Podcasts about rysslands

Vår sista sändning från Kapstaden från krogen ëlgr. Livepodd, alltså. Vi bävar, för vi har läst hur Alex och Sigge blir sågade. Inre exil är alltid en lösning, när det blir för jobbigt. Sverige på tio i topp över "nation brand", men ingen verkar veta vilka vi är. Inte ens svenskar. Den jättekonstiga hysterin kring Mon Amie fattar vi ej och hur är det med amerikanerna som fryser i svensk vinter. Vad händer i Baltikum och Skandinavien på grund av kriget i Iran? Hur länge räcker ammunitionen och hur går det med Rysslands oljeinkomster? E-type är hemma och regeringen långsam som alltid när det gäller sådant här. Vänsterns västhat har perverterat dem - kolla nu på gamla Feministiskt initiativ. Liberalerna åker ut, men kanske borde de vara för cannabis. Men funkar det i Sverige, bara för att det funkar i USA? Centern och Liberalerna slåss om skolor - ska de vara snygga eller fula? Den stora bananattacken på talmannen. Borde inte vi ha en Epsteinkommission? Fast hur är det med svenska kommissioner, leder de någonstans? Kungahuset trumfar i förtroende. Journalisterna i public service har stprt förtroende till vänster, men ej till höger. Intressant hur det som sker i Iran påminner om tv-serien Tehran, Det är Magnus Ranstorp som säger det, så det måste vara sant. Päls: hurra! Kanske är riktiga kläder tillbaka, eftersom plastkläder är farliga. Leopardpälsar borde komma tillbaka. Bonnesen rullar vidare. Svenskar älskar falukorv, men de har glömt bort isterband. Vi har hittat färdig varm korv på Checkers i Sydafrika - vilken grej. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur långtgående blir effekterna på världsekonomin av USA:s och Israels angreppskrig mot Iran? Ska vi vänta oss samma prischock på olja och gas som efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina - eller ännu värre? Allt beror förstås på hur långvarigt kriget blir och vilka politiska konsekvenser det får. Sandro och Josefin försöker navigera i olika scenarier med den osvikligt oförutsägbare Donald Trump i huvudrollen som brasklapp.

En vecka av krig i Mellanöstern har fått olja och gas att bli mycket dyrare. Kan det här leda till en ny energichock för Europa, precis som när Rysslands storskaliga invasion av Ukraina inleddes? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Konsekvenserna av kriget i Mellanöstern är flera och världen håller andan kring vad det här kan få för effekter för ekonomin, till exempel.”Väldigt många länder är väldigt beroende av olja och gas och om det blir en utdragen konflikt, och priset går upp, så innebär det stora risker för världsekonomin. Både vad gäller energipriser och flygtransporter och andra saker”, säger Ola Olsson, professor i nationalekonomi på Göteborgs Universitet.Dyrare el och drivmedelHär hemma i Sverige har dyrare olja och gas fått konkreta följder. Elpriset i södra Sverige har påverkats och även bensin och diesel har blivit dyrare att tanka.”Ökningen har varit större på diesel jämfört med bensin”, säger Jessica Alenius på branschorganisationen Drivkraft Sverige.Risk för ny energikrisNästan på dagen fyra år innan kriget i Mellanöstern inleddes, så inledde Ryssland den storskaliga invasionen av Ukraina, ett krig som pågår alltjämt. En händelse som påverkade Europa på många sätt, bland annat i form av en energikris.”Vi har absolut inte sett samma paniksituation på marknaden nu. Marknaden verkar inte alls prisa in den här bristen på samma sätt som man gjorde under energikrisen. Men det här handlar väldigt mycket om att hålla koll på hur lång tid den här konflikten håller i sig. För på sikt kan det få liknande effekter, inte på samma drastiska sätt”, säger Elin Akinci, vd på konsultbolaget ELS Analysis.Programledare: Victor JensenProducent: Olof WijnbladhTekniker: Andreas EricssonMedverkande: Ola Olsson, professor nationalekonomi Göteborgs universitetElin Akinci, vd ELS AnalysisJessica Alenius, vd Drivkraft SverigeMagnus Thorstensson, EnergiföretagenErik Hånell, vd Stena Bulk

Olof Manner, senior rådgivare Swedbank, gästar podden Framtidens E-Handel och diskuterar den globala skuldsättningen, där länder som USA och Japan balanserar på en tunn linje, och varför Sveriges låga statsskuld ger oss ett unikt utgångsläge. Dessutom blickar vi framåt mot 2026: Hur kommer AI, demografiska skiften och en normaliserad räntenivå att påverka svensk tillväxt och e-handel?10:14 - Åttio procent av alla kriser orsakas av hög belåning.12:12 - USA och Japan skjuter stora skuldproblem framför sig.14:04 - Ökat utbud av statsobligationer pressar upp globala räntor.16:03 - Sveriges låga statsskuld ger oss ett fantastiskt utgångsläge.18:18 - Utländska investerare börjar återvända till den svenska börsen.21:10 - Nollräntor tvingade investerare högre upp i risk-trappan.23:14 - Konsumtionen är bärande pelare för Sveriges framtida tillväxt.25:35 - Rysslands krig skapade en kraftig utbudsdriven global inflation.28:36 - Reallöneökningar väntas ge e-handeln ny fart under 2025.31:13 - Kina utmanar dollarn genom handel i yuan med BRICS.33:55 - En åldrande befolkning ökar framtida försörjningsbörda för unga.36:14 - AI ökar produktiviteten trots fallande befolkningstrender i väst.38:51 - Digital handel växer konstant med tio procent varje år.40:22 - Entreprenörer bör bygga finansiella buffertar inför framtida kriser.Här hittar du Olof:https://www.linkedin.com/in/olof-manner-272999/ Sponsor Shopify:www.shopify.com/framtiden Berns Event:https://framtidensehandel.se/products/roast Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De är hundratals gamla, ofta oförsäkrade och svårspårade fartyg. Den ryska skuggflottan seglar under falska flaggor och med dolda ägare när den fraktar rysk olja över världshaven, så även över Östersjön. Målet är att sälja olja, runda sanktionerna och fylla den ryska krigskassan. Men hur avgörande är skuggflottan egentligen för Rysslands ekonomi? Och varför är det så svårt att stoppa den? Medverkande:Maria Perrotta Berlin, forskare på Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm.Daniel Stenling, biträdande chef för Kustbevakningens operativa avdelning.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ända sen Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina - och sanktionerna mot landet, som blir fler och fler - har det diskuterats hur det egentligen står till med Rysslands ekonomi. En del västerländska bedömare säger att Rysslands ekonomi är på väg mot en kollaps, vilket sannolikt skulle innebära slutet för kriget i Ukraina. Andra menar att sanktionerna inte alls biter så hårt och att Ryssland är långt ifrån någon kollaps. Ryssland själva då? De säger att de klarar sig bra trots sanktionerna. Eftersom de i allt högre utsträckning har ändrat fokus från väst till öst. Men vad stämmer egentligen? Och hur påverkar situationen i Mellanöstern Rysslands ekonomi, nu när olje- och gaspriserna stiger. Det ska vi försöka reda ut i det här avsnittet, med hjälp av Torbjörn Becker från Handelshögskolan i Stockholm. Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

Frankrike, Tyskland och Storbritannien har öppnat för militära åtgärder när kriget i Mellanöstern eskalerat. Hör också om Macrons nya plan för att skydda Europa med fler kärnvapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När kriget sprider sig och även berör europeiska intressen i Mellanöstern utesluter Frankrike, Storbritannien och Tyskland inte militära defensiva militära åtgärder mot Iran. Samtidigt manar EU och Ursula von der Leyen till deeskalering och att begränsa konflikten. Men EU är splittrat och unionen saknar hårda verktyg. En iransk drönarattack mot en brittisk bas på Cypern tar dock konflikten in i Europa och frågan är hur Nato och EU kan komma att svara då. Enligt USA och Donald Trump är motivet bakom attacken Irans förmåga att utveckla kärnvapen. En oro som delas av Europa samtidigt som debatten om ett europeiskt kärnvapenparaply intensifierats det senaste året. När Emmanuel Macron på måndagen presenterade Frankrikes kärnvapendoktrin, var budskapet att Frankrike kommer att bygga ut sin arsenal och inleda ett fördjupat kärnvapensamarbete med en rad europeiska länder. Hör om hur Rysslands agerande, men även Donald Trump, triggat den senaste europeiska utvecklingen när det gäller kärnvapen och hur ett utfällt franskt kärnvapenparaply är tänkt att fungera.Medverkande: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent, Cecilia Blomberg, Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent, Karl Sörenson, forskningsledare och kärnvapenanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese Rosenvinge Researcher: Oskar SellströmTekniker: Jacob Lalér

Kemiska vapen är förbjudna trots det använder Ryssland det i stor skala i Ukraina och nu gör sig Sverige redo för att möta hotet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan åtminstone 2024 har Ryssland på ett systematiskt sätt använt kemiska vapen för att slå ut ukrainska soldater.– Ukraina har ju rapporterat in ungefär 15 000 fall där det bekräftats att kemikalier används i krigföringen. Det är ju tillbaka på slagfältet i stor skala och på daglig basis, säger Rikard Norlin, expert på kemiska vapen vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Den oberoende organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, har inte kunnat arbeta på plats i Ukraina i den utsträckning som skulle ha behövts på grund av faran, men vid tre tillfällen har man kunnat ta prover och bekräftat användningen av tårgasen CS.Soldater utan skyddsmask tvingas upp ur sina värn ut i den öppna terrängen där de är oskyddade mot drönare, artilleri och kulor.– Alla normalt funtade människor flyr därifrån eller ger sig. Det blir en instinkt att bara slippa smärtan och obehaget, säger Norlin.Tårgas är inte dödligt, men konsekvensen kan ändå bli döden. Tårgas är också förbjudet att använda i krig enligt kemvapenkonventionen, CWC, som Ryssland har ratificerat.Dödliga stridsgaserDet finns många vittnesmål från ukrainska soldater om att de utsätts för annat än bara tårgas.– Det har eskalerat med gasattacker av stridsgas – inte tårgas, utan riktig stridsgas, säger Christer, som är svensk frivillig soldat i Ukraina.Han har varit hemma i Sverige i vinter och fyllt på med materiel som efterfrågas vid fronten. Där har skyddsmasker blivit ett måste. Vad det är för typ av kemisk gas har inte bekräftats, men att något använts vittnar inte minst döda soldater om.– Det är soldater som inte har skottskador eller den typen av trauma. Men de verkar ha dött av någon form av förgiftning. Ukraina kan dock inte med enkla medel vid fronten bestämma vad det är de har avlidit av, säger Rikard Norlin.Flera underrättelsetjänster har offentligt sagt att ämnet klorpikrin använts av Ryssland i Ukraina. Det är att likna vid tårgas, men med skillnaden att den dödar.– Vid låga doser är den väldigt irriterande i luftvägarna, och ju högre dos du får, desto sämre kommer du att må – och till slut är den också dödlig. Det krävs inte superhöga doser för att den ska bli dödlig, säger Per-Anders Enquist vid Försvarsmaktens CBRN-enhet vid Totalförsvarets skyddscentrum.Att Ryssland eskalerar användningen av kemiska vapen i Ukraina borde inte förvåna någon med tanke på landets historik.Ryssland hade tidigare en av världens största arsenaler av kemiska vapen, uppskattningsvis 40 000 ton. Det sista ur den arsenalen ska ha destruerats så sent som 2017, enligt kraven i konventionen mot kemiska vapen som ratificerades 1997.– Enligt kemvapenkonventionen skulle de ha förstört allt det där, men det är tydligt att det finns kvar. Det såg vi med Navalnyj och Skripal. Det finns saker kvar där, säger Enquist.Sverige rustarDet finns många tillfällen då kemiska vapen använts och där civila drabbats.– Händelserna i Irak, i Halabja, var nog några av de värsta gasattackerna som har skett. Över 5 000 civila strök med, säger idéhistorikern Peter Bennesved vid FOI.Och Sveriges civila försvar har börjat förbereda sig på kemiska attacker. Idag finns tillverkning av skyddsmasker i bland annat Kristianstad och Ystad. Ministern för civilt försvar, Carl-Oscar Bolin, presenterade vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen tidigare i år att Myndigheten för civilt försvar köpt in 20 000 skyddsmasker.Förutom inköp av masker hölls förra året en stor övning i Holmsunds hamn utanför Umeå. Scenariot: Ryssland har spridit ut en farlig och frätande syra. Just valet av hamn var ingen slump.– Man får ju titta på vad Sverige har för uppgift och hur en motståndare skulle vilja göra det svårare för oss att utföra den.Sveriges roll i Nato-samarbetet om det blir krig är att fungera som logistisk hubb och skydda transporter till och från andra länder där striderna med större sannolikhet kommer att stå.Därför kommer prioriterade mål i Sverige vara transportinfrastruktur. Och då är kemiska vapen effektiva.– Om någon går och sprejar med en parfymflaska som innehåller något supergiftigt är det ett hot man inte vet omfattningen av i första läget. Resurserna som kopplas på kan bli väldigt dyra för samhället. Återigen: det finns en krigsekonomi bakom också, säger Per-Anders Enquist vid Totalförsvarets skyddscentrumTEXT: Kalle GlasMedverkande:Per-Anders Enquist, kemiskt expert vid Totalförsvarets skyddscentrumRikard Norlin, kemi expert vid Totalförsvarets ForskningsinstitutPeter Bennesved, idéhistoriker vid Totalförsvarets Forskningsinstitut”Christer”, Svensk frivilligsoldat i UkrainaProgramledare: Claes Aronsson & Sylvia DahlénProducent: Kalle GlasLjudkällor: SR, SVT

Vladimir Putin trodde på en snabb och effektiv specialoperation. Nu går kriget in i sitt femte år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För fyra år sedan, den 24 februari 2022, vände sig Vladimir Putin till Ryssland, Ukraina och omvärlden med budskapet att Ryssland hade inlett sin så kallade ”militära specialoperation”. Målet var enligt den ryske presidenten att avmilitarisera och ”avnazifiera” Ukraina. Vad menade Putin egentligen och hur har det gått?För Rysslands del har det storskaliga kriget blivit extremt kostsamt i antalet soldaters liv. Trots det kommer hela tiden nya soldater till fronten. Hur går rekryteringen till och vilka är det som strider på den ukrainska sidan?Med Stig Fredrikson, Rysslandskännare, journalist och författare, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, på plats i Kiev, samt Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström, i den ukrainska hamnstaden Odessa.Programledare: Johanna Melén.Producent: Åsa Welander.Lyssningstips: Hör även Ekonomiekot Extra om de ryska oligarkerna, det finns här.

Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina är nu inne på sitt femte år och Ukraina håller ännu ut. Anna-Maja minns tillbaka till ödesdigra morgonen 24 februari 2022 då de ryska pansarvagnarna satte kurs mot Kiev, bara för att överraskas och stoppas av ett tappert Ukraina under ledning av Zelenskyi. Anna-Maja berättar om sina möten med ukrainska krigsveteraner och tidigare krigsfångar, vars berättelser berört henne. Hon berömmer också alla hemma i Svenskfinland och Finland som engagerat sig för Ukrainas sak och uppmanar alla att göra det man kan. Till sist går Anna-Maja och Oscar igenom hur det gick för dem i tippningen inför vinter-OS. Podden modereras av Anna-Majas medarbetare Oscar Byman.

Inte sedan mätningarna startade på 1860-talet har det varit så få kor i Sverige. Torkan 2018 sätter fortfarande spår då låga skördar gjorde att många kor gick till slakt. Ovanpå det kom pandemin, Rysslands invasion av Ukraina och inflation. Det sammantaget har orsakat brist på nötkött och högre priser i hela Europa.  En vändning är på gång men den lär dröja några år, enligt Isabel Moretti, vd på Svenskt kött. Allt fler väljer det blågula köttet i butik, främst av beredskapsskäl vid sidan av hållbarhet och god djuromsorg.  

Fyra år har gått sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. I Kvällspasset svarar Sveriges Radios utrikeskorrespondenter Lubna El-Shanti, på plats i Ukraina, och Fredrik Wadström, med fokus på Ryssland, på lyssnarnas frågor om kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Cecilia undrar vad som hänt med alla husdjur i Ukraina och hur de mår? Ulf undrar vad Putin har för mål med kriget? Och 7-åriga Else undrar hur det är att vara barn i Ukraina just nu?

Forskarna Anna Wagman Kåring, Anna Lioufas och Elina Elvenborg Lindskog berättar om hur modernt spionage i Europa ser ut, med utgångspunkt i rapporten "Spies Among Us". Rapporten analyserar 70 spionerifall mellan 2008 och 2024 och visar att spioneri i dag omfattar många olika aktörer, motiv och metoder – inte bara traditionella insiders – samt att arbetssätten har förändrats tydligt efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Militärexpert Joakim Paasikivi och våra korrespondenter Lubna El-Shanti och Fredrik Wadström svarar på lyssnarnas frågor om kriget i Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur är läget egentligen vid fronten? Hur lyckas de ukrainska tågen gå i tid? Vilken roll spelar rysk ekonomi för utgången av kriget och hur stort inflytande har de ryska krigsbloggarna?På fyraårsdagen av Rysslands storskaliga invasion av Ukraina sänder Radiokorrespondenterna Ryssland ett specialavsnitt helt ägnat åt lyssnarnas frågor om kriget.Expertpanelen består av: Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till advokatbyrån Mannheimer Swartling, Lubna El-Shanti, Sveriges radios Ukrainakorrespondent, och Fredrik Wadström, Sveriges radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

40 år har gått sedan Sveriges statsminister Olof Palme mördades. Men intresset för honom i litteraturen är större än någonsin. Hur kommer det sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. VINTER-OS ÄR SLUT: MEN VARFÖR HAR DET VARIT SÅ HAJPAT?Årets vinter-OS i Milano och Cortina var det mest virala vinter-OS någonsin. Det säger Lovisa Broms, medieforskare vid Malmö universitet, som gästar programmet tillsammans med SVT:s Italienkorrespondent och tidigare sportjournalist Jennifer Wegerup.De reder ut årets uppmärksammade händelser – från skandaler, till mycket glada hundar, till politik – och svarar på hur vi ska förstå OS som ett mediefenomen.FYRA ÅR SEDAN INVASIONEN AV UKRAINA – SÅ HAR KULTUREN PÅVERKATS I ODESSADet har gått fyra år sedan de första bilderna från Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Sedan dess har kulturlivet växt i landet – Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström har haft svårt att välja bland alla evenemang han kan bevaka.Nu är han på plats i Odessa, som innan Rysslands anfallskrig präglades av rysk kultur. Hur ser kulturlivet ut just där, idag?UPPSVING I LITTERATUR OM PALMEMORDETLitteraturen som skrivits hittills om Palmemordet på skulle nog kunna fylla ett mindre bibliotek. Och i samband med 40-årsminnet kommer förstås ytterligare böcker och dokumentärer, ett upprop för att skapa en sanningskommission, och poddar som nu använder sig av AI för att analysera den massiva utredningen.Hur kommer det sig att denna fascination aldrig sinar? Rebecka Kärde, kulturkritiker, och Olof Åkerlund, producent för OBS i P1, gästar studion.Och P1 Kulturs Lina Kalmteg har träffat författaren Åsa Asptjärn och dottern Vera Asptjärn som skrivit respektive illustrerat en ungdomsbok om Palmemordet, "Februari 86".ESSÄ: HOS WG SEBALD BYTER FAKTA OCH FIKTION PLATSFörfattaren WG Sebald lyckades skapa en halvdokumentär form, där fakta och fiktion ibland byter plats, vilket får materialet att sväva på ett drömlikt sätt och ge läsaren en svindel om man så vill. Sebalds inflytande över den moderna litteraturen är svåröverblickbart.Eva Ström reflekterar över poängen med hans kontroversiella metod i dagens OBS-essä.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Karin Arbsjö & Sara Ek

Vanligare med intensivvård för diabetes / Ukrainare demonstrerade mot Rysslands krig / Skogsägaren Göte gillar minusgrader / Sveriges bästa vinter-OS någonsin Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reportrar: Jenny Pejler & Nina Muossa.

Natten till lördag offentliggjorde USA:s regering sin första officiella försvarsdoktrin med Trump som överbefälhavare. Samtidigt går New Start ut, det sista avtalet som begränsar Rysslands och USA:s kärnvapenarsenal. Försvarsjournalisten Jonas Olsson skriver en analys om den nukleära kapprustningen som har startat i Sveriges närområde. Pratet om nordiska kärnvapen är önsketänkande, menar han. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Stellan Gustafsson är en av de äldre herrarna i modelljärnvägsklubben. De har träffats i ett skyddsrum varje måndag i 50 år. Men nu är bygget hotat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett amerikanskt landskap i skala H0Den långa modelljärnvägen snirklar sig fram i skyddsrummet som ligger under en skola i Järfälla. Medlemmarna har byggt upp samhällen, broar, hus och skogar. Små figurer väntar vid övergångsställen, rastar hunden eller står och fiskar medan godståg eller gamla ånglok tar sig fram över sjöar och i tunnlar. Modellen är byggd som ett amerikanskt landskap från 1974 i skala H0, rälsens huvudbana och bibana bildar tillsammans 90 meter räls. Stellan, Lasse och de andra männen i klubben har byggt upp allt det här under decennier. Varje måndag har de träffats, druckit kaffe och ätit mandelkubb och rulltårta. Flera av dem är pensionerade och lever ensamma. För 78-åriga Stellan är det här en av veckans höjdpunkter.Skyddsrummet måste tömmasMen det kommer ett brev från kommunen om att skyddsrummet måste kunna tömmas på 48 timmar. Kommunen vill säkra skyddet för sina invånare och hänvisar till Rysslands krig mot Ukraina. Det stora tågbanebygget måste rivas så snart som möjligt. Reporter: Karin HållstenProducent: Sofia Kottorp Slutmix: David Hellgren

Hur överlever kulturlivet när kriget i Ukraina snart går in på sitt femte år? Konstnären Maria Kulikovska har förvandlat ett gammalt garage till konstgalleriet Garage 33. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur är läget för det ukrainska kulturlivet när Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina snart går in på sitt femte år? Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström har besökt Garage 33 i Kiev, ett gammalt bilgarage som konstnären Maria Kulikovska nu byggt om till konstgalleri. ”Varje gång jag skulle sova under den där första tiden på flykt så såg jag mitt garage för mitt inre” säger hon.

Nära 45 000 biobesökare såg Skurkarnas skurk under premiärhelgen. När vi gör det vi själva tycker är roligast blir publiken som störst, säger Victor Beer från humorgruppen I Just Want To Be Cool. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Från sketcher i barndomsrummet på youtube till biosuccén som efter den gångna helgen får delar av biobranschen att tillfälligt andas ut. I Just Want To Be Cool har alltså haft premiär för sin största produktion hittills, filmen ”Skurkarnas skurk” som bygger på deras böcker med samma namn. Men det är en sak att få den unga publiken att klicka igång ett klipp på youtube och en annan att betala för en biobiljett. ”Jag har legat sömlös i helgen och undrat om folk ska gilla eller hata filmen”, säger regissören Alain Darborg, som tillsammans med Victor Beer gästar P1 Kulturs studio. ”Vi drömmer om att göra en film till, en del 2”, säger han.INUUTEQ STORCH FOTOGRAFERAR GRÖNLÄNDSK VARDAGBilden av Grönland som en militärstrategisk isbit har dominerat nyheterna dom senaste månaderna. Trots den storpolitiska dragkampen om världens största ö pågår alltjämt ett liv och en vardag. ”Men det är förstås svårt att undgå det olustiga och märkliga i hela situationen”, säger 37-årige fotografen Inuuteq Storch. Han är just nu aktuell med utställningen Rise of The Sunken Sun, på Hasselblad Center i Göteborg. Utställningen visades första gången 2024 framtagen för den Danska paviljongen på Venedigbiennalen. Kulturredaktionens Mina Benaissa har träffat Inuuteq Storch.TROTS BITANDE KRIGSVINTER LEVER DRÖMMARNA I KIEVVilket är läget för det ukrainska kulturlivet när Rysslands fullskaliga invasion snart går in på sitt femte år? Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström har nyligen varit i Kiev och bland annat besökt Garage 33, ett gammalt bilgarage som konstnären Maria Kulikovska nu byggt om till galleri: ”Varje gång jag skulle sova under den där första tiden på flykt så såg jag mitt garage för mitt inre” säger hon.AI-DRIVEN BEDRAGARMASKIN PÅ UPPSALA KONSTMUSEUMPå Uppsala konstmuseum jobbar just nu en AI-driven tecknare för fullt. Det är konstnären Tobias Bradford som ställer ut en mekanisk tecknare tränad på hans egna teckningar, alltifrån telefonklotter till mer ambitiösa skisser. Tecknaren har fått det tvetydiga namnet ”Imposter Machine” – en bedragarmaskin. Mårten Arndtzén har träffat både den mekaniske tecknaren och konstnären Tobias Bradford.OBS-ESSÄ: FRANCIS BACON OCH INDUKTIONENI år för 400 år sedan dog den tidens store tänkare Francis Bacon. Enligt vad som berättas drog han på sig lunginflammation när han ville pröva om en slaktad höna kunde bevaras genom att packas i snö. Bacon förknippas med induktion, den vetenskapliga praktiken att dra generella slutsatser utifrån enskilda observationer. En tanke som dras med vissa filosofiska problem.Över dem - och över induktionens roll i våra liv - funderar Helena Granström.Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Trumps återkomst har gett Peking ett gyllene tillfälle att utmana dollarn. Kina pratar nu om ett multipolärt valutasystem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kina har under lång tid flyttat fram sin ekonomiska position med en ambition om att göra sig oberoende av och utmana USA. Kan renminbi, ”folkets valuta”, vinna mark när Trumps tullpolitik och geopolitiska drag skakar om den finansiella världsordningen? Mycket talar för det när flera länder vänder sig tydligare mot Peking.Amerikanska dollarn har sedan andra världskriget varit den valuta som dominerat globalt. Kommer vi se tillbaka på Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina som vändningen som gjorde det möjligt för Kina att kliva fram, och vad krävs för att Kina på allvar ska utmana dollarns ställning i världen?Medverkande: Sveriges Radios Kinakorrespondent Moa Kärnstrand, Ekots Kinareporter Hanna Sahlberg och Sveriges Radios ekonomikommentator Knut Kainz RognerudProgramledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeResearch: Oskar SellströmLjudklipp: Bloomberg, DWS news (Youtube).

För första gången på över femtio år står världen utan avtal som begränsar USA:s och Rysslands mest destruktiva kärnvapen. Nya START har löpt ut – och det finns nu inga bindande regler som hindrar de två största kärnvapenmakterna från att bygga upp sina arsenaler igen. Samtidigt förvärras omvärldsläget och allt fler stater rustar upp militärt. Varför kan inte ett nytt avtal skrivas? Och vad väntar i en värld utan begränsningar för kärnvapen?Medverkande: Jakob Hallgren, direktör på Utrikespolitiska institutet och tidigare ambassadör för nedrustning och icke-spridningsfrågor på Utrikesdepartementet.Emma Rosengren, forskare i internationella relationer på Stockholms universitet och associerad forskare vid Utrikespolitiska Institutets Program för global politik och säkerhet (GPS).Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Arkitekten bakom ett av 1500-talets värsta skräckvälden, som inte tvekade inför att kliva över tusen och åter tusen lik för att bygga sitt imperium. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Redaktionen för det här avsnittet är:Elina Perdahl – programledare och manusMårten Andersson – producent och manusZardasht Rad – scenuppläsareViktor Bergdahl – ljuddesign och slutmixMedverkar gör också Erik Petersson, historiker och författare.Vill du veta mer om Ivan IV och hans tid? Här är några av böckerna som ligger till grund för avsnittet:Ivan den förskräcklige av Isabel de MadariagaIvan the Terrible – free to reward & free to punish av Charles J HalperinIvan the terrible av Ian GreyReign of Terror: Ivan IV av Ruslan G Skrynnikov

Rysslands armé växer och är starkare än vid invasionen av Ukraina 2022. Samtidigt varnar Sveriges säkerhets- och underrättelsetjänst för att Putin snart kan komma att omgruppera mot Östersjöländerna – om kriget i Ukraina tar slut. Vad kommer Ryssland, Ukraina och USA komma fram till i fredssamtalen? Skulle Ryssland verkligen omgruppera om kriget tar slut? Och hur förbereder sig i så fall Sverige? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: TV4, The Independent. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Micael Bydén utbildade sig till stridspilot och hade tänkt börja på SAS. Händelserna den 11 september 2001 kom emellan och fjorton år senare kunde han istället titulera sig Sveriges överbefälhavare.Då höjdes också försvarsanslagen för första gången sen kalla kriget. Med tio miljarder. För det kan man köpa ett luftvärnssystem av typen Patriot. Sen dess har försvarsbudgeten tiodubblats.Orsaken är förstås Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Många säger att vi var naiva som inte trodde att Putin skulle anfalla, en beskrivning som Micael Bydén vänder sig mot.Men hur stark är den ryska krigsmakten egentligen? Varför behöver vi rusta upp när Ryssland knappt tar en meter av Ukraina trots enorma insatser och förluster? Och hur starka är vi i Sverige?Och framförallt, vad är det vi vill försvara egentligen och hur får vi alla att känna sig delaktiga i försvaret av Sverige?Vi pratar också om hur det gick till när han blev ÖB och vad som krävs i jobbet, relationen till media, att vi alla är en del av totalförsvaret, varför vi skall ta på oss ett större ledarskap, att Sverige har bäst förutsättningar i hela västvärlden och varför det är så viktigt att bädda sängen ordentligt. Och så klart ställer vi oss frågan om Micael var överbefälhavare hemma också.Det här avsnittet spelades in på Consid, ett företag som kombinerar teknik, strategi och kreativitet för att skapa smarta och hållbara digitala lösningar. Ett stort tack för att vi fick låna ett konferensrum på ert fina kontor i centrala Norrköping. Moderator: Gunnar OesterreichMusik: Mattias Klasson/Daniel OlsenDistribution: AcastSamarbetspartners: Life Genomics, Gröna Gårdar, FunmedHitta allt om podden: Websida: https://spannandemoten.se/Instagram: @spannandemotenFacebook: https://www.facebook.com/spannandemotenLinkedin: https://www.linkedin.com/in/gunnar-oesterreich/Kontakt: gunnar@oesterreich.se eller via sociala medier Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan tågen vara punktliga i krigets Ukraina, när de är försenade i Sverige? Och är det verkligen så? Följ med på en resa i jakt på svaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – I Ukraina går alla tåg i tid och där råkar det vara krig. Då kan man ställa sig frågan varför våra tåg inte går i tid, eller kommer eller går alls ibland, säger linköpingsbon Petter Österlund i Ring P1.Programledaren Steffen Renklint beslutar sig för att ta reda på hur det egentligen står till med hjälp av Sveriges Radios ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, en journalist som blivit tågvärd i Stockholm och en forskare i Skåne.Slutdestinationen är svaren på hur försenade de svenska tågen egentligen är och hur punktliga de ukrainska kan vara efter Rysslands invasion.Inringaren Petter Österlund reagerar på resultatet. Och det överraskar.Programledare och producent: Steffen RenklintExekutiv producent: Jenny GustafssonAnsvarig utgivare: Karin LindblomSlutmix: Eskil Lövström

När Donald Trump hotar att ta över Grönland lever han upp till Putins dröm om en ny världsordning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Ukraina tilltar oron när Europas ledare har fått mer akuta saker att tänka på än Rysslands krig mot Ukraina. Samtidigt fortsätter de ryska attackerna mot landet och president Volodymyr Zelenskyj vädjar till omvärlden om mer stöd.Dessutom om hur stormaktsspelet har försatt Nato i gungning och vad det betyder för ukrainsk och rysk del.Efter ett år vid makten har Donald Trump misslyckats med löftet om ett snabbt slut på kriget och vi konstaterar att USA:s president fortfarande inte har förstått vad Rysslands ambitioner i själva verket handlar om.Hör Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Fredrik Wadström, Sveriges radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Regimkritiska protester eskalerar i Iran och hotar ännu en av Rysslands allierade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det skakar rejält runt makten i två av Rysslands trogna bundsförvanter. I Venezuela har USA tillfångatagit president Nicolás Maduro och i Iran fortsätter omfattande regimkritiska protester. Vi frågar oss hur Vladimir Putins globala inflytande påverkas av en värld där också USA:s president frångår spelreglerna.Ryssland har för andra gången använt den hypersoniska medeldistansroboten ”Oresjnik”, den här gången mot mål i västra Ukraina. ”Ett sätt att terrorisera den ukrainska civilbefolkningen”, säger Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. Hör också Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström, direkt från ett skyddsrum i ukrainska Kiev.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

I mars 2024 samlades tusentals människor på Crocus City Hall i Moskva för en kväll med musik och festligheter. Bland publiken fanns familjer, vänner och unga vuxna, alla där för att njuta av rockbandet Picnics konsert. Men strax innan showen började hördes plötsligt höga smällar. När publiken insåg att ljuden inte hörde till konserten stormade fyra unga män in i salen och öppnade eld. Vad som började som en kväll fylld av glädje och musik förvandlades snabbt till ett av de dödligaste terrordåden i Rysslands moderna historia.Detta är Konsertkatastrofer del 4: Terrordådet i Moskva ----------Ljudklipp kommer från: On Demand News, The Telegraph, ABC News, AKIpressnews, Michael Rossi Poli sci & sotavision.----------Lyssna reklamfritt, få tillgång till avsnitt före alla andra, eller om du vill sötta podden, bli gärna medlem på Patreon: www.patreon.com/crimepoddenVill ni skicka dricks/en slant och bjussa på några koppar kaffe: https://buymeacoffee.com/crimepodden

Trump hotar att lämna Nato om han inte får kontroll över Grönland, och han möter stark kritik från andra Nato-allierade. Samtidigt möts Sveriges politiker och militärelit på rikskonferensen Fok och Försvar där frågan om Natos framtid är högaktuell. Är Nato på väg att lösas upp? Finns det i så fall nån plan B? Och hur glad är Rysslands president Putin? Gäst: Niclas Vent, Aftonbladets försvars- och säkerhetsreporter. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: AP, Sveriges Radio, TV4. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

I detta avsnitt hör du forskaren Anna Wetter Ryde berätta mer om hur EU:s krishantering har förändrats efter finanskrisen, pandemin, energikrisen och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Och varför EU:s inre marknad, leveranskedjor och gemensamma regelverk är avgörande för både Europas och Sveriges beredskap, och varför uppbyggnaden av det svenska totalförsvaret inte kan ske isolerat från EU.

Utrikesministern om det säkerhetspolitiska läget och USA:s anspråk på Grönland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) menar att det säkerhetspolitiska läget är mycket allvarligt efter USA:s attack mot Venezuela, USA:s anspråk på Grönland och kriget i Ukraina. USA:s agerande i Venezuela är enligt utrikesministern inte förenligt med folkrätten. Hon menar att händelsen utgör ett farligt prejudikat, när den regelbaserade världsordningen utmanas.”Nu skulle jag säga att vi befinner oss vid ett vägskäl där vi måste bestämma om vi ska fortsätta stå upp för folkrätten, vilket jag tycker att vi ska göra. Eller om vi ska öppna upp för någonting annat som jag bedömer är mycket farligare, där det just blir de stora starka makterna som kan ta sig rätt på mindre länders bekostnad”, säger Maria Malmer Stenergard.USA:s anspråk på GrönlandUtrikesministern säger att de amerikanska hoten mot Grönland är mycket allvarliga. Tidigare har hon sagt att det gäller att ha is i magen när USA uttryckt att de vill ta kontroll över Grönland. Men nu säger hon att läget förändrats.“Nu är det inte längre bara ord från den amerikanska administrationen som är annorlunda jämfört med vad vi är vana vid. Vi ser också att de är beredda att snabbt agera. Det såg vi i Venezuela. Det innebär ju att man ska ta det de säger på allvar och agera för att utfallet ska bli i enlighet med vad som är våra intressen”.Men gör det att du ser på hoten på ett annat sätt idag än för ett år sedan med tanke på det som Trump har gjort i Venezuela? ”Jag ser det något annorlunda. Det är baserat på hur man hittills har agerat från den amerikanska administrationen. Jag sprang inte händelserna i förväg då. Jag gör inte det nu, men jag anpassar naturligtvis min politik och mitt agerande utifrån vad vi faktiskt ser”, säger Maria Malmer Stenergard (M). Utrikesministern medger att USA:s krav om Grönland gör Nato-samarbetet mer ansträngt. ”Det är så klart inte så här det ska låta i en försvarsallians”, säger hon. I en intervju med Donald Trump i veckan fick han frågan vilket som är hans högsta prioritet, Grönland eller att bevara Nato? Donald Trump svarar att ”Det kan bli ett val”, och att Nato i princip är värdelöst utan USA. Maria Malmer Stenergard (M) tycker att uttalandet är mycket olyckligt.”Vi vill ju bevara alliansen. Vi vill ha en stark försvarsallians i Nato”, säger hon, och fortsätter:”Det var därför som beslutet vid Haag-toppmötet i somras var så viktigt. Det innebär att europeiska länder och Kanada gör det som USA har bett oss om i otaliga administrationer. Vi ska ta större ansvar för vår egen säkerhet. Det är tråkigt att det har krävts en så tuff retorik från Trump för att vi verkligen ska ta tag i det här”, säger Maria Malmer Stenergard (M).Men om vi hamnar i ett läge där USA menar att det här blir ett val: Vi vill ha Grönland, annars lämnar vi Nato. Vad tänker du om det? ”Återigen är det här ett hypotetiskt scenario, tack och lov, fortfarande. Vi kommer att göra allt i vår makt för att vi inte ska hamna där”, säger utrikesministern.Maria Malmer Stenergard återkommer till vikten att bevara den regelbaserade världsordningen, och de principer som finns där. Men vilket väger tyngst när det samtidigt är viktigt att hålla sig väl med USA? ”Principerna ligger i grunden och vi ska stå upp för dem. Det är också ett svenskt säkerhetspolitiskt intresse. Man brukar säga att folkrätten är den första försvarslinjen. Folkrätten har, även om den inte alltid följs, tjänat oss väl. Jag bedömer att den kan fortsätta göra det, och då måste vi stå upp för den. (...) Men jag måste också säkerställa att Sverige inte sticker ut på ett sätt som skadar oss”, säger hon.Nygammal världsbildUSA:s agerande i Venezuela och Grönland är exempel på att Monroe-doktrinen från början av 1800-talet, nu har fått nytt liv. En återgång till en världsordning där USA skaffar sig inflytande i Nord- och Latinamerika. Det påminner om den multipolära värld som Rysslands president Putin ofta talar om, att stormakterna Ryssland, USA, Kina ska dominera varsin del av världen. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) tycker att en sådan utveckling skulle vara dåligt för Sverige, och hon menar att USA:s intresse för den västra hemisfären påverkar landets sätt att agera. ”Svaret måste vara att fortsätta stå upp för folkrätten, vilket innebär att länder oavsett var man är belägen i världen och oavsett storlek har territoriell integritet och suveränitet”, säger hon.Vad kan små länder göra?”Samarbeta. I Europa måste vi bli starkare. Hotet från öst och signalerna från väst är helt olika, men svaret måste vara detsamma. Vi måste stärka oss själva militärt och det kräver en stärkt konkurrenskraft och ekonomi. Vi måste samarbeta ännu närmare, kanske reformera beslutsfattandet i Europa för att vi ska kunna vara ännu mer på tårna och en maktfaktor att räkna med”, säger Maria Malmer Stenergard (M). Programledare: Erika MårtenssonKommentar: Andreas LiljehedenProducent: Johanna PalmströmTekniker: Leonardo Wehlander Intervjun spelades in den 9 januari.

Med Nicolás Maduro har ytterligare en av Vladimir Putins allierade fallit och Rysslands geopolitiska position i världen försvagas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När en av Rysslands och Vladimir Putins närmsta bundsförvanter nu gripits av USA:s militär ställs flera frågor på sin spets. Hur pinsamt är Putins misslyckande med en snabb militär specialoperation i Ukraina i ljuset av USA:s agerande, vad betyder det att ytterligare en allierad faller och hur rädd är Putin för att själv drabbas av samma öde?Samtidigt fortsätter Rysslands krig mot Ukraina utan uppehåll, trots försök för att få till en fred. Enligt Volodymyr Zelenskyj fattas tio procent för ett fredsavtal och vi resonerar om huruvida 2026 kan bli krigets sista år.Hör Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström och tidigare Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Trump-USAs bortförande av president Maduro har försatt många svenska antikommunister i glädjeyra. Plötsligt är allt vackert tal om folkrätt och nationell suveränitet som bortblåst. Den moraliska måttstock man använt mot Rysslands krig i Ukraina visade sig vara mer känslobaserad än principiell. Nästa munsbit på den amerikanska geopolitiska menyn kan vara Grönland. Vilken måttstock ska man använda då?0:02:50 Socialism, Venezuela och Trump0:15:45 Folkrätt0:35:00 Gustav Fröding, Realism och idealism0:36:05 Nationalism - vad är bra för svenskarna0:45:20 Vätgas - the usual suspects och nästa stora gröna fiasko Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Allt fler länder dammar av sina kärnvapenarsenaler och det pratas till och med om provsprängningar igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under hösten 2025 nämnde president Donald Trump att USA borde testa sina kärnvapen igen. Många undrar exakt vad han menade - vissa tolkade det som att han pratade om provsprängningar.Ryssland och president Putin svarade med att de också skulle börja testa sina kärnvapen.– Man ska se det som ett mer allmänt spel där både USA och Ryssland försöker känna vart den andra är på väg, säger Karl Sörenson som är forskningsledare på kärnvapenanalysprogrammet på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.Det framstår som att Trump satte snöbollen i rörelse, men det är nog mer sant att han bara reagerade på Rysslands kärnvapenupprustning som pågått en tid.Ryska kärnvapentesterRyssland har testat nya vapensystem som kan bära kärnvapenstridsspetsar. Det ena är långdistansroboten Burevestnik, som drivs av en kärnreaktor och därmed har en enorm räckvidd.Det andra exemplet på att ryssarna testar sin kärnvapenförmåga handlar om den obemannade ubåten Poseidon som kan bestyckas med en kärnvapenstridsspets.– Ryssland har flyttat fram positionerna enormt och det är en väldigt omfattande kärnvapensignalering som de har ägnat sig åt, säger Sörenson.Kinas kärnvapen ökarAtt Donald Trump pratar om att testa USA:s kärnvapen handlar inte bara om Ryssland. Även Kina har i skuggan av de två stora kärnvapenmakterna sakta men säkert rustat upp och skaffat fler kärnvapenstridsspetsar.– Då kan man fråga sig: Varför spelar storleken på de här arsenalerna så stor roll? Det har att göra med vilken typ av strategi ett land med kärnvapen har valt att använda, säger Sörenson.En strategi är att använda kärnvapnen för att slå ut motståndarens kärnvapenarsenal och konventionella vapensystem. Det är den doktrinen som Ryssland och USA använder.I den den andra strategin är syftet med kärnvapnen att kunna hota med vedergällning om man själv blir attackerad. Den här doktrinen har Storbritannien och Frankrike, och fram tills nyligen Kina som nu ser ut att byta strategi.– De förväntas nu gå upp och kanske lägga sig i paritet med USA och det skapar problem för USA. Hur ska de hantera det? Ska de dubbla sin arsenal? Det kanske inte behövs, men de kommer nog sannolikt behöva göra nån typ av upprustning, säger Sörenson.Brutna kärnvapenavtalUnder 90- och 00-talet rustade världens kärnvapenmakter ner. Ett av de viktigare avtalen om nedrustning kallas för Nya start-avtalet där USA och Ryssland lovade att begränsa storleken på sina arsenaler. Det avtalet löper ut i februari 2026 och det är oklart om det kommer förlängas.Ett annat oroväckande tecken i tiden är att det avtal som förbjuder provsprängningar av kärnvapen, provstoppsavtalet CTBT, inte ratificeras av tillräckligt många nationer.– Det återstår nio länder som ska göra det, däribland USA, Kina och Ryssland. Ryssland hade ratificerat, men de drog tillbaka sin ratificering 2023, säger Anders Ringbom på FOI.TEXT: Kalle GlasMedverkande:Karl Sörenson, forskningsledare på kärnvapenanalysprogrammet Totalförsvarets forskningsinstitut Anders Ringbom, forskningschef på FOI på enheten för kärnvapendetektion. Maria Gussarsson docent i militärhistoria på Försvarshögskolan. Programledare: Claes Aronsson och Sylvia DahlénProducent: Kalle GlasResearch och manus: Jimmy Halvarsson

Men rapporter från fronten ger en annan bild av läget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Donald Trump hävdar att vi är närmare en fred i Ukraina än någonsin tidigare. Men Ukraina och Volodymyr Zelenskyj säger fortsatt nej till Rysslands krav på att ta över hela Donetskregionen. USA:s nya nationella säkerhetsstrategi tyder på att vi redan är på väg in i en ny världsordning, som linjerar alltmer med Vladimir Putins önskemål. Samtidigt tycks det inte gå riktigt så bra för de ryska trupperna vid fronten som Kreml vill få det att låta som.Dessutom, om de släppta politiska fångarna i Belarus och vad Aleksandr Lukasjenko får ut av det. Hör Stig Fredrikson, Rysslandskännare, journalist och författare, Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Gudrun Persson, som arbetar i Försvarsmakten och är docent vid Stockholms universitet, har just utkommit med en bok, ”Russian Military Thought”, om den ryska synen på doktrin och strategi från Krimkriget 1853–56 fram till Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Tove Lifvendahl intervjuar.

Den ryske statsvetaren och journalisten Fjodor Lukjanov intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Samtidigt som en slags trevande fredsförhandlingar pågår sprids ofta bilden av ständiga ryska bakslag och en desperat Putin. Fjodor Lukjanov gör varje höst en lång intervju med den ryske presidenten och beskrivs i västliga medier som ”nära Kreml”. Numera står han också på EU:s sanktionslista. Analysen från hans ryska perspektiv skiljer sig förstås från det vi oftast får höra här. Hur beskriver den ryske statsvetaren Rysslands mål med det krig som kostat länderna så mycket och vad menar han är nyckeln till ett slut på det?

Den ryske statsvetaren och journalisten Fjodor Lukjanov intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Samtidigt som en slags trevande fredsförhandlingar pågår sprids ofta bilden av ständiga ryska bakslag och en desperat Putin. Fjodor Lukjanov gör varje höst en lång intervju med den ryske presidenten och beskrivs i västliga medier som ”nära Kreml”. Numera står han också på EU:s sanktionslista. Analysen från hans ryska perspektiv skiljer sig förstås från det vi oftast får höra här. Hur beskriver den ryske statsvetaren Rysslands mål med det krig som kostat länderna så mycket och vad menar han är nyckeln till ett slut på det?

I skuggan av fortsatta förhandlingar om fred i Ukraina har flera protester blossat upp i Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den senaste tiden har det kommit rapporter om sällsynta missnöjesyttringar i Ryssland. Invånare i Kurskregionen har blivit av min den statliga ersättningen för hem som har förstörts i kriget och småföretagare är rädda att en planerad momshöjning kan bli dödsstöten för deras affärsverksamheter.I Rysslands grannland Georgien är protesterna desto större. Där har dagliga demonstrationer mot landets ledning hållits i över ett år. Vart är Georgien på väg och hur ser kopplingarna till Rysslands krig mot Ukraina ut?Hör Fredrik Wadström, Sveriges radios Rysslandskorrespondent, och tidigare Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Han började som prydlig tyckare i fluga, blev störst i sin del av tv-världen, men flög för högt. Nu är han politisk predikant med ifrågasatt sällskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I början av 2020-talet var Tucker Carlson programledaren som lockade flest tittare på amerikansk kabel-tv.Hans talkshow ”Tucker Carlson tonight” på Fox News blev agendasättande för stora delar av det konservativa USA. Men i takt med att programmet växte i popularitet blev också åsikterna som Carlson dryftade i rutan allt mer kontroversiella. När samtalsämnen som tidigare inte ansetts som rumsrena i mainstream-tv fick mer och mer utrymme började annonsörerna lämna programmet. Men publiken stannade kvar, och växte.Med en årslön på 20 miljoner dollar, och en direktlinje till Donald Trump, var Tucker Carlson Fox News överlägset största profil. Sedan blev han av med jobbet.Det här är berättelsen om en tyckare som, enligt egen utsago, radikaliserats – och om hur en hel politisk rörelse har gått i parallella fotspår.Från sin uppväxt i privatskolor på den amerikanska östkusten, till omdiskuterade möten med Rysslands president Vladimir Putin, Irans president Masoud Pezeshkian, och den högerextremistiske influencern Nick Fuentes – Tucker Carlson har lärt sig att formulera och förpacka sin världssyn på ett slipat och medryckande sätt.Nu när han är chef över sin egen plattform, utan någon som kan säga åt honom vad han ska göra, uppstår det plötsligt sprickor i den tidigare så enade MAGA-rörelsen i USA.I programmet medverkar USA-poddens programledare Sara Stenholm, kommunikationskonsulten och USA-experten Andreas Utterström, den tidigare Fox News-juristen Christopher Silvestri, och den tidigare Fox News-producenten Maria Karlsson.Klippen i programmet är hämtade från Fox News, Tucker Carlson Network, X, CBS, MSNBC, CNN, Bloomberg News.

Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet och docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet. Andreas Ericson intervjuar honom om hans bok “Historiens återkomst” som sätter vår tids utmaningar i historiskt perspektiv.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Timme 1Frågetecknen är fortsatt många när det gäller förhandlingarna om en plan för fred i Ukraina, snart fyra år efter Rysslands fullskaliga invasion av landet. Men vad krävs för att fredssamtalen ska lyckas och vad innebär fred egentligen? Martin Hårdstedt Professor i historia vid Umeå universitet, berättar vad vi kan lära oss av historien.I fredags var det ettårsdagen för de dagliga gatuprotester som pågått i landet sedan den georgiska regeringen i november förra året meddelade att landet pausar sitt reformarbete med sikte på ett framtida EU-medlemskap. Vår korrespondent Fredrik Wadström har pratat med demonstranterna.Återigen har ett av Sveriges absolut mest omtalade rättsfall fått stor uppmärksamhet. Det handlar om mordet och mordförsöket i den kristna församlingen i Knutby för snart 22 år sedan. Vad är det som gör att vissa mordberättelser aldrig slutar berättas? Och varför tycks vi älska historier om möjligen oskyldigt dömda? Emmy Atterving-Blomgren, doktorand i historia vid Stockholms universitet och programledare för podden Brottshistora, reder utRunt 250 venezuelaner utvisades i våras från USA till ett högsäkerhetsfängelse i El Salvador. Nu har en av dem bestämt sig för att stämma den amerikanska staten. Vår Latinamerikakorrespondent har träffat honom.Krönika Lotta LundbergPanelen med Göran Greider, Dalademokraten, fristående socialdemokratisk, Tove Lifvendahl, Svenska Dagbladet, obunden moderat och Henrik Jalalian, Dagens Etc, oberoende rödgrön.I timme 2Allt fler söker kärleken hos en AI-partner, en del vill till och med gifta sig med sin AI-app. Och idag fyller ChatGPT tre år. Hur styr företaget sin chattbots relation till oss människor? Och kan man bli kär på riktigt i sin AI. Reportage och samtal.Det blir satir med RadioskuggaHör om svenska vapenvägrare från förr. Det kan bli nystart för vapenfri tjänst i Sverige igen.Möt ekonomipristagaren som snart tar emot Nobelmedaljen ur kungens hand.Kåseri av Augustin ErbaProgramledare: Cecilia KhavarProducent: Hansjörg KisselTekniker: Lisa Nilsson

Konflikt om en amerikansk fredsplan som ser ut som en rysk önskelista. Samtidigt pressas Zelenskyj av en korruptionsskandal på hemmaplan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Finns det en baktanke med att den rysk-amerikanska planen kommer just nu? Följ med bakom rökridåerna i de senaste förhandlingarna för att få ett slut på Rysslands krig mot Ukraina. Medverkande: Boris Bondarev, rysk diplomat som hoppade av efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, Tetyana Nikolayenko, granskande journalist som avslöjat flera korruptionsskandaler i Ukraina, Arsenij, student i Kiev, Ulrik Åshuvud, generalsekreterare för Transparency International i Sverige, Nastya Krymova och hennes dotter Maritjka som anpassat sin lägenhet i Kiev efter de ständiga strömavbrotten till följd av ryska bombningar. Programledare: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sverigesradio.seReportrar: Lubna El-Shanti, Sveriges radios Ukrainakorrespondent, Andreas Liljeheden, Sveriges radios Brysselkorrespondent, Kajsa BoglindProducent: Johanna Melénjohanna.melen@sverigesradio.seTekniker: Rasmus Håkans

Det nya amerikanska förslaget för ett slut på Rysslands krig mot Ukraina väckte bestörtning när det läckte ut förra veckan. Vad innebär det konkret och vad händer nu? Andreas Ericson diskuterar med Olof Ehrenkrona och Jan Hallenberg, professor emeritus vid Försvarshögskolan.

Samtidigt som Ryssland fortsätter sitt anfallskrig i Ukraina ökar de nu också trycket på Nato. I norra ishavet, norr om Sverige, har de nyligen sjösatt en ny atomdriven ubåtstyp, tänkt att bland annat kunna slå ut Natos försörjningslinjer mellan Nordamerika och Europa. Hur svarar Nato på det ökande ryska ubåtshotet? Och vad händer med Sveriges nya ubåtar, som både blivit kraftigt försenade och dragit iväg i pris? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Love Isakson Svensén. Klipp från: DW News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

I helgen som gick blev Johan Larsson avtackad efter sin tid i Elfsborg. Högerbacken och lagkapten fick sitt genombrott i klubben och har efter en tid i Danmark och Frankrike avslutat karriären med ett gäng säsonger på Borås Arena. När jag poddintervjuade Johan Larsson våren 2022 talade han om att försöka ta det där utlovade SM-guldet, om att axla rollen som veteran för att få unga talanger att lära sig, om att vilja köra på i Elfsborg, om förhoppningen att klubben skulle tar hem fler gamla spelare och om den fartfyllda fotbollen man ville spela.Dessutom berättade Larsson om känslan att se Sverige spela VM-playoff med en mittback till höger, om att landslagets ledning sagt att han finns i tankarna, om hur Petter Wettergren fick honom att bli högerback, om smärtan att tänka tillbaka på när Bröndby tappade ligaguldet, om den tunga perioden i Frankrike när han var på botten i karriären och om den jobbiga känslan att som basketintresserad se vännen Jonas Jerebko skriva på för ryska CSKA Moskva trots Rysslands invasion av Ukraina. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den ryska tsaren Peter den store (1672-1725) moderniserade Ryssland och gjorde ett kaotisk och inåtblickande land till en stormakt som sträckte sig från Östersjön till Svarta havet. Han umgicks hellre med västerlänningar och arrangerade orgastiska fester där regeringsmedlemmar inte fick utebli än ägnades sig åt ålderdomliga mystiska hovritualer.Peter den store, Peter I, föddes i ett land där livegenskapen infördes av hans far 1649. Som tioåring tvingades han se sin morbror slaktas av trupper i Kreml. Maktkampen om tronen gjorde att han växte upp utanför Moskva på slottet Preobrazjneskole där han skapade en låtsasarmé med vänner och tjänare.Han blev en ovanligt lång man på över två meter, med outtröttlig energi för praktiska göromål, men mindre intresse för boklig bildning. Han gjorde dock långa bildningsresor för att exempelvis lära sig skeppsbyggarkonst i Holland.Han gifte sig med tvätterskan Marta Elena Skowronska, som tog över makten efter hans död som Katarina I.Peter den store moderniserade Ryssland uppifrån och besegrade stormakten Sverige. Allt under ett hejdlöst supande. Hans egna traditionella undersåtar trodde han var antikrist.I podden Historia Nu avsnitt 31 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristian Gerner är professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Rysslands historia.Porträtt av Peter I av Godfrey Kneller (1698). Målningen föreställer den ryske tsaren Peter den store och skänktes av honom till Englands kung Vilhelm III under hans besök i London. Källa: Godfrey Kneller – Royal Collection Trust. Licens: Public domain (offentlig ägo).Porträttet målades under Peter den stores "stora sändebud", en diplomatisk resa till Västeuropa 1697–98. Hans intresse för engelsk och nederländsk skeppsbyggnad var starkt, då han nyligen påbörjat skapandet av en rysk flotta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Upphovsmannen bakom EU:s plan berättar. S och MP: Trumps Gazaplan är ohållbar. Benjamin Dousa försvarar Somalia-avtal. Flashback-vd frias i yttrandefrihetsmål. Och många kamphundsägare är dömda för brott. Programledare: Magnus Thorén.