Podcasts about bestraffning

Två hundar springer med full fart mot skålarna där de vet att det finns godis. De ligger jämsides, faktum är att det skulle behövas målfoto för att skilja dem åt när de kommer fram till godbitarna.Nästa gång är det mer osäkert om det verkligen finns något gott i skålarna. “Klara, färdiga, gå “…….den ena hunden rusar med samma entusiastiska steg men den andra springer denna gång mer tveksamt, som om den har tappat geisten. Varför är det på detta viset?Milene avslöjar svaret i detta den andra episoden om belöning, bestraffning och hundars mående. Vi fortsätter vår resa genom studien och finner en del uppmuntrande resultat för alla oss som vill jobba med reko metoder tillsammans med våra hundar.De hundar som uteslutande hade tränats med belöningsbaserade metoder hade en kortare latenstid, de sprang fortare till alla testskålar (5:16)Hundarna som har blivit bestraffade verkar ha en lägre förväntan på belöning helt enkelt (7:01)Den här studien påvisar ju faktiskt att hur vi behandlar våra hundar påverkar kanske deras motivation att göra något nytt tillsammans med oss (7:41)För hundar finns det ett samband mellan bestraffning och pessimism (9:35)Det finns bättre tillfällen att försöka förändra ett beteenden än när det händer, faktum är att det sämsta tillfället att förändra är just när det händer (11:40)Vad väcker den här studien för tankar hos dig, tagga oss och berätta på @braverdogssweden!Vill du lära mer hoppa över till Braver Dogs Utbudssida och ladda ner våra gratis träningsguider!KÄLLORCasey, Naj-Oleari, Campbell, Mendl & Blackwell. (2021) Dogs are more pessimistic if their owners use two or more aversive training methodsCastro, Fuchs, Morello, Pastur, Sousa & Olsson. (2020) Does training method matter? Evidence for the negative impact of aversive-based methods on companion dog welfareEllen Langler (2023) The Mindful BodyDr Ellen Langler på Rich Roll PoddenAttribution och optimism, PsykologaAli Al Nima (2011) En studie om interaktioner mellanstress, copingstrategier, optimism ochpessimism bland anställda

“Runt om småpratar människor i den stora salen. Miljön är helt ny för mig och jag förstår vare sig språket eller de seder som gäller. Jag gör mitt bästa för att mingla men ibland när jag rör mig kör någon in en armbåge i min sida. Hjärnan jobbar för högtryck för att förstå. Armbågen nitar till mig igen precis när en man i mörka byxor går förbi. Män i mörka byxor måste vara farliga. Bäst att hålla dem på avstånd”...När vi bestraffar och korrigerar istället för att lära våra hundar hur världen fungerar och hur de kan navigera den är risken för oavsiktliga, negativa konsekvenser på beteende stor. Men vad säger forskningen om hur bestraffning påverkar våra hundar?I dagens episod lotsar Milene oss igenom en studie som jämför hundar som tränas med både belöning och bestraffning med hundar som tränas enbart med belöning. Man har undersökt om och hur bestraffning påverkar hundarnas optimism respektive pessimism.Detta är den första delen av två som handlar om sambandet mellan bestraffning och hundens mående. Vi bygger alltså vidare på det vi diskuterat tidigare - i avsnitt 2, 3 och 4 - då vi belyst annan forskning på optimism och pessimism. På avsnittssidan finner du en grafik som gör det enklare att förstå studien Milene diskuterar. Om din hund hamnar i en oviss situation, vill du att den ska tänka “det här kommer att gå fint” eller “det här kommer att gå åt pipan”? (4:03)Det är extremt svårt att styra vad en hund som utsatts för ett ryck i halsbandet faktiskt lär sig och vad den associerar rycket med (10:02)Det är många hundar som lär sig att bita genom att någon använder bestraffning mot den (10:44)Bestraffning är ett övergrepp, vi tar bort all kontroll från individen och skapar en förvirrad, rädd och osäker individ (12:08)Tagga oss och berätta vad du klurar på efter du lyssnat på detta avsnitt @braverdogssweden!För mer inspo gå till Braver Dogs Utbudssida och ladda ner våra gratis träningsguider! Och missa inte att ladda ner arbetsböckerna som publiceras några veckor efter PoddAvsnittet släppts på BraverDogs.com/podd!AVSNITT SOM OMNÄMNS2. Sambandet mellan pessimism och beteende3. Så fungerar beteendemedicin4. Vardagstips för optimismKÄLLOREllen Langler (2023) The Mindful BodyDr Ellen Langler på Rich Roll PoddenAttribution och optimism, PsykologaAli Al Nima (2011) En studie om interaktioner mellanstress, copingstrategier, optimism ochpessimism bland anställdaLänken till studien på hundar som Milene diskuterar i avsnittet får du i DEL...

Isaac Bashevis Singer, den judiske författaren och Nobel­pristagaren i litteratur, skrev att i förhållande till djuren "är alla människor nazister; för djuren är det ett evigt Treblinka". Kan nazisternas våld mot judar jämföras med vårt våld mot djur? Kan förintelseläger som Treblinka liknas vid våra slakterier? I Djurens förintelse utforskar Pelle Strindlund och Henrik Wig Singers jämförelse. De visar att argumenten som nazisterna använde för sitt storskaliga dödande av judar - vi arier är mer värda än judarna och har därför rätt att döda dem - är identiska med dem vi använder för vårt storskaliga dödande av djur. Stora likheter finns även i hur de två ideologierna organi­serar sitt våld: fabriksmässigt dödande enligt löpande band-principen.Nazisterna menade att så länge deras dödande skedde "humant" och utan lidande var det oproblematiskt, och de själva kunde rentav betrakta sig som goda. Idag hävdar många detsamma om djurens död, då "human slakt" har blivit ett vedertaget begrepp. Att människans behandling av djur är dålig anser många,men kanske har vi inte förstått hur dålig? Djurens förintelse är en bok som inte lämnar någon oberörd. Djurens förintelse är skriven av Henrik Wig och Pelle Strindlund och utgiven på Karneval Förlag 2016. Denna ljudbok är inspelad 2017-2018. Inläst av Hannah Bratt, Markus Tufvesson, Sophie Nanne, Josefin Lindberg, Anna Johansson och Fredrik Lidén. Inläsningen av denna ljudbok har gjorts ideellt och utan vinstsyfte. Ljudboken har gjorts med tillstånd från såväl förlag som författare. Se mer om boken på www.djurensförintelse.se

Isaac Bashevis Singer, den judiske författaren och Nobel­pristagaren i litteratur, skrev att i förhållande till djuren "är alla människor nazister; för djuren är det ett evigt Treblinka". Kan nazisternas våld mot judar jämföras med vårt våld mot djur? Kan förintelseläger som Treblinka liknas vid våra slakterier? I Djurens förintelse utforskar Pelle Strindlund och Henrik Wig Singers jämförelse. De visar att argumenten som nazisterna använde för sitt storskaliga dödande av judar - vi arier är mer värda än judarna och har därför rätt att döda dem - är identiska med dem vi använder för vårt storskaliga dödande av djur. Stora likheter finns även i hur de två ideologierna organi­serar sitt våld: fabriksmässigt dödande enligt löpande band-principen.Nazisterna menade att så länge deras dödande skedde "humant" och utan lidande var det oproblematiskt, och de själva kunde rentav betrakta sig som goda. Idag hävdar många detsamma om djurens död, då "human slakt" har blivit ett vedertaget begrepp. Att människans behandling av djur är dålig anser många,men kanske har vi inte förstått hur dålig? Djurens förintelse är en bok som inte lämnar någon oberörd. Djurens förintelse är skriven av Henrik Wig och Pelle Strindlund och utgiven på Karneval Förlag 2016. Denna ljudbok är inspelad 2017-2018. Inläst av Hannah Bratt, Markus Tufvesson, Sophie Nanne, Josefin Lindberg, Anna Johansson och Fredrik Lidén. Inläsningen av denna ljudbok har gjorts ideellt och utan vinstsyfte. Ljudboken har gjorts med tillstånd från såväl förlag som författare. Se mer om boken på www.djurensförintelse.se

Spanarna avsnitt 19 (ur Metropol) 1989-02-17: Jonas Hallberg: Kung Holmins rike. Helena von Zweigberg: Bestraffning och sentimentalitet. Jacob Dahlin: Förbrytarna har blivit hjältar. Programledare Ingvar Storm och Niklas Levy. Spanarna har sänts sedan slutet på 80-talet och det här programmet är en sommarbonus ur Spanarnas arkiv! Vilka trender diskuterades då och vilka spaningar slog in? Här hör du ett av de absolut 25 första programmen ur Metropol från slutet av 80-talet. INGVAR STORM OM DE 25 FÖRSTA PROGRAMMEN Med stigande ålder kommer inte bara - förhoppningsvis - en viss mognad utan också ett överseende. Mycket av det som skedde i början, som genom åren kanske betraktats med ett generat leende (eller helst glömts bort) finner sin plats i den organiska utveckling man tycker sig ana i backspegeln och får därmed något försonande över sig. Jag vill gärna se de första halvårets program i det skenet. Ungefär som glimtar ur en experimentlaboratorium. Vi hade idén men svävade fortfarande på målet när det gällde tillämpningen. Detta är på intet sätt en kritik av panelen. Tvärt om! De var lysande och gjorde det bästa av de förutsättningar vi givit dem. Om det var några som svävade lite på målet så var det jag och Niklas. Men det ordnade upp sig med tiden. Premiärtrion (med en tredjedel av panelen var med på telefon (!) De tre första spanarna, Johan Helmertz, Staffan Dopping och Susanne Ljung inledde hösten 1988. I januari 1989 avlöste Jacob Dahlin, Jonas Hallberg och Helena von Zweigbergk Så, var så goda. Det var så här det började. /Ingvar Storm Ingvar Storm - programledare och producent  spanarna@sverigesradio.se

Spanarna avsnitt 19 (ur Metropol) 1989-02-17: Jonas Hallberg: Kung Holmins rike. Helena von Zweigberg: Bestraffning och sentimentalitet. Jacob Dahlin: Förbrytarna har blivit hjältar. Programledare Ingvar Storm och Niklas Levy. Spanarna har sänts sedan slutet på 80-talet och det här programmet är en sommarbonus ur Spanarnas arkiv! Vilka trender diskuterades då och vilka spaningar slog in? Här hör du ett av de absolut 25 första programmen ur Metropol från slutet av 80-talet. INGVAR STORM OM DE 25 FÖRSTA PROGRAMMEN Med stigande ålder kommer inte bara - förhoppningsvis - en viss mognad utan också ett överseende. Mycket av det som skedde i början, som genom åren kanske betraktats med ett generat leende (eller helst glömts bort) finner sin plats i den organiska utveckling man tycker sig ana i backspegeln och får därmed något försonande över sig. Jag vill gärna se de första halvårets program i det skenet. Ungefär som glimtar ur en experimentlaboratorium. Vi hade idén men svävade fortfarande på målet när det gällde tillämpningen. Detta är på intet sätt en kritik av panelen. Tvärt om! De var lysande och gjorde det bästa av de förutsättningar vi givit dem. Om det var några som svävade lite på målet så var det jag och Niklas. Men det ordnade upp sig med tiden.Premiärtrion (med en tredjedel av panelen var med på telefon (!) De tre första spanarna, Johan Helmertz, Staffan Dopping och Susanne Ljung inledde hösten 1988. I januari 1989 avlöste Jacob Dahlin, Jonas Hallberg och Helena von Zweigbergk Så, var så goda. Det var så här det började. /Ingvar Storm Ingvar Storm - programledare och producent spanarna@sverigesradio.se

I veckans avsnitt testas den mellanmörka rosten "Svea" från Arvid Nordquist, och det pratas bland annat om SVT´s humorprogram "Bäst i test" och Stockholms godaste kademummabulle.

Ett avsnitt sprängfyllt med idéer och konkreta tips och exempel på rutiner som funkar och inte funkar. Vad är skillnad mellan konsekvens och bestraffning?

Axel, Ruben och Marcus diskuterar säsongsupptakt, Valverde, nyförvärv, World Player of the Year samt mycket annat.

Axel, Ruben och Marcus diskuterar säsongsupptakt, Valverde, nyförvärv, World Player of the Year samt mycket annat.

Axel, Ruben och Marcus diskuterar säsongsupptakt, Valverde, nyförvärv, World Player of the Year samt mycket annat.

Manualer. Metoder. Belöning. Bestraffning. Gränssättning. Barnläkaren och författaren Lars H Gustafsson berättar för barnhälsovårdspskyolog Malin Bergström varför han inte gillar vad de begreppen står för. Dom samtalar också om närhet, sömn - och Lars H Gustafssons mammas omvända femminuters-metod. Lyssna också på: BVCpodden 68: Lars H Gustafsson (del 2 av 2): "Det nyfödda barnet kommer alltid med ett budskap..." (https://bvcpodden.fireside.fm/68) Special Guest: Lars H Gustafsson.

Våra hundar får stå ut med mycket! Päls ska vårdas, dom blir fasthållna av främmande personer på märkliga platser som ska undersöka dom, klor ska klippas och tänder borstas. Men tänk om hunden själv fick styra över kloklippning och tandborstning? Tänk om allt det här kunde vara en kul aktivering istället för en besvärlig stund? Tänk om man kunde göra ett nödvändigt ont till ett samarbete? Jag samtalar med beteendevetaren och djurtränaren Eva Bertilsson, som föreläser om hundträning och hundars beteende och lärande och hon undervisar även blivande hundinstruktörer och instruktörslärare, främst inom inlärningsteori, allmänlydnad och agility. Vi pratar om: ⚫ Hunden har kontrollen och hunden har rätten att säga nej ⚫ Hundens kroppspråk och signaler ⚫ Inlärd hjälplöshet ⚫ Stressminimering ⚫ Snälla händer  ⚫ Bestraffning, disciplin och dominans ⚫ Snabba lösningar som skapar nya problem ⚫ Kloklippning, pälsvård, tandborstning och öronrengöring #VårBästaVän är och ska vara gratis att lyssna på, just nu planerar jag säsong 8 och undrar om du kan tänka dig att stötta Nordens största folkbildande podd om hundar? Du stöttar podden genom att ge ett valfritt belopp via bankgiro (5065-5042 och märk med SÄSONG 8) eller Swisha och märk meddelandet med SÄSONG 8 till nr:

Bestraffning är ju något som kan uppfattas på många sätt ibland BDSM-utövare. En del gör en fetish av begreppet där bestraffningen är en extra krydda till sessionen - Andra ser bestraffningen som en central del i t ex en relation som bygger på ständig en maktförskjutning [...] The post Bestraffningens betydelse när du sysslar med BDSM – RFMS071 appeared first on KinkyPod.

Är det viktigt att ställa krav inom idrotten? Vem ställer krav? Tränaren, föräldrar, styrelse, andra idrottare eller idrottaren själv? Vems krav betyder mest? Om en idrottare inte når upp till kraven, är det idrottaren eller kravbilden som behöver förändras? Krav som inte nås, vilka konsekvenser ska det få? Bestraffning. Bra eller dåligt? Det är några av de frågeställningar vi behandlar i detta avsnitt. Lyssna och dela gärna! Hör gärna av dig med frågor och funderingar till kontakt@hjarnskrynklarna.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I Godmorgon, Världen! 5 mars dessutom Johan Norberg om sanningens död, Mark Lewengood om mjölkfaran, panelen om den aktuella inrikespolitiken och veckans satir med Public Service - med mera Timme 1 * Ifrågasatta mänskliga rättigheter * Kinas parlament samlas * Bensin, diesel, el vätgas biogas...vartåt svänger bilmarknaden? * Bestraffning av nedskräpare i Vasaloppet * Krönika av Johan Norberg om bristen på respekt för fakta * Panelen Timme 2 * Alla talar säkerhetspolitik i Estland * Satir med Public Service * 100 år efter ryske tsarens fall * Clintonkulten i Kosovo * Improviserad gatuteater direkt i radio * Mark Lewengood om att ta ett glas mjölk

Många frågar sig vad man ska göra när hunden gör fel. Ska man bestraffa hunden när den gör fel? Och vad är ens en bestraffning? Senior professor i medicinsk psykologi Åsa Nilsonne gästar VBV. Vid hundträning används många olika inlärningstekniker och bestraffning är en metod som länge varit omdiskuterad. Programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt bjuder in Åsa Nilssone, psykiatern och senior professor i medicinsk psykologi vid Karolinska Institutet, för att reda ut begreppet bestraffning. Åsa Nilssone menar att bestraffning som inlärningsmetod gör att vi går in i ett motivationssystem där vi vill försvara oss och undvika smärta. - Det man framför allt lär sig genom bestraffning är vad man inte får göra. Men att lära sig något nytt genom bestraffning är mycket svårare.Inget tyder på att bestraffning är en mer framgångsrik inlärningsteknik än belöning, Eva Bodfäldt menar att man straffar för att sätta stopp på ett beteende och inte för att skada eller hämnas. - Om man ska utmäta ett straff så bör man verkligen veta vad man gör. Ska man straffa så ska man göra det med ett leende. Man kan inte handla i affekt, säger Eva Bodfäldt.

Samtal med betygsforskaren Alli Klapp kring frågor om betyg, betygssättning och bedömning i skolan. Hur tolkar vi betyg, och vilken typ av kunskaper och förmågor mäter vi med betyg? Alla har vi erfarenheter av betyg på något sätt, och betygen har också större betydelse här i Sverige jämfört med andra länder. Maria Bohlin, Lärarnas Riksförbund, leder samtalet.