Podcasts about rysslands

Vi kommenterar på den borttagna ryska artikeln om ett möjligt kärnvapenangrepp mot Litauen. Vad säger den om Rysslands syn på Baltikum samt hur bör Sverige och Europa agera? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige är sårbar mot attacker i gråzonen mellan krig och fred. Och det utnyttjar fienden. För att möta hoten kan Sverige behöva ändra grundlagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En natt i slutet av augusti klättrar en maskerad person över stängslet till Polens största privata vapentillverkare WB Electronics drönarfabrik och sätter eld på anläggningen. Drönarkomponenter värda tiotals miljoner kronor går upp i rök.Händelsen är en i raden av misstänkta sabotage mot försvarsföretag i flera Natoländer den senaste månaden.Det som sker beskrivs som en del av Rysslands krigföring. Mindre attacker, i en jämn ström som skapar osäkerhet och pressar samhällen utan att nödvändigtvis passera gränsen till öppet krig. I Sverige används ofta begreppet gråzon för att beskriva den typen av situation.– Rättsligt sett existerar ingen gråzon, utan Sverige är antingen i fred eller så är vi i krig, säger Jessica Appelgren, chef på enheten för totalförsvarsjuridik på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.En risk med den typen av angrepp är att temperaturen gradvis höjs utan att Sverige hinner reagera tillräckligt snabbt. Det är en sårbarhet som en motståndare kan försöka utnyttja.– En motståndare som vet att systemet för totalförsvar bygger mycket mer på ett aktivt beslut och implementering av lagstiftning, kan ju spela på det och göra att vi blir långsamma med att höja beredskapen och då kanske vi blir mindre effektiva att faktiskt hantera det som sker, säger Marika Ericson, lektor i operativ juridik och folkrätt vid Försvarshögskolan.Hybridhot eller andra kriser som sker i fredstid är svåra att hantera för myndigheter och regering. Och det finns ett lagförslag som är redo att klubbas så fort Sverige har en ny regering som går ut på att ändra grundlagen och ge regeringen mer handlingsutrymme vid en krissituation i fredstid.Det kan till exempel handla om att inskränka våra fri- och rättigheter nästa gång det blir en pandemi eller kanske för att hantera en fientlig stat som attackerar Sverige med okonventionella metoder. – Där vill man helt enkelt lägga in ett till ett nytt kapitel i regeringsformen som ska handla om allvarliga fredstida krissituationer. Det kan gälla till exempel. inskränkningar av fri- och rättigheter andra civilrättsliga frågor, straffskatt och så vidare.Andra lagar om det blir krigTill skillnad från hur myndigheter och regering kan styra i fred så gäller helt andra spelregler i krig.Om Sverige skulle attackeras kan regeringen fatta beslut om att höja beredskapen. Vid högsta beredskap aktiveras delar av totalförsvaret och flera juridiska oklarheter kring myndigheternas mandat försvinner.– Så det är ett sätt att strömlinjeforma en organisation, tydliggöra uppgifter och ansvar för att hantera just den här händelsen, säger Marika Ericson.Höjd beredskap handlar inte bara om vem som fattar beslut och vilka uppgifter som ska prioriteras. Det innebär också att staten får nästan oinskränkt rätt att använda alla svenska medborgare mellan 16 och 70 år totalförsvaret.– Vilket i princip betyder att du är skyldig att tjänstgöra i totalförsvaret i den omfattning som hälsa och kropp tillåter, säger Jessica Appelgren.Lagar i fredstid inte mesigaDet går såklart inte att aktivera totalförsvarslagar om det sker hybridattacker, det är också det som gör hybridhotet så effektivt.– Vi måste ha en medvetenhet om att vårt rättssystem kan användas som en spelplan av aktörer som vill oss illa, säger AppelgrenMen ett lika stort problem kan vara att myndigheter ibland tolkar lagen för milt. De tror inte de har mandat att ingripa.– Det är en allmän känsla av att vi står bakbundna. Det är lagens fel, för det finns inte möjligheter att göra det vi vill, säger AppelgrenJessica Appelgren chef på enheten för Totalförsvarsjuridik på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. – Vi har ju offentliga aktörer med jättestort våldsmandat. Det går att göra allt möjligt redan i fredstid. Okunskap om vad lagen säger, och en oförmåga att använda den effektivt kan få konsekvenser för svensk säkerhet. TEXT: Sylvia DahlénMedverkande:Jessica Appelgren, Chef på Enheten för otalförsvarsjuridik på Totalförsvarets forskningsinstitutMarika Ericson, Lektor i operativ juridik och folkrätt vid FörsvarshögskolanMathias Johansson, Enhetschef på Plikt- och prövningsverketProgramledare: Claes Aronsson och Sylvia DahlénProducent: Kalle GlasLjudkällor: SR, Vice, BBC, TTAnsvarig utgivare: Jenny Gustavsson

Han blev fotbollsvärldens mäktigaste person med löften om förbättring. Men tio år senare är Gianni Infantinos namn mer synonymt med storhetsvansinne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Från en alpby i Schweiz till ”järntronen” högst upp i fotbollspyramiden – Gianni Infantinos resa genom maktens korridorer i fotbollsvärlden visar att idrottsadministration på hög internationell nivå är mer ”Game of thrones”-intrigerande än grådaskig kansliverksamhet.När schweiz-italienaren Infantino väljs till internationella fotbollsförbundet Fifas ordförande 2016 dras organisationen med ett skamfilat rykte, efter en korruptionsskandal som har skakat om hela fotbollsvärlden.Budskapet från Gianni Infantino är att de som styr måste bete sig mindre som politiker och mer som fans, för fotbollen tillhör fansen. Men det dröjer inte länge innan det börjar viskas om mutor och korruption i samband med den nye ordföranden också.Han solar sig i glansen med Rysslands president Vladimir Putin, och skrattar ikapp med Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman. Han blir omedelbart ett internetmeme efter en historisk presskonferens i Qatar, och han delar ut ett alternativt fredspris till sin gode vän Donald Trump. Budskapet från hela fotbollsvärldens pappa är att ”fotboll förenar”. Med löften om pengar har han länge lyckats mobilisera stöd bakom sig. Men under några heta veckor sommaren 2026 händer saker som får bägaren att rinna över för Infantinos kritiker.Nu kämpar han för sin överlevnad på tronen.I avsnittet medverkar Olof Lundh, krönikör på TV4 och Fotbollskanalen, Lars-Christer Olsson, tidigare verkställande direktör på den europeiska fotbollskonfederationen Uefa, och Samir Yosufi, sportreporter på P3.Ljuden i avsnittet kommer från Fifas officiella Youtubekanal, Uefas officiella Youtubekanal, Sky Sports, CBS News, BBC.Avsnittet gjordes hösten 2026 av produktionsbolaget Dist.Programledare och producent: Vendela LundbergAvsnittsmakare och reporter: Patrick StaneliusMixtekniker: Fredrik Nilsson

Svamp betraktades länge som något oätligt och farligt. Man brydde sig inte ens om att artbestämma de olika svamparna utan kallade kort och gott all svamp för ”sopp”. Men sedan kom svamppropagandan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes i sin ursprungsform i september 2019.Med tanke på de enorma mängderna svamp som finns ute i skog och mark så inleddes ett mångårigt projekt för att få svensken att äta svamp. Men det stötte på motstånd. Dels var svampen inte särskilt energirik, och i och med att allmogen kroppsjobbade såg man inte svampen som ett alternativ som verkligen kunde mätta. Men det fanns också ett starkt motstånd mot svamp som handlade om smak, konsistens, och okunskapen om vilka svampar som är ätliga och inte.Det var inte förrän städerna fick en växande medelklassbefolkning som svampintresset verkligen tog fart. Och då handlade det inte så mycket om ätandet av svamp som hela företeelsen att ta sig ut i skogen och komma bort från vardagen.I programmet tar vi oss ut på skogstur med etnologen Ingvar Svanberg, forskare vid Uppsala universitets institut för Rysslands- och Eurasienstudier.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Rysslands största hockeystjärna Alexander Ovetjkin har än en gång öppet visat sitt stöd för Vladimir Putin. Det har lett till en del reaktioner i Nordamerika, men kommer det att leda till konkreta konsekvenser? Är politik oundvikligen en del av idrotten, och ska de stora idrottsstjärnorna vädra sina åsikter? I diskussionen deltar Anders Nordenswan - Yle Sportens NHL-poddare, Anders Mård - utrikesredaktör med fokus på Ryssland, och Joni Stenström - tidigare landslagsman i skytte och nu verksamhetsledare för Finlands Svenska Sportskytteförbund. Joni Kyheröinen leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Natten till den 28 juni 1788 angrep finska soldater i svensk tjänst, utklädda till kosacker, en svensk gränspostering vid Puumala i Savolax. Det iscensatta anfallet gav Gustav III en förevändning att gå i krig mot Ryssland och kringgå regeringsformens krav på ständernas samtycke till anfallskrig. Kungen ville flytta gränsen österut, stärka Sveriges ställning och bryta Rysslands inflytande över svensk politik. Med Gustav Vasa som förebild sökte han också själv en plats bland rikets stora kungar.Kriget var dåligt förberett och mötte starkt motstånd inom delar av officerskåren. Efter motgångarna under det första fälttåget bildades Anjalaförbundet i Finland. Officersupproret utvecklades till en allvarlig politisk kris för Gustav III, men det danska angreppet mot Sverige förändrade situationen och gjorde det möjligt för honom att återvända från Finland och återta det politiska initiativet. Konflikten mellan kungen och delar av adeln skärptes samtidigt.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Hugo Nordland, historiker, författare och förlagsredaktör. Vid tiden för samtalet arbetade Nordland på en biografi om Gustav III. Den utkom 2025 som Överlevaren: En biografi om Gustav III på Historiska Media.Kriget kan inte enkelt beskrivas som en svensk militär seger. Den 3 juli 1790 lyckades den svenska flottan bryta sig ur den ryska inringningen i Viborgska viken i det så kallade Viborgska gatloppet, men till priset av stora förluster. Bara några dagar senare, den 9 juli, vann den svenska skärgårdsflottan däremot en avgörande seger i det andra slaget vid Svensksund. Segern förbättrade Sveriges läge inför de fredsförhandlingar som avslutades i Värälä den 14 augusti 1790. Freden innebar inga gränsförändringar, men Rysslands tidigare möjlighet att göra anspråk på inflytande över Sveriges styrelseskick undanröjdes.Kriget bidrog också till en inrikespolitisk situation där Gustav III kunde stärka kungamakten. Vid riksdagen 1789 drevs Förenings- och säkerhetsakten igenom med stöd av de ofrälse stånden och mot adelns opposition. Den ökade kungens befogenheter betydligt och gav honom bland annat rätt att själv inleda krig. Samtidigt behöll ständerna vissa befogenheter, vilket gör det mer precist att tala om en kraftigt stärkt kungamakt än om ett fullständigt envälde.Bakgrunden till kriget fanns delvis i Sveriges långvariga konflikt med Ryssland. Efter nederlaget i hattarnas ryska krig och freden i Åbo 1743 hade Ryssland ett betydande inflytande över svensk politik under frihetstiden. Gustav III ville bryta detta inflytande och samtidigt åstadkomma en revision av den östra gränsen.Anjalaförbundet växte fram efter den misslyckade svenska offensiven sommaren 1788. Den 9 augusti undertecknade sju officerare den så kallade Liikalanoten till kejsarinnan Katarina II, där de föreslog fredsförhandlingar och en återgång till gränsen före 1743. Den 12–13 augusti samlades 113 officerare på Anjala gård och anslöt sig genom en deklaration i huvudsak till notens krav. Officerarna ifrågasatte krigets laglighet och ville både få till stånd fred och förändringar i rikets styrelseskick.Vid årsskiftet 1788–1789 kunde Gustav III låta gripa flera av förbundets ledare. Flera dömdes till döden, men endast överste Johan Henrik Hästesko avrättades. Lyssna också på Gustav III:s statsvälvning 1772 satte stopp för frihetstidenBild: Porträtt av Gustaf III klädd i svenska dräkten, bärandes Svärdsorden och Vasaorden kring halsen, Serafimerordens ljusblå band och kraschan, sittandes i en rikt möblerad interiör, hållande i höger hand brev, på det förgyllda skrivbordet en byst av Gustav II Adolf - sittande knäbild, Public DomainMusik: String Arpeggios av Boris Skalsky, Storyblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kvällens program bjuder på 2st biopremiärer och två streamingpremiärer. I den pulshöjande biofilmen PRESSURE med Andrew Scott & Brendan Fraser får vi ta del av planeringen inför landstigningen vid Normandie. Även kallad dagen D. Superaktuell på bio från och med fredag. Vi har också spanat in Mark Wahlberg & Yahya Abdul-Mateen II på bio. En mafia-torped och en FBI-agent jagar medlemmar från klanen som brände kors i Missisippi på 60-talet. De båda bildar en liten hemligt grupp som opererar där polisen ej kan nå. Mark Wahlberg har en ovanligt stor näsa i denna film, Denna nya biofilm heter BY ANY MEANS.  Vi vänder oss till Amazon Prime och kollat in när Gal Gadot får löpa genom Londons gator när en okänd man har kidnappat hennes son. Hon ställs inför ett fruktansvärt uppdrag. Filmen heter THE RUNNER. Tomas har också spanat in en 80-tals-inspirerad action/komedi med Ryan Reynolds och Kenneth Branagh. En amerikansk pilot störtar innanför Rysslands gräns och blir räddad av en rysk före detta kgb-agent. Och denna ryss vill inget hellre än leva som en amerikan. Filmen MAYDAY hittar man på Apple TV. Dessutom pratar Thomas om de blu-ray aktuella filmerna OBSESSION och BILLIE EILISH : HIT MED HARD AND SOFT: THE TOUR. Det blir en fullproppad timme fylld med filmtips. Nu åker vi!

Omkring 15 procent av den militära personalen kvinnor, trots att Försvarsmakten säger sig vilja spegla hela samhället. Men vad spelar det för roll? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kvinnor i Försvarsmakten är fortfarande en minoritet. Bara omkring 15 procent av den militära personalen är kvinnor, trots att värnplikten är könsneutral och både kvinnor och män kan kallas till mönstring. Samtidigt gör fysiska krav – och bilden av försvaret som en grönklädd mansvärld – att många kvinnor faller bort tidigt. Den största förändringen för jämställdhet i försvaret på senare tid kom 2017. Då väcktes den vilande värnplikten igen och blev könsneutral. I teorin blev det alltså obligatoriskt också för kvinnor att göra lumpen. I praktiken är det fortfarande betydligt fler män som rycker in. Bland de värnpliktiga är omkring 16 procent kvinnor. En förklaring är att många kvinnor sorteras bort redan i den första mönstringsfasen. – Man ser fortfarande det militära som något lite manligt präglat och då blir kvinnor mer oroliga för att inte klara av det. Då blir de mindre motiverade och svarar osäkert på mönstringsunderlagen, säger flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, utbildningschef i Försvarsmakten.Många kvinnor faller också bort på grund av styrketestet. Till flera befattningar krävs mycket muskelstyrka, och Försvarsmakten vill inte sänka krav som behövs för att soldater ska klara sin utbildning och inte skadas. – Kraven finns av två skäl. Det ena är att man ska klara av den befattning man utbildas mot. Det andra är att personer inte ska riskera att skada sig under grundutbildningen, säger han. Men alla jobb i dagens försvar kräver inte samma fysiska styrka. – Man tänker ofta på den fysiska, starka soldaten i skogen i gröna kläder. Den rollen finns och är viktig. Men dagens försvar handlar också om teknik, cyber och mycket avancerade system, säger Frida Linehagen, forskare vid Försvarshögskolan. Men vill kvinnor försvara landet? I mätningar om militär försvarsvilja säger kvinnor mer sällan än män att de vill bidra till det militära försvaret. I en undersökning uppgav 24 procent av kvinnorna att de var beredda att bidra militärt i en krissituation. Bland männen var siffran 53 procent. Men det betyder inte att kvinnor saknar försvarsvilja:– Försvarsvilja finns hos kvinnor, men den tar sig inte alltid militärt uttryck. Ett starkt militärt försvar minskar ju inte nödvändigtvis de här riskerna. Därför brukar kvinnor vara mer benägna att betona förebyggande insatser och samhällsresiliens, säger Jenny Hedström, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Pandemin visade hur avgörande sådana funktioner kan vara. När samhället pressades hårt var det till stor del kvinnor inom vård och omsorg som bar upp centrala samhällsfunktioner. I krig blir de uppgifterna ännu viktigare: barn ska ha någonstans att gå, äldre behöver mat och mediciner, sjuka måste vårdas och vardagen måste fortsätta fungera. Men sådant arbete får sällan samma status som militära insatser. – När vi tänker på säkerhet i väldigt snäva militära termer blir det som att vi nästan blir lite blinda. Allt vi tänker på är soldater och drönare och vapen, säger Hedström. Kvinnor hittar andra vägar Även när kvinnor inte släppts in i det militära har de hittat andra sätt att bidra. Ett svenskt exempel är Lottakåren, en frivillig försvarsorganisation för kvinnor. Organisationen har ofta mötts av fördomar om att lottor mest lagar mat eller servar soldater. Men historiskt har uppgifterna varit betydligt bredare. Under andra världskriget växte Lottakåren kraftigt i Sverige. – Vi hade vår storhetstid 1943–44 ungefär, då vi var över 110 000 medlemmar, säger Anna Nubäck, generalsekreterare för Lottakåren. Lottor arbetade bland annat med luftbevakning, samband och stabstjänst. De så kallade tornsvalorna spanade efter flygplan från torn runt om i Sverige. Efter flera decennier av minskande medlemsantal vände utvecklingen efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Då ökade engagemanget igen. – När någonting händer i närområdet, något så förskräckligt, och man inser att det kan hända vem som helst, då ökar engagemanget, säger Anna Nubäck. Även i Ukraina har kvinnor tagit en allt större plats i kriget. De har deltagit som soldater, befäl, sjukvårdare, underrättelsepersonal och drönaroperatörer. – Kvinnor har där deltagit i både det civila och militära försvaret, säger Frida Linehagen. Det finns mer än 50 000 aktiva kvinnliga militärer i Ukraina. Enligt Frida Linehagen var det först svårt för många att hitta sin plats, men det har förändrats. – Nu har man förstått hur viktiga de är och att man behöver dem i kriget, säger hon.Därför är behövs kvinnor i krigTotalförsvaret kräver att både män och kvinnor gör sin plikt, så då spelar det väl ingen roll om männen är i det militära försvaret och kvinnorna i det civila. Men enligt forskningen så spelar det visst roll. Ett skäl till exempel är att freden blir mer beständige och kvinnor är delaktiga.– Jämställdhet och hållbar fred är ömsesidigt förstärkande. Så från det perspektivet behövs det mer kvinnor i försvaret. Speciellt i roller där beslut tas om försvar och säkerhet. Ytterligare ett skäl handlar om skyldigheter och rättigheter.– Det bästa försvaret är ett försvar som speglar samhället. Då når man bäst effektivitet och bäst robusthet. Man får in många perspektiv. Man kan uppnå tillit i befolkningen på ett helt annat sätt om man speglar befolkningen, Anna Nubäck, generalsekreterare för Lottakåren. Nya kravMen en sak som är svår att komma runt är de fysiska kraven vid mönstringen som är det momentet där många kvinnor sållas bort. Och det pågår just nu en översyn om man kan sänka kraven för vissa befattningar inom försvarsmakten. Befattningar som tidigare krävde en annan fysik styrka än den gör idag.– Med mycket ny teknik så kan det vara att någonting som för länge sedan krävde enorm muskelcykel inte [05:00] kräver det längre. Då ska vi ju inte ha de kraven, säger Jonas Hård af Segerstad är utbildningschef på Försvarsmakten.Men det handlar inte bara om att sänka kraven, en del i arbetet med att få fler kvinnor att klara mönstringen som sedan kan leda till att man söker sig till Försvarsmakten är att informera tydligare vad som krävs för att klara de fysiska kraven och till och med erbjuda förberedande träning.– Om man bara fysiskt tränar lite extra under några månader så kan man klara mycket högre krav och också att man under grundutbildningen är ännu bättre på att ha en målmedveten stegring av ansträngningen så att man får möjlighet att bygga upp sin förmåga under själva grundutbildningen, säger Jonas Hård af Segerstad är utbildningschef på Försvarsmakten.MedverkandeJenny Hedström är docent i krigsvetenskap på FörsvarshögskolanFrida Linehagen, är Kapten i Försvarsmakten och har skrivit en avhandling om jämställdhet inom Försvarsmakten och forskar vid Försvarshögskolan, och forskar för tillfället vid Kings College.Anna Nubäck, är generalsekreterare för Lottakåren. Jonas Hård af Segerstad, Flottiljamiral och utbildningschef på Försvarsmakten. Programledare: Sylvia Dahlén & Claes AronssonReporter: Josefine OwetzProducent: Kalle GlasLjudkällor: BBC, SR, Radio Ellen, Lottakåren, YLE, SVT

Rysk-japanska kriget 1904–1905 är för många i dag en relativt okänd konflikt, trots att det i sin samtid uppfattades som ett av de mest betydelsefulla krigen sedan Napoleonkrigen. Japans seger väckte enorm uppmärksamhet världen över. En asiatisk stat hade besegrat en europeisk stormakt i ett modernt storkrig och därmed rubbat föreställningar om den europeiska militärens självklara överlägsenhet.Japan hade sedan Meijirestaurationen 1868 genomgått en snabb politisk, industriell och militär modernisering. Nu visade landet vad denna omvandling hade åstadkommit både på land och till sjöss. Efter hårda strider i Manchuriet och belägringen av Port Arthur kom det avgörande sjöslaget vid Tsushima i maj 1905, där den japanska flottan i praktiken krossade den ryska 2:a Stillahavseskadern, som huvudsakligen hade sänts från Östersjön.För Ryssland blev nederlaget en svår prestigeförlust. Samtidigt skakades tsarväldet av den revolutionära oro som kulminerade under 1905 och som krigets motgångar bidrog till att förstärka.I avsnitt 49 av Militärhistoriepodden tar sig idéhistorikern Peter Bennesved och historikern Martin Hårdstedt an rysk-japanska kriget och dess betydelse för 1900-talets militära och politiska utveckling.Kriget har ofta beskrivits som en föregångare till första världskriget. Det var ett tidigt exempel på industriell krigföring i stor skala. Under belägringen av Port Arthur mötte anfallande soldater skyttegravar, taggtråd, kulsprutor och tungt artilleri – företeelser som senare skulle komma att prägla västfronten under första världskriget. Även sjökriget gav en föraning om framtidens konflikter. Moderna slagskepp spelade huvudrollen, samtidigt som torpedbåtar och sjöminor fick stor betydelse. Vapnen var inte nya, men rysk-japanska kriget visade tydligt vilken effekt de kunde få i ett modernt sjökrig.Mest känt är slaget vid Tsushima den 27–28 maj 1905. Under amiral Heihachirō Tōgō besegrade den japanska flottan den ryska eskadern genom bättre beredskap, effektiv eldgivning och skicklig manövrering. Bara ett fåtal ryska fartyg lyckades nå Vladivostok. Trots segern fick Japan också erfara att en militär triumf inte nödvändigtvis gav alla de politiska vinster som befolkningen väntade sig. I freden i Portsmouth erkändes Japans starka ställning i Korea, landet övertog ryska rättigheter kring Port Arthur och södra Manchuriska järnvägen och fick den södra delen av Sachalin. Däremot fick Japan inget krigsskadestånd, vilket utlöste omfattande protester och upplopp i Tokyo. Rysk-japanska kriget innebar därmed inte bara slutet på en konflikt utan början på en ny maktordning i Östasien. Japan hade etablerat sig som stormakt, men motsättningarna kring landets växande inflytande i Korea, Manchuriet och Kina skulle fortsätta att skärpas under de följande årtiondena. Tillsammans med Japans fortsatta expansion och de växande motsättningarna till USA bidrog denna utveckling så småningom till den konflikt som kulminerade i Stillahavskriget och anfallet mot Pearl Harbor 1941. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tidigare försvarsminister Peter Hultqvist blir intervjuad av Sass Wolgers och Måns Hallgren. Intervjun handlar om det säkerhetspolitiska läget, om hur det var att vara försvarsminister under den 24 februari 2022, om vilken information regeringen satt på innan den fullskaliga invasionen, om svängningen i Nato-frågan, om Rysslands eventuella inblandning i den krångliga Nato-processen och mycket mer.

Ett samtal med Lars Fredén - diplomaten som cyklade till fronten - om Ukrainas framtid, Rysslands barbari och vad vi behöver göra nu.Lars Fredéns bok: https://www.bokus.com/bok/9789190021170/ukrainsk-sommar-pa-cykel-langs-fronten Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Geopolitik handlar i grunden om sambandet mellan geografi och makt – om hur länder påverkas av sitt geografiska läge, sina naturresurser, sina gränser och sina möjligheter att kontrollera land, hav och handelsvägar. I det här avsnittet berättar Andreas Birro mer om detta för oss. Han är opinionsbildare och skribent i flera av våra större tidningar och tidskrifter där han skriver om just geopolitik och internationella konflikter, med ett särskilt intresse för Rysslands historia och framtid. Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast........................................................Organisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaNågra organisationer som hjälper i Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Relationen mellan Xi Jinping och Vladimir Putin har gått från jämbördig till asymmetrisk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Xi Jinping och Vladimir Putin möttes nyligen på ett toppmöte i Kirgizistan där de bland annat slog fast att de ska arbeta för en så kallad multipolär världsordning.Den ”gränslösa vänskapen” mellan Putin och Xi består, men relationen mellan de två presidenterna har blivit alltmer ojämlik. I takt med att Rysslands anfallskrig i Ukraina ökar landets isolering har Kremls beroende av politiskt och ekonomiskt stöd från Kina vuxit.Maktförskjutningen innebär att Kina i högre utsträckning kan diktera villkoren mellan länderna, och att det nu är Xi Jinping som informellt leder de stater som utmanar USA:s globala dominans, och kämpar för en så kallad multipolär världsordning.Vad innebär maktförskjutningen för länderna och vad kan det få för konsekvenser?Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinareporter och Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent.Programledare: Björn DjurbergProducent: Jon JeppssonKällor ljudklipp: France 24, DW, Foreign Affairs, Axel Springer Global Reporters Network, AKI Press News.

Hur hade Rysslands historia sett ut utan Alexander Nevskij? Alexander Jaroslavitj, senare känd som Alexander Nevskij, är en portalfigur i den ryska historien. Som furste av Novgorod spelade han en viktig roll under 1200-talets mitt. I väster mötte han svenska och livländska styrkor med vapen, medan han senare valde en mer pragmatisk linje gentemot de mongoliska härskarna i öster.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och historieprofessorn Martin Hårdstedt Alexander Nevskijs tid fram till det berömda slaget vid Peipus 1242. Bennesved är idéhistoriker och förste forskare vid FOI, medan Hårdstedt är professor i historia vid Umeå universitet.Alexander blev furste av Novgorod 1236, omkring 15 år gammal. Vid denna tid stod de östslaviska furstendömena i Rus' inför ett snabbt växande hot från mongolerna. Under Batu khans fälttåg 1237–1240 förstördes eller plundrades många städer, och 1240 föll Kyiv. Novgorod skonades från direkt erövring, även om mongolerna nådde in på Novgorods område och förstörde bland annat Torzjok. Varför de inte fortsatte mot själva Novgorod har diskuterats länge; vårens töväder, terrängen och logistiska problem hör till de vanligaste förklaringarna.Alexanders förhållande till mongolerna utvecklades framför allt efter de berömda segrarna i väster. Efter fadern Jaroslavs död 1246 reste Alexander till de mongoliska härskarna och accepterade deras överhöghet. Under de följande åren fick han sin ställning som härskare bekräftad inom det mongoliska maktsystemet och medverkade till att tribut betalades. Det handlade alltså mindre om ett enkelt fredsavtal än om anpassning till en övermakt som avgjorde vilka furstar som fick regera i Rus'. Mongolerna lät samtidigt den ortodoxa kyrkan behålla en stark ställning och befriade kyrkan från tribut. Därför bör påståendet att Alexander personligen ”räddade” kyrkan snarare ses som en senare tolkning av hans politik än som ett entydigt historiskt faktum.Mot väster valde Alexander däremot militära medel. Under 1200-talet pågick en katolsk expansion och flera korstågsföretag i Östersjöområdet. Religionen var viktig, men konflikterna handlade också om territorier, handel och politisk kontroll. Det blir därför missvisande att beskriva dem enbart som försök att bekämpa den ortodoxa kristendomen.Även Sverige deltog i expansionen österut. Birger Magnusson, senare känd som Birger jarl, förknippas i Erikskrönikan med ett fälttåg till Tavastland i nuvarande Finland. Dateringen är omstridd: omkring 1239 har föreslagits, medan en äldre tradition placerar företaget 1249. Det finns däremot inte tillräckligt stöd för att identifiera Birgers fälttåg med slaget vid Neva 1240.Slaget vid Neva är i sig svårt att rekonstruera. Händelsen är endast känd genom ryska källor, och den äldsta bevarade berättelsen finns i Novgorods första krönika från 1300-talet – inte i en krönika från 1500-talet. Där berättas att Alexander besegrade en styrka bestående av bland annat svenskar vid Neva den 15 juli 1240. Segern kom senare att förknippas med hans tillnamn Nevskij, ”av Neva”.Konflikterna i väster tog inte slut där. Två år senare återtog Alexander Pskov och mötte därefter den livländska grenen av Tyska orden och dess allierade vid Peipus. Den 5 april 1242 besegrades den västliga styrkan i det slag som i eftervärlden blivit känt som slaget på isen. Händelsens militära och politiska betydelse har senare förstärkts kraftigt i rysk historieskrivning och populärkultur, men själva slaget är väl belagt.Mer om slaget vid Peipus – och om hur Alexander Nevskij blev både historisk furste och politisk symbol – hör du i podden.Bild: Nevaslaget 1240, där furst Alexander Jaroslavitj enligt den ryska kröniketraditionen besegrade en svensk styrka vid floden Neva. Miniatyr ur den ryska Illustrerade krönikan, 1500-talet. Anonym upphovsperson. Public domain, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I augusti 2026 berättar den tidigare Pussy Riot-medlemmen Rita Flores att hon under hot tvingats jobba åt den ryska säkerhetstjänsten FSB. Hon ska under flera års tid ha lämnat information om konstnärer, aktivister och meningsmotståndare till Putin-regimen. Men samarbetet får en ännu mörkare vändning när Rita Flores vittnar om att hon förväntas delta i en mordplan utanför Rysslands gränser.

Sommaren 2026 inleder Ukraina en kampanj av attacker mot ett ryskt e-handelsbolag som bland annat säljer kläder och husgeråd. Varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På ort efter ort från Uralbergen till St Petersburg brinner nätjätten Wildberries varulager i Ryssland. Drönare från Ukraina har svept in i tusental och släppt sina sprängladdningar.Ukrainas nya strategi riktas mot företag som stöttar den ryska krigsekonomin men slår också hål på vanliga ryssars bekvämlighetsbubbla.Experter varnar för att kriget nu gått in i en ny fas som kräver fler civila offer - på båda sidor.Medverkande: Trygve Ulriksen Skogseth, utrikesreporter på Ekot, Fredrik Wadström, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent, Mark Galeotti, brittisk historiker, och författare till flera böcker om Ryssland, Fabrice Pothier tidigare stoppanalytiker på Nato och är numera VD på konsultfirman Rasmussen Global, Orysia Ludsevitj, biträdande chef för Rysslands- och Eurasiaprogrammet samt chef för Ukrainaforumet vid den brittiska tankesmedjan Chatham House,Programledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Rasmus Håkans

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Davids Guldörat-nominering, nytt förslag på partiernas blom-loggor och tunnbröds-ilska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radios app.Babs syskonskara och Davids klök-råbiff. Psyko-Fanny som åker till flerdagars-dejter i Storbritannien skriver in igen. P3 Nyheters Babs Drougge om att Sverige nu kallar upp Rysslands ambassadör efter Tysklands utpekande av Ryssland för att vara ansvariga för bombdrönarincidenten på flygplatsen i Leipzig. Vår politikreporter Emilia Aro tar oss genom alla snackisar som präglat Centerpartiets mandatperiod. Sedan träffar vi C:s partiledare Elisabeth Thand Ringqvist och frågar henne vilket Sverige hon lovar väljarna. Efteråt analyserar Ekots politikreporter Lova Olsson intervjun. I Babs hål idag: Varför är tunnbrödet så litet när du köper hem det? Vad har hänt med den svenska traditionen med att alla partier ska ha en blomma i sina loggor? Netflix gör dokumentär om Matthew Perry. Hotet gubbar i jeansjacka. Vår egen David Druid är nominerad till årets programledare i radio och tävlar nu mot hans egen kollega Katherine Zimmerman.Tidpunkter i avsnittet:13.18 Nyhetsfördjupning: Tysklands utpekande av Ryssland.17.09 Så mår Centerpartiet just nu.28.10 Elisabeth Thand Ringqvist.01.04.37 Lova Olsson analyserar partiledarintervjun. 01.16.04 Babs privata hål.Kapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radios app.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Finland satsar varje år 7 miljarder euro på försvaret och utgifterna förväntas öka till 14 miljarder inom bara några år. En färsk rapport från försvarsmakten målar upp dystra scenarier fram till år 2040. En del bedömare oroar sig för att Rysslands trängda läge i Ukraina gör dem allt farligare också för oss, man befarar sabotage av olika slag och kvällstidningarna spekulerar i att också finska vapenfabriker kunde hotas. Mediepanelen diskuterar mediernas roll i ett oroligt säkerhetsläge. I panelen medverkar Niklas Nyberg, Vasabladets chefredaktör, Dan Lolax, redaktionschef vid HBL, Susanna Landor, chefredaktör för Åbo Underrättelser och Jonas Jungar, etikchef vid Svenska Yle. Maria Nyund leder. diskussionen E-post: slaget@yle.fi

I dagens avsnitt pratar vi om hur kontroll över energi, handel och strategiska farleder blir allt viktigare, och hur kriser kring Ukraina, Iran, Taiwan och Koreahalvön riskerar att förstärka varandra. Vi diskuterar också USA mellanårsval, Rysslands växande hybridkrigföring och hur Kina, Iran och Nordkorea kan utnyttja ett läge där USA och Europa pressas på flera fronter samtidigt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige blev medlem i försvarsalliansen Nato den 7 mars 2024.Sverige blev då officiellt alliansens 32:a medlemsland. Ansökan lämnades in i maj 2022 tillsammans med Finland efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, vilket avslutade över 200 år av svensk militär alliansfrihet. Processen slutfördes när alla medlemsländer godkände det svenska inträdet. Alla utom det svenska folket. • Gustav Kasselstrand , politiker och framför allt partiledare för ”AFS- alternativ för Sverige • Ronie Berggren, debattör och författare, samt aktiv i Sverigedemokraterna. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag kommenterar vi på risken att Ryssland öppnar en begränsad ”andra front” mot NATO – inte för att erövra territorium, utan för att splittra Europa och försvaga stödet till Ukraina. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter Wildberries nu riktar Ukraina in sig på Rysslands äldsta E-handelsjätte Ozon. Brandröken över storstäderna pressar Putin inför kommande val. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtidigt blev juli den dödligaste månaden i Ukraina för civila sedan början av Rysslands storskaliga invasion.I veckans avsnitt analyserar vi också varför Vladimir Putin slår ner på de sista resterna av rysk opposition inför ett parlamentsval där utgången är avgjord på förhand. Hör Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Lubna El-Shanti, radions Ukrainakorrespondent och Fredrik Wadström, radions Rysslandskorrespondent Programledare: Johanna MelénProducent: Marina Nilsson Malmström

17 dagar kvar till valet, förtidsröstningen är igång och Simona Mohamsson försöker rädda Liberalerna från att åka ut. Linnea Rönnqvist gör ett valsvep där hon dessutom pratar om Vänsterpartiets och Moderaternas nya kampanjfilmer, som uppenbart är inspirerade av tidigare valfilmer. Dennis Jörnmark berättar om CIA-chefen som rest till Ryssland, som första CIA-chef sedan innan Rysslands invasion av Ukraina. Nyhetsshowen är en podd från Göteborgs-Posten. Detta är en kortversion av programmet. Ansvarig utgivare: Christofer Ahlqvist. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ukraina har ett nytt supervapen, kryssningsroboten Flamingo. Den kan bära över 1000 kilo sprängämnen och med en räckvidd på 300 mil är den är framtagen för att nå mål långt in i Ryssland. Vad blir Rysslands nästa drag? Hur skraj är Putin för Ukrainas nya anfallsrobot? Och hur långt är vi från en fred mellan länderna? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: Daily Mail World, Tpt World, Preston Stewart/Youtube. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands krig mot den Ukrainska civilbefolkningen och vilka lärdomar Sverige borde dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har inte bara varit ett militärt krig. Det har också blivit ett krig mot det civila samhället. El, värme, vatten, järnväg och räddningstjänst har gång på gång blivit måltavlor för ryska attacker. Vintern 2026 blev en av de tuffast under det fyra år som gått sedan den fullskaliga invasionen.– Det var ett Kiev i totalt mörker, tjockt islager utomhus, is och kondens inomhus. I perioder fanns ingen värme och ingen el, säger Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-ShantiNär infrastrukturen slogs ut sattes stora värmetält upp i hårt drabbade områden. Dit kunde människor komma för att värma sig, få kaffe, mat och ibland träffa psykologer.– Det var ett väldigt stort civilt engagemang som höll folk vid liv, säger Lubna El-ShantiMänniskor fortsatte också att gå till jobbet, trots kyla, mörker och återkommande attacker. Enligt Lubna El-Shanti är det en viktig del av Ukrainas motståndskraft: att vardagen fortsätter så långt det är möjligt.Snabba reparationer efter attackerVärmetält är en nödlösningen, för att samhället ska fungera måste infrastruktur som bombas lagas snabbt. Det är också nåt Ukraina blivit bra på med tiden.– Man blir verkligen imponerad av Ukrainas förmåga att återställa kritisk infrastruktur, säger Robert Wallén, chef för avdelningen operativ hantering på Myndigheten för civilt försvarÄven järnvägen har blivit ett viktigt mål. Eftersom inget civilt flyg går över Ukraina är tågen avgörande för både människor och varor. När räls skadas kan arbetare ibland laga den på bara några timmar, så att trafiken kan fortsätta.Räddningstjänsten under hotRäddningstjänst och sjukvårdare som rycker ut till raserade hus efter robot- och drönarattacker – riskerar själva att bli måltavlor. Metoden kallas ”doubl tap” och går ut på att Ryssland attackerar samma mål två gånger, men med några minuters mellanrum så att de som ska rädda människor själva riskerar livet. – Många räddningsarbetare har dödats på det här sättet när de försöker rädda civila, säger Lubna El-ShantiLärdomar för SverigeAllt som Ukraina utsatts för är också sådant Sverige måste dra lärdomar ifrån, men ännu viktigare är att lärdomarna omsätts i praktiskt handlande redan nu och att insatser görs när det redan är för sent, menare Robert Wallén chef för avdelningen operativ hantering på Myndigheten för civilt försvar– Det som inte fungerar i vardagen kommer inte fungera bättre när det är krig, säger Robert Wallén.Medverkande: Lubna El-Shanti, Sveriges Radios UkrainakorrespondentRobert Wallén, chef för avdelningen operativ hantering på Myndigheten för civilt försvarProgramledare: Sylvia DahlénTekniker Mats Jonsson.

Sedan invasionen av Ukraina har oron i Nato och Europa bara växt sig starkare. Kriget har pågått i fyra och ett halvt år och Rysslands president Vladimir Putin är mer och mer pressad. Många undrar hur det kan påverka hans nästa steg. Finns planer på en utvidgning av kriget? Kan nederlagen innebära att Putin gör något drastiskt? Och vad kan det i så fall innebära? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter  på Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Klipp från: CNN och ABC News. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Rysslands nya anti-gay-lag får höjdhopparen Emma Green att måla sina naglar i regnbågens färger under VM i Moskva 2013. Hon kan inte ana vilka reaktioner, krismöten och påtryckningar som ska följa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett program av Patrik Åman, 2026.Slutmix: Lisa Nilsson.Medverkande: Emma Green, VM- och EM-medaljör i höjdhopp. Karin Torneklint, f.d. förbundskapten för friidottslandslaget.Tomas Riste, f.d. ordförande Svenska friidrottsförbundet.Musik från bl.a. Epidemic Sound.Arkiv: SR, BBC.

Patriotiska lektioner, omskrivna historieböcker och skolliv som filmas med förutbestämda repliker - så formar Putin skolbarnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En skolpedagog i den lilla ryska staden Karabasj i Tjeliabinskregionen får i uppdrag att dokumentera hur skolbarnen marscherar, svarar rätt på frågor om Rysslands specialoperation i Ukraina och undervisas i patriotism. Pedagogen Pavel Talankin gör som han blir tillsagd, men passar samtidigt på att samla på sig material för att visa omvärlden vad som pågår i den ryska skolan. Han lyckas smuggla ut materialet från Ryssland och i samarbete med västerländska filmare klipps en film fram, som vinner en Oscar för bästa dokumentärfilm 2026.I podden går vi djupare in på hur propaganda används i Ryssland, vilka konsekvenser den redan fått och kan få framåt.Vi ställer oss också frågan vad som händer med USA:s president Donald Trumps löfte till Ukraina, att landet ska få licens för att själva kunna tillverka luftvärnssystemet Patriot - har Trump tagit tillbaka sitt löfte, eller finns det fortfarande en chans att Ukraina får licensen?Och vi tar en titt på den nya ryska lagen som stryper möjligheterna för ryssar som bor utomlands och som blivit dömda i sin frånvaro, att göra pass och använda statliga tjänster.Veckans gäster är:Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropa studier vid Utrikespolitiska institutet Trygve Ulriksen Skogseth, Ekot utrikesreporterProgramledare: Monika TitorProducent: Mattias DellertUnder sommaren publiceras avsnitten senast 16:00 på torsdagar.

Arktis har snabbt blivit en ny geopolitisk frontlinje. Det beror bland annat på Rysslands krig i Ukraina, Kinas växande ambitioner och ett förnyat amerikanskt intresse för regionen. Samtidigt omformar klimatförändringarna Arktis med smältande isar, nya farleder och ökande resursintresse. Hur förändrar det här maktbalansen kring Arktis? Och vilka konsekvenser väntar?Medverkande:Neil Melvin, programchef för Arktisprogrammet på Utrikespolitiska institutet.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands sjökrig mot Ukraina och vilka lärdomar Sverige borde dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Ryssland inledde sitt fullskaliga anfall mot Ukraina 2022 såg styrkeförhållandena till sjöss ut att vara givna. Den ryska Svartahavsflottan var överlägsen. Ukraina saknade en flotta som kunde mäta sig med Rysslands stora örlogsfartyg.Ändå har kriget i Svarta havet utvecklats till en av de tydligaste symbolerna för Ukrainas förmåga att överraska, anpassa sig och slå mot en militärt starkare motståndare.Den lilla ön som blev en stor symbolEtt av de första avgörande ögonblicken kom vid Ormön, eller Snake Island, i västra Svarta havet. Ön är liten och i sig inte särskilt imponerande. Men dess läge, nära sjöfartslederna och utloppet från Donau, gjorde den strategiskt viktig.När ryska styrkor tog kontroll över ön i början av invasionen blev den också en stark symbol för krigets första dagar. Det var där en ukrainsk gränsvakt enligt uppgifter ska ha svarat ett ryskt örlogsfartyg med orden:– Ryskt krigsfartyg, dra åt helvete.Formuleringen spreds över världen och blev en bild av ukrainskt motstånd.Men Ormöns betydelse var inte bara symbolisk. När Ukraina några månader senare pressade bort Ryssland från ön visade det att rysk kontroll över västra Svarta havet inte var total.– Ön i sig är nog inte viktig, men det faktum att man återerövrade den och tryckte bort Ryssland är viktigt, säger Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan.Enligt honom handlade återtagandet om att Ukraina först lyckats slå ut eller skada de fartyg som skyddade ön, och därefter gjort det omöjligt för Ryssland att stanna kvar.Det blev ett tidigt tecken på något som senare skulle bli tydligt: Ukraina kunde påverka sjökriget utan att möta Rysslands flotta fartyg mot fartyg.Moskvas fall förändrade bildenDen största prestigeförlusten för Ryssland kom när Ukraina sänkte kryssaren Moskva, Svartahavsflottans flaggskepp. Händelsen blev både militärt och psykologiskt viktig.Den visade att stora fartyg inte längre är säkra bara för att motståndaren saknar en traditionell flotta.– Man kan utan att ha en egen flotta sänka ett sånt här stort fartyg, säger Hans Liwång.Sänkningen av Moskva var också ett kvitto på ukrainsk teknisk och industriell förmåga. Fartyget träffades av ukrainska Neptunrobotar, utvecklade och tillverkade i Ukraina.Det blev en påminnelse om att kriget inte bara avgörs av importerade vapensystem, utan också av ett lands egen förmåga att snabbt utveckla, producera och använda ny teknik.– Ukraina har väldigt tydligt visat att deras näringsliv och industri är en viktig kugge i att stå upp mot Ryssland, säger Hans Liwång.Små drönare mot stora fartygDen ukrainska utvecklingen har blivit ännu tydligare genom användningen av sjödrönare. System som Magura V5 och Sea Baby beskrivs i praktiken som obemannade, snabba farkoster, ofta byggda med civila komponenter.De kan fyllas med sprängmedel och styras mot utvalda mål. Jämfört med stora örlogsfartyg är de billiga, men de kan ändå orsaka stor skada.– Det har visat sig att Ryssland är dåliga på att försvara sig mot det, säger Hans Liwång.Sjödrönarna har använts mot fartyg, hamnar och rysk infrastruktur långt från Ukrainas kust. Effekten har blivit att Ryssland tvingats dra tillbaka delar av sin flotta och att hotbilden i Svarta havet förändrats.Det är inte längre självklart att det största fartyget ger störst kontroll.Exporten blev möjlig igenKonsekvenserna märks också civilt. När Ryssland inte längre på samma sätt kunnat dominera västra Svarta havet har Ukraina kunnat återuppta delar av sin export från hamnarna kring Odessa.Spannmål och andra varor har åter börjat lämna landet via sjövägen, trots återkommande ryska attacker mot hamnar och infrastruktur.Erik Froste, expert på sjöfart och rådgivare åt EU i Ukraina, beskriver hur exporten först stoppades nästan helt när kriget bröt ut. Det bidrog till stigande spannmålspriser och oro i länder som är beroende av ukrainsk export.Senare öppnades en spannmålskorridor genom ett avtal mellan FN, Turkiet, Ukraina och Ryssland. När Ryssland lämnade avtalet hittade Ukraina nya sätt att få ut varor, bland annat genom att följa territorialvatten längs västra Svarta havet.– Nu är det de tre stora hamnarna där det är drift varje natt hela tiden. Det tuffar på, säger Erik Froste.Lärdomar för Sveriges nya fregatterKriget i Svarta havet väcker också frågor för Sverige. Regeringen har beslutat att köpa fyra nya fregatter från Frankrike, en affär värd över 40 miljarder kronor.Men lärdomar från kriget i Svarta havet visar att stora fartyg är sårbara, det visar inte minste sänkningen av kryssaren Moskva. Men samtidigt ska man inte dra för långt gånga slutsatser. Till exempel verkar ryska marines förberedelser varit för dåliga. – Det är inte fartyg som är i närheten av det skick de borde vara i. Det är inte besättningar som beter sig i närheten av hur de borde bete sig, säger Hans Liwång. TEXT: Sylvia Dahlén Medverkande: Hans Liwång, professor i försvarssystem vid FörsvarshögskolanErik Froste, expert på sjöfart och rådgivare åt EU i UkrainaProgramledare: Sylvia Dahlén Producent Kalle Glas

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands luftkrig mot Ukraina och vilka lärdomar Sverige borde dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Glidbomber, drönare och attacker långt bakom fronten har förändrat kriget i luften. Nu drar Sverige nya lärdomar om hur ett framtida angrepp kan behöva stoppas långt bortom det egna territoriet.När Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 var målet att snabbt slå ut det ukrainska luftförsvaret.Flygbaser, radarstationer, luftvärn och ledningscentraler attackerades. Men trots ett starkare flygvapen lyckades Ryssland inte ta kontroll över luften.— Ukraina hann sprida sina flygstridskrafter och sitt luftvärn, säger Carl Bergqvist, chef för Luftstridsskolan.Glidbomberna förändrade krigetEn av de stora förändringarna i luftkriget är de ryska glidbomberna.De kan släppas flera mil från målet och orsaka stor förstörelse utan att flygplanet behöver flyga nära fronten. Det gör dem svåra för Ukraina att stoppa.— De är svåra att upptäcka och ännu svårare att skjuta ner, säger Andreas Hörnedal, forskningsledare på FOI.Samtidigt är glidbomberna beroende av satellitnavigering – något som går att störa ut.Drönare långt inne i RysslandUkraina har också visat att kriget i luften inte bara handlar om stridsflyg.I operation Spindelnät attackerades flera ryska flygbaser samtidigt med drönare. Enligt Ukraina förstördes omkring 40 ryska bomb- och spaningsflyg.— Det var ett fantastiskt sätt att kompensera för att man saknade långräckviddiga vapensystem, säger Carl Bergqvist.Sverige vill stoppa hotet tidigareFör Sverige handlar lärdomarna om att kunna sprida flyg och luftvärn, skydda baser och hålla igång ett krig under lång tid.Men också om ett större skifte: att kunna slå mot hotet innan det når Sverige eller Natos territorium.— Det är ingen liten förändring, utan en väldigt stor förändring, säger Carl Bergqvist.Sverige har bland annat påskyndat införandet av kryssningsrobotar till Gripensystemet och tidigarelagt satsningar på egen rymdförmåga.Medverkande:Andreas Hörnedal, forskningsledare på FOI med inriktning mot luftdomänen,och Carl Bergqvist, chef för Luftstridsskolan.Programledare: Klas Aronsson.Producent: Kalle GlasTekniker: Mats Jonsson

I veckan meddelade en appleationsdomstol att högernationalisten och Nationell samlings gruppledare Marine Le Pen döms för att ha förskingrat EU-pengar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så långt allt glasklart. Men vad det här innebär för hennes politiska framtid var inledningsvis minst sagt förvirrande - för den som läste svenska medier. Likt ett vajande kaplatorn så staplades pushnotiser på varann om att Marine Le Pen i och med domen stoppas från att kandidera i presidentvalet en fjärde gång. Men lika snabbt som pushnotiserna kom, så kom också ett pärlband av rättelser. Martina Pierrou har kikat närmare på veckans lilla kollektiva klavertramp. Rättelse: I en tidigare version sa vi att Marine Le Pens parti heter Front National, det är fel. Rätt är att hennes parti heter Nationell samling (Rassemblement National). Poddfilen är utbytt 13 juli 2026.Ända sen Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 så har de varit återkommande i svenska medier. De är arga på Rysslands taktik, analyserar läget vid fronten och delar ocensurerade åsikter. Ja, de “Ryska militärbloggarna” på Telegram kan ge västerländska medier en inblick i ett annars så slutet Ryssland. Men bara förra veckan rapporterade vi på Medierna om hur det kan bli när redaktioner släpper på källkritiks-tyglarna och sprider vidare obekräftade uppgifter från de här kanalerna. Mediernas reporter Edvin Ek har nästlat vidare i det här ekosystemet. Den första delen av Mediernas sommarserie som i år går under rubriken ”dålig stämning i studion”. Vi tar helt enkelt tar avstamp i när det blivit riktigt, riktigt skavig atmosfär i ett livesänt sammanhang. I upptakten till sommarserien så frågade vi runt och undrade vilken intervju folk helst ville höra om. Och det var en som stack ut. Det absolut mest efterfrågade klippet var artisten Nordpolens intervju i TV4 Nyhetsmorgon från 2008. Men det visade sig bli en seg nöt för reporter Robin Jonsson att knäcka.

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands landkrig mot Ukraina och vilka lärdomar Sverige borde dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 24 februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina. Målet var att snabbt ta Kiev. Men redan under krigets första dygn kom en händelse som skulle bli avgörande.På Hostomelflygplatsen utanför Kiev försökte ryska luftlandsättningsförband skapa en språngbräda för att flyga in fler soldater och tung materiel. Planen byggde på överraskning, snabbhet och föreställningen att Ukraina skulle vika.Så blev det inte. Ukrainska soldater, logistiker, underhållspersonal och nationalgardister gjorde motstånd. Ryssarna tog sig in på flygplatsen, men kunde inte använda den som tänkt.– Istället för att få den här språngbrädan in mot Kiev så blir det en gravplats för många av de bästa ryska soldaterna, säger Joakim Paasikivi.Även små marginaler spelade in. Ukrainska vinterunderhållsfordon hade ställts tvärs över landningsbanan och en rysk robotattack mot baracker där ukrainska soldater fanns missade sitt mål.– Det är lätt att glömma att under de här första månaderna var det flera tillfällen där det verkligen stod och vägde, säger Jussi Myllyluoma.Ukraina gick på offensivenEfter att Ukraina lyckats försvara Kiev gick kriget in i en ny fas. I september 2022 kom Charkivoffensiven, där ukrainska förband snabbt tog tillbaka stora områden i nordöstra Ukraina.Enligt Joakim Paasikivi handlade framgången inte främst om ett enskilt vapensystem, utan om förmågan att röra sig snabbt och få Ryssland att reagera på ukrainska villkor.– Snabbhet, djärvhet och förmåga, säger Joakim Paasikivi.Han beskriver offensiven som ett exempel på klassisk krigskonst, där Ukraina skapade kaos i den ryska grupperingen och överbelastade det ryska beslutssystemet.Drönarna förändrade frontenEfter den rörliga fasen 2022 blev fronten allt mer stillastående. Drönarna började dominera slagfältet.Jussi Myllyluoma jämför drönarnas roll med molotovcocktailen: något som uppstår ur brist, uppfinningsrikedom och akut behov. När Ukraina saknade ammunition och materiel hittade man sätt att använda enkla drönare tillsammans med till exempel RPG-granater.– Man tar det man har och ser att vi kan sätta ihop A och B och få en pryl som har en verkan på motståndaren, säger Jussi Myllyluoma.Observationsdrönare gjorde det mycket svårare att röra sig utan att bli upptäckt. FPV-drönare och andra system gjorde att soldater, fordon och sjuktransporter kunde angripas snabbt.– Är man upptäckt är det stor risk att man blir dödad, säger Joakim Paasikivi.Ett blodigt stilleståndResultatet är ett krig där frontlinjerna rör sig långsamt, men förlusterna ändå är enorma. Stridssjukvården har också blivit allt svårare, eftersom evakuering från främsta linjen ofta innebär livsfara.– Nu är det näst intill omöjligt att evakuera folk från främsta linjen, säger Joakim Paasikivi.Frågan är hur manöverkriget ska kunna återuppstå. Så länge fordon upptäcks och slås ut nästan direkt blir större offensiver mycket svåra. Därför utvecklas nu olika motmedel mot drönare.Sverige lär av UkrainaFör Sverige och Nato är lärdomarna konkreta. Ukrainska drönarpiloter har bjudits in till övningar för att visa västliga förband vad som inte längre fungerar.– Vi behöver lära oss saker. Ett bra sätt att lära sig är att få smisk, säger Jussi Myllyluoma.Men experterna varnar för att stirra sig blind på Ukraina. Ett krig i Norden skulle inte se likadant ut. Ukrainas öppna landskap skiljer sig från skog, kyla, dimma och terräng i Sverige och Finland.– Vi behöver kunna operera med och utan drönare. Gärna med, men drönare kommer inte alltid att funka, säger Jussi Myllyluoma.Drönare ersätter inte soldaterDrönare är här för att stanna. De blir en ny bottenplatta i krigföringen, något alla förband måste kunna använda och skydda sig mot.Men de ersätter inte allt annat. För att ta och hålla terräng krävs fortfarande soldater, pansar och mekaniserat infanteri.– Du kan inte ta terräng med en drönare, säger Jussi Myllyluoma.Den viktigaste lärdomen är därför inte vilken pryl som är mest avgörande, utan hur snabbt ett försvar kan anpassa sig.– Det centrala är inte prylen, det är processen, säger Joakim Paasikivi.MedverkandeJoakim Paasikivi, överstelöjtnant, geopolitisk rådgivare på Mannheimer Swartling och tidigare lärare på Försvarshögskolan.Jussi Myllyluoma, operativ chef på försvarsinnovationsföretaget Mimicrys.Programledare: Claes AronssonProducent: Kalle GlasTekniker: Mats Jonsson

Stellan Gustafsson är en av de äldre herrarna i modelljärnvägsklubben. De har träffats i ett skyddsrum varje måndag i 50 år. Men nu är bygget hotat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett amerikanskt landskap i skala H0Den långa modelljärnvägen snirklar sig fram i skyddsrummet som ligger under en skola i Järfälla. Medlemmarna har byggt upp samhällen, broar, hus och skogar. Små figurer väntar vid övergångsställen, rastar hunden eller står och fiskar medan godståg eller gamla ånglok tar sig fram över sjöar och i tunnlar. Modellen är byggd som ett amerikanskt landskap från 1974 i skala H0, rälsens huvudbana och bibana bildar tillsammans 90 meter räls. Stellan, Lasse och de andra männen i klubben har byggt upp allt det här under decennier. Varje måndag har de träffats, druckit kaffe och ätit mandelkubb och rulltårta. Flera av dem är pensionerade och lever ensamma. För 78-åriga Stellan är det här en av veckans höjdpunkter.Skyddsrummet måste tömmasMen det kommer ett brev från kommunen om att skyddsrummet måste kunna tömmas på 48 timmar. Kommunen vill säkra skyddet för sina invånare och hänvisar till Rysslands krig mot Ukraina. Det stora tågbanebygget måste rivas så snart som möjligt. Reporter: Karin HållstenProducent: Sofia Kottorp Slutmix: David HellgrenI sommar publicerar P1 Dokumentär fyra dokumentärer från systerprogrammet P4 Dokumentär. Här hittar du mer från P4 Dokumentär.Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Hur ser Sveriges framtid ut när kriget rasar i Europa, energipriserna skenar och säkerhetsläget blir allt mer osäkert?I veckans avsnitt gästas vi av Sveriges statsminister Ulf Kristersson för ett samtal om de avgörande frågor som just nu formar både Sverige och omvärlden. Vi pratar om kriget i Ukraina, Rysslands långsiktiga ambitioner och varför utgången av konflikten kan få konsekvenser för Europas säkerhet under flera decennier framåt. Ulf berättar också om Sveriges roll i Nato, den historiska upprustningen av försvaret och varför han anser att Europa måste bli starkare och mer självständigt.Men hur väl rustat är Sverige om omvärldsläget försämras ytterligare? Vad händer med ekonomin när energi- och råvarupriser stiger, och vilka risker ser regeringen framför sig under de kommande åren?Vi går även in på kampen mot gängkriminaliteten, arbetet med att stoppa rekryteringen av unga till kriminella nätverk och vilka reformer som väntar framöver. Dessutom diskuterar vi det allt hårdare debattklimatet, sociala medier, politisk polarisering och varför Ulf menar att svensk politik blivit allt mer amerikaniserad.Ett samtal om ledarskap under press, Sveriges största utmaningar och de beslut som kan komma att forma landets framtid under lång tid framöver.Följ Ulf härLäs mer om Moderaterna härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur ser Sveriges framtid ut när kriget rasar i Europa, energipriserna skenar och säkerhetsläget blir allt mer osäkert?I veckans avsnitt gästas vi av Sveriges statsminister Ulf Kristersson för ett samtal om de avgörande frågor som just nu formar både Sverige och omvärlden. Vi pratar om kriget i Ukraina, Rysslands långsiktiga ambitioner och varför utgången av konflikten kan få konsekvenser för Europas säkerhet under flera decennier framåt. Ulf berättar också om Sveriges roll i Nato, den historiska upprustningen av försvaret och varför han anser att Europa måste bli starkare och mer självständigt.Men hur väl rustat är Sverige om omvärldsläget försämras ytterligare? Vad händer med ekonomin när energi- och råvarupriser stiger, och vilka risker ser regeringen framför sig under de kommande åren?Vi går även in på kampen mot gängkriminaliteten, arbetet med att stoppa rekryteringen av unga till kriminella nätverk och vilka reformer som väntar framöver. Dessutom diskuterar vi det allt hårdare debattklimatet, sociala medier, politisk polarisering och varför Ulf menar att svensk politik blivit allt mer amerikaniserad.Ett samtal om ledarskap under press, Sveriges största utmaningar och de beslut som kan komma att forma landets framtid under lång tid framöver.Följ Ulf härLäs mer om Moderaterna härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Ukraina riktar in sig på Krim äventyras den strategiska transportkedjan som binder samman Ryssland med den annekterade halvön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Från annekterade Krim rapporteras det om bensinbrist och hotande matransonering när Ukraina försöker isolera halvön. Samtidigt försvagas Krims roll som rysk försörjningsbas i kriget, när ukrainska drönare gör Rysslands landväg till och från halvön oanvändbar.Efter en drönarattack mot Kiev sattes ett kloster med anor från 1000-talet i brand. Vladimir Putin har beskrivit det världsarvsklassade Petjerskaklostret som själva födelseplatsen för ukrainsk och rysk civilisation. I veckans avsnitt ställer vi oss frågan varför en så helig plats angrips, om det nu var ett avsiktligt mål.Veckans gäster är Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Johanna Melén.Producent: Åsa Welander.

Startskottet har gått för Ukrainas och Moldaviens förhandlingar om EU-medlemskap. Rysslands krig gör det brådskande. Men utvidgningen kommer med utmaningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En av Putins mardrömmar kan bli sann, istället för att förhindra Ukrainas närmande till väst kan Rysslands krig i Ukraina leda till motsatsen – ett påskyndat medlemskap i EU.Men många hinder ligger längs vägen. Ukraina har haft flera allvarliga fall av korruption på hög nivå och Ukrainas enorma jordbruksarealer skrämmer befintliga EU-länder som Polen, som ser risken för att den egna produktionen konkurreras ut. Ukraina brukar beskrivas som Europas kornbod, över 70 procent av landet består av jordbruksmark, i hektar mätt en yta större än hela Tyskland. Samtidigt har Tysklands förbundskansler Merz föreslagit en flexibel väg in i unionen för Ukraina. En lösning där Ukraina exempelvis snabbt kan vara med på EU-möten, men utan rösträtt. Volodymyr Zelenskyj har dock avfärdat förslaget som orättvist och menar att det måste vara allt eller inget för Ukraina. Medverkande: Andreas Liljheden, Brysselkorrespondent. Göran von Sydow, direktör för Svenska institutet för Europapolitiska studier Sieps. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondet som också bevakar bland annat Moldavien och kriget i Ukraina.Programledare: Therese RosenvingeProducent: Lena Bejerot

Våra experter svarar på lyssnarnas frågor i Radiokorrespondenterna Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur har den ryska självbilden påverkats av kriget? Går det att komma åt Rysslands skuggflotta och hur utvecklad är egentligen den ryska underrättelsetjänsten? Det är några av frågorna i veckans specialavsnitt med lyssnarfrågor.Vi får också analyser om sannolikheten för en palatskupp och varför Kertj-bron till Krim fortfarande står kvar.Veckans gäster är Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till advokatbyrån Mannheimer Swartling, Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm, och Maria Persson Löfgren, tidigare korrespondent i Moskva.Programledare: Björn Gunér.Producent: Åsa Welander.

Lev Rubinstein, en av Rysslands mest hyllade och omtyckta författare, omkom i en trafikolycka 2024. Fredrik Wadström minns honom genom sina intervjuer med Lev Rubinstein från olika tidpunkter och platser, möten insamlade under mer än tjugo års tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckans Lundströms Bokradio minns vi en originell och inflytelserik röst i den europeiska samtidslitteraturen. Lev Rubinstein var en del av de så kallade Moskvakonceptualisterna och ett av hans viktigaste särdrag var hans enradiga dikter som han skrev på kartotekskort. Under uppläsningar bläddrade han sig fram och läste kort för kort. Med tiden fick Rubinsteins projekt ett samlingsnamn: Det stora kartoteket. När han gavs ut första gången i bokform på svenska 2001 hade samlingen titeln Tiden går - ur Det stora kartoteket.I programmet hör vi Lev Rubinstein i Fredrik Wadströms intervjuer som sträcker sig från 2001 fram till den sista intervjun gjord i maj 2022. Medverkar gör även översättaren Lars Kleberg, som kände författaren och översatte hans dikter till svenska, samt Daria Serenko, aktivist, feminist och en starkt lysande stjärna i en ny ung generation ryska författare.Förutom av Lars Kleberg har Lev Rubinsteins texter översatts till svenska av Johan Öberg, Kajsa Öberg Lindsten och Dmitri Plax.Programmet sändes första gången våren 2024.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seEtt reportage av Fredrik WadströmProgramledare: Marie Lundström

Ryssland försöker än en gång påverka valutgången i en tidigare sovjetstat i prorysk riktning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ovanligt stora ryska attacker har riktats mot Kiev och andra ukrainska städer de senaste dagarna, med över 650 drönare och ett 70-tal robotar bara under natten till tisdag. Minst 22 civila dödades och över 100 skadades. Var det här angreppet som Ryssland hade varnat för?Vi pratar också om vad som händer med Rysslands inflytande när ännu en av de forna sovjetstaterna närmar sig Europa. Inför söndagens val i Armenien kommer rapporter om omfattande försök till valpåverkan i prorysk riktning. Putin drar själv hotfulla paralleller till Ukraina och antyder att det var dess vilja att gå med i EU som låg bakom den storskaliga invasionen.Vilka likheter finns mellan Ukraina och ett land som Armenien och vad kan valutgången få för följder – för relationen till Ryssland och för det krig som pågår?Veckans gäster är Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, och Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, med från Kiev, Ukraina.Programledare: Björn Gunér.Producent: Åsa Welander.

Satsningarna på en ny repertoar är en reaktion mot Rysslands invasion i Ukraina Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den statliga ryska teatern, Michail Tjechov-teatern, i gamla stan i Lettlands huvudstad Riga har tagit tydlig ställning för Ukraina under den pågående ryska invasionen, ett ställningstagande som har förändrat repertoaren på teatern. Följ med till ryska teatern i Riga där vi ser "Med högklackade skor i Sibiriens snö", ett drama om människor som förvisades från den lettiska sovjetrepubliken på Stalintiden. Möt också regissören LAURA som satt upp den här uppsättningen. Pjäsen bygger på en bok av den lettiska författaren Sandra Kalniete.Ett reportage av Fredrik Wadström.

Sen Rysslands första större cyberangrepp för snart 20 år sedan har hotet bara ökat, och idag finns nya kraftfullare vapen i cyberrymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Våren 2007 utbryter upplopp i Estlands huvudstad Tallinn. Det är rysktalande estländare som protesterar mot att ett sovjetiskt monument ska flyttas, men på nätet skrivs det att monumentet ska förstöras. Protesterna är våldsamma. En person dör.I det här kaoset får banker problem och folk kan inte ta ut pengar och inhemska mediers webbplatser slås ut. Världen har nu fått skåda en helt ny typ av krigföring.– Det var ett av de första exemplen på cyberkrigföring där det var en kampanj orkestrerad av den ryska staten där man ville skapa samhällsstörning och destabilisering med hjälp av olika cyberattacker, säger Sarah Backman, doktor i internationella relationer på Försvarshögskolan med fokus på cybersäkerhet och cyberkrigföring. Sedan den här våren i Tallinn för nästan 20 år sedan har Ryssland bara trappat upp sina angrepp i cyberrymden. Och trots att det faktiskt handlar om attacker, orkestrerade av den ryska staten så är Natos hållning att det inte samma sak som en väpnad attack.– Det är inte en enskild cyberattack eller enskild händelse som skulle kunna leda till att Natos artikel 5 aktiveras, säger Sarah BackmanGråzonDet som gör cyberkrig svårt är att mycket sker genom personer och grupper som bara indirekt kan knytas till ryska staten.– I Ryssland finns det kopplingar mellan den organiserade brottsligheten och staten. Det vet vi sen tidigare. Vid konflikter har ryska kriminella organisationer ställt upp och anfallit Rysslands motståndare, säger David Lindahl som är cyberforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. De ryska hackergruppernas paradgren är så kallade lösensummeattacker där man tar sig in i system och krypterar allt, och enda sättet att få tillbaka kontrollen över sin IT-miljö är att betala en lösensumma.I Sverige har vi sett flera exempel på det här, där hackare antingen lyckats låsa, eller varit väldigt nära att lyckas låsa ett datorsystem. En kommun som drabbats är Kalmar. Där upptäcktes angreppet innan hackarna kunde låsa systemet. Men kommunen fick vara utan sina servrar i flera veckor. Så effekten blev nästan densamma, i alla falla i några veckor.– Vi har vår hemtjänst, den är sjukt viktig. De har inte tillgång till vilket schema och vilka adresser (brukarna, red.anm.) har, det är alltid i ett digitalt schema. Vi har inte information om vilka mediciner som är ordinerade på individnivå i vår omsorg, säger Anna Flink som är säkerhetschef på Kalmar kommun.Ryssland trappar uppKalmar-exemplet visar att lösensummeattacker eller överbelastningsattacker kan få svåra konsekvenser indirekt. Men det finns en oroande trend att angreppen får en karaktär av rena sabotage.– En angripare som går in och försöker ta sönder industrin utan vinning, då har man ett annat fokus, säger David Lindahl, cyberforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Ett sådant exempel inträffade 2014. Det som misstänks vara ryska hackare tog sig då in i datorsystemen vid den tyska jätten ThyssenKrupps stålverk i Duisburg. Inne i systemet stängde angriparna av kylvattnet till den stora masugnen och det slutade med att anläggningen drabbades av en omfattade brand.Och i Sverige skedde ett liknade angrepp förra året i ett värmeverk i Västsverige, men som stoppades.– Den som oroar mig personligen mest är värmeverk-fallet förra året. Därför att gå in och aktivt försöka ge sig på kritisk infrastruktur och industrier. Det har inte skett särskilt mycket här uppe tidigare. Det har varit angrepp mot industrier och liknande men det mesta som drabbats av tidigare har varit utpressning, säger David Lindahl.MythosTidigare i år kom nyheten att företaget Anthropic byggt ett AI-program som ska hitta och testa sårbarheter i mjukvara, men också helt på egen hand utnyttja de sårbarheterna. Programmet heter Claude Mythos och stället för att släppa det fritt på marknaden, valde Anthropic att bara släppa det till några särskilt utvalda företag som tex Google och Microsoft så att de kan laga sårbarheterna som Mythos hittade. Men i fel händer skulle det här kunna bli ett potent cybervapen. – Ju mer sofistikerad AI blir, desto mer kommer det att påverka de här dynamikerna och attacker kanske kommer bli alltmer automatiserade. Men samtidigt är det svårt att säga exakt vilken påverkan det här kommer få. I slutändan kan man kanske använda AI både för att skydda sig och att attackera, säger Sarah Backman på Försvarshögskolan.TEXT: Kalle GlasMedverkandeSarah Backman, doktor i internationella relationer på Försvarshögskolan med fokus på cybersäkerhet och cyberkrigföring. David Lindahl, cyberforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. David Idermark, administrativ chef på Mörbylånga kommun.Anna Flink, säkerhetschef på Kalmar Kommun.Erik, chef på ett av dom här tre cyberförsvarsförbanden inom FörsvarsmaktenLjudkällor: SR, BBC, CBS

Rysslands krig mot Ukraina har revolutionerat drönaranvändningen. Räddningstjänst och universitet samarbetar tätt kring utvecklingen, och ukrainska erfarenheter inspirerar nu svenskt civilförsvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Före kriget sågs drönare ofta som onödiga leksaker. Nu vet alla i Ukraina att drönarna räddar många liv, bland annat genom att övervaka luftrummet och varna för attacker. På Sveriges första nationella konferens om drönaranvändning i civilt försvar inspirerades svensk räddningstjänst av sin ukrainska motsvarighet. Under hård press utvecklar den ständigt kommunikation och koordination mellan olika delar av civilförsvaret, med hjälp av obemannade farkoster. En avgörande framgångsfaktor är tätt samarbete med universitet.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Den ryska attacken på Ukrainas huvudstad Kiev i helgen är en av de största och värsta sedan kriget började. Attacken mot Kiev ska vara en hämndattack efter drönarattacker som Ukraina utförde förra veckan. Den här gången så använde Ryssland sig av det som kallas för skräckvapnet; Oresjnik. Det är en form av robot som är extremt snabb och svår att stoppa. Häromveckan sa Rysslands president Vladimir Putin att kriget kan vara på väg att ta slut, så vad vill man med den här typen av attacker? Vilken väg kan kriget ta nu och hur kommer Ukraina svara? Gäst: Johan Mathias Sommarström, utrikeskommentator Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: DW News, ABC News Australia, CNN. Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I timme ett:De senaste två veckorna har Kinas ledare Xi Jinping tagit emot både USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin. Hur nära varandra är ledarna, och hur behandlar de sina vänner?När butiker i centrumkärnan har det kärvt så är hyran en stor utgift. Samtidigt är det inte helt enkelt för fastighetsägaren att sänka hyran, även om alternativet är en tom lokal. Reportage av Erica Sundén.Söndagen är både pingst och Bob Dylans 85-årsdag. Andlighet och kristendom har periodvis varit en stor del av nobelpristagarens musik, även utöver hans mest kända kristna album. Reportage av Jakob Eriksson.Krönika av Ulrika Knutsson.Panelen om Natomötet, Socialdemokraternas förslag om blocköverskridande samarbeten och undantag i lönegolvet för arbetskraftsinvandring.I timme två:I veckan hölls första Natomötet på svensk mark när alliansens utrikesminstrar samlades i Helsingborg. Ständigt närvarande är USA:s vara eller icke vara i Europa – så hur mycket förändrades den här gången?Om en vecka hålls första omgången av presidentvalet i Colombia. Högt på agendan står säkerhet, inte minst för kandidaterna själva som ständigt tvingas leva med mordhot. Reportage av Lotten Collin.Av svenskarnas nära 200 kg mat- och restavfall per person och år så hamnar en hel del på någon kompost. Så hår får man till den perfekta komposten?Satir med Radioskugga.I Frankrike protesteras det högljutt mot mediemogulen och miljardären Vincent Bolloré, som har ett stort inflytande över den franska offentligheten. Just nu pågår ett stort upprop på ett av Frankrikes mest anrika förlag, och Cecilia Blomberg har träffat en av författarna som skrivit på.Kåseri av Pamela Jaskoviak.Programledare: Helene BennoProducent: Gustav FranzénTekniker: Lisa Nilsson

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den ryska skuggflottan är på tapeten. Sedan i mars har den svenska kustbevakningen bordat fem fartyg utanför Skånes kust med misstänkt koppling till Ryssland. Skuggflottan består av en mängd fartyg under falskt flagg och den används för att kringgå västvärldens sanktioner och pristak på olja som infördes efter invasionen av Ukraina. Går det att stoppa Rysslands olagliga export av olja? Varför har inte kustbevakningen ingripit tidigare? Och hur går bordningarna av fartygen till? Gäst: Niclas Vent, Aftonbladets försvars- och säkerhetsreporter. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: TV4, Sveriges Radio. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Säkerheten kring Rysslands president Vladimir Putin har stärkts de senaste månaderna. Enligt en ny underrättelserapport så har hotbilden mot den ryske presidenten ökat den senaste tiden. En av orsakerna, till den höjda säkerheten, tros vara en händelse i december förra året, då en rysk general dödades i en bilexplosion. Ett attentat om man misstänker att Ukraina låg bakom. Men det är inte bara hot från Ukraina som presidenten är orolig för. Det finns också oro för kuppförsök på hemmaplan, att någon i hans närhet ska försöka mörda eller avsätta honom. Hur allvarligt är hotet mot Putin? Vilka skulle kunna genomföra en kupp och vilka konsekvenser skulle det få för kriget om han dödades? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: Firstpost. Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.