”› Mange virus i omløp: - Tre og fire ulike virus i samme prøve • “Det er nå et stort og økende omfang av luftveisinfeksjoner i befolkningen med samtidig forekomst av covid-19, influensa og RS-virusinfeksjoner, skrev FHI i sin ukesrapport før jul.”› Flere barn i psykiatrieen • “Økningen i psykiatrien for barn og unge fra 2019 til 2022 var på totalt 26 prosent.”› Vekker bekymring: Flere enn ventet døde av hjertesykdom • “Hjerte- og karsykdommer har kostet langt flere menneskeliv enn ventet de to siste årene. Etter mer enn 50 år med nedgang i dødeligheten, har utviklingen nå snudd.”› Økt sykefravær etter pandemien • “Lege- og egenmeldt sykefravær ligger på et høyere nivå nå enn før pandemien.”› Reagerer på høye dødstall blant unge • “For første gang på minst 20 år er det registrert overdødelighet blant unge i Norge.”› FHI-rapport: Bekrefter høye dødstall blant unge • “Det døde uvanlig mange i alderen 20–39 år i fjor. Det viser en fersk rapport fra Folkehelseinstituttet.”› Stor økning i sykmeldinger for psykiske lidelser – verst blant unge› “I løpet av fem år har sykefravær grunnet psykiske lidelser økt med 44 prosent.”› Flere unge døde av sykdom: Forskere slår alarm • “Folkehelseinstituttets rapport om hva nordmenn døde av i fjor, er dyster lesning. For første gang på flere år er det registrert høyere dødelighet blant unge i alderen 1–39 år.”› Rekordmange smittet av flått • “Aldri før har så mange blitt smittet av sykdommen borreliose som i år, ifølge FHI.”› Flere hundre millioner i økte utgifter til migrenepasienter • “Antallet migrenepasienter som får sykepenger øker og har kostet staten flere hundre millioner kroner mer på ett år.”› Høyeste sykefravær på 15 årHISTORIER MAN IKKE MÅ GLEMME:› 13. januar 2021 - Ingen vaksine mot overtro — Lars Gilberg, Vårt Land • “En konspirasjonsteori som enkelte faktisk tar seriøst er at koronapandemien er konstruert av store globale aktører som vil kontrollere oss som individer.” • “Å ta i bruk en nyutviklet vaksine er ikke veldig forskjellig fra å ta en nyutviklet medisin. Man må stole på at utprøvingen har vært god nok og at alle regler ble fulgt før de ble godkjent.” • “Å spre vaksineskepsis uten å fortelle hva vaksiner har gjort for oss, kan i ytterste konsekvens føre til at andre mennesker dør.” • “Går man ett steg videre og dyrker konspirasjonsteorier, plasserer man seg selv i en kategori som evolusjonen har en tendens til å luke ut.”› 18. desember 2021 - Vi blir holdt som gisler av en minoritet — Morten Kinander - Institutt for rettsvitenskap og styring v/ BI • “Er det mulig å begrunne forskjellsbehandling av de vaksinerte og de uvaksinerte? Ja. Burde vi ta i bruk hardere virkemidler overfor uvaksinerte? Absolutt. Er dette i tråd med rettsstaten? Selvfølgelig.”› Funnet død etter “vaksineringen” startet› Livsfarlig propaganda på ung.noMER OM COVID:Følg med på NRK sin fremste propaganda-journalist på COVID: • Jan-Erik Wilthil ◦ Slår alarm: Rekordmange til lege med utmattelse ◦ Reagerer på høye dødstall blant unge ◦ Koronaforsker: Advarte om høye dødstall ◦ Flere unge døde av sykdom: Forskere slår alarm ◦ Professor om covid-19: – Mye farligere enn influensa ◦ Ekspertene svarer: Bør unge ta koronavaksinen? ◦ Gunhild Alvik Nyborg advarte Norge om koronavirusetANBEFALTE BØKER:› The Most Dangerous Superstition - Larken Rose • The Jones Plantation (2012) • Jones Plantation (2023) ◦ jonesplantationfilm.com› Brotherhood of Darkness - Stanley Monteith • Les på archive.org› The Light That Was Dark: From the New Age to Amazing Grace - Warren B. Smith› Norges hemmelige hær - historien om Stay behind • Les på archive.orgANBEFALTE PODCASTERE / JOURNALISTER:› James Corbett @ corbettreport.com • Membership / support› Dr. John CampbellRELATERTE ANTIJANTEPODD-EPISODER:Våre tre viktigste episoder(?):› AJP 47 | James Corbett — COVID-19 is a step towards a prison state› AJP 52 | Patrick Wood — A new economic order is being enforced› AJP 95 | G. Edward Griffin — Our real enemy is collectivism • videoLeger, forskere og helsepersonell:› AJP 16 | Kjetil Elvevold — Vi vet for lite om vaksinenes langtidsvirkninger› AJP 17 | Peter Dvergsdal — Vi har effektive medisiner mot COVID-19› AJP 22 | Dag Bratlid — For stor risiko å vaksinere barn› AJP 30 | Runi Rogers — Det er ikke bare uvaksinerte som sprer viruset› AJP 43 | Mattias Desmet — People are being hypnotised› AJP 44 | Anne Godding — Myndighetene driver vaksinepropaganda› AJP 45 | Aleksander Bjargo — Vi glemmer at vi er en del av naturen› AJP 61 | Sjur Even Aunmo — Fikk sparken for å snakke om bivirkninger› AJP 78 | Aseem Malhotra — More than 1 in 1000 experience severe side-effects› AJP 85 | Jørn Eikemo — Kjemper mot vaksinetvang› AJP 93 | Sjur Even Aunmo — Planter inneholder giftstoffer som kan ødelegge helsen› AJP 108 | Eva Fjeldstad — 80-90 % av maten i norske butikker gjør oss syke› AJP 119 | Jan Raa — Vi må gjenopprette økosystemet i tarmen› AJP 123 | Jarle Aarstad — Robuste funn rundt overdødelighet etter COVID-vaksinering› AJP 132 | Jarle Aarstad — Dødsårsaksregisteret må kobles opp mot vaksinasjonsdata for å finne sannheten om overdødelighet blant unge› AJP 134 | Michael Nehls — The lockdowns and the “vaccines” were targeted attacks on our brain› AJP 137 | Kjetil Elvevold — COVID-vaksinene gav ingen fordeler› AJP 138 | Eva Fjeldstad — Psykiske problemer kan komme fra tarmenPsykiatere og coacher:› AJP 39 | Mark McDonald — Fear is being exploited› AJP 69 | Mark McDonald — People are stuck in irrational fear› AJP 83 | Mark McDonald — Anger is a healthy sign of boundaries being crossed› AJP 113 | Adam Njå — Vi må forholde oss til reelle kjønnsforskjeller› AJP 116 | Meredith Miller — The world is in a narcissistic abuse cycleAdvokater og jurister:› AJP 4 | Marius Reikerås mener at karantenehotell er ulovlig› AJP 9 | Marius Reikerås mener at barne- og familieministeren bør gå av› AJP 31 | Helge Morset — Får ikke vite begrunnelsen for nedstengingen› AJP 33 | Helge Morset — Koronapasset skulle bare gi lettelser› AJP 41 | Marius Reikerås — Tiltakene har sendt folk ut i ekstrem fattigdom› AJP 50 | Jørgen Heier — Sleipe tilsnikelser i høringsnotater› AJP 88 | Jørgen Heier — Søk om erstatning for vaksineskader› AJP 111 | Morten Walløe Tvedt — Alvorlige WHO-endringer bak lukkede dører› AJP 121 | Morten Walløe Tvedt — Departementet holder tilbake viktig informasjonEpisoder om klima:› AJP 67 | Gjertrud Røyland — Mener klimanarrativet er uvitenskapelig› AJP 125 | Ole Østlid — Klimastatistikk ble fjernet fra yr.no› AJP 141 | Ole Henrik Ellestad — Klimadebatten er preget av ensretting og voldsomme overdrivelser› AJP 143 | Ole Henrik Ellestad — Skjender naturen for å «redde» kloden› AJP 145 | Ole Østlid — Absurd rapportering om vær og klimaEpisoder om økonomi:› AJP 21 | Hans Eirik Olav — Er verdensøkonomien i ferd med å bryte sammen?› AJP 79 | Hans Eirik Olav — Verdensøkonomien vil kollapse› AJP 87 | Rune Østgård — Inflasjon stjeler 7 % av pengene våre hvert år› AJP 90 | John Thore Stub Sneisen — Vi trenger en desentraliserende revolusjon› AJP 96 | Gregard Mikkelborg — Gull er det tryggeste pengesystemet vi harMenneskelige episoder:› AJP 15 | Yusela Del Carmen Gjæringen — Fikk livet snudd opp ned av koronavaksine-skade› AJP 34 | Linda Omnes — Barna utsettes for et enormt press› AJP 37 | Cathrine Johansen — Kastet ut av akutten fordi hun var uvaksinert› AJP 38 | Trine Wilhelmine Rønnevig — Ble uthengt i lokalavisen for vaksinemotstandEpisoder om åndelighet:› AJP 131 | Terry Wolfe — Cynical deception among truth seekers› AJP 133 | Terry Wolfe — People are herded into using drugs› AJP 135 | Terry Wolfe — Authorities will disclose “special knowledge” about aliens› AJP 142 | Hrvoje Morić — Multipolarity is bringing us closer to a one world governmentAndre relaterte episoder:› AJP 1 | Svein Østvik om munnbind-brenningen› AJP 51 | Janna Johnsen — Føler seg ikke trygg i Norge› AJP 63 | Frode — Vil vekke folk med eventyr› AJP 92 | James Corbett — We need to model disobedience • video› AJP 112 | Nils Petter Gleditsch og Anders Hellebust — Brudd på ytrings- og forskningsfriheten› AJP 118 | Leo Lyon Zagami — Secret societies are very influential in Norway› AJP 146 | Ben Massmann — Found the perfect country to build his communityLast ned episodenInnspilt: 2024-09-04Publisert: 2024-09-06Støtte Antijantepodden?Liker du arbeidet vi gjør, og vil bidra til at vi lager flere episoder?Finn ut hvordan du kan gi noe tilbake ved å gå til antijantepodden.com!Meld deg på vårt nyhetsbrev

Storytime podden är tillbaka! Idag berättar jag om en pappa och son som beger sig ut på en seglingsresa över helgen, bestående av bad och fiske. Men allting går fel när en svår storm rullar in och strandsätter dom på en öde ö med en livsfarlig hemlighet.. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne episoden snakker Ingeborg Sivertsen Landfald med Esther van Hulsen om hennes naturtro illustrasjoner av ville dyr og natur i boka Det ville Norge, skrevet av Ole Mathismoen.Esther arbeider i krysningsfeltet mellom kunst og vitenskap, og som naturillustratør har hun både illustrert barnebøker, tegnet for tidsskrift som Nature og National Geographic, og blitt kjøpt inn til museumssamlinger i både Europa og USA. I denne samtalen forteller hun om arbeidet med boka Det ville Norge, om å tegne naturtro for å vekke engasjement for naturen, og om hvordan hun går fram for å tegne dyr – både levende og utdødde. For hvordan tegner man egentlig dinosaurer, når vi ikke vet hvordan de så ut eller hvilke farger de hadde?I episoden nevner vi også barnebøkene Ida, Roar og Livsfarlig leksikon. Alle tre er illustrert av Esther, og  skrevet av paleontolog Jørn Hurum og forskningsformidler Torstein Helleve.  Esther van Hulsen vant illustrasjonsprisen da Kulturdepartementets priser for barne- og ungdomslitteratur ble delt ut tidligere i vår. Dette er fjerde episode i en serie på seks episoder, der Ingeborg snakker med årets prisvinnere om bøkene de har skrevet og illustrert.Episodene er redigert av Eivind Rutle i Brillefilm.Her kan du lese om prisvinnerne og juryens oppsummering av bokåret 2023.Her kan du lese juryleders tale.---Takk for at du hører på Barnebokprat, en podkast fra Norsk barnebokinstitutt.

Meditation og silent retreats bliver ofte portrætteret i et positivt lys. Men en podcast fra Financial Times afslører, at det også kan være farligt at sidde i et sit eget sind - og i værste tilfælde kan det føre til blandt andet psykoser. Vi får en psykolog i studiet til en snak om skyggesiderne ved meditation. I 2006 døde 15-årige Carlos Acutis af leukemi. 18 år senere har Pave Frans erklæret, at Acutis skal helgenkåres. Vi taler med en religionssociolog om magi og mirakler inden for katolicismen og hvad der skal til for at blive helgen. Vi skal også forbi tysk sammenhold under EM, laboratoriefremstillede diamanter og meget mere. Værter: Adam Holm, Ane Cortzen og Gustav Hagild. Redaktør: Thomas Vinther Larsen. I redaktionen: Clara Faust Spies og Nanna Sloth.

Det är skärtorsdag och Henric Larsson har fått sällskap av Niklas Wikegård och Fredrik Söderström för ett samtal om de mest aktuella ämnena i svensk slutspelshockey.

Da Cathrine Frost fant ut at hun ville ha barn, opplevde hun først en spontanabort og senere en veldig dramatisk fødsel. Som om ikke det var nok, viste det seg at livet som nybakt mamma ikke var spesielt enkelt det heller. Tvert imot erfarte hun at det som ofte beskrives som en rosenrød barseltid var ordentlig krevende. Mens hun satt der med en skrikende baby på fanget og puppen ute, begynte hun å stille seg selv spørsmålet: Hvorfor har ikke flere snakket om disse tingene? Hvorfor er det ikke viet mer plass til graviditet og fødsel i popkulturen? Hvorfor brydde ikke filosofer som Platon seg om livets begynnelse? Dette dannet grunnlaget for forestillingen "Lykke til, Cathrine Frost" som har blitt en veldig populær forestilling på Det Andre Teatret.Har du noen spørsmål om kvinnehelse som du trenger svar på? Send det til Frida på epost: hei@fridamarie.noDet er helt nydelig om du spiller det inn som et lydklipp, så vi kan ta det med i podden!Ønsker du å samarbeide med denne podcasten? Ta kontakt med hei@simpltalent.no Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kända kvinnor som påstår att de bli rika på att sälja porr, får författaren och polisen Simon Häggström att se rött. Han är specialiserad på prostitution och människohandel för sexuella ändamål, och tycker att media glorifierar sajter som lockar unga kvinnor in i prostitution. Programledare: Erica Treijs Producent: Daniel Säfström Redaktör: Elin Roumeliotou Vi vill ha feedback och önskemål! Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

I dette programmet deles en sterk historie fra boken «Livsfarlig tro», utgitt på Lunde forlag i 2014. Du får høre hvordan Jesus på sin forunderlige måte finner veien både til professor Rafia Abbas og studenten hennes, Mina, ved Imam Islamic University. Og når de først har valgt å følge Jesus, er ikke noe offer for stort i kjærlighet til deres Frelser og Herre. «Livsfarlig tro» er ikke bare en boktittel – det er realiteten for Rafia, Mina og mange andre muslimer som vender om til Jesus i dag. «Vær så snill å be for din familie i Saudi Arabia», er Rafia sin sterke oppfordring til oss. 10.mars starter bønneaksjonen «30 dagers bønn for verdens muslimer». Ta kontakt med Åpne Dører om du ønsker å få tilsendt en gratis bønneguide. Du kan lese mer her: https://www.30dagersbonn.no

Et ulovligt mørklagt dokument er kommet DR's undersøgende journalister i hænde: en rapport, der åbner endnu et kapitel i kræftskandalen. En skandale på Aarhus Universitetshospital, der kan have kostet kræftpatienter livet på grund af for lange ventetider til operationer. I første episode møder vi enken til kræftramte Carsten Loop, der først fik en positiv melding fra lægerne, så trak ventetiden til hans operation ud, og et år senere endte han på hospice. *Serien er opdateret med kommentar fra Aarhus Universitetshospital. Program publiceret i DR Lyd d. 19/2.

Der var metoder til at komme foran i køen til kræftoperationer på Aarhus Universitetshospital. Dem benyttede Britt Schjellerup sig af. I dag er hun rask, men af og til tænker hun på Finn Nielsen, Carsten Loop og andre tarmkræftpatienter, der ventede for længe på deres operation og aldrig blev raske. I tredje episode af 'En livsfarlig hemmelighed' forsøger vi at få svar på, hvorfor det gik så galt, og om der egentligt er blevet placeret et ansvar. Program publiceret i DR Lyd d. 19/2.

Der stod hospitalsstuer i udlandet klar til at operere kræften ud af maven på murermester Finn Nielsen. Men den besked fik han aldrig. I stedet fik han at vide, at han ville miste sin plads i køen, hvis han i stedet for at acceptere den lange ventetid i Danmark opsøgte et tilbud i udlandet. I anden episode udfoldes endnu en ulovlighed i kræftskandalen, og så åbner journalist Astrid Fischer den ulovligt tilbageholdte rapport, som det har taget hende måneder at få fat i. Program publiceret i DR Lyd d. 19/2.

Amerikanske økonomer venter spent på shoppingtallene fra Thanksgiving. Salget på Black Friday gir en god pekepinn på hvordan det står til med USAs økonomi. Vi diskuterer dessuten presidentenes ferietabber, og Christina skryter av at hun har hatt tre hvite måneder. Med kommentator Christina Pletten og USA-korrespondent Kjetil Hanssen.

Patricia åkte på ett yogaretreat utomlands där hon träffar en kille som också är intresserad av yoga. De inleder snabbt en relation och killen flyttar snart även med till Sverige där han utsätter henne för fruktansvärda saker: – När han jobbade som kock lade han sperma i maten. Han var även dömd för medhjälp till ett yxmord, berättar Patricia.Hon utsätts för psykisk och fysisk misshandel men även eftervåld. Hennes syster har varit ett enormt stöd för henne, berättar Patricia. Hela säsongen av Älskade Psykopat finns att lyssna på podplay.se eller i appen podplay. Följ också @alskadepsykopat på instagram.

Tollvesenet advarer mot livsfarlig dop, fire dansker omkom i en seilbåtulykke i Portugal og Matthew Perry ble fredag begravet på lavmælt vis.

Saken om The Leaf Killer omhandler en mann med en merkelig besettelse for trær og blader, men hvordan har dette noe med true crime å gjøre? 13 år gamle Sarah Maynard og broren hennes Kody kom hjem fra skolen, i det en ukjent mann nettopp har brutt seg inn i familie-hjemmet. Før hun vet ordet av det er hun selv bundet fast og har fått bind for øynene, samtidig som moren, en familievenn og broren forsvinner. Hvor ble det av dem, og hva er Sarahs skjebne?

Björg er kanskje mest kjent som kunstner og forfatter, men hun er også EQ-terapeut, hun har laget en egen Cava; Lykkebobler, hun tilbyr det ettårige kurset Destinasjon Glede, hun tatt initiativ til Hjertefred som er et årlig arrangement i november for å omfavne døden og gi plass til sorgen, hun designer klær, og hun er akkurat nå aktuell med showet «Hverdagslykke på blå resept» sammen med Trine Lise – for å  nevne bare noe. Björg har en vanvittig skaperkraft og et nydelig, kraftfullt vesen. I denne episoden snakker Björg om viktigheten av å slutte å være snill for å please andre, og i stedet være snill og god med seg selv – og heller la vår overflod dryppe på andre. For ingen kan øse fra en tom brønn. Og så forteller Björg om hvordan hun, da hun var med på kjendisfarmen i sommer, selv erfarte det hun har lært bort til ande på kurs i mange år; nemlig viktigheten av å møte seg selv med aksept og kjærlighet. For, når vi i stedet for å strengt be oss selv om å skjerpe oss, heller møter oss selv med aksept og kjærlighet, så vil vår sorg eller vår smerte løse seg opp – på magisk vis. Med denne samtalen håper vi å bidra til at flere velger å ta seg selv på alvor og virkelig føle sine følelser - heeelt ut.   Björg finner du på en rekke flater, inkludert på Instagram, og hennes hjemmeside finner du her: Bjorgs univers – Björg Thorhallsdottir – kunstner og forfatter Og meg kan du følge på @lamaskenfalle på Instagram:) --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/lamaskenfalle/message

Hvor godt kjenner du egentlig vennene dine og familien din? Når sommerlyset blir for påtrengende, kan du lese disse bøkene om gufne, nære relasjoner: Gone girl av Gillian Flynn Sarek av Ulf Kvensler Det gule tapetet av Charlotte Perkins Gilman Elizabeth is missing av Emma Healey Paret i nummer 9 av Claire Douglas Jane Eyre av Charlotte Brontë Speak no evil (film) How to kill your family av Bella Mackie Agatha Christie Liane Moriarty --- Innspilt på Sølvberget bibliotek og kulturhus i juni 2023. Medvirkende: Nina Bachke, Thale Dobbert og Tomas Gustafsson. Produksjon: Åsmund Ådnøy.

Project by musician Anders Remark and Mat. I read from Pseudo, Anders composed a sick track. In our performance I play synth with Anders live.

Er Jakob Ellemann-Jensen som en han-tudsefisk ved at opløse sig selv og Venstre i en farlig parringsdans med hun-tudsefisken Mette Frederiksen? De to forhandler tæt, mens Mette Frederiksen har sagt pænt farvel til Enhedslisten og Nye Borgerlige. Mai Villadsen og Pernille Vermund forbereder sig på en helt ny situation i dansk politik med en regering på midten med en opposition til begge sider. Og de to umage oppositionspolitikere er rørende enige om én ting. Værter: Rikke Gjøl Mansø og Thomas Buhl.

Avsnitt 146 är här med upplösningen av novellen "Livfarlig leksa" och sicket jävla guld. Därtill ytterligare en rackare vid namn: "Jag blev förförd av en tjej på en fest". Kyssar och smek på er och glöm för allt i världen inte bort att kramas och sånt! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt 145 av Sveriges i särklass sexigaste och geggigaste podcast levereras den här veckan i form början på en gudomlig följetong vid namn: "Livsfarlig leksak". Därtill ytterligare en goding vid namn: "Den natten skedde det". Som balsam för både kropp och själ med andra ord. Kyssar och smek på er! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

(01:13) Allerede inden de sidste stemmer var talt op i går, stod det klart, at især det Konservative Folkeparti stod til en vælgerlussing. Det har kostet kulturordfører Birgitte Bergman sit mandat. Vi taler med hende dagen derpå om skuffelsen, nederlaget og hvad der skal ske nu? (12:39) Alle partilederne holdt taler til deres partier i går. Vindertaler, tabertaler, håndholdte taler og meget nøje planlagte taler. Men hvem havde egentlig den bedste af slagsen? Retoriker og tale-ekspert fælder dom over valgaftenens taler. (34:44) Mens hele Danmark var optaget af exit polls, prognoser og politiker-interviews, løb en dansk forfatter med en helt særlig pris. Solvej Balle vandt igår aftes Nordisk Råds litteraturpris. Vi taler med hende om anerkendelsen, æren og det værk, der sikrede hende den fornemme pris. (46:08) Først var hun en mærkelig countrysanger, så en sjælløs popkanon, og så skete der et eller andet. Taylor Swift er et fænomen, der bliver ved med at sprænge rammerne for sin egen succes. Da hun for nylig lancerede sit nye album 'Midnights' var interessen så stor, at hun slog rekorden for det mest streamede album på en enkelt dag i Spotifys historie. Og nu har ti af albummets sange indtaget alle ti pladser på top ti på Billboards hitliste. Vi tuner ind på den særlige fankultur som Swift har opbygget med sine loyale fans. Gæster:Birgitte Bergman, forhenværende folketingsmedlem for Konservative Jesper Troels Jensen, formand for Danske TalerSolvej Balle, forfatter og vinder af Nordisk Råds Litteraturpris 2022Sofie Kock Aukdal, Taylor Swift superfan & musik-skribent på SoundvenueVært: Ida GaunøTilrettelæggere:Niels Frederik RickersCecilie DumanskiMaria Asmine Dam Producer: Maria Asmine DamRedaktør: Mille Ørsted

*Husk at tilmelde dig podcastens nyhedsbrev. Det gør du her: https://bit.ly/3UF8dKB**Se hele det rå interview på YouTube lige her: https://youtu.be/7U3HcZxReMs*”Ledere tror, at de har enormt meget humor, fordi mange griner af deres vittigheder. I hvert fald mens de er på arbejde … Derhjemme er der sjovt nok ingen, der griner af deres vittigheder!”Citatet stammer fra Bestseller-forfatter og ledelsesrådgiver Christian Ørsted. Han er forfatter til to vidunderlige bøger om forandringer: Livsfarlig ledelse og Fatale forandringer. Og så er han ekspert i begrebet psykologiske tryghed og har arbejdet sammen med forskeren bag begrebet, Amy Edmondson, i flere sammenhænge.Nå, tilbage til citatet, Ledere overvurderer mange ting. Blandt andet deres egen humor … Og endnu vigtigere: Graden af psykologisk tryghed i deres organisation. Og det kan have kæmpe konsekvenser. For psykologisk tryghed er helt afgørende for fx mere innovation og bedre fastholdelse af medarbejderne.I dagens afsnit kigger Christian Ørsted forbi med en guide til at skabe psykologisk tryghed i din organisation.Vi kommer bl.a. ind på: - Hvorfor det er svært at vurdere den psykologiske tryghed i organisationen ved kun at kigge på trivslen - Hvordan Google har arbejdet med psykologisk tryghed i deres high performing teams - Hvorfor begrebet 'robusthed' er uambitiøst - Hvorfor ledere oplever større psykologisk tryghed end medarbejdere - Hvorfor begrebet 'min dør er altid åben' ifølge Christian er så dumt, at det ikke er til at få luft - Hvor i vores liv vi allerede er superstjerner til at skabe psykologisk tryghed - Hvordan man arbejder helt konkret med at øge den psykologiske tryghed i organisationen.Du finder Christian her: https://www.christianorsted.dk/ Du finder Christian på LinkedIn her: https://www.linkedin.com/in/orsted/

Hva betyr dommen for Depp og Heard? Livsfarlig sprit smugles til Norge, vi snakker om våpenloven i USA og drømmen om et ukrainsk kjempefly. Hør episoden i appen NRK Radio

Sesong 5. Episode 16.

Mats oppsummerer årets første NM-runde i crosskart. Marcus Lookwood er gjest. Han forteller om dramatikken da Mikkel Christiansens Porsche 911 tok fyr. Bli med til Danmark og test av Ford Mustang Mach-1 – og en livsfarlig knapp.

Oleg Gordijevskij er blevet kaldt en af historiens vigtigste spioner. Han har fået æren for at være afgørende for afslutningen af Den Kolde Krig. Men hvor meget kan en enkelt person lige betyde for verdens gang? I denne fjerde del begynder Olegs parallelle identiteter at tære på hans psyke. Dobbeltlivet bidrager til vigtige afsløringer i skyggekrigen mellem øst og vest, men det truer også med at blive livsfarligt for den russiske spion.

Prædiken ved Filip Torp Kildeholm over Joh 8,43-51 – 3. Søndag i Fasten d. 20. marts 2022 i Løsning kirke.

Mennesker har forståelig nok vært fascinert av puslespill og skattejakt siden tidenes morgen. Men konsekvensene kan fort bli alt for store når konkurransen og skryteretten blir viktigere enn sikkerheten. I denne episoden forteller vi om skattejakten kalt "The Game" og hvordan denne uskyldige leken utviklet seg til en farlig ekstremsport.Detaljert YouTube video:https://youtu.be/o1yZ-ymG7lYKort oppsummert YouTube video:https://youtu.be/uL5AWmm5wbUWikipedia side:https://en.wikipedia.org/wiki/The_Game_(treasure_hunt)Artikkel i The Seattle Times:https://web.archive.org/web/20081014152130/http://seattletimes.nwsource.com/html/pacificnw/2008177548_pacificpendgame14.html

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. På resa mot kriget. Skyddsvästar och hjälmar till ukrainska journalister.Journalister som vill vara på plats och säkerhetsavdelningar som håller emot. Har mediehusens säkerhetsavdelningar fått för mycket att säga till om?Att bevaka ett slutet land. Hur får vi nu reda på vad som händer i Ryssland?

I poddens förmodligen mysigaste avsnitt hittills träffar vi en av våra idoler. Lovina är musiker, poddare och aktiv i det bokaktuella kollektivet Gigwatch. Tillsammans läste vi Sven Lindqvist klassiker från 1957 och pratade om reklam, om att sälja ut och om att hata USA. Man kan läsa Reklamen är Livsfarlig här: http://fulltext.libris.kb.se/isbn/99-6800124-4.pdf Köp Gigwatch bok här: https://www.gigwatch.se/apparnaocharbetet/ Sponsra oss gärna på patreon.com/kominternpodd så lovar vi att aldrig ta emot spons från Oatly. Tack till Cyklopen för lån av studio Tack till GRK North-East för introt Outro var That Hate Amerikkka Beat Vi finns där poddar finns, tex i Radio Noden Följ oss på instagram.com/kominternpodd Skamlösa förslag och skammanden skickas till kominternpodd@gmail.com

Fra New York kommer en historie, fortalt av United Press, om en gammel mann. Han bodde i et strøk der naboene ikke hadde så mye kontakt med hverandre.

Livsfarlig privatisering kaller Ap det, når Høyre vil gi vår syke mor mulighet til å velge mellom en kommunal og en privat hjemmehjelp. Og: Tidligere toppsjef i danskenes FHI mener det er umulig å stanse smitten blant barn. Men det er heller ikke så farlig, mener han.

Nej men vi är tillbaka!!! Nadia har slappnat av för första gången på flera år och berättar om sina sommarframsteg och om förvirringen i en situation med en person där hon undrar om det ska bli mer än vänskap eller inte. Och självklart går vi igenom poängställningen i knullutmaningen! För poängen har samlats in! Cass är sur för hon har faktiskt blivit utsatt för ageism! Och så har Spontanimpuls-Elsa varit i farten och nästan dragits med ut i havet med ungen? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ett konspirerande uppsnack följs upp med ett försvar för den felaktigt mordanklagade ketogena kosten.https://martinajohansson.se/oppet-brev-sajten-wellness-felaktig-ketoartikel/https://www.dietdoctor.com/se/fredrik-nystrom-att-ketogen-kost-skulle-var-farlig?utm_source=Diet+Doctors+nyhetsbrev&utm_campaign=036aa625df-EMAIL_CAMPAIGN_2019_12_17_04_12_COPY_01&utm_medium=email&utm_term=0_45bc24a01d-036aa625df-474103717 See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Podcasten er produceret af Politikens forlag og udgivet i samarbejde med femina.Psykolog Inge S. Holm kender fra sin praksis en del til dysfunktionelle familier, og hun har desuden skrevet fagbogen "Livsfarlig familie". Men kan det virkelig været farligt at have usunde relationer til sin familie, og hvornår skal man sige stop? Kan man virkelig blive syg af det, hvis man ikke kan sige fra?

Leila gick på gymnasiet när hon träffade en tio år äldre man. Hon bor fortfarande hemma och ser upp till mannen som är mycket karismatisk och känd i staden de lever i. Till en början är relationen fantastisk – hon blir överöst med presenter, komplimanger och lyxiga middagar. Mannen byter snart skepnad och utsätter Leila för brutalt våld. "Jag förstår inte hur jag kunde överleva", berättar Leila. Redan nu kan man lyssna på hela säsongen av Älskade Psykopat på Podplay.se eller i appen Podplay.

Hästen som var livsfarlig på V75. Var det Örjans fel? Och vad händer nu?I ett Quinte-lopp förra veckan fick vi se något som inte borde kunna hända i ett travlopp. Ännu märkligare var det när händelsen inte fick några konsekvenser i form av bestraffningar eller uppmärksamhet i franska medier.Vi pratar om världens förmodligen piggaste 14-åriga travare. Nu har han vunnit lopp igen och karriären verkar aldrig ta slut.Minns du Sorrento? 1990 kom den ryske hästen till Solvalla och blev favorit i C Th Ericssons Memorial. Tillsammans med sin tränare och kusk bjöd han på stor dramatik.Rotate såldes på auktion kvällen före han skulle starta på V75. Hur det gick vet vi, men ska det verkligen vara så enkelt?Hon är mamma till flera miljonärer. När hon debuterade gav hon över 30 gånger pengarna och Torbjörn Jansson förstod ingenting. Hör historien om Victory Tillys mamma.Avsnittsrubriker:* Vad hände i Laval, Bazire?* Pensionär fortfarande junior!* Unika Cetesupplagan som är bortglömd* Hästägare – får det verkligen vara så enkelt?* Hästen som är värd lite upprättelse* Torbjörn Jansson: ”Obegripligt odds!”www.trottosport.nu See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

#snø #bilist #fotgjenger #livsfarlig #pensjonist #påtur #pensjonistpåtur

Stress, pms och dåliga dagar för Frida och Julia. South och northnode. Livsfarlig strålning och fuck marry kill med elementen. Julia kommer ut som sexmotståndare.

* Halvparten av koronastøtten går til fem store selskaper. Hva med de små og mellomstore bedriftene, lurer SV på? - Hvorfor skal folket subsidiere rike eiere, spør økonomiprofessor Kalle Moene * Mission Impossible 8 får hele støtten fra Norsk filminstitutt for å spille inn her. - Veldig mye penger for å få Tom Cruise tilbake til Norge, innvender norsk filmprodusent. * Amerikanske bombefly skal snart stå på norsk jord for første gang. - Livsfarlig, mener Rødt. - Viktig for Norges forsvar, sier forsvarsministeren. - En gavepakke til Putin, mener oberstløytnant. og * Etter 22.juli ble Arbeiderpartiet splittet mellom ønsket om å samle nasjonen og å ta et ideologisk oppgjør. Valgte de rett? ---

2020 ser ut att bli ett rekordår för mord på miljöaktivister. Det mördas tre gånger så många miljöaktivister som journalister. Vi tar upp två aktuella fall, Jorge Enrique Oramas från Colombia och Fikile Ntshangase från Sydafrika. Samt en uppdatering om fallet Berta Cáceres som vi tog upp i början av 2019 (avsnitt 33). Vi måste som miljöengagerade våga se ett globalt perspektiv och inte bara prata om vilka produkter vi borde byta ut i våra badrumsskåp. Det är ju många gånger ett väldigt privilegierat perspektiv, det fokus vi har på miljöfrågor här i Sverige, och vi tror det är viktigt att också lyfta blicken lite då och då. Det känns också viktigt för att de flesta mordfall, dokumentärer, poddar osv som uppmärksammas i den växande true crime-vågen globalt och här i Sverige är västerländska fall.  Samtidigt blir människor mördade runt om i världen för att de står upp för sin rätt till grundläggande mänskliga rättigheter - till sin mark, rent vatten, giftfri mat, säkerhet och trygghet. Varannan dag sker ett nytt mord.     Av: Jonna Elofsson Bjesse och Melanie Olsson  I samarbete med föreningen Medveten Konsumtion   Poddmelodi kommer från låten ‘Something Elated’ av Broke for Free (CC by 3.0).    Instagram: @dujagochjorden Facebook: Du, jag och Jorden Email: dujagochjorden@gmail.com Gillar du det vi gör? Stötta oss gärna på Patreon: https://www.patreon.com/dujagochjorden

* Begagnade bilar av undermålig kvalitet exporteras till Afrika. Dödsfällorna som trafikerar vägarna drabbade även Kaj själv (se episodbild). * Det förfuskade valet i Tanzania * Sydafrikas förvärrade ekonomiska situation + Kortnotiser

Hör hela avsnittet här: https://www.svegot.se/2020/08/24/sverige-vaknar-2-oktober-2020/

Dette er siste nytt fra VG.

Vi pratar om hur bra vi fungerar när vi har fullt upp och om sömnlöshet. Ni får även veta allt om vårt första bråk. 

Da bjergbestiger Jakob Urth er lige ved at nå toppen af det mægtige bjerg Lhotse, hører han to koreanere skrige for deres liv. Jakobs polske makker Thomas mener ikke, at de to skal gå ned for at hjælpe til. Men det gør de, for Jacob ved, at de måske kan redde deres liv. I denne episode kan du høre Jakob fortælle om den livsfarlige redningsaktion.Vært: Bjørn Harvig, eventyrer.Medvirkende: Jakob Urth, bjergbestiger.Produceret af Juhl & Brunse for 24syv og Vores Tid.

Da bjergbestiger Jakob Urth er lige ved at nå toppen af det mægtige bjerg Lhotse, hører han to koreanere skrige for deres liv. Jakobs polske makker Thomas mener ikke, at de to skal gå ned for at hjælpe til. Men det gør de, for Jakob ved, at de måske kan redde deres liv. I denne episode kan du høre bjergbestigeren fortælle om den livsfarlige redningsaktion.

SÅÅÅÅÅÅJA! Då var vi tillbaka på ordinarie tablå och levererar således Carl Stanley podcast rakt in i era öron. Torsdagar är det som gäller förutom idag då någon annan dag gäller. Härligt. Tack för att ni lyssnar!

Her kommer en virkelig fjaser som starter med frp sitt hykleri om alvorligheten av sosial distansering og ender med at jeg sannsynligvis har mistet utallige hvite venner i white-on-white-crime på 80-tallet da luftgevær som ble skutt mot tinning ifølge rykter drepte dusinvis av folk i helst to-tre klassetrinn over eller under deg som du ikke kjente personlig, men venner-av-venner hadde fra sikre kilder at var reelle. Liker reelt som tinningen var historisk farlig fra 1982-1989 https://www.patreon.com/skamfrelst Christoffer på Instagram Christoffer på Facebook https://www.mainstream.as/

"Nogle af de små ting, man kan gøre, har en enorm betydning for det arbejdsfællesskab, vi har."Dagens gæst i Lægens ord er Imrans gode ven, forfatter- og foredragsholder kollega Christian Ørsted. Han udgiver i disse dage sin seneste bog "Fatale forandringer", som har været mere end 5 år undervejs. Undervejs i bogens tilblivelse har Christian på tæt hold selv oplevet nogle forandringer, som næsten blev fatale, hvilket vi bl.a. får talt om. Derudover kommer vi i samtalen ind på flg. emner: - Hvad har Christian lært efter at have solgt næsten 50.000 eksemplarer af Livsfarlig ledelse? - Hvorfor blev den nye bog næsten et helt år forsinket? - Hvad er problemet egentlig med moderne forandringsledelse? - Hvad er et af de vigtigste elementer for at skabe effektive, gode og bæredygtige arbejdsfælleskaber? PS: Få første kapitel af  bogen "Fatale forandringer" på www.christianorsted.dk eller eller køb den med særrabat på Saxo: https://www.christianorsted.dk/boger/fatale-forandringer/tilbud/Vært: Imran RashidMix: Imran RashidMusik: Kasper Holm Larsen

Veckopanelen med Åsa Domeij, hållbarhetschef, Dick Erixon, Samtiden och Lisa Pelling, Arena Idé. Om finansministerns rusande stödnota, Kristina Lugns död mm. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Veckopanelen med Åsa Domeij, hållbarhetschef, Dick Erixon, Samtiden och Lisa Pelling, Arena Idé. Om finansministerns rusande stödnota, Kristina Lugns död mm.

Hon var den mystiska dansösen som blev spion, mitt under det första världskriget. Men hennes liv på scenen och bland fiendens militärer skulle visa sig bli farligare än vad hon kunnat föreställa sig.

Hon var den mystiska dansösen som blev spion, mitt under det första världskriget. Men hennes liv på scenen och bland fiendens militärer skulle visa sig bli farligare än vad hon kunnat föreställa sig.

Vi har en tanke i Norge om velferdssamfunnet som tar vare på alle uansett om du er fattig eller rik, bor i by eller bygd, liten eller stor, mann eller kvinne. Men om man ser nøyere på det er ikke dette tilfellet. Det har faktisk mye å si hvem du er når det gjelder dødelighet, fysisk og psykisk sykdom, utsikter for arbeid og trivsel i arbeidet osv. Det er stor ulikhet og stor forskjellsbehandling. Og den er i ferd med å øke. Professor Terje A. Eikemos forskning på temaet har fått internasjonal oppmerksomhet og vi ser nærmere på det i kveld.

Riksbanken höjer reporäntan men vad innebär det för dig som har lån? Det blir riksrätt för Donald Trump. Så här dagen efter beskedet: hur starkt är stödet för USA:s president? Dessutom pratar vi om julstress som kan vara livsfarlig - hjärtattackerna går upp märkbart på julafton. Vi pratar med läkare om vad man ska se upp med Vi får sällskap av Marianne Mörck som är årets julvärd men själv har en ganska komplicerad relation till julen. Och så följer vi skidskyttesprinten i Frankrike - ska det lossna nu för de svenska herrarna?

(Original broadcast: 20. dec 2018) Christian Ørsted er ugens gæst, og han arbejder som ledelsesrådgiver og er forfatter til bestsellerbogen Livsfarlig ledelse. De sidste fire år har han afholdt over 400 foredrag, så er der tydeligvis nogen derude, der synes, at fænomenet er spændende. Det synes jeg også. Christian Ørsted vil i dette afsnit bl.a. give svar på følgende: Hvorfor idéen om det hele menneske måske er noget af det mest usympatiske, man kan sige Hvorfor vi skammer os mere over faglig utilstrækkelighed end problemer i privatlivet Hvorfor ledere skal stoppe med at tale med medarbejderne om, hvordan det går derhjemme, og hvad de skal gøre i stedet for Hvordan løsningen på stress ligger i spændingsfeltet mellem indflydelse og ansvar Hvorfor fænomenet stress oftest forstås alt for simpelt

Torstein Helleve var på besøk i studio for å snakke om barneboka "Livsfarlig leksikon" som han har skrevet sammen med Jørn Hurum. Boka er et fint leksikon som tar for seg 40 forhistoriske dyr som kunne drept deg.

Allsvenskan går in i sin absoluta slutspurt och det med en omgång av sällan skådat slag! U21-landslagets missräkning! Linda Hedenljung gästar om ÖFK-härvorna! "Livsfarlig match för Bajen"! Är AIK tröttkört? Kalle Holmbergs sjukhusvisit! Att bråka på träning! Vad har Mellberg bevisat egentligen? Podden produceras av Martin Gustafsson, MpaG Media! Följ oss på Facebook, Twittter och Instagram! Glöm inte heller att ni kan maila oss på fotbollsexperternapodcast@gmail.com om ni vill samarbeta med oss.

Ateisten Didrik Sønderlind mener han har blitt et rausere menneske etter at han begynte å faste med muslimene under ramadan. Komiker Espen P.A Lervaag er kristen, men det holder han for seg selv når han hilser på nye mennesker. Ane Dalsnes Storsæter har en boks med kjærlighetsbrev mellom besteforeldrene hennes. De møttes under krigen. I studio: Lise Sørensen og Camilla Tjønn Thingvoll.

Mads Hansen og Erik Solbakken får besøk av Erik Follestad og kårer topp tre verste måter å dø på. Produsert av Magne Antonsen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Favorittpodden din er tilbake med det beste av siste ukes krenkeligheter! Denne uken snakker vi om de "livsfarlige" sparkesyklene i Oslo. Livsfarlig er også Miley Cyrus som er nyutnevnt tre-dreper. Vi dømmer Jordyn og Elisabeth Woods, i tillegg til at denne uken får ikke bare Støre og Arbeiderpartiet slakt, men også folk generelt. Krenk i vei

Mattis opplevde to råe og en ekkel ting på Nicki Minaj konsert og har årets MGP vinner plagiert fjorårets finske låt?

... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Världshistoriens mesta femme fatale vars längtan efter spänning och glamour ledde in i ett högt spel hon som hon inte kunde reglerna för och det blev hennes dramatiska fall. I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon Navid Bavey som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus. Vill du veta mer om Mata Hari? Här är några av de böcker som legat till grund för avsnittet: Sanningen om Mata Hari av Julia Keay A tangled web. Mata Hari dancer courtesan spy av Mary W. Craig Historiens största spioner av Gunnar Wall Redaktionen för detta avsnitt består av: Cecilia Düringer - programledare, research och manus  Navid Bavey - scenuppläsare Samuel Lindberg -  ljuddesign och slutmix Emilia Mellberg - producent Medverkar gör även Gunnar Wall, journalist och författare.

I galenskap och förvirring utplånade August hela sin familj. Omgivningen trodde att det berodde på att han tuggat på ett grässtrå. I själva verket hade hans dåliga munhygien orsakat strålsvamp och dålig hygien var i folktron ett sätt att hålla sig frisk. Dagens program kommer att röra sig i de allra mörkaste rummen i en familjs historia. Vi ska till Småland precis vid förra sekelskiftet då en sjuk och förvirrad familjefar utplånade sin familj. Redan här vill vi förbereda för några otäcka scener.  Kanske hade den här familjeberättelsen tystats ner om det inte var för att man trodde sig veta att familjefadern blivit sjuk efter att ha tuggat på ett grässtrå. Och just därför har generation efter generation i familjen hållit berättelsen vid liv och varnat varandra om hur farligt det är att ha grässtrån i munnen. Under hösten 1901 blev 27-åriga Sofie Karlsson i den lilla byn Gräntö allt mer oroad över sin man Augusts tillstånd. Han hade fått vård på sjukhus och nu när han kom hem till sin familj som bestod av Sofie och sonen Henning, som var knappt 2 år, kontaktade Sofie sina föräldrar för att få stöd. Den här berättelsen om Sofie och hennes sjuke man har Ingela Kärf hi Lidköping hört under hela sin uppväxt. Han hade fått en massa konstiga grubblerier, berättar Ingela Kärf. Bland annat tyckte August att användandet av blekmedlet "blåelse" var syndigt, han ville bara äta osyrat bröd och dessutom hägna in en äng vid sjön där Guds barn skulle kunna samlas. - Så Sofie började bli orolig och skrev ett brev hon ett brev hem till sina föräldrar, Amanda och Karl August, för att de skulle komma över till henne kommande lördag så att hon kunde få prata och få stöd. Sofie höll sig undan på dagarna. Men när ängen var inhägnad och August kom hem kände sig Sofie osäker och ville att en granne skulle stanna kvar hos henne. - Men grannen hade avböjt och tyckte det var en familjeangelägenhet. Så han gick hem till sig.  Tidigt nästa morgon vaknade grannen av att hans hustru skrek högt från nedre våningen i deras hus. Hon hade vaknat och sett ett stort eldsken på himlen. - Och lågorna sträckte sig över skorstenen. Det var Sofies hus som brann.  Grannarna var rädda för August så de sprang först och hämtade några fler karlar i byn, och när de kommer farm till huset upptäcker de att dörren till huset är låst.  - Men de ser August därinne hur han springer runt. De ser även den lille pojken så byborna slog sönder ett fönster och skrek åt August att han skulle ta sin lille pojke och komma ut. - Men det gör han inte. Istället river han ner en fotogenlampor och slänger på elden som blossar upp. Och så tar han den lille pojken och slänger på elden.  Sofie tror de har sprungit ut till skogs eftersom de vet att hon är rädd för sin man. Grannarna tar sig in och tar med sig pojken som är illa däran. De försöker ta fast August, men han springer till skogs alldeles naken. Hemma i Näshult där Sofies föräldrar bor vet man inget om händelsen. Först nästa dag får de veta om branden och att det är Sofies hem som brunnit. Och de har också hittat Sofie som omkommit i branden. Sofies pappa skyndar sig iväg till Gräntö för att se hur det gått för lille Henning. Med sig har han Sofies syster Ester som är Ingela Kärfs gammelmormor. Men det de inte vet är att Henning inte överlevde skadorna han fått i branden. - När Karl August kommer fram ser de murstocken avteckna sig som en lång pelare mot himlen och Ester berättar att Karl August slänger sig på staketet och gråter som ett barn. August anmäler sig dagen därpå hos länsman och är förtvivlad över det som hänt. Sedan börjar bestyren med begravningen och vardagen blir svår att klara för Ester och de andra, berättar Ingela Kärf. - Amanda vill se sin dotter en sista gång, men alla avråder henne. Doktorn ger med sig till slut och hon klappar om det som är kvar av Sofie. - Hon verkar vara en väldigt klok person Amanda. På begravningen är det lynchstämning. Alla bybor är vansinniga och vill hämnas på mördaren. Men då går Amanda i försvar och skyddar honom. Det här rår han inte för, för det han gjort hade han gjort i sjukdom, sa Amanda.  Man trodde då att August fått strålsvamp, vilket var något nötkreatur kunde få. - Som jag förstår var det någon typ av parasit som boskapen kunde få av stråfoder och blev sjuk i infektioner i käke och hals. Och då var det så att man trodde förr att när människor tuggade på grässtrån så fick strålsvamp precis som djuren. - Jag är uppvuxen med att mormor sa att man kunde bli sinnessjuk om man tuggade på ett grässtrå. Men senare forskning att när människor får de här symptomen handlar det egentligen om bakterier som kommer från tarmar och munhåla. En bakteriekultur som vi har med oss jämt, men som på grund av dålig tandhygien tog överhanden och kunde få såna här konsekvenser. Idag hade August tillstånd kunnat räddas med en penicillinkur, men då 1901 fanns inget botemedel och August dog den 27 december samma år. August levde bara ett par månader efter dådet och blev inte dömd.  - När August anmäler sig hon Länsman var han helt ifrån sig och sa att inga har levat så lyckliga som han och hans hustru. Men sjukdomen kom emellan. Så här skrevs det i tidningar runt om i landet om den olyckliga händelsen.   Blodsdåd af vansinnig. Från Oskarshamn telegraferas den 17 oktober: Omkring 30-årige hemmansägaren A Carlsson i Gräntö dödade i natt i plötsligt vansinne sin hustru. Han inbillad sig att satan skulle taga familjen, hvarför han tyckte det vara bättre att förgöra den. Eld gjordes i rummet och fotogen slogs på elden. Hustrun vaknade och ville ut, men han slog henne sanslös och lade bålet över kroppen. Grannarne sågo genom fönstret makarnes 2-årige son kastas på elden, rusande in och räddade i sista ögonblicket det svårt brända barnet. Ett försök att fasttaga den vansinnige misslyckades. På morgonen kom C till Wirserums by, der han berättade sitt dåd och ämnade anmäla sig hos länsmannen. Han beklagade det skedda och sade att inga lefvat så lyckligt som han och hans hustru. Han har nu häktats. Han hade lidit av strålsvamp i tungan och svalget, hvarför han opererats, Sedan dess hade han varit tungsint och grubblande. När kroppen slöt sig och blev fast  I våra öron låter ju iden om att August Carlsson skulle ha blivit galen av att ha tuggat på ett grässtrå märklig, men den tanken var faktiskt logisk för människor i sin tid. Länge var man övertygad om att sjukdomar satt i lukten och farligast av allt var rutten lukt, det som kallades miasma, och miasmatisk lukt. Den människa som kände sådan lukt och släppte in den i kroppen skulle själv kunna börja ruttna, trodde man.  Det berättar Anneli Drakman som ganska nyligen skrev en doktorsavhandling i idéhistoria som beskriver hur människans syn på kroppen förändrades under 1800 talet, avhandlingen heter "När kroppen slöt sig och blev fast". - Under tidigt 1800-tal så var man väldigt inriktad på att identifiera olika slags ruttenhet. Man talar om miasmatiska träsk, för man tänker att det uppstår rutten luft på platser där någonting ruttnar. De där ruttna ångorna kan spridas på olika sätt in i människokroppen och då starta egna föruttnelseprocesser, berättar hon. - Därför ansåg man det viktigt att ta bort lukten på till exempel sjukstugor om där fanns människor som luktade illa, då måste man ta bort stanken av förruttnelse, och då brukade man använda rök. Man rökte ut sjukrum, för att man tänkte sig att så länge man inte kände lukten så var det ingen fara. Det här var precis samma tanke som man hade under pestepidemier, då läkare på många platser använde sig av en speciell mask med vad som såg ut som en lång fågelnäbb. - Det fanns en massa väldoftande örter framme i näbben, som skulle skydda läkaren från den farliga och smittsamma stanken. För 1800-tals människan tog inte kroppen slut vid det yttersta hudlagret, utan kroppen var en del av allt det som omgav den. Kroppen var alltså inte fast och med konturer utan en mer flytande enhet som ingick i ett ständigt samspel med omgivningen. Därför trodde man att det var viktigt hur luften var beskaffad där man vistades, och läkarna talade om folk som till exempel bergsbor, eller slättbor, geografin var avgörande för om man skulle drabbas av sjukdomar. - Det fanns en väldigt länge en idé om att allting hänger ihop kroppar och djur och omgivningen, miljön, de fungerar på olika sätt och de blir sjuka på samma sätt, förklarar Annelie Drakman. Själva processen att ruttna kan på olika sätt överföras in i människor så därför kan det till exempel vara farligt att tugga på ett grässtrå om det har funnits i en miljö där det pågått ruttnande processer. - Det här betraktelsesättet avlägsnar skolmedicinen sig från i slutet av 1800-talet, men allmogen tar längre tid på sig.   - Om den hemska händelsen i Småland hade skett tidigare så hade sannolikt läkaren hållit med om att det var farligt att tugga på grässtrå, säger Drakman. I det gamla sättet att se på kroppen så var kyla farligt. Man tänkte sig att hela kroppens system saktades ner och drog ihop sig när den blev kall, och om en nedkyld människa skulle stöta på skämd luft, det där man kallade miasma, då var man riktigt illa ute: - Man tänkte att om man blev nedkyld när det fanns miasma i luften då skapades en rörelse inåt i kroppen, och när kroppen drog ihop sig av kylan kunde det skadliga ämnet dras in och komma djupare ner där det gjorde mer skada. Ett sätt att skydda sig mot den farliga kylan var att klä på sig många skyddande lager. Läkaren i Vara klagar på detta 1894. Den här alltjämt rådande sedan, att äfven vid mild väderlek påbylta sig det ena lagret klädesplagg ofvanpå  det andra, -ända till åtta, omväxlande af bomull, linne och ylle, har jag räknat - hvarigenom kroppen hållen i en behaglig svettatmosfär, tydligen är ömtålig för minsta kallare luftdrag! Men det var inte bara kläderna som skulle skydda kroppen mot alla de farligheter som kunde krypa in i den. Det var också den allmänna åsikten att man borde ha ett lager smuts på kroppen, som täppte till porerna och stängde ute farligheter. Och läkarna låter emellanåt irriterade i sina rapporter. - De kunde säga saker som att Jag har kommit till den här orten till exempel i Dalarna, men jag kan inte få människor att bli friskare för de vägrar att lyssna till vad jag säger, berättar Annelie Drakman. Till exempel så vägrade många att avlägsna fällen. Fällen det var ett lager av smuts som människor bar på sina kroppar och som de vägrade att avlägsna för att de var övertygade om att den var värmehållande och skyddande. En läkare skriver om hur han måste skrapa på folks lemmar när han ska inspektera deras kroppar inför militärtjänstgöring. Provinsialläkarna, vars rapporter Anneli Drakman har använt i sin forskning, var statligt anställda läkare som hade ansvar för ett geografiskt område var. Länge var det epidemibekämpning som var deras huvudsakliga ansvar, och varje år skev de sina rapporter om det medicinska tillståndet i deras område, och lämnade in dem till staten. I slutet av 1800-talet ser man i rapporterna hur frustrerade läkarna blir av klyftan mellan deras nya kunskap och den gamla folktron Den genomsnittlige bonden luktar som om han icke haft vatten på sig sedan han döptes. Andvändandet av bad för äldre personer hör väl till undantagen() att döma af en del bönders utseende och den doft af inpyrd svett och snusk, som de sprida omkring sig. Folk betedde sig ändå ganska logiskt, menar Annelie Drakman. - Om man ser kroppen som bräcklig och öppen mot sin omgivning då vill man på olika sätt ha lager av skydd, så att det inte ska tränga in någonting genom huden. Och det är därifrån som många av konflikterna runt badande kommer, för när man ska bada så måste man dels klä av sig, man riskerar att kyla ner sig och man rensar bort det skyddande lagret. På olika sätt så uttrycker läkarna hur svårt de har det när människor vägrar att bada. En del personer blev alldeles förskräckta och upprörda för att läkaren vill att de ska bada. De vet ju att det här är farligt, särskilt om man är sjuk, för då är man ju ännu bräckligare. Så den läkare som kräver att man ska bada betraktas som helt galen. Det finns många exempel på den här sortens bråk med start runt 1870. När myndigheterna i slutet av 1800-talet ville att vanligt folk ska lära sig att förstå hur sjukdomar uppstår och hur kroppen fungerar så blir självklart läkarna blir förstås viktiga förmedlare. Nu blir också läkarnas rapporter allt mer detaljerade. - Nu börjar läkarna gå in i vanligt folks hem och börjar beskriva saker som var någonstans de förvarar sina smutsiga strumpor - är det tillsammans med maten? Och hur kan vi få folk att sluta ha värpande höns i sängen? - Det blir väldigt konkreta problem som går att lösa jämfört med att tänka att de här människorna bor i ett slättlandskap som är sumpigt vilket ju inte gick att påverka. Men att övertala folk att inte ha kalvar i köket på vintern det var konkret, säger Drakman. Husets Qvinliga befolkning var sysselsatt med  bakning; det gräddade brödet hade man dels laggt på sängar, bland andra å den som ett aflidet barn legat uti, dels på bara golfvet, som sannerligen icke på flere veckor varit skuradt. Det och hvar låg en spottklysa mellan brödbullarna. Och utomkring bostaden låg hög vid hög av människospillning, hvadan man måste se sig för att ej staka sig i smörjan. Annelie Drakman ser provinsialläkarsystemet som en väldigt tidig start på det som vi långt senare skulle komma att kalla folkhemsbygget, för långsamt, långsamt ändrar sig ändå inställningen till hygien bland allmogen. Men det är inte bara läkarna som driver den här frågan, till slut samverkar hela samhället i kampen för hygienen. Det är nog ingen tillfällighet att de litterära torparkvinnor som trots fattigdom och stora svårigheter lyckades hålla rent och fint i sina hem blev en slags hjältar i den svenska litteraturen. - Renlighet blir ett värde som man kan upprätthålla oavsett ens ekonomiska status. Man kan hålla sig hel och ren oavsett om man är rik eller fattig, säger Annelie Drakman. - Läkarna samverkar ju också med till exempel präster, jag vet en präst som från predikstolen läser upp namnen på särskilt smutsiga personer. Då har man gått från tanken på renligheten som en   hälsobefrämjande sak till att koppla ihop den med moral. - Renligheten är inte på personnivå längre, utan Vi tillsammans bygger ett rent samhälle. - Om du tvättar under armarna eller inte, det blir till sist en del av samhällsprojektet. Det går från att vara   en privatsak till att bli en fråga om att man deltar i en mycket större modernisering, slutar Annelie Drakman. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson slaktband@sverigeradio.se

Christian Ørsted er ugens gæst, og han arbejder som ledelsesrådgiver og er forfatter til bestsellerbogen Livsfarlig ledelse. De sidste fire år har han afholdt over 400 foredrag, så er der tydeligvis nogen derude, der synes, at fænomenet er spændende. Det synes jeg også. Christian Ørsted vil i dette afsnit bl.a. give svar på følgende: - Hvorfor idéen om det hele menneske måske er noget af det mest - usympatiske, man kan sige - Hvorfor vi skammer os mere over faglig utilstrækkelighed end problemer i privatlivet - Hvorfor ledere skal stoppe med at tale med medarbejderne om, hvordan det går derhjemme, og hvad de skal gøre i stedet for - Hvordan løsningen på stress ligger i spændingsfeltet mellem indflydelse og ansvar - Hvorfor fænomenet stress oftest forstås alt for simpelt

Historien om det livsfarlige og essensielle grunnstoffet. Kilder: Anja Røyne, fysiker og Eivind Torgersen, journalist Reporter: Guro Tarjem

Presenterar konstnären som gjort de gulligaste julkorten i den svenska historien egentligen en galen och livsfarlig värld? Dagens programledare är Jenny Teleman. Jenny Nyström-ångest Vi ska ta reda på om konstnären som gjort de gulligaste julkorten i den svenska historien egentligen presenterar en galen och livsfarlig värld. Konstkritikern och journalisten Mats Arvidsson och serietecknaren Nina Hemmingsson diskuterar Jenny Nyströms konstnärskap.  Varför byter bladen färg?  Varför blir egentligen löven på träden i skogen röda gula och orange? Blir de helt enkelt aggressiva på hösten och vill ställa till med bråk? Gäst: Åslög Dahl, botaniker från Göteborgs universitet.  Klassresa nedåt  Det ska också handla om fattigdom på scenen. Hur blir livet om man går från en vanlig etablerad medelklassperson med ordning på räkningar och fullt kylskåp, till att äta stekmargarin och stjäla knäckebröd? Och vad i hela friden ska man ha för scenografi för att beskriva en sån klassresa, kanske en stor säng bara. Gäst: Sara Giese, regissör.  Programledare: Jenny Teleman Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist 

Den här kroppspositivitetsrörelsen då, är den verkligen bra? Finns det inte risker med att kvinnor slutar banta och börjar trivas i sina kroppar och med sina liv? Blir det inte lite hets åt andra hållet om tjocka kvinnor får finnas på samma villkor som alla andra? Tänk om alla vill bli tjocka då? Vad händer då med folkhälsan? Är inte denna rörelse livsfarlig snarare än bra??????!!!!1Ja så låter det i gemene smals mun när glada tjockisar kommer på tal. Men vill verkligen någon vara tjock? Och går man ner i vikt om man blir nedtjatat med hälsoargument? Våra (tjocka) postpatriarkala hjältinnor slår hål på myter och föreställningar dels kring den kroppspositiva rörelsen men kanske främst om den tjocka kroppen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Livsfarlig arbetsmiljö har blivit en turistattraktion i Indonesien och vad handlar storbråket i EU om? I Arbetet Globals 21:a podd talar Kim Nilsson, Erik Larsson och Ivar Andersen om aktuella nyhetshändelser.

Dte er livsfarlig å jobbe skift og turnus. Om lag 33 prosent av oss jobber skift, og studier viser at skiftarbeidere har større risiko for rekke farlige sykdommer. Reporter: Ingvill Bjorland Morten Munkvik er kommuneoverlege for barn og ungdom, medisinsk ansvarlig for hockeylaget Stavanger Oilers - og fastlege.

Det er helt greit å si ting om overvektige mennesker som vi aldri kunne ha sagt om homofile eller funksjonshemmede. Hvorfor det? Vrangforestillinger om fedme skaper diskriminering og sosial utfrysing. Stigmatiseringens negative virkningen på dødelighet var sammenlignbar med effekten av røyking, skriver forskerne. Det er på tide å våkne opp.  Møt Julie Hasseløy. En blid og humørfylt filmstudent fra Kolnes utenfor Haugesund. Den 20 år gamle Kolnesjenta har fått kjenne diskrimineringen på kroppen: - Jeg merker at folk stirrer og visker seg imellom. Verst var det likevel å oppleve sykepleieren som fnøs da jeg uttalte bekymring for at prevansjonen jeg brukte økte vekta enda mer, forteller Julie.   Men Julie er en fighter. Hun står opp for seg selv, skriver blogg og forteller om vegen som ligger foran henne.  - For tiden er jeg med på et opplegg i regi av Landsforeningen for hjerte- og lungesyke (LHL). Det er helt fantastisk. Vi jobber helhetlig med både kosthold, trening og det mentale. For mye sitter selvføgelig også i hodet, sier filmstudenten. Folks oppfatning av personer som lider av fedme forenkles og fører til sosial degradering. - Fedme handler i svært liten grad om latskap og dårlig moral, sier Professor Hjelmesæth fra Sykehuset i Vestfold og Universitetet i Oslo. De siste åras forskning viser at personlige egenskaper har lite å si. Professoren ønsker ikke å frata individet ansvaret for egen helse, eller underslå at kroppsvekta kan reguleres med å endre matinntaket og aktivitetsnivået. Men det er så mye mer. Hjernen, tarmen, fettvev, muskler og tarmbakterier henger sammen i et komplisert system med konstant kommunikasjon mellom de ulike delene. Dette systemet styrer sultfølelse, metthet, appetitt, matnytelse, forbrenning og fettlagring. (forskning.no)  Julie kjemper to viktige kamper. Hun kjemper for å forbedre sin egen helse og kunne leve uten bekymringer. Samtidig går hun foran og snakker åpent om et alvorlig samfunnsproblem; kronisk overvekt og fedme. Det handler ikke bare om velge ernæring, trening og sunn livsstil. Det handler også om menneskeverd. Og viktigst av alt; hun er min datter.  Vil du komme i kontakt med Julie? Julie på Facebook: https://www.facebook.com/hasseltruls Julie sin Blogg: https://juliehasseloy.wordpress.com Les mer om overvekt og diskriminering: https://forskning.no/overvekt-mobbing/2014/07/tjukke-mennesker-er-late-og-dumme https://forskning.no/2015/10/skadelig-diskriminering-av-alvorlig-overvektige Landsforeningen for hjerte- og lungesyke: https://www.lhl.no/fedme-og-overvekt/

Agneta Ekmanner är skådespelare, född 1938 i Stockholm, utbildad på Scenskolan i Malmö 1965-68. Innan dess hade hon studerat på universitetet i Lund - statsvetenskap och historia - och där träffade hon också Suzanne Osten och blev aktiv i studentteatern. Hon kom till Stockholms Stadsteater efter scenskolan och hon jobbade där fram till 1989, varpå hon värvades till Dramaten där hon blev kvar till sin pension år 1998. Hon har genom åren jobbat mycket med Suzanne Osten och med Ingmar Bergman, hon har spelat klassiker som Tjechov och Molière, men också gestaltat Joan Didions Ett år av magiskt tänkande, som monolog, på Göteborgs Stadsteater år 2009. Hon har gjort ett femtiotal filmer och TV-serier bland annat Puss och kram och Bluff Stop, i regi av Jonas Cornell och Paradistorg, i regi av Gunnel Lindblom, samt Livsfarlig film och Bröderna Mozart i regi av Suzanne Osten. Hon har fått Svenska Dagbladets Thaliapris med flera priser. Och så har hon varit programledare på TV för Eftersnack, Sånt är livet och Nattugglan och hon har sommarpratat, här i P1 år 2006.

Solariebrune muskler oversået med tatoveringer og pumpet med steroider fylder i DR3-dokumentaren Hård Udenpå. 99 procent oplever bivirkninger, når de tager anabolske steroider. Men prisen for store muskler er ikke kun impotens, bumser og lys stemme. Prisen er dit liv. For hjerte-kar-sygdomme og diabetes følger med, og ny forskning viser, at problemer fortsætter, selv når steroiderne er droppet. Værter: Peter Hjertholm og Maja Hald. Tilrettelægger: Maja Hald.

Kvisthaug intervjuer hotellets beboere… og rare ting fortsetter å skje

Ur innehållet: Att flytta från Eslöv till Wien - hur funkar det * Så kryddar du maten med ljud * Livsfarlig vidskeplighet i Tanzania * Blev blind av diabetes - Patriks väg tillbaka

Få redaktioner har vågat skicka reportrar till IS-fästet Raqqa. Ofta har rapporteringen istället byggt på medborgarjournalister ögonvittnesbilder. City of ghosts skildrar deras livsfarliga arbete. Dokumentärfilmen följer terrorsektens väg till makten och hur en grupp vänner bildar Raqqa Being Slaughtered Silently, RBSS, som tar sig an uppgiften att visa världen vad som sker i den i princip helt stängda staden. Vår reporter Karin Arbsjö har intervjuat "City of Ghosts"-regissören Matthew Heinemann och journalisten Hussam Issa, som medverkar i filmen. Sveriges Radios tidigare Mellanösterkorrespondent Katja Magnusson kommer till studion för att berätta om vad medborgarjournalistiken betytt för hennes egen rapportering från området. Programledare: Roger Wilson Producent: Estrid Bengtsdotter

Hanna Hellquist får PMS-råd av hormonproffset Satish Batra.

Suzanne Osten är en av landets absolut främsta regissörer. Som gäst hos Anneli Dufva pratar om sitt arbete vid den banbrytande scenen Unga Klara i Stockholm, om sina filmer, om sitt konstnärskap. Just nu är Suzanne Osten dubbelt aktuell. Dels med den redan internationellt omtalade urpremiären i Drama i P1 med det hittills ospelade manuset av Ingmar Bergman Sextiofyra minuter med Rebecka. Och dels med uppsättningen  Falla ur tiden på Dramaten, efter David Grossmans bok om sorg och förlust. Osten är född 1944 i Stockholm, hon studerade på universitetet i Lund (konst, litteratur, historia) och där började hon också hålla på med studentteater. Hon grundade först Fickteatern och sedan, 1975, Unga Klara. Som dramatiker skrev hon under 70-talet en mängd pjäser: t ex Jösses flickor, Tjejsnack, Kärleksföreställningen och Fabriksflickorna samtliga tillsammans med Margareta Garpe. På Unga Klara har hon under åren regisserat många redan legendariska uppsättningar; Underjordens leende, Hitlers barndom, I Lusthuset, Irinas nya liv, Det allra viktigaste, Flickan mamman och soporna och Affären Danton. Bland hennes filmer finns: Mamma, Bröderna Mozart, Skyddsängeln, Livsfarlig film, Tala det är så mörkt och nu senast Flickan mamman och demonerna för att nämna några. Hon har skrivit flera böcker bland annat finns hennes samlade texter i Mina Meningar. Hon har varit professor i regi vid Dramatiska Institutet. Och hon är just nu Sveriges barnfilmsambassadör. Suzanne Osten valde Frihet av Rainer Werner Fassbinder från 1972 som sitt klipp ur våra arkiv. Tyvärr finns föreställningen inte att lyssna på av upphovsrättsliga skäl.

I veckans galna avsnitt av WeSpawn diskuterar vi kommande Disney- och Portal-filmer. Vi pratar även spel som Destiny, Deus Ex, Paladins och till och med Madden. Häng med oss i en timma och hör oss skämtsamt slita sönder all den popkultur vi dagligen är del av. Enjoy galenskapen kära vänner! Om ni gillar det ni hör, ge oss gärna en bra rating i er podcast, det betyder mycket för oss! Maila oss om allt ifrån feedback och spelnyheter till frågor och highlights från när ni spelar till podcast@wespawn.se. Hitta allt WeSpawn via http://wespawn.se och hjälp oss växa via http://patreon.com/wespawn! Tack för att ni lyssnar!

Mikkel har set X-FACTOR og Frederik giver gode råd. Apple har prøvet at slå Mikkel ihjel og Frederik har glædet sig til, at fortælle andre at han har set en Woody Allen film.

Systemet For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Systemet For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Männen mår inte bra. Mansrollen kväver och självmordsstatistiken är skyhög. I Popula breddar Maija Waris och Maziar Farzin diskussionen om mannen tillsammans med Jonas Lilleberg-Eriksson, sverigefinne, som även kallar sig feminist och samiska Tobias Poggats från projektet Queering Sapmi. Visste ni att den överlägset största dödsorsaken för män mellan 15 och 55 år i Sverige är självmord?  Svenska män mår dåligt, och är de dessutom minoritetsbefolkning, mår de ännu sämre. I veckans Popula dissikerar Maija Waris och Maziar Farzin mansnormen tillsammans med gästerna Jonas Lilleberg-Eriksson och Tobbias Poggats.  Med finns även Populas queer-förebild, sametingets ordförande Stefan Mikaelsson. Han delar med sig om varför det är bra att vara "annars" och att han inte är rädd för nagellack.     

PST etterlyser nordmann mistenkt for terrorvirksomhet. Mannen står allerede på USAs terrorliste, og han er nå blant annet siktet for støtte til en terrororganisajson. Israel forbereder nye angrep på Gaza. Oppfordrer ett hundre tusen palestinerne til å evakuere. Børge Brende og hans israelske kollega måtte søke dekning etter rakettangrept mot byen Ashkelon i Sør-Israel i ettermiddag. Livsfarlig bakterie i dansk svinekjøtt får samfunnsmedisiner til å slå alarm: - Stopp all import krever han. - Feil fokus!, svarer mattilsynet.

Komikerstøtte til hattevitsen. Fugeskum i trillbårhjul. Førsteklassingen foredrar om Internett. Allmennlæreren foredrar om Pepperbox-pistolen. Vhals må brukes med forsiktighet og flueknepping er noe helt annen enn du tror.

Hvor diskret er egentlig en diskret innpakning? Hvorfor mener allmennlæreren at jula er farlig? Hvordan dør fuglene – i lufta eller på bakken? Hva vet førsteklassingen om Myrra? Hvordan oppleves pose-smelling fra posens ståsted? Hva er lakris-sjakk? Utakt spør, og Utakt gir svar!

Det fanns en tid när svensken hellre åt hästbajs än kantareller. I Vetenskapsradion Historia berättar Anders Hirell, författare till kommande boken Den svenska matsvampens historia om varför svenskarna skydde svampen och hur det kom sig att riskor och murklor hamnade på den kungliga matbordet 1636. - Inte ens under nödåren på 1860-talet kunde statens utbildningsinsatser få svenskarna att äta svamp, säger Anders Hirell. Dessutom handlar det om de antika germanernas förvandling från ett krigiskt och tärningsspelande barbarfolk till ljushyllta övermänniskor. Latinprofessorn Tore Jansson är aktuell med boken Germanerna och följer det mytomspunna folkets vindlande historia. Programledare är Tobias Svanelid.

Bygg-program är populära på TV. Det handlar om byggfirmor som hjälper familjer att skapa sitt drömboende eller kanske bara att få tak över huvudet. Men hur ser egentligen arbetsmiljön ut på byggena som sedan kablas ut? Kaliber har den här veckan tittat på TV. Promenader på ruttna tak, vårdslös hantering av motorsågar och grävmaskiner, och livsfarliga balansakter högt över marken. Kaliber – om livsfarlig arbetsmiljö på bästa sändningstid. Vi står i en bygghiss som långsamt klättrar upp för fasaden på ett gammalt hus i centrala Stockholm.  – Nu är vi uppe på vinden på… I Vasastan där vi håller på att bygger de här råvindarna och det är tre lägenheter som vi gör, och vi är femton meter upp i luften ungefär nu. Platschefen Jonny Ljungman säger att det här egentligen inte är ett särskilt stort jobb, men att det finns väldigt många risker att ta med i beräkningen. – Det är väldigt mycket att tänka på när man gör ett sånt här jobb. Vi har ju sex meter i takhöjd här inomhus här där vi står. Man måste se till att man får upp ställningar både på utsidan och inne i arbetsområdet. Sex meter är ju ganska högt om man ramlar även inomhus. Med oss är också huvudskyddsombudet Niklas Netterbladt, som här för att gå en skyddsrond. – Jag är deras extra huvud, som ska tänka det de inte har tänkt på innan och försöka se faror och brister och sådär. Se till att vi har det bra, vi gubbar på arbetsplatserna. Känns det bra här då? – Jag tycker det känns jättebra. Ordning och reda. Snyggt. Mycket som händer överallt. Och ändå så är det städat, snyggt, känns bra. – Där kanske… Niklas pekar på en av byggställningarna, där två snickare står och arbetar. – Ja, skyddsräcke på den där skulle vara bra. Jag vet att det är svårt. Men det där behöver vi nästan ha. Eller vi ska ha det. Vad var det du tänkte på för något? – Nej, det är rullställningen som användes där Killarna har ju demonterat skyddsräcket som sitter högst upp för att komma åt. Det är rätt vanligt tyvärr att man gör det. Mens så får man inte göra. Så vi får säga till killarna att sätta upp det igen. Snickarna får omedelbart kliva ner från ställningen, och gå och hämta ett skyddsräcke. Och arbetsledaren Jonny Ljungman berättar att det är just sånt här som kan leda till olyckor – att någon slentrianmässigt har brutit mot säkerhetsrutinerna. – Där är det ju bra att det kommer någon utifrån och tittar på säkerheten därför att vi blir lite hemtama med hur vi jobbar. Det är bra att det kommer någon utomstående och tittar med helt nya ögon för att man blir lite blind när man står mitt upp i ett bygge, och tänker kanske inte på en del saker. Och faktum är att byggen är bland de farligaste arbetsplatserna man kan jobba på i Sverige. I snitt så dör det ungefär en byggarbetare i månaden på svenska arbetsplatser. Och inom byggbranschen anmäls det varje år omkring 3000 olyckor som leder till sjukskrivning. Ofta handlar det om fallolyckor eller att man skadar sig på verktyg. Ändå har Sverige en omfattande arbetsmiljölagstiftning. Och reglerna för hur man ska bete sig på en byggarbetsplats är så många och detaljerade att det är få människor utan för branschen som har koll på dem. Men kanske har de flesta av oss ändå en bild av hur det kan fungera på ett bygge – om inte annat har vi kanske fått det via TV-soffan. Ljudet vi hör kommer från ett av Sveriges populäraste TV-program, Bygglov i TV4. ”Nu får vi akta oss här när farbror Matte kommer och kör grävmaskinen…” Programledaren Willy Björkman ska riva ner taktegel från en villa. Han står i skopan på en grävmaskin. Matte Karlsson, som sitter bakom spakarna, hissar upp honom till takkanten. Men det var något med det här som upprörde flera av de som tittade. – Så får man inte göra. Det är absolut förbjudet. Inger Persson arbetar som inspektör på Arbetsmiljöverket, den myndighet som är ansvarig för att inspektera arbetsplatser, och se till att lagar och regler efterlevs. Hon blev upprörd när hon såg programmet. – De bröt mot flera av Arbetsmiljöverkets föreskrifter väldigt flagrant. Och hon blev ännu mer förvånad över vad programledaren Matte Karlsson säger några sekunder senare i programmet. ”En sak ska man ha klart för sig, här på Bygglov går vi aldrig emot några säkerhetsföreskrifter alls, utan jag tycker det känns…så länge man inte kör upp Willy mer än tre meter från marken i skopan så är det ingen som helst fara.” Men enligt Inger Persson så är det här fråga ett klart regelbrott – man får över huvud taget inte lyfta upp någon i en grävskopa. – Och sen kom motorsågen fram… Några sekunder senare i programmet arbetar Matte Karlsson med motorsåg på ett tak. Det finns ingen byggställning på plats och Matte har varken säkerhetslina eller skyddskläder. – Och det jag reagerar över är att det är så många sitter och tittar på de här programmen. Säkert är det en miljon tittare. Och vad får de för uppfattning då, när man ser hur man jobbar på TV? När vi ringer runt till fler arbetsmiljöinspektörer så får vi höra att det här bara är ett exempel av många. – Man kan se på TV att man kan jobba med tak, jobba på tak utan att säkra sig mot fall. Agneta Axelsson är arbetsmiljöinspektör i Härnösand. – Jag tycker det har varit allvarliga fallrisker som jag har sett i de här TV-programmen, som jag har upprörts över. Vi tittar på ett annat program som har fått kritik – Byggfällan i TV3. Några byggare kliver omkring på ett tak, som ska rivas eftersom det är både ruttet och felkonstruerat. Det finns varken ställningar eller andra skydd mot fall. Det ser märkligt ut, inte minst eftersom en besiktningsman bara minuter tidigare i programmet dömt ut taket som osäkert. Är det verkligen farliga saker man ser på TV alltså? – Fallriskerna jag har sett har varit direkt livsfarliga. Så att det är livsfarliga grejer som visas. Inspektörer på arbetsmiljöverket berättar om livsfarliga arbetsmiljöbrott – som kablas ut på bästa sändningstid. Kan det verkligen vara så? För att få reda på mer tar vi tar hjälp av några som jobbar på heltid med arbetsmiljöfrågor på byggen. ”… jag tycker det känns…så länge man inte kör upp Willy mer än tre meter i skopan så är det ingen som helst fara” Vad säger ni? – Låter lite konstigt att Matte inte har mer kunskaper om vad lagstiftningen säger. Tomas Kullberg är regionalt huvudskyddsombud på fackförbundet Byggnads, och arbetar till vardags med att bland annat inspektera byggarbetsplatser. – För är det över två meter så ska det vara ett treledat skyddsräcke eller säkerhetssele så att han får nog läsa på lite grann. Sen får du inte ställa en person i skopan över huvud taget. – Jag kan instämma helt och hållet där.    Anders Fredriksson jobbar som chef inom Sveriges Byggindustrier, som är byggföretagarnas arbetsgivarorganisation, och har samordningsansvar för arbetsmiljöfrågor. – Det ger fel bild av hur byggbranschen fungerar i stort och hur den ska fungera, det är beklagligt. Vi har bett Tomas Kullberg och Anders Fredriksson att gå igenom  den senaste säsongen av de populäraste byggprogrammen i varje kanal – Byggfällan i TV3, Bygglov i TV4 och Arga Snickaren i Kanal 5. Nu sitter jag med dem i ett konferensrum i radiohuset för att höra vad de kommit fram till. – Han står på ett ben på en stege och utför jobbet… Vi går igenom alla avsnitt av Bygglov som hunnit sändas i år – sju stycken. Tomas Kullberg och Anders Fredriksson har hittat fel i samtliga avsnitt. Det handlar om ergonomiskt felaktiga arbetsställningar; personer som sågar och bilar utan vare sig hörsel- eller ögonskydd; ställningar utan räcke; arbete på tak utan fallskydd och livsfarliga arbetsmoment från stege. – Vi har även en kille där som kryper på knä utan något takskydd som helst, jag tippar på att det tre och en halv meter ner till kanten där. Det kan bli förödande olyckor för den som trillar ner där. Vi tittar på scenen från TV3:s Byggfällan, där personalen kliver omkring på ett tak som en besiktningsman dömt ut som livsfarligt att gå på. – Många olyckor i branschen idag är genomtrampningsolyckor – det är exakt så här de händer.   – Här leker man med livet som insats. Men det här är inte allt. När ett nytt tak ska byggas lite senare programmet, så balanserar byggarbetarna omkring på väggkanten, utan varken ställningar eller livlinor. – Det är en ren katastrof. Här finns det ingen sele ingenting på den här killen som står tre meter upp i luften och en liten liten vindpust så faller han ner och kan då skada sig riktigt ordentligt. Så att det här jobbet skulle jag stoppa omedelbart. – Det är ett lagbrott att jobba på det här sättet. Vi har en alldeles utmärkt arbetsmiljömyndighet och en bra arbetsmiljölagstiftning som anger vad vi får och inte får göra. Och det här är ju ett klart brott mot den lagstiftningen I samtliga avsnitt av Bygglov och Byggfällan som vi tittar på hittar Anders Fredriksson och Tomas Kullberg sätt att arbeta som de menar bryter mot regelverket. Och de berättar att många av sakerna vi ser är riktigt allvarliga. – Om jag tittar på vad som skulle kunnat inträffa så kan jag se på flera av programmen att dödsolyckor skulle nog inte vara så långt ifrån skulle jag vilja säga. Det är extremt farliga saker. Och det är bara en tidsfråga innan det händer någonting. I svensk lag finns det ett krav på att alla byggen som involverar större risker måste ha en så kallad arbetsmiljöplan som beskriver hur riskmomenten ska hanteras. – Och det finns ett antal speciella risker, till exempel arbete på hög höjd, då man måste göra en särskild planering för det.                      Björn Samuelsson är adjungerad professor vid Luleå Tekniska Högskola – Jag har en professur i arbetsvetenskap med inriktning på industriellt byggande. Vem är det som är ansvarig för att en sån här arbetsmiljöplan är på plats? – Det är byggherren, det är beställaren. Det finns vissa undantag, men i de flesta fall så är det beställaren, alltså byggaren, som är byggherre.  Nu tittar jag på TV-program till exempel. Kan du se att det skulle göra någon skillnad att det i första hand så att säga inte är ett bygge, utan det är en Tv-produktion, vad gäller byggherreansvar? – Nej, är det ett bygg- och anläggningsarbete så är det det, och sker det yrkesmässigt, och då gäller reglerna. Programmet Bygglov görs av produktionsbolaget Stockholm-Köpenhamn, och Byggfällan producerades av Meter Television. Båda produktionsbolagen ägs av Metronome Film & Television. Vem är det som är byggherre för produktionerna i era byggproduktioner som man ser i TV?  – Ja alltså byggherren formellt är ju vi som bolag som utför byggarbetena. Nicke Johansson är kommunikationsansvarig på Metronome, och har även ansvar för arbetsmiljöfrågor. Vem är det som är eller har varit byggarbetsmiljösamordnare på de här byggena som man ser i TV? – Alltså vi har betraktat att den som är byggledare, ibland så är det flera som är byggledare, också har det ansvaret. Sen har jag det på företaget. Men för de här byggena som då finns i era produktioner vem har varit ansvarig för att ta fram arbetsmiljöplaner där? – Ja alltså ansvaret har legat på den byggledare som har jobbat för oss. Och det har varit lite olika på olika program och mellan olika avsnitt och så där också. Det har inte fungerat så bra. Nicke Johansson berättar att redaktionerna som arbetat med Bygglov och Byggfällan inte längre finns på plats, och att han därför inte vet hur de har arbetat. Men han säger att det finns risk att de aldrig tagit fram några arbetsmiljöplaner – som lagen kräver att man ska göra vid riskfyllda byggen. – Alltså jag känner ju inte till hur de här redaktionerna som inte längre arbetar har gjort. Men det finns risk att vi inte har gjort det. Jag tänkte att vi kunde titta på några exempel apropå det du sa också där… – Jag har faktiskt… Jag ska precis ta fram min dator för att visa exempel på några av de fel som Tomas Kullberg och Anders Fredriksson har pekat ut, när  Nicke Johansson själv tar fram en bild från programmet Byggfällan.  – Det där är ju ett stort övertramp. Och…eftersom det är radio så kan jag berätta vad de gör. De står på taket, det finns inget fallskydd, man har uppenbarligen brutit upp en del av taket, det finns rammelrisk och de har inga hjälmar på sig. Så får inte ske. Det får inte ske och det får inte se ut så. Och ändå har det blivit så. – Ändå har det blivit så, ja. Är det inte rimligt att man innan man drar igång en sån här TV-produktion ser till att man kan lagstiftningen? – Det är rimligt, det finns ju ett antal intressen som jag har definierat som kolliderar med varandra i de här sammanhangen och som vi nu håller på att titta på för de ska kunna samordna de här intressena. Det är inte en ursäkt, möjligen en förklaring. Förklaringar är bra att ha för att veta hur man ska kunna gå vidare. Alltså vi gör ju inte bara byggen i de sammanhang då vi gör byggen, beroende på vilken nivå vi är på. Vi gör ju Tv-program också. Och vår personal är väldigt fokuserad på att göra TV-programmen. Och jag måste försöka få mina medarbetare att förstå att oavsett om det är en kamera här eller inte så finns det lagstiftning kring byggandet Nicke Johansson berättar att de nu har tagit kontakt med Arbetsmiljöverket för att få råd, och att de också ska utbilda sin personal för att förbättra arbetsmiljön i programmen. Men borde man inte ha gjort det här innan man drog igång produktionen? – Det borde man ha gjort, absolut. Varför blev det inte  så? – Det kan jag inte svara på. Det har skötts i redaktionerna, men det är inte redaktioner som finns här just nu. Men det är uppenbart att det inte har skett i alla sammanhang. – De här byggprogrammen som visas i TV är ju i första hand underhållning. Produktionsbolagen vill ju att det ska vara många människor som tittar på TV, och många gånger så går ju underhållningsvärdet före arbetssäkerheten. Det går ju i andra hand. Helt klart.  En som har stor erfarenhet av att spela in byggteveprogram är Jonny Ljungman, arbetsledaren på bygget i Vasastan som vi besökte i början. Han har bland annat medverkat i ”Från koja till slott”, som sändes i TV3 för några år sedan. – Då när man står på plats och bygger så tänker man inte så mycket på det. Man är ganska gasad i att leverera bra underhållning. Det är extremt tidspressat. Alla de här programformaten bygger på att man ska egentligen inte hinna det man förutsätter sig, det är en del av spänningsmomentet. Och det gör ju att man struntar i en säkerhet och tar genvägar. – Man triggas lite till att spela lite tuff och macho just för att det ska bli bra TV. – Några grejer som man har gjort kanske man skulle ha undvikit för att…Det kanske inte hade blivit så bra TV om det hade gått åt pipan. – Som jag ser den problematiken så är det kanske den bild som man visar upp för folk som tittar på de här programmen, att det är så det ska fungera. Och det är just det här som flera vi talar med oroar sig över just det här – att programmen påverkar attityder ute i verkligheten. Vi talar  med företagare som berättar att de blir ifrågasatta av kunder när de vill ta betalt för säkerhetsutrustning. Och flera av Arbetsmiljöverkets inspektörer berättar för oss att TV-programmen påverkar säkerhetstänkandet ute på arbetsplatserna. Agneta Axelsson, som är inspektör i Härnösand, är en av dem. – Jag har stött på ett flertal gånger småbyggare när jag är ute och diskuterar till exempel fallrisker med dem. Då har de framfört det här att de har sett på TV när de har gjort takarbete, till och med att det har saknats fallskydd va så att. Det blir ju en argumentation, för de tycker att det de ser på TV är ju rätt och jag tycker att det följer inget regelverk och det är allvarliga risker och det omkommer alldeles för mycket byggnadsarbetare i Sverige för att det här ska kännas bra. När vi tar del av mailväxling och talar med andra inspektörer förstår vi det också finns det finns en stor frustration inom Arbetsmiljöverket – inte bara över TV-programmen, utan också över att myndigheten inte tagit tag i frågan – trots att man i åratal känt till bristerna i TV-programmen. Och det finns också byggföretag som har hört av sig till Arbetsmiljöverket och ifrågasatt varför ingenting görs. – Vi  har ju fått information om att det är ju brister när det gäller arbetsmiljön i de här programmen då. Thomas Blombäck är chef hos Arbetsmiljöverket i Stockholm, som har samordningsansvar för inspektion av byggbranschen. – Det är ju bland annat anställda som har tittat på de här programmen och som sett att det förekommit sånt som strider mot regelverket. Och jag ska inte peka ut några speciella program, utan det verkar vara generellt när det gäller många av de här programmen. Det har ju funnits en del kritik internt inom verket som jag har förstått mot att man har varit lite långsam med att hantera den här frågan – känner du till den? – Ja, jag känner till att det har varit kritik över att verket inte har tagit tag i de här frågorna. Det känner jag till ja. Tycker du att det ligger någonting i det? – Jag kan inte svara på den frågan. Nej, jag kan inte svara på det, jag vet inte. Men du måste väl tänka någonting om det? – Nu tar vi ju tag i det här och försöker driva det här framåt och ser framåt och försöker hitta då så att säga en bra lösning på det hela. Så att jag försöker titta framåt och inte bakåt. Enligt Thomas Blombäck är det svårt för Arbetsmiljöverket att ta till några sanktionsåtgärder mot produktionsbolagen – eftersom programmen ofta sänds flera månader efter själva inspelningstillfället. Men han berättar att myndighetens kommunikationsavdelning har varit i kontakt med ett av produktionsbolagen, och att Arbetsmiljöverket kommer att kalla de bolag som producerar byggprogram till ett informationsmöte senare i vår. – Första steget här är att informera dem helt enkelt. Och ge dem en chans att lära sig och ta till sig av det vi kommer att framföra. Det är en lite mjukare linje kan man säga, men jag tror mer på den så att säga. Men det har tagit lång tid för Arbetsmiljöverket att agera. För frågan om bristerna i TV-programmen diskussion i verkets högsta ledningsgrupp redan 2010, efter att inspektörer reagerat  på programmen. Då beslutades att det skulle skickas ut ett informationsbrev till de olika produktionsbolagen. – Den tanken vi hade då, det var väl egentligen ett informationsbrev på något sätt. Ansvarig för att skriva brevet blev Håkan Olsson, som är chef för Arbetsmiljöverkets inspektionsavdelning Syd. – Och sen tog jag med mig frågan. Vi diskuterade den och vi kom fram till att vi försöker se mer proaktivt än reaktivt kring det här. Så vi valde i det läget att gå vidare med våra andra prioriteringar. Vi gör ju olika prioriteringar kring att vara ute och besöka företag och så vidare. Vi valde att inte gå vidare med det. Men att bara skicka ut ett informationsbrev, det är väl ingen särskilt resurskrävande eller svår åtgärd, varför kunde man inte bara skicka ut ett brev? –  Att bara skicka ut ett brev till dem och säga att man har sett någonting kan ju starta upp andra diskussioner. Vi hade den diskussionen och vi gjorde den bedömningen att vi bör ta ett större tag kring det här och se på det kanske ut en lite annan synvinkel kring det så att vi valde att i det läget inte gå ut med ett informationsbrev. Men att skriva det här brevet, det var alltså för resurskrävande då, 2010? – Ja vi gjorde den bedömningen kring det att vi avvaktar med det här, vi ser om vi kan hitta fram på andra sätt som skulle kunna fram till en som vi bedömde som bättre och effektivare del kring det. Flera experter vittnar om upprepade arbetsmiljöbrott på bästa sändningstid. Och Arbetsmiljöverket – den myndighet som är tillsatt att inspektera att lagar och regler efterlevs på arbetsplatser – menar att de inte har kunnat göra mer än att informera – något som de inte har börjat med förrän på senare tid, trots att de uppmärksammat problemen redan 2010.  Vi är tillbaka i konferensrummet på radiohuset, där vi precis har tittat klart på Arga snickaren. Det programmet fick betydligt färre fel än Bygglov och Byggfällan – men det fanns saker att anmärka på även där. – Och det är ju när någon står uppe på stolpar och sågar av någonting och det finns ingenting under då. Det är lite Tarzanstuk över hela den situationen. Så får man inte göra. – Vi gör så gott vi kan… Sen så kan jag hålla med dig om att ibland är det vissa som gör spektakulära saker bara för att det blir en ball bild. Anders Öfvergård, mer känd som ”Arga snickaren”. – Och det är där de här två olika yrkeskårerna krockar. – Det är ju två helt olika branscher det spektakulära för en TV-makare kanske inte alltid är säkert. Och det handlar mer om att man måste ta säkerheten på allvar och säga nej. Och där kanske det är några som inte är tillräckligt starka. Har du varit med om en sån situation där en producent har velat regissera till någonting som är farligt för att det ska vara en snygg bild? – Det är klart jag har varit med om det. Alltså deras stora grej är att leverera bilden. Det är klart att det sker misstag. Det ska jag inte sticka under stol med, jag gör mina misstag jag med. I Bygglov och Byggfällan hittade Tomas Kullberg och Anders Fredriksson allvarliga fel i näsan varje avsnitt. – Jag tycker jag har sett extremt allvarliga brister idag. Det är flera tillfällen här som man nästan blir mörkrädd, och jag skulle aldrig tillåta att man jobbar på det sättet över huvud taget. Och tyvärr är det i lite för många program som man ser såna brister. – Jag kan instämma helt och hållet. Jag tycker att man gör en grej av att byggbranschen ska vara lite macho i vissa program. Och en grej av att det inte är så noga med regler, men det är precis tvärtom i verkligheten. ”En sak ska man ha klart för sig, här på Bygglov går vi aldrig emot några säkerhetsföreskrifter alls, utan jag tycker det känns…så länge man inte kör upp Willy mer än tre meter från marken i skopan så är det ingen som helst fara.” – Det var kanske ett olycksfall i arbetet. Matte Karlsson, programledare i Bygglov. – Självklart ska man inte göra så och det var väl ett misstag som skedde. – Det var ju väldigt stor ironi när man säger att vi följer de reglerna och det kanske inte framgick tillräckligt bra att så här ska man inte göra. Man ska ta det med en nypa salt och sen man väl… Jag tycker inte att det är så farligt. Men självklart ska man föregå med gott exempel och ibland så gör man fel och det är bra att man blir påmind om felen så man kan ta lärdom av dem och förbättra sig. I Vasastan står kaffebryggaren på. – Förbandsmaterial…fanns… Jonny och Niklas har precis satt sig för att gå igenom dagens skyddsrond. – Ställningen…Ställningen säkerhet funktion…Det är väl där då…där skriver jag väl…även om någon satte upp den där på en gång så skriver jag en liten påminnelse på den att man måste kolla…och att killarna tänker sig för. – Absolut…absolut…Jag går ju igenom varje måndag viktiga punkter. Och det där blir ju en. – Sådär, strålande…ta kopia till mig. Du behåller originalet. Det är strax dags att lämna bygget. Men innan jag går tar fram min dator och visar Jonny och Niklas några sekvenser från Bygglov och Byggfällan. – Det där är ju åt skogen. Om man inte kan säkra sig så måste man ju ha en lina… – Nääe det där fyfan, det där finns ju inte… – Stå och balansera och sen ha en klinga igång liksom.. Halkar han till där kan han ju skära av sig både armar och ben och slå ihjäl sig. Det är ju nästan som ett kinderägg, det är tre grejer på en gång. – Ja, han lyckades pricka det mesta. – Vad hade du fått skriva på din KMA-rond? – Ja du, jag vet inte vad jag skulle skriva. Ett stort kryss bara hade det blivit. Reporter: Markus Alfredsson Producent: Eskil Larsson