Podcasts about rysslands

S-kongressen är igång och många hoppas på en tydlig gir. Rysslands beroende av rustningsindustrin kan hämma fredsviljan. Nya uppgifter i utredningen som lett till att Rouzbeh Parsi lämnar Utrikespolitiska institutet. Och Kvartals reportage om dramatikern Stina Oscarssons stoppade pjäser väcker reaktioner. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

Vita husets konto på X skriver att man nått ett handelsavtal med Kina.Det lyser grönt på de flesta håll i Asien. Senare i veckan väntas Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj träffa Rysslands president Vladimir Putin. De amerikanska terminerna pekar upp, likså väntas en positiv start även i Europa.

Den globala ekonomin är i gungning. EU har halkat efter USA och Kina i konkurrenskraft. Samtidigt för USA en aggressiv och protektionistisk handelspolitik. Rysslands anfallskrig mot Ukraina medför dessutom högre energipriser och behov av att finansiera upprustning av försvaret i europeiska länder. Medverkande Johan Brenner, General Partner, Creandum Anna Hammer, kapitalförvaltningschef, Andra AP-fonden Fredrik Sjöholm, professor i nationalekonomi och vd vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Patrik Tigerschiöld, styrelseordförande i Bure, Mycronic, Yubico, Cavotec och SNS Niklas Wykman (M), finansmarknadsminister Seminariet modereras av Mikael Witterblad, forskningschef på SNS.

Vapenvila i tre dagar - det är Rysslands president Vladimir Putins senaste förslag. Men beskedet har inte tagits emot väl av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj som vill ha vapenvila omgående. Sedan Donald Trump tog över som president i USA har han försökt få till förhandlingar mellan Putin och Zelenskyj, utan direkta framgångar. Nu verkar det som att även Trump tröttnat på det spel som han anser att Putin spelar. Vad skulle en tre dagar lång vapenvila innebära? Vad händer om Trump tröttnar på att fredsförhandla och skulle Ryssland vara redo att sluta kriga? Gäst: Joakim Paasikivi, senior rådgivare på Mannheimer och Swartling. Programledare/producent: Jenny Ågren. Klipp från: Sky News Australia. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:En kort film från Gaza har under veckan fått många att stanna till och förskräckas framför telefon- och datorskärmar över hela världen. Det är ett fruktansvärt ögonblick, efter ett israeliskt flyganfall, där den skadade, gråtande pojken Ali vädjar om hjälp. Bara några meter från honom ligger en död manskropp och på taket intill ligger en död flicka i delar. Hör Ekots intervju med Ali – och Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén om hur pojken har blivit en symbol för barns lidande i Gaza.Påven är död – och en ny ska väljas i konklaven. På vilket sätt försöker politiken lägga sig i hans efterträdare? Om det resonerar Cecilia Blomberg, Sveriges Radios korrespondent på plats i Rom och Ulla Gudmundsson, tidigare ambassadör i Vatikanen.Rysslands president Vladimir Putin har skänkt en tavla till USA:s president Donald Trump – föreställandes den senare med blod i ansiktet efter attacken under ett kampanjmöte förra sommaren. Bakom honom New York och en stor amerikansk flagga – och Trump sträcker ena näven i luften. Johanna Melén har intervjuat konstnären Nikas Safronov.Våras det extra mycket för kärlek – just om våren? Godmorgon världens reporter Klara von Gegerfelt jagar kärleken på stan. Och i litteraturen.Krönika av Ulrika Knutson.Panelen med Martin Tunström, Barometern, Susanna Kierkegaard, Aftonbladet och Karina Cubilla, Arbetet.I andra timmen:USA:s president Donald Trump angriper landets universitet, rättsväsendet, oppositionella och medier. Är USA längre en demokrati? Dag Blanck, professor i Nordamerika studier vid Uppsala Universitet och Michael Wahmam, docent i Statsvetenskap vid Michigan State university.På Madagaskar är närmare 40 procent av barnen under fem år kroniskt undernärda. Det är ett av världens fattigaste länder, men på hela den afrikanska kontinenten ökar förekomsten av hunger. I världen idag finns fler än 700 miljoner undernärda människor, vilket är runt 9 procent av världens befolkning. Reportage av Sara Heyman.Satiren kommer tillbaka till Godmorgon världen. Vad kan vi vänta oss? Hör Fritte Fritzon, en av skaparna bakom ”Radioskugga” som har premiär den 4 maj.Med bara dagar kvar till Valborgsmässoafton övas det friskt på körsång runt om i landet, som ska hälsa våren välkommen. Och enligt traditionen är det främst manskörer som har detta uppdrag. Men hur går det egentligen för manskörerna? Reportage av Tomas Hedman.Jonas Gardells film Pensionat Oscar sätts upp på Stadsteatern. Intervju med regissören Jakob Höglund om verkets betydelse för att komma ut som homosexuell – och hur fenomenet har förändrats under de 30 åren som har gått sedan Pensionat Oscar hade premiär.Kåseri av Augustin Erba.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz

Med anledning av Stina Oscarsons tragiska bortgång publicerar jag på nytt den intervju jag gjorde med henne i slutet av februari 2022, precis innan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.Stina Oscarson var teaterregissör, dramatiker och författare – men kanske främst känd som en envis och självständig samhällsdebattör. Jag såg henne länge som en motpol i debatten, men kom med tiden att allt oftare uppskatta hennes perspektiv. Inte för att vi alltid höll med varandra. Vi gjorde exempelvis helt olika analyser av situationen med Ryssland, där hennes syn på hur fred uppnås var diametralt annorlunda än mitt. Men just därför, inte trots det, var hennes tankar alltid värda att lyssna på. Man behöver höra varför man har fel – inte på ett fientligt sätt kanske, men ärligt menat – även när man är övertygad om att man har rätt. Den sortens samtal är dock ovanliga, men detta var ett av dem, tycker jag.Stina Oscarson var en unik röst. Jag uppfattade aldrig att hon var konträr för sakens skull, eller för att hon tyckte det var roligt att provocera. Om hon någon gång befann sig i opposition var det för att hon följde sitt eget samvete. Hon spelade inte i något lag, men hon var inte heller en individualist som struntade i andra. Hennes lag var mänskligheten. Hon var, utan överdrift, en av de mest mänskliga personer jag träffat. Vi är fattigare utan henne.I dagens avsnitt pratar jag med Stina Oscarson som är teaterregissör, dramatiker och författare. Men hon är även en flitig samhällsdebattör, och det är kanske i den rollen flest känner till henne. Vi spelade in det här innan Ryssland inlett sin invasion av Ukraina, vilket är anledningen till att vi inte pratar mer om det.För mig personligen har Stina Oscarson gått från att vara en av dem som ofta hamnat på motsatt sida från mig i samhällsdebatten, till att jag allt oftare nickar instämmande när jag läser och lyssnar på henne. Det har att göra med att debatten inte är statisk, men också om att hon har ändrat sig i vissa frågor. Och att jag har ändrat mig också. Vi sprang på varandra på en kulturfest SvD hade för sina frilansar, min första gång på en sådan fest, och sedan var hon moderator för en intensiv debatt om migration som jag deltog i. Men detta är första gången jag har haft möjligheten att få prata med henne på tu man hand en längre stund. Jag hoppas att ni tycker att det är lika givande som jag tyckte.Hon är just nu aktuell med boken “Det perfekta plåstret” (Mondial) som jag verkligen kan rekommendera. Vi pratar om den, men också om hennes uppmärksammade intervju med vår socialdemokratiska kulturminister Jeanette Gustafsdotter. Och om vad som egentligen hände efter att en medlem i Nordisk ungdom deltagit i en debatt om demokrati som Stina var moderator för. Rak höger med Ivar Arpi förlitar sig helt på bidrag från läsare och lyssnare. Man kan bli gratisprenumerant eller betalande prenumerant. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Om internetmemers roll som både sociala och kulturella fenomen, och deras användning i kommunikation och krig. Memer sprids snabbt och använder humor eller sarkasm för att påverka, underhålla och ibland sprida både propaganda och felaktiga budskap. Forskare som Sofia Olsson och Per-Erik Nilsson diskuterar specifikt hur memer använts i Rysslands krig mot Ukraina, och hur humor kan vara ett effektivt verktyg för att snabbt förmedla budskap.

Kriget i Ukraina fortsätter med oförminskad styrka, samtidigt som det pågår så kallade fredsförhandlingar. Vilka är högt oklara vad de egentligen kan leda till för både Ukraina och resten av världen, på både kort och lång sikt. Samtidigt, i allt det här, är det viktigt att förstå vad Ryssland är för land, hur situationen är där och hur människor där resonerar. Det eftersom Rysslands agerande får en sån enorm påverkan på oss här i Sverige och i resten av Europa. I det här avsnittet medverkar därför Stefan Ingvarsson, från Utrikespolitiska institutet, och pratar om Ryssland, om situationen i de ockuperade områdena i Ukraina, samt om hotet mot oss i väst.Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

Europas demokratier står inför en ny verklighet. Rysslands krig i Ukraina och Donald Trumps alltmer Kreml-vänliga linje skapar inte bara ekonomisk osäkerhet – de öppnar också dörren för en växande ytterhöger med ökat inflytande.  Vad står på spel för näringslivet när demokratin utmanas? Har företagen något att vinna på att ta ställning mot auktoritära krafter? Vad riskerar de om de är passiva? Och hur kan ledare i styrelserum och affärsvärlden bidra till att försvara demokratin? Paneldeltagare: Annie Lööf, strategisk rådgivare och fd. partiledare för Centerpartiet, Anna Ryott, chief impact officer på EY, Amanda Lundeteg, VD för stiftelsen Allbright och Expos vd Daniel Poohl. Samtalet spelades in på Expo Salong den 24 mars 2025 i Stockholm. Programledare: Erik Glaad --- Läs mer: Studio Expo: Trumps mega-Maga comback (2025): https://expo.se/podcasts/trumps-mega-maga-comeback/  Niclas Nilsson: Nya internationella allianser splittrar den svenska ytterhögern (2025): https://expo.se/kommentar/nya-internationella-allianser-splittrar-den-svenska-ytterhogern/  Studio Expo: Trump på kollisionskurs med demokratin (2025): https://expo.se/podcasts/trump-pa-kollisionskurs-med-demokratin/  Kaos är granne med Trump (Martin Gelin, 2024): https://expo.se/fordjupning/kaos-ar-granne-med-trump/  Expo Salong: Desinformation, konspirationsteorier och fake news (2024): https://expo.se/podcasts/livepodd-desinformation-konspirationsteorier-och-fake-news/  SD och kampen om medierna (Magnus Bergman, 2022): https://expo.se/fordjupning/sd-och-kampen-om-medierna/    Expo behöver ditt stöd Bli poddvän här: https://expo.se/stod-expo/bli-poddvan/ Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande.

Trots att Ryssland upplever sig ha medgång i kriget, saktar framryckningen vid fronten in. Samtidigt tillfångatas kinesiska soldater av Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukrainas grannland skickar upp stridsflygplan som svar på helgens omfattande attacker. En ny rapport att Rysslands framsteg vid fronten minskat sedan i höstas. Samtidigt justerar Ryssland sin taktik i kriget.Hör Lubna El Shanti, direkt från Ukrainas huvudstad Kiev, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent. Johanna Melén, radions tidigare Moskvakorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

8 april. Det är ett krig som redan pågår och som utkämpas med propaganda, sabotage och infiltration. Patrik Oksanen beskriver i sin nya bok “Rysslands hemliga krig mot Sverige” hur vapnen och fronterna ser ut, och vad som behöver göras för att försvara oss. Andreas Ericson intervjuar honom.

Chefen för Försvarets materielverk om hur de ska hinna rusta upp svenskt försvar i tid, om försenade ubåtar och om beroendet av amerikanska vapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Försvarets materielverks uppdrag är att rusta upp det svenska försvaret så att Sverige ska kunna försvara sitt territorium och fungera som Nato-allierad – och att leverera militärt stöd till Ukraina. Göran Mårtensson har varit generaldirektör sedan 2016. Under den perioden har anslagen till Försvarsmakten och FMV ökat år för år, särskilt efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Mellan 2021 och 2024 tredubblade FMV sina beställningar, från 18 till 68 miljarder kronor.Men samtidigt som beställningarna ökat så har andelen materiel som levereras enligt plan minskat. 2022 låg leveransindex på 97 procent, förra året 73 procent, enligt FMV:s årsredovisning, något som Officersutbildningen rapporterat om.Göran Mårtensson säger att den främsta orsaken till förseningarna är att försvarsindustrins produktionskapacitet är för låg. Ett sätt att få industrin att våga skala upp produktionen snabbare än de redan gör är att staten går in med olika former av ekonomiskt stöd. ”Exempelvis, om det inte är tillräckligt med att lägga större och längre beställningar så kan det ju vara att ge garantier för en viss produktion under en viss tid. Det kan ju också vara att gå in och göra investeringar i maskiner i tillverkningsindustrin. Och det kan ju också vara statligt ägande. Men det är som jag sa, det är ju en politisk fråga att ta ställning till.”, säger Göran Mårtensson.Andra länder i Europa har större åtaganden i försvarsindustrin genom exempelvis direkt statligt ägande, påpekar FMV i sitt senaste budgetunderlaget till regeringen. Fyra brigader till 2030Enligt det senaste försvarsbeslutet ska Sverige ha fyra brigader till 2030. Frågan är om allt materiel kommer hinna vara på plats på bara fem år.”Jag bedömer att den organisationsbestämmande materielen kommer att vara på plats för de fyra brigaderna.”, säger Göran Mårtensson.Enligt uppgifter till Ekots lördagsintervju kommer det bland annat att vara svårt att hinna få fram ledningssystem till brigaden i Skåne.”Det finns ju en plan nu på hela ledningssystemet, implementering, och den pågår ju redan nu. Sen finns det ju alltid, det kan uppstå störningar i leveranser, och det får man ju hantera under resans gång. Men det är inte så att de kommer att stå utan ledningssystem. De har ju redan ledningssystem idag, utan det vi gör nu är ju byta ut och förbättra det.”, säger Göran Mårtensson.Beroende av amerikanska vapenEuropa och Sverige är idag starkt sammanflätade med amerikansk försvarsindustri, runt hälften av alla komponenter i ett JAS-plan kommer från USA. Nyligen aviserade EU-kommissionen ett EU-länderna bör köpa mer försvarsmateriel inom unionen och öka vår autonomi på området.Donald Trumps närmande till Ryssland har skapat osäkerhet om USA:s säkerhetspolitiska inriktning och väckt oro kring Sveriges beroende av amerikanska vapen. Göran Mårtensson säger att samarbetet än så länge fungerar väl.”Vi har med USA historisk och lång tid tillbaka ett väldigt gott samarbete. Och de har försett Sverige med teknologi och teknik under hela kalla kriget och även fram till idag. Och de relationerna vi har haft har varit mycket bra. Och de har levererat, även under förra Trump-administrationen, så hade vi inga störningar kopplat till de avtalen som vi har. Och man ska också komma ihåg att det här är ju ett ömsesidigt åtagande. De köper ju också försvarsmateriel från Sverige. Det har fungerat mycket bra så här långt och jag hoppas att det ska göra det framgent också.”Men det är ingenting som ni förändrar i er relation till USA och era utbyten?”Vi har inte gjort det så här långt. Och sen då får ju framtiden utvisa om det skulle utvecklas på ett annat sätt. Då får vi ta ställning till det då. Men relationerna som vi har med USA när det gäller materielsamarbetena har fungerat mycket bra. Och de har levererat.”, säger Göran Mårtensson.Gäst: Göran Mårtensson, generaldirektör Försvarets materielverk, FMV Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Claes Aronsson, programledare för SR-podden GränsTeknik: Maria StillbergProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 4 april kl 10.

Hemvärnet har kallats gubbdagis men faktum är att de 23 000 frivilliga soldaterna spelar en allt större roll i skyddet av Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När man hör ordet Hemvärnet kanske ens tankar går till den klassiska filmen Repmånaden. Gubbar som hellre går på krogen än att övar strid.– Jag tror många har den här gamla bilden av Hemvärnet, att vi går omkring med grå uniformer och sliten utrustning, men det är precis tvärtom. Vi har toppmodern utrustning, säger Lars-Gunnar Lundström, ställföreträdande chef i gränsjägarbataljonen i Norrbotten. Det kanske inte är så konstigt att Hemvärnets status och utrustning uppdaterats. För Hemvärnets roll i skyddet av landet har fått en ny och större betydelse i och med Nato-inträdet. För nu kanske en stor del av de svenska förbanden behövs utomlands.– För att nu så bedömer vi att striderna kanske inte kommer att vara på svenskt territorium, utan det är ju mer österut, kanske Finland eller i de baltiska länderna, och då får vi såklart ett mycket större ansvar för territoriet hemma, säger Rikshemvärnschef Laura Swaan Wrede.Att försvaret av Sverige inte längre upphör vid riksgränsen har gjort att Hemvärnet ändrat sitt tankesätt på många olika sätt. Ett tydligt exempel är hur man nu måste omvärdera broförbindelserna över Torneälven som kommer vara viktiga för logistiken österut.– Våran tidigare uppgift med de här broarna var ju att bevaka dem och vara beredd att förstöra dem. Nu ska vi alltså hålla de här broarna till vilket pris som helst, säger Lars-Gunnar Lundström.Hemvärnet viktiga i börjanHemvärnet består till stor del av frivilliga soldater som skrivit kontrakt med försvarsmakten om att få ersättning för att öva fyra till åtta dagar per år. Om det blir krig eller krig måste dock de som gått med i Hemvärnet ställa upp - då gäller plikten.Förutom att hjälpa till vid kriser som skogsbränder är uppgiften att snabbt kunna bevaka och skydda, i strid eller på annat sätt, förutbestämda platser i ens närområde. På den punkten skiljer sig Hemvärnet från det som kallas fältarmén.– Armén rör sig över stora områden. Hemvärnet är mer lokalt och löser uppgifter där det behövs på plats, säger Johan Granholm, lärare vid Försvarshögskolan och även instruktör inom Hemvärnet.Hemvärnet har inte lika tunga vapensystem som armén och det är inte tänkt att de ska lösa lika kvalificerade uppgifter. Styrkan ligger inte i eldkraft utan i att de kan vara på plats snabbt och utföra sitt jobb.– För min del så börjar leda vår bataljon inom en timme och inom 24 timmar så ska hela vår bataljon vara ute på plats för att kunna utföra tilldelade uppgifter. Och det här ska vi ha kraft att lösa den här uppgiften i 90 dagar inledningsvis, säger Lundström.Betydelsen av att snabbt kunna vara på plats blev tydlig vid Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24:e februari 2022. En viktig nyckel i den ryska planen var att ta flygplatsen i Hostomel utanför Kiev för att snabbt kunna flyga in mängder med soldater och stridsfordon i Ukraina, men drygt 200 ukrainska soldater bjöd på hårt motstånd och grusade den ryska planen.– Det var hemvärnet i Ukraina som stoppade framryckning mot Hostomel vilket gav armén tid att tillföra andra förband som slutligen var de som kunde stoppa den stora framryckningen mot Kiev. Det var hemvärnet som stod först och stoppade de första kolonnerna, säger Johan Granholm.Text: Kalle Glas, GränsLjudklipp från: SR, YoutubeMedverkande:Laura Swaan Wrede, RikshemvärnschefLars-Gunnar Lundström, ställföreträdande chef för gränsjägarbataljonen i Norrbotten. Johan Granholm lärare vid Försvarshögskolan och instruktör inom Hemvärnet.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare & Producent

Donald Trump har bara varit USA:s 47:e president i dryga två månader, men det händer saker hela tiden kring honom. Det senaste utspelet är att han kan tänka sig att sitta en tredje mandatperiod som president. Samtidigt fortsätter hetsen från USA att ta över Grönland. Donald Trump verkar också ha tappat tålamodet med Rysslands president Vladimir Putin. Som sagt, det händer en hel del kring Donald Trump och vi ska försöka reda ut både det ena och andra i det här avsnittet. Kan han sitta en tredje mandatperiod? Hur långt är han villig att gå för att ta över Grönland och hur är relationen med Vladimir Putin nu? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: ABC News, CBS, DW News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Historien om Rysslands framgångsrikaste musikexport någonsin är också en berättelse om ett Ryssland som kunde ha blivit något helt annat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regnet vräker ner från den mörka himlen. Under rader av svarta paraplyer står en anonym, grå folkmassa. Apatiskt stirrar de in genom ett högt, taggtrådsbeklätt stängsel. På andra sidan står två genomblöta tonårstjejer, klädda i skoluniform. Slipsarna är prydligt knutna, men de vita skjortorna har blivit genomskinliga och de rutiga kjolarna är väldigt korta. När regissören ropar action lutar sig den mörkhåriga tjejen fram och kysser sin rödhåriga vän. Det är höst i Moskva år 2000 och 15-åringarna framför kameran har precis skapat historia.Medverkande: Charlotte Nordin Sundberg och Fredrik WadströmProgrammet är gjort och programlett av Joanna Korbutiak i mars 2025Producent Robin JonssonExekutiv producent Lars TruedsonSlutmix Fredrik NilssonP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaLjudklippen i programmet kommer från dokumentärfilmerna Anatomy of t.A.T.u (2003), New Century Ego Interview (TVS, 2002) och t.A.T.u. v Podnebesnoy (STS, 2004). En intervjuspecial gjord av den ryska mediepersonligheten Ksenia Sobtjak (2021), intervjuer hos ryska MTV (2001), Jimmy Kimmel live! (ABC, 2003), The Frank Skinner Show (BBC, 2005) och det ukrainska tv-programmet Lögndetektorn (2014). Samt Neposedys konsert (ryska kanal 1, 1998), Vladimir Putins nyårstal (1999), filmen Fucking Åmål (1998) och Eurovision Song Contest (BBC, 2003 och 2009).

Chefen för Must, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Thomas Nilsson, om det militära hotet mot Sverige, om Natos artikel 5 och om att dela underrättelser med USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA:s president Donald Trump har skapat stor osäkerhet bland sina allierade i Nato genom att börja samtala först med Putin och sedan med Zelenskyj om fred i Ukraina, genom att rösta med Ryssland i FN och genom att säga att USA inte kommer att försvara allierade som lägger för lite pengar på försvaret.Musts senaste årsöversikt om Sveriges säkerhetsläge presenterades i februari men skrevs innan Donald Trump svors in som president och överbefälhavare i USA. Där ingår därför inte de förändringar av säkerhetsläget som den nya amerikanska administrationen skapat.Den danska underrättelsetjänsten offentliggjorde nyligen en uppdaterad analys av hotet från Ryssland där de värderar hur Ryssland kan agera om kriget i Ukraina tar slut och om Ryssland tror att USA inte kommer att försvara sina allierade i Europa enligt Natos artikel 5, dvs principen om en för alla, alla för en.Slutsatsen i den danska rapporten är att Ryssland skulle vara redo att attackera ett Östersjöland om två år och redo att starta ett storskaligt krig i Europa om fem år. Musts chef Thomas Nilsson säger att en potentiell storskalig invasion ligger minst fem år bort, men att Ryssland skulle kunna anfalla tidigare än så, om de har militär förmåga och intention och om det råder osäkerhet om ifall Natos artikel 5 gäller.”Det finns olika bedömningar, det är svårt att lägga en precis tidsplan. Men jag skulle säga att om två till fem år, om man har viljan, intentionen, skulle kunna ställa till med en hel del elände.”, säger Thomas Nilsson.Vad är det eländet? Vad är ditt scenario, vad är det det du ser framför dig?”På två till fem år så är det kanske svårt att se den här gamla traditionella bilden som kanske många av oss har på näthinnan, en fullständig militär invasion, storskaligt krig, ungefär som vi har sett i Ukraina. Det kanske man inte har. Men man skulle kunna utmana vissa delar, mindre territoriella delar. Man skulle kunna rikta anfall mot kritiska samhällsfunktioner. Påverka länders funktionalitet. Och det i slutändan om inte Natos kollektiva försvarstanke artikel 5 fungerar. Då faller ju lite hela den säkerhetsordning som vi har i och med att Nato är i Europa.Och då skulle det kunna vara attacker riktade direkt mot Sverige också? Och svensk territorium? ”Ja, det räcker som jag brukar säga att ta fram och titta på kartan så ser man ju hur området ser ut. Vi har Östersjöområdet, vi har Sverige och Finland. Vi har ryska resurser i Sankt Petersburgs-området, i Kaliningrad. Så det är ju klart att det kan vi inte utesluta. Vi ligger ju i det ryska närområdet.”Och var är man mest orolig i Sverige att ett sådant angrepp skulle kunna inträffa? Är det på Gotland? ”Vi har ju en försvarsplanering, en operativ planering som vi nu harmoniserar fullt ut med Natos planering, för sitt kollektiv att försvara, att kunna försvara Natos territorium. Och det finns ju en del områden som vi har lyft innan som naturligtvis är strategiska. Gotland som du själv nämner är ett sådant, men det finns även Nordkalotten. Det finns Västkusten, Göteborgs betydelse. Vi har Östersjöinloppen, men det finns flera delar som skulle kunna vara intressant om man funderar på ett sådant företag.”, säger Thomas Nilsson.Litar på artikel 5Thomas Nilsson säger att det inte finns några tecken på att Natos artikel 5 inte skulle gälla, trots att Donald Trump flera gånger pratat om att inte försvara allierade.”Nej, artikel 5 gäller i högsta grad. Det finns ju inga tecken, någonting, inte som jag har uppfattat, att man ifrågasätter artikel 5. Det är ju en av grundbultarna i Nato och Natos kollektiva försvarstanke. Så den gäller i högsta grad. Men tanken är ju att den kan naturligtvis tänkas utmanas av Ryssland om man tycker att väst är försvagat, splittrat, inte har uppnått den försvarsförmågan som är berättigad. Då är det ju klart att i Rysslands strategiska konflikt så skulle man naturligtvis kunna överväga den tanken. Men det är ju det som vi nu gör allt för att man inte ska komma fram till att man ska testa artikel 5.”, säger Thomas Nilsson.Thomas Nilsson har varit chef för Must sedan 1 maj 2023.Gäst: Thomas Nilsson, chef för Must, militära underrättelse- och säkerhetstjänstenProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Mats ErikssonProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 21 mars kl 10.10.

21 mars. Ledarredaktionen sammanfattar veckan. Hur stor ideologisk samsyn finns mellan USA:s och Rysslands ledning? Hur ska man tänka kring de höga matpriserna? Och vad händer i Turkiet? Mattias Svensson, Paulina Neuding och Tove Lifvendahl står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna.

USA:s och Rysslands presidenter har pratat i telefon med varandra. Nu har astronauterna landat på jorden igen efter nio månader i rymden. Rörelseglädje förändrade Martins liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

USA:s och Rysslands presidenter har pratat i telefon med varandra. Nu har astronauterna landat på jorden igen efter nio månader i rymden. Rörelseglädje förändrade Martins liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sprängningen av Kachovkadammen är det enskilt tydligaste exemplet, men stora delar av Ukraina är förstört av giftiga kemikalier och mineraler i krigets spår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Vetenskapsradion träffar Klotets Marie-Louise Kristola Margot Wallström, före detta utrikesminister, miljökommissionär och under de senaste åren medordförande i en grupp som tittat på krigets miljöskador i Ukraina. Rysslands krig mot Ukraina har påverkat miljön och klimatet där för lång tid framöver. Margot Wallström lyfter fram lärdomar och förslag på hur vi kan titta framåt, hur vi måste fortsätta värna demokratin och arbeta för ett inkluderande samhälle. Reporter: Marie-Louise Kristolamarie-louise.kristola@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Tusentals miljarder sätts i rullning när Europa ska försvara sig utan USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU är inte känt för att agerat snabbt och enat, men det är just vad som händer nu. Nyligen beslutade kommissionen att EU ska satsa ofattbara 9 000 miljarder kronor på militär upprustning.– Man måste lite trolla med knäna för att få fram pengar, säger Katarina Engberg, senior rådgivare på Svenska institutet för Europapolitiska studier. Det stora trolleritricket, som skapar 80 procent av alla pengar i den här historiska satsningen, är att EU:s budgetregler slängs ut genom fönstret. Nu är det fritt fram för länder att låna och gå med budgetunderskott - så länge pengarna används till försvaret. Och flera stora länder som Frankrike och Tyskland bedöms lägga 3.5 procent av BNP på försvaret i slutet av det här året. Klart över Natos nuvarande krav på 2 procent.– Det sägs lite på skämt att i Volkswagenfabrikerna i Tyskland, där man nu har problem med försäljningen, kanske man kommer producera stridsvagnar istället, säger Engberg.EU agerar i chockDet som skakat om EU är insikten att USA allt mer ser ut som ett land vars intresse inte längre är Europas säkerhet, men redan för 25 år sen började USA flytta säkerhetspolitiskt fokus från Europa till Kina.– Det där har vi vetat så vi borde ha ställt om tidigare men det är ju inte EU:s fel i första hand utan det är ju den stämning som varit rådande i Europa, säger Engberg.EU är vad medlemsländerna gör det till. Det räcker att kolla på hur Sverige förhållit sig till hoten i sin omgivning dom senaste 20 åren för att förstå varför EU inte agerat mycket tidigare och rustat upp. – På det övergripande planet har vi massa saker som vi hoppas att Ryssland skulle bli. En demokrati, en rättsstat och så vidare, men jag tror att fundamentalt så vill vi egentligen bara vara i fred för att utveckla vårt samhälle och vårt välstånd, säger Oscar Jonsson som forskar på rysk krigföring vid Försvarshögskolan.Medan Sverige mest vill vara ifred så har Ryssland helt andra planer.– De ryska målen är ju extremt expansiva. Man vill göra om världsordningen tillbaka till en tid då liksom stormakterna dikterar.Slå tillbaka i alla domänerRyssland är ett militärt hot mor Europa, men ekonomiskt är EU överlägset. Ett faktum Europas länder borde bli bättre på att utnyttja. Ett sätt att göra det på är pressa den ryska skuggflottan.– Rent konkret skulle man kunna sanktionerar fartyg men också genomföra inspektioner. Det finns sätt att i alla fall göra den långsammare eller sinka den, säger Emil Wannheden som är nationalekonom och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut. Ett annat ekonomiskt vapen skulle vara att använda de frusna ryska pengarna som beslagtogs i början av den storskaliga invasionen.– Man har de här frysa reserverna på ett konto så man får ränta på de här pengarna helt enkelt och det är ju ganska mycket pengar nästan 300 miljarder dollar så att det blir ju en del en slant i ränta också och den avkastningen ger man då till Ukraina sen är diskussionen om man ska ta hela summan då och ge till till Ukraina för Ukrainas återuppbyggnad. Fast det räcker inte med pengar, det behövs också en strategi. Det är tydligt att Sverige saknar en strategi för att möta Rysslands allt mer hotfulla agerande. Ett exempel är de många hybridattackerna som sker relativt ostraffat.– Man kallar upp en ambassadör och skäller ut vederbörande. Bland det mest intensiva är att utvisa underrättsofficerare som är här under täckmantel, men inte ens det är ju speciellt avskräckande, säger Oscar Jonsson.Avskräckningens principer kan brytas ner i tre delar: bygga förmåga, bli villig att använda förmågan och till sist att motståndaren vet om det här. Gör ni x kommer vi svara med y.– Det är någonting som jag tror är viktigt i strategin. Handling är det som den ryska ledningen lyssnar på, inte ord. Det är inte att vi säger att någonting är oacceptabelt eller oansvarigt som gör att någon kommer förändra sitt agerande, utan det är vad för praktiska konsekvenser en handling får. EU:s planEU vill effektivisera inköpen av vapen, ammunition och annat försvarsmateriel.– Kommissionens plan det är att man ska samordna beställningarna inom den europeiska unionen mellan medlemsstaterna och sedan göra gemensam upphandling av olika system men också stimulera produktion, forskning, utveckling, säger Katarina Engberg.Ett området som är prioriterat för kommissionen är utvecklingen av luftförsvar både vad gäller satelliter och luftvärn, två områden där Europa idag är väldigt beroende av USA.Ett problem för EU-familjen är att alla länders försvarsindustrier inte kan få del av lika mycket pengar, och göra samma saker. Det kommer finnas vinnare och förlorare.– Vi kanske måste slå ihop företag, vilka ska då få ge sig? Vi kanske måste lägga beställningen i ett land istället för ett annat och det är inte svårt att föreställa att det skapar stress i systemet. Så det skulle jag säga att där finns det då många hinder att övervinna, säger Katarina Engberg.MEDVERKANDE:Katarina Engberg, senior rådgivare på Svenska institutet för Europapolitiska studier, Sieps. Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och expert på rysk krigföring.Emil Wannheden, nationalekonom och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare & Producent.LJUD: Sveriges Radio, SVT, DW, Daily Mail, Försvarsmakten, Welt, Europaparlamentet

Hon har ägnat hela sitt vuxna liv åt anti-kärnvapenfrågan ofta med stor framgång. Nu fruktar Beatrice Fihn kärnvapen i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Beatrice Fihn är faktiskt den enda personen i världen som både blivit Årets Göteborgare och tagit emot Nobels fredspris.Hon var under många år chef för organisationen ”Ican”, Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, som fick stort genomslag 2017. Organisationen spelade en nyckelroll i att driva igenom ett förbud i FN mot kärnvapen, och tilldelades därefter ett Nobels fredspris för sitt arbete.Nu, åtta år senare, blåser plötsligt hårda kärnvapen-positiva vindar i debatten, efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och USA:s förändrade retorik gentemot sina allierade i Europa.Tror Beatrice Fihn fortfarande att en kärnvapenfri värld är möjlig?Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Rysslands president Putin säger ja till vapenvila i Ukraina om den leder till varaktig fred. Regeringen vill ha mobilförbud i grundskolan. Det går bra för Sverige i Special Olympics i Italien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rysslands president Putin säger ja till vapenvila i Ukraina om den leder till varaktig fred. Regeringen vill ha mobilförbud i grundskolan. Det går bra för Sverige i Special Olympics. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu har det gått tre år sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina. Vilka lärdomar har Ryssland dragit av kriget? Och hur skulle en eventuell militär konflikt med Ryssland se ut för svensk del? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot.Gäst i programmet är Jonas Kjellén, Rysslandsanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17

Vad betyder det för vanliga ryssar och ukrainare mitt i kriget när världens mäktigaste land plötsligt vill göra upp med angriparen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tre år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina råder turbulens i världspolitiken. Krismötena avlöser varandra och USA:s president Donald Trump säger sig lita fullt ut på Vladimir Putin när han försöker få till en snabb fredsöverenskommelse. I veckans Konflikt går vi bortom politiska utspel, storgräl och snabbinkallade toppmöten för att istället närma oss människorna som finns och försöker överleva mitt i kriget.Medverkande: ”Andrej”, rysk desertör som egentligen heter något annat, Jura Boguslavskij och Asja Kiseljova, ryska konstnärer som tagit sin tillflykt till Jerevan, Anna Annisjtjenko och Gennadij Lisejenko, Novozybkovbor, Andrej Soldatov, journalist och expert på rysk säkerhetstjänst, Tatjana och Vera, Butjabor, Andrij Halavin, ukrainsk präst i Butja, Aleksej Minjajlo, grundare av Chronicles research projectProgramledare: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.seReportrar: Lubna El-Shanti och Johanna MelénTekniker: Maria StillbergProducent: Johanna Melénjohanna.melen@sr.se

Putins talesperson säger att USA:s utrikespolitik nu är i linje med Rysslands. Nu pausar USA allt militärt stöd till Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Läget vi står inför nu beskrivs som ett avgörande skede lika betydelsefullt som Berlinmurens fall 1989. Vad är det vi just nu står i?Hör Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren och Ukrainakorrespondent Lubna El Shanti på plats i Kiev.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Det ryska imperiet har varit tsarryskt och bolsjevikiskt. Nu försöker Putin återupprätta imperiet med sina egna förtecken. Den 24 februari 2022 inledde Vladimir Putin det största militära angreppet i Europa sedan andra världskriget med invasionen av Ukraina.Putin ville ”avnazifiera” Ukraina och rätta till det som han såg som ”den största geopolitiska katastrofen under 1900-talet” – splittringen av de östslaviska folken. För den historiebesatte Putin är det mer än en militär operation – det är en kamp om historien.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Klas-Göran Karlsson, professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Ryssland och kriget om historien.Historien är ett vapen i Putins händer. Han har konsekvent använt historiska referenser för att rättfärdiga sina politiska beslut, från annekteringen av Krim 2014 till den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022.I den officiella ryska retoriken är Ukraina inte en självständig nation, utan en artificiell skapelse som tillhör Rysslands historiska sfär. Putin beskriver invasionen som en kamp för att bevara den "rättmätiga" ryska civilisationen mot en fientlig västlig konspiration. Denna historieskrivning används inte bara för att mobilisera ryska medborgare, utan också för att legitimera kriget internationellt.Putins historiesyn präglas av kontinuitet och nationalism. Han ser Ryssland som en stat med en tusenårig historia där dagens händelser är en direkt fortsättning på tidigare konflikter. Historien presenteras som en linjär berättelse där Ryssland alltid har varit en stormakt och ett offer för yttre aggression.Ett av de mest framträdande elementen i Putins historiebruk är det så kallade "stora fosterländska kriget", den ryska termen för andra världskriget. Kriget utgör den centrala händelsen i den ryska historiska självbilden och används aktivt för att stärka en patriotisk identitet. I Putins version av historien var Sovjetunionen den främsta kraften som besegrade nazismen, och västmakterna har sedan dess försökt undergräva Rysslands position. Genom att påstå att Ukraina styrs av nazister – en referens till ukrainska nationalistgrupper under andra världskriget – försöker Putin rättfärdiga sin invasion och knyta den till Sovjetunionens kamp mot Nazityskland​.Ett annat viktigt historiskt motiv är bilden av väst som en återkommande angripare. Enligt den ryska historieskrivningen har Ryssland genom århundradena utsatts för invasioner från svenskar, polacker, fransmän och tyskar. Putin använder denna föreställning för att beskriva Natos expansion österut som ett existentiellt hot mot Ryssland. Genom att koppla dagens geopolitiska situation till historiska aggressioner framställs Rysslands invasion av Ukraina som en defensiv åtgärd snarare än en imperialistisk expansion​.Ett centralt argument i Putins retorik är att Ukraina egentligen inte existerar som en självständig nation. Han påstår att landet skapades av Lenin i samband med Sovjetunionens bildande och att dess gränser är en artificiell konstruktion. Detta narrativ förnekar Ukrainas långa historia och dess nationella identitet. I själva verket har Ukraina rötter i Kievriket på 800-talet och man har genomgått en komplex utveckling där både polsk, rysk och österrikisk påverkan har spelat en roll.Bild: Historien är alltid närvarande i den ryska presidenten Vladimir Putins världsbild.Musik: Street Corner Fiddle Czardas. Av SashaBranislav Markovic, Storyblock Audio.Lyssna också på Sovjetunionens sammanbrott.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sovjetunionen var ett av de största imperier världen skådat, och det upplöstes nästan utan våld i december 1991. Ingen hade förutspått kollapsen, och alla förvånades över hur snabbt och relativt fredligt väldet föll samman.I dag lever vi i en värld där Ryssland, genom en storskalig invasion av Ukraina, försöker återupprätta det som landet förlorade vid kollapsen 1991. Och vi undrar fortfarande vad som egentligen hände för över trettio år sedan.I podcasten Historia Nu, avsnitt 25, samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet, som har skrivit boken Rysslands historia.Redan i början av 1960-talet hade tillväxten avstannat i Sovjetunionen. Tecken på stagnation och letargi hade funnits länge i det sovjetiska samhället, men efter Stalins död 1953 hade åtminstone den värsta terrorn mot den egna befolkningen upphört.Efter att en rad åldrande sovjetledare hade avlöst varandra som generalsekreterare på kort tid, tog den oväntat unge Michail Gorbatjov över makten i mars 1985. Han var kommunist, men efter erfarenheterna av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl var han övertygad om att systemet måste förändras uppifrån. Gorbatjov ville dock reformera kommunismen, inte avskaffa den.Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1979, tillsammans med den amerikanske presidenten Ronald Reagans "Stjärnornas krig"-initiativ, satte stark press på det redan genommilitariserade Sovjetunionen.Gorbatjov bytte åsiktsförtryck mot glasnost – öppenhet – och därmed försvann det kitt som höll samman imperiet. Glasnost öppnade för en explosiv samhällsdebatt, där både de stalinistiska och leninistiska rötterna granskades, kritiserades och förkastades. Kejsaren var naken.Samtidigt skulle den kommandoekonomi, som byggde på tung industri, förändras genom ekonomisk omstrukturering – perestrojka. Men resultatet blev livsmedelsbrist och inflation. Dessutom gjorde Gorbatjovs kampanjer mot det utbredda alkoholmissbruket honom impopulär.Bild: Affisch till fjärde kongressen 1922. Sovjetisk affisch tillägnad femårsjubileet av Oktoberrevolutionen och den fjärde kongressen för Kommunistiska internationalen. Av: Ivan Vasiljevitj Simakov, 1877–1925. Källa: Ryska statliga biblioteket) Wikipedia. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trumps försök att agera fredsmäklare splittrar västvärlden. Om det blir ett avtal som gynnar Ryssland kan Sverige stå näst på tur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under sin presidentvalskampanj lovade Donald Trump att avsluta kriget i Ukraina på hundra dagar. Ett vallöfte han menade allvar med, men det är bara en huvudstad i Europa som verkar jubla.– Moskva har svårt att dölja sin förtjusning över den här händelseutvecklingen. Det Trump gör är att bekräfta deras världsbild om hur världen är beskaffad, säger Maria Engqvist, analytiker på Rysslandsprogrammet på Totalförsvarets Forskningsinstitut.Det här har fått analytiker att dra historiska paralleller, bland annat till Münchenöverenskommelsen 1938. Hitler ville införliva en del av Tjeckoslovakien i det tyska riket. Krav som flera länder, med Storbritannien i spetsen, gick med på. Tjeckoslovakien fick inte ens vara med vid förhandlingarna.– Tanken var ju såhär: det här är det sista han vill ha och sedan har vi säkrat fred i Europa. Men det var i princip tvärtom, säger Fredrik Wesslau forskare vid centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.Några månader senare invaderade Tyskland Polen och andra världskriget var ett faktum.En annan historisk fredsförhandling som det går att dra paralleller till är Jalta-konferensen som hölls i andra världskrigets slutskede 1945. Stormakterna, USA, Storbritannien och Ryssland, gjorde upp om hur världens skulle delas upp. Stalin kunde nöjt åka hem till Moskva med vetskapen om att hans land fått en rejäl buffertzon i Europa.– Och jag tycker man ser de tendenserna i Trump-administrationen, att det är såhär de ser världen. Och det är mycket möjligt att det kommer bli en slags överenskommelse mellan Washington och Moskva när USA säger okej, såhär, Östeuropa, Ukraina, det tillhör Rysslands intressesfär, vi har inget där att göra, säger Wesslau.Nato svajarUkraina känner sig överkörda, men det gör även övriga Europa. Och en fråga som börjat ställas allt mer är hur intresserade Trump och USA är av Nato.– Trump har ju tydligt uttalat att Europas säkerhet är Europas problem. Så man kan fundera på om USA skulle ställa upp i någon större omfattning. Det är den ena biten. Och sen har vi då kärnvapenavskräckningen. Och det kan bara bli rena spekulationer. Gäller den fortfarande eller gäller den inte?, säger generalmajor Karlis Neretnieks som varit brigadchef inom Försvarsmakten och även rektor på Försvarshögskolan.Europa har på senare år börjat rusta upp ganska ordentligt. Men enligt många bedömare är det både för lite och för sent. Som ett exempel kan man titta på produktionskapaciteten av artillerigranater. Ryssland tros kunna producera fem miljoner per år, medans Europa väntas kunna komma upp i 720 000 per år, men först 2028.Hotet mot SverigeDet finns en risk att Ryssland kommer ut ur Ukrainakriget som vinnare samtidigt som Nato är försvagat. Det skulle betyda att Ryssland kan flytta stora mängder soldater och materiel från slagfälten i Ukraina till andra områden.– Då kan man frigöra i storleksordningen, kanske 200 000 man och 2 000 stridsvagnar. Man kanske kan frigöra två- till tretusen artilleripjäser, säger generalmajor Karlis Neretnieks.Risken är att Ukraina utsätt för en attack igen, men även andra länder riskerar att attackeras. Ett område som pekas ut är Baltikum men för att lyckas med den operationen måste Ryssland först ta Gotland som kommer vara en viktig bas för att hjälpa till att försvara Baltikum.– För att se till att de inte kan få den hjälpen. Så är den naturliga [21:36] åtgärden att bygga någon sorts. Ska vi kalla det för mur. Genom Östersjön på ett eller annat sätt. Alltså hindra så att NATO inte kan flyga över Östersjön. Inte köra fartyg över Östersjön. Och det gör [21:51] man. I första hand genom att ta Gotland naturligtvis, säger generalmajor Karlis Neretnieks.

När den ryska ubåten 141-Kursk sjönk till botten den 12 augusti år 2000 var det historiens värsta ubåtsolycka. Kanske hade en del av besättningen kunnat räddas om den ryska marinen i tid hade accepterat utländsk hjälp. Kursk blev en symbol för Rysslands förlorade styrka och förnedring.Alla kan känna ångest bara av tanken på att vara instängd i en förolyckad ubåt på 108 meters djup i iskalla vatten. Medan ryssarna och resten av världen våndades över besättningens öde, valde den nytillträdde presidenten Vladimir Putin att stanna i sin sommarstuga i Sotji. När den solbrände presidenten senare, iförd kortärmad skjorta, fick frågan om vad som hade hänt och svarade med orden "den har sjunkit", var det en PR-blunder som folket aldrig riktigt förlät honom för.I avsnitt 38 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan i Stockholm. Han har forskat om den sovjetiska marinen och gett ut ett flertal böcker.En defekt övningstorped, driven av det instabila bränslet vätesuperoxid, utlöste den första explosionen ombord på Kursk, vilket i sin tur orsakade flera efterföljande explosioner. På en mätstation i Norge registrerade seismografer skakningar motsvarande ett mindre jordskalv. Ubåten sjönk till 108 meters djup norr om Kolahalvön i Barents hav, och hela besättningen på 118 man följde med ner i djupet.141-Kursk, byggd 1995, var en av den ryska flottans största och modernaste ubåtar. Den var lika lång som 1,5 fotbollsplaner och lika hög som ett fyravåningshus. Världens största attackubåt drevs av två kärnkraftsreaktorer och hade dubbla skrov, vilket gjorde att den ansågs vara osänkbar. Men under 1980-talet genomgick den sovjetiska flottan stora nedskärningar, och underhållet av materielen blev eftersatt. Lönerna till besättningarna kunde vara flera månader försenade.Direkt efter att ubåten gått till botten hade 23 besättningsmän överlevt. När den ryska flottan senfärdigt inledde sitt räddningsarbete levde fortfarande besättningsmän i den bakre delen av ubåten. Ännu 15 timmar efter olyckan var några av dem vid liv.Men den ryska räddningsfarkosten lyckades inte ansluta sig till Kursk på grund av dåliga batterier. Först fem dagar efter olyckan godkände president Vladimir Putin att flottan fick ta emot hjälp från Norge och Storbritannien. Den 20 augusti fick britterna tillstånd att försöka bistå männen på Kursk, men då var de redan döda, sannolikt på grund av kolmonoxidförgiftning efter ännu en mindre explosion ombord på ubåten. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vem är det som bestämmer egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Amerikanska statsanställda har fått ett mejl där de uppmanas lista vad de fick gjort på jobbet förra veckan. Elon Musk meddelar att de som inte svarar på mejlet kommer att få sparken. Men flera myndighetschefer trotsar Doge-chefen.Vad är det som gäller egentligen?Vi pratar också om de europeiska ledarnas försök att övertyga Donald Trump om att inte överge Ukraina. I tisdags var Frankrikes Emanuel Macron på besök i Vita huset och på torsdag väntas Storbritanniens Keir Starmer anlända.Besöken äger rum samtidigt som Donald Trump ger Ukraina skulden för kriget och gör gemensam sak med Putin i FN genom att inte fördöma Rysslands krig.Medverkande: Ginna Lindberg och Roger Wilson, Sveriges Radios USA-korrespondenterProgramledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

Rysslands historia används av Vladimir Putin som ett vapen. En ny bok kartlägger hur och vad i Rysslands historia som minns och glöms bort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klas-Göran Karlsson är aktuell med boken Ryssland och kriget om historien där han visar hur historia alltid använts av ryska tsarer och kommunistledare och nu Vladimir Putin för att rättfärdiga krig och ta på sig en offerroll. Vi tar reda på vad i Rysslands historia som används som slagträ i propagandan, men också vad som förtigs och glöms bort av Putin.Dessutom återvänder vi till platsen för världens första internationella skidtävlingar, de i Stockholm 1892. Historikern Isak Lidström guidar runt bland resterna av sportanläggningen och jämför 1800-talets skidsport med dagens.Och så svarar Isak på en lyssnarfråga om Erik XIV:e och om han verkligen hoppade tresteg på slottet Tre kronor.Programledare är Tobias Svanelid.

Festfixaren Linnea Wikblad, vintern har rasat (typ) och kommer det att bli fred i Ukraina? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radio Play.Grattis på födelsedagen Linnea Wikblad! David Druid frälser Linnea med: 90 Day Fiancé! Så blir du bäst på fest! Topplista på hur dryck ska drickas. Vår korre Daniel Alling rapporterar läget efter gårdagens nyval i Tyskland. Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring, pratar om läget mellan Ukraina och Ryssland under treårsdagen av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Matilda Rånge på P3 Nyheter rapporterar om att Zelenskyj kan tänka sig avgå i utbyte mot fred och nyuppsättningen av Jesus Christ Superstar. Detta är obekvämt enligt Matilda idag: Högstadietjejer!Tidpunkter i avsnittet:16:40 Nyhetsfördjupning: Zelenskyj kan tänka sig avgå.21:05 Dagen efter tyska nyvalet.45:57 Nyhetsfördjupning: Kritik mot nya Jesus Christ Superstar.1:07:23 Matilda Rånges obekväma falska lilla hål: Dagens högstadietjejer.1:16:02 Oscar Jonsson.Kapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radio Play.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Ska Centerpartiet åt höger eller vänster efter Demirok? Efter segern i tyska valet: CDU-ledaren till attack mot Trump. Tre år sedan Rysslands fullskaliga invasion – hör Alexandr om hur livet tvärvände. Zelensky föreslår utväxling av samtliga krigsfångar. Programledare: Magnus Thorén.

Trump anklagar Ukraina för Rysslands ockupationskrig – och vicepresident JD Vance läxar upp Europas säkerhetstoppar.   Hur ser hotet mot Europa ut? Var vicepresidentens tal oacceptabelt?   Och vad händer med en kontinent som har satt progressiv ideologi före försvarsförmåga?   Dessa frågor tar jag upp i veckans video  “VAD GÖR USA?”.

Vi pratar om skolskjutningen i Örebro och om Trump-administrationens linje kring Rysslands invasion av Ukraina. För kontakt och uppdateringar med Eld och rörelse kan ni följa oss på Facebook, Instragram eller på Twitter där vi heter @trojkan1337 och @slukhal Vill ni köpa en Eld och rörelse-tröjan hittar ni den i Allt åt allas webshopStöd oss genom att bli medlemmar på […]

Den säkerhetspolitiska kartan ritas om, medan utspelen haglar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rysslands och USA:s utrikesministrar ses för att prata om det ryska anfallskriget. Det pratas om en framtid med utomordentliga möjligheter till samarbete kring politik och ekonomi.Dessutom chock och akutmöte vid säkerhetskonferensen i München, där Europa fick höra från att Ryssland inte är det stora hotet.Hör Joakim Paasikivi, militärexpert och senior geopolitisk rådgivare. Fredrik Löjdquist, chef för centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska Institutet. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren och Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, på plats i Ukrainas huvudstad Kiev.Programledare Fredrik WadströmProducent Marina Nilsson Malmström

USA:s stora omsvängning - låter mer och mer som Vladimir Putin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På en pressträff på Mar-a-Lago lade USA:s president Donald Trump skulden för Rysslands krig i Ukraina på Ukraina. Zelenskyj hade kunnat göra ”en deal”, menade Trump. Uttalandet sker samtidigt som USA inlett sina samtal med Ryssland där varken Europa eller Ukraina deltar.Vi pratar också om hur Donald Trump och hans administration testar gränserna för presidentämbetets makt. En lång rad av hans beslut har fastnat i domstolarna och nu är frågan vad som sker härnäst. Kommer Trump att lyssna på domstolarna? Närmar sig USA en konstitutionell kris?Medverkande: Ginna Lindberg och Roger Wilson, Sveriges Radios USA-korrespondenter.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

Tre år av krig i Ukraina. Nu öppnar både Rysslands president Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för fredsförhandlingar. Samtidigt kommer det signaler från både Ukraina och Ryssland om allt tätare kontakter med USA. Och USA:s president Donald Trump, som ju lovat att han ska få ett slut på konflikten, ska under onsdagen ha pratat i telefon med Vladimir Putin. Ett samtal han beskriver som "långt och mycket produktiv". På Telegram skriver Volodymyr Zelenskyj att även han ska ha pratat med Donald Trump. Men med tre år in i kriget, hur står det egentligen till med ländernas militära förmåga? Och kan Trump hålla sitt löfte om en snabb fred i Ukraina? Gäst: Roger Djupsjö, major och militärlärare på försvarshögskolan. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: Global News, The Telegraph, CNN. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Utrikesministern om Sveriges hållning när Donald Trump inleder fredsförhandlingar med Putin om Ukraina, hotar allierade och talar om att tömma Gaza. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inga förhandlingar om kriget ska ske utan att Ukraina och Europa också är med. Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard i Ekots lördagsintervju. Detta med anledning av beskedet från USA:s president Donald Trump att han och Rysslands president Putin kommit överens om att inleda förhandlingar om Ukraina. Risken är annars att det inte blir rimliga villkor för Ukraina, enligt utrikesministern.”Vi ska komma ihåg att här har vi en stor och stark granne i öst som helt oprovocerat har angripit ett fredligt grannland. Om prejudikatet från det anfallet blir att man kan tjäna på att bete sig så, då har hela världsordningen satts i gungning. Och det finns en stor risk att Ryssland ser det som en seger och bara samlar ny kraft för att vinna ny mark bokstavligt talat. Det får inte ske. Därför är det så viktigt att det blir en rättvis fred som också Ukraina står bakom”, säger Maria Malmer Stenergard.USA:s försvarsminister Pete Hegseth sade igår på ett möte i Bryssel med Ramsteingruppen – som består av de länder som ger militärt stöd till Ukraina – att det är orealistiskt att återgå till Ukrainas tidigare gränser. USA anser inte heller att det är realistiskt att Ukraina blir medlem i Nato. Men Maria Malmer Stenergard säger att Nato hela tiden varit tydliga med att Ukrainas framtid är i försvarsalliansen.”Och sedan vet vi inte exakt när omständigheterna är rätt för att Ukraina ska kunna ta det steget, men jag tycker att det är viktigt att vi stakar ut den riktningen och det vill Sverige också hålla i”, säger Malmer Stenergard.Men Maria Malmer Stenergard kan inte idag säga om Sverige skulle godkänna ett fredsavtal som innebär att Ukraina inte får söka medlemskap i Nato eller EU:”Det är inte min sak att sätta röda linjer utan det är helt och fullt Ukrainas beslut hur de upplever att freden blir rättvis och rimlig framåt”, säger Stenergard.Sedan Trump tillträdde för mindre än en månad sedan har han bland annat sagt att han inte utesluter att gå in militärt i Grönland, i Panama och i Kanada – har det påverkat Sveriges relation till USA?”De är ju väldigt uppseendeväckande uttalanden och vi har ju också har varit tydlig från regeringens sida i vårt stöd för den regelbaserade världsordningen, som de så fint heter, som egentligen handlar om att vi följer de internationella spelregler som vi har satt upp och där är ju en avgörande princip den territoriella integriteten”, säger Maria Malmer Stenergard.Gäst: Maria Malmer Stenergard (M), utrikesminister Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Johan-Mathias Sommarström, global korrespondent EkotTekniker: Maria StillbergProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på eftermiddagen den 13 februari 2025.

Den 24 februari 2025 har Ukrainakriget pågått i tre år. Antalet stupade och skadade soldater räknas i hundratusentals. Antalet offer är i dagsläget inte fullt känt. Till detta kan läggas civila döda i tusentals, krigsbrott och materiell förstörelse. Rapporter från slagfältet vittnar om ett brutalt utnötningskrig.I detta tillbakablickande avsnitt om Ukrainakriget efter tre år försöker Martin Hårdstedt och Peter Bennesved reda ut vad som hänt och vad vi kan förvänta oss ligger i framtiden. Mycket är osäkert när det gäller Rysslands agerande och västmakternas stöd. Att försöka förutsäga utvecklingen förefaller omöjligt.Det krig som förs i Ukraina är både modernt och gammeldags till sin natur. Drönare och nya långdistansmissiler har gett nya dimensioner, samtidigt som artilleri och minor utgör de stora hindren för att nå ett genombrott för båda sidor i kriget. Gemensamt för den ukrainska och den ryska krigföringen är oförmågan att överta luftherraväldet. Det tillsammans med uppenbara brister i ledningen av större förband minskar möjligheten att bryta dödläget. Kriget förs längs en lång front som mindre sammanstötningar mellan grupper, plutoner och kompanier. Drönarna plågar soldaterna i sina skyttegravslinjer och stora drönare tillsammans med långdistansmissiler tvingar stridsfordonen att gruppera allt längre från fronten. Kriget förs på ett sätt som för tankarna tillbaka till västfronten under första världskriget.På strategisk nivå är frågetecknen många. Maktskiftet i Vita huset ställer frågan om USA under Trump kommer att minska eller förändra sitt stöd till Ukraina. Frågan är också hur de västeuropeiska staterna, främst Storbritannien, Tyskland och Frankrike, ser på sitt stöd i framtiden. Kommer Ukraina tvingas att acceptera en orättfärdig fred för att få slut på ett krig som sakta nöter ner den nya unga demokratin?Bild: Monument över Ukrainas fallna försvarare som dödades i rysk-ukrainska kriget år 2022: Grekiska utrikesministeriet. Wikipedia. CC BY-SA 2.0.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans avsnitt:Hör statsminister Ulf Kristersson om masskjutningen i Örebro i veckan.Reportage från Örebro där människor nu söker gemenskap och tröst efter dådet på Risbergska skolan.Hör kriminologen Sven Granath resonera om möjliga motiv och ensamagerande våldsverkare.Reportage från Luleå om hur privat finansiering till kulturen kan se ut i praktiken.Krönika Katarina BarrlingVeckans panel: Richard Sörman, Riks, Frida Wallnor, Dagens Industri, Anders Lindberg, Aftonbladet.Om Trumps oväntade Gaza-utspel. Hör reflektion från USA-korrespondent Ginna Lindberg som fanns på plats på första parkett i Vita huset, och om reaktionerna i mellanöstern. Karin Aggestam, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet, analyserar.Reportage från Västbanken där bosättarvåldet mot palestinier ökat.Rysslands president Putin vill återuppliva ett alternativ till Eurovision -Intervision Song Contest. Varför vill Putin det nu?Reportage från Norge som hamnat i centrum för säkerhetspolitiska diskussioner för Arktisregionen.Valrörelsen i Tyskland är i full gång. På söndag kväll hålls direktsänd tv-debatt och partierna kampanjar nu för fullt två veckor innan nyval. Hör korrespondent Daniel Alling om valtemperaturen i landet just nu.Kåseri Helena von ZweigbergkProgramledare: Nina BennerTekniker: Alma SegeholmProducent: Cecilia Zabin Tengmark

Ryssland fortsätter sitt krig i Ukraina och på Östersjöns botten misstänks sabotage mot viktig infrastruktur. Samtidigt visar USA ett minskat intresse för Europas säkerhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På Jonson (M) är försvarsminister i en säkerhetspolitiskt allvarlig tid.Vid sidan av krig i Europa flyttar USA, med Donald Trump som president, sitt fokus från Europa till andra regioner. Försvarsminister Pål Jonson anser därför att Sverige måste göra sig av med sitt beroende och bygga upp den egna försvarsförmågan. ”Vi måste använda de här åren som kommer för att snabbupprusta, både i Sverige och övriga länder”, säger Pål Jonson. Det handlar enligt försvarsministern om att tillgängliggöra markstridsförband, bli bättre på att kunna flytta militära resurser över gränserna och att se till att det finns nödvändiga reservdelar till hands.Gemensamma upphandlingarFlera länder vill nu att EU ska ta gemensamma lån för att finansiera inköp av bland annat ammunition, men Sverige är kritiskt till det upplägget. Försvarsminister Pål Jonson är mer intresserad av ett förslag som Polen presenterat som bygger på att länder går ihop och gör gemensamma upphandlingar av försvarsmateriel. ”Då kan man få en större upphandlingsserie så att man kan pressa priserna och därigenom få försvarsindustrin att investera och öka sin produktionsförmåga. Det behöver vi i Europa”, säger försvarsministern.Upprustningen kräver att EU-länderna höjer de nationella försvarsbudgetarna till över 2 procent av BNP. Sveriges försvarsbudget ligger idag på 2,4 procent men försvarsministern vill inte ge en exakt siffra på hur mycket han anser att budgeten borde växa. ”2 % av BNP är ett golv, inte ett tak”, säger Pål Jonson.Misstänkta kabelsabotage i ÖstersjönUnder de senaste månaderna har ett tiotal misstänkta attacker mot kablar på Östersjöns botten uppmärksammats. Hittills har det inte kunnat fastställas att det handlar om sabotage, men försvarsministern lyfter ändå vikten av ett bättre samarbete för att skydda olika typer av kritisk infrastruktur. Försvarsministern beskriver Östersjön som ett speciellt operationsområde, med ett genomsnittsdjup på 55 meter och väldigt mycket trafik. Han ser också hur Rysslands intresse för området ökat. ”Vi ser också att Rysslands behov utav Östersjön har ökat eftersom det är svårare för dom att använda till exempel Svarta Havet. Det måste vi vara medvetna om och ytterligare intensifiera det internationella samarbetet framöver.”Gäst: Pål Jonson (M), försvarsministerProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Mats Eriksson, Ekots politikreporter med inriktning på försvarsfrågor Tekniker: Christer TjernellProducent: Stina FischerIntervjun spelades in fredag den 6 februari 2025.

Ryssland ökar trycket på länder som Georgien, Moldavien, Rumänien och Armenien. Samtidigt vacklar allt fler centraleuropeiska länder i hållningen mot Putin. Professor Stefan Hedlund tecknar en dyster utveckling när Trump tillträder. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Från kol och stål till kulor och krut. Försvarssatsningar toppar EU:s agenda och det talas nu alltmer om EU som en försvarsunion. Vad betyder det och vem ska betala? Och hur tog Europa emot Trumps installation? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Försvar och säkerhet har hamnat överst på EU:s agenda och Rysslands anfallskrig i Ukraina har fått EU att ta helt nya steg på försvarsområdet. Inför sin andra mandatperiod har Ursula von der Leyen lanserat en vision om att bygga en försvarsunion och för första gången har EU en försvarskommissionär. Men vad betyder ett fördjupat europeiskt försvarssamarbete i praktiken? Hur stort är skiftet för fredsprojektet EU och hur ska utökade satsningar på försvar kunna finansieras? En stor fråga är nu om EU ska ta nya lån för att finansiera försvarssatsningar, en fråga där Sverige håller emot men blir alltmer pressat att ge efter. Hör också om hur Trumps första utrikespolitiska besked som president landar i Europa och om varför ingen från EU:s högsta ledargarnityr var närvarande på installationen. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Malena Britz, docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan. Programledare: Parisa HöglöundProducent: Therese Rosenvinge

Statsvetaren och seniora forskaren Gunilla Herolf intervjuas av Magnus Thorén. Trumpismens återkomst, Rysslands krig i Ukraina och Kinas hot mot våra jobb och industrier brukar beskrivas som ödesfrågor för EU. Men enligt Gunilla Herolf är en ännu viktigare fråga hur unionen ska kunna fortsätta växa med nya medlemmar som Georgien, Moldavien och Ukraina. Varför ser hon ett växande EU som en ödesfråga för vår framtida säkerhet? Vad skulle Sverige egentligen vinna på det och hur ser hon på risken att länder som Nordmakedonien, Albanien och Serbien snarare skulle innebära mer korruption och ökat ryskt inflytande än välstånd och säkerhet?

Statsvetaren och seniora forskaren Gunilla Herolf intervjuas av Magnus Thorén. Trumpismens återkomst, Rysslands krig i Ukraina och Kinas hot mot våra jobb och industrier brukar beskrivas som ödesfrågor för EU. Men enligt Gunilla Herolf är en ännu viktigare fråga hur unionen ska kunna fortsätta växa med nya medlemmar som Georgien, Moldavien och Ukraina. Varför ser hon ett växande EU som en ödesfråga för vår framtida säkerhet? Vad skulle Sverige egentligen vinna på det och hur ser hon på risken att länder som Nordmakedonien, Albanien och Serbien snarare skulle innebära mer korruption och ökat ryskt inflytande än välstånd och säkerhet?

Flera länder i Centraleuropa har fortsatt köpa gas från Ryssland. Men nu har Ukraina stoppat flödet och EU vill i närtid fasa ut rysk energi helt. Samtidigt utmanas unionen inifrån när Slovakiens premiärminister Fico besöker Putin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medan flera länder i Europa fasat ut rysk olja och gas efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Slovakien, Ungern, Österrike, Tjeckien och Bulgarien fortsatt varit beroende av rysk energi. Men gasen som i decennier transporterats till Centraleuropa via en ledning i Ukraina har nu stoppats och förändringen beskrivs som en milstolpe. Men EU-länderna som påverkas mest tacklar situationen olika och Slovakiens premiärminister Robert Fico utmanar nu EU:s enighet och knyter närmre band med Moskva. Hur djup är den här nya splittringen, vad gör EU för att lösa energifrågan framåt och hur kostsamt är detta för Ryssland? Hör också om den aktuella politiska turbulensen i Österrike och vad det kan betyda om högernationalistiska FPÖ bildar nästa regering i landet.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Henrik Wachtmeister, forskare i globala energisystem vid Uppsala universitet och analytiker vid Utrikespolitiska institutet. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Det har gått över tusen dagar sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Fredrik Löjdquist, Utrikespolitiska institutet, Inga Näslund, Olof Palmes internationella centrum, och Nils Bildt diskuterar hur kriget utvecklats under hösten och vad som nu kan hända. Andreas Ericson leder samtalet.