Podcasts about pojken

Avamerikanisering och jakten på den perfekta webbstacken. Fredrik och Kristoffer börjar med kaffesnack för att sedan diskutera mönster för fönsterhantering och livet i övrigt. Ett universalmönster: Saker ska inte ändra på sig om inte jag ber om det. Sedan diskuteras Kristoffers jakt på en bra webbstack. Och varför blir inte fler projekt och stackar bara klara och slutar ändras hela tiden? Att av-amerikanisera sitt liv: svårt, men kanske givande. Kristoffer har funderat över det mesta i mjukvaruväg, från e-post till backup och servrar, inklusive webbläsare. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Aeropress Bartek och Kompilator Jura ENA 8 Fransk press Hario switch Chemex Hayao Miyazaki Dokumentären om skapandet av Pojken och hägern Patterns och Christopher Alexander Lazyvim The nature of order - efter patterns Next.js Strapi Axum Deno Opentelemetry Prometheus Bun Zig Peter Thiel uv BETH-stacken Elysia - ramverk ovanpå Bun Turso HTMX Carson Gross ORM Vercel Prisma - ORM Elysia-dokumentationen Common lisp Hunchentoot Clojure Elm Stöd oss på Ko-fi! Peertube Ecosia - tysk webbläsare Bing Zen browser Arc Firefox Vivaldi - den enda webbläsaren som är kraftfull nog för dig … ? Chromium Startpage - blandar Google och Bing Glesys Fastmail Tuta Infomaniak Protonmail Openstreetmap Here wego Osmand Waze Tomtom Pixelfed Codeberg Thomas Boerger Gitlab Coolify Gogs Gitea Forgejo Tailscale Wireguard Mullvad Proton pass 1Password Bitwarden Backblaze Rogue amoeba Obsidian Ladybird Caddy cloud-init Fail2ban Hugo Antirez Redis We are destroying software Web components Titlar En elefant som badade i Loch Ness In i franska pressen Jag är en enkel man En film gjord om honom, för honom Mönster i ditt liv Den perfekta webbstacken Problemet med Deno är att det inte fungerar Slideware VC-fundat av världens sämsta människor Galna hästen bakom HTMX Fungerar det? Troligtvis inte Vercelfällan BEH-stacken Allting är fossilerat Det är färdigt Standarden är färdig Jag kan inte bli av med Apple Svaret är nej Vi planterar träd när du tittar på reklam Jag bor där jag inte bor Bygga sin egen karttjänst Jira för Git Monsterbackup på Hetzner

Den 10 januari 2022 går en 16-årig pojke till attack med kniv mot en lärare och två elever på en skola i Kristianstad. Attacken hade han planerat en längre tid men innan dådet fanns det flera varningssignaler och en oro bland vuxna i barnets närhet.  I pojkens dator hittades dokument som visade att han inspirerats av tidigare skoldåd och nazism. Pojken hade också förberett ett brev innan attacken där han berättade mer om sig själv. Bland annat att han har vad han själv beskriver som Asbergers och ADHD. Neuropsykiatriska funktionsvariationer lyfts allt oftare i diskussioner om våldsbejakande extremism och ensamagerande gärningspersoner. Innebär en NPF-problematik en extra sårbarhet för radikalisering? Vad lockar fascismen och nazismen med? Och finns det ett bekräftat samband mellan neuropsykiatrisk funktionsvariation, radikalisering och risken för våld? Gäst i studion är Morgan Finnsiö, researcher och utbildare på Expo. Programledare: Anna Fröjd --- Läs mer: Misstänks för skolattack – var vän med dömd för Eslövdådet (Anders Dalsbro, 2022): https://expo.se/nyhet/misstankt-var-van-med-domd-for-eslovdadet/  Morgan Finnsiö: Hur många fler ska mördas på svenska skolor? (2022): https://expo.se/kommentar/hur-manga-fler-ska-mordas-pa-svenska-skolor/  Daniel Poohl: Låt mordet i Almedalen bli en väckarklocka (2023): https://expo.se/kommentar/lat-mordet-i-almedalen-bli-en-vackarklocka/  Studio Expo: Så dras unga in i extremhögern (2024): https://expo.se/podcasts/sa-dras-unga-i-extremhogern/  Expo behöver ditt stöd Bli månadsgivare här: https://expo.se/stod-expo/manadsgivare/  Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Stöd vår verksamhet genom att bli månadsgivare eller swisha en slant till 123 271 02 59.

I århundraden har kloka gubbar och gummor varit en viktig del av folktraditionen. De var landsbygdens botare och siare – människor som besatt kunskap om örter, läkekonst och magiska ritualer. Men vilka var de egentligen? I det här 3,5 timmar långa avsnittet utforskar vi deras fascinerande historia. Hur kunde kloka bota sjukdomar med växter och viskningar? Vad hade de för metoder, och var gick gränsen mellan läkekonst och trolldom? Vi tittar också på hur de bemöttes av sin samtid – respekterade av många samtidigt som de var misstänkliggjorda av andra. Genom arkivens material och uppteckningar får möta mängder av personer som utövade sin klokskap ute i landet. Vilka var de egentligen? Vi får även besök av två fantastiska gäster. Karolina Kouvola, fil.dr. i religionsvetenskap, som lär oss Österbottens kloka gubbar och gummor och av Maria Svartberg, fil.mag i historia, som har skrivit om Kloka Anna från Småland. Följ med på en resa in i folktrons värld där mystik och gammal kunskap vävs samman. Lyssna på berättelser om de kloka som en gång var en självklar del av det gamla allmogesamhället!   Patreon för den som vill stödja oss i vårt poddarbete och ta del av spännande bonusavsnitt: www.patreon.com/narmantalaromtrollen. Vi har även Swish för en valfri donation: 073-801 64 49 Intromusiken är producerad av Marc Jungermann   KAPITEL 00:00:00 Intro 00:10:29 Vilka var de kloka? 00:17:23 Klokas olika namn 00:21:59 Kött-Greta 00:33:51 Rydströmskan 00:51:40 Kloka flickan från Vallåkra 00:58:30 Hur kloka blir kloka? 01:05:28 Bettleri 01:14:20 Doktorn i Olsberg 01:18:58 Pojken med det onda knät 01:24:59 Annika a.k.a. Munebacka-kärringa 01:27:43 Finska Göta-Lena 01:37:33 Kloka gubben Wahlström 01:41:48 INTERVJU: Kloka Anna med Maria Svartberg 02:10:27 Prästfruns barn 02:21:21 Samuli Paulaharjus texter 02:28:09 INTERVJU: Kloka i Österbotten med Karolina Kouvola 02:48:55 Kloka Bölen i Halland 02:52:34 Troll-Ingrid 02:55:56 Finnskottekärringa 03:00:32 Alkoholiserade kloka 03:04:22 Kloka vs. Häxor 03:11:57 Den försvunna väven 03:17:57 Den kloke och Carl von Linné 03:22:09 Sammanfattning och vi ses i nästa avsnitt!

I dagens avsnitt får vi höra den äventyrsfyllda sagan "Pojken, Trollet och Superhjälten", önskad av Alfred, 5 år från Falun. Följ med när en skola drabbas av mystiska händelser och en modig pojke, ett busigt troll och en oväntad superhjälte måste samarbeta för att lösa krisen. En spännande berättelse full av magi, mod och oväntade vändningar som visar att hjältar kan komma i alla former och storlekar. Som alltid bjuder vår kära Aida på spännande fakta. Idag om hackare! Så häng med på ett äventyr där både skurkar och hjältar får visa sina sanna färger! God natt och trevlig lyssning. Stötta podden och få tillgång till nya sagor! Gå med i Magiska Godnattsagor-klubben! Skicka in förslag på kommande sagor via www.magiskagodnattsagor.se Följ oss på Facebook & Instagram Sökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, podcast för barn, barnlitteratur, ai, godnatt

Döden i Venedig är en av världens mest kända noveller. I dess kölvatten har verklighet och dikt färgat av sig på varandra - ibland med förödande resultat. Det noterar Ulrika Kärnborg i denna essä. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes 2022-01-10.Det är vårvinter i Stockholm med kyla och blek sol. Året är 1970 och den världsberömde filmregissören Luchino Visconti har bestämt sig för att göra film av Thomas Manns novell ”Döden i Venedig”.Visconti är perfektionist. Jakten på rätt huvudperson har fört honom till många länder och nu har turen kommit till Sverige. Bredvid Grand Hôtel köar unga pojkar som väntar på att få provspela. De är fyllda av förväntan. Det är nämligen inte vilken ung pojke som helst den italienska filmregissören söker. Till pressen säger han att han letar efter den absoluta skönheten. Efter en yngling som inte är en människa av kött och blod – utan en dödsängel.En av pojkarna heter Björn Andrésen. Han är 15 och bara ljummet intresserad av film. Hemma bor han hos mormor som på olika sätt försöker profitera på sitt barnbarn. Efter en biroll i Roy Anderssons prisbelönta film ”En kärlekshistoria” finns hans bild i Europafilms arkiv. Det är där Visconti hittar honom.Kritikerna har ofta varit oense om ”Döden i Venedig”. Är det en berättelse om kärlek? Om skönheten i livet i kontrast till skönheten i konsten? Eller handlar den om kreativ torka eftersom huvudpersonen, musikern Aschenbach, verkar ha drabbats av skrivkramp.Bara några har vågat nämna författarens egentliga ärende, som var att beskriva en viss sorts abstrakt gossekärlek, den som under antiken kallades pederasti. Tolkningen stärks av Thomas Mann själv. I ett brev till en god vän erkände han frankt att han skrev på ett verk om en åldrad konstnär med pedofila böjelser. Men han menade också att han ville diskutera skönheten som idé.Mann publicerade sin novell 1912. Det var alldeles mot slutet av en apokalyptisk epok som påminner om vår egen tid. Europa stod på randen till ett världskrig. Känslan av undergång var stark. Döden som titeln syftar på kommer från öst. Venedig var vid den här perioden en stad där resenärer från hela Europa möttes. En dag när huvudpersonen Aschenbach går på gatorna märker han att det knappt finns några tyska turister kvar. När han tittar igenom tidningarna på hotellet upptäcker han att just de tyska rapporterar att en pest har drabbat Venedig. Sedan träffar han en välunderrättad britt som kan berätta att pesten alstrats ur ”de varma träsken i Gangesdeltat” och därefter spridit sig till Kina och färdats västerut till Medelhavet på syriska fartyg.I Aschenbachs upphettade hjärna blandas skräcken för sjukdom ihop med hans homoerotiska förälskelse i den tonårige hotellgästen Tadzio. Trots att han vet att de venetianska frukthandlarna sprider smittan genom sina varor, köper han några jordgubbar. När han äter av den förbjudna frukten tänker han på pojken. Snart börjar han smyga på honom för att få en glimt av hans halvnakna kropp. Vad som händer med Tadzio efter att han utnyttjats som minderårigt sexualobjekt får vi aldrig veta. I novellen förblir han okunnig om Aschenbachs uppvaktning. Han ser aldrig den fula gubben som lurar i buskarna. Luchino Visconti var öppet gay och hans version skiljer sig från Manns. I filmatiseringen låter han Björn Andrésens Tadzio bli medveten om Aschenbachs blickar. Pojken inte bara möter dem, han flirtar tillbaka. Och när han på stranden exponerar sin magra överkropp uppträder han kokett, som en eskortpojke.Thomas Manns berättelse utspelar sig mot fonden av det klassiska, kantianska skönhetsbegreppet, där den som betraktar det vackra objektet, till exempel den sköne ynglingen, erfar ett intresselöst välbehag. Det förutsätter distans, och står i vägen för annan exploatering än det rena betraktandets. I Viscontis film avskaffas den distansen när pojken besvarar blickarna och vi förstår att det finns en sexuell avsikt med tittandet. En gräns överskrids, och det får konsekvenser – också i verkligheten.Björn Andrésen, som spelar Tadzio i Viscontis film, vittnar själv om dem i Kristian Petris och Kristina Lindströms dokumentär ”Världens vackraste pojke”. I samband med världspremiären 1971 i London – med drottning Elizabeth och prinsessan Anne på första parkett – sprider demonregissören ut att Andrésen är ”världens vackraste pojke”.Det tar skruv. Alla börjar slita och dra i honom. Beundrarpost väller in i säck efter säck, mest från unga tjejer men också från äldre män som blivit besatta av Tadzio. Vilket inte hindrar Björn Andrésen från att känna sig alltmer exploaterad och övergiven.Och det är Visconti själv som punkterar ballongen. När ”Döden i Venedig” går upp på filmfestivalen i Cannes, skämtar regissören med reportrarna om att hans svenska stjärna håller på att tappa lyskraften. ”Han är 16 nu, han börjar bli för gammal.” Precis som de gamla grekerna verkar regissören anse att gosseskönheter har ett bäst före datum. Björn Andrésen blir ett av filmindustrins minderåriga offer, men då, på det sexliberala 70-talet, är det ingen som bryr sig. Thomas Manns novell slutar med att Aschenbach dör. Till slut tvingas han erkänna sanningen. Vad han söker är inte den perfekta formen utan den extatiska utlevelsen. Det är inte Skönheten som idé han längtar efter utan det som Nietzsche kallade det dionysiska ruset. Extas i stället för måttfullhet och rå sexualitet snarare än dyrkan på distans. Kanske ville Mann visa att konstnären inte klarar sig utan det dionysiska, att konsten förtvinar när den förlorar kontakten med det primitiva och vilda.Men han förmedlar också en ambivalent medkänsla med den unga pojken och hans sårbarhet. Tadzio är ingen dödsängel utan en vanlig pojke av kött och blod. Mann vet någonstans att en vuxens fysiska närmanden kan krossa honom. I stället för att fullborda tragedin låter han Aschenbach gå under medan Tadzio får leva vidare, lyckligt ovetande.Så barmhärtig var varken Visconti, hans tid eller bransch. Filmatiseringen saknar den empati med sexualobjektet som Manns novell är så fylld av. Därför blir den betydligt svagare som konstverk – av några kritiker avvisad som kalkonfilm – men desto uppriktigare kring den övergreppskultur som kunde råda i gaykretsar under 70-talet.Ulrika Kärnborg, författare

Historiens huvudkaraktär, HP, Potter, Harree eller vad ni nu vill kalla honom, diskuteras! Droger, kärlek, gudskomplex och fadersgestalter är stora teman. Hade Harry blivit en bra/bättre människa om hans föräldrar överlevt? Vad är hans relation till Hermione? Missa inte årets sista avsnitt! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt 259. Vi avslutar året med en initierad fundering runt svårigheten att ge ut konfliktskapande böcker, pratar AI-rekommendationer, funderar över den engelskspråkiga framtiden och serverar den sista, och märkligaste, fenomentiteln från i år.   När dokumentären om Catherine Da Costa och ”rättsläkarna” mer eller mindre exploderade i tv-rutorna nyligen uppstod en intensiv debatt om hur medier och myndighetspersoner hanterade frågan när det begav sig. Vem svek sitt uppdrag? Vem var mer eller mindre ansvarig för hur allmänheten kom att uppfatta, och döma, i rättsfallet. Förläggaren, som sitter på exklusiv information, berättar bakgrunden till hur den, i sammanhanget, centrala boken Döden är en man av Per Lindeberg kom ut och hur de större förlagen då vek ner sig. De brittiska förlagsbranschen lanserar en gemensam plattform för hur man ska markera AI-röster på ljudböcker så att lyssnarna vet vad som är vad. Förläggaren funderar på hur det eventuellt kan påverka den svenska marknaden. Vi har i flera inslag under året pratat om den ständigt växande exporten av engelskspråkig litteratur i Sverige. Nu har den brittiska förläggarföreningen beställt en rapport som visar vilken vikt den här exporten har för de egna förlagen, mer än hälften av omsättningen, och vilken stor tillväxt man räknar med fram till 2033. Omfattningen, och styrkan i utvecklingen, gör frågan om motstrategier, mer akut än tidigare. Pojken, mullvaden, räven och hästen har snabbt blivit en modern klassiker och en svensk fenomentitel i en egen liga. Vi ger er bakgrunden.   01 17         Vikten av små förlag som vågar utmana opinionen 15 40         Brittiska förlagsbranschen skapar riktlinjer för AI-röster 19 21         Förläggarföreningen i UK ser ljust på litteraturexporten 24 08         En fenomentitel med ett helt eget liv

Ser du stjärnan i det blå? Passa på att önska då! Eller så kanske du redan fått din högsta önskan uppfylld genom att Folksagopodden släpper ett nytt avsnitt. I avsnitt 110 haglar önskningarna tätt, och lika tätt haglar uppfyllandena! Men är det verkligen så bra att få alla sina önskningar uppfyllda hela tiden? Sagor i detta avsnitt De tre önskningarna – hittade av mig här https://www.worldoftales.com/European_folktales/English_folktale_65.html#gsc.tab=0 där det anges att det är en engelsk folksaga Den magiska penseln – berättad för mig av Rose-Marie Lindfors (https://rose-marie.nu), från början en kinesisk saga, en variant går att hitta här https://fairytales.love/the-magic-paintbrush/ Den blå elden – hittad av mig här http://www.literaturepage.com/read/grimms-fairy-tales-190.html där den anges vara upptecknad av bröderna Grimm och är en tysk saga. Pojken som önskade veta hur det var att bli gift – hittad av mig i Småländska sagor, sammanställd av Per Gustavsson. Där uppges den vara upptecknad av Carl-Herman Tillhagen. Jag har modifierat sagan för att göra den mer barntillåten.

I dagens avsnitt får vi höra den äventyrliga sagan "Pojken och den ensamma draken", önskad av William, 4 år från Falköping. Följ med den modiga fyraåriga Ali Reza på en magisk resa till Vattenfallsön, där han möter en ensam drake som är missförstådd av öns invånare. Tillsammans ger de sig ut på ett spännande äventyr som lär oss om vänskap, förståelse och vikten av att inte döma andra för tidigt. En hjärtevärmande berättelse som visar att även de mest oväntade möten kan leda till de finaste vänskaper. Som alltid bjuder vår kära Aida på lysande fakta. Idag om fyrar! Så häng med Ali Reza och draken på deras flygande äventyr, medan vi lyser upp er kväll med magiska berättelser. God natt och trevlig lyssning. Stötta podden och få tillgång till nya sagor! Gå med i Magiska Godnattsagor-klubben! Skicka in förslag på kommande sagor via www.magiskagodnattsagor.se Följ oss på Facebook & Instagram Sökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, podcast för barn, barnlitteratur, ai, godnatt

Warszawaupproret mot de tyska ockupanterna startade den 1 augusti år 1944 efter nästan fem år av brutal ockupation. Den illa beväpnade polska hemmaarméns uppror var baserad på önsketänkande och politiska förhoppningar om att kunna bevara sin självständighet gentemot Sovjetunionen om de själva befriade sin huvudstad.Upproret slogs ner på 63 dagar med våldsexcesser som gränsade till pervers sadism. Nazitysklands värsta förband Dirlwanger fick fritt spelrum att våldta, mörda sjukhuspersonal och andra civila samt avrätta sårade hemmaarmésoldater. Runt 200 000 människor tros ha dödats i upproret.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Artur Szulc som är aktuell med boken Warszawaupproret 1944.Polen delades upp mellan Nazityskland och Sovjetunionen i ett hemligt tillägg i Molotov-Ribbentrop-pakten redan före utbrottet av Andra världskriget. När Tysklands sedan anföll Polen besegrade landets ansenliga militärmakt på några veckor. Ockupationen blev mycket brutal med fördrivning av polacker och folkmord på judar.Den polska hemmaarméns ledning hade räknat med att polska styrkor kunde driva ut tyskarna och ta kontroll över Warszawa inför Röda arméns ankomst. Polackerna räknade med hjälp från de västallierade, men hjälpen i form av utrustning släppt från flygplan kom för sent och var allt för begränsad för att göra någon skillnad.Tyskarna kände dessutom till upprorsplanerna och kunde sätta in 20 000 poliser, SS-trupper och armésoldater samt en ansenlig mängd stridsvagnar, olika typer av stridsfordon, artilleripjäser och flygplan. Stalin hade kunnat ingripa på upprorsmännens sida, men ville inte ge polska nationalister någon möjlighet att självständighet efter att Tysklands besegrats.Den polska hemmaarmén slogs tappert, men de hade egentligen aldrig någon chans mot tyskarna när varken Röda armén eller Västmakterna ingrep. Den materiella förstörelsen blev enorm och 200 000 människor dig i upproret. Utöver 15 000 stupade polska hemmaarmésoldater och motståndskämpar ur andra rörelser dödades minst 180 000 civila, varav cirka 65 000 i rena massakrer utförda av tyska förband och deras hjälptrupper.Det som fanns kvar av Warszawa när upproret slagits ner jämnades, på Hitlers och SS-chefen Heinrich Himmlers order, med marken.Bild: Scout-oldater från "Radosław -regementet" efter flera timmars marschering genom avlopp från Krasińskitorget till Wareckagatan i Śródmieściedistriktet, tidig morgon den 2 september 1944. Pojken i hjälm är Tadeusz "Maszynka" Rajszczak från Miotłabataljonen. Wikipedia, Public DomainLyssna också på Myterna och sanningarna om Tysklands anfall på Polen 1939 samt Så blev vanliga medelålders män massmördare i Hitlers raskrig. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rekordpoddande vännerna (2 gånger på en vecka!) väntar på en öl-leverans och undrar var runda magar kommer ifrån. Det hintas om annans maginnehåll och tidningarna är snart över podden som hökar. Nisse har säkert svettats bort flera kilo under het tv-inspelning. När Christopher juckar mot träbordet i Nisses nya kontor så knarrar det massor. Men det låter också lite atmosfär-mysigt genom hela podden. Andra kulturkrockar - bara som försmak - har skett i kryddhyllan + kylskåpet och snart har Kina tagit över rubbet. Detta enligt tankesmedjan "Nisse å den där äldre”. Bli Patreon:https://patreon.com/nisseadendaraldre?utm_medium=clipboard_copy&utm_source=copyLink&utm_campaign=creatorshare_fan&utm_content=join_link Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dubbelliv, avslöjande, konfrontation och försoning. Att komma ut bär på en oemotståndligt kraftfull dramaturgi. Kristofer Folkhammar ser hur brottet med normen blir mindre heroisk i ny litteratur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2018-12-20.Han jag går hos, säger att det är viktigt att bejaka det givna misslyckandet i relationen mellan terapeut och klient. Redan vid andra mötet gjorde han en svepande gest mot den rågade hyllmetern böcker som hänger bakom honom, strax ovanför hans huvud, sett från där jag brukar sitta. Alla de här böckerna, sa han, handlar om misslyckanden i terapisituationen. Han lutade sig snett bakåt, hängde lite över stolens karm och log mot mig. Utstrålade någon sorts varm, skärpt uppgivenhet, jag vet inte. Han har försökt att förklara vad han menar i över ett år nu.Genom att låta terapeuten ta mer plats, så att också hens önskningar och tillkortakommanden blir genomlysta i terapisituationen, kan en mer relationell dynamik växa fram, jämfört med i klassisk psykodynamisk terapi.Mänsklig kommunikation bär alltid på förväntningar och missförstånd. Och genom att vara vaksam på dessa brister kan man komma åt något läkande, tycks han mena.Jag kommer alltid på för sent att jag ska be honom förklara ordentligt.Jag cyklar hem genom Malmö. Staden tickar framåt i diset. Människor upprätthåller sina liv, sina vardagar, sina utmätta linjer med skilda förutsättningar, mellan samma inbjudande skyltfönster. Jag försöker få bukt med en ångestproblematik genom att gå i terapi. Jag jobbar med litteratur.Terapi är liksom litteratur ett arbete med form och språk. Och eftersom han jag går hos säger, att misslyckandet är centralt för att förstå terapisituationen, börjar jag undra över misslyckandets plats i det jag läser.Att misslyckas med att göra kön och sexualitet i enlighet med heteronormen kan kallas en queer praktik. Åtminstone i efterhand. Efter ensamhet, efter självhat.Och när jag tänker på gestaltningar av queera erfarenheter, tänker jag att misslyckandet framför allt tar plats på två olika sätt. Sätt som man kalla strategier.Om man tar makten över det hånfulla skratt som kastas emot en, är man med och skapar världen.Den ena strategin handlar om omkastning, och är rolig och skev, vi kan kalla den ”camp”. Den taktiken utgör sällan ramen för en berättelse, snarare är den ofta ett perspektiv eller en ”sensibilitet”, för att tala med Susan Sontag. Genom att vända misslyckandet till triumf, och i allvarsam och kärleksfull lek bejaka det överdrivna och artificiella som något underbart får den otillräckliga könsvarelsen en plats att skina på. Via fallna divor, smäktande musikal-snyftare och kasserade art nouveau-lampetter.”Misslyckande kan vara stil”, sa den brittiske författaren Quentin Crisp där han vankade omkring, ensam och pervers, i sin lortiga lilla lägenhet i 1950-talets London, i sitt ljusblåa hår. Om man tar makten över det hånfulla skratt som kastas emot en, är man med och skapar världen. Om man gör förolämpningen till en konstform, får man det roligare som offer.Den andra strategin handlar om att överskrida ett misslyckande. I berättelser om att komma ut som homo eller trans behöver ofta något lämnas och något nytt intas. Den ensamma hjälten växlar agrart mot urbant, isolering mot gemenskap, dolt mot synligt, för att slippa sitt utanförstående och, enkelt uttryckt, få vara sig själv.Dessa berättelser speglar en reell verklighet, där frågan om att komma ut är långt ifrån löst alla gånger. Däremot kan man konstatera att formen för den klassiska komma ut-berättelsen, slitits ut. Den bär ju på en så oemotståndligt kraftfull dramaturgi – med följeslagarna dubbelliv, avslöjande, konfrontation och försoning – att det låter sig göras som kittlande bihandling i snart sagt varje brett upplagt teve-drama på Svt. Det går inte att leva så, hör jag mig själv sucka i snålblåsten. När man lyckas undvika livets samtliga oförutsägbarheter, då lever man inte längre alls.Men så läser jag två samtida svenska romaner där misslyckandet i det queera livet förflyttas till en annan plats. Misslyckandet i dessa böcker kretsar kring ett språk som lovar mer än det håller.Tova Gerges roman ”Pojken” är en roman som är sin berättares blick. Huvudpersonen är från lantlig arbetarklass. I universitetsstaden åtrår han dominans. Inledningsvis, när han sitter i föreläsningssalen och får syn på Pojken, som ska bli hans älskare, står det: ”För mig har det erotiska och den strid jag utkämpar för att våga vistas här alltid haft något gemensamt. Det är strävan efter tillträde till en värld som förskönar det fula, extrapolerar det oklara, placerar mig på rätt sida linjerna.” Romanen följer sedan deras kärleksrelation, präglad av sado-masochistiska-lekar i ljuset av skilda klasserfarenheter.Romanen är snygg i det att den är skriven på ett sätt som överensstämmer med det den berättar om – hårt, exakt, i förhöjd kontroll. Och i berättarens längtan efter att kunna behärska sin omvärld, långt mer än bara sexuellt, börjar man som läsare efterhand ana ett självbedrägeri, eller åtminstone att han tagit sig för något han aldrig kan lyckas med.I mitten av boken får han syn på en trollslända. Betraktar den vackra kroppen. Han vill, liksom sländan med sina facettögon, kunna förutsäga sitt bytes nästa rörelse. Och även om det är en myt att trollsländor bara skulle leva en enda dag, så är det när berättarens blick faller på den glänsande insektskroppen som jag fattar att han är dömd att misslyckas. S/M-scenariots och de akademiska teoriernas löftesrika genomlysanden är bara hållbara ramverk i vissa lägen. Det går inte att leva så, hör jag mig själv sucka i snålblåsten. När man lyckas undvika livets samtliga oförutsägbarheter, då lever man inte längre alls.Niko, huvudpersonen i Elin Bengtssons roman ”Rosenregimen” har också hon lämnat landsbygden för ett liv i universitetsstaden. Driven av begär efter ett intellektuellt språk som innehåller ord som ”representation”, ”heteronormativitet” och ”politiska praktiker”. Ord, lika förtrollande och svårfångat värdefulla, som pengarna i handen på en nyrik. Hon träffar Emmy, blir blixtförälskad och genast sambo med matlådor och krukväxter. Erotiken är ett bländande kitt dem emellan, där Emmy lockar fram något hos Niko som hon själv kallar ”det som är flicka i mig” – något undergivet och sött. Men lägenheten och Emmys idé om tvåsamhet sluter sig klaustrofobiskt runt Niko, som inte bara vill in i universitetsspråket, utan också ut i natten.Det storslagna med ”Rosenregimen” är att den trots lyrisk precision och stora känslor, står och stampar så mycket. Det tar tid innan spänningen i tvåsamheten får faktiska konsekvenser. Det akademiska språket är både fantastiskt och otillräckligt när Niko försöker förstå sig själv och världen. Till slut får hon bara fram ett uppgivet ”aaa” när hennes olika livsvärldar och sätt att längta inte går ihop.I dessa smutsrosa gestaltningar får misslyckandet en mindre heroisk platsLuften i Malmö är grå. I Gerge och Bengtssons romaner finns modiga undersökningar av sex och makt, men via fokus på konflikter med språket, dämpade och lite vrånga. I dessa smutsrosa gestaltningar får misslyckandet en mindre heroisk plats i den queera berättelsen, bortom triumfatorisk omkastning eller klart överskridande.Romaner är inte terapi. Men lite som med den medvetet misslyckade terapeuten kan det också finnas något klargörande över en romanfigur som inte får ihop det. Det är där fördjupningen får liv.Kristofer Folkhammar, poet, prosaist och kritiker.

Pojken kallar sig för Rambo och finns inte på polisens gängradar. Men under vårterminen i nionde klass blir han handelsresande i våld. Ett av våldsdåden sker en eftermiddag i maj 2023. Då går han in på torget i Hagalund, maskerad och iförd mörka kläder. I händerna håller han en Kalasjnikov utan kolv. Av misstag skjuter han först sin medgärningsman innan han ögonblicket senare fullgör sitt morduppdrag och skjuter ihjäl en annan gängman under avrättningsliknande former. Domstol ska så småningom slå fast att för ”Rambo” räcker inte sluten ungdomsvård som straff. Nu har han blivit en av de första 16-åringarna någonsin som döms till fängelse i Sverige. Gäst: Pontus Bark som var polisens utredningsledare i det här fallet. Idag är han gruppchef på grova brott i Stockholm syd. Producent: Anna Westman Swantesson

En varm försommarkväll i juni förvandlas plötsligt till kaos när en ung kille avlossar över tjugo skott rakt in mot torget i Farsta centrum, en 15-årig pojke och en 43-årig man dör och flera skadas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 10 juni 2023. Klockan är lite över sex på kvällen och butikerna i Farsta centrum har precis stängt för dagen, det är varmt i luften och mycket folk i rörelse. En orange BMW stannar på vändplanen vid tunnelbanan, en 19-årig kille med automatvapen hoppar ur och skjuter in mot torget. ”Det sticks och bränns, det känns som att muskeln liksom kollapsar”, säger Airi som fick en kula rakt genom benet när hon stod och låste upp sin cykel. Folk skriker och är stressade, en liten flicka är en hårsmån från att träffas och snart är torget fullt av blåljus. ”Jag åkte fram och såg den unga killen som var död, och som jag kände igen direkt”, säger Farstaprofilen Geir Stakset. Pojken som är död är 15 år, även en 43-årig man träffas allvarligt av skotten – senare på kvällen dör även han. Idag startar rättegången mot fyra killar i 20-årsåldern efter masskjutningen i Farsta. Killarna är åtalade för mord, mordförsök och medhjälpsbrott. Programledare: Linus Lindahl och Mariela Quintana MelinProducent: Jenny HellströmReporter: Naimi Lundegård Ljudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Ladda ned i Appstore eller Google Play. * Klockan halv nio på kvällen den 10 januari 2020 faller en tonårspojke ihop på altangolvet hos en familj i Björklinge, norr om Uppsala. Han är blodig om magen. Samtidigt som den första polispatrullen kommer fram till radhuset ringer en annan tonårspojke till 112 och berättar att han blivit angripen av två killar. Polisen inser direkt att händelserna hänger ihop. Pojken som ligger blödande på altangolvet heter Carl Fredrikson och är 16 år gammal. Han har vid den här tidpunkten mindre än en timme kvar i livet. Källor: Polisens förundersökningsprotokoll. Stämningsansökan (åtalet) vid Uppsala tingsrätt. Domen i Uppsala tingsrätt. Domen i Svea hovrätt. Beslut i Högsta Domstolen. Författarens intervju med Carl Fredriksons mamma. Författarens besök på brottsplatsen och kyrkogården i Björklinge. Statistiska centralbyrån. Expressen. Uppsala Nya Tidning. Programledare i detta avsnitt är Christopher Holmberg. Manusförfattare är Per Johansson, och redaktör är Saga Wadensjö. Producent är Andreas Jamsheree. Svenska Mordhistorier görs av podcastbolaget Creedcast, exklusivt för PodMe.

Författaren Dave Pelzer är maskrosbarnet som fick den värsta tänkbara uppväxten. Fram till att han var 12år gammal och omhändertogs av myndigheterna var han i sin mammas våld. Han vanvårdades, misshandlades och blev sin mammas slav. Han blev inte kallad vid namn och han var inte en pojke – han var Det. Som vuxen har Dave skrivit om sin uppväxt i den internationella bestsellern ”A Child Called It”, eller ”Pojken som kallades Det”.Dave berättar öppet om hans uppväxt och om de otroliga hemskheter han varit med om. Vi pratar om hur hans pappa och omvärlden tittade bort, och om drömmen om att hitta en familj som älskade honom. Men vi får också höra om hur hans uppväxt blivit en brunn att hämta styrka ifrån, hur Dave varje dag arbetar för att bidra till samhället och varför ditt mående bara är ett beslut bort. Det här är den gripande berättelsen om ett barn som överlevde mot alla odds. Tusen tack för att du lyssnar!________________________________________________________The author Dave Pelzer is the child who had the worst imaginable childhood. Until he was 12 years old and was taken care of by the authorities, he was in his mother's violence. He was neglected, psychically and mentally abused, and became his mother's slave. Han was not called by name and he was not a boy – he was It. As an adult Dave has written about his upbringing in the international bestseller “A Child Called It”. Dave openly talks about his childhood and the unbelievable horrible things he had to endure. We talk about how his father and society looked the other way, and about the dream to find a family who loved him. But we also get to hear how his childhood became a well to draw strength from, how Dave is serving his community every day and why your feelings are always just a decision away. This is the emotional story about a child who survived against all odds. Thank you for listening!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Dave Pelzer - Pojken som kallades DetDave Pelzer - A Child Called ItDave Pelzer - Return to the RiverLyssna på The Dave Pelzer ShowBesök och stöd organisationen Maskrosbarn Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Författaren Dave Pelzer är maskrosbarnet som fick den värsta tänkbara uppväxten. Fram till att han var 12år gammal och omhändertogs av myndigheterna var han i sin mammas våld. Han vanvårdades, misshandlades och blev sin mammas slav. Han blev inte kallad vid namn och han var inte en pojke – han var Det. Som vuxen har Dave skrivit om sin uppväxt i den internationella bestsellern ”A Child Called It”, eller ”Pojken som kallades Det”.Dave berättar öppet om hans uppväxt och om de otroliga hemskheter han varit med om. Vi pratar om hur hans pappa och omvärlden tittade bort, och om drömmen om att hitta en familj som älskade honom. Men vi får också höra om hur hans uppväxt blivit en brunn att hämta styrka ifrån, hur Dave varje dag arbetar för att bidra till samhället och varför ditt mående bara är ett beslut bort. Det här är den gripande berättelsen om ett barn som överlevde mot alla odds. Tusen tack för att du lyssnar!________________________________________________________The author Dave Pelzer is the child who had the worst imaginable childhood. Until he was 12 years old and was taken care of by the authorities, he was in his mother's violence. He was neglected, psychically and mentally abused, and became his mother's slave. Han was not called by name and he was not a boy – he was It. As an adult Dave has written about his upbringing in the international bestseller “A Child Called It”. Dave openly talks about his childhood and the unbelievable horrible things he had to endure. We talk about how his father and society looked the other way, and about the dream to find a family who loved him. But we also get to hear how his childhood became a well to draw strength from, how Dave is serving his community every day and why your feelings are always just a decision away. This is the emotional story about a child who survived against all odds. Thank you for listening!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Dave Pelzer - Pojken som kallades DetDave Pelzer - A Child Called ItDave Pelzer - Return to the RiverLyssna på The Dave Pelzer ShowBesök och stöd organisationen Maskrosbarn Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Pojken som aldrig kom hem” är Camilla Läckbergs dokumentärserie om fallet Johan Asplund. Fallet skakade om Sverige och fick ett uppmärksammat efterspel som kom att bli del av en rättsskandal som saknar motstycke. Medverkar gör bland annat Leif G.W. Persson, Kerstin Koorti och Johans föräldrar. Hör alla avsnitt av "Pojken som aldrig kom hem" hos Podme. Besök podme.com och skapa ditt konto. Ladda sedan ner Podmes app i AppStore eller Google Play och börja lyssna.

”Pojken som aldrig kom hem” är Camilla Läckbergs dokumentärserie om fallet Johan Asplund. Fallet skakade om Sverige och fick ett uppmärksammat efterspel som kom att bli del av en rättsskandal som saknar motstycke. Medverkar gör bland annat Leif G.W. Persson, Kerstin Koorti och Johans föräldrar. Hör alla avsnitt av "Pojken som aldrig kom hem" hos Podme. Besök podme.com och skapa ditt konto. Ladda sedan ner Podmes app i AppStore eller Google Play och börja lyssna.

Veckans podd bjuder på gröna asagudar, monster i skogen, koreansk dystopi och svensk slasher. Stark tremannapodd i veckan och vi dyker direkt in spelnyheterna och i den nya Diablo IV-säsongen som kommit. Dessutom har det dykt upp färska rykten om GTA VI. Vi pratar även om Netflix fysiska satsning Netflix' House, att Halloween blir tv-serie, att Bioshock nog faktiskt blir film, att IOK verkar diskutera att inkludera e-sport i nästa OS samt att Hayao Miyazakis kommande film, Pojken och hägern, får premiär 24 november i Sverige. Det blir mycket tv i veckans avsnitt: Niklas har sett sci-fi/mysterie(?)-serien From, Tove bjuder på en Koreakoll med The Devil Judge och har även sett de två första avsnitten av Loki säsong 2. Jonas har gjort sin läxa och sett Netflix-filmatiseringen av Mats Strandbergs Konferensen. Vi avslutar även med att prata lite om Comic Con, som ju bara är ett par veckor bort! Nördigt livepoddar den 4 november! Tack & Förlåt, Puss Hej!

Vilka barndomsminnen som präglat ditt liv. I Karlavagnen söndag vill Lena Callne prata om dina barndomsminnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Har du redan som barn - som i den högaktuella radiodokumentären Pojken, kraschen och flickan i baksätet - förlorat en förälder i en tragisk olycka? Hur har du hanterat det under livet?Men även barndomen ljusa upplevelser präglar! Kanske minns du sjuksköterskan du mötte som barn och som hade så snälla ögon att du själv bestämde dig där och då för att själv jobba på sjukhus. Vi vill höra om starka barndomsminnen - både de du kanske önskar att du kunnat radera och de som du vårdar ömt och vill bevara.Ring och berätta 020 – 22 10 30. Telefonslussen öppnar kl. 21.Skriv gärna till oss på våra sociala medier;Karlavagnen på Facebook.Karlavagnen på Instagram.eller på mailadressen karlavagnen@sverigesradio.seProgramledare: Lena CallneAnsvarig utgivare: Dan Granlund

När Peter Barlach är 11 år dör hans mamma i en bilolycka. Händelsen förföljer honom och han frågar sig om det någonsin är försent att bearbeta ett barndomstrauma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I januari 1980, på värmländska vintervägar, får Peters mamma sladd på sin bil. Hon kanar in i fronten på en mötande Volvo och dör omedelbart. Peters mormor dör i sviterna av olyckan några dagar senare och hans moster skadas svårt men överlever.I den andra bilen är samtliga passagerare i det närmaste oskadda.I den här dokumentären träffar Peter för första gången flickan som satt i baksätet på den mötande Volvon. Anette var sju år gammal och det visar sig att bilolyckan har förföljt även henne och hon minns varenda sekund från den.I Pojken, kraschen och flickan i baksätet möts Peter och Anette för första gången någonsin och kan fylla i detaljer i varandras livskatastrof. Peter träffar även Malin Kan, barnpsykiater på Erikastiftelsen.Hur bearbetar man ett barndomstrauma 43 år senare?En dokumentär från 2023.Reporter: Peter BarlachProducent: Håkan EngströmSlutmix: Elin Hagman

LYSSNA PÅ BONUSAVSNITTET HÄR: www.patreon.com/spoktimmenFBI-agent Chris Campion tittar på killen som sitter mitt emot honom i förhörsrummet. Pojken är spinkig och har axellångt hår. Han är klädd som en helt vanlig tonåring i svart t-shirt och mörka byxor men det här är inte vilken kille som helst. Hans röst är lugn och saknar spår av känslor när han berättar om en natt för ungefär två månader sedan – precis som om han berättade om en helt vanlig kväll i tv-soffan. Men det den här killen berättar om är det brutala dubbelmordet han utförde en natt i april samma år. FBI-agent Chris Campion kommer senare beskriva den här killen som en av de farligaste brottslingarna han någonsin träffat och detta trots att killen bara är 16 år gammal. Den här pojken är definitionen av ett ont barn.Fall: Daniel MarshKontaktInstagram:@spoktimmen@linnekFacebook:SpöktimmenMail:spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En 15-årig pojke sköts ihjäl på en sushirestaurang i Skogås den 28 januari 2023. Nu väcks åtal mot tio personer som misstänks för inblandning, bland annat mot den 16-åring som misstänks ha skjutit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid 18-tiden på lördagskvällen den 28 januari 2023 sitter en 15-årig pojke ensam på en sushirestaurang i Skogås centrum. Vad han inte vet är att han har ett pris på sitt huvud och att den vän han varit med under dagen i smyg skickat uppgifter om honom till andra personer över Signal.15-åringen skjuts ihjäl där på restaurangen och en av poliserna som är först på plats är Reine Berglund som känner igen pojken sedan tidigare.”Det här är definitivt något man aldrig kommer att glömma. Några dagar efteråt träffade jag familjen. Det var fruktansvärt att se deras bottenlösa sorg”, säger Reine Berglund.En annan, numera 16-årig, pojke misstänks ha skjutit och åtalas nu för mord. Totalt åtalades på måndagen tio personer misstänkta för bland annat medhjälp till mord och förberedelse till mord. Flera av dem kopplas till nätverk som samarbetar med den kurdiska rävens nätverk. Alla nekar till brott.Som bevisning har åklagaren Ida Arnell chattar i Signal.”Det är väldigt brutala chattar och de visar väldigt tydligt vad man ska göra för någonting”, säger Ida Arnell.

Under fredagen häktades två personer för inblandning i mordet på den 14-åriga pojken som hittades mördad i Nynäshamn. Och under fredagen kom också den första domen efter mordet på Emporia i Malmö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En 17-åring och en 21-åring från Stockholm häktades på fredagen misstänkta för medhjälp till mord och människorov på den 14-åring som hittades mördad i Nynäshamn, söder om Stockholm, den 29 juli. Vi har tidigare berättat om 14-åringen som vi kallar för Abdi. Han försvann från Nyköping i slutet av juli, någon dag senare försvann även hans vän ”Hassan” som också senare hittades mördad i en skog i Upplands Bro.De nu häktade misstänks för att ha hållit Abdi kidnappad på en adress i Gubbängen i södra Stockholm den 24 och 25 juli. Teorin är sedan att Abdi mördades mellan 25 och 29 juli.På fredagen kom också domen mot en nu 16-årig pojke för mordet på en gängledare på gallerian Emporia i augusti 2022. Pojken, som då bara var 15-år, har erkänt mordet. Han döms nu till maxstraffet fyra års sluten ungdomsvård.

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Ladda ned i Appstore eller Google Play. * Dags för ett efterlängtat frågebatteri! Hur gör Jocke och Jonna när de har problem i äktenskapet? Vilket program vill Jonna vara programledare för? Lever Picasson? Och hur funkar Jonnas hjärna egentligen när hon drar paralleller mellan ”barnet från Titanic” och Cocain-Bear?

Glenn, Linus och Niklas har en sak att prata om. En enda grej. Årets grej kanske. Zelda - Tears of the Kingdom. Är det bra? Är det som förrut? Har de byggt snoppar, eller räcker det med bilar och matlagning för gänget? Lyssna och lär, varsågoda!

Hösten 2020 publicerade vi ett avsnitt om Pojken i lådan. I december hände det saker i fallet. Efter 65 år har äntligen pojken fått ett namn. I det här specialavsnittet ska vi uppdatera dig om den senaste utveckligen i fallet. Det är dags att berätta om Joseph Augustus Zarelli. Fallet har även på svenska kallats Pojken i Kartongen. Det amerikanska namnet är Boy in the Box. Manus av Sofie Karlsson.Vill du att Olösta mord ska komma ut varje vecka? Du kan påverka genom att dela podden med alla du känner som kan tänkas vara intresserade och/eller sponsra via Patreon; https://www.patreon.com/olostamord Välj valfri summa du vill sponsra med per avsnitt på Patreon. Når vi 2000 kr per avsnitt kommer podden att komma ut varje torsdag istället för varannan vecka.Swishdonationer till 070-7715864 fungerar fortfarande. Märk swishen "Olösta mord".Har du teorier om vad som hänt i fallen som vi tagit upp i podden? Skicka dem till: zimwaypodcast@gmail.com så kommer vi ta upp dem i kommande avsnitt. Det här är en podd av Dan Hörning.Följ Dan Hörning här:Twitter: @danhorningInstagram: https://www.instagram.com/dan_horning/?hl=enYoutube: https://www.youtube.com/channel/UCV2Qb7SmL9mejE5RCv1chwgMail: zimwaypodcast@gmail.comFacebook: https://www.facebook.com/Olostamord/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I en lägenhet i Bergen sitter tonårspojkens mammas väninnor och dricker vin, avhandlar oförrätter och hopplösa män. Pojken lyssnar. Han vet att han måste lära och vara lyhörd. Nyskriven radionovell i uppläsning av Martin SundbomPojken och hans bror lever ensamma med mamman. Enligt hennes och väninnornas världsbild är de ständigt hotade, av samhället, männen och strålningen som tar sig igenom lägenhetens väggar.Mats Kolmisoppi är författare och litteraturkritiker. Prisad både för sina noveller och romaner. Aktuell med två långnoveller i sin senaste bok, "Scener från hovet".Martin Sundbom, är verksam som skådespelare vid Norrbottensteatern i Luleå. Just nu aktuell i föreställningen "Karl- Bertil Jonssons julafton".Av: Mats KolmisoppiInläsare: Martin SundbomTeknik och slutmix: Kalle Andersson och Björn NitzlerProducent: Karin Grönberg

Elvis har flyttat igen. Men den här gången blev det en bra flytt, till området The Hill och plötsligt bor han granne med Sam! Pojken från affären och kyrkogården. Plötsligt har han fått en bästa vän! Om Elvis och SamElvis Presley är tio år och bor i Tupelo Mississippi i mitten av 1940-talet. Hans familj är fattig och flyttar ofta. Samhället är segregerat. Svarta och vita får inte gå i samma kyrka och svart musik spelas inte på radion. En dag går Elvis förbi en svart kyrka. Han hör gospel för första gången och sugs in i rytmen. Efter det blir sig inget mera likt. Berättelsen om Elvis och Sam är en nyskriven serie som bygger på Mårten Melins bok: Mammas lilla prins och handlar om den ikoniska artisten Elvis Presleys uppväxt i det fattiga Mississippi. Det handlar om utanförskap, kärlek, längtan, om att trotsa normer och regler och om en annorlunda vänskap.Lyssna på Elvis och Sam i Barnradion, söndagar kl 10.45 i P4 eller när du vill i appen Sveriges radio Play. Serien är tänkt för ca 9-13 år och uppåt.Till den här serien finns det en lärarhandledning på sverigesradio.se.I rollernaElvis: Oliver Sjöstedt Grove Sam: Anelka Johansson Oblitey James: Amaru García Wallgren Vuxne Elvis: Alexander Grove Eloise: Ada Strandberg Biografvaktmästaren: Henrik Henriksson Mr Bell: Richard SsewuragiProduktionRegi: Mikael Bundsen Dramatisering: Jenny Bergman och Janne Vierth Musik: Andreas Söderström Teknik- och ljuddesign: Rolf Hilton, Henrik Henriksson och Melekeh Meyer Producent: Anneli Abrahamsson Dramaturger: Frida Derwinger och Magnus Berg Produktionsassistent: Camilla Van Der Meer Söderberg

Biljetter till vår Sverigeturné https://spoktimmen.se/forestallningar/På en grynig övervakningskamera syns en pojke, 14 år gammal, ensam i centrala London. Klockan är strax innan 12 på dagen och vid den här tiden så borde pojken egentligen vara i skolan men han har gjort något väldigt ovanligt. Han har skolkat från sina lektioner - men inte bara det. Pojken har även tömt sitt bankkonto och köpt en enkelbiljett till London, för att aldrig mer återvända hem igen.Fall: Rebeca Gabriela Nuno & Andrew GosdenBiljetter Kalmar:https://biljett.kalmarsalen.se/sv/buyingflow/tickets/8373/Biljetter Luleå:https://www.ticketmaster.se/event/617673Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmen KontaktInstagram: @spoktimmen@linnkarolina@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ingrid Edström (född 1931) basade för det sjuttiotalsbarnutbud som alla har mer eller mindre grundade åsikter om. Hon berättar om Julia och nattpappan, Broster, broster, Fröken Ensam hemma, Knubbe, Benny, Agneta & Björn, Mumlan, Tårtan, Pelle - en kille med tur, Ola och hans värld, Pojken med guldbyxorna och tjejerna som gjorde uppror men minns inte Knysten & Fräs.

Vanz sista avsnitt bjuder på minnen, kärlek och en massa skratt. Mangz obehagliga mustasch. Pojken med den gapande munnen. Psykologitestet Vanz var så nöjd med. Dessutom avslöjar Stellz poddens otroliga framtid. En era går i graven och en fantastisk framtid förutspås. Välkomna!

Rickard jobbar som gränspolis. Vad gör en en gränspolis egentligen? Rickard lär oss mer om den tjänsten. Hör även om den farliga personen som inte alls var speciellt farlig. Kan info man får innan ett jobb eventuellt leda en fel? Patreon.com/snutsnack för att höra om mannen som hade mer än ett vapen som backup.

Vad händer på ön där sjömän tidigare hölls isolerade för att inte sprida smitta, och vem är mannen som hålls fången där? En historisk detektivroman i Göteborgsmiljö. I upplasning av Peter Öberg.Överkonstapel Nils Gunnarsson blir kontaktad av en ivrig ung pojke med ett grodliknande utseende. Pojken, som luktar dy och har simhud mellan fingrarna, vill visa ett fynd som de laglösa vrakarna har gjort i ån vid deras märkliga kåkstad.Så börjar detektivromanen Pestön, som rör sig i och kring Göteborg för ungefär hundra år sen, närmare bestämt i augusti 1925. Berättelsen tar oss med till Pestön, en gammal karantänstation i Göteborgs södra skärgård. Marie Hermanson har skrivit ett dussin romaner som är översatta till tjugo språk.Peter Öberg är skådespelare, utbildad vid Teaterhögskolan i Malmö. Han har läst in många ljudböcker, men gör här sin debut för Radioföljetongen.Ljudboken Pestön kan du även lyssna till som tre långa delar härAv: Marie HermansonUppläsning: Peter ÖbergFörlag: Albert BonniersProducent och tekniker: Thomas Lunderquist, Peter Öberg och Johan Chandorkar. 

Vad händer på ön där sjömän tidigare hölls isolerade för att inte sprida smitta, och vem är mannen som hålls fången där? En historisk detektivroman i Göteborgsmiljö. I upplasning av Peter Öberg.Överkonstapel Nils Gunnarsson blir kontaktad av en ivrig ung pojke med ett grodliknande utseende. Pojken, som luktar dy och har simhud mellan fingrarna, vill visa ett fynd som de laglösa vrakarna har gjort i ån vid deras märkliga kåkstad.Så börjar detektivromanen Pestön, som rör sig i och kring Göteborg för ungefär hundra år sen, närmare bestämt i augusti 1925. Berättelsen tar oss med till Pestön, en gammal karantänstation i Göteborgs södra skärgård. Marie Hermanson har skrivit ett dussin romaner som är översatta till tjugo språk.Peter Öberg är skådespelare, utbildad vid Teaterhögskolan i Malmö. Han har läst in många ljudböcker, men gör här sin debut för Radioföljetongen.Ljudboken Pestön kan du även lyssna till som tre långa delar härAv: Marie HermansonUppläsning: Peter ÖbergFörlag: Albert BonniersProducent och tekniker: Thomas Lunderquist, Peter Öberg och Johan Chandorkar. 

Vad händer på ön där sjömän tidigare hölls isolerade för att inte sprida smitta, och vem är mannen som hålls fången där? En historisk detektivroman i Göteborgsmiljö. I upplasning av Peter Öberg.Överkonstapel Nils Gunnarsson blir kontaktad av en ivrig ung pojke med ett grodliknande utseende. Pojken, som luktar dy och har simhud mellan fingrarna, vill visa ett fynd som de laglösa vrakarna har gjort i ån vid deras märkliga kåkstad.Så börjar detektivromanen Pestön, som rör sig i och kring Göteborg för ungefär hundra år sen, närmare bestämt i augusti 1925. Berättelsen tar oss med till Pestön, en gammal karantänstation i Göteborgs södra skärgård. Marie Hermanson har skrivit ett dussin romaner som är översatta till tjugo språk.Peter Öberg är skådespelare, utbildad vid Teaterhögskolan i Malmö. Han har läst in många ljudböcker, men gör här sin debut för Radioföljetongen.Ljudboken Pestön kan du även lyssna till som tre långa delar härAv: Marie HermansonUppläsning: Peter ÖbergFörlag: Albert BonniersProducent och tekniker: Thomas Lunderquist, Peter Öberg och Johan Chandorkar. 

Vad händer på ön där sjömän tidigare hölls isolerade för att inte sprida smitta, och vem är mannen som hålls fången där? En historisk detektivroman i Göteborgsmiljö. I upplasning av Peter Öberg.Överkonstapel Nils Gunnarsson blir kontaktad av en ivrig ung pojke med ett grodliknande utseende. Pojken, som luktar dy och har simhud mellan fingrarna, vill visa ett fynd som de laglösa vrakarna har gjort i ån vid deras märkliga kåkstad.Så börjar detektivromanen Pestön, som rör sig i och kring Göteborg för ungefär hundra år sen, närmare bestämt i augusti 1925. Berättelsen tar oss med till Pestön, en gammal karantänstation i Göteborgs södra skärgård. Marie Hermanson har skrivit ett dussin romaner som är översatta till tjugo språk.Peter Öberg är skådespelare, utbildad vid Teaterhögskolan i Malmö. Han har läst in många ljudböcker, men gör här sin debut för Radioföljetongen.Ljudboken Pestön kan du även lyssna till som tre långa delar härAv: Marie HermansonUppläsning: Peter ÖbergFörlag: Albert BonniersProducent och tekniker: Thomas Lunderquist, Peter Öberg och Johan Chandorkar. 

Vad händer på ön där sjömän tidigare hölls isolerade för att inte sprida smitta, och vem är mannen som hålls fången där? En historisk detektivroman i Göteborgsmiljö. I upplasning av Peter Öberg.Överkonstapel Nils Gunnarsson blir kontaktad av en ivrig ung pojke med ett grodliknande utseende. Pojken, som luktar dy och har simhud mellan fingrarna, vill visa ett fynd som de laglösa vrakarna har gjort i ån vid deras märkliga kåkstad.Så börjar detektivromanen Pestön, som rör sig i och kring Göteborg för ungefär hundra år sen, närmare bestämt i augusti 1925. Berättelsen tar oss med till Pestön, en gammal karantänstation i Göteborgs södra skärgård. Marie Hermanson har skrivit ett dussin romaner som är översatta till tjugo språk.Peter Öberg är skådespelare, utbildad vid Teaterhögskolan i Malmö. Han har läst in många ljudböcker, men gör här sin debut för Radioföljetongen.Ljudboken Pestön kan du även lyssna till som tre långa delar härAv: Marie HermansonUppläsning: Peter ÖbergFörlag: Albert BonniersProducent och tekniker: Thomas Lunderquist, Peter Öberg och Johan Chandorkar. 

Vad händer på ön där sjömän tidigare hölls isolerade för att inte sprida smitta, och vem är mannen som hålls fången där? En historisk detektivroman i Göteborgsmiljö. I upplasning av Peter Öberg.Överkonstapel Nils Gunnarsson blir kontaktad av en ivrig ung pojke med ett grodliknande utseende. Pojken, som luktar dy och har simhud mellan fingrarna, vill visa ett fynd som de laglösa vrakarna har gjort i ån vid deras märkliga kåkstad.Så börjar detektivromanen Pestön, som rör sig i och kring Göteborg för ungefär hundra år sen, närmare bestämt i augusti 1925. Berättelsen tar oss med till Pestön, en gammal karantänstation i Göteborgs södra skärgård. Marie Hermanson har skrivit ett dussin romaner som är översatta till tjugo språk.Peter Öberg är skådespelare, utbildad vid Teaterhögskolan i Malmö. Han har läst in många ljudböcker, men gör här sin debut för Radioföljetongen.Ljudboken Pestön kan du även lyssna till som tre långa delar härAv: Marie HermansonUppläsning: Peter ÖbergFörlag: Albert BonniersProducent och tekniker: Thomas Lunderquist, Peter Öberg och Johan Chandorkar. 

Vad händer på ön där sjömän tidigare hölls isolerade för att inte sprida smitta, och vem är mannen som hålls fången där? En historisk detektivroman i Göteborgsmiljö. I upplasning av Peter Öberg.Överkonstapel Nils Gunnarsson blir kontaktad av en ivrig ung pojke med ett grodliknande utseende. Pojken, som luktar dy och har simhud mellan fingrarna, vill visa ett fynd som de laglösa vrakarna har gjort i ån vid deras märkliga kåkstad.Så börjar detektivromanen Pestön, som rör sig i och kring Göteborg för ungefär hundra år sen, närmare bestämt i augusti 1925. Berättelsen tar oss med till Pestön, en gammal karantänstation i Göteborgs södra skärgård. Marie Hermanson har skrivit ett dussin romaner som är översatta till tjugo språk.Peter Öberg är skådespelare, utbildad vid Teaterhögskolan i Malmö. Han har läst in många ljudböcker, men gör här sin debut för Radioföljetongen.Ljudboken Pestön kan du även lyssna till som tre långa delar härAv: Marie HermansonUppläsning: Peter ÖbergFörlag: Albert BonniersProducent och tekniker: Thomas Lunderquist, Peter Öberg och Johan Chandorkar. 

Vad händer på ön där sjömän tidigare hölls isolerade för att inte sprida smitta, och vem är mannen som hålls fången där? En historisk detektivroman i Göteborgsmiljö. I upplasning av Peter Öberg.Överkonstapel Nils Gunnarsson blir kontaktad av en ivrig ung pojke med ett grodliknande utseende. Pojken, som luktar dy och har simhud mellan fingrarna, vill visa ett fynd som de laglösa vrakarna har gjort i ån vid deras märkliga kåkstad.Så börjar detektivromanen Pestön, som rör sig i och kring Göteborg för ungefär hundra år sen, närmare bestämt i augusti 1925. Berättelsen tar oss med till Pestön, en gammal karantänstation i Göteborgs södra skärgård. Marie Hermanson har skrivit ett dussin romaner som är översatta till tjugo språk.Peter Öberg är skådespelare, utbildad vid Teaterhögskolan i Malmö. Han har läst in många ljudböcker, men gör här sin debut för Radioföljetongen.Ljudboken Pestön kan du även lyssna till som tre långa delar härAv: Marie HermansonUppläsning: Peter ÖbergFörlag: Albert BonniersProducent och tekniker: Thomas Lunderquist, Peter Öberg och Johan Chandorkar. 

Vad händer på ön där sjömän tidigare hölls isolerade för att inte sprida smitta, och vem är mannen som hålls fången där? En historisk detektivroman i Göteborgsmiljö. I upplasning av Peter Öberg.Överkonstapel Nils Gunnarsson blir kontaktad av en ivrig ung pojke med ett grodliknande utseende. Pojken, som luktar dy och har simhud mellan fingrarna, vill visa ett fynd som de laglösa vrakarna har gjort i ån vid deras märkliga kåkstad.Så börjar detektivromanen Pestön, som rör sig i och kring Göteborg för ungefär hundra år sen, närmare bestämt i augusti 1925. Berättelsen tar oss med till Pestön, en gammal karantänstation i Göteborgs södra skärgård. Marie Hermanson har skrivit ett dussin romaner som är översatta till tjugo språk.Peter Öberg är skådespelare, utbildad vid Teaterhögskolan i Malmö. Han har läst in många ljudböcker, men gör här sin debut för Radioföljetongen.Ljudboken Pestön kan du även lyssna till som tre långa delar härAv: Marie HermansonUppläsning: Peter ÖbergFörlag: Albert BonniersProducent och tekniker: Thomas Lunderquist, Peter Öberg och Johan Chandorkar. 

Vad händer på ön där sjömän tidigare hölls isolerade för att inte sprida smitta, och vem är mannen som hålls fången där? En historisk detektivroman i Göteborgsmiljö. I upplasning av Peter Öberg.Överkonstapel Nils Gunnarsson blir kontaktad av en ivrig ung pojke med ett grodliknande utseende. Pojken, som luktar dy och har simhud mellan fingrarna, vill visa ett fynd som de laglösa vrakarna har gjort i ån vid deras märkliga kåkstad.Så börjar detektivromanen Pestön, som rör sig i och kring Göteborg för ungefär hundra år sen, närmare bestämt i augusti 1925. Berättelsen tar oss med till Pestön, en gammal karantänstation i Göteborgs södra skärgård. Marie Hermanson har skrivit ett dussin romaner som är översatta till tjugo språk.Peter Öberg är skådespelare, utbildad vid Teaterhögskolan i Malmö. Han har läst in många ljudböcker, men gör här sin debut för Radioföljetongen.Ljudboken Pestön kan du även lyssna till som tre långa delar härAv: Marie HermansonUppläsning: Peter ÖbergFörlag: Albert BonniersProducent och tekniker: Thomas Lunderquist, Peter Öberg och Johan Chandorkar. 

Vad händer på ön där sjömän tidigare hölls isolerade för att inte sprida smitta, och vem är mannen som hålls fången där? En historisk detektivroman i Göteborgsmiljö. I upplasning av Peter Öberg.Överkonstapel Nils Gunnarsson blir kontaktad av en ivrig ung pojke med ett grodliknande utseende. Pojken, som luktar dy och har simhud mellan fingrarna, vill visa ett fynd som de laglösa vrakarna har gjort i ån vid deras märkliga kåkstad.Så börjar detektivromanen Pestön, som rör sig i och kring Göteborg för ungefär hundra år sen, närmare bestämt i augusti 1925. Berättelsen tar oss med till Pestön, en gammal karantänstation i Göteborgs södra skärgård. Marie Hermanson har skrivit ett dussin romaner som är översatta till tjugo språk.Peter Öberg är skådespelare, utbildad vid Teaterhögskolan i Malmö. Han har läst in många ljudböcker, men gör här sin debut för Radioföljetongen.Ljudboken Pestön kan du även lyssna till som tre långa delar härAv: Marie HermansonUppläsning: Peter ÖbergFörlag: Albert BonniersProducent och tekniker: Thomas Lunderquist, Peter Öberg och Johan Chandorkar. 

Vad händer på ön där sjömän tidigare hölls isolerade för att inte sprida smitta, och vem är mannen som hålls fången där? En historisk detektivroman i Göteborgsmiljö. I upplasning av Peter Öberg.Överkonstapel Nils Gunnarsson blir kontaktad av en ivrig ung pojke med ett grodliknande utseende. Pojken, som luktar dy och har simhud mellan fingrarna, vill visa ett fynd som de laglösa vrakarna har gjort i ån vid deras märkliga kåkstad.Så börjar detektivromanen Pestön, som rör sig i och kring Göteborg för ungefär hundra år sen, närmare bestämt i augusti 1925. Berättelsen tar oss med till Pestön, en gammal karantänstation i Göteborgs södra skärgård. Marie Hermanson har skrivit ett dussin romaner som är översatta till tjugo språk.Peter Öberg är skådespelare, utbildad vid Teaterhögskolan i Malmö. Han har läst in många ljudböcker, men gör här sin debut för Radioföljetongen.Ljudboken Pestön kan du även lyssna till som tre långa delar härAv: Marie HermansonUppläsning: Peter ÖbergFörlag: Albert BonniersProducent och tekniker: Thomas Lunderquist, Peter Öberg och Johan Chandorkar. 

Vad händer på ön där sjömän tidigare hölls isolerade för att inte sprida smitta, och vem är mannen som hålls fången där? En historisk detektivroman i Göteborgsmiljö. I upplasning av Peter Öberg.Överkonstapel Nils Gunnarsson blir kontaktad av en ivrig ung pojke med ett grodliknande utseende. Pojken, som luktar dy och har simhud mellan fingrarna, vill visa ett fynd som de laglösa vrakarna har gjort i ån vid deras märkliga kåkstad.Så börjar detektivromanen Pestön, som rör sig i och kring Göteborg för ungefär hundra år sen, närmare bestämt i augusti 1925. Berättelsen tar oss med till Pestön, en gammal karantänstation i Göteborgs södra skärgård. Marie Hermanson har skrivit ett dussin romaner som är översatta till tjugo språk.Peter Öberg är skådespelare, utbildad vid Teaterhögskolan i Malmö. Han har läst in många ljudböcker, men gör här sin debut för Radioföljetongen.Ljudboken Pestön kan du även lyssna till som tre långa delar härAv: Marie HermansonUppläsning: Peter ÖbergFörlag: Albert BonniersProducent och tekniker: Thomas Lunderquist, Peter Öberg och Johan Chandorkar. 

Vad händer på ön där sjömän tidigare hölls isolerade för att inte sprida smitta, och vem är mannen som hålls fången där? En historisk detektivroman i Göteborgsmiljö. I upplasning av Peter Öberg.Överkonstapel Nils Gunnarsson blir kontaktad av en ivrig ung pojke med ett grodliknande utseende. Pojken, som luktar dy och har simhud mellan fingrarna, vill visa ett fynd som de laglösa vrakarna har gjort i ån vid deras märkliga kåkstad.Så börjar detektivromanen Pestön, som rör sig i och kring Göteborg för ungefär hundra år sen, närmare bestämt i augusti 1925. Berättelsen tar oss med till Pestön, en gammal karantänstation i Göteborgs södra skärgård. Marie Hermanson har skrivit ett dussin romaner som är översatta till tjugo språk.Peter Öberg är skådespelare, utbildad vid Teaterhögskolan i Malmö. Han har läst in många ljudböcker, men gör här sin debut för Radioföljetongen.Tillgänglig till 21 augusti 2022.Av: Marie HermansonUppläsning: Peter ÖbergFörlag: Albert BonniersProducent och tekniker: Thomas Lunderquist, Peter Öberg och Johan Chandorkar.