POPULARITY
Den 10 maj 1940 gick Nazityskland till anfall mot Nederländerna och Belgien. Fem veckor senare undertecknade Frankrike ett vapenstillestånd med Tyskland, som då ockuperade två tredjedelar av landet.Adolf Hitler hade spelat högt igen – och vunnit. Den åldrande franska militära ledningen var inte förberedd på ett modernt, rörligt krig. I stället var de fast i ett defensivt tänkande, samtidigt som tyskarna rusade fram i Europa med sina pansarkolonner, radiosamband och anfallsflyg.Detta är det fjärde avsnittet i en serie av sju om andra världskriget från podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia, om orsakerna bakom Frankrikes nederlag 1940. Hur kunde en av Europas mäktigaste arméer lamslås på så kort tid? Vilka militära misstag begicks, och vilken roll spelade politisk instabilitet och defaitism?Våren 1940 betraktades Frankrike fortfarande som en av Europas starkaste militärmakter, och dess allians med Storbritannien skulle fungera som en motvikt mot Nazityskland. Men mellan den 10 maj och den 22 juni föll landet samman under den tyska blixtkrigstaktiken.Fransmännen förlitade sig på defensiva strategier med Maginotlinjen, en rad fortifikationer längs gränsen mot Tyskland. Man antog att om tyskarna anföll skulle det ske genom Belgien, vilket gjorde att huvuddelen av den franska armén placerades där.Den tyska offensiven – Fall Gelb – överraskade dock de allierade genom att fokusera på ett blixtsnabbt pansaranfall genom Ardennerna, en terräng som de franska generalerna trodde var omöjlig att passera med stora mekaniserade förband. När tyskarna bröt igenom vid Sedan den 13–15 maj blev den franska armén snabbt demoraliserad och splittrad.Den franska arméns sammanbrott var inte enbart militärt. Landet led av djup politisk splittring, och defaitismen var utbredd bland både politiker och militärer. Det franska ledarskapet, under premiärminister Paul Reynaud, var osäkert på hur det skulle agera. När situationen blev ohållbar avgick Reynaud den 16 juni och ersattes av marskalk Philippe Pétain, som omedelbart inledde förhandlingar med Tyskland.Efter kapitulationen delades Frankrike in i två zoner: den norra delen ockuperades av Tyskland, medan den södra delen, med Vichy som huvudstad, styrdes av den nya Vichyregimen under Pétain. Formellt var Vichyfrankrike en självständig stat, men i praktiken var det en vasallstat som samarbetade med Nazityskland. Regimen införde hårda restriktioner, anpassade sig till tysk antisemitisk politik och deltog aktivt i deportationer av judar till koncentrationsläger.Pétains beslut att samarbeta med Tyskland vilade på tron att det var det enda sättet att bevara viss fransk autonomi och undvika ytterligare lidande. För många fransmän sågs detta dock som förräderi, och Vichyregimen har kommit att symbolisera en skamfylld period i landets historia.Bild: Tyska Panzer I och Panzer II i en skog i maj 1940. Källa: Wikipedia, Bundesarchiv, Bild 101I-382-0248-33A / Böcker / CC-BY-SA 3.0Musik: Le Chant des Partisans (Motståndssången) – sången om befrielsen av M. Druon och J. Kessel; Anna Marly; Guy Luypaerts Le Chant Du Monde (1523). Internet Archive, Public Domain.Lyssna också på Det spektakulära anfallet på Eben Emael.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Viaplay och Tele2 har hamnat i luven på varandra och snart riskerar 770.000 tv-kunder hos Tele2 bli av med Viaplays innehåll. Digitalpodden analyserar konflikten och spekulerar huruvida de båda bolagens franska ägare kan lösa det hela. Vi pratar också om att Daniel Ek fortsätter satsa pengar från sina aktieförsäljningar i Spotify i försvarsteknik. Nu satsar han i en hemlighetsfull fond i Storbritannien, ihop med Saab och familjen Wallenberg, som leds av en gammal militär.
Efter den uppmärksammade våldtäktsrättegången som rör Gisèle Pelicot kommer krav internationellt på samtyckeslagstiftning. Samtidigt höjs nu röster om att den svenska samtyckeslagen är rättsosäker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: ”Sara”, som blev utsatt för våldtäkt 2018 strax efter att den nya samtyckeslagen kom i Sverige, hennes fall tog sig upp till högsta instans och HD-domen i hennes fall blev därmed vägledande, Muriel Trichet, företrädare för den franska kvinnorganisationen Nous Toutes, Laurent Laillet, psykiater som har gjort personlighetsprofiler på en majoritet av våldtäktsmännen i Mazanrättegången, Evin Incir (S), Europaparlamentariker, Stina Holmgren, jurist vid BRÅ som just nu gör en översyn av den svenska samtyckeslagen, Bengt Ivarsson, advokat, tidigare ordförande i Advokatsamfundet och en av experterna i samband med att man samtyckeslagen kom till, Jenny, mamma till en man som dömts för våldtäkt efter att samtyckeslagen kom till, Sarah Legrain, ledamot i den franska nationalförsamlingen för partiet La France Insoumise, Indira Jaisingh, indisk jurist som just nu driver ett fall i Indiens Högsta domstol där en kvinna anklagar sin make för våldtäktProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seReportrar: Cecilia Blomberg, Jonna Westin, Andreas Liljeheden och Naila SaleemTekniker: Tim KellermanProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se
Johanna Grüter på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och Branne Pavlovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi pratar om en historisk dom som slår fast att sex inte är en äktenskaplig plikt, en nyhet i Frankrike där det pågår en något försenad me too-våg.
Efter den uppmärksammade våldtäktsrättegången som rör Gisèle Pelicot kommer krav internationellt på samtyckeslagstiftning. Samtidigt höjs nu röster om att den svenska samtyckeslagen är rättsosäker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: ”Sara”, som blev utsatt för våldtäkt 2018 strax efter att den nya samtyckeslagen kom i Sverige, hennes fall tog sig upp till högsta instans och HD-domen i hennes fall blev därmed vägledande, Muriel Trichet, företrädare för den franska kvinnorganisationen Nous Toutes, Laurent Laillet, psykiater som har gjort personlighetsprofiler på en majoritet av våldtäktsmännen i Mazanrättegången, Evin Incir (S), Europaparlamentariker, Stina Holmgren, jurist vid BRÅ som just nu gör en översyn av den svenska samtyckeslagen, Bengt Ivarsson, advokat, tidigare ordförande i Advokatsamfundet och en av experterna i samband med att man samtyckeslagen kom till, Jenny, mamma till en man som dömts för våldtäkt efter att samtyckeslagen kom till, Sarah Legrain, ledamot i den franska nationalförsamlingen för partiet La France Insoumise, Indira Jaisingh, indisk jurist som just nu driver ett fall i Indiens Högsta domstol där en kvinna anklagar sin make för våldtäktProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seReportrar: Cecilia Blomberg, Jonna Westin, Andreas Liljeheden och Naila SaleemTekniker: Tim KellermanProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se
Längs floden Marne i norra Frankrike inleddes den 5 september 1914 ett av historiens mer avgörande slag. Nästan 2,5 miljoner franska, tyska, brittiska och belgiska soldater deltog i en kraftmätning som skulle kunna uppfattas som avgörande.Den tyska offensiven med mål att inringa den franska armén öster om Paris stoppades upp och i stället förvandlades västfronten till ett statiskt skyttegravskrig. Under en vecka dödades och skadades omkring 500 000 soldater.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden har Martin Hårdstedt och Peter Bennesved nått fram till Marneslaget i poddens serie om första världskriget.Den brittiska armén hade tillsammans med belgiska och franska styrkor fördröjt den tyska offensiven genom Belgien. Fransmännen hade efter den misslyckade offensiven in i Alsace-Lorraine återhämtat sig och genom kraftfull ledning från överbefälhavaren Joffre hunnit omgruppera och kunde stoppa tyskarnas försök att kringgå Paris och inringa hela den franska armén.Slaget blev dramatiskt och tyngden i det tyska anfallet var så stor att de brittiska och franska styrkorna var på gränsen till att övermannas. Chefen för en nyuppsatt fransk armé, den 9:e franska armén, generalen Foch meddelade i ett skede av striderna: ”Min högra flank är hårt pressad. Min center viker. Det är omöjligt att manövrera. Läget är utmärkt. Jag anfaller.” I dessa ord, möjligen en efterkonstruktion, sammanfattas det desperata läget. Det var inte frågan om att ge vika en meter. Då kunde hela fronten kollapsa.Förlusterna under slaget blev enorma. Artilleriet och kulsprutorna skadade och dödade hundratusentals soldater. Stridstaktiken kunde inte hantera de nya vapensystemen. Massiva linjeanfall mejades ner inom några minuter. Artilleriet skapade månlandskap där inget kavalleri kunde anfalla.När tyskarna fick klart för sig att det inte gick att bryta igenom och insåg att Schlieffenplanen, den operativa planen för att besegra Frankrike, hade misslyckats avgick Moltke som stabschef och Falkenhayn tog över. I efterdyningarna av Marneslaget inleddes en kapplöpning till Engelska kanalen som resulterade i nya blodiga slag – inte minst kring staden Ypres i Flandern. Fronten hade i november stelnat i en till synes ogenomtränglig skyttegravslinje.Bild: Tyska soldater (som bär karakteristiska pickelhuva-hjälmar med tygöverdrag) vid fronten under första slaget vid Marne under första världskriget, taget i september 1914. Möjligen iscensatt för kameran på grund av bärandet av medaljer, vilket enligt källan inte var vanlig praxis i strid. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Fransmännen har en lång och ärofylld historia av att vägra ta sig an nymodigheter. När övriga Europa förlustade sig i potatisen satt de sexuellt drivna fransmännen envist och vägrade anamma denna kulinariska nyhet. Man gick så långt att man införde en lag som förbjöd odling av potatis för mänsklig konsumtion. Frankrike hade, med andra ord, satt sin sista potatis.Men plötsligt händer något. En man, vars stora passion var potatisen, gjorde allt för att få den envise fransmannen att tänka om. Men vilka metoder använde han? Och var det han som lyckades?Spänningen är olidlig, nja kanske inte, när vi dyker tillbaka till Frankrikes gyllene 1700-tal.
Världsmästarna i pommes frites finns i Stockholm: Jorit Gras och Marvin Romein. Om tävlingen, om deras pommes frites, och om tillsatserna i de industritillverkade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jorit Gras och Marvin Romein driver Pom Friterie, en restaurang i centrala Stockholm, med fokus på pommes frites och cocktails. Jorit är kock, Marvin bartender.Båda kommer från Nederländerna, och har länge bott och arbetat i restaurangbranschen i Stockholm, där de också lärde känna varandra.Den 28 september avgjordes Championnat du Monde de la Frite, VM i pommes frites i Arras, en liten stad i norra Frankrike.– Fransmännen hävdar att denna region är pommes fritesens födelseplats, säger Jorit. Vi håller kanske inte fullt ut med om detta.Också i Nederländerna är pommes frites mycket populärt.– Frites är lika populärt i Nederländerna som i Belgien, säger Jorit.Och belgarna brukar betrakta pommes frites som något belgiskt. Potatisen — och pommes frites — är helt enkelt mycket viktig i hela denna region.De blev inbjudna att delta i tävlingen.Och de vann i kategorin ”världens pommes frites”, med sin pommes frites presenterad i en rätt på nederländskt vis.Jorit och Marvin berättar om tävlingen och förklarar hur de gör sin pommes frites. Från hur de väljer potatisen (som kommer från Marvins hemtrakter), till vad de gör med den fram till de två friteringarna.Det beskriver också vad som skiljer färsk pommes frites från djupfryst industritillverkad (och vilka tillsatser den innehåller), den vi hittar i butikerna, och också det som serveras på de allra flesta restauranger. För väldigt få ställen gör sin egen pommes frites.- Det är komplicerat och tar mycket tid. Och det är svårt att hålla jämn kvalitet.Vi testar också tre olika djupfrysta varianter från en vanlig butik.
Äntligen är sommaren slut och repet tillbaka. Det blir brevvänner, djurvänner, barnmisshandel, partysvensker, spyor och teckenspråk. Bland MYCKET annat. Har du ett skvaller som fler borde få höra? Maila det till kafferepetpod@gmail.comMissa inte vår månatliga systerpodd Cigarrummet. Bli prenumerant på www.underproduktion.se/cigarrummet8:49 - Teckenspråk13:50 - Inte deras barn16:30 - Brevvänner19:20 - Undervattenskonsert28:15 - I wish you a pleasant flight, Mr Alfredsson36:54 - Göran får nya skidor41:30 - Fransmännen, bartendern och Mamma Mu47:43 - Sprängd anka57:30 - En rökig dag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och Branne Pavlovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter den dödliga attacken mot en fotbollsplan i de av Israel annekterade Golanhöjderna i helgen, ökar oron för en eskalering av konflikten mellan Israel och Hizbollah. Israel har nämligen pekat ut milisgruppen som ansvariga för attacken, något Hizbollah förnekar.Sen pratar vi om vattenkvaliteten i Seine. Fransmännen har gett sig fan på att det kommer att gå att hålla OS-tävlingar i den kraftigt förorenade floden, men bara en dag innan det första simloppet ska hållas, är vattnet för snuskigt för att simma i.
I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” möter ni Peter Stormare! Peter behöver kanske ingen närmare presentation. En underbar människa och skådespelare som jobbat med giganter som Ingmar Bergman, Steven Spielberg, Bröderna Cohen och många andra. Plötsligt jobbar han med mig och Gunde i Fångarna på Fortet! Hans karaktär i tornet är Kapten Kaboom och han är helt ljuvlig! Tycker Peter är en alldeles briljant skådespelare, med nerv, närvaro och äkthet. Oavsett roll och sammanhang så är han där hundra procent. Det var så kul och energigivande för Gunde, mig och alla i det svenska teamet att uppleva vilken energi Peter tillförde under inspelningen. Fransmännen på fortet var alldeles till sig. Peter Stormare är en av de största internationella stjärnor de haft därute. Peter bidrog verkligen med en nytändning på alla plan, så namnet Kapten Kaboom är högst passande! Peters och mitt samtal spelades in en söndag i slutet av maj på mitt hotellrum. Ett samtal jag alltid kommer att minnas. Hoppas ni ska uppskatta det lika mycket som jag. Varmt välkomna till ”Så in i Själen”. Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Marcus TigerdraakeFölj denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok, samt välja att lyssna på podden reklamfritt, få tillgång till avsnitten och hela intervjuserier tidigare. https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen. Följ denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok, samt välja att lyssna på podden reklamfritt, få tillgång till avsnitten och hela intervjuserier tidigare. https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
12 juli. Fransmännen har valt koleran hellre än pesten. Spilld ekomjölk är ingenting att gråta över. Region Stockholms vårdvänstersväng blir katastrofal för vissa patientgrupper. Lydia Wålsten, Peter Wennblad och John Norell summerar veckan, under Andreas Ericsons ledning.
Gäst Johan Edlund! Avsnitt 193 av Travpodden. ∙ Summering av Elitloppshelgen med Johan Edlund ∙ Försök ett blev billigt efter påkörningen? ∙ Izoard, Idao, Horsy, Go on Boy och Borups Victory ∙ Förväntningarna på Francesco, Redén självkritisk ∙ Hur utvecklar man hästar på 1000-meters banor? ∙ Ett par av anledningarna varför vi tappar mot Fransmännen ∙ Räddningsplankan på spelet ∙ Fredagens nya koncept ∙ Lite andra röster från helgen ∙ Djungeltrummorna som saknar förankring …och mycket mer! En podcast från gamblingcabin.se Besök gärna för mer trav och speltips! Gå med i vår Facebookgrupp för gott snack, speltips, tävlingar mm..
Tisdag! Det blir jul, det blir kul, det blir franskt. Har du ett skvaller som fler borde få höra? Maila det till kafferepetpod@gmail.comMissa inte vår månatliga systerpodd Cigarrummet. Bli prenumerant på www.underproduktion.se/cigarrummet0:53 - En sjuk jävel5:44 - Fransmän8:14 - Juldagskväll i soprummet Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Tre gäster som älskar språk får lägga ut texten om sina favoritämnen. Är det en politisk markör att lägga sig till med ortensvenska fast man egentligen inte pratar det – eller är det ett tecken på att man är ett språkligt geni? Bör ortensvenskan slipas bort i den svenska skolan eller vore det ett rasistiskt övergrepp att tvinga på barn standardsvenska? Har ungdomar börjat språkslarva mer än tidigare generationer och vad innebär det i så fall för svenska språket att de inte vet hur man pratar eller skriver korrekt. Många universitetskurser lagt bort svenskan till förmån för engelskan, vad får det för konsekvenser för Sverige? Ett avsnitt med mycket kärlek, bråk och språk. Gäster: Anders Svensson, chefredaktör Språktidningen, Anna-Karin Wyndhamn, dr i pedagogik och Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Stockholms unversitet. Programledare: Nina Solomin
Joakim Lövgren gästar! Joakim Lövgren med tydlig info om sina V75-chanser. Därför hade han en svacka, hans nya marknadschef, webb-tv-satsningen, varför fransmännen har utvecklats, hur han matchar en topp-treåring, att inte turista på Solvalla och Jägersros succé. Även GS75 i TV4, kik på V75 Solvalla och fel lopp på V86. Travpoddens andelar hittar du här! En podcast från gamblingcabin.se Besök gärna för mer trav och speltips! Gå med i vår Facebookgrupp för gott snack, speltips, tävlingar mm..
För att höra hela detta avsnittet behöver du vara patron av Måndag. Bli det på http://patreon.com/mandag så får du höra när Armann sätter diagnos på Frankrike som befinner sig i normaltillståndet galenskap, Petrina ser fram emot fler seriösa reportage om AI-dejting, och Jofi går igenom konsekvenserna av att Casino Cosmopol stänger i Malmö och Göteborg. Och så lanserar vi ännu en teori om hundbullarna och får höra vad Oxford-studenter anser om att födas på en krogtoalett. Det är säsongspremiär på Under Jord på onsdag! Köp din biljett på http://underjord.nu nu nu! Nu finns ståuppshowen ÅRET ÄR 2023 med Johannes Finnlaugsson att köpa för en ynka hundralapp! In och kolla på https://underproduktion.se/jofistandup up up!
Tim, Habba och Jakob sätter sig och pratar igenom nyår, skidåkning bland osköna fransmän, Tims nära döden upplevelser på vägarna i snökaoset, generella abonnemangs-hot samt keshlow, meshna, bason och mycket mer! För att supporta podden via Patreon klickar du HÄR! För att supporta genom att köpa merch klickar du HÄR!
Dansbandsfokus i dag med Robert Fohlin, Peter Hecktor och Casper Ja(r)nebrink. Har Peter spelat i Kärrasand? Hur formerar vi mittfältet framöver? Dejans håll käften mål på The Dekihad! Är vi naiva? NEJ! Hur bra är Pedro Porro? Kommer vi någonsin vara så här glada efter 1p av 12 möjliga? Exakt vilka totalfotbollsspelare ska vi värva i januari? Eric Dier kärlek! Samt mycket mer! Tune in!
I Skeveriet Podcast längsta avsnitt hittills pratar Alexander och Charlie om Napoleon. Mannen som haft ett levnadsöde som ingen annan. Genom kaoset från den franska revolutionen klättra Napoleon till att bli Fransmännens Kejsare och dominera slagfälten som skulle ändra kontinenten för all framtid. Hans fall är minst lika episkt som hans resa till makten. Detta är Patreon-rekommenderat avsnitt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Ridley Scotts storfilm är här. Somliga jublar, andra retar sig på att historieskrivningen inte är exakt. Men hur närvarande är Napoleonfiguren i det franska samhället idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vilka avtryck har Napoleon satt i franskt samhällsliv och politik? Och vill fransmännen ens se en film om den gamla kejsaren på ENGELSKA??? Debattvågorna går höga i den franska medierna. Sveriges Radios korrespondent i Paris, Marie Nilsson Boij, och Christophe Premat, docent vid den franska institutionen på Stockholms universitet, vet mer.NYA VITTNESMÅL OM TERROR MOT UKRAINAS KULTURARVNyligen besökte flera ukrainska museichefer och arkeologer Medeltidsmuseet i Stockholm för att förläsa om hotet mot Ukrainas kulturarv. Och det handlar inte bara om stulna föremål eller ens bombade museer utan om regelrätt terror. Arkeologen Anna Yanenko berättar om små museer på landsorten, där rysk militär verkar ha prickskjutit dem sönder och samman. Kulturredaktionens Mattias Berg var på plats och träffade museifolket från Ukraina.”BOKEN OM U” - NY BIOGRAFI OM FÖRFATTAREN ULLA ISAKSSON, SKRIVEN AV HENNES BARNBARN”Boken om U” heter en alldeles ny bok med undertiteln ”Ulla Isaksson: ett liv, ett författarskap, en farmor” skriven av Malin Isaksson, författare till flera skönlitterära böcker och nu även till den här biografin. Malin Isaksson besöker P1 Kultur och berättar om arbetet med att förvandla ett stort antal kartonger med dagböcker, brev och manuskript till en läsbar berättelse om ett författarliv. Några av Ulla Isakssons mest kända titlar är ”Ytterst i havet”, ”De två saliga” och ”Paradistorg” men hon skrev även manus till Ingmar Bergmans film ”Jungfrukällan”.OBS-ESSÄN OM NOVEMBERHATETMånga svenskar tillbringar stora delar av året med att förbanna mörkret. Eva-Lotta Hultén är inte en av dem. I denna essä höjer hon ett varningens finger, för det artificiella ljusets lockelse.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj
Rapporter om museer som kan tvingas stänga och läskrisen bland unga har väckt frågor om svensk kulturpolitik gått fel. Den Paris-baserade journalisten Jennifer Paterson undersöker hur den historiskt sett starka kulturnationen Frankrike behandlar sina museer och boklådor. Inläsare: Johan Rabaeus
Vi har druckit en häftig blandning av drycker under helgen båda två och gjort typ samma saker. Tequila fortsätter öka så det knakar bort i väst? En (typ) ny version av öl?? Fransmän vaskar grejer igen??? Mer om detta och mer i avsnittet! Avsnittets ämne hanterar Vintages, en naturlig efterföljare från förra veckans ämne som var batcher. Vad är en Vintage och hur kan du som entusiast tänka om det? Som vanligt! Går vi igenom nästa veckas (v.23) släpp på Systembolaget. Lyssna gott! http://desnackaralkohol.com
Dagens ämnen: • En av programledarna har döpt sin dotter • Fransmännen tar det här med valborg på allvar • Värdelösa deklarationstips • Wolt kommer till Åland – bra eller anus? • Åland får en skattegränsrådgivare – flipp eller flopp? • 91 procents ränta • Kungligheter • Bankkollapser • Könsroller i film • Stallhagens kris • Deppiga hushåll • Vårstädning • Vacciner mot cancer • AI och mördarrobotar • Dumma algoritmer • Deprimerade fotbollstränare • Veckans hyllningar
Den 1 juni går flyttlasset till Yttersta för Conrad Lugaur och därmed kan han titulera sig Solvallatränare. Vi tar ett snack om anledningen till flytten och dessutom om nyförvärvet Tetrick Wania och de spännande starthästarna på Halmstads V75-omgång. En ursäkt levereras efter förra veckans övertramp och så bjuder pannkakskocken Lacke på nya luringar. 01.08 Conrad Lugauer är förväntansfull inför flytten 05.34 Tryggheten i att jobba ihop med Menhammar 10.20 Vad händer med de 102 hästar som finns i träning? 13.35 Conrad om Tetrick Wanias årsdebut och framtidsplaner 17.44 Conrad om chanserna på V75 23.38 Fransmännen strejkar när Malmrot ska till Rivieran 29.54 Ursäkten vi väntat på och hyllningen till Jorma 37.19 Lackes luringar till V75 på Halmstadtravet Gäster: Conrad Lugauer och Lacke Programledare: Jörgen Forsberg, Anders Malmrot och Markus Myron
Äntligen hade jag det stora nöjet att samtala med Harald Bohlin: den utan tvivel ledande kraften under Kjugekulls guldålder med hundratals första bestigningar—många stora klassiker idag—som Alla vill till himmelen, Tryggare kan ingen vara, Ahab och Ferdinand för att nämna ett fåtal. Harald tog sig även an att kartlägga Kjugekull och alla dess linjer, ett väldigt arbete som idag resulterat i tre strålande guideböcker, den sista av vilka jag själv hade den stora glädjen att få medförfatta. Vår konversation meandrar fram längs tidslinjen med många intressanta avstickare och berör allsköns klätteräventyr, eldsvådan på Skånes klätterklubb, minst sagt spännande trad- och aid bestigningar, guldåldern på Kjugekull och highballs som borstats ground-up, guideboks-skapande, sandpåsar, 120 på Kjuge, botox i fingertopparna och viktigast av allt Gnistan! – TIME-STAMPS – (00:00) – Intro (01:32) – Början: Cykel till Kullaberg (09:44) – Inomhusklättring och Tegelbruk (12:08) – Skånes Klätterklubb och Eldsvådan (18:18) – Gnistan (21:57) – Skånska-cupen (24:58) – Innan Kjugekull (28:38) – Existensminimum, 7b+ R/X (31:44) – Crash Test Dummy, A4 (36:56) – Risktagande, Highballs och Spottning (45:47) – Fallet i Snibe Stua (49:33) – Utvecklingen av Kvärk (51:55) – Rivstart på Kjugekull (58:55) – Highballs borstas ground-up (1:01:46) – Alla vill till himmelen, 7C+ (1:05:43) – Det okända (1:08:18) – Guideboks-skapande och Glädjen i att Dela (1:15:23) – Sandpåsar (1:19:44) – Den evinnerliga grad-diskussionen (1:24:26) – 120 på Kjuge (1:34:14) – Alla Kjugingar (1:35:48) – Hultastenen (1:39:01) – Fransmän på Besök (1:43:57) – Limma Grepp (1:45:34) – Etiken och ”In their hearts they know” (1:49:53) – Projektering och Nyturer (1:55:22) – Energins Utlopp tar Olika Former (2:00:32) – Botox i Fingertopparna (2:06:11) – Utvecklingen av Snibe Stua (2:12:55) – Titanic, 7B – PODCAST INFO – Alla avsnitt: https://anchor.fm/nilsasken Instagram: https://instagram.com/carl.nilsask/ YouTube: https://www.youtube.com/@nilsasken Hemsida: https://nilsasken610764299.wordpress.com/ – ÖVRIGT – YouTube - Carl Nilsask: https://youtube.com/@carl.nilsask
Är vi vad vi äter? I så fall är vi kanske illa ute. I alla fall om man få tro författaren Eiríkur Örn Norðdahl, som i denna fullproppade essä begrundar olika gruppers matvanor. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2016-11-17.Vetenskapsmän kan förvandla jordnötssmör till diamanter, men de kan inte hjälpa oss att smälta diamanter; vetenskapsmän kan fettsuga oss och förkorta våra tarmar, men om vi äter diamanter skiter vi ändå ut dom hela, oavsett om de är gjorda av jordnötssmör eller inte, det går inte att göra något åt.Den italienska futuristen F T Marinetti åt inte spagetti, för spagetti gör en dåsig, spaghetti gör en uppsvälld och slö och dåligt anpassad till att marschera ut i krig; den tyska nazisten Adolf Hitler åt inte djur på grund av att den tyska nazisten Adolf Hitler tyckte djur var mycket söta. Så var det, hur det nu kan komma sig, det var andra tider och en annan moral.Sionister gör bättre falafel än fascister men fascister gör bättre pastarätter, fascister gör helt hopplös havregröt och deras couscous är inte heller något att vara stolt över; skolfröknar gör bättre bakverk än lastbilschaufförer och lastbilschaufförer gör blodigare biffar och äter mer chips, äter mer majonnäs men det är troligare att skolfröknarna rör sin egen majonnäs.Nazister är ofta vegetarianer som äter mycket surkål, ofta tycker de mer om exotisk mat än de skulle önska, eller erkänna; nazister har ganska vanliga smaklökar och deras åsikt om vilka utav sionisterna som gör bästa falafeln är lika mycket värd som alla andras; Araberna kan inte veta allt och de äter inte stekt fläsk med persiljesås, det gör bara danskar, riktiga Prince-rökande Dansk-Folkeparti-Danskar med Dannebrogtatueringar på Christianacyklar. Hur det nu kan komma sig.Alla svenskar jag känner är glutenallergiker och/eller laktosintoleranta och/eller veganer, särskilt finlandssvenskarna, särskilt de som äter jästa bröd och inte surdegsbröd, särskilt de som dricker mycket öl och är uppvuxna i splittrade hem i områden där det nu för det mesta pratas Rinkebysvenska; tyskar äter stora korvar på små papperstallrikar under U-bahnstationerna i Berlin och sköljer ner dem med veteöl och majonnäs, vilken är rörd i en fabrik där tiotusen bayerska skolfröknar står vakt, dag och natt, och saltar majon med sina tårar; det sägs att de kubanska Montecristocigarrerna får sin unika smak från att bli lindade på låren av jungfrur; feta är inte feta om det inte är en grek som mjölkar geten och skyr är inte skyr om det inte produceras på en klippa mitt i Atlanten och Wasabi är nästan aldrig Wasabi utan bara grönfärgad pepparrot; statistiskt växte homosexuella män upp hos vegetarianer där de åt mycket färsk fisk, nyrensad och filead och försiktigt kokad. Hur det nu kan komma sig.Kommunister hävdade att folket kunde leva på potatis och frisk luft men sedan kollapsade Sovjetunionen och idag finns det inget sätt att skilja en kommunist från en cannabisrökande vegan med sojalatte i tofflor; på Grönland åt ingen frukt på tusentals år, kanske ett par blåbär, på sin höjd, och på en annan mindre ö livnärde sig Robinson Crusoe till stor del på sköldpaddsägg med ödesdigra konsekvenser för djurlivet i regionen, för proportionellt behövde Crusoe lika många sköldpaddsägg som en frystrålare behöver torskfiléer.Fransmän äter helst inte mat som kan förklaras på mindre än tjugo minuter, förutom den där killen som åt huvudsakligen kundvagnar och en tv-apparat men också ett helt Cessna 150 flygplan, inte för att det tar så kort tid att förklara, och i Spanien tillsätter falangisternas mödrar saffran och rökt paprika i nästan allting medan republikens internationella brigader äter tapas. I början dricker spädbarn inget utom bröstmjölk och bröstmjölken innehåller alla näringsämnen som den mänskliga kroppen behöver, hur det nu än kommer sig, inte minst de mycket tunga Omega 3-fettsyrorna, vilka barnen suger från sina mödrars hjärnor så att hjärnorna kan minska i vikt med upp till 25 procent om mödrarna inte tar hand om sig och dricker isländsk fiskleverolja, hur det nu kan komma sig; annars blir mödrarna mycket förvirrade och detta kallas på isländska att vara i "bröstdimma" och det är anledningen till att kvinnliga vd:ar har sådana låga löner. Den genomsnittliga mannen vare sig han är nazist, spädbarn, futurist, grönländare, fransman, vd, homosexuell och/eller något annat ja den genomsnittliga mannen äter ungefär 35 ton mat under sin livstid och slänger lika mycket i soporna. Ett ägg i munnen, ett i soporna; en croissant i munnen, en i soporna; en kebab i munnen, en i soporna och så vidare.I varje måltid en genomsnittlig människa äter finns det i genomsnitt 150 miljoner kilometer genetisk information, vilket är tillräckligt långt för att man skulle kunna stränga det hela vägen till solen. Inte för att det faktiskt vore möjligt, men ni kanske fattar. Hela vägen till solen. Men köttätarna då, frågar du kanske, varför säger han ingenting om köttätarna? Varför pratas det inget om dem som vill äta blodiga biffar, tartare de boeuf och gåslever? Vad hände med den hårda kritiken av korvar fulla med industrisalt, kycklingars levnadsvillkor och odrogade smågrisars kastrering? Vad skulle Adolf säga? Det finns kristna som inte äter räkor eftersom det är förbjudet i bibeln och det finns vegetarianer som äter kyckling för att kyckling är när man faktiskt tänker på det egentligen bara broccoli som lägger ägg.De som skippar kolhydrater i sin diet kanske går ner i vikt men de svälter också sina hjärnor och ingen vill egentligen ligga med idioter. De som har förvärvad diabetes måste leva med djupa fördomar från dem som har medfödd diabetes. Människor som kräks en stor del av det dom äter får föga förståelse i samhället. De som livnär sig på kaffe och cigaretter ser ner på dem som tycker de är för fina för att röka. Isländska bönder äter främst blodpudding, och därför är de så bra på att förutspå väder och prata med djur; feta människor ljuger om hur mycket de äter, det sägs att de till och med äter i någon sorts slummer ett moln av fetma och förtränger ständigt vad de köper, vad de lagar, vad de lägger på bordet, stoppar i sig och till sist skiter ut.En stor del amerikaner far illa av det som kallas för "chinese food syndrome" och kännetecknas av en omätbar känslighet för MSG; de stoppar i sig choklad om nätterna, vitaminberikade chiafrö-shakes på dagen och kyckling-nuggets till middag, lyckliga kyckling-nuggets som går fritt utomhus. Experter påstår att man aldrig borde äta något som ens "farmor inte kunde ha haft i sitt skafferi". Experter påstår att man aldrig borde äta något man är för lat för att laga från scratch. Algeriska rebeller påstår att de har fått fullt upp med hälsofascismen och äter nu bara cocoa puffs i protest.Men pedofiler då? Vad äter pedofiler? Äter de kanske barn? Är det ingen som vet? Äter dom kanske i hemlighet? Och hur är det med miljonärer, äter de i förhållande till sina inkomster, eller är det de fattiga som gör det? På dessa frågor, liksom på så många andra, finns det kanske inga svar, men det kan vara viktigt att man frågar ändå, att man visar lite uppmärksamhet för vad det är vi stoppar ner i våra svalg.Eiríkur Örn Norðdahl, författare (essän sändes för första gången 2016)
Middagskulturen skiljer sig i olika delar av världen. Fransmännen sitter länge och det kan bli både tre och fyra rätter plus en ostbricka efteråt. Det får ta tid helt enkelt. Hur är det hos dig? Vad har du för middagsrutiner? Hur ser det ut vid ert middagsbord på kvällen? Äter alla i familjen vid olika tider beroende på när man kommer hem från jobb, eller är på väg till en fotbollsträning? Hur ser du på detta med att äta tillsammans - är det viktigt tycker du? Många föräldrar har delad vårdnad av sina barn - hur ser det ut för den föräldern den barnfria veckan? När barnen flyttat hemifrån och du har ett mindre hushåll - vilken energi lägger du då ner på middagarna? Det kan ju också förekomma olika födoämnesallergier, lagar du specialkost till flera familjemedlemmar, hur kan det se ut? Vad betyder middagen för dig? Samlas ni tillsammans hela familjen på kvällen och äter tillsammans och sitter länge och pratar om hur dagen varit? Eller kastar ni i er en uppvärmd pizzaslice? Vad betydde middagsstunderna för dig som barn, vad minns du? Berätta!Programledare: Lisa FribergKarlavagnen startar kl 21.40, telefonslussen öppnar kl 21.00 . Ring 00 - 22 10 30. Du kan också mejla oss redan nu karlavagnen@sverigesradio.se. Eller söka upp oss på sociala medier och dela med dig av dina erfarenheter.Producent: Monika BohmanAnsvarig utgivare: Markus Boger
Författaren till succéromanen Je m'appelle Agneta berättar om kärleken till Frankrike, om maten, sinnligheten och vikten av att umgås. Och att det går utmärkt att leva på samma sätt här hemma. Kärlek till det franska går tillbaks till barndomens resor med familjen. Av någon anledning gjorde Frankrike starkast intryck.Men nyckeln in i det franska var när Emma Hamberg på senare år blev ihop med en kille med en stor fransk släkt. - Jag kom in i en värld som på riktigt har förändrat mig, säger hon. Ett liv med långa middagar och luncher som håller på till långt in på natten.De upplevelserna ledde till såväl romanen Je m'appell Agneta, som den nya boken Au pif. En kokbok som också berättar mer om livet i det gamla kloster i södra Frankrike som stod modell för romanen. Med böckerna vill Emma inspirera oss till att hitta en liknande livsstil.- Sinnlighet. Att duka vackert, att gå de vackraste omvägarna, äta gott och inte bara tänka på att det ska vara nyttigt.- Fransmän och svenskar lever lika länge, berättar hon. Vi äter nyttigt, är livrädda för smör, vin och ostar. Och träningen går före långa middagar. Fransmännen är skeptiska till sport, äter ost varje dag, dricker massor med vin, kanske till och med tar en morgoncigarett till sitt kaffe. Och ändå lever de lika länge som oss.- Den magiska ingrediensen i det franska livet är att de äter tillsammans. Tillsammans är nyttigare än allt det andra.
Följ oss på Instagram: @TMD_PODD @Emilioaaraya @Rosannacharles Musik i avsnittet: Move - The Mamas Vogue - Madonna Si Tu Vois Ma Mére - Claude Luter et son orchestre Sexual Healing - Marvin Gaye Is This Love - Bob Marley Your Design - Sofia Hoss
Följ oss på Instagram: @TMD_PODD @Emilioaaraya @Rosannacharles Musik i avsnittet: Move - The Mamas Vogue - Madonna Si Tu Vois Ma Mére - Claude Luter et son orchestre Sexual Healing - Marvin Gaye Is This Love - Bob Marley Your Design - Sofia Hoss
I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” möter ni Peter Stormare! Peter behöver kanske ingen närmare presentation. En underbar människa och skådespelare som jobbat med giganter som Ingmar Bergman, Steven Spielberg, Bröderna Cohen och många andra. Plötsligt jobbar han med mig och Gunde i Fångarna på Fortet! Hans karaktär i tornet är Kapten Kaboom och han är helt ljuvlig! Tycker Peter är en alldeles briljant skådespelare, med nerv, närvaro och äkthet. Oavsett roll och sammanhang så är han där hundra procent. Det var så kul och energigivande för Gunde, mig och alla i det svenska teamet att uppleva vilken energi Peter tillförde under inspelningen. Fransmännen på fortet var alldeles till sig. Peter Stormare är en av de största internationella stjärnor de haft därute. Peter bidrog verkligen med en nytändning på alla plan, så namnet Kapten Kaboom är högst passande! Peters och mitt samtal spelades in en söndag i slutet av maj på mitt hotellrum. Ett samtal jag alltid kommer att minnas. Hoppas ni ska uppskatta det lika mycket som jag. Varmt välkomna till ”Så in i Själen”. Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Marcus Tigerdraake Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.
Sveaborgs kapitulation i maj 1808 mitt under kriget mot Ryssland är ett av de mest kända historiemoraliska problemen i svensk historia. Kommendanten Cronstedts kapitulation är ett mysterium ända in i modern tid. I enlighet med den svenska krigsplanen sattes en stark garnison in på Sveaborg utanför Helsingfors och fältarmén retirerade mot norr. Tanken var att när våren kom inleda ett motanfall med Sveaborg som brohuvud i södra Finland. Det blev aldrig så. Fästningen kapitulerade i maj 1808. Ansvarig för beslutet var kommendanten Carl Olof Cronstedt som genom kapitulation kom att gå till historien som förrädaren på Sveaborg. I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden diskuterar historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved Sveaborgs tillkomst och betydelse som fästning i det svenska riket. Finska krigets utbrott i februari 1808 var en konsekvens av de snabba och i många fall oförutsägbara omkastningarna i det storpolitiska spelet under Napoleonkrigen. Fransmännens kejsare Napoleon och den ryske tsaren Alexanders uppgörelse i Tilsit sommaren 1807 bäddade för det ryska anfallet på Sverige som kom vårvintern 1808. Fästningen Sveaborg var på många sätt en unik skapelse med sitt havsnära läge och koppling till skärgårdsflottan som utvecklades vid samma tid. Självklart står kapitulationen och Cronstedt som person i centrum för avsnittet. Varför gav han upp? Var han köpt av ryssarna? Vilka misstag gjorde han? Var situationen hopplös? Hur ska vi bedöma hans val i efterhand? Var kapitulationen ett psykologiskt drama? Fanns det separatister på fästningen som verkade för en finsk anslutning till Ryssland? Frågorna är många. En viktig fråga är vilka konsekvenser fästningens kapitulation egentligen fick. Det går att argumentera för att kriget inte alls var avgjort på grund av fästningens kapitulation. Det fanns goda möjligheter för den svenska krigsmakten att trots förlusten av fästningen vända kriget och tvinga ut ryssarna ur Finland. I efterhand har historikerna sett lite olika på händelsen. En del har betonat att det handlade om ett förräderi. Andra har varit mer förlåtande och till och med uppfattat Cronstedts beslut som klokt och insiktsfullt. För en generation av fennomaner och finsk nationella blev kapitulationen och det svenska nederlaget 1809 som resulterade i att Finland blev ryskt någonting positivt. En början på vägen mot finsk nationell självständighet. Men det synsätt kan ifrågasättas som en grov efterkonstruktion. Lyssna också på Finska Kriget – När Sverige förlorade sin östra rikshalva och Stora ofreden – ryska ockupationen av Finland 1713-21 Bild: Utsikt över Sveaborg av Augustin Ehrensvärd, public domain See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
* ”Född utan skor"* ... fast inte på Östermalm ... * Fransmännen toppar aldrig till PdA ...* "Trivs bra i uppförsbacken"* Lax 28 dagar i sträck ...* Att inte bottna som krönikör* Axevallas succé* Norges allra bäste?* Vi ber er, Jägersro! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Filip Sjöström om första maj-tåget: “Vi vann”. Hallengren vill ha kvar restriktionerna – efterlyser “nytt normalläge”. Pensionärer rasar över vaccinationspass. Kanada godkänner covidvaccin – för 12-åringar. Molekylärbiolog: “Massvaccinationerna måste avbrytas nu”. Medicinsk apartheidpolitik blir verklighet i Danmark. Regeringen vill lagstifta om fängelsestraff för deltagande i “organiserad rasism. Wallenbergfamiljen skapar nytt maktbolag. Australien: Långa fängelsestraff för brott mot covid-restriktioner. Florida avbryter alla covid-restriktioner. AIK-fansen hyllas för sin protest mot coronapolitiken. SR-journalist inledde förhållande med radikal islamist. Fransmännen tror att inbördeskrig är att vänta. Efter avstängningarna från Facebook och Twitter – Trump lanserar ny plattform. Sändningen sponsras av teuton-systems.com och dalwebb.se . För fler nyhetsuppdateringar besök nyadagbladet.se . Nya Dagbladet - Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning. Ansvarig utgivare: Markus Andersson. För att säkerställa att vi kan fortsätta med sändningarna - swisha gärna ett stöd till123 611 30 21. Tack för ditt bidrag!
Vid upprepade tillfällen har fackföreningsmedlemmar i Frankrike låst in sina chefer när de inte kommit överens. Vilket resultat får det? Dessutom - rörpostens historia och Thomas hönshållningstips. I förra veckan blev några chefer på en fransk bildelsfabrik inlåsta av uppretade fackföreningsmedlemmar som menade att ledningen varit ovillig att inleda en dialog om en väntad fabriksnedläggning. Det är inte första gången som chefer blivit inlåsta av facket i just Frankrike. Vad beror det på? Att flera franska fackförbund inte drar sig för konfrontation? Varför har svenska LO valt en annan väg? Vi gästas av Teresa Küchler som bevakar Frankrike för Svenska Dagbladet och Oscar Ernerot, internationell sekreterare på LO. Det ska utredas om rörposten i Rosenbad har en framtid. Rörposten hade sin storhetstid under decennierna kring förra sekelskiftet. Även fast vanlig post delades ut flera gånger om dagen skickades blixtsnabba meddelanden med tryckluftsdriven rörpost i storstäder som Paris och Berlin. Varför? Flera stora sjukhus har investerat miljoner i nya supersnabba rörpostsystem. Varför är rörposten överlägsen människan när det handlar om att transportera blod och provsvar? Jonas Eriksson, teknikchef på Akademiska sjukhuset i Uppsala medverkar tillsammans med Anders Lindeberg-Lindvet, intendent på Tekniska museet. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist Research: Julius Bäckman
I detta spännande avsnittet av aktualitets och populärkulturpodden Coffehpodden pratar vi om studieminnen, iaf festminnen. Muppiga fransmän, ojjar oss för coronans inverkan på samhället i de långa loppet. och mycket mycket mer. Joina vår discord på http://discord.gg/YqMa74K Ni kan kontakta oss på coffehpod@gmail.com --- Send in a voice message: https://anchor.fm/coffehpodden/message
Nyheter direkt från Paris på medelsvår franska. Fransmännen är återigen isolerade i sina hem då coronasmittan tar fart en andra gång. Vi intervjuar ungdomar om deras liv under denna andra omgång av hemkarantän. Vi undersöker om klichéerna i serien Emily in Paris stämmer överens med verkligheten och lyssnar på musik från serien: låten Magnifique med Juniore.
Nyheter direkt från Paris på lätt franska. Fransmännen är återigen isolerade i sina hem då coronasmittan tar fart en andra gång. Vi intervjuar ungdomar om deras liv under denna andra omgång av hemkarantän. Vi undersöker om klichéerna i serien Emily in Paris stämmer överens med verkligheten och lyssnar på musik från serien: låten Magnifique med Juniore.
Nyheter direkt från Paris på lätt franska. Fransmännen är återigen isolerade i sina hem då coronasmittan tar fart en andra gång. Vi intervjuar ungdomar om deras liv under denna andra omgång av hemkarantän. Vi undersöker om klichéerna i serien Emily in Paris stämmer överens med verkligheten och lyssnar på musik från serien: låten Magnifique med Juniore.
Nyheter direkt från Paris på medelsvår franska. Fransmännen är återigen isolerade i sina hem då coronasmittan tar fart en andra gång. Vi intervjuar ungdomar om deras liv under denna andra omgång av hemkarantän. Vi undersöker om klichéerna i serien Emily in Paris stämmer överens med verkligheten och lyssnar på musik från serien: låten Magnifique med Juniore.
Panelister: Maria Wetterstrand, Henrik Jönsson och Daniel Suhonen. Slutfestat på nattklubbar, bort med särregler för 70-plussare, Frankrike hedrar sin halshuggne lärare och Sverige stoppar Huawei i 5G-nätet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Panelister: Maria Wetterstrand, Henrik Jönsson och Daniel Suhonen. Slutfestat på nattklubbar, bort med särregler för 70-plussare, Frankrike hedrar sin halshuggne lärare och Sverige stoppar Huawei i 5G-nätet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Låt folk dansa - eller förbjud dem. Fransmännen är att föredra framför präktiga Emily in Paris. Och David Attenborough får oss att förstå hur man bäst hanterar det sjätte massutdöendet vi står inför - genom meditation.
Under 1930-talet vann ondskan mark i Tyskland. En mindre berömd ondska, som det sällan refereras till i vår samtid, som för många bönder på franska landsbygden var mer närvarande och mer skrämmande än vad som föregicks på andra sidan landsgränsen, stod moder jord för. Dåligt väder gav dåliga skördar. Resterna av den förlorade generationen fick ta hand om den förlorade vingenerationen. Snart blev situationen än värre. Den förstnämnda ondskan spred sig och invaderade riket. Men en sak hade tyskarna inte räknat med: Fransmännen hade en lång tradition av vin och krig.Det må vara lätt att kuva ett land - men omöjligt att kuva en vinkultur.
Lyssnarfrågor, Anil Murthy, APV, truppen och Javi Gracia är bara ett litet axplock av saker vi tar upp i detta avsnitt.
Lyssnarfrågor, Anil Murthy, APV, truppen och Javi Gracia är bara ett litet axplock av saker vi tar upp i detta avsnitt.
Lyssnarfrågor, Anil Murthy, APV, truppen och Javi Gracia är bara ett litet axplock av saker vi tar upp i detta avsnitt.
Nyheter direkt från Paris på medelsvår franska. Fransmännen gläds åt nyheten att den 11 maj 2020 äntligen få lätta en smula på restriktionerna - men riktigt som förut blir det ändå inte. Vi hör vad Amélie tycker om kravet att bära mask, och Nicole berättar hur hon finner tröst i musiken under coronakrisen. Veckans musiktips är låten "Bieffekter" av slam-artisten Grand Corps Malade - en låt som handlar om hoppet om en mer rättvis värld efter corona.
Nyheter direkt från Paris på lätt franska. Fransmännen gläds åt nyheten att den 11 maj 2020 äntligen få lätta en smula på restriktionerna - men riktigt som förut blir det ändå inte. Vi hör vad Amélie ser mest fram emot, och Nicole berättar hur hon finner tröst i musiken under coronakrisen. Veckans musiktips är låten "Bieffekter" av slam-artisten Grand Corps Malade - en låt som handlar om hoppet om en mer rättvis värld efter corona.
Nyheter direkt från Paris på lätt franska. Fransmännen gläds åt nyheten att den 11 maj 2020 äntligen få lätta en smula på restriktionerna - men riktigt som förut blir det ändå inte. Vi hör vad Amélie ser mest fram emot, och Nicole berättar hur hon finner tröst i musiken under coronakrisen. Veckans musiktips är låten "Bieffekter" av slam-artisten Grand Corps Malade - en låt som handlar om hoppet om en mer rättvis värld efter corona.
Nyheter direkt från Paris på medelsvår franska. Fransmännen gläds åt nyheten att den 11 maj 2020 äntligen få lätta en smula på restriktionerna - men riktigt som förut blir det ändå inte. Vi hör vad Amélie tycker om kravet att bära mask, och Nicole berättar hur hon finner tröst i musiken under coronakrisen. Veckans musiktips är låten "Bieffekter" av slam-artisten Grand Corps Malade - en låt som handlar om hoppet om en mer rättvis värld efter corona.
Det här är berättelsen om Napoleon Bonapartes väg till tronen. En hård general som ledde blodiga anfall, men som kunde bryta ihop av ett obesvarat kärleksbrev. Redaktionen för det här avsnittet består av: Cecilia Düringer - programledare och manus Marie Fjellborg - research och manus Emilia Mellberg - producent Pablo Leiva Wenger - scenuppläsare Julia Öjbrant ljuddesign och slutmix Medverkar i avsnittet gör också Thomas Roth, militärhistoriker. Vill du veta mer om Napoleon ? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet: Adam Zamoyski Napoleon: The Man behind the Myth Andrea Stuart Joséphine: Fransmännens kejsarinna Andrew Roberts Napoleon: A Life Ida M. Tarbell A Life of Napoleon Bonaparte Oscar Browning: The Boyhood and Youth of Napoleon: 1769-1793 Robert B. Asprey - The Rise of Napoleon Bonaparte
Fransmän fuskar med de obligatoriska intygen för att få köra bil, enligt Thierry Blasco, polischef i Chessy, öster om Paris. En timme max och bara en kilometer bort det är Frankrikes begränsningar för att vistas utomhus för att hindra spridningen av coronaviruset. Bilförare måste kunna visa upp ett papper där man själv kryssat i varför man är ute och när man gick ut, men det fuskas med deklarationerna, berättar polischefen i Chessy, Thierry Blasco, 50. Vissa bilister har ett papper och en förklaring för varje timme. Vi stoppar personer som har både tre och fyra intyg i fickan, berättar Thierry Blasco. I coronadagböckerna följer vi hur vardagen och livet påverkas av covid-19. Alice Petrén alice.petren@sverigesradio.se
Nyheter direkt från Paris på medelsvår franska. Fransmännen lagar mycket mat under coronakrisen. Darius delar med sig av ett recept. Och så tipsar Chloë om vad som inspirerar henne i karantänen - bland annat en känd svensk film....
Nyheter direkt från Paris på lätt franska. Fransmännen lagar mycket mat under coronakrisen. Darius delar med sig av ett recept. Och så tipsar Chloë om en känd svensk film som gör henne glad.
Nyheter direkt från Paris på medelsvår franska. Fransmännen lagar mycket mat under coronakrisen. Darius delar med sig av ett recept. Och så tipsar Chloë om vad som inspirerar henne i karantänen - bland annat en känd svensk film....
Nyheter direkt från Paris på lätt franska. Fransmännen lagar mycket mat under coronakrisen. Darius delar med sig av ett recept. Och så tipsar Chloë om en känd svensk film som gör henne glad.
Veckans location är Sofias balkong därav är kvalitet alltså inte den bästa, men vad gör det när det är strålande sol en eftermiddag som denna. Lite Corona prat måste det väl bli, men ytterst lite. Vi låter istället avsnittet tillägnas vår resa till Nice. I Nice hände både det ena och andra. Alltifrån en trevlig strandpromenad, godaste middagen på länge, VIP-en häng och en dejt med fransmän. På dejten har vi lyckats få en liten inspelning från våra kära fransmän, merci beaucop! Dessutom stöter vi på Sofias ex, eller… (Klubbarna/barerna i Nice vi pratar om i podden heter , Waka bar, Le maori, Maze och Highclub hälsar vår kära Elsa.) Instagram @sofiiaalundberg @ssophieek
Frankrikes president har fått en generalstrejk på halsen och det handlar inte bara om hans reform av pensionssystemet. Europapodden har ett uppdämt behov av att prata om Frankrike och nu öppnar vi dammens luckor. President Emmanuel Macron la fram förslaget till pensionsreform i ofärdigt skick för att väcka debatt. Det blev gnistan till en generalstrejk vars utgång kan avgöra hans framtid på posten. Fransmännen känner att de får det sämre ställt än sina föräldrar, säger poddens gäst, Frankrikekännaren Tomas Lindbom. På EU-fronten uppmuntras regeringscheferna att ta med egen tältsäng till förhandlingarna om EU:s långtidsbudget. Medverkande: Tomas Lindbom, Margareta Svensson, Sveriges Radios korrespondent i Paris och Susanne Palme, Ekots EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson Producent: Susanna Hållbus och Björn Barr Tekniker: Sandra Pettersson Europapodden europapodden@sverigesradio.se
Sveaborgs kapitulation i maj 1808 mitt under kriget mot Ryssland är ett av de mest kända historiemoraliska problemen i svensk historia. Kommendanten Cronstedts kapitulation är ett mysterium ända in i modern tid.I enlighet med den svenska krigsplanen sattes en stark garnison in på Sveaborg utanför Helsingfors och fältarmén retirerade mot norr. Tanken var att när våren kom inleda ett motanfall med Sveaborg som brohuvud i södra Finland. Det blev aldrig så. Fästningen kapitulerade i maj 1808. Ansvarig för beslutet var kommendanten Carl Olof Cronstedt som genom kapitulation kom att gå till historien som förrädaren på Sveaborg.I avsnitt fem av Militärhistoriepodden diskuterar historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved Sveaborgs tillkomst och betydelse som fästning i det svenska riket.Finska krigets utbrott i februari 1808 var en konsekvens av de snabba och i många fall oförutsägbara omkastningarna i det storpolitiska spelet under Napoleonkrigen. Fransmännens kejsare Napoleon och den ryske tsaren Alexanders uppgörelse i Tilsit sommaren 1807 bäddade för det ryska anfallet på Sverige som kom vårvintern 1808. Fästningen Sveaborg var på många sätt en unik skapelse med sitt havsnära läge och koppling till skärgårdsflottan som utvecklades vid samma tid. Självklart står kapitulationen och Cronstedt som person i centrum för avsnittet. Varför gav han upp? Var han köpt av ryssarna? Vilka misstag gjorde han? Var situationen hopplös? Hur ska vi bedöma hans val i efterhand? Var kapitulationen ett psykologiskt drama? Fanns det separatister på fästningen som verkade för en finsk anslutning till Ryssland? Frågorna är många.En viktig fråga är vilka konsekvenser fästningens kapitulation egentligen fick. Det går att argumentera för att kriget inte alls var avgjort på grund av fästningens kapitulation. Det fanns goda möjligheter för den svenska krigsmakten att trots förlusten av fästningen vända kriget och tvinga ut ryssarna ur Finland. I efterhand har historikerna sett lite olika på händelsen. En del har betonat att det handlade om ett förräderi. Andra har varit mer förlåtande och till och med uppfattat Cronstedts beslut som klokt och insiktsfullt. För en generation av fennomaner och finsk nationella blev kapitulationen och det svenska nederlaget 1809 som resulterade i att Finland blev ryskt någonting positivt. En början på vägen mot finsk nationell självständighet. Men det synsätt kan ifrågasättas som en grov efterkonstruktion. Bild: Utsikt över Sveaborg av Augustin Ehrensvärd, public domainSee acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Nyheter direkt från Paris på lätt franska. Greta Thunbergs besök i franska parlamentet skapar debatt. Fransmän väljer bort flyget av klimatskäl. Musik av Roméo Elvis som skrivit en av sommarens hitlåtar - en kärleksförklaring till sin hund.
Nyheter direkt från Paris på medelsvår franska. Greta Thunbergs besök i franska parlamentet skapar debatt. Fransmän väljer bort flyget av klimatskäl. Musik av Roméo Elvis som skrivit en av sommarens hitlåtar - en kärleksförklaring till sin hund.
Nyheter direkt från Paris på medelsvår franska. Fransmän litar allt mindre på media. Svenska elever gör podcast på franska. Och musik från Lompal, ny fransk rapstjärna.
Nyheter direkt från Paris på lätt franska. Fransmän litar allt mindre på media. Svenska elever gör podcast på franska. Och musik från Lompal, ny fransk rapstjärna.
Nyheter direkt från Paris på lätt franska. Den franske presidenten Emmanuel Macron bjuder in hela den franska befolkningen till ett samtal på nationell nivå. Fransmännen vill överlag äta mindre kött och fisk och rörelsen "grön måndag" vill se fransmännen sträva mot åtminstone en helt vegetarisk dag i veckan. Vi lyssnar även på en låt om barndomsminnen från rapduon Bigflo et Oli, som är syskon.
Nyheter direkt från Paris på medelsvår franska. Den franske presidenten Emmanuel Macron bjuder in hela den franska befolkningen till ett samtal på nationell nivå. Fransmännen vill överlag äta mindre kött och fisk och rörelsen "grön måndag" vill se fransmännen sträva mot åtminstone en helt vegetarisk dag i veckan. Vi lyssnar även på en låt om barndomsminnen från rapduon Bigflo et Oli, som är syskon.
Firma Bergman, Edman och Lindström är tillbaka med ett rykande färskt Ljugarbänken - NordicBets podcast om allsvensk fotboll!Allsvenskans största talang någonsin - efter Hasse Blomkvist!Edmans formkurva efter Premier League!Hur tränar Blåvitt egentligen?För sista gången(?) - NU kommer ÖFK:s ras!Elfsborg åker ur!Ny vinflaska på spel!Tävla om Ljugarbänken-tröjor!Podden klipps i vanlig ordning av chefstekniker Martin Gustafsson!Tre grejer till!Var med i NordicBets nya supertävling och vinn riskfria spel! https://promotions.nordicbet.com/svensk-fotboll-2018/sv/Följ oss på Twitter! https://twitter.com/LjugarbankFölj oss på Facebook! https://www.facebook.com/ljugarbankenpodcast/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Här är säsong V av Förhandlingspodden! Vi inleder starkt med Kristina Lindhe som är VD och grundare av Lexington. Bolaget har växt från en idé i Kristinas huvud till att idag finnas i över 20 länder. Kristinas har också vunnit många priser för sitt ledarskap. Med Kristina pratar vi om hur man ska manövrera i det nya digitala landskapet. Hur ska man utveckla sina egna butiker, jobba med återförsäljare samt online. Vi ska även få veta varför Kristina inte gillar att förhandla med fransmän. Klippning: Simon Löfving
Turkiska baklava-bagare protesterar med skyltar där det står "Baklava är turkiskt". I Latinamerika slåss man om vem som odlade den första potatisen. I P4 Världen pratar vi om när mat blir storpolitik. Hör baklavabagare, fackföreningspampar och gatuförsäljare i Istanbul som alla försvarar turkiska sötsaker mot grekerna. Hör också vår korrespondent Lotten Collin om potatisens ursprung, som orsakat debatt i Latinamerika.Dessutom om en annan storpolitisk matfråga - fett och socker. Vi ska till Frankrike som verkar ha lyckats med det omöjliga. Fransmännen äter trerätters middagar, gärna såser med mycket smör. Och söta bakelser till frukost. Ändå är de inte särskilt feta. Hur är det möjligt? Vår globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har svaret.
Kritiker kan säga: Det här är ju lättläst som om det skulle vara något negativt... Hon är översatt till 33 språk och behärskar alla genrer. Katarina Mazetti, just nu aktuell med nya romanen Snö kan brinna som för oss tillbaka till 70-talets Umeå och en grupp unga människor som älskar varandra på ett komplicerat sätt och som älskar musik på ett självklart sätt.Älskar musik gör Katarina Mazetti också. Hon är en hängiven folkmusiker och fyller ofta sitt lilla hus i Lund med musikerkompisar som spelar av hjärtans lust. Dragspelet får också följa med henne på författarbesök i Frankrike. Där är hennes genombrottsroman Grabben i graven bredvid sedan många år en succé på teaterscenen. Fransmännen har tagit den norrländske bonden Benny och bibliotekarien Desirée till sina hjärtan. "Grabben" skrev jag för att jag blev så förbannad på att alla frågade: Vad gör bönderna på vintern? säger Katarina Mazetti, som är gäst i det 40:e avsnittet av Spotlight med Kerstin Berggren.
Christophe Prémat är sedan 2014 fransk parlamentsledamot för fransmän i utlandet. På franska är hans titel Député des Francais établis en Europe du Nord. Christophes valkrets innefattar Sverige, Storbritannien, Irland, Finland, Danmark, Norge, Island, Estland, Lettland och Litauen. Han har tidigare arbetat på franska ambassaden i Sverige, närmare bestämt Institut français de Suède, och är väl invand vid ett liv i Sverige. ... Read More
Det har blivit dags för nyhetsstuds och bland dagens studsbollar hittar vi friska fransoser, döda valar och tiggande backpackers. Dessutom superlåten av självaste Örten.
Att journal idag kan användas som synonym till ordet tidning är ett resultat av språklig förflackning från 1600-talets Frankrike. Från början betydde ordet journal daglig, sen började det användas i betydelsen publicering och i sammansättningar som månadsjournal som ordagrant betyder månadsdaglig och tillslut har ordet fått betydelsen tidskrift. Det är en av veckans lyssnarfrågor som besvaras av Ylva Byrman doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper Veckans alla lyssnarfrågor Varifrån kommer ordet "klantig" ifrån? Varför säger man hjälpryttare inom cykling? Varför heter det hallonkräm och inte hallonskräm när det heter jordgubbskräm? Att tidskrifter kallas journal på svenska i akademiska sammanhang är det inte lite konstigt? För att förmedla siffran "två" används prefixen bi, duo och stereo. Kommer orden initialt från olika språk?
Towe Cho Matre Barnen kommer i kläm när Thailand urbaniseras. Dessutom om den krisande resebranschen i Ryssland Och så om vår egen fotbollskung Zlatan. Fransmännen avgudar honom... I Nairobis slum lägger utfattiga föräldrar sina nyfödda barn på soptippen. Reportage av Anders Wennersten. Barnen kommer i kläm när Thailand urbaniseras. Karin Wickström har undersökt orsakerna bakom. Dessutom om den krisande resebranschen i Ryssland. Sten Sjöström vet mer. Och så om vår egen fotbollskung Zlatan. Fransmännen avgudar honom konstaterar vår utsända Marie Nilsson Boij.
Lejonen på Lejonbacken och utsmyckningarna i den kungliga representationsvåningen är produkter av fransk hantverksskicklighet. När Stockholms slott skulle smyckas för 300 år sedan lockades Europas främsta konstnärer till Sverige med rekordgenerösa kontrakt. - Fransmännen hade med sig hela verkstäder och dessutom sina familjer, men lade på så sätt också grunden för ett svenskt konstnärskap under 1700-talet, berättar Linda Hinners som undersökt hur livet tedde sig för de fransmän som arbetade på Stockholms slott tiden runt år 1700. - Utmaningarna var många, fortsätter hon. Bland annat brann ju slottet 1697, precis efter att fransmännen färdigställt en stor del av arbetet. Det var bara att börja om från början igen, berättar Linda Hinners. Dessutom uppmärksammas den pågående fasadrenoveringen på slottet, som beräknas pågå i drygt 20 år! Tobias Svanelid kryper in under byggställningarna tillsammans med Lotta Günther och Malin Myrin på Statens fastighetsverk som nu inlett andra etappen av detta gigantiska renoveringsarbete. - Det handlar om att byta ut en stor del av slottets fasadsten, och att lägga på ny puts - ett arbete som också idag kräver att vi tar in utländsk kompetens från bland annat Danmark, berättar Lotta Günther.
Ny vecka och två nya speldagar. Denna vecka bjuds vi på matcherna CSKA Moskva mot Real Madrid samt Napoli mot Chelsea på tisdagen. Onsdagen ser mycket svårtippad ut då Basel möter Bayern München och Marseille tar emot Inter. Sladjan levererar fyra nya spel och veckans fräckaste drag är att Basel klarar minst oavgjort mot Bayern. Napoli har verkligen sett fram emot den här matchen och Sladjan tror att det blir full fart från första sekund. Chelsea är inne i en svacka och får det troligtvis mycket svårt här. CSKA möter Real Madrid i den tidiga matchen. Här är Real Madrid självklara favoriter sett över två matcher. Men i första matchen kan CSKA mycket väl skrälla. Marseille möter årets "berg och dalbane-lag" Inter. Fransmännen är knappa favoriter i den första matchen, men Sladjan tycker att det är nästan omöjligt att tippa vem som till slut tar sig vidare.
Fåglar ramlar döda ner från himlen. Vetenskapen säger att det kommer ta ett tag att få reda på varför. Men jag vill ha ett svar NU! Och tillkallar de tre vise männen. /// Elfbenskustens sittande president vägrar avgå, och erbjuds nu "sötsaker" för att lämna sin plats. Men hur moraliskt korrekt är det att ge belöningar till någon som gjort fel? /// Fransmän är det som är mest neggiga inför framtiden, enligt en ny undersökning. Sonja tycker att de ska skärpa till sig. Det finns faktiskt de som har det värre.