Podcasts about flickorna

Grönland hade blivit ett danskt län när 13-åriga Henriette Berthelsen fick en spiral insatt i livmodern. Ön skulle moderniseras och de danska läkarna på Grönland slog larm om kraftiga befolkningsökningar. Henriette Berthelsen och tusentals andra flickor utsattes för grova övergrepp när den danska spiralkampanjen drevs igenom på Grönland. Nu kämpar hon och 142 andra grönländska kvinnor för upprättelse och har stämt den danska staten. Programledare: Sebastian Nowacki. Med Hanna Grosshög, reporter på DN:s redaktion i Malmö. Producent: Linnéa Hjortstam

Mai Zetterling debuterade som filmregissör 1963 med Älskande par, fortsatte med Nattlek, som gjorde skandal i Venedig, och den på sin tid sågade Flickorna som nu fått kultstatus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon var skådespelerskan som avskydde sina roller, som av många ansågs obekväm och som hade svårt att finansiera sina sena projekt, som filmen om den globala världsstäderskan som gör rent i Europa inspirerad av Maja Ekelöfs ”Rapport från en skurhink”.Hennes sista film i Sverige blev ”Amorosa” 1986 om författaren Agnes von Krusenstjerna. I början av 1980-talet kom hennes uppgörelse med barndomen, Hollywood och moderskapet - självbiografin ”Osminkat”.Ett reportage av Katarina Wikars med filmvetaren Mariah Larsson, författaren Anneli Jordahl, filmproducenten Lisbeth Gabrielsson, skådespelaren Inga Landgré och Marianne Persson, som var produktionsledare på Amorosa. ”Mai Z och världens smuts” i en omarbetad version som sändes första gången våren 2010.

Mai Zetterling var auteur, modernist i exil, feminist och civilisationskritiker och hennes filmkonst upphör aldrig att fascinera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon var skådespelerskan som avskydde sina roller, som av många ansågs obekväm och som hade svårt att finansiera sina sena projekt, som filmen om den globala världsstäderskan som gör rent i Europa inspirerad av Maja Ekelöfs ”Rapport från en skurhink”. Mai Zetterling debuterade som regissör 1963 med ”Älskande par”, fortsatte med ”Nattlek”, som gjorde skandal i Venedig, och den på sin tid av kritiken sågade ”Flickorna” från 1968 som nu fått närmast kultstatus. Hennes sista film blev ”Amorosa” om Agnes von Krusenstjerna. I början av 1980-talet kom hennes uppgörelse med barndomen, Hollywood och moderskapet - självbiografin ”Osminkat”. Hör Katarina Wikars långreportage med filmvetaren Mariah Larsson, filmproducenten Lisbeth Gabrielsson, skådespelaren Inga Landgré, Marianne Persson, som var produktionsledare på ”Amorosa” och författaren Anneli Jordahl. ”Mai Z och världens smuts” i en omarbetad version som sändes första gången våren 2010.RADIO-ESSÄN: ATT RIVA NER SKULPTURER ÄR ETT MINNESARBETEAtt ta ner skulpturer är att förneka historien, sägs det. Men detsamma gäller förstås den som är emot ändringen. Idéhistorikern och författaren Patricia Lorenzoni funderar över poängen med att riva skulpturer – och att resa nya.Programledare Måns HirschfeldtProducent Maria Götselius

En favorit i repris: Specialavsnittet av Politiken om det utdragna, mytomspunna, inbördeskriget inom det moderata ungdomsförbundet. Bland andra är Niklas Wykman, Jessica Rosencrantz, Tina Ghasemi, Hanif Bali och Benjamin Dousa inblandade. Med Maggie Strömberg, Henrik Torehammar och Torbjörn Nilsson. Avsnittet sändes ursprungligen 16 november 2022.

I dagens avsnitt får vi höra den spännande sagan "Taxi-Tony och flickorna på tigersafari", önskad av systrarna Aini, 8 år, och Venla, 6 år från Mariehamn på Åland. Följ med de äventyrslystna tjejerna Maja och Lina när de får en oväntad skjuts till scouterna av den glada taxichauffören Tony. En vild färd väntar, fylld av bengaliska tigrar, konstiga varelser och överlevnadslektioner i vildmarken. En saga om mod, vänskap och att våga prova nya saker. Som alltid bjuder vår kära Aida på spännande fakta. Idag om järnvägens fascinerande historia! Så hoppa in i baksätet och häng med på Tonys galna tigersafari! God natt och trevlig lyssning. Stötta podden och få tillgång till nya sagor! Gå med i Magiska Godnattsagor-klubben! Skicka in förslag på kommande sagor via www.magiskagodnattsagor.se Följ oss på Facebook & Instagram Sökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, podcast för barn, barnlitteratur, ai, godnatt

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Svenska sjuksköterskan Fia Iveslätt har kommit hem från Gaza. Hör hennes vittnesmål om det humanitära läget.Mellanösternforskaren Anders Perssons kontor vandaliserades i veckan. Hur påverkar hat och hot den akademiska friheten? Hör forskarna Andrers Persson och Rouzbeh Parsi.Historisk dom mot Trump i veckan. Vilka konsekvenser får det för valkampanjen framåt? Korrespondent Ginna Lindberg rapporterar.Reportage om klyftan mellan flickor och pojkar i skolan. Flickorna får högre betyg medan pojkarna hamnar på efterkälken, och gapet är störst bland elever med utländsk bakgrund. Hur ska pojkarna fångas upp?Krönika Katarina Barrling.Veckans panel: Mattias Svensson, SvD, Kajsa Kettil, Borås Tidning, Zina Al-Dewany, Aftonbladet.I andra timmen:Reportage om influencer-trenden i den indiska politiken.Klimatet är den viktigaste frågan för svenskar i EU-valet. Hur ser det ut i andra EU-länder? Hör korrespondenterna Marie Nilsson Boij och Samuel Larsson.Hur flyttas en hel kyrka utan att heligheten går förlorad? Hör reportage från Kiruna kyrka där sista gudstjänsten hålls idag, inför den stora flytten.Är sexet tillbaka på långfilmsduken? Hör Olga Ruin, filmkritiker på Svenska Dagbladet och chefredaktör för filmtidskriften FLM. Reportage från Mexiko där det hålls presidentval och där landet för första gången ser ut att få en kvinna som president.Kåseri Mark Levengood.Programledare: Cecilia KhavarTekniker: Jacob GustavssonProducent: Cecilia Tengmark

Den här veckan pratar vi om SiS, statens institutionsstyrelse. Vi har med oss Valeria Hällander (journalist) och Sabina Björk (fd anställd på Sis). Vi har pratat om myndigheten tidigare och många känner nog till den kritik som varit riktad mot myndigheten under flera år, men varför händer det inget? Vilka är dom som hamnar på SiS, egentligen? Hur kan det finnas lagligt våld på en instans som ska vårda och behandla? Hur mycket behandling är det på SiS-hemmen? Hur kan en mamma vars dotter blivit placerad på Sis, känna sig mer säker när dottern är på rymmen och hemlös i Stockholm än när hon är instängd på ett hem som staten skapat för att vårda henne? Här kan du läsa granskningsrapporten som Riksrevisionen gjort som tydligt visar på bristerna inom Sis: https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2024/sis-sarskilda-ungdomshem---brister-i-statens-tvangsvard-av-barn-och-unga.htmlFölj också @sistjejer på Instagram för fler vittnesmål. Ångestpodden har som mål och syfte att kommunicera vetenskaplig fakta, av folkbildande karaktär samt bedriva ett påverkansarbete kring ökad tillgänglighet av vård och stöttning för alla som lider av psykisk ohälsa. Samtalen handlar om att lära sig saker i förebyggande syfte. Att sänka trösklar och inge en känsla av att inte vara ensam. Det handlar inte om att öka den psykiska hälsan, utan göra ohälsan lite mindre outhärdlig. Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallberg Facebook: Ångestpodden TikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden? Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon? mind.se spes.se suicidezero.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens podd pratar jag med Sabina Björk och Valeria Helander som är aktuella med boken I statens våld – en berättelse om SiS och de statliga ungdomshemmen (Fri tanke). Det är omskakande läsning. Bland annat får läsaren följa Nadja, som börjar tvångsvårdas på SiS som 11-åring. Inte för att hon har begått något brott, utan för att hon uppvisar det som kallas normbrytande beteende och att de frivilliga insatserna inte har fungerat. Hennes mamma är faktiskt hoppfull, trots allt. På SiS-hem utlovas ju kunskapsbaserad vård och psykologhjälp. Men någon vård blir det inte för Nadja. Ingen psykologhjälp, ingen vårdplan. Däremot utslagna tänder och ledskador efter våldsamma ingripanden av den statligt anställda personalen. Och hon är inte ensam om sina erfarenheter. Många har även vittnat om sexuella övergrepp. Under många år har Statens institutionsstyrelse (SiS) – myndigheten som är ansvarig för att vårda samhällets mest sårbara och belastade barn och ungdomar – omgivits av skandaler och allvarliga varningsrapporter. Trots en årlig budget från skattebetalarna på 2,7 miljarder kronor, där varje plats kostar 12 000 kronor per dygn, är resultatet minst sagt bristfälligt. I vissa fall tycks den avsedda vården ha bytts ut mot statligt sanktionerat våld, där speciellt flickor är särskilt drabbade. Politiker lovar gång på gång reformer, men de systematiska bristerna kvarstår och ingen ställs till svars. Varför utkrävs inte något ansvar?Valeria Helander är undersökande journalist på SVT, bland annat för Uppdrag granskning. Sabina Björk är beteendevetare och den visselblåsare som arbetade på en central position inom SiS ungdomsvård och larmade om missförhållanden. Rak höger expanderarI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Tre raringer møtes for å fekte med fakta. Krigstrommer som trenger gjennom sand,  en bitteliten blå båt på avveie, og sannheten om amalgam. Raringer:Daniel Gerber Sara Nøland (@saranoeland)Andreas Wahl (@andreas__wahl)

Säsongspremiär! I den här veckans avsnitt får ni höra om Sveriges värsta industriolycka - branden i Vulcans tändsticksfabrik i Tidaholm. Flickorna och de unga kvinnorna som jobbar i fabriken flyr mot byggnadens enda utgång, men det ska snart visa sig vara förgäves — dörrarna går inte att öppna.Avsnittet innehåller beskrivningar om våld, skador och scener som kan väcka obehagUppläsning och manus - Amanda Lång. Ljuddesign - Mats Lillienberg. Exekutiv producent - Victoria Rinkous.Källor som använts i avsnittet: https://sv.wikipedia.org/wiki/Vulcan_(t%C3%A4ndsticksfabrik)https://www.tjugofyra7.se/amnesomraden/raddningstjanst/2012/brand-i-tidaholms-tandsticksfabrik-tog-46-liv/https://www.so-rummet.se/aret-runt/fabriksbranden-i-tidaholm-sveriges-storsta-industriolyckahttps://minnen.se/tema/platser/9582https://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/vulcans_tandsticksfabrik.htmhttps://lakartidningen.se/aktuellt/kultur-2/2021/02/tandstickan-som-gav-arbetarna-kakbensnekros/https://skaraborgsbygden.se/kultur-noje/kultur/fyllde-tandsticksaskar-tolv-timmar-om-dagen/https://firademokratin.riksdagen.se/tidslinje/#1884

Berättelsen om nepobabyn som gått i sin berömda faders fotspår, men sin egen väg - och blivit en av vår tids stora regissörer. Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. Sofia Coppola föds in i en familj med flera generationer av filmskapare och kompositörer, som dotter till den berömde Francis Ford Coppola.I slutet av 90-talet får hennes debutfilm The virgin suicides premiär och redan här sätter hon tonen för en estetik och ett par teman som ska komma att bli hennes signum. Genom åren ska Sofia Coppola komma att bli känd för sina svala filmkaraktärer, den välvalda musiken och de snygga kameravinklarna, men framförallt för hur hon återkommande skildrar tillvaron ur flickors och unga kvinnors perspektiv.Med filmer som The virgin suicides, Lost in translation och Marie Antoinette har hon fortsatt att bevisa att hon är en filmskapare i sin egen rätt. Och gått i bräschen för andra kvinnliga regissörer. 2023 fick hennes senaste film Priscilla premiär, om Priscilla Presleys äktenskap med Elvis. Men frågan är vad den drygt 50-åriga Sofia Coppola ska göra härnäst? Har hon stagnerat eller kan hon fortsätta att skildra flickorna?Hör filmskribenten Tobias Norström och regissören Lisa Langseth, bakom filmer som Hotell och Till det som är vackert, samt succéserien Kärlek och anarki.Avsnittet gjordes hösten/vintern 2023 för Studio Olga. Programledare och producent: Vendela LundbergAvsnittsmakare: Sally HenrikssonSlutmix: Fredrik Nilsson Boken ”Archive” av Sofia Coppola har varit särskilt till hjälp och inspiration i arbetet med det här avsnittet. I programmet hörs klipp från AP, Armchair expert, NPR Fresh Air, Howard Stern, Lost in translation, The Virgin Suicides, Marie Antoinette, Bling ring, De bedragna, Priscilla, Somewhere, Gudfadern-trilogin, Hearts of darkness, Amerikanska filminstitutet, Oscars och Sveriges Radio.

I dagens lucka finner vi ett otroligt sorgligt fall från 1934 där tre små systrar hittas döda i skogen, liggandes bredvid varandra under en filt och alla låg som om de höll om varandra. Snart visade det sig att de tre flickorna blivit mördade men ingen visste vilka de var. De kom att få namnet The Babes in the Woods. 

I Ransbergs kyrka finns en otäck sägen om två flickor som mördar en dräng och blir inmurade i kyrkväggen. Först nu har kniven påträffats, som kan vara mordvapnet i en historia som många sett som saga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När två systrar bli kära i samma dräng på godset Drakenholm i medeltidens Västergötland bestämmer de sig för att istället mörda föremålet för deras kärlek. Flickorna döms till döden och muras in i kyrkväggen i Ransbergs kyrka.Så berättar sägnen om mörderskorna som murades in i kyrkväggen som straff för sin otyglad kärlek och sitt mord, och Vetenskapsradion Historias Urban Björstadius går till botten med historien för att söka ta reda på om det finns någon sanning i berättelsen. Särskilt med tanke på att en ålderdomlig kniv faktiskt hittades i kyrkväggen i slutet av 1800-talet – en kniv som nu åter kommit i dagen. Men är det verkligen mordvapnet?Programledare är Tobias Svanelid.

Idag får var tionde svensk tonårsflicka läkemedel som dämpar deras känsloliv och tros orsaka ökad självmordsrisk, trots att det saknas evidens för att de hjälper mot depression hos barn och ungdomar. Riktlinjerna från Socialstyrelsen för antidepressiva läkemedel har skrivits av två läkare som haft uppdrag av läkemedelsindustrin, skriver barnpsykiatern Göran Högberg som begärt ut jävsdeklarationer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dan fortsätter berätta om mannen som dök upp i förra avsnittet som ett tips. Han kommer även sammanfatta de olika teorierna om vad som kan ha hänt Marianne och Therese samt berätta kort om andra flickor som försvunnit under liknande omständigheter. Manus av Sofie Karlsson.Du hittar Mördarpodden där du hittar Olösta Mord. Du kan också följa Mördarpoddens instagram här: https://www.instagram.com/mordarpodden/Vill du att Olösta mord ska komma ut varje vecka? Du kan påverka genom att dela podden med alla du känner som kan tänkas vara intresserade och/eller sponsra via Patreon; https://www.patreon.com/olostamord Välj valfri summa du vill sponsra med per avsnitt på Patreon. Når vi 2000 kr per avsnitt kommer podden att komma ut varje torsdag istället för varannan vecka.Swishdonationer till 070-7715864 fungerar fortfarande. Märk swishen "Olösta mord".Har du teorier om vad som hänt i fallen som vi tagit upp i podden? Skicka dem till: zimwaypodcast@gmail.com så kommer vi ta upp dem i kommande avsnitt. Det här är en podd av Dan Hörning.Följ Dan Hörning här:Twitter: @danhorningInstagram: https://www.instagram.com/dan_horning/?hl=enYoutube: https://www.youtube.com/channel/UCV2Qb7SmL9mejE5RCv1chwgMail: zimwaypodcast@gmail.comFacebook: https://www.facebook.com/Olostamord/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

JULSPECIAL! Mary Rachel Trlica 17, Lisa Renee Wilson 14, och Julie Ann Moseley 9, försvann från ett köpcenter den 23:e December 1974. Det enda spåret efter flickorna är ett påstått handskrivet brev från Rachel, men var det verkligen Rachel som skickade brevet? Kontakta oss: mystiskafall@outlook.com Hitta oss på sociala medier! Instagram: mystiskafallLåt mystiken klä dig!https://mystiskafall.myspreadshop.se/ Länken till brevet: https://media-cldnry.s-nbcnews.com/image/upload/t_nbcnews-ux-1024-900,f_auto,q_auto:best/newscms/201... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hanif förklarar hur falangstriden mellan "Pojkarna och Flickorna" i MUF uppstod och Per reflekterar över sitt faderskap och pappa-retreats.

Ett specialavsnitt av Politiken om det utdragna, mytomspunna, inbördeskriget inom det moderata ungdomsförbundet. Bland andra är Niklas Wykman, Jessica Rosencrantz, Tina Ghasemi, Hanif Bali och Benjamin Dousa inblandade. Med Maggie Strömberg, Henrik Torehammar och Torbjörn Nilsson.

Kris och panik i Ulf Kristerssons sida i politiken! Finns det ens en sida som är Magdalena Anderssons? Henrik Torehammar försöker få en guldstjärna i sin gamla statsvetarbok. Maggie Strömberg anser sig ligga bakom Håkan Hellströms Greta-kupp och Torbjörn Nilsson får äntligen prata om Flickorna och Pojkarna.

Om kvinnorna som utmanat traditionella könsroller och satt sig upp mot makten. Hör om kvinnorna som trotsat körförbud, krävt stopp för militärens oskuldstester och genomfört nakenprotester. Mellanösterns samhällen präglas av patriarkala strukturer och män har traditionellt sett haft den formella makten i de flesta länder i regionen. Men det finns kvinnor som på olika nivåer revolutionerat och protesterat mot makten. Flickorna på Revolutionsgatan tog av sig sjalen i IranI Iran ställde sig Vida Movahed på ett elskåp och satte sin huvudduk på en pinne och viftade med den. Trots att hon greps samma dag följde fler kvinnor efter och gjorde liknande protester. De kallades Flickorna på Revolutionsgatan.Samira Ibrahim krävde stopp för militärens oskuldstesterUnder den egyptiska revolutionen genomförde militären kränkande oskuldstester av unga kvinnor. Men den unga kvinnan Samira Ibrahim drog militären inför rätta och samma år slutade militären att genomföra dessa tester. Men samtidigt som Samira Ibrahim uppmärksammades för sin modiga kamp och bröt skammen runt testerna så friades männen som gjorde testerna.Loujain al-Hathloul trotsade bilförbudet i SaudiarabienTidigare var det förbudet för kvinnor att köra bil i det djupt konservativa saudiska samhället. Men aktivisten Loujain al-Hathloul och flera andra kvinnor körde bil ändå och sattes därför i fängelse. Hör också om bergsklättraren Nelly Attar som var en av de första arabiska kvinnorna som besteg Mount Everest och startat träningscenter för kvinnor.Aliaa Magda al-Mahdy genomförde nakenprotesterDen egyptiska aktivisten Aliaa Magda al-Mahdy publicerade en nakenbild på sin blogg i en protest mot våld och sexism, något som ledde till mängder med reaktioner och en hat- och hotkampanj mot henne. Hon har senare också protesterat barbröstad till exempel utanför Egyptens ambassad i Sverige där hon lever i exil. Hennes metoder har ansetts mycket kontroversiella.Shireen Abu Akleh blev palestiniernas röstDen palestinska journalisten Shireen Abu Akleh sköts till döds i Jenin på den ockuperade Västbanken i maj 2022. Som kvinna och palestinier revolutionerade hon journalistiken genom att vara en förebild för generationer av unga kvinnor som drömde om att bli journalister.P1:s Mellanösternpodd uppmärksammar kvinnorna som på olika sätt gjort revolution mot maktstrukturerna i Mellanöstern:Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Samar Hadrous, reporter på EkotProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Tobias Carlsson

Starfield och Redfall försenas samtidigt som nyversionen av Dead Space får datum. Man hade ju kunnat tro att vi ägnar...

Flickorna anländer till lägerområdet i Tulilahti. På kvällen uppvaktas de av Heikki och Keijo - två unga män från orten. Vid midnatt avlägsnar sig gästerna. Eine och Riitta lägger sig att sova i sitt tält.

Homosexuellas liv och upplevelser har länge varit en undangömd del av Sveriges historia, tills nu. I boken Ett lyckligare år får vi möta olika personer som historiskt varit viktiga för den svenska homorörelsen. Genom ett gediget researcharbete har Gardell skildrat HBTQ-rörelsens historia, långt innan rörelsen ens hade ett namn, eller var något man vågade prata om. Vi pratar om paret Kerstin och Vanja. På 70-talet gick dem under namnet Flickorna som ville gifta sig vilka var dem? Det blir även prat om kyrkans roll i HBTQ-historien och självklart om att restriktionerna släpps. Programledare: Kodjo Akolor, David Druid och Margret Atladottir

Folksagopodden är tillbaka med ett skitbra tema! Säsong 3 inleds med något av det mest naturliga vi har. Sagor i detta avsnitt Den lata munken – hittad av mig på https://theculturetrip-com.cdn.ampproject.org/v/s/theculturetrip.com/asia/laos/articles/11-fascinating-lao-myths-and-legends/ ursprungligen en saga från Laos Lille Prick – hittad av mig i Svenska folksagor, där återberättad av Birgitta Hellsing, från början upptecknad av Nils Gabriel Djurklou Jäntan som var så fin, att hon inte visste hur man tvättar sig – Hittad av mig i Folksagan i Sverige 2 – Berättarna. Berättad av Olof Petter Höglin. Flickorna med de fula namnen - Hittad av mig i Folksagan i Sverige 2 – Berättarna. Berättad av Jöns Persson.

Rapparen Stor glider in efter en god natts sömn och river av årets fetaste Freestyle Friday tillsammans med vår egna Anis Don Demina, stjärnbartendern Andreas Bergman blandar sommarens godaste (alkoholfria) drinkar, delar med sig av det värsta han upplevt ute i nattlivet och berättar om hur Kate Moss gav upphov till Espresso Martini. Är det basic bitch med Gin & Tonic? Vi snackar sommarplågor, sommardängor och kopplingen mellan Flickorna i Båstad av Hov1, Sunset Lover av Petit Biscuit och Marget Atladottirs semester. Nanna Olasdotter Hallberg från P3 Klubben ger oss boktips som passar perfekt om man är en ärthjärna. Dessutom: Swedish House Maffia är tillbaka med låten It gets better. Programledare: Anis Don Demina, Ison Glasgow och Margret Atladottir PS. Vi är medvetna om det något taskiga ljudet vid Anis och Stors freestyle, det är tyvärr svårt att åtgärda i efterhand, hoppas ni kan njuta ändå!

Regissören och skådespelerskan Gunnel Lindblom gick bort i januari i år. I ett längre reportage från 2016 intervjuades hon av Sveriges Radios Kerstin Berggren. Gunnel Lindblom är en av de stora på teaterscenen och inom filmen. Hon fick sin teaterutbildning i hemstaden Göteborg och därefter engagemang på Malmö Stadsteater under Ingmar Bergman-epoken på 50-talet. Samarbetet resulterade i en rad filmer, bland andra Jungfrukällan, Det sjunde inseglet och Tystnaden. Hon var också med i t ex Mai Zetterlings Älskande par och Flickorna. Samarbetet med Ingmar Bergman sträckte sig över mer än 50 år. Gunnel Lindblom regisserade även själv teater, opera och film, som t ex Paradistorg och Sally och friheten.

Vi möter åter Christina Tysk, och idag pratar hon om hur ADHD och autism kan te sig när det avviker från den klassiska bilden som ofta speglar en yngre pojke. Hur yttrar det sig i olika åldrar och hur kan det se ut hos flickor? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Auteur, modernist i exil, feminist och civilisationskritiker. Mai Zetterling (1925-1994) var skådespelerskan som avskydde sina roller, som tidigt lämnade Sverige, som av många ansågs obekväm och som hade svårt att finansiera sina sena projekt. Hon debuterade som regissör med "Älskande par", fortsatte med "Nattlek", som gjorde skandal i Venedig, och den på sin tid av kritikerna sågade "Flickorna" från 1968 som nu fått närmast kultstatus. "The Women Who Cleaned The World", om den globala världsstäderskan som gör rent i Europa, var inspirerad av Maja Ekelöfs "Rapport från en skurhink". Hennes sista film blev "Amorosa" om Agnes von Krusenstjerna. I början av åttiotalet kom hennes uppgörelse med barndomen, Hollywood och moderskapet - självbiografin "Osminkat". I Katarina Wikars reportage medverkar filmvetaren Mariah Larsson som skrev sin doktorsavhandling "Skenet som bedrog" om Mai Zetterlings sextiotalsfilmer, filmproducenten Lisbeth Gabrielsson, skådespelaren Inga Landgré, Marianne Persson, lektor på STDH, och författaren Anneli Jordahl. Programmet sändes första gången våren 2010.

I veckans avsnitt av Rat Race beskriver Sofia ett fenomen som ofta förekommer på arbetsplatser - kvinnor tar hand om "fixet", utöver sina vanliga arbetsuppgifter. Är det till fördel eller nackdel att vara den som ordnar firmafesten? Vem är tacksam för att det är just du som fixar blommor och grattis-kort till kollegor som fyller år? Konkreta tips för hur att hantera utlovas. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nordic Noir 03:40 Flickorna som sprang av Simon Häggström 07:43 En blå död av Mikko Porvali 10:53 Norwegian by night av Derek B. Miller

2014 kidnappades 300 flickor i Nigeria av terrorgruppen Boko Haram och runt om i världen slöt människor – däribland Michelle Obama – upp bakom  budskapet #bringbackourgirls. Men vad hände sen? Många av flickorna är tillbaka, men hur blir de behandlade av sina familjer – och av samhället? Den 11e oktober är det den internationella flickdagen (också i Nigeria!) och i många länder får tjejer ta över politiken för en dag. Men är det bara ett  jippo som gör det möjligt att driva politik som vanligt under årets resterande 364 dagar? Dessutom: Varför blir så många upprörda över den mobilapp som demokratiorganisationen International IDEA varit med om att ta fram i Myanmar? Du hör: Osai Ojigho. chef för Amnesty International i Nigeria Programledare: Ylva Bergman och David Isaksson

Samtliga foliehattar är välkomna till ännu ett avsnitt av Dilan och Moas podcast. Flickorna är djupt drabbade av ett besök vid Lunds planetarium och saker som mörk materia, livets mening och el (satans påfund) avhandlas. Även fler Skåne-tips till allmänheten! Väl hört!

Det började med att Åsa ville läsa Rodham av Curtis Sittenfeld för att få ett nytt perspektiv på modern kvinnohistoria och den där rafflande känslan av ”tänk om” och därefter drog det iväg! Det finns ju så många bra berättelser från ”andra sidan”. I avsnitt 85 pratar Åsa och Sissel om böcker som gett nya perspektiv på redan kända skeenden, som Bengt Ohlsson Gregorius där vi får pastorns perspektiv på händelserna i Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Eller Häxyngel av Margaret Atwood som är en omskrivning av Shakespeares Stormen och som fick Sissel att känna sig både smart och som att saker gick henne över huvudet, vilket ändå måste vara den bästa känslan? Åsa listar Jean Rhys Sargassohavet som en livets tio bästa böcker eftersom den ger den galna kvinnan på vinden i Jane Eyre en röst som är mer intressant än någon av karaktärerna i Brontës förlaga. Men hur är det med Sophie Hannah som fått ta över stafettpinnen från Agatha Christie när hon skriver om Sissels favoritdetektiv Poirot i Monogrammorden. Lever hon upp till förlagan?Frankenstein av Mary Shelley har frambringat många omskrivningar på temat vad det är att vara en människa och här tipsas om två av de allra bästa – Frankisstein av Jeanette Winterson och Frankenstein i Bagdad av Ahmed Saadawi. Det blir sexbots och krigsbrott, hämnd, flytande könsidentiteter, en värdig död och mycket, mycket mer i detta mini-tema inuti månadens tema.Tillbaka till Rodham då. Hur var den? Jo du, enligt Åsa var den felfri! Skälen får du höra om du lyssnar på hela avsnittet där följande böcker också rekommenderas:E-bokenThe Portrait of Molly Dean av Katherine Kovacic, Flickorna av Emma Cline inläst av My Holmsten, Hunger av Alma Katsu inläst av Kerstin Andersson, Nötskal av Ian McEwan inäst av Helge Skoog, Sanning och skvaller av Curtis Sittenfeld och Arv och miljö av Vigdis Hjort båda inlästa av Gunilla Leining, Tvillingarna på Sweet Valley High av Francine Pascal inläst av Tove Edfelt, Loviseholm av Veronica Almer inläst av Katharina Cohen och Balladen om Sångfåglar och ormar av Suzanne Collins inläst av Kristofer Kamiyasu.Feedback på avsnittet kan du ge på podcast@storytel.com och på vårt Instagramkonto @poddensnackaomljudböcker See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I avsnitt 84 pratar Åsa och Sissel om första intryck, dvs den första meningen i en bok. Hur viktig är den egentligen? Och vad är ens en bra inledande mening? Det och mycket mer får du reda på i det här avsnittet! Åsa har också snott ihop en sommarfläta - så fram med papper och penna och lös detta lilla sommarkryss - bild finns på podden Snacka om ljudböckers instagram.De böcker som Åsa och Sissel har lyssnat på tills det här avsnittet är Hundra år av ensamhet av Gabriel García Márquez och Rött, vitt och kungligt blått av Casey McQuiston. Övriga titlar som nämns i avsnittet är:Sweet Home Dalarna av Karin Jansson, Årsboken av Sven Olov Karlsson, Flickorna av Emma Cline, Slutet av Mats Strandberg, Allt jag fått lära mig av Tara Westover, Lilla Spöket Laban av Inger och Lasse Sandberg, Vi for upp med mor av Karin Smirnoff, Broder Jakob av Emelie Schepp, Den hemliga historien av Donna Tartt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hon är en av de mest utskällda barnboksfigurerna i Sverige. Anklagad för att vara äckligt god, generande präktig och löjligt snäll. Varför är Kulla-Gulla som hon är? Jenny Teleman har svaret. "Jag har så länge bett om ursäkt för Kulla-Gulla" Så sa Martha Sandwall-Bergström i en tidningsintervju när kritikerna varit extra elaka. "Men jag ville att sådana människor skulle finnas. Flickorna skulle läsa om henne och bli som hon. Sen skulle jag lämna min stackars flicka till dem. Det var år fulla av gråt för mig och min skadade dotter. Och Kulla-Gulla var en tröst åt mig själv." Böckerna om Kulla-Gulla gavs ursprungligen ut mellan 1945 och 1951 och var flickböcker som avskyddes av kritikerna men älskades av läsarna. En saga på rullande småländska om statarliv och godsherre-mentalitet, hunger, solidaritet, kärlek och hat som omvärderats från "sentimentalt dravel" till "Vilhelm Moberg för barnen".

Med så mycket luft sedan senaste inspelningen, har vi hunnit läsa riktigt många böcker. De flesta är väldigt bra, men två vill vi tipsa er om att inte läsa (och denna gång är det faktiskt inte Colgans bok). Vi är förbannade, vi är höstpeppade och vi svarar på den spännande fråga: vad är det som gör en bok välskriven?Böckerna Fia har läst är:Vem dödade min far av Eduard LouisOch sen var hon borta & Flickorna i parken av Lisa JewellSörja för de sina av Kristina SandbergBränn alla broar av Siri HelleBöckerna Kattis har läst är:Welcome to Rosie Hopkins Sweet Shop of Dreams av Jenny ColganHem till Scupper Island av Kristen HigginsBokhandeln på Riverside Drive av Frida Skybäck See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Denna veckan gästas vi av en tidigare gäst, Simon Häggström, prostitutionspolis. Simon gästade oss i vår serie "Vi måste prata om prostitution" som vi släppte för ett hundratal avsnitt sedan. När vi gjorde den serien fokuserade vi främst på kvinnor som tvingats eller lurats in i prostition pga fattigdom. Kvinnor som ofta kommer ifrån fattiga länder och som "ägs" av hallickar. På senare år har man dock sett ett nytt fenomen växa sig allt större och som gör att det finns en drastisk ökning i prostitution bland svenska ungar. Nämligen: SUGARDEJTING. Vi pratar om detta, sugardaddys och om samhället som är uppbyggt på att vi aldrig ska känna oss nöjda med varken oss själva eller våra materiella saker. Det är svårt att ta in att detta händer dagligen, mitt framför ögonen på oss. Prostitution inlindad i silkespapper och dyra märkesväskor. Läs gärna Simons senaste bok: Flickorna som sprang.

Marcel Duchamp roade, gäckade och förändrade konstvärlden. Han övergav den dock för schack, men kan hans egen död ha varit ett konstverk? Kulturredaktionens Mårten Arndtzén utforskar frågan. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Sin sista dag i livet besöker Marcel Duchamp Vuiberts bokhandel på boulevard Saint-Germain, i Paris. Sedan går han till posten för att skicka ett brev, och på kvällen kommer några av hans bästa vänner på middag. Det vankas fasan. När gästerna gått hem läser Marcel högt en stund för sin hustru, Teeny, ur en rolig bok han kommit över samma dag. Och en timme efter midnatt den 2:a oktober 1968 hittar hon honom livlös på badrumsgolvet. Det var ett kort sammandrag av den redogörelse som den amerikanske konstnären och kritikern Donald Shambroom lämnar i "Duchamp's Last Day", en liten essäbok som framförallt handlar om något som inträffar ännu en liten stund senare, samma natt. Då återvänder en av middagsgästerna, konstnären och fotografen Man Ray, för att ta en sista bild på sin gamle vän, på dennes dödsbädd. Det svartvita fotografiet, vars enda existerande kopia mäter 13x18 centimeter, visar Marcel Duchamps huvud i profil, belyst ovanifrån och mot fonden av en mörk gardin. En mörk slips ligger löst virad kring den dödes hals, och fortsätter ned över hans ljusa morgonrock. Ögonen är slutna. Vad betyder denna bild? Varför togs den? Och varför var det så bråttom? Efter läkaren var Man Ray den förste Teeny ringde till, den natten. Och han kom inom en timme; släpandes på kamera, stativ och kanske ytterligare utrustning. I ett specialnummer av tidskriften Art in America, tillägnat Marcel Duchamp, publiceras följande minnesord av Man Ray, året därpå: "Den första oktober kring midnatt slöt Marcel sina ögon och gick bort Med ett litet leende på läpparna Hans hjärta hade åtlytt honom och slutat slå Liksom hans arbete tidigare upphört O ja, det är tragiskt som ett slutspel i schack Jag ska inte berätta mer för er" Varför uttrycker man sig så om det inte finns mer att berätta? Frågar sig Donald Shambroom, retoriskt. En viktig komponent i myten Marcel Duchamp är hur han lade konstnärskapet åt sidan, redan i början av 1920-talet, för att istället ägna sig åt schack något han gjorde med stor framgång. Kan det ha varit Duchamp själv som flyttade den sista pjäsen, i Man Rays analogi? Var Duchamps död i själva verket ett konstverk? En sorts happening, med Man Rays fotografi som dokumentation kanske. Frågan kan förefalla både löjlig och morbid. Men nu talar vi om konstnären som förändrade själva begreppet "konst" i grunden, genom att signera en flasktorkare inköpt på en järnaffär och kalla den "ready made". Och som kring sina senare verk konstruerade en vindlande tolkningslabyrint där minsta anteckning på en lösriven lapp kan bli en nyckel för att förstå hela konstnärskapet. Så löjlig eller inte, är frågan helt i Duchamps anda. I de ögonvittnesskildringar som finns från Duchamps sista dag saknas inte tecken på annalkande uppbrott: en vän som omfamnas på ett nytt sätt när de tar farväl, ordlekar på temat "postum" under den sista måltiden, etc. Shambrooms essä kretsar mycket kring den sortens ledtrådar däremot bortser han helt ifrån  den fotografiska genre som Man Rays bild är ett sent bidrag till. Decennierna kring förra sekelskiftet var dödsbäddsfotografiet en vanligt förekommande "souvenir" i västerländska hem; Man Rays bidrag, med en liggande Duchamp i värdig profil och slutna ögon, stämmer väl med genrens konventioner. Men i USA ansträngde sig fotograferna ibland för att få modellerna att framstå som så levande som möjligt: inte sällan sittande upp, ibland med vidöppna, oseende ögon. 1968 hade de första instamatickamerorna kommit, och folk kunde själva ta och bevara bilder av sina nära och kära i levande livet. Dödsbäddsfotografiet hade spelat ut sin roll. Men båda konstnärerna lär ha sett sådana här foton i yngre år, och det är ingen orimlig tanke att de kan ha uppskattat genren. Man Ray fotade även Marcel Proust som död, och hans fascination för dödsbäddsfotots tredimensionella motsvarighet, dödsmasken, är väldokumenterad. Duchamp målar sin sista tavla redan 1918, utled på vad han senare ska kalla den "retinala" konsten: den som nöjer sig med sina begränsade utsnitt av den begränsade del av verkligheten som ögat kan uppfatta. Hos Duchamp är det vi ser i regel en språngbräda ut ur ögats värld. Som i den lilla "combine" han gjorde 1959: With My Tongue in My Cheek. Ett skissartat självporträtt i profil, där kinden och hakan täcks av en gipsavgjutning från konstnärens ansikte. Som ett fragment av en dödsmask, nonchalant kompletterad i blyerts. Men ge nu akt på titeln: när någonting sägs "tongue in cheek" får man se upp och hålla koll på undertexten, vanligtvis ligger ett skämt på lur någonstans. Samtidigt, genom att upprepa "min" två gånger med MIN tunga i MIN kind pekar ju Duchamp ut sin egen, bokstavliga tunga. Följer vi titeln har vi alltså att göra med ett porträtt som lite som dödsbäddsfotografierna framförallt föreställer en frånvaro, något vi inte kan se i bilden. Vilket inte behöver betyda att tungan inte finns där, bara att vår retinala muskulatur våra ögon inte kan få fatt på den. I så fall får vi kanske leta i den fjärde dimensionen: en excentrisk idé som kom i ropet i Paris strax före första världskriget, och bland annat ska ha inspirerat Picasso när han målade Flickorna i Avignon, kubismens startskott. Duchamp skulle återkomma till idén under resten av sitt liv. Faktiskt även den där allra sista dagen: hans ärende till bokhandeln på boulevard Saint-Germain var att hämta en beställning av böcker relaterade till det här intresset. Och anteckningarna i "L'infinitif" den vita "ask" som Duchamp gav ut 1966, bara två år före sin död kretsar i huvudsak kring fyrdimensionell geometri. Det enklaste sättet att illustrera konceptet är så här: alla tredimensionella föremål kastar platta, tvådimensionella skuggor. Kan inte de tredimensionella föremålen då tänkas vara ett slags skuggor, i sin tur, av fyrdimensionella objekt? Det handlar alltså inte om relativitetsteorins rumtid här, med tiden som den fjärde dimensionen. Utan om ännu en faktisk, eller i alla fall föreställd, rumslig dimension. En dimension som verkar kunna sätta just tiden ur spel. Om den existerar så skulle "födelsen, uppväxten, livet och döden bland levande varelser inte vara annat än faser uppvisade av fyrdimensionella kroppar när de passerar genom vår tredimensionella världsrymd" detta enligt en viss Esprit Jouffret, författare till den traktat om fyrdimensionell geometri från 1903 som Duchamp själv anger som sin lärobok i L'infinitif. Så betraktad spelar kanske tungan fortfarande under kinden, i självporträttet från 1959. Och snarare än ett lik visar Man Rays fotografi en "fas" kanske ena änden? av en livs levande, fyrdimensionell kropp. Nu ska den här tankeleken nog uppfattas som, just, en sådan. När Duchamp gav upp den "retinala" konsten tog han också avstånd från sökandet efter en sann bild av världen; det han sökte i den fjärde dimensionen var nog snarare poesi. När Ulf Linde skriver sina minnesord i Dagens Nyheter, i oktober 1968, tar han avstamp i Duchamps intresse för den fjärde dimensionen. En idé som enligt Linde väcker "tanken på verkligheten som ett tunt skikt i någon mycket djupare rymd". Duchamps livsverk är visserligen en oändligt svårlöst rebus men innerst utgör det ändå en bekännelse till just denna djupare rymd "- kalla den 'livet'" skriver Linde, och fortsätter: "Ty den levnad en människa råkar få är alltid bara ett godtyckligt valt tunt skikt i den värdiga volymen av möjligheter som hennes liv rymmer allt detta hon kunde ha blivit; alla de dagar som aldrig hämtades upp ur den rika natt hon bar sedan födseln". Och Man Rays fotografi? Shambrooms slutsats är att det inte är ett konstverk, för att Man Ray själv inte behandlade det som ett sådant. Men spelar det någon roll? Svaret är ett slut, en stängd dörr. Frågan öppnar ett fönster mot det möjliga. Mot natten. Mårten Arndtzén, medarbetare på kulturredaktionen

Nyamko Sabuni började sin karriär som egenföretagare inom friskvård 1991. Efter roller som projektledare på Folksam och därefter PR-konsult på Geelmuyden Kiese tog hon 2001 plats i Folkpartiets partistyrelse. Mellan 2002 och 2006 var Nyamko riksdagsledamot och därefter Integrations- och jämställdhetsminister i Fredrik Reinfeldts regering under åren 2006 till 2013. Idag är hon Vice VD och hållbarhetschef på ÅF. Hon har placerat sig högt upp på listor som exempelvis ”Näringslivets mäktigaste kvinnor” och hon har gett ut boken ”Flickorna vi sviker”. .   .   . Häng med i snacket på poddens sociala kanaler: Chefssnack på Linkedin Chefssnack på Facebook Chefssnack på Instagram

Nyamko Sabuni började sin karriär som egenföretagare inom friskvård 1991. Efter roller som projektledare på Folksam och därefter PR-konsult på Geelmuyden Kiese tog hon 2001 plats i Folkpartiets partistyrelse. Mellan 2002 och 2006 var Nyamko riksdagsledamot och därefter Integrations- och jämställdhetsminister i Fredrik Reinfeldts regering under åren 2006 till 2013. Idag är hon Vice VD och hållbarhetschef på ÅF. Hon har placerat sig högt upp på listor som exempelvis ”Näringslivets mäktigaste kvinnor” och hon har gett ut boken ”Flickorna vi sviker”. .   .   . Häng med i snacket på poddens sociala kanaler: Chefssnack på Linkedin Chefssnack på Facebook Chefssnack på Instagram

Mai Zetterlings feministiska klassiker Flickorna sågades av en manlig kritikerkår vid premiären men har femtio år efter premiären återuppstått som en feministisk klassiker. I det sjunde avsnittet av Eftertext pratar Sonya och Olle om Zetterlings epokgörande film, om det syrliga mottagandet, sargad manlighet och hur filmen påverkat generationer av filmare sedan 1968.  Flickorna visas på Fyrisbiografen den 24 mars, 16.00. 

December betyder jul och jul betyder för många av oss familjesammankomster. Nu vältrar vi oss därför i allt vad familj vill säga: mys och mardröm frustration och förståelse, tillhörighet, trasighet, trivsel, terror, allt i en enda röra. Vem kan vara mer lämpad att tillföra ett perspektiv i familjefrågan än Jonas Hassen Khemiri, just nu aktuell med hyllade romanen "Pappaklausulen"? Förmodligen ingen! Sissel och Jonas pratar öppenhjärtigt om vad en pappaklausul egentligen är, varför familjen utgör en så utmärkt grund för dramatiska romaner och hur det är att anlita din bror som inläsare till dina böcker. Vi pratar också utförligt om böckerna vi har lyssnat på till den här gången, Sissel gillar "Moderskap" av Sheila Heti och Åsa placerar samma bok på livets topp tio-lista. Även "Jag for ner till bror" av debuterande Karin Smirnoff höjs till skyarna i detta passionerade avsnitt. "De små tingens gud" är månadens SMASH HIT, så du som gillar hjärtskärande indiska moderna syskondraman får tre specialanpassade tips för vidare läsning. Andra böcker vi tipsar om i det här avsnittet är: ”The Silence of the Girls” av Pat Barker, Storytels egen julkalender ”Centralgången” av Storytel Writers' Room, ”NPCs” av Drew Hayes, Böckerna om Harry Potter av J K Rowling, ”Ronja Rövardotter” av Astrid Lindgren, Narnia-serien av C.S. Lewis, ”Flickorna” av Emma Cline, Romanerna om Patrick Melrose av Edward St Aubyn, "Loranga, Masarin och Dartanjang" av Barbro Lindgren, Muminböckerna av Tove Jansson, ”Pachinko" av Min Jin Lee, ”De dödas sång” av Jesmyn Ward och "Svindlande höjder" av Emily Brontë.I nästa avsnitt avhandlar vi genren science fiction, så till dess lyssnar vi på "The Martian - Ensam på Mars" av Andy Weir, uppläst av Björn Bengtsson och "Slutet" av Mats Strandberg inläst av Hedda Stiernstedt och Christopher LehmannLyssna lugnt i iulstressen! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I en ny naturlära kan man lära hur vargen blev ond och vad som hänt med människan när den slutligen kom tillbaka. Katarina Wikars om den sista vargen, varulvarna och de som är håriga på insidan. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Äta upp barn och gamla, ulliga lamm och lata grisar som inte har ork att bygga hus av sten. För att sedan själv fyllas med sten och ramla i brunnen och få magen uppsprättad av jägaren ­­­ - och ut kommer de helskinnade, Rödluvan och mormor och alla de andra som vargen slukat. Detta var min barndoms andliga spis, jag bläddrar igenom åtta inbundna band av samlade sagor i min jakt efter vargen, och det jag kan konstatera är att vargen till skillnad från nästan alla de andra djuren slipper förmänskligas, få kostym och promenadkäpp som elefanten Babar, slipper fira jul med igelkottsfamiljen, och då björnen måste försvara sin status som djur i berättelsen där människorna bara tror att han är en långhårig kille i päls som inte vill jobba är det aldrig någon som ifrågasätter vargens rätt att vara farlig och fri.  I en estetisk utgåva av små naturläror, översatta från tyska, är det nu dags för Vargar. Ett porträtt, i svensk översättning av Joachim Retzlaff.  Petra Ahne följer vargen både i naturen och kulturen. Från ett uppstoppat exemplar från 1904 med ögon av glas av alldeles fel färg, mörkbruna istället för bärnstensfärgade, ett exemplar som först turnerade runt under namnet Tigern från Sabrodt, och som nu står och dammar på ett regionalt museum med skylten Den sista vargen i Lausitz. Överallt i Tyskland finns det sådana sista vargar från 1800-talet, konstaterar författaren. Men vad säger den oss idag? Vi ser ju inte längre en best som slutligen mött sitt öde som dåtidens människor gjorde, de som nästan lyckades utrota vargen både från den europiska och den nordamerikanska kontinenten. Idag är vargen tillbaka. Värnad av vissa, hatad av andra. Det har varit flera incidenter i djurparker med vargar i Sverige de senaste åren, vi som i årtionden vant oss vid att alla djur som är instängda på något outgrundligt sätt ändå borde gå att gulla med, ja, förutom krokodiler, då kanske. Filmer kan heta sådant som Dansar med vargar men inte Simmar med alligatorer. Det är en dubbel blick på rovdjur numera, och på vargen allra mest, som fortfarande gräver skyttegravar mellan människor, mellan jägare och djurrättsaktivister. När vargen kom tillbaka hade den inte förändrats, men människan, som Petra Ahne så klokt skriver. När det på1990-talet kom ett vargpar till skogarna vid just Lausitz, där den sista vargen hade skjutits 1904, så kom de till en tid som bestämt sig för att också djur har rättigheter, i det här fallet rätten att leva obemärkt av människor, och för att vargen ska komma tillbaka behövs inte mycket, den behöver bara få vara ifred. Det här är, som Ahne, skriver, ett nytt och ännu mycket kort kapitel i historien om förhållandet mellan människa och varg som fram till nu gått ut på att utplåna den ända sen de urminnes tider då människan började hålla boskap, skogarna höggs ner och marken odlades upp. Då kom ofrivilligt alla de vilda djuren närmare, och vissa arter klarade inte den omställningen, men vargen, som setts som den vildaste av de vilda, skriver Ahne, klarade sig bra utan vildmark, livnärde sig alltmer på boskap och blev därigenom alltmer hatad i en evig spiral ända till närapå utrotning. Sent 1800-tal fanns nästan inga vargar i Europa.   När vargen hade försvunnit ur naturen fortsatte den att vara ond i litteraturen och kulturen. Vargen fick stå för det mörka, den andra sidan, för natten, det otämjda, pakten med djävulen. Ännu i vår tid är en fjortonhundratalsfigur som varulven gångbar, en dominikanmunk skrev i Häxhammaren 1487 att djävulen kan bedra människans föreställning så att en verklig människa framträder som ett djur, det är alltså på föreställningen varulvarna kommer an. Och det är en obehaglig läsning om pöbeln och kyrkan i maskopi som på 1500-talet anklagade redan marginaliserade människor för att vara varulvar eller häxor, avvärja hot mot den kristna gemenskapen helt enkelt. Jesus sågs ju som herde, omgiven av lamm.  En gammal varg i Karpaterna som är bortstött från sin flock jobbar ihop med en korp, Jag ser en fransk dokumentär på tv om en herde med trehundra får och fem varghundar som ser precis ut som vargen men med hängande öron och som verkar i människans tjänst mot och slippa vildmarken. Korpen hittar djur som vargen försöker döda och korpen får sen resterna. Men i och med att både herden och hundarna är på helspänn dygnet runt så lyckas inte vargen ta något enda får, han misslyckas med att döda ett ensamt tjurigt vildsvin och får nöja sig med en kanin som korpen hittar. Kontentan är att i Karpaterna där flest vilda vargar finns i hela Europa har människan lärt sig samexistera med vargarna, alla får plats. För vargen har, kan man läsa, ett beteende som påminner om vårt, om människans, den är ytterst social och gillar familjär samlevnad, lever i utvidgade flockar som består av flera generationer, och om den inte tvingas in i djurparker och hägn reglerar den dominanshierarkierna på egen hand. Genom ylandet kan den också kommunicera med sina likar över stora avstånd, ett yl kan höras 16 kilometer bort.  Varglitteraturen kom med tiden att bli full av förslagna flickor, den brittiska författaren Angela Carter låter sin Rödluva ha sex med vargen eller varulvsmannen, inte bara för att inte bli uppäten. Också i en fransk saga för barn släpper två små systrar in vargen om eftermiddagarna när föräldrarna är på jobbet för att leka med honom, efter det att vargen har bett om ursäkt både för Rödluvan och lammen. Flickorna konstaterar att de senast igår själva minsann åt lammstek till middag. Trots alla goda intentioner får vargen en sorts instinkternas kollaps och äter upp flickorna mest av gammal vana, det går inte att hejda sig. Då föräldrarna kommer hem sprättar de rådigt upp vargens mage men flickorna gillar ju vargen så de ber att magen ska sys ihop igen med två meter talgat snöre. Jag ska aldrig mer vara så glupsk, säger vargen och lommar ut. Men vem är det som irrar i kulissen i gråraggig päls? Den senaste vargen jag såg på film värld var Anna Odell i X&Y, som är ett konstnärligt utforskande av identiteterna och sexualiteterna, där inom filmens ram Odell vill ha sex med Persbrandt iförd en vargdräkt hon egenhändigt förfärdigat med öron och nos och allt. Är det de gamla varulvsfantasierna som spökar? Att man kan frikoppla sexualiteten från alla små läbbiga känslor, om man ger den en vargpersona, en rent djurisk drift, besten därinne i sig. Det är ändå bättre att vara varg själv och slippa den gamla unkna drömmen om farliga män, man slipper vara rädd om man själv har päls. Åtminstone i en studio. Vargen därute, den gäckar våra försök att skapa entydighet, konstaterar Petra Ahne i sista stycket i sin Naturlära, den är inte grym och den inte god eftersom de kategorierna enbart gäller för dem som känner till dem, det vill säga människan. Vargen springer bara vidare. Det händer något i ett landskap där det finns vargar, människan flyttas från skogens medelpunkt till marginalen, och skogen blir en rikare, mer hemlighetsfull plats. Och minns vad mormor i Angela Carters saga säger till Rödluvan: De värsta vargarna är håriga på insidan. Katarina Wikars katarina.wikars@sverigesradio.se Litteratur: "Vargar." Ett porträtt av Petra Ahne, Översättning Joachim Retzlaff, Ersatz, 2018 "The Bloody Chamber And Other Stories" av Angela Carter, 1979 Film: "The Company of wolves", Neil Jordan, 1984 "Vargen och fåraherden", dokumentär, UR Play, 2016 "X&Y", Anna Odell, 2018

Jasmina Jasharaj var bara 6 år när hon försvann den 28 juli 1997 i Sävsjö. Polisen misstänker att hon har utsatts för brott och de dömda barnmördarna Ulf Olsson och Anders Eklund har varit aktuella i utredningen. Bara en månad innan Jasminas försvinnande försvann åttaåriga Mariam Adam bara några mil bort. Kan Jasminas försvinnnande ha en koppling till Mariams? Lyssna på del 1 av "De försvunna flickorna" om Mariams försvinnande innan du lyssnar på detta avsnitt som handlar om Jasmina. Varning: Olösta Fall är en podcast om försvunna människor och olösta mord och är inte för känsliga lyssnare. I detta avsnitt diskuteras våldsamma brott som involverar barn. Källor till avsnittet: https://olostafall.wordpress.com/2018/10/21/avsnitt-8-de-forsvunna-flickorna-del-2/ Jingle: Olösta Fall - Rachel Seow Sosa.

Mariam Adam var bara 8 år när hon försvann den 27 juni 1997 från en lägergård i Hultafors där hon hållit sig gömd med sin familj efter ett negativt utvisningsbeslut. Polisen misstänkte inledningsvis hennes pappa utan att några bevis fanns för att han ska ha legat bakom hennes försvinnande. Mariams fall har fått väldigt lite uppmärksamhet trots att en annan flicka Jasmina, försvann bara en månad senare några mil från den plats där Mariam försvann. Har Mariam och Jasminas försvinnanden en koppling till varandra? Detta är del 1 av 2 om de försvunna flickorna. I detta avsnitt koncentrerar vi oss på omständigheterna kring Mariams försvinnande. Del 2 kommer handla om 6 år gamla Jasmina Jasharaj som försvann bara en månad senare. Varning: Olösta Fall är en podcast om försvunna människor och olösta mord och är inte för känsliga lyssnare. I detta avsnitt diskuteras rasism och våldsamma brott som involverar barn. Källor och mer info: https://olostafall.wordpress.com/2018/10/14/avsnitt-7-de-forsvunna-flickorna-del-1 Jingle: Olösta Fall - Rachel Seow Sosa.

Flickorna från Småland åker på festival i Oskarshamn. Latitud 57! Hör härliga intervjuer med både glada gäster och arrangörer som tjejerna fångar upp i folkvimlet. Varning för bred småländska!!!! Säsongen slutar på topp men dem är tillbaka till hösten :) See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det är dags för sista temaavsnittet för den här säsongen och vad passar bättre att prata om än KÄRLEK!Den eviga frågan "Hur vet man när man är kär?" Flickorna från Småland pratar om skillnaden mellan besatthet och kärlek och undrar hur vissa kan gå vidare så fort. Är det normalt att spara en fantaburk från högstadieromansen och skulle man offra sitt liv för en kändiscrush? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Äntligen får Flickorna från Småland catcha upp! Mollie har lyxat till det vid den franska rivieran och medan Elin satsat på Spanjorer i Stockholm.Hör det senaste avsnittet här med nya musiktips och härliga skratt! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi säger hej till sommarvärmen som passar så bra till dagens tema!Flickorna från Småland pratar om inget mindre än resor. Hur länge klarar man sig på bara ett handbagage? Hur ska du göra för att våga ta steget att resa helt ensam? Och vart serveras den bästa maten?? Inte är det i Jamaica iallafall ;) På med solkrämen, dra ner till stranden och plugga in lurarna. Nu åker vi! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Är det ett gästspel? Nej, det är ett nytt avsnitt! Flickorna återförenas i Erikas nya låna-hemstad. Med i studion finns även en gäst. Henrik, som gärna rapar och pratar om Glenn Hysén! Vi pratar om livet i stort och Elins planer på att förändra vardagen. Igen. Erika har gått och blivit fack-vamp med allt vad […]

Det är söndag och ännu ett härligt avsnitt finns nu ute!Elin har varit på musikfestival medan Mollie har vallat får.... Flickorna från Småland passar på att tipsa om smart shopping och hur du kan få tillbaka pengar när du handlar på nätet. Det går bra nu! Elins låt "Got no time" spelas i Göteborgs butiker och Mollies musikvideo blev succé!Låt oss inte glömma de nya inslagen "Veckans goda gärning" och "Du måste lyssna på den här" Vad tycker egentligen artisterna om Kanye West´s nya ploj- låt? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hej alla härliga poddlyssnare, Det är dags för ännu ett avsnitt av Flickorna från Småland!Är du på något vis intresserad av matlagning eller bara älskar mat, då är detta avsnittet för dig.Elin och Mollie läser upp sina smarrigaste recept och tips på hur du som reser mycket, fortfarande kan äta bra.Dessutom delar de med sig av sina bästa knep för att inte gå över matbudgeten varje månad.Mmmm Yummy! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Flickorna från Småland är tillbaka med massor av nytt att berätta, Och det är just vad detta avsnitt handlar om.En recap av det Elin och Mollie varit med om sedan säsongsavslutningen i Februari.Tre låtar släppta, Tre musikvideos gjorda men tack lov bara en sjukdom.Vi kan även glatt presentera två nya moment denna säsong.NU KÖR VI! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Livet efter studenten innebär oftast ett sabbatsår utomlands, fortsatta studier eller extraknäck i någon butik. Men inte för alla. Andra tar mod till sig och åker till Burma för att kämpa mot trafficking, och arbeta och bo mitt i den stad där människohandel pågår varje sekund, minut och timme året om. Lovisa möter kvinnor som mot sin vilja, förlorat sin oskuld till okända män som köpt deras kroppar för sin egen njutnings skull.Lovisa Ström är huvudperson och hjälten i dagens avsnitt. Hon kämpar ständigt för att skapa medvetenhet och öppna upp ögonen för det som faktiskt händer i världen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Äntligen är det poddags och idag släpper vi faktiskt sista avsnittet av Flickorna från Småland för den här säsongen.Det stora ämnet i dagens podd är vänskap vilket känns väldigt fint att avsluta med.Vi kan även stolt presentera en ny sponsor som låter oss ha en tävling där du kan vinna ett fint pris!TACK för att du har lyssnat på oss den här säsongen. Vi är alldeles strax tillbaka! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sydafrika är ett land med många sår. Ett handlar om det sexuella våld inom anti-apartheidrörelsen. Tor Billgren reflekterar över kvinnoförtryck genom en särskild kvinnas öde, hon som kallades Khwezi. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.  Augusti 2016. Det hade varit lokalval i Sydafrika och det var dags för valmyndigheten att officiellt tillkännage resultaten. President Jacob Zuma skulle hålla ett kort tal för att markera den högtidliga stunden. Samtidigt som han gick upp i talarstolen, vandrade fyra kvinnor in från vänster och ställde sig framför honom. De höll upp små hastigt skrivna plakat med texterna I am 1 of 3, Kanga och Remember Khwezi. Zuma stod bakom kvinnorna och såg inte vad som stod på plakaten, så han och började läsa upp sitt tal. Men folk i publiken började surra, fotograferna smög hukande framåt för att få bättre bilder. Säkerhetspersonalen förberedde sig för att gripa in. Men någon i ansvarsställning hade is i magen och fattade beslutet att de fyra kvinnorna inte skulle köras bort mitt under talet, i direktsändning framför kamerorna. Det skulle om möjligt se ännu värre ut, än texterna på plakaten. Khwezi betyder stjärna på zulu och var det täcknamn som medierna använde om kvinnan som anklagade Jacob Zuma för våldtäkt Vad var det då som stod där? I am 1 of 3, det anspelar på statistiken som visar att en tredjedel av Sydafrikas kvinnor har blivit utsatta för våldtäkt. Inte sexistiska skämt eller tafsande, utan våldtäkt. På nästa plakat stod Remember Khwezi. Khwezi betyder stjärna på zulu och var det täcknamn som medierna använde om kvinnan som anklagade Jacob Zuma för våldtäkt 2005, när hon var 31 och han 63. På det tredje plakatet stod ordet Kanga. Det är ett kjol- eller sarongliknande plagg som Khwezi bar den där kvällen då hon hälsade på hemma hos Jacob Zuma. Enligt hans vittnesmål i rättegången, var det kangan och hur hon satt, som övertygade honom om att hon ville ha sex. I identitetspolitisk anda framhöll han att det till och med var hans skyldighet att som zuluman tillfredsställa henne sexuellt när hon skickade ut sådana signaler. Våldtäktsrättegången inleddes i december 2005. Den 8 maj året efter frikändes Zuma. Några timmar senare satte sig Khwezi på ett KLM-plan och flydde landet tillsammans med sin mor, till Amsterdam. I Sydafrika kunde hon omöjligen stanna, det hade behandlingen av henne i och utanför rättssalen visat. Zumas supportrar hade hotat henne till livet utanför domstolen varje dag. Stöd Zuma, försvara revolutionen, hade det stått på t-shirts. Hennes mors hus hade bränts ner. Någon hade placerat ormar på hennes advokats farstutrappa. Khwezi försvann från den sydafrikanska horisonten. Ett och ett halvt år senare blev Zuma ordförande för ANC, och Sydafrikas president våren 2009. Hennes far och Jacob Zuma stod varandra mycket nära så nära att Fezekile som barn såg Zuma som en äldre släkting Boken om Khwezi heter just så. Den är skriven av radiojournalisten Redi Tlhabi och är ett empatiskt porträtt av en enskild kvinna men växer till en berättelse om något mycket större. Även om man av principiella skäl anser att domstolens beslut måste gälla och att Jacob Zuma alltså ska anses vara oskyldig till våldtäkt, är Khwezis livsberättelse ett skakande vittnesmål som blottlägger många av de smärtpunkter och tabun som lamslår det sydafrikanska samhället. Hennes riktiga namn är Fezekile Kuzwayo, och hon föddes 1974 i en kåkstad i KwaZulu. Hennes far var högt uppsatt inom den då förbjudna motståndsrörelsen ANC. Som så många aktivister, gick han i exil med sin familj för att bedriva kampen från utlandet. Hennes far och Jacob Zuma stod varandra mycket nära så nära att Fezekile som barn såg Zuma som en äldre släkting, ja till och med en fadersfigur särskilt efter pappans död. Han omkom när Fezekile var 10 år. Och exilen är en av de där smärtpunkterna som fortfarande ömmar i Sydafrika på olika sätt. De tusentals aktivister som levde i exil utsattes för många prövningar och var ständigt under attack från apartheidregimens infiltratörer. Det finns ett befogat hjälteskimmer över exilen, och många av de som offrade sin ungdom för rörelsen, har lyfts fram och kompenserats. Flickorna och kvinnorna som blev utsatta för sexuellt våld höll i regel tyst antingen självmant, eller på uppmaning av andra inom rörelsen. Men en grupps lidande har inte erkänts i det moderna Sydafrika. Kvinnornas. Fezekile Kuzwayo till exempel, våldtogs tre gånger under exilen, av män inom rörelsen. Det hände när hon var fem, tolv och tretton år gammal. Flickorna och kvinnorna som blev utsatta för sexuellt våld höll i regel tyst antingen självmant, eller på uppmaning av andra inom rörelsen. Det fanns ju en större sak att kämpa för. Inte ens idag vill ANC göra upp med det här bagaget. Under våldtäktsrättegången mot Zuma korsförhördes Fezekile om sin sexuella historia på ett spektakulärt sätt. Hon fick redogöra för varenda samlag hon haft, vilket var tänkt att visa att hon var sexuellt överaktiv och manipulativ. Även övergreppen som hon blev utsatt för som barn togs upp men de kallades inte våldtäkter av Zumas advokater. Mannen som Fezekile hade pekat ut som tolvåring vittnade, och bedyrade att deras sexuella akt hade skett i samförstånd. Rättegången är en lång och smärtsam uppvisning i mäns och kvinnors olika villkor på sexualitetens område. I boken försöker Redi Tlhabi reda ut mekanismerna hos männen som anser sig ha rätt att ta för sig sexuellt, och tar hjälp av amerikansk forskning om post-traumatisk stress. Hos vissa människor som anses vara frihetshjältar, finns en föreställning om att deras tidigare altruistiska gärningar, gör dem immuna mot kritik. Det faktum att de offrat något för en större sak, gör att de har en stark känsla av berättigande, på engelska entitlement. Den korruptionskultur och nepotism som råder inom ANC:s toppskikt idag kan delvis också förklaras med denna berättigandets logik.  Vuxna män som ser sig som offer för ett barns förförelsekonst borde backa några steg och se över sin maskulinitet och moraliska kompass. Dessutom har fenomenet en viss acceptans från omvärlden. Redi Tlhabi förundras över mannen som vittande under rättegången. Han nekade till våldtäkt, men erkände oförblommerat att han hade haft sex med en tolvåring. Vad är det för samhällsklimat som gör att man kan tala om något sådant helt öppet, utan att bli fördömd och utfryst? Hon konstaterar att vad Zumas försvarsadvokater än försökte bevisa beträffande Fezekiles sexuella historia, var det irrelevant. Vuxna män som ser sig som offer för ett barns förförelsekonst borde backa några steg och se över sin maskulinitet och moraliska kompass. Det gäller även gentemot andra människor i beroendeställning, när man är chef, lärare eller politisk eller religiös ledare. Även OM Fezekile skulle ha skickat ut signaler om att hon ville ha sex med Zuma, så befann han sig i en sådan position i förhållande till henne att han borde ha lagt band på sig. Han var en fadersfigur. Redi Tlhabi skrev sin bok för att ge Fezekile upprättelse. För att låta hennes version komma ut. Fezekile såg fram emot lanseringen. Hon hade väntat länge på att få tala till punkt. Men när boken nästan var klar, den 9 oktober 2016 avled hon 42 år gammal. Hon hade drabbats av depression och slutat ta sin hiv-medicin. Hon dog två månader efter de fyra kvinnornas protest under Jacob Zumas tal i samband med lokalvalen. Remember Khwezi, stod det alltså på ett av deras plakat. Att minnas Fezekile Kuzwayo handlar inte om Jacob Zuma, utan om något större och viktigare: Nämligen att uppmärksamma det helvete Fezekile och tusentals andra flickor och kvinnor utsattes för i exil och uppmanades att tiga om. Men också om den sexism och kvinnosyn som möjliggjorde behandlingen av henne före, under och efter rättegången och som förstörde hennes liv.  Tor Billgren, kritiker   Litteratur: "Khwezi" av Redi Tlhabi (2017) Jonathan Ball Publishers SA

Flickorna pratar om superhjältar och superkrafter. Erika vill kunna styra folks tankar, Elin är mer rimlig och tycker mest att folk ska vara snälla! Vi summerar vad ni lyssnare vill vara för superhjältar, en del er rimliga än andra. Elin har haft lite allergiska reaktioner och det är väl egentligen Erikas fel. Vi går också […]

Elin överraskar Erika med veckans ämne. I vanlig ordning blir det dålig stämning. Flickorna har varit igång, utbildat, varit på fest och planerat kommande år. Det har varit full rulle i veckan. Elin har ny parfym, men är det parfym eller är det Sambuca? Erika igår igenom 2017, var det ett bra år, eller vill […]

Hur kommer det sig att vi har så många skulpturer av nakna flickor i våra parker? Och varför står krigarkungarna från förr ännu idag kvar på våra torg? I detta avsnitt gästas Konst i Blekinge-podden av Marcus Sandekjer, chef för Blekinge museum och Torun Ekstrand, projektledare för Konst i Blekinge. De bägge funderar över hur statyer från förr står sig i ett modernt samhälle och vilka signalvärden de sänder till människor idag. Vi hör också Marcus Sandekjer berätta om uppståndelsen när han för några år sedan klädde på Flora, en skulptur av en liten naken flicka som står på Blekinge museums bakgård. Vi möter också Sofia Lenninger, kultur- och bibliotekschef i Sölvesborg och hör vad hon tänker om statyer av kungar och nakna flickor. Producent och programledare: Ola Hallqvist Musik: Jesper Norda

Det har varit födelsedagsvecka. En vecka med minst sagt blandad framgång. Festen som hölls var dock en tydlig framgång! Flickorna pratar om sin Tinder-fria vecka, att det nu är dags att blicka framåt Erikas födelsedag samt vad den kommande veckan har att bjuda på! Och vem är egentligen queen eller king of fistinghanden?

I veckans avsnitt har vi med vår bästa gäst hittills – Johanna! Veckan har varit lite sentimental och fylld av ketchup, whiskey och dejter. Flickorna avhandlar val, mat och Elins kommande födelsedag! Och vad är det egentligen som Johanna har gått runt med i håret?  

Flickorna hanterar en vecka där vardagen rätt tydligt kickat in på nytt! Den heta potatisen denna veckan är hård tandborste ja eller nej!? Det pratas även maskinparkar samt Elins rastlöshet. Och Dödsmens såklart!  

Denna veckan är Erika semesterfirare av rang! Flickorna diskuterar deras fem år av vänskap. Hur kommer det egentligen sig att deras vägar korsades? Vi går en sväng down memory lane och går igenom allt från nakna katter till nakna kockar. Programmet innehåller också den eviga frågan – vad är egentligen RIKTIGA chips?

Flickorna har varit på 90-talsfestival. i tolv timmar. Euforin är märkbar! Det pratas således om Dr. Alban, bara överkroppar och vad som gjorde 90-talet så bra. Annat som avhandlas är Elins lathet, pannkakor samt vad Erika ska göra på sin semester!

Lite Passé begav sig till Feministisk festival i Malmö för ett livesänt samtal med historikern Bolette Frydendahl Larsen om livet på danska uppfostringsanstalter för unga tjejer under 1900-talets första hälft. Varför ansågs flickorna i behov av vård och uppfostran och hur hanterade de mötet med dessa institutioner? Ett samtal om genus, historia och att vara på kant med samhällets förväntningar. Intervjun spelades in inför publik

Ny vecka, nya möjligheter till besvikelse! Elin är nu installerad i sin nya lägenhet. Erikas arm är beklädd av en uggla. Elin har också druckit åtta koppar kaffe och pratar i ett väldigt snabbt tempo. Flickorna har både hunnit med att bli ghostade, bestämma vad som händer kommande veckan och diskutera Elin´s stalkertendenser. Vi avhandlar […]

Flickorna plockar fram mackapären för lite inspelning efter en kväll på stan. Dock så uteblev succén med paprika-shots, så vi har valt att helt enkelt kalla detta för ett fullt normalt avsnitt! (Om en badandes granne vid 01:40 är normalt! Vi avhandlar midsommar, skrämda Tinderdejter och vad Erikas drinkar egentligen innehåller.  

Flickorna har ätit på restaurang och funderat på vad bläckfisk heter på olika språk! Veckan har i vanlig ordning flugit förbi. Erikas lägenhet har fått sig en liten ommöblering. Vem sorterar egentligen sina böcker efter färg!? Många funderingar, ni får givetvis nästan alla svar här!  

Flickorna är laddade för semester! Veckans händelse är givetvis Göteborgsvarvet,  vi har hejat på! Elin är förundrad över hur folk beter sig, mest på flygplatser. Och vad hände egentligen med Benelux?

Flickorna i Delsborns taxibil See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Gunnel Lindblom har arbetat som skådespelare och regissör i 65 år, både med teater och film. Just nu är hon aktuell som regissör på Dramaten. Hon intervjuas av Anneli Dufva. Gunnel Lindblom fyller 86 år i december och är välkänd efter ett långt och pågående yrkesliv. Hon har en lång, lång meritlista efter att ha arbetat som skådespelare och regissör i minst 65 år vid det här laget både med teater och film. Känd inte minst för sina roller i flera av Ingmar Bergmans filmer.  Hon föddes i Göteborg och utbildades på elevskolan vid Göteborgs Stadsteater 1950-53. Lindblom lockades av Ingmar Bergman till Malmö Stadsteater, där han var chef på 50-talet, och hon gjorde där en rad stora roller bland annat Gretchen i Goethes Faust och Solveig i Ibsens Peer Gynt. Hon gjorde också en rad filmer med Bergman som regissör. Och hade även roller i Mai Zetterlings filmer, Älskande par och Flickorna. Gunnel Lindblom  har både spelat och regisserat på tv-teatern och i radioteatern och hon har regisserat filmer som Paradistorg och Sally och friheten. Men hon har även regisserat teater i Norge och Danmark och hon har arbetat mycket på Dramaten där hon spelat i uppsättningar regisserade av såväl Ingmar Bergman, som Eva Bergman, John Caird och Staffan Valdemar Holm. Själv har hon satt upp bland annat Tjechov, Ibsen, Strindberg och Jon Fosse och nu senast Thomas Bernhards pjäs Ritter, Dene, Voss som spelas nu på Dramaten. Alla tre som är med i pjäsen är tidigare intervjuade i Teaterprogrammet: Staffan Göthe, Stina Ekblad och Irene Lindh. Snart har Gunnel Lindblom också premiär på en ny svensk kortfilm av Åsa Kalmér. I Möte om eftermiddagen spelar hon mot Sven-Bertil Taube i ett äktenskapsdrama som specialskrevs av Henning Mankell för Gunnel Lindblom och som också finns som Radioteater med just Lindblom. Gunnel Lindblom valde en bit ur Lorcas Fröken Rosita som sitt klipp. Av upphovsrättsliga skäl finns inte föreställningen att lyssna på.

Eric Linklaters barnboksklassiker får nytt liv på Dramatens scen- en visuell upplevelse och en frisk fläkt från en annan planet. Den skotske författaren Eric Linklater skrev boken om systrarna Dina och Dorinda mitt under brinnande krig.(1944). Systrarna uppmanas att vara snälla och lydiga. Annars kan en ond vind blåsa in  i deras hjärtan. De uppstudsiga flickorna gör helst som de själva vill; äter så mycket pudding och paj att de blir stora som ballonger, och provar Fru Häxelins trolldryck som förvandlar dem till kängurur. Tillsammans befriar de Silverfalken och Guldpuman ur djurparken och beger sig till Bombardiet för att befria sin pappa som kämpar för att störta diktatorn Hula-hu. Berättelsen är aktuell idag, även om den utspelas i en sagovärld, säger regissören Ellen Lamm och fortsätter: Det handlar om ett land med en diktator och förtryck på många olika plan. Föreställningen har ändå ett politiskt anslag eftersom det handlar om att tänka själv och det finns situationer där det är rätt att göra uppror. Flickorna är berättelsens hjältar. De befriar sin pappa och ett helt folk. De förmedlar ett tidlöst budskap: Våga mer! Ulla Strängberg ulla.strangberg@sverigesradio.se

Emma Cline (USA) i samtal med Ika Johannesson på Internationell författarscen 14 september 2016. Jingel av Sarah Riedel. Emma Clines romandebut Flickorna är en av de senaste årens stora litterära händelser. Med hyllningar från både kritiker, erkända författarkollegor som Richard Ford och TV-personligheter som Lena Dunham har endast 27 år gamla Emma Cline på kort tid blivit ett stort litterärt namn. Emma Cline växte upp i Sonoma, Kalifornien. Hon tog sin examen vid Columbia University i New York, och har fått noveller publicerade i The Paris Review, Salon, Tin House och O The Oprah Winfrey Magazine. 2014 fick hon Paris Reviews Plimpton Prize, som tilldelas nya skönlitterära talanger. Hon har varit skribent hos The New Yorker. Ika Johannesson är kulturjournalist och har bland annat varit verksam på Dagens Nyheter och Sveriges Radio. Johannesson var också chefredaktör på tidningen Sex och var med och startade tidningen Filter. Sedan 2013 arbetar hon på Kulturnyheterna i SVT.

Vad har Håkan Hellström och Kerstin Weigel gemensamt? De har båda gjort oss förbannade. Det här är avsnittet där vi lever upp till vårat namn och inleder med vad som gjort oss arga på sistone. Det är även avsnittet där vi har fått för lite syre. Eller kanske för mycket? Lyssna så förstår ni. Vi kopplar ihop Pojkarna och Hustrun med det manliga egots mystik, komplett med några skelett från våra egna garderober. Och så pratar vi om Meg Rosoff och Så har jag det nu, såklart! Bonus: Katta minns sitt deltagande i Stylingakuten. Happy listening!Recensioner Meg Rosoff, Så har jag det nu (som vi bokcirklar 5-6 juni) Jessica Schiefauer, Pojkarna Meg Wolitzer, Hustrun Veckans tips Ordets Akt – Tryckfrihetsförordningen 250 år – utställning på Kulturhuset i Stockholm Övriga böcker som diskuteras Monica Björk & Eva Kaijser, Svenska Hem: Den sanna historien om Fröken Frimans krig Lisa Jewell, The Girls (sv. titel Flickorna i parken) Anna Ahlund, Du, bara Elizabeth Hand, Generation Loss Bloggar som nämns Den där om Jenny Bokhora Andra tidsfördriv One tree hills opening credits (som Sofia sjunger på och Katta hävdar att det är The OC som låten är med i. Katta har fel fel fel). Katta i Stylingakuten 2004 (ack den ungdomen – youth is wasted on the young) Preacher Pride See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det är den folkliga musikkonsten och fiolen som är hans ärende på scenen - spelmannen och berättaren Thomas Andersson, som räddat mycket av den västerbottniska musiktraditionen. -Folkkulturen i Sverige har ju en tendens att alltid hamna litet vid sidan av, säger Thomas Andersson, spelmannen från Västerbotten som också är muntlig berättare, musiker och violinpedagog. Han har betytt väldigt mycket för berättarkonsten, folkmusiken och danstraditionerna - framför allt kanske i Västerbotten men även i övriga landet. För Thomas Andersson står det musikaliska kulturarvet verkligen i centrum. Han var med och startade gruppen Burträskara och bland hans berättarföreställningar finns t ex  Om lappspelmannens sorgeliga död, Flickorna från Fagertjörn, Finnforsrövarna, 1809 i kärlek och krig , Vittras polska och I en sal på lasarettet.

Regissören och skådespelerskan Gunnel Lindblom är ständigt aktuell - nu med en av huvudrollerna i en ny film och även med ett nytt regiuppdrag på Dramaten. Veckans gäst i Spotlight är Gunnel Lindblom, en av de stora på teaterscenen och inom filmen. Hon fick sin teaterutbildning i hemstaden Göteborg och därefter engagemang på Malmö Stadsteater under Ingmar Bergman-epoken på 50-talet. Samarbetet resulterade i en rad filmer, bland andra Jungfrukällan, Det sjunde inseglet och Tystnaden. Hon var också med i t ex Mai Zetterlings Älskande par och Flickorna. Samarbetet med Ingmar Bergman sträckte sig över mer än 50 år.Gunnel Lindblom har också själv regisserat film, som t ex Paradistorg och Sally och friheten. Hon har också regisserat teater och opera. 

När Anna var 13 år såldes hon mot sin vilja till flera män av en kompis som bara är ett par år äldre. Efter tumult i en lägenhet hos en 58-årig man kommer polisen till platsen. Det visar sig att en härva med våld, koppleri och prostitution måste utredas. Flickorna berättar att de brukar sälja sig och mannen erkänner att han brukar köpa sex. Ändå väljer åklagaren att inte väcka åtal. I många fall har ungas vittnesmål låg trovärdighet, vilket innebär att väldigt få åtalas och döms för sexuella övergrepp på barn. Men hur tänker och lever ett barn som inte blivit trott, när samhället valt att inte åtala förövaren? Anna berättar om sitt liv i dag, 4 år efter övergreppen.

När Anna var 13 år såldes hon mot sin vilja till flera män av en kompis som bara är ett par år äldre. Efter tumult i en lägenhet hos en 58-årig man kommer polisen till platsen. Det visar sig att en härva med våld, koppleri och prostitution måste utredas. Flickorna berättar att de brukar sälja sig och mannen erkänner att han brukar köpa sex. Ändå väljer åklagaren att inte väcka åtal. I många fall har ungas vittnesmål låg trovärdighet, vilket innebär att väldigt få åtalas och döms för sexuella övergrepp på barn. Men hur tänker och lever ett barn som inte blivit trott, när samhället valt att inte åtala förövaren? Anna berättar om sitt liv i dag, 4 år efter övergreppen.

I det här programmet intervjuas Märith Bergström-Isacsson, musikterapeut och verksam på Rett Center i Östersund. Vi pratar om hur musik påverkar vår hjärnas djupa strukturer och hur musik kan fungera som ett parallellt språk när vi inte har tillgång till ett vanligt talspråk. Rett syndrom är en medfödd utvecklingsneurologisk sjukdom som drabbar i huvudsak flickor. Flickorna föds och utvecklas normalt fram till 6-12 månaders ålder, men därefter går utvecklingen tillbaka. Det verbala språket påverkas och försvinner och barnen har svårigheter med autonoma nervsystemet med andningsstörningar och hjärtrytmsrusningar.  Märith berättar att musik är ett parallellt språk för oss människor och hur musik kan vara ett språk för de drabbade individerna. Barnen kan använda musik som första hjälpen medicin för att aktivera, lugna eller kunna sova.  Kontakt med Märith Bergström-Isacsson sker via Rett Centrum i Östersund eller via hennes hemsida www.musicare.se Ålborgs universitet musikterapiforskning Sveriges Akademiska Musikterapeuter På Exist.se hemsida lägger jag ut ordförklaringar på en del facktermer som används i programmet. Du når Kristina Bähr på kristina@exist.se eller kommentera på Hjärnpoddens sida på Facebook.      

Filmfotografen Rune Ericson gick bort tidigare i år efter ett långt liv i den svenska filmens tjänst. Känd både för sin uppfinningsrikedom och bildkänsla. Filmfotografen Rune Ericson har en lång meritlista. Han har både samarbetat med Mai Zetterling i hennes kanske mest uppmärksammade filmer som Nattlek, Flickorna och Amorosa och med Astrid Lindgren när flera av hennes böcker blivit film. Från Bröderna Lejonhjärta 1977 till Ronja Rövardotter och Rasmus på luffen. I 62 svenska filmer TV-serier är det Rune Ericson som stått bakom kameran och han har definitivt en plats i den svenska filmhistorien.Tidigare i år gick han bort 90 år gammal och nu uppmärksammar vi denne legendariske filmfotograf med ett program av Lennart Wretlind från 1998 med rubriken Att fånga blicken och känslan filmfotografen Rune Ericson berättar. Ett program som kanske särskilt handlar om det mycket speciella samarbetet han hade med regissören Mai Zetterling. Och med en ny introduktion av Kinos programledare Roger Wilson.

Under andra halvan av 1800-talet och fram till första världskriget var det många svenskar som emigrerade. De flesta tog sig till Amerika, men ett annat stort invandrarland som låg betydligt mycket närmare var Danmark. Man räknar med att runt 100 000 svenskar slog sig ner i grannlandet. Men där möttes de ofta av misstro och fördomar och de hamnade inte sällan på slitsamma jobb med låg status och bostäder med dålig standard. En del valde att åka hem igen, men inte heller det blev särskilt lätt eftersom man i Sverige trodde att de blivit moraliskt fördärvade i grannlandet. Särskilt svårt var det för de ensamma unga kvinnor som kom hem med ett utomäktenskapligt barn. Det fanns till och med ett uttryck som hette att man gjort en Danmarksresa och då var det just de här kvinnorna man syftade på. En av de många kvinnor som reste till Danmark under den här tiden var Nilla Wendel. Hennes ättling Anneli Gunnarsson har spårat henne i arkiven. - Nilla var min mormors mormor. Hon var född i augusti 1853. Hennes mamma hette Elsa och var född i en liten by som hette Näsum vid Ryssberget.  Elsa fick fyra utomäktenskapliga barn och träffade sedan fiskaren Lars Peter Wendel som var före detta artillerist men hade suttit som arbetsfånge i fem år på Malmö Slott som då var ett fängelse. Han hade troligtvis fällts för rån, berättar Annelie Gunnarsson. - En blåsig oktoberdag 1867 drunknar både Elsa och Lars Peter under en fisketur. Nilla var då 14 år och fick ta hand om sina småsyskon. 17 år gammal åker Nilla till Danmark.  Vad det var som gjorde att Nilla reste till Danmark vet vi inte idag. Men sannolikt var det för att söka arbete, för här i Sverige var det en bristvara vid den här tiden. De flesta som åkte över sundet kom från de lägre samhällsklasserna, ofta söner och döttrar till torpare, inhyseshjon och backstugesittare. Vad Nilla exakt jobbade med vet vi inte heller, men det mest troliga var att hon fick jobb som piga på landsbygden. Och när hon dyker upp igen i arkiven igen är hon 22 år gammal och har fått en liten flicka, Ida Josefina. - Och den här lilla Ida Josefina hade fallandesot, dvs epilepsi. Ingen far fanns registrerad utan Nilla åker tillbaka till Sverige och blir inskriven i Mjällby församling 1875. Och i ganska rask takt födde hon barnen Johanna, Per Emil och Julius Alfred Natanael. Och ingen av de här barnen har någon fader enligt dopboken, berättar Annelie Gunnarsson. - Man behöver ju bara omsätta det i dagens verklighet och tänka hur jobbigt hon hade det med de här barnen när hon åkte runt som piga och inte tjänade mer än till sitt uppehälle. Hösten 1882 lämnar Nilla bort sin förstfödde son Per Emil till artilleristen Sven Anders Ring och hans hustru, som troligtvis inte var släkt med Nilla. Sen var det tänkt att Julius, som är knappt ett år gammal, ska flytta till en annan fosterfamilj. Men Nilla ångrar sig när hon får ett erbjudande att flytta hem till makarna Ring med alla barnen. - Vid den här tiden hade Nilla blivit absolverad av kyrkan tre gånger, dvs fick syndaförlåtelse efter födseln av hennes "oäkta" barn.   1883 flyttar makarna Ring med Nilla och alla barnen till Jämshögs socken där Nilla har svårt att få jobb. Hon åker då igen till Danmark och även nu kommer hon hem efter några år med ett nytt barn, en liten pojke. Året därefter dör Ida Josefina i ett epilepsianfall bara tio år gammal. Och två år senare 1888 föder Nilla ytterligare son. Han är svag och dör två år gammal. Anledningen till att Nilla fick så många utomäktenskapliga barn vet inte Anneli, men kanske var det så att hon blev utnyttjad där hon arbetade som piga, spekulerar Annelie. Efter några ytterligare år träffar Nilla en 32 år äldre änkeman, torparen Sven Nilsson, som friar till Nilla. De gifter sig och lever tillsammans i tio år innan han dör.  - Därefter flyttar Nilla till Näsum där Nillas mor var född. Där framlevde hon sina sista år och dör 1936 och är 83 år gammal.  Att få lyfta fram en så stark kvinna från släkten, säger Annelie, känns bra. Hon redade ju ut allt och fostrade sina barn till bra människor, avslutar Anneli Gunnarsson.  Fördomar, misstro och arbete Svenskarna i Danmark möttes ofta av misstro och fördomar och de hamnade inte sällan på de jobb och i de bostäder som ratats av danskarna.  Och inte blev det lättare när de kommit hem igen. Svenskar som återvände från Danmark såg man ofta på med misstänksamhet, inte minst kvinnor som likt Nilla som vi hörde om, kom hem med ett utomäktenskapligt barn på armen.  Henning Bender är dansk historiker och har varit drivande i att bygga upp det danska emigrantregistret, och han bekräftar att de det var en ganska stor grupp svenska kvinnor som råkade illa ut i Danmark. Henning Bender berättar att han, när han var stadsarkivarie i Ålborg, gick igenom källorna för den offentliga bordellen som en gång i tiden fanns i staden och där är det alldeles tydligt att den fick sändningar av svenska flickor, främst från Halland och Skåne. De blev lurade på samma sätt som unga kvinnor från Östeuropa idag blir lurade in i traffickingverksamheten, säger han. Det var inga mängder av kvinnor men jag har definitivt sett exempel på det, säger Henning Bender. Också de svenska myndigheterna var bekymrade över de svenska flickornas öden i Danmark. I den svenska emigrationsutredningen från 1907 kunde man bland annat läsa det här: Man betänke emellertid den vanskliga ställningen för dessa stackars flickor, hvilka ensamma och oerfarna kastades in i ett liv och en omgifvning, där löshet och lättsinne i högsta grad florerade. Ett halft års vistelse i Danmark, plägade i allmänhet icke skada; flickorna voro då ännu försagda och höllo sig för sig själfva; men upprepades resorna år efter år, uteblefvo sällan de sorgliga följderna. Flickorna angrepos småningom af pyntesjukan, kastade sig alltmer obekymradt in i nöjeshvirveln och knöto bekantskaper med karlarna, som sedan bragte dem på fall. De kvinnor som flyttade hem till Sverige igen fick ofta rykte om sig att ha blivit lösaktiga och oregerliga. Det där är inget konstigt menar Henning Bender, det är mer en fråga om skillnad på stad och land, samma slags rykte uppstod omkring de danska flickor från Jylland som tog sig till Köpenhamn för att arbeta en tid. Han nämner symboliken som låg i att unga kvinnor som tillhörde de tjänande skarorna skulle ha sjalett på huvudet för att anses anständiga. Men under inflytande av storstadens annorlunda moral kunde de komma hem i hatt  - någon som en gång för alla bevisade hur förtappade de blivit. I absoluta tal så hamnade de flesta svenskarna i Köpenhamn men det fanns en plats där svenskarna utgjorde ett tydligt inslag, och det var på Bornholm. Vid sekelskiftet 1900 var över 6 procent av öns befolkning födda i Sverige. Så svenskarnas närvaro kändes nog mer påtagligt på Bornholm än på andra ställen i Danmark, tror Henning Bender. Det var främst folk från Blekinge och Skåne som tog båten över till Bornholm, som ju ligger så nära kusten att man klara dagar kan se den från den svenska kusten. Språket innebar inga stora problem, bornholmarna och sydsvenskarna förstod varandra bättre än folk från Österlen förstod stockholmska, eller för den delen bornholmarna förstod de jylländska dialekterna . Lönerna var mycket bättre i Danmark, och man kunde köpa hus till en rimlig kostnad, och inte minst, säger Henning Bender, så fanns det gott om ensamma unga kvinnor på Bornholm. Skälet till det var också det emigrationen. Massor av unga bornholmska män hade emigrerat till Amerika, rent procentuellt var det fler danskar från Bornholm som gav sig av än någon annan region i Danmark. Och när så de svenska unga männen kom till ön blev de flesta kvar och gifte sig med bornholmska kvinnor. De fyllde helt enkelt en lucka som hade uppstått. Många svenskar som kom till Bornholm var stenhuggare från Blekinge. De var eftersökta hantverkare som kunde välja att stanna kvar på den danska ön eller fara vidare till andra stenbrott i Europa. Men många andra förhoppningsfulla svenskar hade sämre förutsättningar. I Bornholms avis kunde man den 1 maj 1890 läsa om hur en last med ovanligt många svenskar , och bland dem många barn, hade anlöpt hamnen. Svenska tjänstefolk Under de senaste månaderna när ångfartyget har ankommit från Ystad har det medfört ett stort antal svenska tjänste- och arbetsfolk. Men idag ankom ett rent överväldigande antal, nämligen 112, varav en stor del vallpojkar och vallflickor. Grunden till denna stora invandring av svenskt tjänstefolk måste sökas i den omständigheten att landsbygdsborna i vintras minskade sin stab av arbetsfolk och nu måste vända sig till Sverige för att få folk. Sannolikt är det Bornholmförfattaren Martin Andersen Nexös beskrivning  av det svåra livet för den lille pojken Pelle Erövraren, som har format bilden av hur det var att komma till Danmark och Bornholm som svensk lantarbetare. Han och hans pappa Lasse hunsades och lurades och levde under usla förhållanden, i den skönlitterära boken. Också på Bornholm fanns mycket fördomar om svenskar, inte minst spred en läkare på ön åsikter om att de var hopplösa när det gällde intelligens, moralitet och renlighet. Men Henning Bender menar att det var tur för Bornholm att svenskarna kom dit. De var i allmänhet bättre utbildade och duktigare hantverkare än vad Bornholmarna var, säger han, men de svenska invandrarna hade ändå rykte om sig att stå för en massa kriminalitet och andra obehagligheter. I Sverige diskuterade man emigrationen till Amerika och Danmark. Det var ett problem att Sverige åderläts på så många unga människor, därför var svenska myndigheter särdeles irriterade över de danska agenter som for runt i Sverige och försökte locka svenskar att åka till Danmark. Det fanns flera olika slags agenter. Rederierna hade sina egna. De skulle locka folk att åka till Amerika via Danmark. Men det fanns också gott om danska agenter i som värvade svensk arbetskraft till de danska industrierna och lantbruken. Den svenska emigrationsutredningen var inte glad åt dem: Intet under att myndigheterna med bekymmer betraktade hela denna utvandring. Oviljan riktade sig särskilt mot de agenter, hvilka förmedlade anställandet av tjänstehjon i Danmark och hvilka själfva eller genom sina ombud reste omkring i bygderna och genom allehanda förespeglingar och loften lockade till antagande av tjänst därestädes, löften, hvilka, som erfarenheten visade, allt för ofta lämnades ouppfyllda. Det fanns många rötägg bland mäklarna, bekräftar Henning Bender , de gjorde vad de kunde för att lura svenskarna, och de danska myndigheterna  försökte sätta stopp för lurendrejerierna, genom att införa en resegaranti från 1868. Den som blivit lurad kunde klaga och få ersättning. Men för att det skulle fungera måste man ha koll på vilka som for över haven. Därför bokförde den danska polisen alla personer, oavsett nationalitet, som for från danska hamnar, till alla utländska hamnar, från 1868 till 1935. Och alla dessa uppgifter finns numer i en databas som är fritt tillgänglig på nätet.  Där kan man, om man har tur finna svenskar som köpte biljetter av danska reseagenters underagenter i Sverige, och som alltså inte syns i svenska emigrationsregister. Man hör ofta att Danmark var ett transitland för de svenska emigranterna, att man först tog sig till Danmark för att där tjäna ihop till reskassan, så att man kunde åka vidare till Amerika. Det är sant, säger Henning Bender att det fanns de svenska immigranter som gjorde så, men han konstaterar att majoriteten av dem som kom till Danmark och alldeles särskilt de som kom till Bornholm, faktiskt också stannade där. Eftersom man i det danska registret kan utläsa vilka personer som var födda i Sverige så kan man se att det var överraskande få som senare for vidare från Danmark till USA, säger Henning Bender. Och varför skulle de egentligen göra det, när det nu fanns så bra möjligheter att leva på Bornholm, frågar han retoriskt. Men så är det också idag så att de allra flesta familjer på Bornholm har åtminstone någon rottråd i Sverige – och Henning Bender utgör inget undantag  hans barnbarns far har ett svenskt namn efter en smed som kom till ön från Skåne 1888. I det danska Udvandrerarkivet finns en möjlighet att välja svenska som språk. Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare Patrik Paulsson och Peter Öberg slaktband@sverigesradio.se

Varje år görs det 300 anmälningar av så kallade hedersbrott och hedersrelaterat våld, men mörkertalet antas vara mycket stort. Konflikterna eskalerar under tonåren när flickorna börjar hävda sin rätt, och leder till misshandel, hot och i extrema fall mord. Enligt Mina Sedem som nyligen disputerade i psykologi på en avhandling om hedersbrott så finns det en gemensam psykologisk nämnare i alla de här konflikterna, nämligen rädsla. Flickorna är rädda att utsättas för våld och att inte få leva sina liv som de vill, mammorna är rädda för att ses som dåliga mödrar som inte klarar av att uppfostra döttrarna, och papporna är rädda för att mista sin manliga makt och för att drabbas av omgivningens hån. Genom att bearbeta och synliggöra de inblandades rädslor kan man förhoppningsvis förebygga att konflikterna eskalerar. I dagarna slutar många elever skolan och sommarlovet tar vid. För några av dem innebär det att de för ett tag slipper sina plågoandar - mobbing och trakasserier är ju tyvärr vardag för många elever. Men det finns en grupp av trakasserier som man nästan aldrig hör talas om, nämligen sexuella trakasserier mellan killar. I en rapport från kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet har rapportförfattaren Adam Jonsson intervjuat både elever och lärare, och han kunde då se att sexuella trakasserier mellan pojkar sågs som pojkstreck, men om samma trakasserier skedde mot en flicka sågs det genast som något mycket allvarligare. Programledare är Urban Björstadius.

Johanna spånar svåra ord och moderaternas partisekreterare Sofia Arkelstorp fick prata med Göinge-Flickorna via oss efter att hon hade twittrat att Sveriges Radio hade dödskallemärkt "Käre Mor". Johan pratade kommunikation och säkerhet.

Få saker är så kittlande som ett riktigt rejält magplask inför öppen ridå. När ska Rickard Hobert egentligen slippa oket av Tre solar? Och hur kunde en enda film, Flickorna, få en genial regissör som Mai Zetterling att vara borta från filmen i flera decennier? Nya Vågen dissekerar misslyckandets mekanismer. Varför har vissa kunnat profitera på sina fiaskon medan andra knäckts helt? Och vad är egentligen ett intressant misslyckande? Till vår hjälp har vi filmkritikern Ronny Svensson och Kulturradions Maria Edström och Måns Hirschfeldt. Vi har också läst den hyllade brittiska författaren Jenny Diskis nya roman om besinningslös idoldyrkan i 1500-talets Frankrike. Kritikern Marie Peterson och kulturradions Mikael Timm i studion. Dessutom är vår panel redo att ta sig an veckans kulturhändelser. I vår består den av kulturjournalisterna Martin Aagård och Elsa Westerstad och i veckans program gästas de av Alex Schulman, aktuell med en ny bok. Programledare är Clara Törnvall

. Maj Wechselmann är en av Sveriges mest produktiva dokumentärfilmare. Ständigt på plats där och när det händer nåt väsentligt - alltid redo att reta och peta på det som stör. Hon utmanar försvarsmakten eller patriarkatet eller både och. Hon lyfter fram orättvisor och katastrofer som glömts bort. Wechselmann började med filmer om flygplnet Viggen och Flickorna vid Marabou, nu sommaren 2010 har hon just blivit klar med sin senaste film "En liten antirojalistisk film". Följ med Lisa Bergström till Maj Wechselmanns balkong där de sitter och käkar jordgubbar...och pratar om allt från dödsångest till ubåtar. Maj Wechselmann är en av Sveriges mest produktiva dokumentärfilmare. Ständigt på plats där och när det händer nåt väsentligt - alltid redo att reta och peta på det som stör. Hon utmanar försvarsmakten eller patriarkatet eller både och. Hon lyfter fram orättvisor och katastrofer som glömts bort. Wechselmann började med filmer om flygplanet Viggen och Flickorna vid Marabou, och hennes senaste produktion heter Carl Bildt - en trovärdig man? Varför utreds Carl Bildt för folkrättsbrott? I somras hade hon just blivit klar med En liten antirojalistisk film. Det är i slutskedet av den produktionen som Kulturradion träffar henne. Följ med Lisa Bergström till Maj Wechselmanns balkong där de sitter och käkar jordgubbar...och pratar om allt från dödsångest till ubåtar. Programmet sändes första gången juli 2010.

LYSSNA! Fredag den 10 februari Klockan 4 på morgonen far vi iväg till Otjinene, ett litet samhälle 16 mil nordost om huvudstaden Windhoek. Härifrån härstammar Julias familj. Vi ska vara framme klockan sju när skolan börjar, därför denna tidiga timme. Patrick Kauta, en av Julias bröder kör oss i sin stora knallröda jeep. Patrick är advokat och dessutom farmägare. Över helgen ska vi bo på Patricks farm och hit kommer även Frieda Kautas äldste son som heter Uahena Kauta. Uahena betyder han som flydde och syftar på Julias pappa som gav sig iväg när han var 17 år. Vägen är puderfärgad av ihoppackad sand. Jag ser vildsvin korsa vägen, hjortar och antiloper. Telefonledningar kantar vägen mil efter mil och med jämna mellanrum upptäcker jag ljusbruna höga pelare. Vad är det? Milstolpar i bränd lera? Nej, pelarna ändrar form hela tiden, blir både högra och bredare. Och de visar sig var myrstackar, jättelika myrstackar. I Otjinene blir vi mötta av Julias faster Kaari Kauta, hon är också en av Friedas lillasystrar. Även Kaari är lärare. Skolan har friluftsdag och barnen är uppdelade på tre lag, zebrorna har vita tröjor, springbockarna har gula och antiloperna röda. Barnen springer fyra hundra meter barfota. Det är skolmästerskap och uttagning till distriktsmästerskapen. När några av barnen i publiken får syn på Julia och mig och att jag har hörlurar och en mikrofon flockas de runt oss och börjar genast att sjunga kristna sånger. Barnen sjunger jätte jättehögt. Kaari Kauta presenterar oss för några flickor som jag kan intervjua. Det är stekande hett, jag har glömt min hatt i Patricks bil så jag ber att få sitta i skuggan och prata med flickorna. De bor här på skolan i Otjinene, i enkla sovsalar. Två och två i varje säng. Flickorna tycker att det är bra att bo på internatet för då får de lära sig att göra saker själva. Men berättar också att även i den här skolan så slår lärarna sina elever, fast det är förbjudet med skolaga sen 1990 då Namibia i och med självständigheten. Vi besöker också den lokala kliniken i Otjinene. På väggarna sitter affischer som upplyser om hur viktigt det är att Hiv-testa sig. Väntrummet är ljust och enkelt, stämningen är varm och vänlig. Hantverkare spikar och hamrar och telefonen ringer. Jag får prata med en mamma och hennes lilla ettårige son och en barnmorska. Mamman, Valery Murirua berättar att förlossningen var så jobbig så detta blir hennes sista barn. Barnmorskan förklarar att hererofolkets kvinnor helst vill föda hemma, för de får enligt tradition inte skrika på förlossningen, och om de ändå skulle göra det så vill de inte att någon annan ska höra det på sjukhuset. Vi blir hämtade av Patrick, Julias bror och åker iväg till hans farm. Farmen heter Okando Membo och betyder ”Den lille mannen omgiven av sina djur”, berättar Patrick. Han köpte farmen för några år sen med hjälp av förmånliga lån från namibiska staten. Det är så det ska gå till när den svarta befolkningen successivt även tar över den ekonomiska makten i Namibia. Men det kommer ta långt tid, säger Patrick. Byggnaderna har tydlig kolonial stil, en stor villa, flera uthus och ekonomibyggnader. Färgen är aprikos, rappad fasad. Här stannar vi över helgen. Fler och fler av Julias familjemedlemmar möter upp, som mest är vi nog trettiofem personer. Många av gästerna sover i tält. Vi äter helstekt lamm, sitter i skuggan och pratar. På söndagen får jag vara med och försöka fånga in boskap som har rymt från farmen. Sen åker vi hem till Sverige igen. Reporter i Namibia Ylva Mårtens Foto: Julia Kauta Koyate och Ylva Mårtens

Auteur. Modernist i exil. Feminist. Civilisationskritiker.Nu visar Cinemateket i Stockholm många av regissören Mai Zetterlings filmer - Älskande par, Amorosa, Nattlek och den på sin tid av kritiken sågade Flickorna från 1968 som nu fått närmast kultstatus. I början av åttiotalet kom hennes uppgörelse med barndomen, Hollywood, moderskapet - självbiografien Osminkat. Mai Zetterling var skådespelerskan som avskydde sina roller, som tidigt lämnade Sverige, som av många ansågs obekväm och som hade svårt att finansiera sina sena projekt - bl.a The women who cleaned the world, filmen om den globala världsstäderskan som gör rent i Europa. Ett program av Katarina Wikars. .

En tredjedel av alla barn i Sverige växer upp med en familj som ser annorlunda ut än den traditionella kärnfamiljen. Några av dem har två mammor eller två pappor - eller både och. Hör dem berätta i Barnen på fredag. Sonja och Erik Edmar-Wenner har två mammor och pappor som delar på vårdnaden. De två paren Lars och Pontus Edmar och Annette och Lena Wenner bestämde sig för att skaffa barn tillsammans. För att få reda på vilka problem barnen kunde stöta på, intervjuade Pontus och Lars vuxna barn till homosexuella. Men de hittade inga tecken på att barn med homosexuella föräldrar skulle må sämre än andra. De kom fram till att den oro de kände för hur barnen skulle klara sig förmodligen var helt vanlig föräldraoro. Emanuel Murray är elva år. Han bor med sin storebror Johannes och sina två mammor i en lägenhet i Göteborg. - Man vill ju så klart ha nya vänner, säger Emanuel. Men då känns det som att man kan sumpa allting genom att berätta att ens föräldrar är homosexuella. För det finns ju de som har fördomar. Johannes är 18 år, och han tycker att det kan vara rätt ok att sticka ut. Men när han tar hem kompisar kollar han ibland att de inte har något emot homosexuella. - Ungefär som att jag kollar om de är hundallergiker, vi har ju två hundar, säger han. Vi bjuder också på ett reportage från Kvinnofolkhögskolans Montessoriförskola i Göteborg. Där arbetar pedagogerna med att förändra sin egen inställning till pojkar respektive flickor för att kunna hjälpa barnen att se alla sina möjligheter. Flickorna uppmuntras att ta plats, pojkarna att sätta ord på sina känslor. Programmet är gjort i samarbete med JMG, Institutet för journalistik, medier och kommunkation vid Göteborgs universitet. Producent Lollo Collmar.

En man med grått midjelångt hår och yvigt skägg blev sommaren 1988 känd som ledare för Sexsekten. Den då 64-årige Hans Scheike levde i ett polyamoröst förhållande med fyra kvinnor på en gård i Bergslagen. I en slags gröna-vågen-anda livnär de sig på kursverksamhet för personlig utveckling och smisk på stjärten som en förlösande terapimetod. För vuxna.Men bakom kulisserna döljer sig även en annan verklighet. Under våren 1988 sätter Scheikes kvinnor in en annons i tidningen: Vill du ha en sommar med åsnor och lärdomar?  Mamman till två elvaåriga tvillingflickor nappar på idén och en dag i juli får tjejerna ta tåget från Stockholm till Kopparberg för att åka på vad de tror ska bli ett åsneläger.Men på gården finns bara en 13-årig flicka, inga andra barn. Och det utlovade ridlägret blir långt ifrån vad de tänkt sig. Så de rymmer. Springer rätt ut i skogen. Livrädda. Många timmar senare hittas de av en bärplockare och hans dotter. Flickorna gråter när han frågar vad de gör där, mitt ute i skogen. I polisförhör berättar barnen vad de varit med om. Producerat av: Ida Lundqvist Sändes första gången: 10 maj 2009Dokumentären har uppdaterats.

En man med grått midjelångt hår och yvigt skägg blev sommaren 1988 känd som ledare för Sexsekten. Den då 64-årige Hans Scheike levde i ett polyamoröst förhållande med fyra kvinnor på en gård i Bergslagen. I en slags gröna-vågen-anda livnär de sig på kursverksamhet för personlig utveckling och smisk på stjärten som en förlösande terapimetod. För vuxna. Men bakom kulisserna döljer sig även en annan verklighet. Under våren 1988 sätter Scheikes kvinnor in en annons i tidningen: ”Vill du ha en sommar med åsnor och lärdomar?”  Mamman till två elvaåriga tvillingflickor nappar på idén och en dag i juli får tjejerna ta tåget från Stockholm till Kopparberg för att åka på vad de tror ska bli ett åsneläger. Men på gården finns bara en 13-årig flicka, inga andra barn. Och det utlovade ridlägret blir långt ifrån vad de tänkt sig. Så de rymmer. Springer rätt ut i skogen. Livrädda. Många timmar senare hittas de av en bärplockare och hans dotter. Flickorna gråter när han frågar vad de gör där, mitt ute i skogen. I polisförhör berättar barnen vad de varit med om. Scheike och hans kvinnor har utsatt dem för misshandel. Producerat av: Ida Lundqvist Sändes första gången: 10 maj 2009

Med Ylva Mårtens. Torsdag den 30 oktober kl 11.03 & 20.03 & fredag den 31 oktober 23.30 i P1.Programmet Vår mamma är tablettmissbrukare. Fyra döttrar berättar , som sändes den 16 oktober, väckte starka känslor. Lyssnare skrev brev, mailade och ringde till redaktionen. Veckans program är en uppföljning. Barnens reporter, Ylva Mårtens,  besökte en familj, som består av Jonna snart 18, Maria 16, Viktoria 11, Alexandra 9 år och deras mamma Karin. Barnen och mamman heter egentligen något annat. Flickorna berättade i programmet om hur det är att ha en mamma som är tablettsmissbrukare? Hur det är att ha socialassistenter som kontrollerar familjen varje fredag mellan 11.00 och 12.00?  Och hur det var hos jourfosterfamiljen? I veckans program besöker Ylva Mårtens Ersta Vändpunkten som är en en verksamhet för barn till missbrukare. Lena Wretman leder grupper med barn berättar om Vändpunktens arbete och målsättning. Efter programmet hörde många lyssnare av sig. Här nedan kan du lyssna på några exempel!- Dålig slaskjournalistik! Vi måste se till att barn har tillit till oss vuxna, tyckte en fostermamma som ringde till Barnen.  - Jag håller verkligen med er att denna grupp måste lyftas men är starkt kritisk till att låta barn medverka på det här sättet. Det finns således ett stort etiskt dilemma här. Är det verkligen ett barnperspektiv att låta barn gråta ut i radion?! skriver en Anne-Charlotte Münger, barnforskare i ett mail till redaktionen. Lyssna på svaret:   Ursula Rauhut, som är socialpedagog på Östragård, en öppen anstalt i Vänersborg, vill använda programmet ”Vår mamma är tablettmissbrukare” i en studiecirkel för pappor som sitter i fängelse. Lyssna! - ”Snuttifieringen” av samhällets sociala omhändertagande gått för långt. OK, det var inte bra förr heller när en enda socialsekreterare hade hand om multiproblemfamiljer, speciellt inte när denna person blev sjuk. skriver en fd socialarbetare. Läs fler inlägg på

Barnen med Ylva Mårtens. Torsdag 16.10. kl.11.03 & 20.03. Fredag 23.30 i P1.Vi fick ett brev till redaktionen: Hej, jag lyssnade på ert program om fosterhemsbarn och jag blev alldeles kall inom mig. Jag har själv vuxit upp på fosterhem, barnhem och ungdomshem och jag fattar inte att det är så lika i dag och för 30 år sen. Jag är 40 år. Nyligen var jag tvungen att jag själv placera mina barn hos en jourfamilj. Det var det värsta jag varit med om och jag har lovat barnen att det ALDRIG ska ske igen. Jag skulle läggas in på sjukhus för att sluta med mitt missbruk av värktabletter.  Min avgiftning  hade planerats länge. Först ville jag inte för socialtjänsten kunde inte erbjuda inskolning i jourhemmet. Men till sist gick soc med på att barnen fick träffa familjen 1 gång och barnen är 9 och 11 år. Vistelsen slutade med att barnen var där knappt en vecka och sen rymde de hem igen. Flickorna cyklade nästan 1 mil hem och var jätteledsna  tack för ett bra program. Hälsningar Karin” Barnens reporter, Ylva Mårtens,  besöker denna vecka familjen, som består av Jonna snart 18, Maria 16, Viktoria 11 och Alexandra 9 år. Barnen och mamman heter egentligen något annat. De berättar hur det är att ha en mamma som är tablettsmissbrukare? Hur det är att bo i ett hus  som kallas för socialfallshuset av vuxna  och barn i grannskapet? Hur det är att ha socialassistenter som kontrollerar familjen varje fredag mellan 11.00 och 12.00?  Och hur det var hos jourfosterfamiljen? Ylva Mårtens ringer upp en av de socialsekreterare som har kontakt med familjen. Här kan du lyssna på hela intervjun: OBS! Vi hade hoppats att lyssnarna skulle kunnat ringa vår telefonsluss med representanter från Ersta Vändpunkten men tekniken krånglade.  Ni som försökte ringa kan ringa direkt till Ersta Vändpunkten 08/714 62 16. Redaktionen fick också ett mail från en annan socialarbetare som jobbar med familjen. Han skriver så här:Hej Ylva!Jag delar dina tankar om att vi skall lyssna på barnen och inte prata över deras huvuden. Ett av våra viktigaste arbetsredskap är just att vi har barn och ungdomar i centrum. I princip deltar barn och ungdomar i alla våra samtal. Är inte barnen delaktiga får man inte igång någon riktig förändring. Jag vill inte medverka i ditt program för att den här typen av publicitet aldrig gagnar barn och ungdomar. Allt för mycket tid läggs av föräldrar till att skylla på alla andra. Den tiden skulle läggas på deras barn. Jag vet att barnen och familjerna är tillräckligt utsatta ändå.Mvh AAVad tycker du? Skriv till oss på Barnen, barnen@sr.se

Det finns hopp Kino har hittat de nya, spännande talangerna inom den svenska filmen. Dokumentären Maggie på balkongen skildrar massajkvinnan Maggies liv utan genrens vanliga ingredienser - integritetskränkning och offermentalitet. Möt svensk dokumentärfilms nya hopp, filmarna Ester Martin Bergmark och Mark Hammarberg i fredagens Kino. Kino undrar vad som döljer sig bakom flosklerna kring det nya Rookie-projektet. Vad räknas som experimentellt och nyskapande? Debuterande rookieregissören Petra Revenue vet i alla fall att hon aldrig vill bli en skitnödig demonregissör Och så frossar vi i Mai Zetterlings utskällda klassiker Flickorna från 1968 som nu kommer ut på dvd, och träffar den israeliske dokumentärfilmaren Yoav Shamir som i Flipping out följer unga israeliska soldater som knarkar ner i sig i Indien. Programledare Roger Wilson