Podcasts about rysslands

Vladimir Putin stod hand i hand med Xi Jinping och Narendra Modi på Shanghaiorganisationens möte i Kina. Kina och Indien, de två största köparna av rysk olja och gas, är avgörande för Rysslands ekonomi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukrainas drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier har blivit effektivare och har lett till långa bilköer utanför ryska bensinstationer, på sina håll uppges bensinen vara helt slut.För Ryssland är pengarna från oljeindustrin helt avgörande för att kunna fortsätta kriget i Ukraina, säger Torbjörn Becker.Programledare Johanna MelénMedverkande:Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i StockholmFredrik Wadström, Sveriges Radios RysslandskorrespondentMaria Persson Löfgren, Sveriges Radios tidigare MoskvakorrespondentProducent: Stina Fischer

Kina markerar 80-årsjubileet av andra världskrigets slut med en storslagen militärparad, där bland annat Rysslands och Nordkoreas ledare deltog. En tydlig demonstration av landets växande makt på den världspolitiska arenan. Slaget frågar vad Kina vill uppnå inom stormaktspolitiken och hur Europa borde förhålla sig till Kinas frammarsch – med oro eller samarbete? I programmet deltar Hanna Sahlberg, Kinaexpert och tidigare korrespondent på Sveriges Radio samt Fredrik Fällman, docent i sinologi vid Göteborgs universitet. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Under måndagen avslutades toppmötet i den kinesiska kuststaden Tianjin. Ett 20-tal länder deltog under mötet, däribland Kina, Ryssland och Indien, alla medlemmar i Shanghai Cooperation Organization eller SCO, som gruppen förkortas. Organisationen har sin bas i Asien och Mellanöstern och har fått fler och fler medlemmar de senaste åren. En av dem är Rysslands president Putin som fick ett extra varmt välkomnande till Kina i form av en röd matta. Den ryska presidentens relation till Kinas ledare Xi Jinping har blivit allt viktigare sen Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina i februari 2022. Vad diskuterade världsledarna under mötet, hur ser Kina och Rysslands relation ut och vad gör USA för att sätta press på Putin? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator, Aftonbladet. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp ifrån: Sky News och CNN. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

En unik författning, makten från folket, inte från kungen. Peter den store - Rysslands brutale nationalhjälteSupport this show http://supporter.acast.com/vigartillhistorien. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Trots så kallade fredssamtal fortsätter Rysslands krig mot Ukraina med oförminskad styrka. Nu har den fullskaliga invasionen pågått i tre och ett halvt år och en som redan från början kände att han ville göra nåt för att hjälpa Ukraina var Jonas. Vilket han också gjorde. Nu har han kört ner en mängd bilar och utrustning dit sen dess. I det här avsnittet får du höra hans historia. Om hur han reagerade när han fick höra vad Ryssland gjort. Varför han ville hjälpa Ukraina. Om skicket på vägarna och hur det är att köra bil i en krigszon. Vilken utrustning de ukrainska soldaterna är i behov av. Liksom hur situationen är i Ukraina för de som bor där. Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

Den ryska ekonomin kollapsar inte, men den stagnerar och lider av hög inflation. Och den kanske närmar sig en brytpunkt eftersom Rysslands likvida reserver håller på att ta slut, skriver nationalekonomen Anders Åslund. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Oscar Bergholm på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Attladottir och Ayan Jamal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter lördagsnattens toppmöte mellan USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin har flera experter uttryckt resultatet som en ”stor vinst” för Putin. När mötet som var knappa tre timmar avslutades hölls en presskonferens där presidenterna beskrev mötet som produktivt och bra, men de sa inget om vad de egentligen kommit överens om. Det här trots att Trump hotat med sanktioner mot Ryssland om man inte nådde en lösning under mötet. På måndag ska Ukrainas president Zelenskyj möta Trump i Washington DC i USA, bekräftar de båda på sociala medier.

Ung man sköts ihjäl utanför moské i Örebro. USA:s och Rysslands presidenter möts i Alaska. Rekordmånga på andra Funkisvasan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ung man sköts ihjäl utanför moské i Örebro. USA:s och Rysslands presidenter möts i Alaska. Rekordmånga på andra Funkisvasan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fredag 15 augusti ska USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin träffas på en militärbas i den amerikanska delstaten Alaska. Förväntningarna är stora, farhågorna många. Vad kan konsekvenserna av toppmötet bli? Vem kommer att utropa sig som vinnare? Och är det nu Ukrainas framtid kan avgöras? Gäst: Emilie Svensson, Aftonbladets utsända i USA. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Avsnittet är inspelat vid lunchtid onsdagen 13 augusti.

I veckan ska Trump och Putin träffas i Alaska, och världen håller andan inför vad som väntar. För Rysslands krigsdopade ekonomi finns dock inte så många bra alternativ kvar.

Rysslands isolering bryts delvis när Trump och Putin möts. Larm om barnarbete i ryska drönarfabriker. Låt dem äta gröt? Barn går hungriga under sommarlovet. Tiktokifieringen av fransk politik skapar debatt. Programledare: Staffan Dopping.

11 augusti. På fredag ska Donald Trump och Vladimir Putin mötas i Alaska för att diskutera Rysslands krig mot Ukraina. Hur kommer det att gå? Andreas Ericson gästas av Olof Ehrenkrona och Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, Utrikespolitiska institutet.

Ukraina påstår sig veta vart Ryssland kommer rikta sitt fokus i kriget kommande månader. Enligt Ukraina har Putin som mål att ta över hela Donetsk och Luhansk i höst, för att sen skapa en slags buffertzon i norra Ukraina längs den ryska gränsen. I sommar har Rysslands krigföring intensifierats, i slutet av juli träffades till exempel huvudstaden Kiev av den dödligaste attacken på ett år. Hur går det i kriget, var ligger de olika ländernas fokus militärt och kan USA:s hot om sanktioner mot Ryssland få effekt? Gäst: Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant vid Försvarsmakten. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: CNN, DW News, Al Jazeera English. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Tre ryska ubåtar lyckas pressa sig upp genom den arktiska isen i januari 2021. Det blir en symbolisk styrkedemonstration av Rysslands ökade militära närvaro i Arktis - ett område där nya handelsvägar öppnas upp i takt med att isarna smälter. Nu öppnas en ny del av världen för konkurrens mellan stormakterna. Att tävla om inflytandet över Arktis riskerar att bli en ny konfliktzon, inte bara för Ryssland utan också för USA och Kina.Medverkande: Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Patrik Andersson, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina, UI.Programledare och redaktör: Annica Ögren.Det här är den andra delen i en sommarserie av Utrikespolitiska institutets podd Utblick, om framtidens krigföring och några av vår tids största säkerhetspolitiska utmaningar. I luften, i vattnet och i rymden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ryska hjältar som ”krigar mot ukrainska nazister”. Nu ska historien om kriget i Ukraina skrivas om för främst ryska skolbarn. SvD har besökt landets senaste propagandaprojekt mitt i Moskva.

Vladimir Putin och Volodymyr Zelenskyj två helt olika ledare med två helt olika ledarstilar. Men vad särskiljer dem, och vad gynnas de av? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA:s president Donald Trump hotar med sanktioner mot Ryssland om man inte lyckas nå ett fredsavtal med Ukraina inom 50 dagar. Samtidigt utlovar han vapenleveranser till Ukraina.Både innan och under Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har respektive ledare gjort de tydligt hur de vill förmedlas i media, både inför sin befolkning men också omvärlden. Vad särskiljer dem, och hur har de gynnats – eller missgynnats – av detta under de senaste åren?Hör Jakob Hedenskog, analytiker på centrum för Östeuropastudier vid utrikespolitiska institutet, Carolina Vendil Pallin, forskningsledare för Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och Björn Gunér, Sveriges radios reporter som bevakar Ryssland och Ukraina.Programledare: Monika TitorProducent: Alice UhlinTekniker: Martin Seipel

Under natten till första juni slår Ukraina världen med häpnad genom en överraskningsattack djupt inne i Ryssland. En stor del av Rysslands bombflyg slås ut med hjälp av insmugglade drönare, hundratals mil från fronten. Drönarna som nu utvecklas på båda sidor i kriget i Ukraina har förändrat krigföringen för alltid. Vad kan andra länder lära av Ukraina, som numera anses ha en av världens mest innovativa försvarsmakter?Medverkande: Lars Forssell, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Bengt Norborg, Ukrainakorrespondent, SVT.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Det här den första delen i en sommarserie av Utrikespolitiska institutets podd Utblick, om framtidens krigföring och några av vår tids största säkerhetspolitiska utmaningar. I luften, i vattnet och i rymden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Panelen svarar på era frågor om bland annat ukrainsk underrättelsetjänst och när Ryssland kommer inleda en offensiv från Belarus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur arbetar omvärlden för att sprida information i Ryssland om vad som händer i kriget? Vad är det för skick på Rysslands kärnvapen? Hur ser skolgången ut i Ukraina idag? Och vad kommer egentligen hända efter att Vladimir Putin lämnar rollen som president? Detta och mycket mer får ni svar på i denna frågespecial!Hör Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till Mannheimer Swartling, Lubna El-Shanti, radions Ukrainakorrespondent och Maria Persson Löfgren, radions Rysslandskorrespondent. Programledare: Fredrik WadströmProducent: Alice UhlinTekniker: Heinz Wennin

Rysslands attack mot Ukraina har pågått sedan 2014. Många försök har gjorts för att mäkla fred utan att lyckas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I det här sommaravsnittet av Gräns får du höra en längre intervju med freds- och konfliktforskaren Isak Svensson om vad som kan leda fram till att kriget tar slut.

Ukraina gör upp med Europa om att ställa Ryssland till svars för krigsbrott under den ryska invasionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har besökt Strasbourg och undertecknat ett nytt avtal med Europarådet om en krigsbrottstribunal som ska utreda vem som ska hållas ansvarig för Rysslands fullskaliga invasion. Samtidigt lämnar Ukraina Ottawafördraget, som förbjuder användandet av personminor. Och Azerbajdzjans relation till Ryssland blir allt sämre efter våldsamma massgripanden av azerier i ryska Jekaterinburg.Hör Stig Fredrikson, journalist och författare med lång erfarenhet av Ryssland och Sovjetunionen, Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till Mannheimer Swartling och Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Alice UhlinTekniker: Mikael SarabiOch så har vi en rättelse:I en tidigare version av det här avsnittet hänvisades till en intervju med en rysk soldat. Intervjun gjordes i rysk tv. I poddavsnittet sas att soldaten påstått att den ryska armén skär av fingrarna på ukrainska krypskyttar. Det var fel. Korrekt är att den ryska soldaten påstod att den ukrainska armén skär av fingrarna på ryska soldater om dessa tas tillfånga. Den här rättelsen är gjord den 3 juli 2025.

Gräns intervjuar överbefälhavaren Michael Claesson inför publik på Sveriges Radios scen i Almedalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Politikerna har beslutat att lägga 5 procent av BNP på försvarsutgifter, men när pengar inte är ett bekymmer längre finns andra flaskhalsar som försvårare upprustningen av Sverige.Det är svårt att hitta både personal och materiel som behövs när hela västvärlden ska rusta samtidigt, och under tiden blir inte Ryssland mindre hotfullt enligt överbefälhavaren.”Hela Rysslands sätt att förhålla sig till omvärlden handlar om att identifiera och exploatera svaghet och det är ingen hemlighet att inte bara Sverige utan hela Västeuropa kommer från en period vi kallar den eviga fredens era”, säger Michael Claesson.TEXT: Kalle GlasMedverkandeProgramledare: Claes Aronsson och Kalle Glas.Gäst: Michael Claeasson, Överbefälhavare.

Putin tar emot iransk toppolitiker i Kremls gyllene salar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rysslands utrikesministerium kallar USA:s bombningar i Iran för ett grovt övertramp av folkrätten och vill medla fred. Samtidigt som Ryssland självt bedriver ett invasionskrig som bryter mot folkrätten.Hör Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent. Maria Persson Löfgren, radions Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Ryssland sägs rusta inför väntad sommaroffensiv men riskerar samtidigt att förlora sitt strategiskt viktiga grepp i Mellanöstern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Oljepriset stiger efter den dramatiska utvecklingen i Mellanöstern, något som kan gynna Rysslands hårt pressade ekonomi. Samtidigt har Ryssland och Iran nyligen ingått ett samarbetsavtal som väntas forma ländernas relation de kommande decennierna. Avtalet fokuserar på kärnenergi, militär förmåga och ekonomi. Hör Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till Mannheimer Swartling. Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östereuropastudier. Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

3 juni. Det ukrainska drönarangreppet mot ryska baser i helgen orsakade stor skada hos Rysslands strategiska bombflyg. Vad gjorde det möjligt? Vilka är lärdomarna för framtidens krig? Andreas Ericson diskuterar med Max Villman, tidigare stridspilot och poddare, och Andreas Hörnedal, forskningsledare på FOI.

Två kinesiska krigsfångar visas upp i Ukraina och fallet reser nya frågor om Kinas roll i kriget. Enligt president Zelenskyj krigar fler än 150 kineser på Rysslands sida. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var i april som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj gick ut med att två kinesiska soldater gripits vid fronten i Donetsk. Gripandet blev en världsnyhet och den ukrainska underrättelsetjänsten visade upp fångarna på en presskonferens. Fallet har på nytt aktualiserat frågan om Kinas roll i kriget och hur nära Kina egentligen samarbetar med Ryssland. Krigsfångarna själva beskriver ingående hur de rekryterades via sociala medier i Kina, samtidigt som Peking förnekar all inblandning. För Ukraina blev fallet med de kinesiska krigsfångarna ett tillfälle att öka pressen på både Kina och USA.Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinareporter. Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Schweiz har länge betraktats som något av ett broderland till Sverige vad gäller sin neutrala och alliansfria hållning. Sedan 2024 har dock Sverige definitivt lämnat sin neutralitet bakom sig. Men varför fortsätter Schweiz att upprätthålla sin neutralitet och alliansfrihet?I det här avsnittet av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och historikern Martin Hårdstedt Schweiz unika historia och dess särskilda förhållande till allianser och krig.En självvald neutralitet är i själva verket ett relativt nytt fenomen i Schweiz historia. Sedan 1600-talet har landets neutralitet varit påtvingad och garanterad av Frankrike. Frankrikes engagemang var då av strategisk betydelse och kopplat till landets geopolitiska konflikt med det Habsburgska imperiet. Det var avgörande för Frankrike att alppassagerna genom de schweiziska kantonerna inte plötsligt skulle hamna i habsburgska händer.Även efter de europeiska krigen under det tidiga 1800-talet förblev den schweiziska neutraliteten påtvingad, nu av den segrande alliansen efter slaget vid Leipzig 1813. Schweiz visade då beredvillighet att underordna sig den nya europeiska ordningen, vilket möjliggjorde att dess neutralitet formaliserades.Först efter världskrigen började det schweiziska politiska ledarskapet formulera en idé om neutralitet som ett kulturellt och politiskt projekt. Detta stöddes av landets framgångsrika diplomatiska manövrer mellan axelmakterna och de allierade under andra världskriget. Genève utvecklades till ett centrum för underrättelsetjänster från de krigförande länderna, samtidigt som Schweiz tillät handel med båda sidor.Efterkrigstiden visade att detta lilla land i Europas mitt kunde fortsätta att nyttja sin position som mellanhand och finansiellt nav för att säkra sin frihet även i framtiden.Neutralitetsfrågan har sedan dess förblivit en politiskt känslig fråga i den schweiziska offentligheten. Landet har visserligen deltagit i internationella militära insatser, men aldrig med stridande förband, och alltid med politiska kontroverser i bagaget. Till och med landets inträde i FN – som skedde först 2002 – ledde till hård debatt och ett mycket jämnt folkomröstningsresultat.Schweiz hållning till Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har också varit föremål för debatt, och frågan är i skrivande stund ännu inte avgjord.Bild: Marignano 1515 – början på Schweiz väg mot neutralitet.Urs Grafs teckning visar slagfältet vid Marignano, där Schweiz led ett förkrossande nederlag mot Frankrike. Nederlaget blev en vändpunkt. Det visade gränsen för den schweiziska krigsmaktens möjligheter och inledde en utveckling där stormakterna, främst Frankrike, började garantera Schweiz neutralitet av strategiska skäl. Teckning: Urs Graf, ca 1515. Kunstmuseum Basel, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En svårbehandlad cancer, som nu är tillbaka, drabbade honom mitt i steget. Hur har Martin Kraghs perspektiv på livet och världen förändrats? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han är Rysslandsexperten och forskaren som i samband med krigsutbrottet 2022 var överallt, i tv-soffor och nyhetssändningar.Plötsligt var Martin Kraghs kunskap och expertis det som efterfrågades av alla för att förstå vad som hände, och varför, när Ryssland invaderade Ukraina. Samma år kom hans bok om Rysslands historia – Det fallna imperiet – som blev det årets mest sålda fackbok i Sverige.”Går inte att bli av med sjukdomen”Under hösten 2022 fick han diagnosen cancer i bukspottskörteln.Under nästan tre år med omfattande behandlingar har han ändå fortsatt skriva och till hösten kommer en ny bok, om den nya världsordning som kan växa fram i spåren av vår tids stora konflikter.Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Kallar ryske presidenten galen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter allt intensivare ryska attacker mot Ukraina varnar Donald Trump Rysslands president Vladimir Putin för att ”leka med elden” och kallar honom ”galen”. Kreml svarar med att kalla den amerikanske presidenten ”emotionellt överlastad”. Samtidigt har republikanska senatorer tagit initiativ till sanktioner mot Ryssland. Är den rosiga relationen mellan Trump och Putin över, och vad innebär det i sådant fall för Rysslands krig mot Ukraina?Hör också om Trumps omdebatterade kryptomiddag och nya turer i konflikten mellan Trumpadministrationen och elituniversitetet Harvard.Medverkande: Ginna Lindberg, Sveriges Radios USA-korrespondent samt Fredrik Wadström, Sveriges Radios blivande Rysslandskorrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

S-kongressen är igång och många hoppas på en tydlig gir. Rysslands beroende av rustningsindustrin kan hämma fredsviljan. Nya uppgifter i utredningen som lett till att Rouzbeh Parsi lämnar Utrikespolitiska institutet. Och Kvartals reportage om dramatikern Stina Oscarssons stoppade pjäser väcker reaktioner. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

Kärnkraftverk är inte längre fredade i krig, samtidigt som kärnkraften spelar en viktig roll i det svenska totalförsvaret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rysslands attack på Ukrainas kärnkraftverk Zaporizjzja fick Sverige att inse att lagarna som ska skydda kärnkraft i krig inte längre gäller. Dåliga nyheter då kärnkraften kommer behövas även i höjd beredskap.Bevakningen av Sveriges kärnkraftverken har ökat och numera finns en beväpnad skyddsstyrka på plats dygnet runt. Det är stor anläggningar som är svåra att skydda i ett krig och misslyckas man blir konsekvenserna stora.”Man behöver militära resurser som egentligen skulle behövts för att skydda andra delar av samhället. Men kärnkraftverken är så viktiga och vi vill verkligen undvika att de blir attackerade” säger Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan.MedverkandeHans Liwång - Professor i försvarssystem vid FörsvarshögskolanFredrik Olsson - Chef för anläggningsskydd och bevakning på kärnkraftverket Ringhals.Ingela Regnell - Beredskapsstrateg på Svenska Kraftnät.Catarina Danestig Sjögren - Avdelningschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare och ProducentLjudkällor: SVT, Sveriges Radio, YoutubeText: Kalle Glas, Sveriges Radio

26 maj. Hur har kriget och sanktionerna påverkat den ryska ekonomin? Hur länge kommer Ryssland ha förmåga att fortsätta kriget? Andreas Ericson gästas av Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan, som skrivit en rapport som nyligen presenterats för EU:s finansministrar.

Vapenvila i tre dagar - det är Rysslands president Vladimir Putins senaste förslag. Men beskedet har inte tagits emot väl av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj som vill ha vapenvila omgående. Sedan Donald Trump tog över som president i USA har han försökt få till förhandlingar mellan Putin och Zelenskyj, utan direkta framgångar. Nu verkar det som att även Trump tröttnat på det spel som han anser att Putin spelar. Vad skulle en tre dagar lång vapenvila innebära? Vad händer om Trump tröttnar på att fredsförhandla och skulle Ryssland vara redo att sluta kriga? Gäst: Joakim Paasikivi, senior rådgivare på Mannheimer och Swartling. Programledare/producent: Jenny Ågren. Klipp från: Sky News Australia. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:En kort film från Gaza har under veckan fått många att stanna till och förskräckas framför telefon- och datorskärmar över hela världen. Det är ett fruktansvärt ögonblick, efter ett israeliskt flyganfall, där den skadade, gråtande pojken Ali vädjar om hjälp. Bara några meter från honom ligger en död manskropp och på taket intill ligger en död flicka i delar. Hör Ekots intervju med Ali – och Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén om hur pojken har blivit en symbol för barns lidande i Gaza.Påven är död – och en ny ska väljas i konklaven. På vilket sätt försöker politiken lägga sig i hans efterträdare? Om det resonerar Cecilia Blomberg, Sveriges Radios korrespondent på plats i Rom och Ulla Gudmundsson, tidigare ambassadör i Vatikanen.Rysslands president Vladimir Putin har skänkt en tavla till USA:s president Donald Trump – föreställandes den senare med blod i ansiktet efter attacken under ett kampanjmöte förra sommaren. Bakom honom New York och en stor amerikansk flagga – och Trump sträcker ena näven i luften. Johanna Melén har intervjuat konstnären Nikas Safronov.Våras det extra mycket för kärlek – just om våren? Godmorgon världens reporter Klara von Gegerfelt jagar kärleken på stan. Och i litteraturen.Krönika av Ulrika Knutson.Panelen med Martin Tunström, Barometern, Susanna Kierkegaard, Aftonbladet och Karina Cubilla, Arbetet.I andra timmen:USA:s president Donald Trump angriper landets universitet, rättsväsendet, oppositionella och medier. Är USA längre en demokrati? Dag Blanck, professor i Nordamerika studier vid Uppsala Universitet och Michael Wahmam, docent i Statsvetenskap vid Michigan State university.På Madagaskar är närmare 40 procent av barnen under fem år kroniskt undernärda. Det är ett av världens fattigaste länder, men på hela den afrikanska kontinenten ökar förekomsten av hunger. I världen idag finns fler än 700 miljoner undernärda människor, vilket är runt 9 procent av världens befolkning. Reportage av Sara Heyman.Satiren kommer tillbaka till Godmorgon världen. Vad kan vi vänta oss? Hör Fritte Fritzon, en av skaparna bakom ”Radioskugga” som har premiär den 4 maj.Med bara dagar kvar till Valborgsmässoafton övas det friskt på körsång runt om i landet, som ska hälsa våren välkommen. Och enligt traditionen är det främst manskörer som har detta uppdrag. Men hur går det egentligen för manskörerna? Reportage av Tomas Hedman.Jonas Gardells film Pensionat Oscar sätts upp på Stadsteatern. Intervju med regissören Jakob Höglund om verkets betydelse för att komma ut som homosexuell – och hur fenomenet har förändrats under de 30 åren som har gått sedan Pensionat Oscar hade premiär.Kåseri av Augustin Erba.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz

Med anledning av Stina Oscarsons tragiska bortgång publicerar jag på nytt den intervju jag gjorde med henne i slutet av februari 2022, precis innan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.Stina Oscarson var teaterregissör, dramatiker och författare – men kanske främst känd som en envis och självständig samhällsdebattör. Jag såg henne länge som en motpol i debatten, men kom med tiden att allt oftare uppskatta hennes perspektiv. Inte för att vi alltid höll med varandra. Vi gjorde exempelvis helt olika analyser av situationen med Ryssland, där hennes syn på hur fred uppnås var diametralt annorlunda än mitt. Men just därför, inte trots det, var hennes tankar alltid värda att lyssna på. Man behöver höra varför man har fel – inte på ett fientligt sätt kanske, men ärligt menat – även när man är övertygad om att man har rätt. Den sortens samtal är dock ovanliga, men detta var ett av dem, tycker jag.Stina Oscarson var en unik röst. Jag uppfattade aldrig att hon var konträr för sakens skull, eller för att hon tyckte det var roligt att provocera. Om hon någon gång befann sig i opposition var det för att hon följde sitt eget samvete. Hon spelade inte i något lag, men hon var inte heller en individualist som struntade i andra. Hennes lag var mänskligheten. Hon var, utan överdrift, en av de mest mänskliga personer jag träffat. Vi är fattigare utan henne.I dagens avsnitt pratar jag med Stina Oscarson som är teaterregissör, dramatiker och författare. Men hon är även en flitig samhällsdebattör, och det är kanske i den rollen flest känner till henne. Vi spelade in det här innan Ryssland inlett sin invasion av Ukraina, vilket är anledningen till att vi inte pratar mer om det.För mig personligen har Stina Oscarson gått från att vara en av dem som ofta hamnat på motsatt sida från mig i samhällsdebatten, till att jag allt oftare nickar instämmande när jag läser och lyssnar på henne. Det har att göra med att debatten inte är statisk, men också om att hon har ändrat sig i vissa frågor. Och att jag har ändrat mig också. Vi sprang på varandra på en kulturfest SvD hade för sina frilansar, min första gång på en sådan fest, och sedan var hon moderator för en intensiv debatt om migration som jag deltog i. Men detta är första gången jag har haft möjligheten att få prata med henne på tu man hand en längre stund. Jag hoppas att ni tycker att det är lika givande som jag tyckte.Hon är just nu aktuell med boken “Det perfekta plåstret” (Mondial) som jag verkligen kan rekommendera. Vi pratar om den, men också om hennes uppmärksammade intervju med vår socialdemokratiska kulturminister Jeanette Gustafsdotter. Och om vad som egentligen hände efter att en medlem i Nordisk ungdom deltagit i en debatt om demokrati som Stina var moderator för. Rak höger med Ivar Arpi förlitar sig helt på bidrag från läsare och lyssnare. Man kan bli gratisprenumerant eller betalande prenumerant. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

8 april. Det är ett krig som redan pågår och som utkämpas med propaganda, sabotage och infiltration. Patrik Oksanen beskriver i sin nya bok “Rysslands hemliga krig mot Sverige” hur vapnen och fronterna ser ut, och vad som behöver göras för att försvara oss. Andreas Ericson intervjuar honom.

Hemvärnet har kallats gubbdagis men faktum är att de 23 000 frivilliga soldaterna spelar en allt större roll i skyddet av Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När man hör ordet Hemvärnet kanske ens tankar går till den klassiska filmen Repmånaden. Gubbar som hellre går på krogen än att övar strid.– Jag tror många har den här gamla bilden av Hemvärnet, att vi går omkring med grå uniformer och sliten utrustning, men det är precis tvärtom. Vi har toppmodern utrustning, säger Lars-Gunnar Lundström, ställföreträdande chef i gränsjägarbataljonen i Norrbotten. Det kanske inte är så konstigt att Hemvärnets status och utrustning uppdaterats. För Hemvärnets roll i skyddet av landet har fått en ny och större betydelse i och med Nato-inträdet. För nu kanske en stor del av de svenska förbanden behövs utomlands.– För att nu så bedömer vi att striderna kanske inte kommer att vara på svenskt territorium, utan det är ju mer österut, kanske Finland eller i de baltiska länderna, och då får vi såklart ett mycket större ansvar för territoriet hemma, säger Rikshemvärnschef Laura Swaan Wrede.Att försvaret av Sverige inte längre upphör vid riksgränsen har gjort att Hemvärnet ändrat sitt tankesätt på många olika sätt. Ett tydligt exempel är hur man nu måste omvärdera broförbindelserna över Torneälven som kommer vara viktiga för logistiken österut.– Våran tidigare uppgift med de här broarna var ju att bevaka dem och vara beredd att förstöra dem. Nu ska vi alltså hålla de här broarna till vilket pris som helst, säger Lars-Gunnar Lundström.Hemvärnet viktiga i börjanHemvärnet består till stor del av frivilliga soldater som skrivit kontrakt med försvarsmakten om att få ersättning för att öva fyra till åtta dagar per år. Om det blir krig eller krig måste dock de som gått med i Hemvärnet ställa upp - då gäller plikten.Förutom att hjälpa till vid kriser som skogsbränder är uppgiften att snabbt kunna bevaka och skydda, i strid eller på annat sätt, förutbestämda platser i ens närområde. På den punkten skiljer sig Hemvärnet från det som kallas fältarmén.– Armén rör sig över stora områden. Hemvärnet är mer lokalt och löser uppgifter där det behövs på plats, säger Johan Granholm, lärare vid Försvarshögskolan och även instruktör inom Hemvärnet.Hemvärnet har inte lika tunga vapensystem som armén och det är inte tänkt att de ska lösa lika kvalificerade uppgifter. Styrkan ligger inte i eldkraft utan i att de kan vara på plats snabbt och utföra sitt jobb.– För min del så börjar leda vår bataljon inom en timme och inom 24 timmar så ska hela vår bataljon vara ute på plats för att kunna utföra tilldelade uppgifter. Och det här ska vi ha kraft att lösa den här uppgiften i 90 dagar inledningsvis, säger Lundström.Betydelsen av att snabbt kunna vara på plats blev tydlig vid Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24:e februari 2022. En viktig nyckel i den ryska planen var att ta flygplatsen i Hostomel utanför Kiev för att snabbt kunna flyga in mängder med soldater och stridsfordon i Ukraina, men drygt 200 ukrainska soldater bjöd på hårt motstånd och grusade den ryska planen.– Det var hemvärnet i Ukraina som stoppade framryckning mot Hostomel vilket gav armén tid att tillföra andra förband som slutligen var de som kunde stoppa den stora framryckningen mot Kiev. Det var hemvärnet som stod först och stoppade de första kolonnerna, säger Johan Granholm.Text: Kalle Glas, GränsLjudklipp från: SR, YoutubeMedverkande:Laura Swaan Wrede, RikshemvärnschefLars-Gunnar Lundström, ställföreträdande chef för gränsjägarbataljonen i Norrbotten. Johan Granholm lärare vid Försvarshögskolan och instruktör inom Hemvärnet.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare & Producent

Historien om Rysslands framgångsrikaste musikexport någonsin är också en berättelse om ett Ryssland som kunde ha blivit något helt annat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regnet vräker ner från den mörka himlen. Under rader av svarta paraplyer står en anonym, grå folkmassa. Apatiskt stirrar de in genom ett högt, taggtrådsbeklätt stängsel. På andra sidan står två genomblöta tonårstjejer, klädda i skoluniform. Slipsarna är prydligt knutna, men de vita skjortorna har blivit genomskinliga och de rutiga kjolarna är väldigt korta. När regissören ropar action lutar sig den mörkhåriga tjejen fram och kysser sin rödhåriga vän. Det är höst i Moskva år 2000 och 15-åringarna framför kameran har precis skapat historia.Medverkande: Charlotte Nordin Sundberg och Fredrik WadströmProgrammet är gjort och programlett av Joanna Korbutiak i mars 2025Producent Robin JonssonExekutiv producent Lars TruedsonSlutmix Fredrik NilssonP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaLjudklippen i programmet kommer från dokumentärfilmerna Anatomy of t.A.T.u (2003), New Century Ego Interview (TVS, 2002) och t.A.T.u. v Podnebesnoy (STS, 2004). En intervjuspecial gjord av den ryska mediepersonligheten Ksenia Sobtjak (2021), intervjuer hos ryska MTV (2001), Jimmy Kimmel live! (ABC, 2003), The Frank Skinner Show (BBC, 2005) och det ukrainska tv-programmet Lögndetektorn (2014). Samt Neposedys konsert (ryska kanal 1, 1998), Vladimir Putins nyårstal (1999), filmen Fucking Åmål (1998) och Eurovision Song Contest (BBC, 2003 och 2009).

21 mars. Ledarredaktionen sammanfattar veckan. Hur stor ideologisk samsyn finns mellan USA:s och Rysslands ledning? Hur ska man tänka kring de höga matpriserna? Och vad händer i Turkiet? Mattias Svensson, Paulina Neuding och Tove Lifvendahl står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna.

USA:s och Rysslands presidenter har pratat i telefon med varandra. Nu har astronauterna landat på jorden igen efter nio månader i rymden. Rörelseglädje förändrade Martins liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

USA:s och Rysslands presidenter har pratat i telefon med varandra. Nu har astronauterna landat på jorden igen efter nio månader i rymden. Rörelseglädje förändrade Martins liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sprängningen av Kachovkadammen är det enskilt tydligaste exemplet, men stora delar av Ukraina är förstört av giftiga kemikalier och mineraler i krigets spår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Vetenskapsradion träffar Klotets Marie-Louise Kristola Margot Wallström, före detta utrikesminister, miljökommissionär och under de senaste åren medordförande i en grupp som tittat på krigets miljöskador i Ukraina. Rysslands krig mot Ukraina har påverkat miljön och klimatet där för lång tid framöver. Margot Wallström lyfter fram lärdomar och förslag på hur vi kan titta framåt, hur vi måste fortsätta värna demokratin och arbeta för ett inkluderande samhälle. Reporter: Marie-Louise Kristolamarie-louise.kristola@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Rysslands president Putin säger ja till vapenvila i Ukraina om den leder till varaktig fred. Regeringen vill ha mobilförbud i grundskolan. Det går bra för Sverige i Special Olympics. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rysslands president Putin säger ja till vapenvila i Ukraina om den leder till varaktig fred. Regeringen vill ha mobilförbud i grundskolan. Det går bra för Sverige i Special Olympics i Italien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad betyder det för vanliga ryssar och ukrainare mitt i kriget när världens mäktigaste land plötsligt vill göra upp med angriparen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tre år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina råder turbulens i världspolitiken. Krismötena avlöser varandra och USA:s president Donald Trump säger sig lita fullt ut på Vladimir Putin när han försöker få till en snabb fredsöverenskommelse. I veckans Konflikt går vi bortom politiska utspel, storgräl och snabbinkallade toppmöten för att istället närma oss människorna som finns och försöker överleva mitt i kriget.Medverkande: ”Andrej”, rysk desertör som egentligen heter något annat, Jura Boguslavskij och Asja Kiseljova, ryska konstnärer som tagit sin tillflykt till Jerevan, Anna Annisjtjenko och Gennadij Lisejenko, Novozybkovbor, Andrej Soldatov, journalist och expert på rysk säkerhetstjänst, Tatjana och Vera, Butjabor, Andrij Halavin, ukrainsk präst i Butja, Aleksej Minjajlo, grundare av Chronicles research projectProgramledare: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.seReportrar: Lubna El-Shanti och Johanna MelénTekniker: Maria StillbergProducent: Johanna Melénjohanna.melen@sr.se

Vem är det som bestämmer egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Amerikanska statsanställda har fått ett mejl där de uppmanas lista vad de fick gjort på jobbet förra veckan. Elon Musk meddelar att de som inte svarar på mejlet kommer att få sparken. Men flera myndighetschefer trotsar Doge-chefen.Vad är det som gäller egentligen?Vi pratar också om de europeiska ledarnas försök att övertyga Donald Trump om att inte överge Ukraina. I tisdags var Frankrikes Emanuel Macron på besök i Vita huset och på torsdag väntas Storbritanniens Keir Starmer anlända.Besöken äger rum samtidigt som Donald Trump ger Ukraina skulden för kriget och gör gemensam sak med Putin i FN genom att inte fördöma Rysslands krig.Medverkande: Ginna Lindberg och Roger Wilson, Sveriges Radios USA-korrespondenterProgramledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

USA:s stora omsvängning - låter mer och mer som Vladimir Putin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På en pressträff på Mar-a-Lago lade USA:s president Donald Trump skulden för Rysslands krig i Ukraina på Ukraina. Zelenskyj hade kunnat göra ”en deal”, menade Trump. Uttalandet sker samtidigt som USA inlett sina samtal med Ryssland där varken Europa eller Ukraina deltar.Vi pratar också om hur Donald Trump och hans administration testar gränserna för presidentämbetets makt. En lång rad av hans beslut har fastnat i domstolarna och nu är frågan vad som sker härnäst. Kommer Trump att lyssna på domstolarna? Närmar sig USA en konstitutionell kris?Medverkande: Ginna Lindberg och Roger Wilson, Sveriges Radios USA-korrespondenter.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson