Podcasts about rysslands

Våra experter svarar på lyssnarnas frågor i Radiokorrespondenterna Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur har den ryska självbilden påverkats av kriget? Går det att komma åt Rysslands skuggflotta och hur utvecklad är egentligen den ryska underrättelsetjänsten? Det är några av frågorna i veckans specialavsnitt med lyssnarfrågor.Vi får också analyser om sannolikheten för en palatskupp och varför Kertj-bron till Krim fortfarande står kvar.Veckans gäster är Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till advokatbyrån Mannheimer Swartling, Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm, och Maria Persson Löfgren, tidigare korrespondent i Moskva.Programledare: Björn Gunér.Producent: Åsa Welander.

Michael Malm från Försvarsmakten gästar studion och bjuder på en omvärldsanalys. Hur jobbar försvaret just nu utifrån situationen? Har Sverige hamnat ännu mer i Ryssland skottglugg efter jas-affären och finns det ett särskilt hot mot Gotland?

Lev Rubinstein, en av Rysslands mest hyllade och omtyckta författare, omkom i en trafikolycka 2024. Fredrik Wadström minns honom genom sina intervjuer med Lev Rubinstein från olika tidpunkter och platser, möten insamlade under mer än tjugo års tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckans Lundströms Bokradio minns vi en originell och inflytelserik röst i den europeiska samtidslitteraturen. Lev Rubinstein var en del av de så kallade Moskvakonceptualisterna och ett av hans viktigaste särdrag var hans enradiga dikter som han skrev på kartotekskort. Under uppläsningar bläddrade han sig fram och läste kort för kort. Med tiden fick Rubinsteins projekt ett samlingsnamn: Det stora kartoteket. När han gavs ut första gången i bokform på svenska 2001 hade samlingen titeln Tiden går - ur Det stora kartoteket.I programmet hör vi Lev Rubinstein i Fredrik Wadströms intervjuer som sträcker sig från 2001 fram till den sista intervjun gjord i maj 2022. Medverkar gör även översättaren Lars Kleberg, som kände författaren och översatte hans dikter till svenska, samt Daria Serenko, aktivist, feminist och en starkt lysande stjärna i en ny ung generation ryska författare.Förutom av Lars Kleberg har Lev Rubinsteins texter översatts till svenska av Johan Öberg, Kajsa Öberg Lindsten och Dmitri Plax.Programmet sändes första gången våren 2024.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seEtt reportage av Fredrik WadströmProgramledare: Marie Lundström

Gång på gång har Expo och annan media i Sverige kunnat avslöja hur sverigedemokratiska politiker, kandidater och närstående opinionsbildare spridit Kremlvänliga narrativ, deltagit i ryska propagandasammanhang eller återgett desinformation om kriget i Ukraina. Så sent som för bara några dagar sedan kunde Expo avslöja ännu en SD-kandidat inför valet 2026 med kopplingar till den typen av miljöer. Varje avslöjande har handlat om enskilda personer. Men när samma mönster återkommer gång på gång väcks större frågor:  Varför händer det här så ofta just inom Sverigedemokraterna och hur ska man förstå ytterhögerns relation till Ryssland? Gäster i studion är Expos researcher och utbildare Niclas Nilsson och Morgan Finnsiö. Programledare: Erik Glaad --- Ställ en fråga till oss! Skicka in din lyssnarfråga som ett röstmeddelande till oss: https://www.speakpipe.com/studioexpo Vill du hellre mejla så skicka din fråga till studioexpo@expo.se  Läs mer: ICCT:s rapport om Ryssland och den europeiska ytterhögern: https://icct.nl/sites/default/files/2024-04/Russia%20and%20the%20Far-Right%20Front%20Matter.pdf  SD-politiker sprider idéer om satanistiska nätvärk och chemtrail (Dalsbro, Nilsson, 2026): https://expo.se/granskning/sd-politiker-sprider-ideer-om-satanistiska-natverk-och-chemtrails/  SD-politiker sprider antisemitism och försvarar Rysslands krig (Dalsbro, Nilsson 2026): https://expo.se/granskning/sd-politiker-sprider-antisemitism-och-forsvarar-rysslands-krig/  SD-politikern aktiv i pro-rysk grupp: "idioter styr vårt land" (Dalsbro, Nilsson 2025): https://expo.se/granskning/sd-politikern-aktiv-i-pro-rysk-grupp-idioter-styr-vart-land/  Efter granskning:  Ekeroths närmaste medarbetare stängs av (Mikael Färnbo, 2016): https://expo.se/nyhet/efter-granskning-ekeroths-narmaste-medarbetare-stangs-av/  Expo behöver ditt stöd Bli poddvän här: https://expo.se/stod-expo/bli-poddvan/  Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Ansvarig utgivare: Daniel Poohl

Ryssland försöker än en gång påverka valutgången i en tidigare sovjetstat i prorysk riktning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ovanligt stora ryska attacker har riktats mot Kiev och andra ukrainska städer de senaste dagarna, med över 650 drönare och ett 70-tal robotar bara under natten till tisdag. Minst 22 civila dödades och över 100 skadades. Var det här angreppet som Ryssland hade varnat för?Vi pratar också om vad som händer med Rysslands inflytande när ännu en av de forna sovjetstaterna närmar sig Europa. Inför söndagens val i Armenien kommer rapporter om omfattande försök till valpåverkan i prorysk riktning. Putin drar själv hotfulla paralleller till Ukraina och antyder att det var dess vilja att gå med i EU som låg bakom den storskaliga invasionen.Vilka likheter finns mellan Ukraina och ett land som Armenien och vad kan valutgången få för följder – för relationen till Ryssland och för det krig som pågår?Veckans gäster är Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, och Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, med från Kiev, Ukraina.Programledare: Björn Gunér.Producent: Åsa Welander.

Det internationella samarbetet på den afrikanska kontinenten ritas om i snabb takt. Samtidigt som Sverige och flera västerländska givare minskar sin närvaro och avvecklar långvariga landstrategier, flyttar andra aktörer fram sina positioner. Inte minst Rysslands engagemang har intensifierats – och det handlar om betydligt mer än bara kortsiktig opportunism. Med en långsiktig vision om en multipolär världsordning använder Kreml en bred verktygslåda av militära, ekonomiska och informationsmässiga medel. Men vad innebär den här utvecklingen när vi skiftar perspektiv till de afrikanska ländernas egna upplevelser? Hur lyckas Ryssland vinna inflytande med relativt begränsade resurser jämfört med traditionellt bistånd? Och hur påverkas lokalbefolkningens tillit till demokrati, normer och institutioner av desinformation och ryska militära insatser? Utgångspunkten för samtalet är två rykande färska rapporter från EBA och FOI. Programledare Númi Östlund gästas i studion av Maria Perrotta Berlin (Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan) och Anna Ida Rock (Totalförsvarets forskningsinstitut), författare av två färska rapporter om Rysslands agerande i Afrika. Läs Perceptions and Power: Assessing the Impact of Russia's Influence on Development Cooperation and Attitudes in Africa av Maria Perrotta Berlin: https://eba.se/rapporter/perceptions-and-power-assessing-the-impact-of-russias-influence-on-development-cooperation-and-attitudes-in-africa/23082/ Läs Rysslands informationspåverkan i Afrika av Anna Ida Rock: https://www.foi.se/rapportsammanfattning?reportNo=FOI%20Memo%209230

Satsningarna på en ny repertoar är en reaktion mot Rysslands invasion i Ukraina Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den statliga ryska teatern, Michail Tjechov-teatern, i gamla stan i Lettlands huvudstad Riga har tagit tydlig ställning för Ukraina under den pågående ryska invasionen, ett ställningstagande som har förändrat repertoaren på teatern. Följ med till ryska teatern i Riga där vi ser "Med högklackade skor i Sibiriens snö", ett drama om människor som förvisades från den lettiska sovjetrepubliken på Stalintiden. Möt också regissören LAURA som satt upp den här uppsättningen. Pjäsen bygger på en bok av den lettiska författaren Sandra Kalniete.Ett reportage av Fredrik Wadström.

Kriget i Ukraina är inne på sitt femte år. Samtidigt som världens fokus delvis riktats mot andra konflikter, händer något på marken: Ukraina flyttar fram sina positioner – och Rysslands president Putin har antytt att kriget kan gå mot ett slut. Ser vi ett skifte i kriget, eller bara nyanser av samma dödläge? Och finns det egentligen något som talar för att kriget närmar sig ett slut?Medverkande:Johan Huovinen, militärlärare vid Institutionen för krigsvetenskap, Försvarshögskolan.Bengt Norborg, Ukrainakorrespondent, SVT.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sen Rysslands första större cyberangrepp för snart 20 år sedan har hotet bara ökat, och idag finns nya kraftfullare vapen i cyberrymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Våren 2007 utbryter upplopp i Estlands huvudstad Tallinn. Det är rysktalande estländare som protesterar mot att ett sovjetiskt monument ska flyttas, men på nätet skrivs det att monumentet ska förstöras. Protesterna är våldsamma. En person dör.I det här kaoset får banker problem och folk kan inte ta ut pengar och inhemska mediers webbplatser slås ut. Världen har nu fått skåda en helt ny typ av krigföring.– Det var ett av de första exemplen på cyberkrigföring där det var en kampanj orkestrerad av den ryska staten där man ville skapa samhällsstörning och destabilisering med hjälp av olika cyberattacker, säger Sarah Backman, doktor i internationella relationer på Försvarshögskolan med fokus på cybersäkerhet och cyberkrigföring. Sedan den här våren i Tallinn för nästan 20 år sedan har Ryssland bara trappat upp sina angrepp i cyberrymden. Och trots att det faktiskt handlar om attacker, orkestrerade av den ryska staten så är Natos hållning att det inte samma sak som en väpnad attack.– Det är inte en enskild cyberattack eller enskild händelse som skulle kunna leda till att Natos artikel 5 aktiveras, säger Sarah BackmanGråzonDet som gör cyberkrig svårt är att mycket sker genom personer och grupper som bara indirekt kan knytas till ryska staten.– I Ryssland finns det kopplingar mellan den organiserade brottsligheten och staten. Det vet vi sen tidigare. Vid konflikter har ryska kriminella organisationer ställt upp och anfallit Rysslands motståndare, säger David Lindahl som är cyberforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. De ryska hackergruppernas paradgren är så kallade lösensummeattacker där man tar sig in i system och krypterar allt, och enda sättet att få tillbaka kontrollen över sin IT-miljö är att betala en lösensumma.I Sverige har vi sett flera exempel på det här, där hackare antingen lyckats låsa, eller varit väldigt nära att lyckas låsa ett datorsystem. En kommun som drabbats är Kalmar. Där upptäcktes angreppet innan hackarna kunde låsa systemet. Men kommunen fick vara utan sina servrar i flera veckor. Så effekten blev nästan densamma, i alla falla i några veckor.– Vi har vår hemtjänst, den är sjukt viktig. De har inte tillgång till vilket schema och vilka adresser (brukarna, red.anm.) har, det är alltid i ett digitalt schema. Vi har inte information om vilka mediciner som är ordinerade på individnivå i vår omsorg, säger Anna Flink som är säkerhetschef på Kalmar kommun.Ryssland trappar uppKalmar-exemplet visar att lösensummeattacker eller överbelastningsattacker kan få svåra konsekvenser indirekt. Men det finns en oroande trend att angreppen får en karaktär av rena sabotage.– En angripare som går in och försöker ta sönder industrin utan vinning, då har man ett annat fokus, säger David Lindahl, cyberforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Ett sådant exempel inträffade 2014. Det som misstänks vara ryska hackare tog sig då in i datorsystemen vid den tyska jätten ThyssenKrupps stålverk i Duisburg. Inne i systemet stängde angriparna av kylvattnet till den stora masugnen och det slutade med att anläggningen drabbades av en omfattade brand.Och i Sverige skedde ett liknade angrepp förra året i ett värmeverk i Västsverige, men som stoppades.– Den som oroar mig personligen mest är värmeverk-fallet förra året. Därför att gå in och aktivt försöka ge sig på kritisk infrastruktur och industrier. Det har inte skett särskilt mycket här uppe tidigare. Det har varit angrepp mot industrier och liknande men det mesta som drabbats av tidigare har varit utpressning, säger David Lindahl.MythosTidigare i år kom nyheten att företaget Anthropic byggt ett AI-program som ska hitta och testa sårbarheter i mjukvara, men också helt på egen hand utnyttja de sårbarheterna. Programmet heter Claude Mythos och stället för att släppa det fritt på marknaden, valde Anthropic att bara släppa det till några särskilt utvalda företag som tex Google och Microsoft så att de kan laga sårbarheterna som Mythos hittade. Men i fel händer skulle det här kunna bli ett potent cybervapen. – Ju mer sofistikerad AI blir, desto mer kommer det att påverka de här dynamikerna och attacker kanske kommer bli alltmer automatiserade. Men samtidigt är det svårt att säga exakt vilken påverkan det här kommer få. I slutändan kan man kanske använda AI både för att skydda sig och att attackera, säger Sarah Backman på Försvarshögskolan.TEXT: Kalle GlasMedverkandeSarah Backman, doktor i internationella relationer på Försvarshögskolan med fokus på cybersäkerhet och cyberkrigföring. David Lindahl, cyberforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. David Idermark, administrativ chef på Mörbylånga kommun.Anna Flink, säkerhetschef på Kalmar Kommun.Erik, chef på ett av dom här tre cyberförsvarsförbanden inom FörsvarsmaktenLjudkällor: SR, BBC, CBS

Rysslands krig mot Ukraina har revolutionerat drönaranvändningen. Räddningstjänst och universitet samarbetar tätt kring utvecklingen, och ukrainska erfarenheter inspirerar nu svenskt civilförsvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Före kriget sågs drönare ofta som onödiga leksaker. Nu vet alla i Ukraina att drönarna räddar många liv, bland annat genom att övervaka luftrummet och varna för attacker. På Sveriges första nationella konferens om drönaranvändning i civilt försvar inspirerades svensk räddningstjänst av sin ukrainska motsvarighet. Under hård press utvecklar den ständigt kommunikation och koordination mellan olika delar av civilförsvaret, med hjälp av obemannade farkoster. En avgörande framgångsfaktor är tätt samarbete med universitet.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Den ryska attacken på Ukrainas huvudstad Kiev i helgen är en av de största och värsta sedan kriget började. Attacken mot Kiev ska vara en hämndattack efter drönarattacker som Ukraina utförde förra veckan. Den här gången så använde Ryssland sig av det som kallas för skräckvapnet; Oresjnik. Det är en form av robot som är extremt snabb och svår att stoppa. Häromveckan sa Rysslands president Vladimir Putin att kriget kan vara på väg att ta slut, så vad vill man med den här typen av attacker? Vilken väg kan kriget ta nu och hur kommer Ukraina svara? Gäst: Johan Mathias Sommarström, utrikeskommentator Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: DW News, ABC News Australia, CNN. Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I timme ett:De senaste två veckorna har Kinas ledare Xi Jinping tagit emot både USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin. Hur nära varandra är ledarna, och hur behandlar de sina vänner?När butiker i centrumkärnan har det kärvt så är hyran en stor utgift. Samtidigt är det inte helt enkelt för fastighetsägaren att sänka hyran, även om alternativet är en tom lokal. Reportage av Erica Sundén.Söndagen är både pingst och Bob Dylans 85-årsdag. Andlighet och kristendom har periodvis varit en stor del av nobelpristagarens musik, även utöver hans mest kända kristna album. Reportage av Jakob Eriksson.Krönika av Ulrika Knutsson.Panelen om Natomötet, Socialdemokraternas förslag om blocköverskridande samarbeten och undantag i lönegolvet för arbetskraftsinvandring.I timme två:I veckan hölls första Natomötet på svensk mark när alliansens utrikesminstrar samlades i Helsingborg. Ständigt närvarande är USA:s vara eller icke vara i Europa – så hur mycket förändrades den här gången?Om en vecka hålls första omgången av presidentvalet i Colombia. Högt på agendan står säkerhet, inte minst för kandidaterna själva som ständigt tvingas leva med mordhot. Reportage av Lotten Collin.Av svenskarnas nära 200 kg mat- och restavfall per person och år så hamnar en hel del på någon kompost. Så hår får man till den perfekta komposten?Satir med Radioskugga.I Frankrike protesteras det högljutt mot mediemogulen och miljardären Vincent Bolloré, som har ett stort inflytande över den franska offentligheten. Just nu pågår ett stort upprop på ett av Frankrikes mest anrika förlag, och Cecilia Blomberg har träffat en av författarna som skrivit på.Kåseri av Pamela Jaskoviak.Programledare: Helene BennoProducent: Gustav FranzénTekniker: Lisa Nilsson

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rysslands ledare riskerar att tappa ansiktet när Ukraina bombarderar Moskva med drönare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad som beskrivs som ett av de mest omfattande angreppen mot Moskva sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina väcker frågor om vad president Vladimir Putin egentligen har att sätta emot. Kärnvapenhotet skrämde omvärlden i början av kriget, men verkar inte längre fungera.Samtidigt dödas fortfarande långt fler ukrainare i ryska luftangrepp. Bara dagar innan attacken mot Moskva dödades 24 människor i Kiev av en rysk kryssningsrobot.I veckans avsnitt pratar vi även om varför Putin åker till Kina – precis efter att USA:s president Donald Trump har varit där.Veckans gäster är Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Johanna Melén.Producent: Åsa Welander.

För ett och ett halvt år sedan (avsnitt 396) intervjuade vi Rysslands-kännaren Anders Åslund om Rysslands krigsekonomi. Nu följer vi upp, och det ser inte ljust ut.

Den ryska skuggflottan är på tapeten. Sedan i mars har den svenska kustbevakningen bordat fem fartyg utanför Skånes kust med misstänkt koppling till Ryssland. Skuggflottan består av en mängd fartyg under falskt flagg och den används för att kringgå västvärldens sanktioner och pristak på olja som infördes efter invasionen av Ukraina. Går det att stoppa Rysslands olagliga export av olja? Varför har inte kustbevakningen ingripit tidigare? Och hur går bordningarna av fartygen till? Gäst: Niclas Vent, Aftonbladets försvars- och säkerhetsreporter. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: TV4, Sveriges Radio. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Linnéa Wikblad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kriget i Ukraina kan vara på väg mot ett slut, enligt Putin. Den ryske presidentens uttalande kom dessutom samma dag som Rysslands firande av segerdagen, som var ovanligt dämpat i år. Frågan är hur fanken man ska tolka Putins uttalande.Lite senare pratar vi om att det verkar vara en del i gen z-ligan som tror att de är synska, enligt en ny undersökning i USA. ”Basically psychic” i alla fall.

Rykten om hur fasaden krackelerar kring Rysslands president och den rysk eliten tilltar. Samtidigt ser det ljusare ut för Ukraina vid fronten än på länge. Vad ska vi tro om den ryska elitens maktkamp och missnöjet bland befolkningen? Hur långt räcker Ukrainas framgångar? Eller riskerar kriget i Ukraina att bli en frusen konflikt som kanske pågår i decennier? I Slaget deltar författaren och rysslandskännaren Nils Torvalds och Peter Haldén, lektor i militärstrategi vid Försvarshögskolan i Sverige. Maria Nylund leder ordet. På bilden Norges statsminister Jonas Gahr Store som omfamnar Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj. E-post: slaget@yle.fi

I morgon, lördag, invigs den 61:e Venedigbiennalen för allmänheten. Det är världens största konsthändelse - och årets upplaga färgas redan av geopolitisk turbulens kring Rysslands medverkan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tidigare i veckan brakade det loss ordentligt när den ryska världsberömda performancegruppen Pussy Riot ledde en protest som stormade den ryska paviljongen, viftade med ukrainska flaggor och skrek att "blod är Rysslands konst".Men hur egentligen konsten på biennalen. Hör vår Sydeuropakorresondent Cecilia Blomberg, på plats i Venedig.Programledare: Roger Wilson.

P1 Kulturs Roger Wilson gräver i girigheten tillsammans med duon bakom TV4-serien Golden boys, diskuterar nya Kulturkanon-boken med vår kulturpolitiska kommentator och besöker Venedigbiennalen med SR:s korrespondent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. GIRIGHET OCH GRÄNSLÖSHET I TV4-SERIEN ”GOLDEN BOYS” OM TRUSTORHÄRVANStockholm, 1997. Joachim Posener (Adam Lundgren) släpps från fängelset och sätter genast en ny plan i verket, uppbackad av kusinen Thomas Jisander (Erik Svedberg‑Zelman) och barndomskompisen Peter Mattsson (Viktor Björkberg). Resultatet blir den uppmärksammade Trustorhärvan, ett av 90-talets mest omtalade ekobrott. Som nu blivit en miniserie i fyra delar på TV4 Play, löst baserad på boken ”Svindlande affärer” av SvD-journalisten Gunnar Lindstedt (Jonas Karlsson) som avslöjade bedrägeriet. En historia om girighet och gränslöshet som ekar in i vår tid. Möt regissören Ivica Zubak och manusförfattaren Erik Hultkvist i P1 Kultur.GEOPOLITISK TURBULENS PÅ VENEDIGBIENNALENI morgon, lördag, öppnar den 61:e Venedigbiennalen dörrarna för allmänheten. Det är världens största konsthändelse – och årets upplaga färgas redan av geopolitisk turbulens kring Rysslands medverkan. Juryn har avgått från sitt uppdrag och tidigare i veckan brakade det loss ordentligt när den världsberömda performancegruppen Pussy Riot stormade mot den ryska paviljongen tillsammans med radikalfeministaktivisterna FEMEN, viftade med ukrainska flaggor och skrek att "blod är Rysslands konst". Hör vår Sydeuropakorresondent Cecilia Blomberg, på plats på Venedigbiennalen.KULTURKANON HAR BLIVIT – EN BOKI dag släpps Kulturkanon i bokform, med ett nytt förord av Lars Trädgårdh. Dessutom har Riksantikvarieämbetet fått i uppdrag att utveckla en digital plattform för Sveriges kulturkanon. Och härom veckan fick Skolverket i uppdrag att föreslå hur kulturkanon kan användas i utbildningen. Så, hur mår egentligen Kulturkanon så här i maj 2026? Hör Emma Engström, vår kulturpolitiska kommentator inför valet 2026.KLASSIKERN: ”A DAY IN THE LIFE” AV THE BEATLESLudvig Josephson tar sig an ett hallucinatoriskt crescendo: ”John Lennon skrev och komponerade gärna med radion eller teven påslagen i bakgrunden och även om han ofta satt hemma i villan utanför London, influerades han av samtida händelser. Några månader tidigare hade en av hans bekanta, Tara Browne, kört ihjäl sig i sin sportbil, bara tjugoett år gammal. Browne var arvtagare till en stor förmögenhet, rörde sig i den tidens absoluta innekretsar och hängde med de mest berömda artisterna, som just Beatles. Dödskraschen med bilen kom att inspirera Lennon till raderna i första versen i A Day In The Life.”VECKANS KULTUR – VAD TAR VI MED OSS IN I HELGEN?P1 Kulturs programledare Roger Wilson får sällskap av kollegorna Lisa Bergström och Tina Megrafzoon för att titta tillbaka på veckan som gått. Själv har han varit på Broadway i New York och sett 80-talsrullen ”The Lost Boys” bli musikal.Programledare: Roger WilsonProducent: Henrik Arvidsson

Paranoian sprider sig i Kreml och Rysslands president uppges vara rädd också för den egna kretsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Enligt en underrättelserapport från ett icke angivet europeiskt land och som citeras av bland andra CNN och Financial Times räds Vladimir Putin ett myteri. Tidigare försvarsminister Sergej Sjojgu pekas ut som möjlig upprorsmakare.Oavsett om uppgifterna stämmer är det tydligt att Vladimir Putin tänker alltmer på sin säkerhet, säger radions Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström. Det inte minst efter USA:s och Israels attacker mot Iran som visade hur oskyddad landets högsta ledning var.I veckans avsnitt tittar vi också närmare på tillståndet för den ryska ekonomin. Trots ett skyhögt oljepris ser läget bekymmersamt ut. Samtisigt ska EU:s utlovade miljardstöd till Ukraina börja betalas ut. Hur avgörande är de pengarna för landets möjligheter att fortsatt försvara sig mot Ryssland?Veckans gäster är Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

I det här avsnittet gästas Konkurrenten av Pär Lager, föreläsare och rådgivare vid försvarshögskolan, som besökt det krigsdrabbade Ukraina flera gånger sedan Rysslands invasion 2022. Tillsammans med Konkurrensverkets Martin Bäckström diskuterar han vikten av konkurrens och effektiv upphandling i kristider. Vi får höra hur Ukrainas nu mer transparenta och effektiva upphandlingar av försvarsmateriel har bidragit till ökad innovation, lägre priser och mindre korruption. Pär berättar också om sina insikter från fältet och vad vi i Sverige kan lära oss av kriget i Ukraina för att bli bättre på att förbereda oss för framtida kriser. Relaterad information: Avsnitt 77: Våga mer i kris

Säkerheten kring Rysslands president Vladimir Putin har stärkts de senaste månaderna. Enligt en ny underrättelserapport så har hotbilden mot den ryske presidenten ökat den senaste tiden. En av orsakerna, till den höjda säkerheten, tros vara en händelse i december förra året, då en rysk general dödades i en bilexplosion. Ett attentat om man misstänker att Ukraina låg bakom. Men det är inte bara hot från Ukraina som presidenten är orolig för. Det finns också oro för kuppförsök på hemmaplan, att någon i hans närhet ska försöka mörda eller avsätta honom. Hur allvarligt är hotet mot Putin? Vilka skulle kunna genomföra en kupp och vilka konsekvenser skulle det få för kriget om han dödades? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: Firstpost. Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Med Viktor Orbáns storförlust i det ungerska valet snuvas Vladimir Putin på sin bästa vän i EU. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Ryssar åk hem” skanderade lyckliga Budapestbor när det i söndags kväll stod klart att premiärminister Viktor Orbáns utmanare Péter Magyar hade vunnit parlamentsvalet i Ungern. Orbán har bibehållit en mycket nära relation till Kreml även under Rysslands storskaliga krig mot Ukraina och bland annat blockerat miljarder i EU-stöd till Ukraina. Så vad betyder Orbáns valförlust för Vladimir Putin och vad betyder den för Ukraina?Inställningen till Ryssland har även svängt i exempelvis Armenien de senaste åren. Vi pratar om Rysslands dalande attraktionskraft och ett möjligt krigsslut.Veckans gäster är Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Johanna Melén.Producent: Åsa Welander.

Alexander Lindström arbetade 1.5 halvt år som sjukvårdare i Ukrainas armé. Han konstaterar att svensk sjukvård inte är redo för kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Strax efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina lämnar Alexander Lindström Sverige och den officersutbildning han påbörjat. Han tar i stället anställning som frivillig sjukvårdare och ska under sina 1,5 år i landet ha vårdat över 300 soldater vid fronten.– Jag har ju övat hela mitt vuxna liv nästan – på att försvara Sverige, försvara demokratin. Att under en blågul flagg strida mot ett ryskt försök att begränsa demokratin. Det är det jag är i Försvarsmakten för att göra. Det är inget jobb där man tjänar pengar, det är inte jättebra framtidsutsikter, men jag tror på det – och det var det jag såg hända i Ukraina, säger Alexander Lindström om varför han sökte sig dit.Under sin tid där hann han arbeta både under offensiverna i Charkiv och Zaporizjzja, men också vid striderna i Bachmut – ett slag som beskrivits som det blodigaste sedan andra världskriget.– Det var så mycket drönare, det var så mycket artilleri och det var ständiga ryska angrepp till fots. Det var otroligt svårt, för rörligheten begränsades så mycket att skadade blev kvar väldigt länge på skadeplatser, säger han.Att vårda skadade i fält är alltid utmanande, och det blev inte lättare av den ständiga bristen på sjukvårdsmaterial. Alexanders sjukvårdsenhet, som bestod av fyra personer, stödde en bataljon med runt tusen stridande soldater. Under den ukrainska motoffensiven i Zaporizjzja hade de sju doser smärtstillande läkemedel i sina förråd. Att behöva vårda sårade soldater utan smärtlindring är otrevliga minnen i dag. Han minns särskilt ett fall där en soldat skadats i låret.– Man kunde få ner tre knytnävar i hans lårmuskel, och där satt jag och funderade: Har vi råd att ge honom en dos smärtlindring? Ja, en dos kan vi acceptera. Men hans smärta och lidandet som han fick gå igenom – bara för att vi inte hade rätt resurser – det är sådant man kommer ihåg, när det inte riktigt gick som det skulle, säger han.Men utöver att ge vård under knappa och spartanska förhållanden var Alexander och hans sjukvårdskollegor ständigt utsatta för ryska attacker. Trots att det strider mot krigets lagar såg Ryssland dem som prioriterade mål.– Det är för att det har en väldigt stor effekt på förbanden som slåss. En skyttesoldat kan ta väldigt stora risker om han har förtroende för sin organisation. Men sekunden han vet att kedjan bakåt är bruten – den dagen han hör att förbandsplatsen inte finns längre, eller att sjukvårdstransporten har sprängts – då börjar han tveka. När någon då säger åt honom att storma, att gå framåt och ta en otrolig risk, då tänker han efter för första gången. Då kanske han inte tar det steget, eller så gör han det mindre entusiastiskt. Därför var vi prioriterade mål. Det drog ner stridsmoralen på vår sida när vi förlorade sjukvårdare.Att Ryssland så flagrant bryter mot krigets lagar innebär att Sverige måste tänka om kring hur man vårdar skadade i krig.– Förut har vi i Sverige övat på att ställa upp sjukvården på en stor öppen äng, med ett stort rött kors på uppblåsbara tält. Jättebra, så att fienden inte råkar skjuta på oss. Men nu vill fienden skjuta på oss. Då måste man göra helt tvärtom. Man måste gömma sig, man måste gräva ner sig. Man kan inte samla skadade på en plats – för då kommer de att skjuta, bara för att slå ut dig, säger Alexander.TEXT: Kalle Glas

Hur pratar du med barn om krig och oro? Konkreta råd för föräldrar | Nina Campioni & Paulina Gunnardo | Barnet GårNär världen skakas av krig och konflikt ställs vi föräldrar inför en av de svåraste uppgifterna – att hjälpa våra barn att förstå och hantera en orolig omvärld. I det här viktiga avsnittet av Barnet Går samtalar programledare Nina Campioni med poddexperten Paulina Gunnardo om hur vi på bästa sätt stöttar våra barn när världen känns skrämmande och osäker.Avsnittet spelades in 2022 i samband med Rysslands invasion av Ukraina – men är dessvärre lika aktuellt och angeläget idag.I avsnittet går vi igenom:

Folke Bernadotteakademins generaldirektör om fredsarbetet när konflikterna ökar, om FN:s kris, om Ottawakonventionen och om myndighetens konkreta resultat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Folke Bernadotteakademin, FBA, är regeringens expertmyndighet för fred, säkerhet och utveckling. Per Olsson Fridh har varit myndighetens chef sedan 2022. Tidigare var han bland annat biståndsminister för Miljöpartiet.Det pågår omkring 60 väpnade konflikter i världen. Det är det största antalet sen mätningarna startades efter andra världskriget. Samtidigt är demokratin i världen på tillbakagång. Per Olsson Fridh säger i Ekots lördagsintervju att det gör det svårare att hitta gemensamma lösningar på de konflikter som redan finns och att komma åt de politiska drivkrafterna som startar konflikterna. ”Auktoritära ledare har ju en tendens att inte sätta sin befolkning främst utan sätta sin regim främst, och då gör man andra säkerhetsval. Det försvårar absolut den här typen av mer långsiktigt fredsbyggande”, säger Per Olsson Fridh.Svårt att få slut på kriget i IranSedan en dryg månad tillbaka pågår ännu ett krig i Iran och angränsande länder i Mellanöstern. I veckan sade Donald Trump att USA kommer att slå mycket hårt mot Iran de kommande veckorna. Han sa: ”Vi kommer att föra tillbaka dem till stenåldern där de hör hemma”. Vad finns det att göra för att stoppa kriget utan militära medel i det här läget?”Så länge stater som USA vill agera på det här sättet är det svårt att med omedelbar verkan få stopp på det. Och det kanske inte är FBA:s huvuduppgift men vi kan bistå med alternativ, olika medlingstekniker och stöd till de aktörer som skulle kunna få Iran och USA till ett förhandlingsbord. Vi skulle också kunna, i ett senare skede, se till att den typen av förhandling får förankring och blir inkluderande så att människor som idag lever i den här konflikten kan vara med och bygga en annan typ av utveckling”, säger Per Olsson Fridh.Du säger att ni skulle kunna göra det. Är det något ni gör i den här konflikten?”Oman är ju det land som har varit medlingsaktören i samtalen mellan Iran och USA historiskt. Vi har ett partnerskap med de medlingsaktörer som finns i Oman. Vi har bidragit, också nyligen, med tekniskt stöd till den omanska medlingsaktören.”Vad innebär det?”Det kan handla om att en förhandling rör sig hela tiden. Man hamnar i olika typer av förhandlingslägen. Vår expertis säger att vi kan ta fram olika optioner eller tekniker som en medlare kan använda för att lösa upp en svår knut eller hitta handlingsalternativ som kanske två parter som står långt ifrån varandra ändå kan komma överens om.”Men när det har gått så långt att en president hotar att föra tillbaka ett annat land till stenåldern, är tiden för diplomati överspelad i ett sånt läge?”Tvärtom, det här är tiden för diplomati. Och det är det som krävs nu. Nu krävs det att diplomater agerar, öppnar upp, tvingar fram spår där vi får politiska lösningar, eller åtminstone en politisk överenskommelse att hitta de lösningarna med civila medel. I det läget kan vi som operativ kraft, som praktiker, då kan FBA bidra till att de processerna har tillräcklig kapacitet och förmåga att göra nåt bra av det. Men i det här läget är det en ren diplomatisk påtryckning på USA, Israel och Iran att hitta en annan lösning än den militära för att komma vidare”, säger Per Olsson Fridh.Ökat fokus på UkrainaI regeringens omläggning av biståndspolitiken har resurser styrts om från länder i syd till Ukraina. Även FBA har lämnat länder som Mali och Myanmar för att fokusera på Ukraina där man bland annat arbetar med att återintegrera veteraner i samhället. ”Vi har åstadkommit en stärkt motståndskraft i det ukrainska samhället, förmåga till uthållighet i de statliga institutionerna, framför allt i försvars- och säkerhetssektorn. Och vi har bidragit till att man har kunnat fortsätta reformer för demokratisering i Ukraina trots att man står emot den fullskaliga invasionen.”Du sa att ni har stärkt motståndskraften i Ukraina med era insatser. Hur vet ni att ert arbete där är effektivt? ”Vi vet det för att våra partners, de ukrainska myndigheter som vi jobbar med är övertygade om detta. Och vi litar ju såklart på den upplevelsen som de har.””Förödande” om truppminor tillåtsFörbudet mot truppminor, eller personminor som de också kallas, trädde i kraft 1999 genom det så kallade Ottawafördraget. USA, Ryssland och Kina hör till de länder som aldrig skrev på och Rysslands krig i Ukraina har fått flera länder runt Östersjön att nyligen lämna avtalet. Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har öppnat för att även Sverige ska lämna Ottawafördraget. Vad skulle det betyda om vi tillät den här typen av truppminor igen?”Användningen av den här typen av vapen är fullständigt förödande för långsiktig säkerhet. De ligger kvar i marken i decennier, och det är främst civila som drabbas av dem, långt efter att man har ett fredsavtal och gått vidare från en konflikt. Så det vore helt förödande. Dessutom så är det en konvention som är en av de mest framgångsrika konventionerna vi har när det kommer till nedrustning och därmed en internationell överenskommelse om hur vi bygger säkerhet över tid. Så skulle också fler och fler västländer lämna den, då skapar det också utrymme för andra länder att lämna och det sänker legitimiteten i andra typer av sådana här instrument. Så det är inte en väg framåt om man vill långsiktigt tillsammans med andra bygga stabilitet, fred och säkerhet i världen”, säger Per Olsson Fridh.Gäst: Per Olsson Fridh, generaldirektör för Folke Bernadotteakademin Programledare: Anders JelminKommentar: Filip KotsambouikidisProducent: Maja LagercrantzTekniker: Nikki PrykeIntervjun spelades in torsdag den 2 april 2026.

Misströstan växer när Ukraina trappar upp attackerna mot Rysslands oljeexport. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den senaste veckan har ukrainska drönare upprepade gånger riktats mot de ryska Östersjöhamnarna i Ust-Luga och Primorsk, varifrån över 40 procent av Rysslands oljeexport utgår.Det har bidragit till att även regimtrogna i Ryssland talar om att det är dags att tänka på ett krigsslut och att Ryssland inte klarar av att stå emot västvärldens ekonomiska muskler, som stöttar Ukraina.Veckans gäster är Roger Djupsjö, militär lärare vid Försvarshögskolan, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Johanna Melén.Producent: Åsa Welander.

Efter coronapandemi, Rysslands invasion av Ukraina och det rådande läget i Mellanöstern är beredskap högt på agendan. Men hur ska du egentligen förbereda dig för kris eller i värsta fall krig? I det här avsnittet av Lantbrukspodden berättar grisproducenten Jeanette Elander och djurhälsoveterinären Gunnar Johansson vad du kan göra på din gård. Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se

Vänsterpartiets ledare om inviten till Centerpartiet, om hur de ska kunna enas om ekonomin, om skatter, bränslepriser och arbetstid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter att Liberalerna accepterat att sitta i regering med Sverigedemokraterna efter valet har trycket ökat på oppositionspartierna att släppa sina röd linjer. I Ekots lördagsintervju berättar Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar att hon har skickat ett brev till Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist och föreslagit att de ska träffas för att initiera ett Håll ihop Sverige-löfte på samma sätt som Simona Mohamsson och Jimmie Åkesson tog fram ett Sverigelöfte. ”När man sitter i samma rum kan man ofta komma överens. Jag tror på samtalet och att man tillsammans kan resonera kring vad de stora frågorna är för oss. Hos oss går vi in med ingången att de höga kostnaderna som dessutom kan bli ännu högre nu, i och med den oroliga värld vi lever i, är en viktig fråga, och dessutom välfärden och den stora arbetslösheten som behöver bekämpas”, säger Nooshi Dadgostar.Har ni skickat brevet till både S, C och MP eller är det särskilt C ni har riktat er till? ”Vi har sträckt ut handen just till Centerpartiet för att vi ser att vi sätter oss gärna ner med just dem för att komma överens med varandra. Sen behöver vi se hur det går. Vi sätter oss gärna ner med Miljöpartiet och Socialdemokraterna också för att formera ett starkt lag som tillsammans kan byta regering och snabbt sätta igång arbetet för ett rättvisare svenskt återupprättande av folkhemmet”. Vad har du fått för svar från Elisabeth Thand Ringqvist? ”Jag har inte fått något svar än så länge. Men jag har goda förhoppningar om att hon ska sätta sig ner med mig. Jag tror att vi båda skulle gynnas av det.”Regeringskrav på kongressI april håller Vänsterpartiet kongress, där ska partiet ta ställning till partistyrelsens förslag på valplattform där det bland annat står att partiet inte kommer att släppa fram en regering som de själva inte ingår i. Nooshi Dadgostar blir i så fall bunden av partiet att driva den linjen i eventuella regeringsförhandlingar efter valet. Varför vill hon bli bakbunden på det sättet? ”Låt mig ge dig några anledningar till det. Det första är väldigt praktiskt: Vi kan inte ha en statsminister och en regering som inte får igenom sin ekonomiska politik. Magdalena Andersson fick ägna många budgetar som var borgerliga förra mandatperioden. Hon fick inte igenom sina budgetar därför att Centerpartiet valde att inte rösta på det eller rösta på det. Då vet man inte vem det är som som styr riket, och det betraktades utifrån som ett kaos, att man inte kunde styra. Och väljarna kan inte ställa till svars den politiker som faktiskt är ansvarig”, säger Nooshi Dadgostar. Motpoler i ekonomisk politikDet lär bli svårt för Vänsterpartiet och Centerpartiet att enas om den ekonomiska politiken. Vänsterpartiet vill öka skatteinkomsterna till staten i år med nästan 62 miljarder kronor mer jämfört med regeringens budget medan Centerpartiet vill ha lägre skatter än regeringen. Hur ska de få ihop det? ”Det är en bra fråga. När man förhandlar beror det mycket på vilka styrkeförhållanden som gäller. Hur många röster får vi för att kunna driva igenom vår ekonomiska politik där vi tycker att vanligt folk, de har absolut inga marginaler, de ska få sänkta skatter och sänkta kostnader”, säger Nooshi Dadgostar. Vill utreda miljardärskattUtöver de skattehöjningar som finns med i Vänsterpartiets budgetmotion så vill de också vill utreda egendomskatter, som fastighetsskatt, arvsskatt och gåvoskatt. Nooshi Dadgostar säger att hon vill se en miljardärskatt men säger att det behöver utredas exakt hur den ska utformas. ”Det viktiga för oss för att det är effektivt och att det är rätt personer som betalar. Där är vi ganska öppna för att titta på vilken konstruktion man kan tänka sig”, säger Nooshi Dadgostar.Sänkta bensinskatter? Inför förra valet var var bränslepriserna rekordhöga på grund av Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022. Alla partier utom Miljöpartiet lovade då sänkta priser ”vid pump”. Nu har oljepriset åter skjutit i höjden som en följd av kriget i Iran. Tidöpartierna meddelade i veckan att de sänker skatten på bensin och diesel. Det vill även Socialdemokraterna och Centerpartiet. Vad vill Vänsterpartiet? Nooshi Dadgostar säger att regeringens åtgärder inte är tillräckliga. Men hon vill inte berätta vilken typ av stöd som Vänsterpartiet hade velat se.”Där kommer vi att återkomma inom kort med vad vi kan se. Vi kommer att vara väldigt noga med att det som hände 2022, där det blev extrema prischocker som sen drabbade hushåll och drabbade välfärd och som vi fortfarande lever med, det ska aldrig någonsin hända. Det är också en anledning till att vi behöver byta regering.” Vill ni också sänka bränsleskatter, trots era klimatambitioner? ”Problemet med, nu är det en väldigt liten också skattesänkning, är att vi vet inte om det går till kunden. Det kan gå rakt in i branschen och inte nå kunden. Det är det som är problemet när man inte ställer krav på prissänkning, de facto, utan bara sänker en skatt. Där behöver vi titta på konstruktioner. Men ingången är att prischocker kan vi inte gå med på”, säger Nooshi Dadgostar.Gäst: Nooshi Dadgostar, partiledare Vänsterpartiet.Programledare: Anders JelminKommentar: Helena GissénProducent: Maja Lagercrantz och Johanna Palmström Tekniker: Andreas EricssonIntervjun spelades in fredag den 27 mars 2026.

Mer än fyra år efter det ryska angreppet kämpar Ukraina fortfarande för sin frihet och överlevnad som nation. Vad har hänt under den senaste tiden? Och vad kommer hända nu? Andreas Ericson gästas av Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, lärare vid Försvarshögskolan och rådgivare vid Mannheimer Swartling.

Hur långtgående blir effekterna på världsekonomin av USA:s och Israels angreppskrig mot Iran? Ska vi vänta oss samma prischock på olja och gas som efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina - eller ännu värre? Allt beror förstås på hur långvarigt kriget blir och vilka politiska konsekvenser det får. Sandro och Josefin försöker navigera i olika scenarier med den osvikligt oförutsägbare Donald Trump i huvudrollen som brasklapp.

En vecka av krig i Mellanöstern har fått olja och gas att bli mycket dyrare. Kan det här leda till en ny energichock för Europa, precis som när Rysslands storskaliga invasion av Ukraina inleddes? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Konsekvenserna av kriget i Mellanöstern är flera och världen håller andan kring vad det här kan få för effekter för ekonomin, till exempel.”Väldigt många länder är väldigt beroende av olja och gas och om det blir en utdragen konflikt, och priset går upp, så innebär det stora risker för världsekonomin. Både vad gäller energipriser och flygtransporter och andra saker”, säger Ola Olsson, professor i nationalekonomi på Göteborgs Universitet.Dyrare el och drivmedelHär hemma i Sverige har dyrare olja och gas fått konkreta följder. Elpriset i södra Sverige har påverkats och även bensin och diesel har blivit dyrare att tanka.”Ökningen har varit större på diesel jämfört med bensin”, säger Jessica Alenius på branschorganisationen Drivkraft Sverige.Risk för ny energikrisNästan på dagen fyra år innan kriget i Mellanöstern inleddes, så inledde Ryssland den storskaliga invasionen av Ukraina, ett krig som pågår alltjämt. En händelse som påverkade Europa på många sätt, bland annat i form av en energikris.”Vi har absolut inte sett samma paniksituation på marknaden nu. Marknaden verkar inte alls prisa in den här bristen på samma sätt som man gjorde under energikrisen. Men det här handlar väldigt mycket om att hålla koll på hur lång tid den här konflikten håller i sig. För på sikt kan det få liknande effekter, inte på samma drastiska sätt”, säger Elin Akinci, vd på konsultbolaget ELS Analysis.Programledare: Victor JensenProducent: Olof WijnbladhTekniker: Andreas EricssonMedverkande: Ola Olsson, professor nationalekonomi Göteborgs universitetElin Akinci, vd ELS AnalysisJessica Alenius, vd Drivkraft SverigeMagnus Thorstensson, EnergiföretagenErik Hånell, vd Stena Bulk

Olof Manner, senior rådgivare Swedbank, gästar podden Framtidens E-Handel och diskuterar den globala skuldsättningen, där länder som USA och Japan balanserar på en tunn linje, och varför Sveriges låga statsskuld ger oss ett unikt utgångsläge. Dessutom blickar vi framåt mot 2026: Hur kommer AI, demografiska skiften och en normaliserad räntenivå att påverka svensk tillväxt och e-handel?10:14 - Åttio procent av alla kriser orsakas av hög belåning.12:12 - USA och Japan skjuter stora skuldproblem framför sig.14:04 - Ökat utbud av statsobligationer pressar upp globala räntor.16:03 - Sveriges låga statsskuld ger oss ett fantastiskt utgångsläge.18:18 - Utländska investerare börjar återvända till den svenska börsen.21:10 - Nollräntor tvingade investerare högre upp i risk-trappan.23:14 - Konsumtionen är bärande pelare för Sveriges framtida tillväxt.25:35 - Rysslands krig skapade en kraftig utbudsdriven global inflation.28:36 - Reallöneökningar väntas ge e-handeln ny fart under 2025.31:13 - Kina utmanar dollarn genom handel i yuan med BRICS.33:55 - En åldrande befolkning ökar framtida försörjningsbörda för unga.36:14 - AI ökar produktiviteten trots fallande befolkningstrender i väst.38:51 - Digital handel växer konstant med tio procent varje år.40:22 - Entreprenörer bör bygga finansiella buffertar inför framtida kriser.Här hittar du Olof:https://www.linkedin.com/in/olof-manner-272999/ Sponsor Shopify:www.shopify.com/framtiden Berns Event:https://framtidensehandel.se/products/roast Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Frankrike, Tyskland och Storbritannien har öppnat för militära åtgärder när kriget i Mellanöstern eskalerat. Hör också om Macrons nya plan för att skydda Europa med fler kärnvapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När kriget sprider sig och även berör europeiska intressen i Mellanöstern utesluter Frankrike, Storbritannien och Tyskland inte militära defensiva militära åtgärder mot Iran. Samtidigt manar EU och Ursula von der Leyen till deeskalering och att begränsa konflikten. Men EU är splittrat och unionen saknar hårda verktyg. En iransk drönarattack mot en brittisk bas på Cypern tar dock konflikten in i Europa och frågan är hur Nato och EU kan komma att svara då. Enligt USA och Donald Trump är motivet bakom attacken Irans förmåga att utveckla kärnvapen. En oro som delas av Europa samtidigt som debatten om ett europeiskt kärnvapenparaply intensifierats det senaste året. När Emmanuel Macron på måndagen presenterade Frankrikes kärnvapendoktrin, var budskapet att Frankrike kommer att bygga ut sin arsenal och inleda ett fördjupat kärnvapensamarbete med en rad europeiska länder. Hör om hur Rysslands agerande, men även Donald Trump, triggat den senaste europeiska utvecklingen när det gäller kärnvapen och hur ett utfällt franskt kärnvapenparaply är tänkt att fungera.Medverkande: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent, Cecilia Blomberg, Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent, Karl Sörenson, forskningsledare och kärnvapenanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese Rosenvinge Researcher: Oskar SellströmTekniker: Jacob Lalér

Kemiska vapen är förbjudna trots det använder Ryssland det i stor skala i Ukraina och nu gör sig Sverige redo för att möta hotet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan åtminstone 2024 har Ryssland på ett systematiskt sätt använt kemiska vapen för att slå ut ukrainska soldater.– Ukraina har ju rapporterat in ungefär 15 000 fall där det bekräftats att kemikalier används i krigföringen. Det är ju tillbaka på slagfältet i stor skala och på daglig basis, säger Rikard Norlin, expert på kemiska vapen vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Den oberoende organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, har inte kunnat arbeta på plats i Ukraina i den utsträckning som skulle ha behövts på grund av faran, men vid tre tillfällen har man kunnat ta prover och bekräftat användningen av tårgasen CS.Soldater utan skyddsmask tvingas upp ur sina värn ut i den öppna terrängen där de är oskyddade mot drönare, artilleri och kulor.– Alla normalt funtade människor flyr därifrån eller ger sig. Det blir en instinkt att bara slippa smärtan och obehaget, säger Norlin.Tårgas är inte dödligt, men konsekvensen kan ändå bli döden. Tårgas är också förbjudet att använda i krig enligt kemvapenkonventionen, CWC, som Ryssland har ratificerat.Dödliga stridsgaserDet finns många vittnesmål från ukrainska soldater om att de utsätts för annat än bara tårgas.– Det har eskalerat med gasattacker av stridsgas – inte tårgas, utan riktig stridsgas, säger Christer, som är svensk frivillig soldat i Ukraina.Han har varit hemma i Sverige i vinter och fyllt på med materiel som efterfrågas vid fronten. Där har skyddsmasker blivit ett måste. Vad det är för typ av kemisk gas har inte bekräftats, men att något använts vittnar inte minst döda soldater om.– Det är soldater som inte har skottskador eller den typen av trauma. Men de verkar ha dött av någon form av förgiftning. Ukraina kan dock inte med enkla medel vid fronten bestämma vad det är de har avlidit av, säger Rikard Norlin.Flera underrättelsetjänster har offentligt sagt att ämnet klorpikrin använts av Ryssland i Ukraina. Det är att likna vid tårgas, men med skillnaden att den dödar.– Vid låga doser är den väldigt irriterande i luftvägarna, och ju högre dos du får, desto sämre kommer du att må – och till slut är den också dödlig. Det krävs inte superhöga doser för att den ska bli dödlig, säger Per-Anders Enquist vid Försvarsmaktens CBRN-enhet vid Totalförsvarets skyddscentrum.Att Ryssland eskalerar användningen av kemiska vapen i Ukraina borde inte förvåna någon med tanke på landets historik.Ryssland hade tidigare en av världens största arsenaler av kemiska vapen, uppskattningsvis 40 000 ton. Det sista ur den arsenalen ska ha destruerats så sent som 2017, enligt kraven i konventionen mot kemiska vapen som ratificerades 1997.– Enligt kemvapenkonventionen skulle de ha förstört allt det där, men det är tydligt att det finns kvar. Det såg vi med Navalnyj och Skripal. Det finns saker kvar där, säger Enquist.Sverige rustarDet finns många tillfällen då kemiska vapen använts och där civila drabbats.– Händelserna i Irak, i Halabja, var nog några av de värsta gasattackerna som har skett. Över 5 000 civila strök med, säger idéhistorikern Peter Bennesved vid FOI.Och Sveriges civila försvar har börjat förbereda sig på kemiska attacker. Idag finns tillverkning av skyddsmasker i bland annat Kristianstad och Ystad. Ministern för civilt försvar, Carl-Oscar Bolin, presenterade vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen tidigare i år att Myndigheten för civilt försvar köpt in 20 000 skyddsmasker.Förutom inköp av masker hölls förra året en stor övning i Holmsunds hamn utanför Umeå. Scenariot: Ryssland har spridit ut en farlig och frätande syra. Just valet av hamn var ingen slump.– Man får ju titta på vad Sverige har för uppgift och hur en motståndare skulle vilja göra det svårare för oss att utföra den.Sveriges roll i Nato-samarbetet om det blir krig är att fungera som logistisk hubb och skydda transporter till och från andra länder där striderna med större sannolikhet kommer att stå.Därför kommer prioriterade mål i Sverige vara transportinfrastruktur. Och då är kemiska vapen effektiva.– Om någon går och sprejar med en parfymflaska som innehåller något supergiftigt är det ett hot man inte vet omfattningen av i första läget. Resurserna som kopplas på kan bli väldigt dyra för samhället. Återigen: det finns en krigsekonomi bakom också, säger Per-Anders Enquist vid Totalförsvarets skyddscentrumTEXT: Kalle GlasMedverkande:Per-Anders Enquist, kemiskt expert vid Totalförsvarets skyddscentrumRikard Norlin, kemi expert vid Totalförsvarets ForskningsinstitutPeter Bennesved, idéhistoriker vid Totalförsvarets Forskningsinstitut”Christer”, Svensk frivilligsoldat i UkrainaProgramledare: Claes Aronsson & Sylvia DahlénProducent: Kalle GlasLjudkällor: SR, SVT

Vladimir Putin trodde på en snabb och effektiv specialoperation. Nu går kriget in i sitt femte år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För fyra år sedan, den 24 februari 2022, vände sig Vladimir Putin till Ryssland, Ukraina och omvärlden med budskapet att Ryssland hade inlett sin så kallade ”militära specialoperation”. Målet var enligt den ryske presidenten att avmilitarisera och ”avnazifiera” Ukraina. Vad menade Putin egentligen och hur har det gått?För Rysslands del har det storskaliga kriget blivit extremt kostsamt i antalet soldaters liv. Trots det kommer hela tiden nya soldater till fronten. Hur går rekryteringen till och vilka är det som strider på den ukrainska sidan?Med Stig Fredrikson, Rysslandskännare, journalist och författare, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, på plats i Kiev, samt Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström, i den ukrainska hamnstaden Odessa.Programledare: Johanna Melén.Producent: Åsa Welander.Lyssningstips: Hör även Ekonomiekot Extra om de ryska oligarkerna, det finns här.

Fyra år har gått sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. I Kvällspasset svarar Sveriges Radios utrikeskorrespondenter Lubna El-Shanti, på plats i Ukraina, och Fredrik Wadström, med fokus på Ryssland, på lyssnarnas frågor om kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Cecilia undrar vad som hänt med alla husdjur i Ukraina och hur de mår? Ulf undrar vad Putin har för mål med kriget? Och 7-åriga Else undrar hur det är att vara barn i Ukraina just nu?

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Militärexpert Joakim Paasikivi och våra korrespondenter Lubna El-Shanti och Fredrik Wadström svarar på lyssnarnas frågor om kriget i Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur är läget egentligen vid fronten? Hur lyckas de ukrainska tågen gå i tid? Vilken roll spelar rysk ekonomi för utgången av kriget och hur stort inflytande har de ryska krigsbloggarna?På fyraårsdagen av Rysslands storskaliga invasion av Ukraina sänder Radiokorrespondenterna Ryssland ett specialavsnitt helt ägnat åt lyssnarnas frågor om kriget.Expertpanelen består av: Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till advokatbyrån Mannheimer Swartling, Lubna El-Shanti, Sveriges radios Ukrainakorrespondent, och Fredrik Wadström, Sveriges radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Vanligare med intensivvård för diabetes / Ukrainare demonstrerade mot Rysslands krig / Skogsägaren Göte gillar minusgrader / Sveriges bästa vinter-OS någonsin Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reportrar: Jenny Pejler & Nina Muossa.

Natten till lördag offentliggjorde USA:s regering sin första officiella försvarsdoktrin med Trump som överbefälhavare. Samtidigt går New Start ut, det sista avtalet som begränsar Rysslands och USA:s kärnvapenarsenal. Försvarsjournalisten Jonas Olsson skriver en analys om den nukleära kapprustningen som har startat i Sveriges närområde. Pratet om nordiska kärnvapen är önsketänkande, menar han. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Stellan Gustafsson är en av de äldre herrarna i modelljärnvägsklubben. De har träffats i ett skyddsrum varje måndag i 50 år. Men nu är bygget hotat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett amerikanskt landskap i skala H0Den långa modelljärnvägen snirklar sig fram i skyddsrummet som ligger under en skola i Järfälla. Medlemmarna har byggt upp samhällen, broar, hus och skogar. Små figurer väntar vid övergångsställen, rastar hunden eller står och fiskar medan godståg eller gamla ånglok tar sig fram över sjöar och i tunnlar. Modellen är byggd som ett amerikanskt landskap från 1974 i skala H0, rälsens huvudbana och bibana bildar tillsammans 90 meter räls. Stellan, Lasse och de andra männen i klubben har byggt upp allt det här under decennier. Varje måndag har de träffats, druckit kaffe och ätit mandelkubb och rulltårta. Flera av dem är pensionerade och lever ensamma. För 78-åriga Stellan är det här en av veckans höjdpunkter.Skyddsrummet måste tömmasMen det kommer ett brev från kommunen om att skyddsrummet måste kunna tömmas på 48 timmar. Kommunen vill säkra skyddet för sina invånare och hänvisar till Rysslands krig mot Ukraina. Det stora tågbanebygget måste rivas så snart som möjligt. Reporter: Karin HållstenProducent: Sofia Kottorp Slutmix: David Hellgren

Hur överlever kulturlivet när kriget i Ukraina snart går in på sitt femte år? Konstnären Maria Kulikovska har förvandlat ett gammalt garage till konstgalleriet Garage 33. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur är läget för det ukrainska kulturlivet när Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina snart går in på sitt femte år? Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström har besökt Garage 33 i Kiev, ett gammalt bilgarage som konstnären Maria Kulikovska nu byggt om till konstgalleri. ”Varje gång jag skulle sova under den där första tiden på flykt så såg jag mitt garage för mitt inre” säger hon.

Trumps återkomst har gett Peking ett gyllene tillfälle att utmana dollarn. Kina pratar nu om ett multipolärt valutasystem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kina har under lång tid flyttat fram sin ekonomiska position med en ambition om att göra sig oberoende av och utmana USA. Kan renminbi, ”folkets valuta”, vinna mark när Trumps tullpolitik och geopolitiska drag skakar om den finansiella världsordningen? Mycket talar för det när flera länder vänder sig tydligare mot Peking.Amerikanska dollarn har sedan andra världskriget varit den valuta som dominerat globalt. Kommer vi se tillbaka på Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina som vändningen som gjorde det möjligt för Kina att kliva fram, och vad krävs för att Kina på allvar ska utmana dollarns ställning i världen?Medverkande: Sveriges Radios Kinakorrespondent Moa Kärnstrand, Ekots Kinareporter Hanna Sahlberg och Sveriges Radios ekonomikommentator Knut Kainz RognerudProgramledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeResearch: Oskar SellströmLjudklipp: Bloomberg, DWS news (Youtube).

Arkitekten bakom ett av 1500-talets värsta skräckvälden, som inte tvekade inför att kliva över tusen och åter tusen lik för att bygga sitt imperium. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Redaktionen för det här avsnittet är:Elina Perdahl – programledare och manusMårten Andersson – producent och manusZardasht Rad – scenuppläsareViktor Bergdahl – ljuddesign och slutmixMedverkar gör också Erik Petersson, historiker och författare.Vill du veta mer om Ivan IV och hans tid? Här är några av böckerna som ligger till grund för avsnittet:Ivan den förskräcklige av Isabel de MadariagaIvan the Terrible – free to reward & free to punish av Charles J HalperinIvan the terrible av Ian GreyReign of Terror: Ivan IV av Ruslan G Skrynnikov

Rysslands armé växer och är starkare än vid invasionen av Ukraina 2022. Samtidigt varnar Sveriges säkerhets- och underrättelsetjänst för att Putin snart kan komma att omgruppera mot Östersjöländerna – om kriget i Ukraina tar slut. Vad kommer Ryssland, Ukraina och USA komma fram till i fredssamtalen? Skulle Ryssland verkligen omgruppera om kriget tar slut? Och hur förbereder sig i så fall Sverige? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: TV4, The Independent. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Trump hotar att lämna Nato om han inte får kontroll över Grönland, och han möter stark kritik från andra Nato-allierade. Samtidigt möts Sveriges politiker och militärelit på rikskonferensen Fok och Försvar där frågan om Natos framtid är högaktuell. Är Nato på väg att lösas upp? Finns det i så fall nån plan B? Och hur glad är Rysslands president Putin? Gäst: Niclas Vent, Aftonbladets försvars- och säkerhetsreporter. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: AP, Sveriges Radio, TV4. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Allt fler länder dammar av sina kärnvapenarsenaler och det pratas till och med om provsprängningar igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under hösten 2025 nämnde president Donald Trump att USA borde testa sina kärnvapen igen. Många undrar exakt vad han menade - vissa tolkade det som att han pratade om provsprängningar.Ryssland och president Putin svarade med att de också skulle börja testa sina kärnvapen.– Man ska se det som ett mer allmänt spel där både USA och Ryssland försöker känna vart den andra är på väg, säger Karl Sörenson som är forskningsledare på kärnvapenanalysprogrammet på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.Det framstår som att Trump satte snöbollen i rörelse, men det är nog mer sant att han bara reagerade på Rysslands kärnvapenupprustning som pågått en tid.Ryska kärnvapentesterRyssland har testat nya vapensystem som kan bära kärnvapenstridsspetsar. Det ena är långdistansroboten Burevestnik, som drivs av en kärnreaktor och därmed har en enorm räckvidd.Det andra exemplet på att ryssarna testar sin kärnvapenförmåga handlar om den obemannade ubåten Poseidon som kan bestyckas med en kärnvapenstridsspets.– Ryssland har flyttat fram positionerna enormt och det är en väldigt omfattande kärnvapensignalering som de har ägnat sig åt, säger Sörenson.Kinas kärnvapen ökarAtt Donald Trump pratar om att testa USA:s kärnvapen handlar inte bara om Ryssland. Även Kina har i skuggan av de två stora kärnvapenmakterna sakta men säkert rustat upp och skaffat fler kärnvapenstridsspetsar.– Då kan man fråga sig: Varför spelar storleken på de här arsenalerna så stor roll? Det har att göra med vilken typ av strategi ett land med kärnvapen har valt att använda, säger Sörenson.En strategi är att använda kärnvapnen för att slå ut motståndarens kärnvapenarsenal och konventionella vapensystem. Det är den doktrinen som Ryssland och USA använder.I den den andra strategin är syftet med kärnvapnen att kunna hota med vedergällning om man själv blir attackerad. Den här doktrinen har Storbritannien och Frankrike, och fram tills nyligen Kina som nu ser ut att byta strategi.– De förväntas nu gå upp och kanske lägga sig i paritet med USA och det skapar problem för USA. Hur ska de hantera det? Ska de dubbla sin arsenal? Det kanske inte behövs, men de kommer nog sannolikt behöva göra nån typ av upprustning, säger Sörenson.Brutna kärnvapenavtalUnder 90- och 00-talet rustade världens kärnvapenmakter ner. Ett av de viktigare avtalen om nedrustning kallas för Nya start-avtalet där USA och Ryssland lovade att begränsa storleken på sina arsenaler. Det avtalet löper ut i februari 2026 och det är oklart om det kommer förlängas.Ett annat oroväckande tecken i tiden är att det avtal som förbjuder provsprängningar av kärnvapen, provstoppsavtalet CTBT, inte ratificeras av tillräckligt många nationer.– Det återstår nio länder som ska göra det, däribland USA, Kina och Ryssland. Ryssland hade ratificerat, men de drog tillbaka sin ratificering 2023, säger Anders Ringbom på FOI.TEXT: Kalle GlasMedverkande:Karl Sörenson, forskningsledare på kärnvapenanalysprogrammet Totalförsvarets forskningsinstitut Anders Ringbom, forskningschef på FOI på enheten för kärnvapendetektion. Maria Gussarsson docent i militärhistoria på Försvarshögskolan. Programledare: Claes Aronsson och Sylvia DahlénProducent: Kalle GlasResearch och manus: Jimmy Halvarsson

Gudrun Persson, som arbetar i Försvarsmakten och är docent vid Stockholms universitet, har just utkommit med en bok, ”Russian Military Thought”, om den ryska synen på doktrin och strategi från Krimkriget 1853–56 fram till Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Tove Lifvendahl intervjuar.