Podcasts about rysslands

Rysslands så kallade skuggflotta på Östersjön växer - det visar Svenska Yles kartläggning. Det handlar om fartyg som helt står utanför internationella regler, i syfte att undvika sanktioner. Utvecklingen medför både miljörelaterade och säkerhetspolitiska risker. Går det att komma åt skuggflottan eller tvingas vi leva med gisslet? I Slaget deltar Henrik Ringbom, ÅA-professor i havsrätt, Magnus Winberg, sjökapten och lektor i navigation vid Novia i Åbo, samt Europaparlamentarikern Anna-Maja Henriksson (SFP). Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Den ryska tsaren Peter den store (1672-1725) moderniserade Ryssland och gjorde ett kaotisk och inåtblickande land till en stormakt som sträckte sig från Östersjön till Svarta havet. Han umgicks hellre med västerlänningar och arrangerade orgastiska fester där regeringsmedlemmar inte fick utebli än ägnades sig åt ålderdomliga mystiska hovritualer.Peter den store, Peter I, föddes i ett land där livegenskapen infördes av hans far 1649. Som tioåring tvingades han se sin morbror slaktas av trupper i Kreml. Maktkampen om tronen gjorde att han växte upp utanför Moskva på slottet Preobrazjneskole där han skapade en låtsasarmé med vänner och tjänare.Han blev en ovanligt lång man på över två meter, med outtröttlig energi för praktiska göromål, men mindre intresse för boklig bildning. Han gjorde dock långa bildningsresor för att exempelvis lära sig skeppsbyggarkonst i Holland.Han gifte sig med tvätterskan Marta Elena Skowronska, som tog över makten efter hans död som Katarina I.Peter den store moderniserade Ryssland uppifrån och besegrade stormakten Sverige. Allt under ett hejdlöst supande. Hans egna traditionella undersåtar trodde han var antikrist.I podden Historia Nu avsnitt 31 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristian Gerner är professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Rysslands historia.Porträtt av Peter I av Godfrey Kneller (1698). Målningen föreställer den ryske tsaren Peter den store och skänktes av honom till Englands kung Vilhelm III under hans besök i London. Källa: Godfrey Kneller – Royal Collection Trust. Licens: Public domain (offentlig ägo).Porträttet målades under Peter den stores "stora sändebud", en diplomatisk resa till Västeuropa 1697–98. Hans intresse för engelsk och nederländsk skeppsbyggnad var starkt, då han nyligen påbörjat skapandet av en rysk flotta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har nu pågått i tre och ett halvt år och visar ännu inga tecken på att mattas av. Som en direkt följd av kriget har stora delar av Ukraina blivit täckt av minor och odetonerad ammunition. Det i sin tur innebär livsfara för alla de människor och djur som fortfarande bor i krigsområdet och gör också stora delar av Ukrainas bördiga jord obrukbar. I det här avsnittet medverkar företaget Disarmament Solutions, som genom att bidra med modern utrustning och kunskap försöker hjälpa till att röja undan minorna och ammunitionen. Hela det här avsnittet är sponsrat av företaget Disarmament Solutions. Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

The conversation is in English, after a short introduction in Swedish. Den ukrainska författaren Sofia Andruchovytj har skapat ett storslaget romanbygge om Ukrainas historia och gästar Internationell författarscen den 29 september. I "Amadoka" väver Sofia Andruchovytj samman en berättelse om kärlek, svek och motstånd, i tiden från Stalins skräckvälde till Rysslands invasion av Krim. Sofia Andruchovytj (född 1982 i Ivano-Frankivsk) debuterade 2002 och har sedan dess gett ut flera romaner. Hon fick sitt internationella genombrott med "Amadoka", som på svenska ges ut i två volymer, och har blivit en viktig röst för den ukrainska litteraturen i Europa. Hon är bosatt i Kiev. Ola Larsmo är författare och kulturskribent, med särskilt fokus på historia och demokrati. Han har länge följt den östeuropeiska litteraturen och är särskilt engagerad i yttrandefrihetsfrågor. I samarbete med Albert Bonniers Förlag. Från 29 september 2025 Jingel: Lucas Brar

Det finns ingen som så enkelt, nyktert och samtidigt med så behaglig röst kan beskriva världens tillstånd, med säkerhetspolitiska utmaningar, globalt maktspel och bräckliga ekosystem, som Tomas Ries, docent i strategi och försvarspolitik. I detta avsnitt beskriver Tomas sin senaste analys av globala risker, med fokus på status för Rysslands krig i Ukraina, Putins planer […]

Rysslands aggression mot Europa trappas upp. Under bara några veckor har ryska stridsflyg och drönare upprepade gånger kränkt Natos luftrum. Nu ökar pressen på försvarsalliansen - som kritiseras för att reagera alltför svagt. Vad vill Ryssland uppnå egentligen? Och hur bör Europa och Nato agera nu för att inte tappa trovärdighet?Medverkande:Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, UI.Calle Håkansson, forskare i europeisk säkerhet, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur är det att vara ryss i Sverige i dag? Gabriel Lindén synar sin kulturella identitet i sömmarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2025.Jag förstår ingenting av det prästen säger. Det har jag aldrig gjort. Trots att jag stått här i drygt 30 år nu. Rökelser och obegripliga psalmer yr omkring mig. När min mormor kom till Stockholm var detta den plats som tog emot henne.Det var här, i en anonym källarlokal på Birgerjarlsgatan i Stockholm, som hon hittade tillbaka till sitt modersmål och samtidigt började navigera genom 1950-talets Sverige. Platsen är även känd som Kristi förklarings ortodoxa kyrka. Eller som vi alltid sagt i min familj: ryska kyrkan.Jag kommer tillbaka hit för att tända ett ljus för mormor ibland. Oftast står jag med huvudet nedböjt mot prästen för det är så alla gör. När jag var liten brukade mormor väsa ”böj” och trycka ned mitt huvud snett uppifrån.Jag sneglar på männen i rummet och ser flera i min egen ålder. Jag slås av hur lika vi är. Skillnaden mellan mig och dem är att jag kan välja när jag vill berätta om mitt ryska arv. Det är en frihet vi har, vi i fjärde generationens diaspora. För de som nyss kommit till Sverige, eller har familj kvar i Ryssland, måste det vara svårare. Jag undrar hur det är att vara ryss i Sverige idag. Tänk på deras middagsdiskussioner till exempel. Vissa är säkert för kriget. Vissa kanske har varit i kriget?Någon, som den unge mannen utan skäggväxt, är säkert underrättelseofficer. FSB, GRU och allt vad de heter måste rimligtvis ha god kunskap om platser som denna – en mötespunkt för Sverigeryssar, som med Natointrädet nu ligger i fiendeland. Andra, kanske hon där borta, har arbetat på en oberoende radiostation och nu tvingats lämna Ryssland efter sin rapportering om en korruptionsskandal djupt inne i den ryska statsapparaten. Min idé om ryssar i Sverige är en rad schablonbilder, och jag är i gott sällskap.Strax efter invasionen 2022 får en vän syn på en ryskregistrerad bil i Stockholm. Hon har lust att repa den med sin hemnyckel, erkänner hon lite stolt för mig. Det behöver hon aldrig. Nästa morgon har någon annan gjort det. Några månader senare äter jag glass med en kollega. En grupp ryska turister passerar oss med hörsnäckor, guide och allt. ”Jag förstår inte hur de kommer in och att vi släpper in dem överhuvudtaget”, säger han uppenbart irriterad.En annan gång sitter jag och äter en smörgås på Kulturhuset i Stockholm. Jag sitter på entréplan. Plötsligt får jag syn på en man i rulltrappan. Han kommer ovanifrån och vinkar mot mig. Det kan inte vara till mig, tänker jag, och ignorerar honom. Han insisterar, fortsätter att vinka och le mot mig. Inte hysteriskt, men tydligt. Jag ler och vinkar tillbaka lite osäkert. Mannen rullar ned på mitt våningsplan och går fram till mig. – Vladimir? – Nej, svarar jag. Mannen börjar tala ryska. – Jag pratar inte ryska, säger jag. Mannen avbryter sig själv och växlar till svenska: – Förlåt, men visst är det du som är Vladimir? – Nej, svarar jag. – Oj förlåt, du är så lik Vladimir som jag brukar spela schack med där uppe. Mannen pekar mot rulltrappan. – Det är inte jag, säger jag. – Okej, ursäkta, säger mannen.Mannen försvinner mot utgången och jag har redan listat ut vad som hänt. Det här handlade inte om en förväxling mellan mig och en rysk schackentusiast. Det var inte ett oskyldigt försök till småprat med en främling. Nej, det här var såklart ett rekryteringsförsök. Mannen – tillika underrättelseofficeren – testade min öppenhet, min vilja att möta honom, bjuda in honom att slå sig ned. Det är ingen slump att han valt just mig eftersom han gjort noggranna efterforskningar. Han vet att jag har ryskt påbrå. Han vet att jag har arbetat i den svenska myndighetsvärlden. Han vet säkert något mer som jag själv inte vet.Det här är inte okej. Jag skriver en incidentrapport till säkerhetsavdelningen hos min tidigare arbetsgivare. Det går några minuter och ganska snart känner jag mig som en tönt. Vem tror jag att jag är? Min flickvän verkar hålla med. Jag skickar ett SMS och berättar vad som hänt. Hon undrar om jag inte läser in lite för mycket.Min vän Oscar brukar skämta om att jag är rysk spion. Det började han med långt innan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Jag tycker det är lite roligt. Nästan värms av hans kärleksfulla retstickeri, eftersom han vet att detta ganska avlägsna ryska arv ändå betyder mycket för mig. Frågan är om allmänhetens rysskräck i Sverige kommer nå en punkt då jag inte tycker det är roligt längre.Flera här inne i kyrkan har säkert redan nått den punkten. Prästen till exempel. Jag föreställer mig vad han utsätts för när han kliver upp på morgonen, går ut från prästbostaden, ned för trapporna och ska öppna kyrkan i samma byggnad. Vad möter honom där? En kyrkport nedklottrad med ”Ryssland ut ur Ukraina”, insmetad i hundbajs? Kanske vill jag inte veta. Det enda jag vet är att prästen känner sig tvungen att sätta upp en skylt. Där står det:”DENNA KYRKA HAR INGENTING MED RYSSLANDS POLITIK ATT GÖRA. VÄNLIGEN KLOTTRA EJ. TACK!”Jag ser mig om i församlingslokalen. En kvinna ställer sig tätt bakom mig. Som vanligt är syret sedan länge på väg att ta slut. Det sticker i näsan av all rökelse. Någon går ut. Fler kommer in. Jag tänker att jag också ska passa på att gå eftersom ryska gudstjänster har en förmåga att aldrig ta slut.Det är då prästen med sitt släptåg av korsbärare och körsångare plötsligt går rakt in i rummet, mitt ibland oss. Alla backar. Det bildas en ring runt prästen som sveper med sina attiraljer i silver, psalmböcker och biblar. Bröd läggs upp på ett bord i höjd med mina knän. Mer rök, fler korstecken, psalmer och huvudböjningar. Någon släcker taklamporna. Stearinljusen börjar fladdra längs väggarna och jag inser att nu, nu kan jag inte gå härifrån.Gabriel Lindén, skribent och diplomat.

Upphovsmannen bakom EU:s plan berättar. S och MP: Trumps Gazaplan är ohållbar. Benjamin Dousa försvarar Somalia-avtal. Flashback-vd frias i yttrandefrihetsmål. Och många kamphundsägare är dömda för brott. Programledare: Magnus Thorén.

Det konstateras att börsen är lite trist just nu men det hindrar inte Jocke & Louise från att avhandla diverse ämnen ändå. Jocke slänger ut en gissning om kommande räntebesked, har han rätt? Höstbudgeten har offentliggjorts med sänkt matmoms OCH, inte minst, sänkt dansbandsskatt! Är det läge att vara orolig för Rysslands senaste drag? Och varför går ekonomin i Europa så trögt? Dessutom: Tips till dig som nybörjare på börsen!

När Moldavien går till val lägger Europa in en högre diplomatisk växel för att mota rysk påverkan. Men hur långt räcker luddiga EU-löften när motståndaren heter Putin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Parlamentsvalet i Moldavien beskrivs som ett val som i förlängningen kan påverka hela Europas säkerhet. Och inför valet i helgen har europeiska ledare och EU lagt in en högre diplomatisk växel, samtidigt som Ryssland trappar upp sina påverkanskampanjer i landet. Hör om den ryska desinformationen, fejkade budskap som sprids och uppgifter om hur röster köps för pengar. Valet i Moldavien äger dessutom rum i ett läge där Ryssland upprepat kränkt EU- och Nato-länders luftrum och där spänningarna mellan Rysslands och väst ökar påtagligt. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent. Linda Borgheden, Östeuropaansvarig på Folke Bernadotteakademien.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Agnes Cohn på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och Branne Pavlovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På lördagskvällen gick Intervision, Rysslands motsvarighet till Eurovision Song Contest, av stapeln. I musiktävlingen, som president Putin själv bestämt ska hållas, deltog 23 länder. Gemensamt för deltagarländerna är att de inte riktat egna sanktioner mot Ryssland – med undantag för USA. Men precis innan USA skulle kliva upp på scenen meddelade programledarna plötsligt att landet inte längre kommer delta – på grund av ”politiska påtryckningar”.

Och så om rapporteringen kring demonstrationen utanför judiska skolan och Anders Holmbergs intervju med ljugande Rysslandsambassadör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kontextlös första-rapportering om demonstration utanför judisk skolaI måndags samlades ett fåtal propalestinska demonstranter utanför judiska skolans lokaler på Östermalm i Stockholm - någonting som fick stor uppmärksamhet på sociala medier. Flera toppolitiker gick ut och rasade. Moderaternas gruppledare Mattias Karlsson kallade demonstranterna för odjur och kulturminister Parisa Liljestrand sa att det var “vedervärdigt”. Att ställa svenska judiska barn till svars för israels krigföring i Gaza är antisemitism i sin renaste form. Under kvällen gjorde Expressen sociala medier-reaktions-journalistik av det här - och när TT sen plockade upp det fick det nationell spridning. Men en viktig pusselbit saknades där i början.Reporter: Freddi Ramel Varför ska SVT intervjua ambassadörer som ljuger? Förra veckan intervjuade Anders Holmberg Rysslands Sverigeambassadör Sergej Beljajev. Det var en intervju som fick kritik redan innan den sändes - varför släppa fram Rysslands propaganda på bästa sändningstid i SVT? Och sedan intervjun sändes förra veckan har kritiken fortsatt. Även de som hade en lite mer förlåtande inställning tyckte att ambassadörens många lögner slank igenom alldeles för enkelt. Hur ska man som journalist göra när man intervjuar en aktör som man vet kommer ta alla chanser att ljuga och förleda? Reporter: Erik PeterssonHar svenska medier underskattat Charlie Kirks betydelse? Mordet på den amerikanska högeraktivisten Charlie Kirk har dominerat nyhetscykeln i över en vecka, både i USA och här hemma i Sverige. Journalister har turats om att slå fast att hans betydelse för den amerikanska högern inte går att överskatta - men hur kommer det sig då att svenska medier knappt nämnde honom innan mordet?Reporter: Joanna Korbutiak

Om att almstriderna 1971 var förgäves. Om bodyshaming av Rysslands ambassadör. Och allt om gen Z-revolutionen i Nepal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rysslands aggressiva agerande blir allt mer omfattande. Utöver det blodiga och hänsynslösa kriget i Ukraina drar man hela tiden hybridhotet mot oss i väst allt längre. Nu senast under förra veckan, i form av drönarna över Polen och därefter även Rumänien. Några som ska hålla koll på Rysslands förehavanden och det militära hotet som de utgör, är den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must, som är en del av Försvarsmakten. I det här avsnittet medverkar chefen för Must, Thomas Nilsson. Han berättar bl.a. om vad Must är, vad de gör och hur de arbetar, om tider i vår nutidshistoria då det har varit extra viktigt med underrättelseinhämtning, om det ryska hydridhotet, om det behövs en ny civil underrättelsetjänst, liksom vilka lärdomar Must drar från Rysslands krig mot Ukraina. I Musts årsöversikter kan du läsa mer om dem och deras verksamhet: https://www.forsvarsmakten.se/sv/om-forsvarsmakten/dokument/must-arsoversikt Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

Vladimir Putin stod hand i hand med Xi Jinping och Narendra Modi på Shanghaiorganisationens möte i Kina. Kina och Indien, de två största köparna av rysk olja och gas, är avgörande för Rysslands ekonomi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukrainas drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier har blivit effektivare och har lett till långa bilköer utanför ryska bensinstationer, på sina håll uppges bensinen vara helt slut.För Ryssland är pengarna från oljeindustrin helt avgörande för att kunna fortsätta kriget i Ukraina, säger Torbjörn Becker.Programledare Johanna MelénMedverkande:Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i StockholmFredrik Wadström, Sveriges Radios RysslandskorrespondentMaria Persson Löfgren, Sveriges Radios tidigare MoskvakorrespondentProducent: Stina Fischer

Kina markerar 80-årsjubileet av andra världskrigets slut med en storslagen militärparad, där bland annat Rysslands och Nordkoreas ledare deltog. En tydlig demonstration av landets växande makt på den världspolitiska arenan. Slaget frågar vad Kina vill uppnå inom stormaktspolitiken och hur Europa borde förhålla sig till Kinas frammarsch – med oro eller samarbete? I programmet deltar Hanna Sahlberg, Kinaexpert och tidigare korrespondent på Sveriges Radio samt Fredrik Fällman, docent i sinologi vid Göteborgs universitet. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Under måndagen avslutades toppmötet i den kinesiska kuststaden Tianjin. Ett 20-tal länder deltog under mötet, däribland Kina, Ryssland och Indien, alla medlemmar i Shanghai Cooperation Organization eller SCO, som gruppen förkortas. Organisationen har sin bas i Asien och Mellanöstern och har fått fler och fler medlemmar de senaste åren. En av dem är Rysslands president Putin som fick ett extra varmt välkomnande till Kina i form av en röd matta. Den ryska presidentens relation till Kinas ledare Xi Jinping har blivit allt viktigare sen Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina i februari 2022. Vad diskuterade världsledarna under mötet, hur ser Kina och Rysslands relation ut och vad gör USA för att sätta press på Putin? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator, Aftonbladet. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp ifrån: Sky News och CNN. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

En unik författning, makten från folket, inte från kungen. Peter den store - Rysslands brutale nationalhjälteSupport this show http://supporter.acast.com/vigartillhistorien. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Trots så kallade fredssamtal fortsätter Rysslands krig mot Ukraina med oförminskad styrka. Nu har den fullskaliga invasionen pågått i tre och ett halvt år och en som redan från början kände att han ville göra nåt för att hjälpa Ukraina var Jonas. Vilket han också gjorde. Nu har han kört ner en mängd bilar och utrustning dit sen dess. I det här avsnittet får du höra hans historia. Om hur han reagerade när han fick höra vad Ryssland gjort. Varför han ville hjälpa Ukraina. Om skicket på vägarna och hur det är att köra bil i en krigszon. Vilken utrustning de ukrainska soldaterna är i behov av. Liksom hur situationen är i Ukraina för de som bor där. Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

Den ryska ekonomin kollapsar inte, men den stagnerar och lider av hög inflation. Och den kanske närmar sig en brytpunkt eftersom Rysslands likvida reserver håller på att ta slut, skriver nationalekonomen Anders Åslund. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Ung man sköts ihjäl utanför moské i Örebro. USA:s och Rysslands presidenter möts i Alaska. Rekordmånga på andra Funkisvasan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ung man sköts ihjäl utanför moské i Örebro. USA:s och Rysslands presidenter möts i Alaska. Rekordmånga på andra Funkisvasan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fredag 15 augusti ska USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin träffas på en militärbas i den amerikanska delstaten Alaska. Förväntningarna är stora, farhågorna många. Vad kan konsekvenserna av toppmötet bli? Vem kommer att utropa sig som vinnare? Och är det nu Ukrainas framtid kan avgöras? Gäst: Emilie Svensson, Aftonbladets utsända i USA. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Avsnittet är inspelat vid lunchtid onsdagen 13 augusti.

Rysslands isolering bryts delvis när Trump och Putin möts. Larm om barnarbete i ryska drönarfabriker. Låt dem äta gröt? Barn går hungriga under sommarlovet. Tiktokifieringen av fransk politik skapar debatt. Programledare: Staffan Dopping.

11 augusti. På fredag ska Donald Trump och Vladimir Putin mötas i Alaska för att diskutera Rysslands krig mot Ukraina. Hur kommer det att gå? Andreas Ericson gästas av Olof Ehrenkrona och Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, Utrikespolitiska institutet.

Ukraina påstår sig veta vart Ryssland kommer rikta sitt fokus i kriget kommande månader. Enligt Ukraina har Putin som mål att ta över hela Donetsk och Luhansk i höst, för att sen skapa en slags buffertzon i norra Ukraina längs den ryska gränsen. I sommar har Rysslands krigföring intensifierats, i slutet av juli träffades till exempel huvudstaden Kiev av den dödligaste attacken på ett år. Hur går det i kriget, var ligger de olika ländernas fokus militärt och kan USA:s hot om sanktioner mot Ryssland få effekt? Gäst: Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant vid Försvarsmakten. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: CNN, DW News, Al Jazeera English. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Ryska hjältar som ”krigar mot ukrainska nazister”. Nu ska historien om kriget i Ukraina skrivas om för främst ryska skolbarn. SvD har besökt landets senaste propagandaprojekt mitt i Moskva.

Vladimir Putin och Volodymyr Zelenskyj två helt olika ledare med två helt olika ledarstilar. Men vad särskiljer dem, och vad gynnas de av? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA:s president Donald Trump hotar med sanktioner mot Ryssland om man inte lyckas nå ett fredsavtal med Ukraina inom 50 dagar. Samtidigt utlovar han vapenleveranser till Ukraina.Både innan och under Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har respektive ledare gjort de tydligt hur de vill förmedlas i media, både inför sin befolkning men också omvärlden. Vad särskiljer dem, och hur har de gynnats – eller missgynnats – av detta under de senaste åren?Hör Jakob Hedenskog, analytiker på centrum för Östeuropastudier vid utrikespolitiska institutet, Carolina Vendil Pallin, forskningsledare för Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och Björn Gunér, Sveriges radios reporter som bevakar Ryssland och Ukraina.Programledare: Monika TitorProducent: Alice UhlinTekniker: Martin Seipel

Panelen svarar på era frågor om bland annat ukrainsk underrättelsetjänst och när Ryssland kommer inleda en offensiv från Belarus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur arbetar omvärlden för att sprida information i Ryssland om vad som händer i kriget? Vad är det för skick på Rysslands kärnvapen? Hur ser skolgången ut i Ukraina idag? Och vad kommer egentligen hända efter att Vladimir Putin lämnar rollen som president? Detta och mycket mer får ni svar på i denna frågespecial!Hör Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till Mannheimer Swartling, Lubna El-Shanti, radions Ukrainakorrespondent och Maria Persson Löfgren, radions Rysslandskorrespondent. Programledare: Fredrik WadströmProducent: Alice UhlinTekniker: Heinz Wennin

Rysslands attack mot Ukraina har pågått sedan 2014. Många försök har gjorts för att mäkla fred utan att lyckas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I det här sommaravsnittet av Gräns får du höra en längre intervju med freds- och konfliktforskaren Isak Svensson om vad som kan leda fram till att kriget tar slut.

Ukraina gör upp med Europa om att ställa Ryssland till svars för krigsbrott under den ryska invasionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har besökt Strasbourg och undertecknat ett nytt avtal med Europarådet om en krigsbrottstribunal som ska utreda vem som ska hållas ansvarig för Rysslands fullskaliga invasion. Samtidigt lämnar Ukraina Ottawafördraget, som förbjuder användandet av personminor. Och Azerbajdzjans relation till Ryssland blir allt sämre efter våldsamma massgripanden av azerier i ryska Jekaterinburg.Hör Stig Fredrikson, journalist och författare med lång erfarenhet av Ryssland och Sovjetunionen, Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till Mannheimer Swartling och Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Alice UhlinTekniker: Mikael SarabiOch så har vi en rättelse:I en tidigare version av det här avsnittet hänvisades till en intervju med en rysk soldat. Intervjun gjordes i rysk tv. I poddavsnittet sas att soldaten påstått att den ryska armén skär av fingrarna på ukrainska krypskyttar. Det var fel. Korrekt är att den ryska soldaten påstod att den ukrainska armén skär av fingrarna på ryska soldater om dessa tas tillfånga. Den här rättelsen är gjord den 3 juli 2025.

Gräns intervjuar överbefälhavaren Michael Claesson inför publik på Sveriges Radios scen i Almedalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Politikerna har beslutat att lägga 5 procent av BNP på försvarsutgifter, men när pengar inte är ett bekymmer längre finns andra flaskhalsar som försvårare upprustningen av Sverige.Det är svårt att hitta både personal och materiel som behövs när hela västvärlden ska rusta samtidigt, och under tiden blir inte Ryssland mindre hotfullt enligt överbefälhavaren.”Hela Rysslands sätt att förhålla sig till omvärlden handlar om att identifiera och exploatera svaghet och det är ingen hemlighet att inte bara Sverige utan hela Västeuropa kommer från en period vi kallar den eviga fredens era”, säger Michael Claesson.TEXT: Kalle GlasMedverkandeProgramledare: Claes Aronsson och Kalle Glas.Gäst: Michael Claeasson, Överbefälhavare.

Putin tar emot iransk toppolitiker i Kremls gyllene salar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rysslands utrikesministerium kallar USA:s bombningar i Iran för ett grovt övertramp av folkrätten och vill medla fred. Samtidigt som Ryssland självt bedriver ett invasionskrig som bryter mot folkrätten.Hör Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent. Maria Persson Löfgren, radions Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Ryssland sägs rusta inför väntad sommaroffensiv men riskerar samtidigt att förlora sitt strategiskt viktiga grepp i Mellanöstern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Oljepriset stiger efter den dramatiska utvecklingen i Mellanöstern, något som kan gynna Rysslands hårt pressade ekonomi. Samtidigt har Ryssland och Iran nyligen ingått ett samarbetsavtal som väntas forma ländernas relation de kommande decennierna. Avtalet fokuserar på kärnenergi, militär förmåga och ekonomi. Hör Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till Mannheimer Swartling. Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östereuropastudier. Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

3 juni. Det ukrainska drönarangreppet mot ryska baser i helgen orsakade stor skada hos Rysslands strategiska bombflyg. Vad gjorde det möjligt? Vilka är lärdomarna för framtidens krig? Andreas Ericson diskuterar med Max Villman, tidigare stridspilot och poddare, och Andreas Hörnedal, forskningsledare på FOI.

Två kinesiska krigsfångar visas upp i Ukraina och fallet reser nya frågor om Kinas roll i kriget. Enligt president Zelenskyj krigar fler än 150 kineser på Rysslands sida. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var i april som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj gick ut med att två kinesiska soldater gripits vid fronten i Donetsk. Gripandet blev en världsnyhet och den ukrainska underrättelsetjänsten visade upp fångarna på en presskonferens. Fallet har på nytt aktualiserat frågan om Kinas roll i kriget och hur nära Kina egentligen samarbetar med Ryssland. Krigsfångarna själva beskriver ingående hur de rekryterades via sociala medier i Kina, samtidigt som Peking förnekar all inblandning. För Ukraina blev fallet med de kinesiska krigsfångarna ett tillfälle att öka pressen på både Kina och USA.Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinareporter. Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Schweiz har länge betraktats som något av ett broderland till Sverige vad gäller sin neutrala och alliansfria hållning. Sedan 2024 har dock Sverige definitivt lämnat sin neutralitet bakom sig. Men varför fortsätter Schweiz att upprätthålla sin neutralitet och alliansfrihet?I det här avsnittet av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och historikern Martin Hårdstedt Schweiz unika historia och dess särskilda förhållande till allianser och krig.En självvald neutralitet är i själva verket ett relativt nytt fenomen i Schweiz historia. Sedan 1600-talet har landets neutralitet varit påtvingad och garanterad av Frankrike. Frankrikes engagemang var då av strategisk betydelse och kopplat till landets geopolitiska konflikt med det Habsburgska imperiet. Det var avgörande för Frankrike att alppassagerna genom de schweiziska kantonerna inte plötsligt skulle hamna i habsburgska händer.Även efter de europeiska krigen under det tidiga 1800-talet förblev den schweiziska neutraliteten påtvingad, nu av den segrande alliansen efter slaget vid Leipzig 1813. Schweiz visade då beredvillighet att underordna sig den nya europeiska ordningen, vilket möjliggjorde att dess neutralitet formaliserades.Först efter världskrigen började det schweiziska politiska ledarskapet formulera en idé om neutralitet som ett kulturellt och politiskt projekt. Detta stöddes av landets framgångsrika diplomatiska manövrer mellan axelmakterna och de allierade under andra världskriget. Genève utvecklades till ett centrum för underrättelsetjänster från de krigförande länderna, samtidigt som Schweiz tillät handel med båda sidor.Efterkrigstiden visade att detta lilla land i Europas mitt kunde fortsätta att nyttja sin position som mellanhand och finansiellt nav för att säkra sin frihet även i framtiden.Neutralitetsfrågan har sedan dess förblivit en politiskt känslig fråga i den schweiziska offentligheten. Landet har visserligen deltagit i internationella militära insatser, men aldrig med stridande förband, och alltid med politiska kontroverser i bagaget. Till och med landets inträde i FN – som skedde först 2002 – ledde till hård debatt och ett mycket jämnt folkomröstningsresultat.Schweiz hållning till Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har också varit föremål för debatt, och frågan är i skrivande stund ännu inte avgjord.Bild: Marignano 1515 – början på Schweiz väg mot neutralitet.Urs Grafs teckning visar slagfältet vid Marignano, där Schweiz led ett förkrossande nederlag mot Frankrike. Nederlaget blev en vändpunkt. Det visade gränsen för den schweiziska krigsmaktens möjligheter och inledde en utveckling där stormakterna, främst Frankrike, började garantera Schweiz neutralitet av strategiska skäl. Teckning: Urs Graf, ca 1515. Kunstmuseum Basel, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En svårbehandlad cancer, som nu är tillbaka, drabbade honom mitt i steget. Hur har Martin Kraghs perspektiv på livet och världen förändrats? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han är Rysslandsexperten och forskaren som i samband med krigsutbrottet 2022 var överallt, i tv-soffor och nyhetssändningar.Plötsligt var Martin Kraghs kunskap och expertis det som efterfrågades av alla för att förstå vad som hände, och varför, när Ryssland invaderade Ukraina. Samma år kom hans bok om Rysslands historia – Det fallna imperiet – som blev det årets mest sålda fackbok i Sverige.”Går inte att bli av med sjukdomen”Under hösten 2022 fick han diagnosen cancer i bukspottskörteln.Under nästan tre år med omfattande behandlingar har han ändå fortsatt skriva och till hösten kommer en ny bok, om den nya världsordning som kan växa fram i spåren av vår tids stora konflikter.Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Kallar ryske presidenten galen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter allt intensivare ryska attacker mot Ukraina varnar Donald Trump Rysslands president Vladimir Putin för att ”leka med elden” och kallar honom ”galen”. Kreml svarar med att kalla den amerikanske presidenten ”emotionellt överlastad”. Samtidigt har republikanska senatorer tagit initiativ till sanktioner mot Ryssland. Är den rosiga relationen mellan Trump och Putin över, och vad innebär det i sådant fall för Rysslands krig mot Ukraina?Hör också om Trumps omdebatterade kryptomiddag och nya turer i konflikten mellan Trumpadministrationen och elituniversitetet Harvard.Medverkande: Ginna Lindberg, Sveriges Radios USA-korrespondent samt Fredrik Wadström, Sveriges Radios blivande Rysslandskorrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

S-kongressen är igång och många hoppas på en tydlig gir. Rysslands beroende av rustningsindustrin kan hämma fredsviljan. Nya uppgifter i utredningen som lett till att Rouzbeh Parsi lämnar Utrikespolitiska institutet. Och Kvartals reportage om dramatikern Stina Oscarssons stoppade pjäser väcker reaktioner. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

Kärnkraftverk är inte längre fredade i krig, samtidigt som kärnkraften spelar en viktig roll i det svenska totalförsvaret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rysslands attack på Ukrainas kärnkraftverk Zaporizjzja fick Sverige att inse att lagarna som ska skydda kärnkraft i krig inte längre gäller. Dåliga nyheter då kärnkraften kommer behövas även i höjd beredskap.Bevakningen av Sveriges kärnkraftverken har ökat och numera finns en beväpnad skyddsstyrka på plats dygnet runt. Det är stor anläggningar som är svåra att skydda i ett krig och misslyckas man blir konsekvenserna stora.”Man behöver militära resurser som egentligen skulle behövts för att skydda andra delar av samhället. Men kärnkraftverken är så viktiga och vi vill verkligen undvika att de blir attackerade” säger Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan.MedverkandeHans Liwång - Professor i försvarssystem vid FörsvarshögskolanFredrik Olsson - Chef för anläggningsskydd och bevakning på kärnkraftverket Ringhals.Ingela Regnell - Beredskapsstrateg på Svenska Kraftnät.Catarina Danestig Sjögren - Avdelningschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare och ProducentLjudkällor: SVT, Sveriges Radio, YoutubeText: Kalle Glas, Sveriges Radio

26 maj. Hur har kriget och sanktionerna påverkat den ryska ekonomin? Hur länge kommer Ryssland ha förmåga att fortsätta kriget? Andreas Ericson gästas av Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan, som skrivit en rapport som nyligen presenterats för EU:s finansministrar.

Vapenvila i tre dagar - det är Rysslands president Vladimir Putins senaste förslag. Men beskedet har inte tagits emot väl av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj som vill ha vapenvila omgående. Sedan Donald Trump tog över som president i USA har han försökt få till förhandlingar mellan Putin och Zelenskyj, utan direkta framgångar. Nu verkar det som att även Trump tröttnat på det spel som han anser att Putin spelar. Vad skulle en tre dagar lång vapenvila innebära? Vad händer om Trump tröttnar på att fredsförhandla och skulle Ryssland vara redo att sluta kriga? Gäst: Joakim Paasikivi, senior rådgivare på Mannheimer och Swartling. Programledare/producent: Jenny Ågren. Klipp från: Sky News Australia. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:En kort film från Gaza har under veckan fått många att stanna till och förskräckas framför telefon- och datorskärmar över hela världen. Det är ett fruktansvärt ögonblick, efter ett israeliskt flyganfall, där den skadade, gråtande pojken Ali vädjar om hjälp. Bara några meter från honom ligger en död manskropp och på taket intill ligger en död flicka i delar. Hör Ekots intervju med Ali – och Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén om hur pojken har blivit en symbol för barns lidande i Gaza.Påven är död – och en ny ska väljas i konklaven. På vilket sätt försöker politiken lägga sig i hans efterträdare? Om det resonerar Cecilia Blomberg, Sveriges Radios korrespondent på plats i Rom och Ulla Gudmundsson, tidigare ambassadör i Vatikanen.Rysslands president Vladimir Putin har skänkt en tavla till USA:s president Donald Trump – föreställandes den senare med blod i ansiktet efter attacken under ett kampanjmöte förra sommaren. Bakom honom New York och en stor amerikansk flagga – och Trump sträcker ena näven i luften. Johanna Melén har intervjuat konstnären Nikas Safronov.Våras det extra mycket för kärlek – just om våren? Godmorgon världens reporter Klara von Gegerfelt jagar kärleken på stan. Och i litteraturen.Krönika av Ulrika Knutson.Panelen med Martin Tunström, Barometern, Susanna Kierkegaard, Aftonbladet och Karina Cubilla, Arbetet.I andra timmen:USA:s president Donald Trump angriper landets universitet, rättsväsendet, oppositionella och medier. Är USA längre en demokrati? Dag Blanck, professor i Nordamerika studier vid Uppsala Universitet och Michael Wahmam, docent i Statsvetenskap vid Michigan State university.På Madagaskar är närmare 40 procent av barnen under fem år kroniskt undernärda. Det är ett av världens fattigaste länder, men på hela den afrikanska kontinenten ökar förekomsten av hunger. I världen idag finns fler än 700 miljoner undernärda människor, vilket är runt 9 procent av världens befolkning. Reportage av Sara Heyman.Satiren kommer tillbaka till Godmorgon världen. Vad kan vi vänta oss? Hör Fritte Fritzon, en av skaparna bakom ”Radioskugga” som har premiär den 4 maj.Med bara dagar kvar till Valborgsmässoafton övas det friskt på körsång runt om i landet, som ska hälsa våren välkommen. Och enligt traditionen är det främst manskörer som har detta uppdrag. Men hur går det egentligen för manskörerna? Reportage av Tomas Hedman.Jonas Gardells film Pensionat Oscar sätts upp på Stadsteatern. Intervju med regissören Jakob Höglund om verkets betydelse för att komma ut som homosexuell – och hur fenomenet har förändrats under de 30 åren som har gått sedan Pensionat Oscar hade premiär.Kåseri av Augustin Erba.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz

Med anledning av Stina Oscarsons tragiska bortgång publicerar jag på nytt den intervju jag gjorde med henne i slutet av februari 2022, precis innan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.Stina Oscarson var teaterregissör, dramatiker och författare – men kanske främst känd som en envis och självständig samhällsdebattör. Jag såg henne länge som en motpol i debatten, men kom med tiden att allt oftare uppskatta hennes perspektiv. Inte för att vi alltid höll med varandra. Vi gjorde exempelvis helt olika analyser av situationen med Ryssland, där hennes syn på hur fred uppnås var diametralt annorlunda än mitt. Men just därför, inte trots det, var hennes tankar alltid värda att lyssna på. Man behöver höra varför man har fel – inte på ett fientligt sätt kanske, men ärligt menat – även när man är övertygad om att man har rätt. Den sortens samtal är dock ovanliga, men detta var ett av dem, tycker jag.Stina Oscarson var en unik röst. Jag uppfattade aldrig att hon var konträr för sakens skull, eller för att hon tyckte det var roligt att provocera. Om hon någon gång befann sig i opposition var det för att hon följde sitt eget samvete. Hon spelade inte i något lag, men hon var inte heller en individualist som struntade i andra. Hennes lag var mänskligheten. Hon var, utan överdrift, en av de mest mänskliga personer jag träffat. Vi är fattigare utan henne.I dagens avsnitt pratar jag med Stina Oscarson som är teaterregissör, dramatiker och författare. Men hon är även en flitig samhällsdebattör, och det är kanske i den rollen flest känner till henne. Vi spelade in det här innan Ryssland inlett sin invasion av Ukraina, vilket är anledningen till att vi inte pratar mer om det.För mig personligen har Stina Oscarson gått från att vara en av dem som ofta hamnat på motsatt sida från mig i samhällsdebatten, till att jag allt oftare nickar instämmande när jag läser och lyssnar på henne. Det har att göra med att debatten inte är statisk, men också om att hon har ändrat sig i vissa frågor. Och att jag har ändrat mig också. Vi sprang på varandra på en kulturfest SvD hade för sina frilansar, min första gång på en sådan fest, och sedan var hon moderator för en intensiv debatt om migration som jag deltog i. Men detta är första gången jag har haft möjligheten att få prata med henne på tu man hand en längre stund. Jag hoppas att ni tycker att det är lika givande som jag tyckte.Hon är just nu aktuell med boken “Det perfekta plåstret” (Mondial) som jag verkligen kan rekommendera. Vi pratar om den, men också om hennes uppmärksammade intervju med vår socialdemokratiska kulturminister Jeanette Gustafsdotter. Och om vad som egentligen hände efter att en medlem i Nordisk ungdom deltagit i en debatt om demokrati som Stina var moderator för. Rak höger med Ivar Arpi förlitar sig helt på bidrag från läsare och lyssnare. Man kan bli gratisprenumerant eller betalande prenumerant. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

8 april. Det är ett krig som redan pågår och som utkämpas med propaganda, sabotage och infiltration. Patrik Oksanen beskriver i sin nya bok “Rysslands hemliga krig mot Sverige” hur vapnen och fronterna ser ut, och vad som behöver göras för att försvara oss. Andreas Ericson intervjuar honom.

21 mars. Ledarredaktionen sammanfattar veckan. Hur stor ideologisk samsyn finns mellan USA:s och Rysslands ledning? Hur ska man tänka kring de höga matpriserna? Och vad händer i Turkiet? Mattias Svensson, Paulina Neuding och Tove Lifvendahl står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna.