Podcasts about vickhoff

Bibliography**Advertising, Branding, and Consumer Identity**Aaker, *Managing Brand Equity* (1991); Bernays, *Biography of an Idea* (1965); Bernays, *Propaganda* (1928); Ewen, *Captains of Consciousness* (1976); Keller, *Strategic Brand Management* (1998); McCracken, “Culture and Consumption,” *JCR* 13 (1986): 71–84; Schudson, *Advertising, the Uneasy Persuasion* (1984); Tye, *The Father of Spin* (1998); Zajonc, “Attitudinal Effects of Mere Exposure,” *JPSP* 9 (1968): 1–27.**Propaganda, Language, and Ideology**Ellul, *Propaganda* (1965); Klemperer, *The Language of the Third Reich* (2000); Lasswell, *Propaganda Technique in the World War* (1927); Lifton, *Thought Reform and the Psychology of Totalism* (1989; orig. 1961); Stanley, *How Propaganda Works* (2015).**Framing, Agenda Setting, and Public Attention**Entman, “Framing,” *Journal of Communication* 43 (1993): 51–58; Iyengar, *Is Anyone Responsible?* (1991); Lippmann, *Public Opinion* (1922); McCombs, *Setting the Agenda* (2014); McCombs and Shaw, “The Agenda-Setting Function of Mass Media,” *POQ* 36 (1972): 176–87; Noelle-Neumann, *The Spiral of Silence* (1993).**Dehumanization and Moral Disengagement**Bandura, “Moral Disengagement in the Perpetration of Inhumanities,” *PSPR* 3 (1999): 193–209; Haslam, “Dehumanization,” *PSPR* 10 (2006): 252–64; Haslam and Loughnan, “Dehumanization and Infrahumanization,” *ARP* 65 (2014): 399–423; Kelman, “Violence Without Moral Restraint,” *JSI* 29 (1973): 25–61.**Repetition, Misinformation, and Online Diffusion**Bail, *Breaking the Social Media Prism* (2021); Berger and Milkman, “What Makes Online Content Viral?” *JMR* 49 (2012): 192–205; Brady et al., “Emotion Shapes the Diffusion of Moralized Content,” *PNAS* 114 (2017): 7313–18; Pennycook et al., “Prior Exposure Increases Perceived Accuracy of Fake News,” *JEP:G* 147 (2018): 1865–80; Pennycook et al., “Fighting COVID-19 Misinformation,” *Psychological Science* 31 (2020): 770–80; Vosoughi, Roy, and Aral, “The Spread of True and False News Online,” *Science* 359 (2018): 1146–51.**Availability, Consensus, and Social Silence**Kuran and Sunstein, “Availability Cascades and Risk Regulation,” *Stanford Law Review* 51 (1999): 683–768; Prentice and Miller, “Pluralistic Ignorance and Alcohol Use on Campus,” *JPSP* 64 (1993): 243–56; Sunstein, *On Rumors* (2009).**Liturgy, Civil Religion, and Collective Ritual**Bell, *Ritual Theory, Ritual Practice* (1992); Bellah, “Civil Religion in America,” *Daedalus* 96 (1967): 1–21; Durkheim, *The Elementary Forms of Religious Life* (1995; orig. 1912); Hobson et al., “The Psychology of Rituals,” *PSPR* 22 (2018): 260–84; Rappaport, *Ritual and Religion in the Making of Humanity* (1999); Whitehouse, *Modes of Religiosity* (2004); Xygalatas, *Ritual* (2022).**Crowd Psychology, Synchrony, and Collective Identity**Canetti, *Crowds and Power* (1962); Drury, “Social Identity Processes in Mass Emergency Behaviour,” *ERSP* 29 (2018): 38–81; Drury and Reicher, “Collective Action and Psychological Change,” *BJSP* 39 (2000): 579–604; Le Bon, *The Crowd* (1896); McNeill, *Keeping Together in Time* (1995); Reicher, “The St. Pauls' Riot,” *EJSP* 14 (1984): 1–21; Reicher, Spears, and Postmes, “A Social Identity Model of Deindividuation,” *ERSP* 6 (1995): 161–98; Stott and Reicher, “How Conflict Escalates,” *Sociology* 32 (1998): 353–77; Tajfel and Turner, “An Integrative Theory of Intergroup Conflict” (1979); Turner et al., *Rediscovering the Social Group* (1987); Vickhoff et al., “Music Structure Determines Heart Rate Variability,” *Frontiers in Psychology* 4 (2013): 334; Wiltermuth and Heath, “Synchrony and Cooperation,” *Psychological Science* 20 (2009): 1–5.**Prebunking, Inoculation, and Resistance**Compton, “Inoculation Theory” (2013); Linegar et al., “Prebunking Election Rumors” (preprint, 2024); McGuire, “Inducing Resistance to Persuasion,” *Advances in Experimental Social Psychology* 1 (1964): 191–229; Roozenbeek et al., “Psychological Inoculation Improves Resilience Against Misinformation,” *Science Advances* 8 (2022): eabo6254; Traberg, Roozenbeek, and van der Linden, “Psychological Inoculation Against Misinformation,” *Annals AAPSS* 700 (2022): 136–51.Also want to remind people about the website, if you're into reading we have tons of information by multiple contributors, and we got t-shirts up on the site if you're interested. Fun fact, the art is all based on the eyeball. 

Links For The Occult Rejectshttps://linktr.ee/theoccultrejectsOccult Research Institutehttps://www.occultresearchinstitute.org/Substackhttps://substack.com/@theoccultrejects?r=7auau0&utm_campaign=profile&utm_medium=profile-pageCash Apphttps://cash.app/$theoccultrejectsVenmo@TheOccultRejectsBuy Me A Coffeebuymeacoffee.com/TheOccultRejectsPatreonhttps://www.patreon.com/TheOccultRejectsBibliographyRepetition, Fluency, and BeliefBacon, Frederick T. “Credibility of Repeated Statements: Memory for Trivia.” Journal of Experimental Psychology: Human Learning and Memory 5, no. 3 (1979): 241–252.Begg, Ian Maynard, Ann Anas, and Suzanne Farinacci. “Dissociation of Processes in Belief: Source Recollection, Statement Familiarity, and the Illusion of Truth.” Journal of Experimental Psychology: General 121, no. 4 (1992): 446–458.Dechêne, Alice, Christoph Stahl, Jochim Hansen, and Michaela Wänke. “The Truth About the Truth: A Meta-Analytic Review of the Truth Effect.” Personality and Social Psychology Review 14, no. 2 (2010): 238–257.Fazio, Lisa K., Nadia M. Brashier, B. Keith Payne, and Elizabeth J. Marsh. “Knowledge Does Not Protect Against Illusory Truth.” Journal of Experimental Psychology: General 144, no. 5 (2015): 993–1002.Hasher, Lynn, David Goldstein, and Thomas Toppino. “Frequency and the Conference of Referential Validity.” Journal of Verbal Learning and Verbal Behavior 16, no. 1 (1977): 107–112.Reber, Rolf, and Norbert Schwarz. “Effects of Perceptual Fluency on Judgments of Truth.” Consciousness and Cognition 8, no. 3 (1999): 338–342.Unkelbach, Christian. “Reversing the Truth Effect: Learning the Interpretation of Processing Fluency in Judgments of Truth.” Journal of Experimental Psychology: Learning, Memory, and Cognition 33, no. 1 (2007): 219–230.Zajonc, Robert B. “Attitudinal Effects of Mere Exposure.” Journal of Personality and Social Psychology 9, no. 2, part 2 (1968): 1–27.Memory, Spacing, and RetrievalCepeda, Nicholas J., Harold Pashler, Edward Vul, John T. Wixted, and Doug Rohrer. “Distributed Practice in Verbal Recall Tasks: A Review and Quantitative Synthesis.” Psychological Bulletin 132, no. 3 (2006): 354–380.Ebbinghaus, Hermann. Memory: A Contribution to Experimental Psychology. Translated by Henry A. Ruger and Clara E. Bussenius. New York: Teachers College, Columbia University, 1913. Originally published 1885.Karpicke, Jeffrey D., and Henry L. Roediger III. “Repeated Retrieval During Learning Is the Key to Long-Term Retention.” Journal of Memory and Language 57, no. 2 (2007): 151–162.Roediger, Henry L. III, and Jeffrey D. Karpicke. “Test-Enhanced Learning: Taking Memory Tests Improves Long-Term Retention.” Psychological Science 17, no. 3 (2006): 249–255.Tulving, Endel, and Donald M. Thomson. “Encoding Specificity and Retrieval Processes in Episodic Memory.” Psychological Review 80, no. 5 (1973): 352–373.Whitehouse, Harvey. Modes of Religiosity: A Cognitive Theory of Religious Transmission. Walnut Creek, CA: AltaMira Press, 2004.Semantic Satiation and Verbal TransformationBalota, David A., and Sarah Black. “Semantic Satiation in Healthy Young and Older Adults.” Memory & Cognition 25, no. 2 (1997): 190–202.Jakobovits, Leon A. Effects of Repeated Stimulation on Cognitive Aspects of Behavior: Some Experiments on the Phenomenon of Semantic Satiation. PhD diss., McGill University, 1962.Kounios, John, et al. “On the Locus of the Semantic Satiation Effect: Evidence from Event-Related Brain Potentials.” Memory & Cognition 28, no. 8 (2000): 1366–1377.Pilotti, Maura, John S. Antrobus, and Monica Duff. “The Effect of Presemantic Acoustic Adaptation on Semantic ‘Satiation.'” Memory & Cognition 25, no. 3 (1997): 305–312.Ströberg, Kim, Lau M. Andersen, and Stefan Wiens. “Electrocortical N400 Effects of Semantic Satiation.” Frontiers in Psychology 8 (2017): 2117.Warren, Richard M. “Illusory Changes of Distinct Speech upon Repetition—The Verbal Transformation Effect.” British Journal of Psychology 52, no. 3 (1961): 249–258.Warren, Richard M. “Illusory Changes in Repeated Words: Differences between Young Adults and the Aged.” American Journal of Psychology 74, no. 4 (1961): 506–516.Speech, Song, and Musical RepetitionDeutsch, Diana. “The Speech-to-Song Illusion.” Journal of the Acoustical Society of America 134, no. 5 (2013): 4241.Deutsch, Diana, Trevor Henthorn, and Rachael Lapidis. “Illusory Transformation from Speech to Song.” Journal of the Acoustical Society of America 129, no. 4 (2011): 2245–2252.Jakubowski, Kelly, Sebastian Finkel, Lauren Stewart, and Daniel Müllensiefen. “Dissecting an Earworm: Melodic Features and Song Popularity Predict Involuntary Musical Imagery.” Psychology of Aesthetics, Creativity, and the Arts 11, no. 2 (2017): 122–135.Margulis, Elizabeth Hellmuth. On Repeat: How Music Plays the Mind. New York: Oxford University Press, 2014.Marjieh, Raja, Pol van Rijn, Ilia Sucholutsky, Harin Lee, Thomas L. Griffiths, and Nori Jacoby. “A Rational Analysis of the Speech-to-Song Illusion.” Preprint, 2024.Vickhoff, Björn, Helge Malmgren, Rickard Åström, Gunnar Nyberg, Seth-Reino Ekström, Mathias Engwall, Johan Snygg, Michael Nilsson, and Rebecka Jörnsten. “Music Structure Determines Heart Rate Variability of Singers.” Frontiers in Psychology 4 (2013): 334.Breath, Vocalization, and Autonomic PhysiologyBernardi, Luciano, Peter Sleight, Gianfranco Bandinelli, Simone Cencetti, Lino Fattorini, Jacek Wdowczyc-Szulc, and Andrea Lagi. “Effect of Rosary Prayer and Yoga Mantras on Autonomic Cardiovascular Rhythms: Comparative Study.” BMJ 323, no. 7327 (2001): 1446–1449.Lehrer, Paul M., and Richard Gevirtz. “Heart Rate Variability Biofeedback: How and Why Does It Work?” Frontiers in Psychology 5 (2014): 756.Shaffer, Fred, and J. P. Ginsberg. “An Overview of Heart Rate Variability Metrics and Norms.” Frontiers in Public Health 5 (2017): 258.Zaccaro, Andrea, Andrea Piarulli, Marco Laurino, Erika Garbella, Danilo Menicucci, Bruno Neri, and Angelo Gemignani. “How Breath-Control Can Change Your Life: A Systematic Review on Psycho-Physiological Correlates of Slow Breathing.” Frontiers in Human Neuroscience 12 (2018): 353.Meditation, Chanting, and NeuroscienceFox, Kieran C. R., Matthew L. Dixon, Savannah Nijeboer, Manesh Girn, James L. Floman, Michael Lifshitz, Melissa Ellamil, Peter Sedlmeier, and Kalina Christoff. “Functional Neuroanatomy of Meditation: A Review and Meta-Analysis of 78 Functional Neuroimaging Investigations.” Neuroscience & Biobehavioral Reviews 65 (2016): 208–228.Kalyani, B. G., G. Venkatasubramanian, R. Arasappa, N. P. Rao, S. V. Kalmady, R. Behere, H. Rao, M. Vasudev, and B. N. Gangadhar. “Neurohemodynamic Correlates of ‘OM' Chanting: A Pilot Functional Magnetic Resonance Imaging Study.” International Journal of Yoga 4, no. 1 (2011): 3–6.Travis, Fred, and Jonathan Shear. “Focused Attention, Open Monitoring and Automatic Self-Transcending: Categories to Organize Meditations from Vedic, Buddhist and Chinese Traditions.” Consciousness and Cognition 19, no. 4 (2010): 1110–1118.Ritual, Attention, and Embodied PracticeBell, Catherine. Ritual Theory, Ritual Practice. New York: Oxford University Press, 1992.Hobson, Nicholas M., Juliana Schroeder, Jane L. Risen, Dimitris Xygalatas, and Michael Inzlicht. “The Psychology of Rituals: An Integrative Review and Process-Based Framework.” Personality and Social Psychology Review 22, no. 3 (2018): 260–284.McCauley, Robert N., and E. Thomas Lawson. Bringing Ritual to Mind: Psychological Foundations of Cultural Forms. Cambridge: Cambridge University Press, 2002.Rappaport, Roy A. Ritual and Religion in the Making of Humanity. Cambridge: Cambridge University Press, 1999.Xygalatas, Dimitris. Ritual: How Seemingly Senseless Acts Make Life Worth Living. New York: Little, Brown Spark, 2022.Also want to remind people about the website, if you're into reading we have tons of information by multiple contributors, and we got t-shirts up on the site if you're interested. Fun fact, the art is all based on the eyeball. 

Tips på tre dokumentärer för att förstå Rysslands invasion av Ukraina med P3 Nyheters Malin Collin. Vad får man SMSa och inte? Hur snabbt måste man svara på ett SMS? Och hur drygt är det med punkter i SMS? Etikettexperten Stina Vickhoff hjälper oss att reda ut det här. Sportjournalisten Olof Lundh uppdaterar oss om fotbollsläget i Qatar. Programledare: Christopher Garplind och Emma Molin

It's hard to find something that Kajsa isn't great at. A World Cup racer from Norway who snagged her first World Cup Podium at the young age of 22, she's also helped a famous Norwegian author publish a book about the how sport is intertwined with the path of life, renovated her Oslo apartment on her own, AND opened her own restaurant in Oslo during the COVID-19 pandemic. I had so much fun listening to Kajsa talk about her ski racing career and hear first hand what it takes to become one of the best alpine racers in the world.

Människor som på olika sätt har en relation till musik och kropp. I det här programmet hör du exempel på hur musik med framgång kan användas inom vården. Björn Vickhoff doktorerade i musikvetenskap i ämnet Musikperception och känslor och har senare forskat i neurovetenskap och fysiologi samt i kliniska studier på Sahlgrenska Akademin i Göteborg. Björn Vickhoff var tidigare trubadur och skrev text och musik själv och spelade in flera plattor, bland annat med gruppen Gaia. Den brasilianske sångaren och kompositören Gonzaguinha berörde Björn Vickhoff så starkt att han bestämde sig för utforska sambanden mellan musik och kropp. Björn Vickhoff samarbetar med Rickard Åström, pianist, kompositör och arrangör. De kallar sin forskargrupp för Kroppens partitur och undersöker hur vi biologiskt reagerar på musik. Tillsammans komponerar de musik som de använder på försökspersoner. Kroppen har ett eget partitur, där varje händelse i musiken har sin motsvarighet i kroppsliga händelseförlopp, säger Björn Vickhoff. De undersöker också varför bra musik framkallar gåshud, piloerektion. Björn Vickhoff tror att musik kan bli ett komplement till framtidens medicin. Just nu undersöker han, tillsammans med Elmir Omerovic, docent och överläkare vid Sahlgrenska, om musik kan lindra symptomen vid Broken Heart Syndrom. Ulrica Nilsson har under många år jobbat som anestesisköterska. Hon är professor i hälso- och vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad vid Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro Universitet. Ulrica Nilsson är pionjär i Sverige inom forskning kring musik och kropp, smärtlindring, avslappning och läkning med hjälp av musik. Hon har, tillsammans med ett skivbolag för klassisk musik, satt samman musik för smärtlindring som ges ut som CD-skivor. Musiken kan bli en frizon mot smärtan. Lyssna minst en halvtimme vid akuta symptom och lindringen håller i sig i ungefär två timmar. Det motsvarar en halv 500 milligrams Alvedon. Lyssna på musik i 45 minuter för att slappna av och somna på kvällen. För tidigt födda spädbarn blir lugnare av väl vald musik. Ulrica Nilsson använder Mozart i sin forskning. En nackdel är att många undersöker den inhemska befolkningen och generaliserar utifrån den. I Sverige är normen den vita svensken. Vi måste utvärdera och fråga patienterna vad de vill lyssna på för musik och inte tro att en viss typ av musik hjälper mot allting. Vi borde kunna bygga upp ett mångkulturellt bibliotek med musik för våra patienter, säger Ulrica Nilsson, vars förebild är sjuksköterskan Florence Nightingale som också använde musik för att lindra soldaternas smärta under Krimkriget i mitten av 1800-talet. Musiken ska vara luftig som vinden skriver Nightingale. Harpa är bra men inga skarpa trumpetstötar! David Révész är neurokirurg vid Sahlgrenska Universitetssjukhus i Göteborg. Han syr ihop en varierad Spotifylista inför en komplicerad hjärnoperation på en ung kvinna, som har en vattenfylld cysta mellan stora och lilla hjärnan. David Révész är också hobbymusiker i gruppen Swedish Delight, ett coverband som spelar funk, rhythm'n'blues och schlagers till bröllop och födelsedagar. Hans personliga favoritmusik på jobbet är inte vit europeisk klassisk musik utan amerikansk populärmusik av god kvalitet, som Prince, James Brown, Jimi Hendrix och Stevie Wonder. Musiken är mycket viktig i det ansvarsfyllda och precisionsinriktade arbetet med att operera inne i en människas hjärna. Birgitta Tollan följer teamets arbete i operationssalen och intervjuar även operationsundersköterskan Elisabeth Lindström. David Révészs spellista nr sju består av 47 låtar. Vi hinner lyssna på 28 av dem efter det att han tryckt igång sin iPhone, skrubbat av händerna och tillsammans med neurokirurgen Magnus Tisell arbetat med borr, frihand, ormstänger och operationsmikroskop för att ta sig in till kvinnans cysta mellan stora och lilla hjärnan. Musiken bildar en trygg och klangrik resonansbotten till allt som händer. Vid det kritiska snittet i cystan sänker dock operationsundersköterskan Elisabeth Lindström ljudvolymen. Teamet hälsar att patienten mår bra efter operationen!Latlista Kropp och musik 3: PSYCHO: FÖRSPELBernard Herrmann,Bernard Herrmann/ National Philharmonic Orchestra (London)UNICORN 01411, UKCD 2021 ÉGonzaguinha,GonzaguinhaGonzaguinhaWORLD PACIFIC 00040, CDP 7 91688 2 KONSERT FÖR OBOE & STRÅKORKESTER MED BC D-MOLL: SATS 2, ADAGIOAlessandro Marcello,Jozsef Kiss/ Ferenc ErkelNAXOS 14590, 8.503024 KINDERSZENEN (OP 15): NR 7, TRÄUMEREIRobert Schumann,Jenö JandóNAXOS 14590, 8.503024 KONSERT FÖR PIANO & ORKESTER NR 21 C- DUR KV 467: SATS 2, ANDANTEWolfgang Amadeus Mozart,Jenö Jando/ Andras Ligeti/ Concentus HungaricusNAXOS 14590, 8.503024 LITTLE WINGJimi Hendrix,Jimi HendrixJimi HendrixMCA RECORDS 01056, MCD 11601 DANCING IN THE MOONLIGHTPhil Lynott,Phil LynottThin LizzyVERTIGO 01633, 848 192-2 LONG TRAIN RUNNIN'Tom Johnston,Tom JohnstonDoobie BrothersPOLYDOR 00309, 525 110-2SNOW (HEY OH)Michael Balzary/ John Frusciante/ Anthony Kiedis/ Chad Smith,Frank Zappa,Michael Balzary/ John Frusciante/ Anthony Kiedis/ Chad SmithFrank ZappaRed Hot Chili PeppersFrank ZappaWARNER BROS 00392, 9362 42983 2 BOBBY BROWNEVA15775, EVACD 4020 SORGBjörn Vickhoff,Björn VickhoffBjörn Vickhoff/ GaiaYTF02915, 50158 

Det finns en musikalisk cykel eller fras som påverkar hjärtrytmen på ett hälsosamt sätt, i synnerhet om man sjunger i kör. Det visar forskning av Björn Vickhoff och Rickard Åström vid Sahlgrenska akademien i Göteborg och som Åström berättar om i det här "Interplay i P1"-programmet från den 7 februari 2015. Åström och Vickhoff lät en kör med gymnasister sjunga utvalda sånger och såg att gymnasisternas pulser gick upp och ner tillsammans till följd av en cirka 10 sekunder lång in- och utandningscykel, eller en fras då man sjunger under till exempel sju-åtta sekunder och sedan andas in under två-tre sekunder. Det är en fras som kräver sånger som går i ett lugnare tempo, till exempel "Den blomstertid nu kommer ...".Sedan såg forskarna att gymnasisternas pulser varierade på samma sätt och att det var en variation som påverkar hälsotillståndet hos en enskild individ. Tidigare studier visar att en bra variation för ett normalt vuxet hjärta grovt sett är mellan 10 och 20 slag i minuten. "Det påverkar det autonoma nervsystemet på ett bra sätt, i den stunden", säger Rickard Åström. - Om ditt hjärta klarar av att variera på det här viset är man också mer anpassningsbar för olika situationer, säger Åström. För att få veta om den här frasen är hälsosam på längre sikt krävs det dock nya studier som fokuserar på just det. För mer info, läs mer via länken nedan. Musiken i programmet är "Va pensiero" eller "Fångarnas kör" ur Verdis opera "Nebukadnessar" och framförs av Kungliga operans kör under ledning av Sixten Ehrling, i en inspelning från 1996. Producent Berit Nygren. Av upphovsrättsliga skäl är musiken i det nedladdningsbara avsnittet kraftigt förkortad.

Det finns en musikalisk cykel eller fras som påverkar hjärtrytmen på ett hälsosamt sätt, i synnerhet om man sjunger i kör. Det visar forskning av Björn Vickhoff och Rickard Åström vid Sahlgrenska akademien i Göteborg och som Åström berättar om i den femte delen av Interplay i P1 - dolda mönster i musiken" lördag 7 februari 2015. Åström och Vickhoff lät en kör med gymnasister sjunga utvalda sånger och såg att gymnasisternas pulser gick upp och ner tillsammans till följd av en cirka 10 sekunder lång in- och utandningscykel, eller en fras då man sjunger under till exempel sju-åtta sekunder och sedan andas in under två-tre sekunder. Det är en fras som kräver sånger som går i ett lugnare tempo, till exempel "Den blomstertid nu kommer ...". Sedan såg forskarna att gymnasisternas pulser varierade på samma sätt och att det var en variation som påverkar hälsotillståndet hos en enskild individ. Tidigare studier visar att en bra variation för ett normalt vuxet hjärta grovt sett är mellan 10 och 20 slag i minuten. Det påverkar det autonoma nervsystemet på ett bra sätt, i den stunden, säger Rickard Åström. - Om ditt hjärta klarar av att variera på det här viset är man också mer anpassningsbar för olika situationer, säger Åström. För att få veta om den här frasen är hälsosam på längre sikt krävs det dock nya studier som fokuserar på just det. För mer info, läs mer via länken nedan. Musiken i programmet är "Va pensiero" eller "Fångarnas kör" ur Verdis opera "Nebukadnessar" och framförs av Kungliga operans kör under ledning av Sixten Ehrling, i en inspelning från 1996. Producent och programledare Berit Nygren. Av upphovsrättsliga skäl är musiken i det nedladdningsbara avsnittet kraftigt förkortad.

Birgitta Tollan möter människor som på olika sätt har en relation till musik och kropp. I det här programmet hör du exempel på hur musik med framgång kan användas inom vården. Björn Vickhoff doktorerade i musikvetenskap i ämnet Musikperception och känslor och har senare forskat i neurovetenskap och fysiologi samt i kliniska studier på Sahlgrenska Akademin i Göteborg. Björn Vickhoff var tidigare trubadur och skrev text och musik själv och spelade in flera plattor, bland annat med gruppen Gaia. Den brasilianske sångaren och kompositören Gonzaguinha berörde Björn Vickhoff så starkt att han bestämde sig för utforska sambanden mellan musik och kropp. Björn Vickhoff samarbetar med Rickard Åström, pianist, kompositör och arrangör. De kallar sin forskargrupp för Kroppens partitur och undersöker hur vi biologiskt reagerar på musik. Tillsammans komponerar de musik som de använder på försökspersoner. – Kroppen har ett eget partitur, där varje händelse i musiken har sin motsvarighet i kroppsliga händelseförlopp, säger Björn Vickhoff. De undersöker också varför bra musik framkallar gåshud, piloerektion. Björn Vickhoff tror att musik kan bli ett komplement till framtidens medicin. Just nu undersöker han, tillsammans med Elmir Omerovic, docent och överläkare vid Sahlgrenska, om musik kan lindra symptomen vid Broken Heart Syndrom. Ulrica Nilsson har under många år jobbat som anestesisköterska. Hon är professor i hälso- och vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad vid Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro Universitet. Ulrica Nilsson är pionjär i Sverige inom forskning kring musik och kropp, smärtlindring, avslappning och läkning med hjälp av musik. Hon har, tillsammans med ett skivbolag för klassisk musik, satt samman musik för smärtlindring som ges ut som CD-skivor. – Musiken kan bli en frizon mot smärtan. Lyssna minst en halvtimme vid akuta symptom och lindringen håller i sig i ungefär två timmar. Det motsvarar en halv 500 milligrams Alvedon. Lyssna på musik i 45 minuter för att slappna av och somna på kvällen. För tidigt födda spädbarn blir lugnare av väl vald musik. Ulrica Nilsson använder Mozart i sin forskning. – En nackdel är att många undersöker den inhemska befolkningen och generaliserar utifrån den. I Sverige är normen den vita svensken. Vi måste utvärdera och fråga patienterna vad de vill lyssna på för musik och inte tro att en viss typ av musik hjälper mot allting. Vi borde kunna bygga upp ett mångkulturellt bibliotek med musik för våra patienter, säger Ulrica Nilsson, vars förebild är sjuksköterskan Florence Nightingale som också använde musik för att lindra soldaternas smärta under Krimkriget i mitten av 1800-talet. ”Musiken ska vara luftig som vinden” skriver Nightingale. ”Harpa är bra men inga skarpa trumpetstötar!” David Révész är neurokirurg vid Sahlgrenska Universitetssjukhus i Göteborg. Han syr ihop en varierad Spotifylista inför en komplicerad hjärnoperation på en ung kvinna, som har en vattenfylld cysta mellan stora och lilla hjärnan. David Révész är också hobbymusiker i gruppen Swedish Delight, ett coverband som spelar funk, rhythm'n'blues och schlagers till bröllop och födelsedagar. Hans personliga favoritmusik på jobbet är inte vit europeisk klassisk musik utan amerikansk populärmusik av god kvalitet, som Prince, James Brown, Jimi Hendrix och Stevie Wonder. Musiken är mycket viktig i det ansvarsfyllda och precisionsinriktade arbetet med att operera inne i en människas hjärna. Birgitta Tollan följer teamets arbete i operationssalen och intervjuar även operationsundersköterskan Elisabeth Lindström. David Révészs spellista nr sju består av 47 låtar. Vi hinner lyssna på 28 av dem efter det att han tryckt igång sin iPhone, skrubbat av händerna och tillsammans med neurokirurgen Magnus Tisell arbetat med borr, frihand, ”ormstänger” och operationsmikroskop för att ta sig in till kvinnans cysta mellan stora och lilla hjärnan. Musiken bildar en trygg och klangrik resonansbotten till allt som händer. Vid det kritiska snittet i cystan sänker dock operationsundersköterskan Elisabeth Lindström ljudvolymen. Teamet hälsar att patienten mår bra efter operationen!

Det andra programmet av Pyramiden, handlar om din identitet när du går i pension. Vad händer med ditt självförtroende när du inte längre har en arbetsplats att gå till? Pyramiden är programmet om blivande och nyblivna pensionärer på jakt efter livets mening. Och om civilsamhällets behov av engagerade medborgare i en tid när medellivslängden ökar och pensionskassan sinar. Programledare är Agneta Nordin och vid hennes sida Karen Söderberg, nypensionerad journalist med lång erfarenhet från bl a Dagens Nyheter, SVTs Aktuellt och Sydsvenskan. I det andra programmet möter vi psykologen Per Johnsson, prefekt vid institutionen för psykologi vid Lunds universitet, som diskuterar vad som händer med oss och vår identitet när vi går i pension. Det blir också reportage där vi bland andra hör två 64-åringar på samma arbetsplats - läkaren Renée Vickhoff och städerskan Ylva Mattsson – ge sina helt olika bilder av vad pensionen betyder för dem. Och så möter vi några av 2080 års pensionärer.  Producent, reporter och fotograf är Lars Mogensen.

Den här lördagskvällen samtalar Gunilla med sina gäster om kommunikation, sång och läxhjälp - alla olika typer av hjälpmedel. Hilke Osika berättar om FC, faciliterad kommunikation, en metod som gett henne möjligheten att kommunicera med tre av hennes nu vuxna barn som har svår autism. Ett annat hjälpmedel är körsång, att ta ton tillsammans har bevisligen effekt på hur vi mår, hör Björn Vickhoff från Sahlgrenska akademien, körledaren Johan Wallnäs och kördeltagaren Lisa Malmgren om det. I tre av våra storstäder kan man varje vecka få läxhjälp genom biståndsorganisationen Individuell människohjälps volontärer, Eva-Lotta Bäckman berättar. GUNILLA RÖÖR:  Hon bor i ett alldeles bedårande gammeldamsrum, med egen flygel och kulörta lampor. En dag när jag frågar mamma vad hon gjort sen sist berättar hon om damkören som bildats på hemmet. - Så roligt, säger mamma, så roligt. Sist satt vi i kyrksalen och sjöng opp oss och det gick utmärkt. - Jaha, vad sjöng ni då, frågade jag. - Å, det minns jag inte riktigt, men vi sjöng opp oss bra och jag kom på en ny sångövning. - Jaha, vilken då då? - Jo, vi sjung hjälp, hjälp, hjälp, hjäääälp, sjunger min lilla mamma.