Podcasts about banbrytare

Edith Södergrans (1892-1923) poesi inledde modernismen i Norden. Självmedveten om sin unika röst trotsade hon konventionerna och passade aldrig riktig in i den svenskspråkiga kulturvärlden i Finland. I Sverige uppmärksammades hon först efter sin tidiga död.Edith Södergran fick en elitutbildning i Sankt Petersburg, men hennes liv bröts itu av ryska revolutionen och den nya gränsen mellan Ryssland och Finland. Familjen, som var svenskspråkig från Finland, förlorade sin förmögenhet i den ryska revolutionen. Men ännu värre var att Edith Södergran blev sjuk i tuberkulos redan i ungdomen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med litteraturvetaren Agneta Rahikainen som doktorerade på Edith Södergran. Agneta har skrivit flera böcker om Södergran och är aktuell med böckerna Edith Södergran – Stjärnfångerskan samt Edith Södergran – Världen är min.Hon föddes den 4 april 1892 i S:t Petersburg i Ryssland i en svenskspråkig familj. Hon studerade på den tyska högstatusskolan Petrischule i Sankt Petersburg, som vid den här tiden var Europas fjärde största stad. Hon skrev dikter tidigt i livet.Det var en kosmopolitisk miljö där det pratades franska, tyska, ryska, finska och svenska. Och en politiskt orolig tid som präglades av det tsariska enväldet och demonstrationerna, våldsamheterna. På sin skolväg kunde hon se blod på gatorna och lik som flöt i floden Neva.Den ryska revolutionen 1917 skulle inte bara skingra familjens förmögenhet utan också vänner och bekanta. Finlands självständighet revolutionsåret drog också en gräns mellan familjens hus i Raivola i finska Karelen och metropolen Sankt Petersburg.När Edith i unga år diagnostiserades med lungtuberkulos efter en utdragen förkylning 1909, drabbades hon av svår dödsångest: hon visste alltför väl hur nedbrytande sjukdomen är. Då reste modern med henne till ett sanatorium i Schweiz, känt för sina banbrytande behandlingsmetoder. Ediths hälsotillstånd förbättrades och hon och modern Helena reste lättade hem.Edith visste att hon hade en unik röst som diktare. Hennes dikter följde inte något traditionellt mönster. Till hennes ambitiösa, intellektuella stil hör den fria rytmen, samt suggestiva, liturgiska upprepningar.Bild: Foto i Edith Södergrans gränspass 1921. Svenska Litteratursällskapet i Finland, Finna.fi, CC BY 4.0Lyssna också på Klockbytare och tatarer – en föraning om masskonsumtions-samhälletMusik: Forlorn Melody av Boris Skalsky, Storyblocks AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu tar Bildningspodden och Anekdotredaktionen sommarlov. Vi är tillbaka igen den 2 september med nya poddar, essäer och filmer. Under tiden kan du lyssna på vår sommarserie BANBRYTARE: 10 repriserade bildningspoddar om historiska personer som tänkte nytt och bröt ny mark på olika sätt. Varje vecka, hela sommaren. - Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. - Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.

I årets första avsnitt träffar vi Andrea som på många sätt är en banbrytare inom offentlig upphandling. Inte bara är hon docent i offentlig rätt med särskild inriktning mot offentlig upphandling. Hon är också grundare av Upphandlingsrättslig Tidskrift och Upphandlingskonferensen. Följ med på Andreas livsresa och karriär i Sverige och utomlands från studier via advokatbyråer, ting och NOU till forskning och utbildning Därutöver reflekterar vi över vilka konsekvenser och lärdomar pågående corona-kris kommer att ha på inköpsområdet.

Som barn beskrevs hon som blyg och alldaglig. Men Harriet Hubbard Ayer kom att slå världen med häpnad. Hon blev inte bara banbrytande skönhetsentreprenör utan också ytterst framgångsrik journalist. Veckans Stil ägnar sig åt en amerikansk kvinna vars liv skulle kunna ge stoff till en tv-serie sprängfull med glamour, galenskap och fantastiska skönhetsprodukter. Kvinnan ifråga hette Harriet Hubbard Ayer och var först i USA med att skapa ett framgångsrikt skönhetsföretag under eget namn "The Harriet Hubbard Ayer Company och det gjorde hon redan 1886. Harriet Hubbard Ayer blev framgångsrik och tjänade stora pengar tills hennes rykte, hälsa och företag fördärvades av den man som finansierat hennes bolag. Han fick henne förklarad galen och hon blev satt på mentalsjukhus. Men, mot alla odds, kom Harriet Hubbard Ayer tillbaka och gjorde succé som rådgivare i skönhet, vett och etikett i en av tidens stora dagstidningar. Harriet Hubbard Ayer dog vid endast 54 års ålder, men banade väg för kvinnlig företagsamhet och journalistik. I veckans program tittar vi närmare på ett begrepp som på senare år blivit allt mer omtalat - Gaslighting. "Gasljus" var en pjäs som 1944 blev succéfilm med Ingrid Bergman i huvudrollen och som dessutom lyckades ge upphov till ett nytt ord. Tillsammans med psykologen och författaren Jenny Jägerfeld reder vi ut vad begreppet innebär och tar reda på hur det hamnade på allas läppar.  Vi undersöker även nutidens vett och etikett-rådgivning. Trots att postmodernismen slog fast att det inte finns något facit på vad det innebär att vara människa blomstrar frågespalterna lika frodigt som tidigare. Varje tidning med ett finger på samtiden har sina egna experter som svarar på frågor om mode, relationer, sex eller hur vi ska uppföra oss.  Vi träffar också den samtida skönhetsentreprenören Theo Kogan som drivit ett företag inriktat på läppglans. Hon står med ena foten i modebranschen och samtidigt med den andra i punkvärlden. Hon spelade tidigare i det legendariska punkbandet "Lunachicks" och för henne är makeup, mode och musik tätt sammanflätade. Veckans gäst är Anita du Rietz, forskare och författare med inriktning på kvinnors företagande.

Ja plötsligt så stod han där mitt framför Nathaniel på en filmfestival. Barnskådisen från Fucking Åmål som pratar i signaturen. Men nu har han blivit vuxen och heter Pussel i förnamn.Linn har vunnit pris igen! Projektet TakeOver tog hem priset ”Årets Banbrytare” på White Guide-galan. Förutom det så diskuteras vissa karaktärers hanterande av pickles i Walking dead. Och om ledsna lunchlådor skulle kunna bli ett kul instagramkonto… Med Nathaniel Contardo och Linn Söderström. Producent: Matilda Kihlberg, Iris media. The post #11: Får-man-ta-mat-nu-pojken appeared first on IrisMediaserver. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Maria Masoomi är en banbrytande matentreprenör, inspiratör och debattör som har älskat att laga mat sedan hon var liten. När hon kom till Sverige från Iran i nittonårsåldern blev passionen också hennes driv och så småningom hennes yrke. Hon har vunnit priser för Årets Yrkeskvinna och Årets Banbrytare, i somras hördes hon flitigt på Sveriges radio och hon blev precis utnämnd till Årets Kvinna i tidskriften Tara. Hon är utbildad både dietist och kostekonom och 2008 vann hennes kokbok “Marias Persiska Bufféer” ett pris i Gourmand World Cookbook Awards i London. Maria är en riktig fighter och i den här intervjun berättar hon bland annat den starka historien om hur det var att komma till Sverige som ung kvinna från Iran på 80-talet och hur hon tog sin in i den nya kulturen. Det har inte alltid varit lätt, men Maria tränade ivrigt svenska med pensionärer på bussen, såg till att alltid göra det där lilla extra för att bli ihågkommen och tog sig orädd an nya utmaningar. Vi pratar om just att bygga nätverk i ett... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Gunnar Bolin med gäster diskuterar bioaktuella Girlhood, hur unga kvinnor skildras på filmduken rent generellt och den tyska konstnären Paula Modersohn-Becker. Den franska filmen Bande de filles - som fått namnet Girlhood i Sverige - är en kritikerhyllad film av regissören Céline Sciamma om ett tjejgäng i en parisisk förort. Den har väckt mycket uppmärksamhet, eftersom det är den första franska filmen med enbart svarta skådespelare i huvudrollerna och där tonårsflickor står i centrum. Är det en banbrytande film och värd alla lovord? Även Disneys kassasuccé Frost, anses av många vara en normbrytare och har till och med kallats feministisk. I Kritiken samtalar programledare Gunnar Bolin med kulturredaktionens filmkritiker Emma Engström, bibliotekarien Alle Eriksson och Jenny Teleman, SR Kultur, om ung kvinnor på filmduken och om det går att tala om en bestående förändring av gamla filmkonventioner. Den tyska konstnären Paula Modersohn-Becker, var även hon en banbrytare som en av pionjärerna inom den tyska expressionismen. På Louisiana i Danmark pågår just nu den största utställningen hittills i Skandinavien och kulturredaktionens konstkritiker Cecilia Blomberg har varit där. Dessutom, efter ett mångårigt översättningsarbete finns nu de isländska sagorna i moderna utgåvor på svenska, danska och norska. Men vad har det att ge en läsare idag? Reportage av Kritikens Mia Gerdin. Programledare Gunnar Bolin Producent Maria Götselius

I podcasten Banbrytare intervjuar Klas Ekman journalister och redaktörer som drivit featurejournalistiken framåt i Sverige.

I podcasten Banbrytare intervjuar Klas Ekman journalister och redaktörer som drivit featurejournalistiken framåt i Sverige. Först ut är den mytomspunne journalisten Bobo Karlsson.