Podcasts about upphandling

Med utgångspunkt i Konkurrensverkets informationssatsning Varför konkurrens? samtalar vi i detta avsnitt om varför det är viktigt att företagare och yrkesverksamma inom branscher med många småföretag har kunskap om konkurrensreglerna. Vi diskuterar hur riktad information kan bidra till en sundare konkurrens och delar med oss av erfarenheter från de kommun- och näringslivsträffar vi genomförde runt om i landet under 2023 och 2024. Hur ser kännedomen egentligen ut om konkurrensens betydelse för tillväxt, innovation och välfärd? För insikterna står Konkurrensverkets medarbetare Stina Lif och Ulf Bengtsson. 

Hur kan vi få upphandling och innovation att samverka för att skapa större värde? I det här avsnittet samtalar Leif med Lina Svensberg från Compare och DigitalWell Arena, som har unik insikt i både det internationella och nationella perspektivet på ämnet. Lina hjälper oss att reda ut begreppen, förstå fallgroparna och se hur vi kan kombinera upphandling och innovation på ett smartare sätt. För den offentliga sektorn är det här en avgörande fråga – rätt strategier kan öppna dörrar för lösningar som stärker samhället, förbättrar välfärden och skapar verkligt värde. Det här avsnittet är ett måste för alla som arbetar med offentliga affärer, innovation och framtidens hållbara samhällsutveckling. Läs Linas artikel som vi nämner i samtalet: https://digitalwellarena.se/2025/01/31/innovationsupphandling-reflektioner-kring-definitioner-strategiska-syften-och-angreppssatt/

Är det praktiskt och rättsligt möjligt att införa ett system som tar hänsyn till anbudsgivares tidigare prestationer vid offentlig upphandling? Den frågan besvarar forskarna från SNS Konjunkturråd 2022 i en ny SNS Analys. Medverkande Ulrica Dyrke, jurist och näringspolitisk expert på offentlig upphandling och konkurrens, Almega Henrik Grönberg, senior jurist, Upphandlingsmyndigheten Martin Kruse, inköpsdirektör på Arbetsförmedling och nyligen avgången som ordförande i Sveriges Offentliga Inköpare Magnus Persson, vd, Skanska Sverige Sofia Lundberg, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Umeås universitet, och ordförande i SNS Konjunkturråd 2022, som skrev rapporten Offentlig upphandling – gränslandet mellan ekonomi och juridik Seminariet leds av SNS vd Ilinca Benson.

Företag som deltar vid upphandling får inte samarbeta med varandra. Det är grundregeln. Men ibland är det faktiskt tillåtet. Lyssna på vårt tio minuter långa poddavsnitt om samarbete i upphandling så får du veta när och hur det är tillåtet för företag att samverka. Medverkande: Alexander Albrecht och Marie Strömberg Lindvall

Grön upphandling ska bidra till snabbare omställning ropar politiker - hela vägen från EU ner till kommunnivå. Men professorn i nationalekonomi Sofia Lundberg, vid Handelshögskolan i Umeå, visar i sin forskning att grön upphandling inte alls är så effektivt som styrmedel som vi gärna vill tro. I alla fall inte ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Är det istället skatter och subventioner som ska få samhället att ställa om? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Pontus Kindblad från Bambuser berättar om säkerhetsaspekter i upphandlingar. Vilka väljer vi att arbeta tillsammans med genom upphandling? Vad kan vi värdera utöver pris? Hur går det till rent praktiskt, finns det genvägar till den perfekta upphandlingen? Nä, bara bra kompromisser. Vill du ställa en fråga eller föreslå ämnen som du vill att vi ska prata om i framtida avsnitt?  Skriv då till @sakerhetssnack på twitter!

Vi snackar om pengar som försvinner i offentliga upphandlingar. Daniel föreslår mutor som ett sätt att minska slöseriet. Vi går också igenom de bolag vi pratat om under året och avkastningen på våra innehav. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Vad har upphandling och innovation med varandra att göra? och hur kan man använda sig av dessa processer för att hitta rätt lösningar?Honeypot podcast med Fredrik Heghammar & Alexander WennerbergProduceras av hives.co Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den offentliga sektorn upphandlar årligen digitala tjänster för cirka 80 miljarder kronor. Marknaden domineras av ett fåtal aktörer och koncentrationen ökar. Såväl beställare som leverantörer upplever en rad problem. Vilka är de och hur kan de överbryggas? Medverkande Sofia Lundberg, rektor och professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet, samt ordförande i SNS Konjunkturråd 2022 om offentlig upphandling Rikard Jermsten, generaldirektör, Konkurrensverket Peter Kjäll, näringspolitisk expert, TechSverige Maria Laxvik, IT-direktör, Stockholm stad Johan Torstensson, Sverigechef, TietoEVRY Samtalet leds av Ilinca Benson, vd, SNS.

Nu är det dags för det tjugofemte avsnittet av Företagarnas podcast där Företagarnas jurister svarar på viktiga frågor och hjälper företagare som hamnat i kläm. I veckans avsnitt får vår programledare Oxana Iakiemenko besök i studion av kollegan Magnus Johansson som är Företagarnas expert på offentlig upphandling och konkurrens. Vi har nyligen fått en ny lagstiftning och ny omvälvande rättspraxis inom offentlig upphandling. Kan ett litet företag lämna anbud i större kontrakt? Och hur ändrar du i en ingången upphandling om dina kostnader ökar? I veckans avsnitt får du reda på allt du behöver för att för göra rätt när du deltar i en upphandling. Lyssna nu!

Podden för dig som vill öka förståelsen för coaching och värdet av att anlita en professionell coach! I detta avsnitt lyfter Anna och Dennis vikten av rätt kompetens när det kommer till upphandling av coaching och refererar till den skrift som ICF Sverige tagit fram i syfte att sprida denna kompetens till alla som beställer och upphandlar coaching.  ICF Coachpodden finns där Poddar finns.   Passa på att lyssna även du. Ta chansen att bli inspirerad! Var modig, våga gilla, kommentera och dela gärna. Som vanligt blir vi jätteglada om du vill hjälpa oss att sprida professionell coaching till fler, på ett modernt sätt, genom att gilla, kommentera och dela #ICFCoachpodden i sociala medier. Ditt engagemang gör skillnad. Feedback och idéer inför kommande avsnitt är alltid varmt välkommet till oss på podcast@coachingfederation.se  Professionella coacher i Sverige hittar du här: https://coachingfederation.se/sok-coach/

LiseLotte Jernberg Bate, rektor för Granitor Business School och kultur- och hållbarhetschef på Granitor, och Hans Nyblom, Expert Affärsutveckling på Installatörsföretagen, diskuterar erfarenheter som byggherre och entreprenör respektive branschorganisation och vad som är avgörande för att öka fokus på hållbarhet i projektarbeten. De berättar också om vikten av tillit för lärande och hur upphandlingar och inköp är viktiga parametrar för att driva klimatomställningen.

Christian Landgren startade sitt företag Iteam redan under gymnasiet 1995 och har sedan dess hjälpt företag och myndigheter med digitaliseringsprojekt på alla tänkbara nivåer. Men det är i den egna utvecklingsdelen Iteam X som Christian Landgren har gjort sig mest känd den senaste tiden som digital disruptör. Bland annat skapade han Öppna Skolplattformen under jullovet 2020 för att komplettera Stockholms stads kostsamma system med ett nytt användargränssnitt. I detta matiga avsnitt pratar vi förstås om detta, men även om samdistribution i projektet Predictive Movement, den nya upphandlingstjänsten Upphandling.app - samt en hel del om mod, digitalisering, skärmtid och jämställdhet. Mycket nöje! // Programledare: Christian von Essen // Inspelat i Kitchen Studio på Roslagsgatan 23 i Stockholm. // Läs mer på hejaframtiden.se och beställ boken Nu fattar jag!

26 januari. 800 miljarder per år. Så mycket kostar de varor och tjänster som upphandlas av offentlig sektor varje år. Ofta blir det dyrare än väntat, ibland upphandlas sådant som inte borde upphandlas, och ibland avstår man från att upphandla sådant man borde ha upphandlat. Vad kan vi göra för att den offentliga upphandlingen ska fungera bättre? Tove Lifvendahl diskuterar med Mats Bergman, professor vid Södertörns högskola, inriktad på bl.a. offentlig upphandling, Ellen Hausel Heldahl, jurist och expert på offentlig upphandling hos Svenskt Näringsliv, och Sebastian Nordgren, inköpschef i Nacka kommun.

Den offentliga sektorn gör årligen inköp för drygt 800 miljarder kronor, vilket motsvarar nästan 18 procent av BNP. Varför blir det i vissa fall dyrare än beräknat och lägre kvalitet än överenskommet? Medverkande Från SNS Konjunkturråd 2022: Sofia Lundberg (ordförande), professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet Malin Arve, docent i nationalekonomi vid Norwegian School of Economics i Bergen Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola Lars Henriksson, professor i rättsvetenskap vid Handelshögskolan i Stockholm. Rapporten kommenteras av: Inger Ek, generaldirektör, Upphandlingsmyndigheten Staffan Isling, vd, SKR Irene Waldemarson, vd för Martin & Servera Restauranghandel Samtalet leds av Ilinca Benson, vice vd SNS.

Många företagare verkar tro att offentlig upphandling är komplicerat och svårt att vinna men det handlar egentligen bara om att läsa och ifrågasätta underlagen på rätt sätt. Det säger Vivian Obaid på Blomsterhallen i Uppsala som vunnit upphandlingar i 18 år. Vi åkte dit för att förstå hennes vinnande strategier och ta reda på vad det egentligen kan ge. Dessutom berättar hon om varför det också bidragit till att hon fått fler privatkunder.Vill du ha fler förklaringar av hur andra företagare jobbar smart när de ska ta nästa steg, följ oss på Instagram: @vvv.foretag När du delar i sociala kanaler, använd #nästasteg “Nästa steg” är en podd från Vad Vi Vet.Avsnittet är producerat av Jens Back och Per Grankvist. Klippning av Hanna Brandén, och mixning av Stray Dog Studios. Programledare: Per Grankvist. Podden presenteras av Almi. Läs mer om vad de kan göra för dig på almi.se/tasteget See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Att upphandla IT-säkerhet är någonting väldigt komplext. Förutom det tekniska och juridiska så är det viktigt att känna till vilken förmåga organisationen har kring det upphandlade systemet. Dessutom ska man ha trender i åtanke och förstå var branschen är på väg in de kommande 3-4 åren. Så därför tar många hjälp för att få detta gjort ordentligt. I detta avsnitt pratar vi med några som verkligen kan det här med upphandling och IT-säkerhet - Thomas Sevilä och Per Rapp arbetar till vardags som upphandlingskonsulter på Ecenea. Detta avsnitt är i samarbete med Ecenea. Show notes här: https://www.itsakerhetspodden.se/144-att-upphandla-it-sakerhet/

I dag uppfattar många upphandlare att de förväntas lösa problem och uppgifter trots att de inte har vare sig möjligheter eller förutsättningar till detta. Många känner sig isolerade i sina organisationer och upplever att inköpsverksamheten bedrivs i en silo, vid sidan av annan verksamhet och utan utbyte med dem som faktiskt ska använda det som köps in. Snart kommer dessutom nya regelverk för upphandling att införas som ger större frihet, men också större ansvar. Hur ska upphandlare och organisationer i stort göra för att hantera den här friheten och ta ansvaret? Vad krävs för att få en inköpsverksamhet att fungera riktigt bra? Hör Malin de Jounge från Konkurrensverket samtala med Ola Gustafsson, upphandlare i Karlskoga kommun, och Maria Öhman, projektledare på Upphandlingsmyndigheten.

Den här gången pratar vi med fantastiska Ann-Heléne Klasson som är en otroligt engagerad och inspirerande upphandlingschef i Falkenbergs kommun. Hon tar med oss in i upphandlingens värld och förklarar hur roligt och spännande det kan vara med upphandlingar!

Konkurrensverket har som uppdrag att motverka otillåtna direktupphandlingar. Men även du som är leverantör har faktiskt möjligheter att stävja de här allvarliga överträdelserna av LOU. Det kan du göra genom att ansöka om ogiltigförklarande av avtal. Lyssna på Konkurrensverkets medarbetare Carin Carlsson och Louise Oldmark när de förklarar vilka möjligheter leverantörer har till sitt förfogande för att motverka otillåtna direktupphandlingar, vad Konkurrensverket kan göra, hur det går till och när det måste ske.

Upphandling av hyrpersonal i vården är en omdiskuterad fråga. Kostnaderna är höga och upphandlingsmarknaden har inte fungerat särskilt bra genom åren. Varför ser det ut så här och vad krävs för att marknaden ska fungera bättre? Det diskuterar vi tillsammans med tre experter på området. I samtalet deltar Stefan Petersson, verksamhetschef i Västra Götalandsregionen, Eva Domanders, ordförande i Kompetensföretagen, och Leif Nordqvist, råd på Konkurrensverket. Leif har bland annat varit projektledare för de tidigare publicerade rapporterna Hyrläkare i primärvården från 2015 och Regioners upphandlingar av vårdpersonal från 2020.

Vad du behöver tänka på när du ska handla upp ditt byggprojekt.

I år är det 10 år sedan upphandlingsskadeavgiften infördes. Vi pratar om varför avgiften en gång infördes och vad det har inneburit, bland annat för synen på upphandling. Vi pratar om vikten och värdet av den uppmärksamhet som avgiften för med sig, och försöker förutspå vilka förändringar som väntar i framtiden. Lyssna på Konkurrensverkets experter Malin de Jounge och Carin Carlsson när de grottar ner sig i upphandlingsskadeavgiften förr, nu och i framtiden.

  I spåren av pandemin kommer den offentliga sektorn att få en större budget framöver att investera i för att på så sätt stimulera den svenska ekonomin. Det innebär en möjlighet för många bolag att öka sin försäljning och tillväxt. Dock finns det hårda regler och förfarande som säljande bolag måste förhålla sig till för att lyckas. Vilka är reglerna som reglerar offentlig upphandling? Vilka typer av upphandlingar finns det? Hur skall bolag agera och tänka på för att öka sina möjligheter att vinna fler affärer? Hur kan företag använda partnerskap för att öka sina chanser i upphandlingar?  Dessa och många fler kommer Marcel Mendoza, strategisk rådgivare inom offentlig upphandling för Mercel att besvara i detta avsnitt av Tillväxtpodden.  Marcel ger också lyssnare till Tillväxtpodden möjligheten att testa Mercels verktyg för offentlig upphandling gratis i 2 veckor samt få råd och tips på hur komma igång via en egen session med Marcel. Allt du behöver göra är att mejla Marcel via Marcel.mendoza@mercell.com och referera till Tillväxtpodden i ditt mejl! Lycka till med försäljningen via offentlig upphandling! - - - - - - - - - - Tillväxtpodden är till för dig som är intresserad av att leda eller bidra till att skapa tillväxt för dig och ditt företag. Områden i fokus är de som berör marknadsföring, försäljning, ledarskap och teknik, men flera teman kan med fördel användas som råd och inspiration för att utveckla andra delar av ett företag.  Ta del av kommande avsnitt genom att prenumerera på Tillväxtpodden via din podd-app samt bli en del av diskussionen genom att följa oss på LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/tillvaxtpodden/ Vill du veta mer om Tillväxtpodden eller komma i kontakt med Peter Önnby; besök www.tillväxtpoddden.se - - - - - - - - - -  

Hur har undantaget för konstnärlig prestation kommit att användas i praktiken? Hur har det tolkats i rättspraxis? Och när anses egentligen ett verk eller en konstnärlig prestation vara unikt? Det diskuterar vi i senaste avsnittet av Konkurrenten. Vi pratar konst, eller snarare upphandling av konst, tillsammans med vår gäst Mårten Castenfors, chef på Liljevalchs konsthall i Stockholm. Han har jobbat med konst i många år, inte minst med upphandling av konst. I samtalet deltar också Konkurrensverkets medarbetare Jeanette Åkerberg, jurist, och Mattias Berger, jurist och biträdande enhetschef.

Konkurrens och upphandling hänger ihop. Anna Larka, Upphandlingsmyndigheten, Magnus Johansson, Företagarna, och Victoria von Uexküll, Konkurrensverket, berättar hur. I avsnittet diskuterar de samspelet mellan konkurrens- och upphandlingsregelverken, hur upphandlingsdokumentet kan användas för att främja konkurrensen och vilka leverantörssamarbeten som typiskt sett är tillåtna respektive otillåtna.

Offentliga investeringar i allt från sjukhus till motorvägar överskrider ofta budget. Vad beror det på? Och hur kan det undvikas? I en ny SNS-rapport analyserar forskaren Giancarlo Spagnolo problemet och föreslår lösningar. Medverkande Sigbritt Karlsson, rektor, KTH Sofia Lundberg, professor i nationalekonomi, Umeå universitet Eva-Lotta Löwstedt Lundell, vd, SKL Kommentus Giancarlo Spagnolo, professor i nationalekonomi, Stockholm Institute of Transition Economics, Handelshögskolan i Stockholm Samtalet modereras av Thérèse Lind, forskningsledare, SNS.

I detta spännande avsnittet av aktualitets och populärkulturpodden Coffehpodden har vi en mycket speciell gäst nämligen Cordain som berättar om hur offentliga upphandlingar funkar, och ibland hur de inte funkar så bra. Joina vår discord på discord.gg/YqMa74K Ni kan kontakta oss på coffehpod@gmail.com --- Send in a voice message: https://anchor.fm/coffehpodden/message

Hur går det till när regioner och städer upphandlar kollektivtrafik? Vilka aspekter blir extra viktiga när det kommer till upphandling av elektriska bussar? Krävs det nya arbetssätt och samarbetsformer? De tre storstadsregionerna i Sverige står för ungefär 80 % av landets kollektivtrafik. De samarbetar tajt och även tillsammans med kollektivtrafiken ibland annat Oslo och Köpenhamn. […]

I det här avsnittet diskuterar vi AI och digitalisering i vården, offentlig upphandling och svensk korruption. Vi tar avstamp i Uppdrag Gransknings reportage om en märklig upphandling av AI-verktyg till den skånska sjukvården som landar i en bitvis lika märklig kritik av digitaliseringen av vården. Är det digitaliseringen i sig som är problemet eller riskerar man att kasta ut bebisen med badvattnet? Vi pratar även om två böcker: Expecting Better (Orion Spring 2018) om att väga risker, vinster och kostnader mot varandra samt The Acceleration of Cultural Change (MIT Press 2017) om hur digital kommunikation påverkar spridningen och förändringen av kulturella uttryck. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I årets första avsnitt träffar vi Andrea som på många sätt är en banbrytare inom offentlig upphandling. Inte bara är hon docent i offentlig rätt med särskild inriktning mot offentlig upphandling. Hon är också grundare av Upphandlingsrättslig Tidskrift och Upphandlingskonferensen. Följ med på Andreas livsresa och karriär i Sverige och utomlands från studier via advokatbyråer, ting och NOU till forskning och utbildning Därutöver reflekterar vi över vilka konsekvenser och lärdomar pågående corona-kris kommer att ha på inköpsområdet.

Riggade upphandlingar, prisförvirring och administrativa skärseldar. Är offentlig upphandling den bästa lösningen när offentlig sektor ska anlita kommunikationsbyråer?  Kommunikationschefen Åsa Olsson, inköpare Alexandra Dalle Vacche bägge från Upphandlingsmyndigheten samt Hampus Brynolf, vice VD för Intellecta deltog i en panel på torsdagen om offentlig upphandling för kommunikationsbyråer. De gästade Max Landergård i Kommunikationspodden.  - Vi tittar på alla upphandlingar som kommer ut inom kommunikation, vi läser ett par hundra per år och svarar på ett fyrtiotal och jag kan bara bekräfta bilden att det (kompetensnivån reds. anm) varierar väldigt mycket. Ibland känns det som att det inte deltagit en kommunikatör i upphandlingen utan bara deltagit upphandlare. Och ibland upplever vi motsatsen, att en upphandlare inte varit inblandad utan bara någon som kan kommunikation, säger Hampus Brynolf. Är offentlig upphandling en rättssäker metod?  - Det är den minst dåliga men är behäftad med många problem, säger Hampus Brynolf.  Uppkom Upphandlingsmyndigheten för att folk ute i landet inte har en aning om vad de håller på med så nu måste man ha en hel myndighet som hjälper dem?  - Det är en svår fråga. Man såg ett behov att använda upphandling som ett verktyg på ett mer strategiskt sätt än vad man gjort tidigare. Dels komma tillrätta ännu mer med rättssäkerhetsfrågorna men också ställa krav på ett annat sätt för att få till den här samhällsutvecklingen, säger Åsa Olsson.  Vad behöver bli bättre när det kommer till offentlig upphandling inom kommunikation? Vad gör många kommunikationsbvyråer fel när de deltar i upphandlingar?  Hur kan kommunikationsbyråer bli bättre på ramavtal och därigenom öka sina chanser att vinna upphandlingar? Lyssna på panelen i veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Madestam & Lemne gräver i offentlig upphandling tillsammans med Mats Bergman, professor i nationalekonomi. Hur kommer det sig att upphandlingsreglerna ser ut som de gör och vad säger forskningen om offentlig upphandling? Jenny Madestam och Marja Lemne pratar även om coronaviruset. Hur påverkar viruset egentligen politiken?

Varför är antalet anbudsgivare i offentlig upphandling så få? Varför fungerar konkurrensen så dåligt? Vad kan man göra för att antalet anbudsgivare ska bli fler? Och hur kan överprövningarna bli färre? De frågorna diskuterar Konkurrensverkets medarbetare Nina Radojkovic och Karin Morild apropå en ny forskningsrapport som har tagits fram på uppdrag av Konkurrensverket.

Under 2019 kom det in 1200 tips, klagomål och frågor till Konkurrensverkets Tipsfunktion. Vilka var de vanligaste tipsen? De ovanligaste? De roligaste? Vilka är trenderna och tendenserna i flödet? Hör Tipsfunktionens medarbetare Martin Bäckström och Alexander Albrecht prata om otillåtna direktupphandlingar, fintech, bemanningstjänster och serbiska skepp.

Vi diskuterar urvalets betydelse i ett valfrihetssystem. Enligt vårt senaste ställningstagande uppstår en upphandlingssituation om det är den upphandlande myndigheten som står för valet av leverantör i de fall inte brukaren själv kan eller vill välja. Anders Larsson berättar om ställningstagandets innehåll och Ann Fryksdahl och Malin de Jounge berättar om Konkurrensverkets ställningstaganden; vad det är och bakgrunden till att vi publicerar dem.

Cecilia Malmsten är kommersiell direktör på China Railway Tunnel Group (CRTG). Hon har ansvar för att etablera bolaget i Sverige och under hösten 2019 vann bolaget sin första upphandling om att få bygga tre arbetstunnlar i Nacka i samband med tunnelbaneutbyggnaden i Stockholm. Upphandling blev väldigt uppmärksam i branschmedia och trots att kontraktssumman var helt enligt Region Stockholms planerade budget var det inte direkt något jubel bland branschprofiler, politiker och fackförbund. Vi pratar både om tunnlarna som ska byggas och om reaktionerna som uppstått. Mer om podden: Hemsida: www.hela-kedjan.se Instagram: www.instagram.com/helakedjan/ Linkedin: www.linkedin.com/company/hela-kedjan/ Facebook: www.facebook.com/helakedjan Mer om Nima Assadi: Hemsida: www.nimaassadi.se Linkedin: www.linkedin.com/in/nima-assadi-942a5227/

Ring P1 från Stockholm om bland annat kärnkraft, upphandlingar inom vården och att betala för att företag ska tända ett ljus vid anhörigas gravar. Programledare: Henrik Torehammar

Ring P1 från Göteborg om bland annat hästkött, att gamla betalar för varor som toalettpapper på vissa äldreboenden och om uteblivna leveranser med sjukvårdsmaterial. Programledare: Tomas Tengby

Som upphandlare har du flera möjligheter att främja bättre konkurrens i upphandling. Känn din marknad, undvik konkurrensbegränsande kravställningar och lär dig hur du kan upptäcka och motverka anbudskarteller. Det är några av de råd som Konkurrensverkets medarbetare David Kristing och Björn Karlsson delar med sig av i det senaste avsnittet av vår podcast Konkurrenten.

Offentlig upphandling omsätter närmare 700 miljarder kronor om året men det är få småföretagare som tar del av kakan. Hur kan fler få ta del av denna guldgruva? Veckans gäst heter Magnus Johansson och är Företagarnas expert på offentlig upphandling. Han är utbildad jurist och kommer närmast från en tjänst som biträdande enhetschef på Konkurrensverket där han även har mångårig arbetserfarenhet som sakkunnig. Företagarnas undersökningar visar att 27 procent av de små företagen (0-49 anställda) deltar i offentlig upphandling, men Företagarna arbetar för att denna siffra ska öka. Genom att få in fler anbud från små företag förbättras även möjligheten för offentlig sektor att göra bättre affärer för skattepengarna. I veckans avsnitt får du fler konkreta tips om hur du kan vinna fler affärer till ditt företag. Lyssna nu!

Anna Lefevre Skjöldebrand bjuder in Louise Reuterhagen för att reda ut några av de vanligaste myter hon möter kring upphandling. Är upphandlingsprocessen svår? Sätter LOU käppar i hjulet för inköp av innovationer? Får man som leverantör kontakta upphandlaren? Detta och mycket mer bjuds…

En hög grad av tillit är bland det viktigaste vi har i ett samhälle. Korruption urholkar tilliten. Studier visar till och med att viljan att sopsortera är lägre i samhällen med hög korruption. Hur ser korruptionen ut i Sverige? Vem är det som tar emot mutor och vem är det som ger? I det senaste avsnittet av podcasten Konkurrenten gästas vi av Natali Phalén, generalsekreterare för Institutet mot mutor.  

Vi tar fram kaffesumpen, ställer in kristallkulan och spanar in i upphandlingens framtid. Kommer vi se en revansch för affärsmässigheten, där vi accepterat regelverket och kan fokusera på inköp istället för juridik? På vilket sätt kommer medborgarnas ökade förväntningar på kvalitet och insyn påverka det offentligas inköp? Och kan offentlig upphandling bidra till att lösa andra mål i samhället, till exempel ökad jämställdhet? I det senaste avsnittet av podcasten Konkurrenten spanar Ann Fryksdahl och Malin de Jounge, chefer på Konkurrensverkets upphandlingsenheter, in i framtiden.

Du som upphandlar eller hjälper medlemmar med frågor kring upphandlingar kan få tips och råd från Upphandlingsmyndigheten! Lena Mårdh som arbetar på hållbarhetsenheten på Upphandlingsmyndigheten intervjuas av Åsa Bjerkesjö, OFR. Facklig handbok för Bättre offentlig upphandling finns hos Adlibris och Bokus eller kan beställas via ditt fackförbund om ditt förbund är medlem hos OFR.

Offentliga upphandlingar omsätter enorma summor i den offentliga sektorn och har stor påverkan på våra medlemmars villkor på arbetsplatserna. Men vi glömmer ofta att facket har stora möjligheter att påverka, och vet vi hur vi ska göra har vi också goda möjligheter att lyckas! Ingrid Allerstam styrelseledamot avdelning Stockholm Vårdförbundet intervjuas av Åsa Bjerkesjö, OFR. Facklig handbok för Bättre offentlig upphandling finns hos Adlibris och Bokus eller kan beställas via ditt fackförbund om de är medlemsförbund hos OFR.

Den offentliga upphandlingen är en stor och viktig marknad för både företag och organisationer. Den senaste upphandlingsstatistiken visar att andelen överprövningar minskar. Samtidigt minskar också antalet anbudsgivare per upphandling. I det senaste avsnittet av podcasten Konkurrenten bjöd vi in Upphandlingsmyndigheten till ett samtal med utgångspunkt i den årliga statistikrapporten som släpptes den 29 november.

Vem bryr sig egentligen om upphandlingar? Och vad kan man egentligen göra med dem? Vad kan man egentligen göra i en upphandling? Hur gick det till när det blev obligatoriskt att ställa krav på villkor enligt kollektivavtal? Vi gräver ner oss i ämnet tillsammans med Ardalan Shekarabi, som var ansvarigt statsråd i förra regeringen. Men vi börjar i varför så många tycker att upphandling känns så tråkigt för många… Det ses av många som en teknisk och administrativ fråga – när offentlig upphandling i praktiken påverkar innehållet i de offentliga tjänsterna, påpekar Shekarabi. Men vi måste se det som en del av politiken – och att politiker har ansvar för de beslut som fattas kring offentlig upphandling.  Men tar våra politiker detta ansvar – eller gömmer de sig bakom juridik? Finns det slentrianmässigt upphandlande i kommuner och på myndigheter? Upphandlingsområdet är ett av offentlig sektors viktigaste styrmedel – och det är dags att vi får en seriös debatt om vad det innebär. Programledare: Simon Vinge. Producent: Ylva Mossing

Ett kreativt detektivarbete där man får möjlighet att grotta ner sig i spännande, komplexa och intellektuellt stimulerande frågor. Eva Persson och Kristoffer Sällfors arbetar som processråd. Det innebär att de representerar Konkurrensverket i domstolsprocesser och har ett särskilt ansvar för att se till att det finns bra bevisning i de utredningsarbeten som de deltar i. Båda två har dessutom arbetat med mål som lyfts i EU-domstolen.

Att medverka i en anbudskartell kan få konsekvenser. Inte minst för att det undanröjer förutsättningarna för konkurrens. Men det kan också leda till höga böter och näringsförbud. I det senaste avsnittet av podcasten Konkurrenten pratar vi om när anbudsgivare får samarbeta och när de inte får samarbeta. Vad säger konkurrenslagen? Vad säger LOU? Och hur kan man som upphandlare upptäcka en anbudskartell?

Nya perspektiv på tillsyn – från granskare till granskad. Christian Blume och Gustav Knopp har bytt hatt. Efter att tidigare ha jobbat med tillsyn på Konkurrensverket arbetar de idag som upphandlare respektive upphandlingskonsult. Här berättar de om sina nya perspektiv på upphandling och upphandlingstillsyn.

Ibland kan man som upphandlande myndighet uppleva att man ställs inför att behöva bryta mot lagen om offentlig upphandling för att kunna ge nödvändig samhällsservice. Men varför hamnar man i den situationen? Vad kan man göra för att undvika det? Och anses det vara mer okej att bryta mot lagen om offentlig upphandling än någon annan lag? Konkurrenten gästas av Anna Borgs, upphandlingsexpert på Stockholms läns landsting och Nina Radojkovic, upphandlingsjurist på Konkurrensverket.

Den offentliga upphandlingen har en lång historia som sträcker sig från 1200-talets Gutalag, genom Karl den XII:s krigsföring, förlisningen av regalskeppet Vasa och den industriella revolutionen. På 1700-talet kunde Karl XII begära leverans av 18 000 tunnor korn, 9000 tunnor råg och 7000 tunnor havre. När vi idag pratar om likabehandling av anbud från olika EU-länder pratade man 1825 om likabehandling av anbud från landsorten och Stockholm. Vilka likheter och skillnader hade upphandlingen då jämfört med idag? Och hur har syftet med den offentliga upphandlingen förändrats genom historien?

Upphandling och val av förband. Varför kan jag som sjuksköterska inte bara få bestämma att vi vill ha ett visst fabrikat av förband? Blir billigt dyrt i längden? Vi träffar kommunens upphandlingschef som berättar om vilka viktiga delar en kommun ska tänka på vid upphandling och inköp av förband. Två sjuksköterskestudenter har följt med Malin en dag. Lärde de sig något nytt? I "dagens förband" åker Johan på smörj...

Många ser IOP, idéburet offentligt partnerskap, som en lösning på samhällsutmaningar. I det senaste avsnittet av podcasten Konkurrenten deltar Ludvig Sandberg från Forum, som varit med och utvecklat IOP, och Malin de Jounge från Konkurrensverket. I ett samtal pratar de om nyttan och mervärdet med IOP, Konkurrensverkets syn på IOP och varför Konkurrensverket nyligen valde att stämma Alingsås kommun. 

Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten har samma mål, en effektiv offentlig upphandling. Men myndigheterna arbetar med upphandlingsfrågor på olika sätt. Vad skiljer myndigheterna åt och vad har de gemensamt? Vilka frågor svarar Upphandlingsmyndigheten på, och när bör du vända dig till Konkurrensverket? Mattias Ljungkvist från Upphandlingsmyndighetens kundenhet och Martin Bäckström från Konkurrensverkets tips- och klagomålsfunktion gästar det senaste avsnittet av Konkurrenten.

Mutor och korruption förekommer i Sverige, men i hur stor utsträckning? Ökar korruptionen? Det finns kopplingar mellan korruption och offentlig upphandling, vilket återkommande syns i de tips som kommer in till Konkurrensverket. Vad kan upphandlare göra för att undvika att det uppstår problem med korruption och jäv i upphandlingar? I det senaste avsnittet av podcasten Konkurrenten gästar Alf Johansson, chefsåklagare vid Riksenheten mot korruption, Martin Kruse, upphandlingschef på Arbetsförmedlingen och Magnus Johansson, biträdande enhetschef på Konkurrensverket.

Tack vare gemensamma upphandlingsregler kan varor köpas och säljas fritt på marknaden inom hela EU. Svenska företag har möjlighet att erbjuda sina varor och tjänster inom hela unionen. Men hur hamnade vi här? Och hur gick förhandlingarna till när de gemensamma reglerna för offentlig upphandling togs fram? I det här avsnittet av Konkurrenten pratar vi internationellt samarbete på upphandlingsområdet.

På onsdag i nästa vecka röstar riksdagen om regeringens förslag om offentlig upphandling. Regeringen räknade tidigare med att få igenom förslaget, men efter att SD svängt väntas regeringen nu åka på ett tungt nederlag. Offentlig upphandling och det nya lagförslaget är en juridiskt komplex fråga. I den här podden försöker vi framförallt förstå frågan utifrån politiska aspekter och vad den säger om Sverigedemokraternas ställning i svensk politik. Inget parti vill förhandla direkt med SD och offentlig upphandling har blivit slagfältet för denna strid. I podden medverkar Ursula Berge, samhällspolitisk chef och Katarina Lundahl, chefsekonom. Podden leds som vanligt av Johan Kovaniemi.

Jusrister på tipsfunktionen berättar om hur Konkurrensverket arbetar med tips, och hur du kan vända dig till oss med frågor eller tips om konkurrens- och upphandlingsproblem. De reder även ut några vanliga missuppfattningar.

Vad är egentligen en direktupphandling och när får man direktupphandla? Gäster denna gång är Ann Fryksdahl och Malin de Jounge, enhetschefer för Konkurrensverkets upphandlingstillsyn.

Konkurrenten gästas av Upphandlingsmyndighetens dåvarande generaldirektör Ann-Christin Nykvist. Vi pratar bland annat om migration, samarbetet med Konkurrensverket och hur man kan arbeta med innovation och hållbarhet vid offentlig upphandling.

Det skulle bli den perfekta kretsloppsstaden. Men vad händer med löftena i verkligheten? Kaliber om hur en miljöprofilerad kommun godkände att aska med tungmetaller får spridas på åkrar. Varje dag kommer upp emot 36 lastbilar med träflis till kraftvärmeanläggningen Ryaverket i Borås.Biobränslet är på frammarsch över hela Sverige. Det är förnybart och sparar in stora mängder koldioxidutsläpp mot till exempel oljeeldning. Men varje dag måste omkring tio ton bioaska tas om hand på Ryaverket. Borås Energi och Miljös kommunikationschef Jonas Holmberg berättar att askan ska tillbaka till skogen när vi får en rundvisning. Ja det är här bioaskan kommer ut efter förbränning av biobränslet. Den här chauffören lämnar nog en tom container då där detta samla upp i då. När kontainern är fyllda då för vi ut det till skogsbruket då och sluter näringsämnenas kretslopp när det gäller biobränsle, berättar han.Så här har staden Borås valt att presentera sig med reklamklipp på Youtube:Borås som har en lång erfarenhet av källsortering och fjärrvärmeproduktion är på god väg att bli en hållbar kretsloppsstad. En stad där alla invånare är en del av det perfekta kretsloppet.Miljöfanan hålls högt av Borås Energi. Det är var askan från Ryaverket i Borås tar vägen Kaliber handlar om.Per Markusson kör i spåren av gallringsmaskiner på en skogskulle. Man får snirkla sig fram i och med att man kör mycket gallringar och så är det ofta går vi bara i de spåren andra maskiner har gått gjort redan så att säga. Man får bara följa dem, säger han.Han arbetar med att köra ut aska i skogen - fast åt ett skogsbolag i Västra Götaland.Nu är det väl en tjugo meters brant ner till höger här är du inte rädd att välta och trilla ner för en sådan brant? Jag har ju tre-fyra meter dit. Jag hade inte velat köra så mycket närmare.Bakom den specialbyggda skogsmaskinen sitter en spridare som slungar ut aska. Det syns bara på närmaste träden kan det bli lite svart om man säger så. Precis där jag har spritt annars trillar det ner mellan alla grenar, säger Per Markusson.Miljöfarliga tungmetallerAskan är en restprodukt ifrån eldning av biobränsle. När askan sprids tillbaka i skogen återställer den den näring som tagits ut ifrån skogen med biobränslet. Det motverkar också försurning. Men spridningen får bara ske med kontrollerade doser. För i askan finns också miljöfarliga tungmetaller.Kaliber har nåtts av ett rykte att askan från Borås Energi inte bara spridits tillbaka till skogen:Askan spreds på åkrar istället för i skogen.En kväll får vi äntligen träffa en källa vi sökt länge som haft insyn i den dolda verksamheten. Vi träffas på enslig skogsväg för det här är en känslig fråga. Källan berättar:Det spreds flera gånger högre doser på åkermark än vad som får spridas i skogen.Borås siktar mot att bli en perfekt kretsloppsstad. Kaliber bestämmer sig för att undersöka vad kommunen egentligen gör med sin aska från biobränsle med känt innehåll av tungmetaller.Men hur kan askan från ett naturligt bränsle innehålla ämnen som kan vara farliga för människan? Vi tar med dokument med analysprov av askan från Borås Energi vi fått av källan till en av Sveriges ledande kadmiumexperter på Lantbruksuniversitet i Uppsala.Så här ser det ut. Det är det här de har analyserat. Det här är då innehållet. Det verkar vara mycket kadmium men inte så mycket annat. Då undrar man varför?Jan Eriksson jämför med sin egen forskning om aska från skogen. Och det visar sig att även han tidigare publicerat forskningsresultat som visat att biobränsleaska kan innehålla mycket kadmium. Ja, men då ligger askor i den nivån när det gäller kadmium, säger Jan Eriksson.Det är alltså känt sen länge att biobränsleaska kan innehålla betydande halter av tungmetallen kadmium. Och de flesta värden vi ser senare från Borås Energi och miljö visar på snarlika kadmiumhalter. Anledningen är enligt forskaren Jan Eriksson att när biobränslet eldas koncentreras de låga halterna kadmium som finns från början i träet. Då är all biomassa bortbränd så då blir ju allting koncentrerat i en liten massa så att säga.Han berättar att om kadmium sprids på åkermark kommer det senare lätt in i grödorna och vidare till maten. Det som skiljer kadmium från andra tungmetaller är att växterna tar upp det relativt lätt så på det sättet blir vi mer exponerade för kadmium via maten då.Att det tas upp av växter gör kadmium extra lömskt för människan. Jan Eriksson berättar att lägger man på stor mängd aska med höga halter kadmium på åkermark kan det långsiktigt leda till ökade halter i grödan. Det som jag tycker oroar mig är om det innebär en stor upplagring på längre sikt. Just med tanke på att man inte vill öka halterna utan minska halterna i åkermarken.Och fler varnar för hälsoriskerna om aska med kadmium sprids på åkrar. Vi återkommer till det.Vi vill vara elitenGunnar Peters är VD för Borås Energi och Miljö. Vi vill vara eliten när det gäller miljöarbete. Det har ju successivt kommit fram när vi märkt att det fått effekt även ute i världen. Folk kommer till oss och frågar om råd, säger han.Han berättar om det kommunala bolagets ambitiösa satsning att bli miljöförebild. De gör numera reklam för miljöarbetet även på engelska.Borås has long experience in recycling and district heating. And is well on its way to become a sustainable Eco-city.Även VD säger att biobränslets aska förs tillbaka till skogen i ett kretslopp. Biobränslet då tar vi en restprodukt från skogen. Sen så använder vi det och producerar fjärrvärme. Vi producerar el. Och sen tar vi askan och återför till skogen. Och vitaliserar skogen så att det kan växa nytt där. Det är kretslopp det.Har VD rätt i bilden att askan bara sprids tillbaka i skogen? Kretsloppet går ut på att om ämnen återförs till skogen förändras inte den naturliga balansen. Men vad händer om askan hamnar någon annanstans?Vi har andra uppgifter från vår källa att aska spridits på åkermark. Senare får vi även tag på avslöjande dokument om att askan hamnat någon annanstans. Så vi bokar en ny intervju och återkommer senare till VD:n.Upphandling från helvetetVi backar bandet. Länge sköttes en större del av spridningen av bioaska av kommunen med några externa skogsmaskinentreprenörer. Men för fyra år sedan förändrades det. Borås energi valde att göra en större upphandling där bolag fick konkurrera och lägga bud för att sköta hela spridningsverksamheten. Skogsmaskinentreprenören Fredrik Zabel hade under tio år kört ut askan till skogen. Jag såg inget konstigt med upphandlingen egentligen. Jag la in pris och så på upphandlingen. Det är väl först efteråt det varit konstigt med upphandlingen. De har inte följt riktlinjerna som stod i upphandlingen, säger Fredrik Zabel.Trots att det fanns bara fanns ett fåtal specialbyggda skogsmaskiner som kunde sprida askan i skogen, var det ingen av dem som fick del av uppdraget. Vi var ganska få entreprenörer som körde kedjan ut i skogen och då var det ingen av dem som man frågade runt med som hade som inte hade kört ut det i skogen helt enkelt. Då fick vi indikationer på att det var kört på annat sätt, fortsätter han.Vi kontaktar fler som tittade på upphandlingen. Karina Pedersen på skogsfirman Askungen Vital utgick från att askan skulle spridas i skogen.­ Det var en upphandling från helvetet. Det var ett väldigt krångligt förfarande. Det gick till någon som egentligen tänkt att återföra det till åkrar och inte till skogen.Vad trodde ni när ni la anbuden då? Det skulle återföras till skogen. Det var ju hela konceptet att askan skulle återföras till skogen. Och det var också det andra la ett anbud på. Men i själva verket hamnade det på åkrarna istället.Hur kändes det? Får jag svära? Man blir ju bara det är inte alls ok att det får gå på det viset.Skogsföretagaren Daniel Glimtoft hade också arbetat med ett anbud. När han hörde om att aska spreds på åkrar reagerade han på risken för att tungmetaller sprids. I skogen är en omloppstid 70 år. Om man då tar motsvarande mängd aska på jordbruksmark där man har ett-åriga grödor säger det sig självt att tillförseln av näring och tungmetaller blir alldeles skev, säger Daniel Glimtoft.Vad ser du för risk? Att man tillför alldeles för mycket tungmetaller till jordbruksmark.Kaliber undersöker vidare vad som händer när aska från biobränsle med höga halter kadmium sprids på åkrar istället för tillbaka till skogen. Kadmium kan alltså tas upp av grödor. Men vad händer med dem som sen äter pasta, potatis och bröd som innehåller kadmium? Vi vänder oss till Agneta Åkesson professor vid institutet för miljömedicin på Karolinska institutet som forskat på kadmium sen 90-talet. När det väl kommer in i kroppen så ansamlas det huvudsakligen i njuren och där är halveringstiden jättelång. Så det betyder att det vi får i oss stannar kvar i nästan hela vårt liv och det är det som gör kadmium bekymmersamt. Att vi inte kan göra oss av med det, säger Agneta Åkesson. Man tror att hälsoeffekterna uppstår vid lägre koncentration än man trodde då för tjugo år sen. Och att det ser ut som att det är fler eller andra möjliga hälsoeffekter som kadmium kan ge upphov till än man trodde då. Det började med att man fokuserade på njureffekter, sen kom möjliga beneffekter in i bilden sen har det varit möjlig ökad risk för cancer.När vi berättar att aska med kadmium sprids på åkermark blir Agneta Åkesson oroad. Det är bekymmersamt. Vi bör under inga omständigheter öka exponeringen av kadmium snarare minska.Vem drabbar det? I och med att det hamnar i grödorna så drabbas vi alla. För vi alla måste äta.Vad ser du för värsta scenario om man fortsätter med det här? Det här är ett problem som vi drar på oss för all framtid eftersom det är väldigt, väldigt lång bromssträcka och det tar väldigt lång tid att minska nivåerna i åkermark. Så det här är då ett problem som vi skjuter framför oss till kommande generationer.Regleras noggrantPer Markusson som kör ut aska för ett skogsbolag följer långsamt tidigare skogsmaskiners spår.Hur ska du köra här nu då mellan träden? Nä, jag får följa vägen som är här. Jag tror att den går upp här.Per Markusson berättar att skogsbolaget följer hur han spridit askan via loggade GPS-spår. Sen så loggar det hur jag kör i alla områden via en GPS-puck. Så när jag kört färdig då skickar jag tillbaka den till uppdragsgivaren så han får tillbaka den och då syns ju alla spår och var jag vart, berättar Per Markusson.Det är bara tillåtet med ett par doser aska under trädens livstid på cirka 70 år, bland annat för att inte öka mängden tungmetaller i skogen. Skogsstyrelsen har bestämt det. Vi kontrollerar bland annat att det är en ren trädbränsleaska genom att till exempel kontrollera olika tungmetallers halter i askan, säger Karin Ask, som är skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Borås. Skogsstyrelsen vill att aska förs tillbaka till skogen, men under noggrann kontroll. All spridning ska rapporteras till Skogsstyrelsen innan den sker. Vi tar in anmälningar för samråd enligt miljöbalken. Och de granskar vi så att det inte finns områden som kräver extra hänsyn. Och vi kollar att den som anmäler tänker följa våra riktlinjer. Om vi inte kommer överens då kan skogsstyrelsen fatta ett beslut eller ett förbud helt enkelt.Vi får tag på Peter Tagesson på Maskinringen Sjuhärad. Han medger att aska spreds på åkermark.  Den aska som spreds på åkermark var inte godkänd att sprida i skogen. Den innehöll spik bland annat, säger Peter Tagesson.Varför är det tillåtet att ha det på åkermark då? På en åker så spelar det inte så stor roll.Men vart tar askan vägen? Medan skogsbolag loggar var de sprider med GPS, vet vi att aska spritts på åkrar men inte hur mycket, i vilka jordar eller om bönderna är medvetna om kadmiumnivåerna. Det var några tusen ton i alla fall.Hur många ton spred ni per hektar? Svårt att uttala mig om det.Vilka marker var det på? Det kan jag inte svara på rakt upp och ner heller.Men ni har spridit tusentals ton på jordbruksmark men ni minns inte var? Jag har ingen anledning att lämna ut det till dig så här rakt upp och ner.Men lite vet vi om spridningen i skog. För att hålla sig till reglerna måste man alltså ha ansökt hos Skogsstyrelsen innan spridningen börjar. När jag söker samråd då följer jag Skogsstyrelsens rekommendation, säger Peter Tagesson.Kaliber går igenom ansökningarna för spridning av aska från Borås Energi som anmälts under de senaste fyra åren. Och då upptäcker vi att det inte finns tillräckligt med skogsmark för att sprida askan. Det finns bara ungefär hälften av skogsarealen.Det saknas ju mark att spridas på om ni ska följa Skogsstyrelsens riktlinjer Skogsstyrelsen har ju inte absolut krav utan en rekommendation.Peter Tagesson på Maskinringen tolkar att de inte behöver följa Skogsstyrelsen. Men senare hittar vi också mer aska som inte hamnat i skogen.För aska finns inga tydliga reglerNär Kaliber söker efter regler för att sprida aska på jordbruksmark får vi reda på att det saknas berättar Jordbruksverkets enhetschef Else-Marie Mejersjö. Jordbruksverket har ju regler när det gäller stallgödsel till exempel och andra mineralgödselmedel och så, men för aska har vi inte något regelverk och askåterföring har främst diskuterats när det gäller skogsmark, säger Else-Marie Mejersjö.Aska på åkermark hamnar därför i en juridisk gråzon. Det finns inga tydliga regler. Det Kaliber hittar är hos miljöcertifieringen KRAV. Våra regler finns för 2016 och då omfattar den 20 olika kapitel. Det är för växtodling, djurhållningsäger Kjell Sjödahl-Svensson är regelchef på Krav. Han visar deras regelbok och när jag berättar att aska sprids på åkermark ringer varningsklockorna direkt. Aska är ofta förorenat med tungmetaller, vilket begränsar användningen väldigt mycket. Kadmium kan vara det som är mest problematiskt. Inte alltid, men ofta.Hos Krav är gödslingen mer reglerad än i lagstiftningen. Krav har valt att ha strikta regler för alla gödselmedel som man tar in utifrån från åkermarken. Och där går vi mycket längre än lagstiftningen som bara gäller när man sprider avloppsslam, säger Kjell Sjödahl-Svensson.Men är inte era regler överdrivet hårda här när det inte finns lagstiftning som går lika hårt fram som ni gör? Nej. Det här skyddet för åkermarken behövs. Det är en så pass viktig fråga att vi inte förorenar åkermarken.Klarar inte KRAV:s reglerVår källa har sagt att det minst sprids lika mycket på åker som i skogen. Om man sprider med samma doser på åkermark som i skogen skulle jorden i princip diskvalificera sig för ekologisk matproduktion. Det här är en dos som är kanske femtio, sextio gånger större än den tillåtna. Så det här är inte acceptabelt.Så det skulle inte klara KRAV-reglerna? Nej, det gör det inte.Med enligt vår källa har det förekommit doser på åkrar som är fem gånger högre än vad som är tillåtet i skogen: Det spreds 20 ton per hektar. De ville bara bli av med det.Peter Tagesson på Maskinringen säger han inte vet hur stora doser som spreds. Det får stå för den personen det är inget jag känner till.Hur mycket var det då? Jag kan inte svara på det, säger Peter Tagesson.Finns pengar att tjänaSkogsentreprenörerna trodde att uppdraget var att sprida aska i skogen. Men Maskinringen tolkade det annorlunda. De valde att även sprida askan på åkermark. De kan ha hittat en lucka i lagen som tillåter detta, trots möjliga hälsorisker med spridning av kadmium. Men varför vill man sprida aska på åkrar?Vad är det snabbaste du kan köra och sprida? En-två kilometer i timmen. Det är helt hur marken ser ut. Ofta är det inte precis slätt ute i skogen. Men det är stubbar och stenar. Allt möjligt, säger Per Markusson, som kör ut aska i skogen.Om du är ett fält istället. Hur snabbt skulle du kunna köra och sprida då? Det vet jag faktiskt inte för jag har inte provat. Men sex-sju kilometer skulle du nog klara i alla fall antar jag.Sex gånger så snabbt? Ja, säger Per Markusson.Karina Pedersen på skogsentreprenören Askungen vital säger att skogspridning är dyrare än att sprida på åker. Det är dyrt att återföra det till skogen jämfört med att täcka det som deponi eller lägga det på åkrar, säger hon.Och en annan skogsentreprenör Fredrik Zabel som inte fick uppdraget av Borås Kommun har gjort en överslagsberäkning på besparingen.Hur mycket tror du man spar i pengar på att köra ut det på åkermark istället för i skogen? Det är ju hela kedjan att man inte behöver göra lika mycket med askan. Du kan hantera den på ett helt annat sätt. Minst 100 kr per ton man spar i så fall, säger Fredrik Zabel.När det handlar om tusentals ton aska per år som ska tas hand om kan en hundralapp i besparing per ton betyda mycket för lönsamheten. När de upptäckt att askan spridits på åkermark frågade Fredrik Zabel Borås Energi. Vi tog kontakt med Borås energi och frågade varför de gjorde som de gjort med den biten.Vad svarade de? De svarade att de inte visste något om detta och att det inte skulle upprepas. De skulle köra ut det i skogsmarker i fortsättningen under den avtalstiden som var 2012 till 2015.Även Karina Pedersen uppfattade att spridningen på åkermark nu skulle upphöra. När vi tog kontakt med Borås energi så sa de att det absolut inte var meningen att det skulle till någon åker. Det skulle till skogen. Vi var liksom gott så. Då får det vara så, säger Karina Pedersen.Och Borås Energi skriver flera mejl till Maskinringen att det inte är acceptabelt att sprida aska på åkermark. Det skriver att det är ett försök som ska avbrytas. Och skriver att det inte är förenligt med deras policy. Gunnar Peters VD på Borås Energi minns: Det var ett ärende där Maskinringen spridit det på åkermark. Då reagerade vi med en gång och skrev ett brev till dem, säger Gunnar Peters.Varför då? Bara för att vi hade sagt att det var i skogsmark.I klagomålet beskrivs också att Maskinringen avvikit från avtalet. De konkurrerande entreprenörerna kontaktar även Skogsstyrelsen i Borås. Dåvarande distriktschefen Bo Hultgren minns. Vi tittade på det här ärendet och tog kontakt med Borås Energi och hörde om det spridits på annan mark än skogsmark. Och de hänvisade till Maskinringen och som kunde bekräfta att så hade skett.Han tar kontakt med både Borås Energi och miljöförvaltningen i Borås. Så småningom fick vi ett besked ifrån Borås stad att man betraktade det här som ett misstag, att den spridits på jordbruksmark och att man i fortsättningen ska verka för att askan återförs till skogen. Med det var vi nöjda och vi har en samsyn, säger Bo Hultgren.Och månaderna efter kritiken om att askan spridits på åkermark nått Borås Energi publiceras flera videos på Youtube som berättar om energibolagets kretsloppsarbete och att askan nu fortsättningsvis sprids i skogen.Efter förbränningen kvarstår en bioaska. Och den återför vi till skogen och på så sätt sluter vi biobränslets kretslopp.Fick uppdrag utan upphandlingUppdraget var att sprida aska i skogen. Men efter att aska spridits på åkrar blev Maskinringen ifrågasatta av Skogsstyrelsen och miljöförvaltningen. Dessutom konstaterades en avvikelse från avtalet. Maskinringen borde ha problem med sin uppdragsgivare Borås Energi. Man förväntar sig nu kanske hårdare kontroll och uppföljning. Men bara några månader senare får istället Maskinringen ytterligare uppdrag utöver att sprida bioaska i skogsmark. Och det utan upphandling. Maskinringen ska ta hand om 4 500 ton aska som inte får spridas i skogen. Det är ett uppdrag värt en miljon kronor. Det kan därmed omfattas av lagen om offentlig upphandling. Men i ett mejl från Borås Energis tjänsteman till Maskinringen beskrivs hur de istället går till väga:Jag skulle vilja att vi har ett annat upplägg som hänvisar till befintligt avtal med överenskommen förändring pga. kontanimering i stället för en ny offert.Tjänstemannen berättar hur de kan runda lagen om offentlig upphandling:Din offert kan annars uppfattas som ett nytt uppdrag och lyder då under LoU och kräver ett nytt upphandlingsförfarande. Totalsumman kommer dessutom att hamna runt en miljon (1 mnkr ) och är då till och med över VD:s delegation och ett styrelsebeslut. Det här kan alltså handla om att tjänstemän tar beslut de inte får. I offerten begär och får Maskinringen dessutom friheten att sprida askan med kadmium var de vill.Det står MR Sjuhärad fritt att välja användningsområde för bottenaskanPeter Tagesson på Maskinringen minns: Vi fick ett mandat att använda den volymen som vi ville.Har de hamnat på åkermark då de här 4 500 tonnen? Den använde ju vi för andra ändamål och den spreds inte på åker.Och var hamnade den istället? Jag har ingen anledning att berätta det för dig, säger Peter Tagesson.Det var ett misstag att sprida på åkermark och det som skulle rättas till enligt Borås stad. På Skogsstyrelsen trodde man att problemet nu var löst. Men blir överraskade när vi tittar på den nya upphandlingen ifjol. Jag utgår från att man har samtal med Borås energi Borås stad och att man är överens om att man ställer den typen av krav på sina entreprenörer som sprider askan så att den hamnar i skog på ett korrekt sätt. Jag har inget skäl att tro att det inte fungerar idag, säger Bo Hultgren på Skogsstyrelsen.Om jag säger så här. Uppföljande upphandling så var det tillåtet att sprida på åkermark. Nytt för mig.Hur kan det bli så här tror du? Det är väl billigare och enklare att sprida på åkermark. Det är inga träd i vägen.Det blir alltså en ny upphandling. Entreprenören Fredrik Zabel läser uppdraget: I denna upphandling har Borås energi och Miljö för avsikt att upphandla transport av aska från Kraftvärmeverket, lagring och hantering samt spridning av bioaska i skogsmark och på åkermark.Här kommer alltså ett tillägg ifrån den tidigare kritiserade upphandlingen att Borås nu tillåter att sprida det på åkermark och det i en offentlig upphandling. Det här kommer efter att Borås Energi sagt att spridning aska på jordbruksmark skulle upphöra.Vad tänkte du när du läste det här första gången? De tyckte väl att det var ett bra alternativ kanske då att lätt bli av med det.Men om de hade sagt att det var förenligt med sin policy hur kan de ändra sig då? Jag vet inte.Och till skillnad från den noggranna regleringen av doser i skogen är det är fritt upp till den som vinner upphandlingen att välja vilka doser som ska spridas på åkermarken.Här hänvisas till markägaren som avgör detta.Om du tittar på upphandlingen; hur mycket tolkar du att man får sprida på åkermark? Lite vad som är lättast helt enkel. Det känns som om de har försökt få ryggen fri litegrann.Fler entreprenörer reagerade på de ovanliga sättet att sprida askan. Formuleringarna i upphandlingen ökar enligt Daniel Glimtoft risken för att ännu mer aska sprids på åkermark. Det är en gråzon regelmässigt och då tycker jag att det kan vara olämpligt i en upphandling. Risken är att man sprider mer på jordbruksmark eftersom det är ett billigare alternativ än i skog, säger Daniel Glimtoft.Öppnar för förändringOch vinnare av nya upphandlingen är återigen - Maskinringen Sjuhärad de var billigast.Nu gör vi en ny intervju med Gunnar Peters, VD för Borås Energi. Vi frågar om den nya upphandlingen där aska med kadmium åter kan hamna på åkrar.Vart tänkte ni att askan skulle spridas nu? I huvudsak på skogsmark.Men är det så det står i förfrågningsunderlaget? Det kommer jag inte ihåg.Jag tittade på förfrågningsunderlaget och där står det hantering av aska på skogsmark och åkermark. Hur kan det stå så? Jag det är väl bara att vi frågade så.Men ni säger att det ska spridas i skogen och så står det i upphandlingsförfrågan att det ska spridas på åkermark också. Ja, finns den öppningen så finns det inget som hindrar att vi sprider bioaskan så. Men vår intention var ju från början i skogsmark helst då för att återföra det biobränsle vi plockat ut ifrån skogen.Men om ni tidigare reagerat på att Maskinringen spred aska på åkermark och ni gillade inte det. Och så tillåter ni sen att ni sprider på åkermark. Ja, men från början så var det inte tillåtet. Men så har vi lättat på det trycket.Med på intervjun sitter även Borås Energis miljöchef Elenor Loyd och bränslestrategen Filip Hedeving. De visar sig att de undersökt att lagen inte förbjuder att askan sprids på åker. Men frågan är om de uppfyller de motkrav Jordbruksverket ställer. Det handlar om att de i så fall ska ha kunskap om effekter som spridning ger. De säger att man ska ha kännedom om hur det påverkar marken på kort och lång sikt, säger Elenor Loyd.Vilka doser tillämpar ni då? På åkermark kan jag inte alls, säger Filip Hedeving. Det är ju verksamhetsutövaren som ansvarar för det, säger Eleonor Loyd.Så ni skjuter ansvaret på Maskinringen då? Nej, det är vi som har ansvaret givetvis då, säger Gunnar Peters.Borås Energis VD säger alltså att det är deras ansvar att veta hur jorden påverkas av aska med kadmium som sprids på åker. Men en grundläggande kontrollfråga om hur mycket som får spridas har de inte svaret på. Och när Kaliber berättar om kadmiumforskarnas oro över de långsiktiga effekterna och KRAV:s analys med en dos som är sextio gånger deras gränsvärde reagerar VD Gunnar Peters.Jag pratade med Krav till exempel. Och de säger att det här är så mycket kadmium att lägger man på de här doserna som jag har fått uppgifter om. 60 årsdoser ungefär mot vad som är tillåtet i ekologisk produktion. Vad säger du om det? Jag tycker det är jättebra att du forskat i det här och gått till grunden i det. Då får vi ta upp den här tråden är det riktigt såsom du påstår då får sätta förbud att lämna det till åkermark i framtiden då, säger Gunnar Peters.Det först när Kaliber ställer frågor som det börjar uppdagas var Borås energis aska från biobränsle tagit vägen. Maskinringen Sjuhärad säger nu att de inte längre tänker sprida aska på åkrar.Efter våra intervjuer uppger Borås Energi och Miljö att 6 500 ton aska spridits på åkermark. De vill inte säga vilken mark eller vilka doser de rör sig om förrän Maskinringen pratat med bönderna. Och de 4 500 ton med bottenaska som inte spreds i skogen vet Borås Energi inte heller var den tagit vägen. Hur den affären kunde göras upp utan offentlig upphandling utreder de nu.Reporter: Erik PalmProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se      

Vita jobb-modellen används för att ställa och följa upp kollektivavtalsliknande villkor i upphandlingar. Våren 2015 anmälde Svenskt näringsliv modellen till Konkurrensverket i samband med en upphandling i Malmö stad. Ann Fryksdahl och Magnus Johansson på Konkurrensverket berättar om modellen, ärendet och vad resultatet av utredningen blev.

Vi får in många frågor om konkurrens och upphandling till Konkurrensverket. I det här avsnittet svarar vi på några vanliga frågor som vi får in. Har du en fråga du vill ställa till oss? Du kan läsa mer här eller kontakta oss direkt med din fråga på konkurrensverket@kkv.se. Observera att det här avsnittet spelades in innan ändringen av tröskelvärdena 2016. Därför anges de tidigare gränserna för direktupphandling. Från och med januari 2016 ligger direktupphandlingsgränsen på 534 890 kronor för LOU och 993 368 kronor för LUF.

Hur fungerar offentlig upphandling? Varför ser reglerna ut som de gör och när får man egentligen direktupphandla? Konkurrenten gästas av Ewa Wennberg, Konkurrensverkets dåvarande chef för upphandlingstillsyn.    

Inom offentlig upphandling gäller det att skaffa så mycket information som möjligt, och ställa frågor. Den som är bäst förberedd har störst chans att vinna upphandlingen. Vi talar om olika sätt att förbereda sig på och ger tips på vad man kan göra.  

Att sälja till kommuner behöver inte vara svårt för småföretagare. I detta avsnitt diskuterar vi hur man kan göra och vad som gäller.

Krångel, kvalitet & lägsta pris är det första avsnittet i poddserien Röster om Upphandling. I detta avsnitt utforskar vi några av de teman som ofta lyfts av leverantörer. Hur ser relationen mellan kvalitet och lägsta pris egentligen ut? Måste det vara så krångligt att lämna anbud på offentliga upphandlingar? Hur kan vi stärka dialogen mellan privat näringsliv och upphandlande myndigheter?  Juristerna Fredrik Rogö från Upphandlingsbolaget och Ulrica Dyrke från Företagarna samtalar. Mats Bergman, professor i nationalekonomi, lämnar en reflektion kring samtalet.