Podcasts about hantering

Hantering av lösenord, Artificiell Intelligens – AI, Vad betyder orden? Foto och bildbehandling, Släktforskning. Det är några exempel på vad SeniorNet Tyresö har att erbjuda. Ann-Britt Laerum berättar entusiastiskt om föreningens cirklar och också om Årsmötet den 13 mars och Tematräff Ventilen den 6 mars med temat Roligt på nätet, kul spel m.m. Programmakare Gunnel Agrell Lundgren.

Hantering av lösenord, Artificiell Intelligens – AI, Vad betyder orden? Foto och bildbehandling, Släktforskning. Det är några exempel på vad SeniorNet Tyresö har att erbjuda. Ann-Britt Laerum berättar entusiastiskt om föreningens cirklar och också om Årsmötet den 13 mars och Tematräff Ventilen den 6 mars med temat Roligt på nätet, kul spel m.m. Programmakare Gunnel Agrell Lundgren.

Hantering av data och databaser en av de mest kritiska faktorerna för företagens framgång. I vårt podcastavsnitt, "Hantering av data och databaser," utforskar vi detta ämne i detalj och ger insikter i hur organisationer kan optimera sin datalagring och -hantering. Varför är datahantering så viktigt? Data är hjärtat i moderna företag. Från att fatta beslut baserade på analyser till att förstå kundbeteende – data är grunden för alla affärsstrategier. Dålig datahantering kan leda till ineffektiva processer, säkerhetsrisker och förlorade affärsmöjligheter. I avsnittet diskuterar vi de bästa metoderna för att hantera data på ett säkert och effektivt sätt. Vad är en databas? En databas är en organiserad samling av data som gör det enkelt att komma åt, hantera och uppdatera information. Vi dyker ner i olika typer av databaser, inklusive relationsdatabaser som MySQL och NoSQL-alternativ som MongoDB. Genom att förstå skillnaderna mellan dessa kan organisationer välja rätt lösning för sina specifika behov. Viktiga begrepp inom datahantering Vi går igenom nyckelbegrepp som: Dataintegritet: Hur man säkerställer att data är korrekt och konsekvent. Säkerhetskopiering och återställning: Strategier för att förhindra dataförlust. Databassäkerhet: Hur man skyddar data från obehörig åtkomst. Case studies och praktiska exempel För att ge ett konkret perspektiv presenterar vi flera case studies där företag har lyckats optimera sin datahantering och vilka verktyg de använt för att nå framgång. Från små startups till stora multinationella företag – lärdomarna är många. Jonas Jaani intervjuar Pierre Petersson från MongoDB I avsnittet har vi även äran att intervjua Pierre Petersson från MongoDB. Pierre delar med sig av sina insikter om hur NoSQL-databaser kan skapa fördelar inom datahantering. Hans erfarenheter och tips är ovärderliga för alla som överväger att implementera eller optimera en NoSQL-lösning. Framtiden för datahantering Med framsteg som AI och maskininlärning öppnas nya möjligheter för hur data kan hanteras. Vi diskuterar framtidens trender och hur företag kan förbereda sig för dessa förändringar. Lyssna nu på hur du hantering av data och databaser och få insikter som kan förändra ditt företags datahantering. Prenumerera på vår podcast för att inte missa framtida avsnitt fyllda med värdefull kunskap för IT-proffs och affärsledare! Pierre Petersson, Jonas Jaani (22:54) Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/J5vXqWDJ5v0 Länkar / mer information: Om MongoDBMongoDB är en schemalös, dokumentbaserad NoSQL-databas som lagrar data i JSON-liknande dokument. Den erbjuder flexibilitet, hög prestanda och skalbarhet, vilket gör den idealisk för hantering av stora datamängder. MongoDB stöder horisontell skalning och replikation för hög tillgänglighet och används ofta i moderna applikationer. MongoDB Atlashttps://www.mongodb.com/atlasMongoDB 8.0: Raising the Barhttps://www.mongodb.com/blog/post/mongodb-8-0-raising-the-barFree MongoDB University Courseshttps://university.mongodb.com/ The MongoDB Bloghttps://www.mongodb.com/blog Customer Success Storieshttps://www.mongodb.com/customers MongoDB Free Tier Signuphttps://www.mongodb.com/try Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info(a)effekten(punkt)se

Först ut, Nyhetsshowen verifierar: Dessa är de riktiga huvudpersonerna i The Holiday. Vi har ett resultat. I övrigt snackar Kalle Berg om att sociala medier är på väg att förbjudas för barn upp till 16 år i Australien.Linnea Rönnqvist pratar om att den miljöpartistiska riksdagsledamoten Elin Söderberg får lämna sin post. Detta efter att hon ”uppträtt olämpligt” på en efterfest.Sedan pratar Kalle och Linnea med manusförfattaren Ronnie Sandahl, som ligger bakom den omtalade Netflixdokumentären ”Helikopterrånet”.Och även GP:s biträdande Carl Pettersson Moberg är med i studion och snackar om Konstmuseet. Det ska snart stänga och öppnas igen först 2031! Vilken blir den sista utställningen och hur ska man släcka konsttörsten i Göteborg under tiden museet är stängt?Dessutom: Joel Kinnaman i pass-problem, MDMA-tomte i Nederländerna, så hanterar du dina störiga kollegor och Wicked-fenomenet ”holding space”. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalle snackar om att Australien infört ett förbud för alla 16-åringar och yngre mot sociala medier, något som alla inte jublar över. Linnea berättar om den miljöpartistiska riksdagsledamoten Elin Söderberg som fått lämna sin post efter att hon ”uppträtt olämpligt” på en efterfest i Borås. Dessutom får vi de bästa tipsen: Så hanterar du din störiga kollega. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

VECKANS AKTUELLT | Mycket välkommen rapport om klimatförändringarnas påverkan på bostadssektorn. Bostadsfrågan måste komma mycket högre upp på dagordningen när det gäller frågan om utanförskapet. En gedigen första delrapport av egnahemskommissionär Stefan Attefall – men vår expertkommentator Kent Persson håller inte med om allt. Han kommenterar också Göteborgs politiska styres hantering av allmännyttan, Fair Play Byggs tipsfunktion och riksbankschefens debatt om lättnaderna av kreditrestriktionerna. ”Lite förvånande att Erik Thedéen biter sig fast vid den gamla argumentationen.” Programledare: Nicklas Tollesson.

I det här avsnittet pratar Cilla om vad som är bra att tänka på vid hantering. Här hittar du länken till sidan som Cilla pratar om med filmer där både Linnea och Claudia visar hur dem täcketränar sin hundar. Den 30 oktober har Eva Bertilsson, Fear Free certifierad instruktör, en LIVE-föreläsning ONLINE "Snälla händer - kul med hantering" på Hundens Hus Play. Boka din plats här! Kan du inte LIVE? Du får en inspelad version dagen efter! Vill du gå på kurs med din hund eller är du intresserad av någon yrkesutbildningen? Gå in på www.hundenshus.se. Hundens Hus finns i Stockholm, Göteborg, Skåne och Sundsvall. Vill du bli ytterligare inspirerad LIVE eller inspelat ONLINE? Gå in på Hundens Hus Play!

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

SEO 2024: Få rätt Trafik till din webbplats 2024 - Hur Du ska tänka som Företag. Jag snackar med Robert Nyberg om SEO, Digital Marknadsföring, Hemsidans roll i SEO 2024, AI-content - vilken typ av hemsida man ska ha - om Företagsbloggen/Artikelarkivet fortfarande är av relevans - Hur uppdateras Googles Algoritm? Hur viktigt är Google my business / lokal adress för SaaS-företag? Och mycket mer. Hur får man fler LEADS på riktigt - och hur ska man kvalificera leads? Vad ska vi fokusera på som företag gällande Seo och konvertering 2024? Vad är ”ful-SEO 2024” och vad behöver du ha koll på för att inte tappa hela din positionering ... Seo-expertens hemliga knep. Länkar som vi hänvisar till i avsnittet: www.newcustomers.se www.sphinxly.se 0:00 Introduktion 0:10 Diskussion om synlighet, Google och AI 0:17 Google-läckan: Tankar och insikter 0:50 Google Rankingsystem och användarsignaler 1:44 Betydelsen av användarbeteende 2:06 Chrome-data och trafikens betydelse 3:00 Engagemang och konverteringar 4:01 Google Chrome och användardata 5:02 Site Authority och länkkraft 6:37 Betydelsen av länkar och digital PR 7:39 Google's komplexa rankingsystem 8:26 Är Google's algoritm AI? 9:38 AI-utvecklingen och Google vs. OpenAI 10:51 Google's användning av AI och guidelines 12:16 Google Guidelines och manuell data 14:09 Lokalt sök och Google My Business 15:57 Hur företag ska synas på Google 17:00 Hemsidans vikt och användarvänlighet 18:39 Lokala sökningar och verifiering av adresser 20:52 Bygga en stark webbplats för SEO 23:48 Olika CMS-alternativ och WordPress 26:12 Två typer av företag och digital strategi 27:50 Att leverera affärsleads och konvertering 30:00 Bloggens roll och content-strategi 32:21 Kombinationen av SEO och kvalitativt innehåll 36:00 Hantering av texter och publicering 40:32 AI-content och dess effektivitet 45:02 ChatGPT och användning av AI i SEO 48:02 Grundläggande SEO-principer och verktyg 50:00 Att välja rätt digital strategi 51:55 Inkommande leads och hantering i CRM 54:12 Vikten av att ha ett hanterbart CRM-system 57:00 Optimering av landningssidor och Google Ads 1:02:02 Konverteringsoptimering och kundresan 1:06:00 Struktur och element på landningssidor 1:09:40 Testa och optimera för bättre resultat 1:10:54 Viktigheten av en bra produkt för SEO 1:12:11 Fokusområden för SEO 2024

Jag sitter ned en stund med Jonas Almeling som haft en lång karriär, både som anställd och entreprenör med stort engagemang mot Stockholms Start-up-scen där han berättar om sin egen resa - hur han "jobbade för jävulen", brände ut sig, hittade sin egen kompass och idag vill hjälpa andra entreprenörer och "wantreprenörer" att lyckas både med sin verksamhet och att bygga hållbara communities. • Hantering av Förändringar  • Remote Work och Värdefullhet • Ledarskap och Hot som Drivkraft • Innovation och Hot mot Affärsidéer • Entreprenörskapets Förändring • Vikten av ett Stödjande Nätverk • Återhämtning från Utbrändhet • Vikten av Misslyckande i Entreprenörskap • Communitybyggande och Relationsskapande • Vikten av Ärlighet i Entreprenörskap

Volledige debat oor die gevange leeubedryf, na die vrystelling van die verslag deur Minister Barbara Creecy. Sy het die verslag van die ministeriële taakspan oor die "captive" leeubedryf vrygestel. Die Kabinet het die vrystelling van die verslag en sy aanbevelings vir implementering goedgekeur. Die ministeriële taakspan is in Desember 2022 aangestel, na aanleiding van 'n aanbeveling deur die Hoëvlakpaneel oor Aangeleenthede wat met die Bestuur, Teel, Jag, Handel en Hantering van Olifant, Leeu, Luiperd en Renosters verband hou. Die paneel het die sluiting van die gevangeneteelsektor aanbeveel, insluitend die aanhou van leeus in gevangenskap, of die kommersiële gebruik van leeus of hul neweproduk. Ons het gewaardeerde gaste wat by ons aansluit om insigte vanuit verskeie perspektiewe te verskaf. Vir die bedryf: Richard York - Hoof uitvoerende beampte van WRSA (Wildlife Ranching South Africa) wat die wildboer verteenwoordig. Stephen Pole - Hoof Uitvoerende Beampte van die organisasie CHASA (The Confederation of Hunting Associations of South Africa) wat die jagters verteenwoordig. Teen die bedryf: Dr Louise de Waal – oud-ministeriële taakspanlid en direkteur van Blood Lions. Dr Stephanie Klarmann – veldtogkoördineerder vir Blood Lions.

Alla företagare klassas sedan en tid tillbaka som producenter av farligt avfall. Men hur bör du som bedriver frisörverksamhet tänka och agera i frågan? Det reder vi ut i veckans avsnitt när vi gästas av Cristina Béguez Carrasco på Nemax som kan allt om avfallshantering och sitter på svaren kring alla våra frågor - Välkomna!  Denna podd ges ut av Frisörföretagarna.

I avsnitt 298 blir det öööööh, vrom vrom, blub blub och ieeeeeeeee. Vad i hela friden betyder det då frågar ni? Jo, vi har varit på bio och sett den norska adaptionen av John Ajvide Lindqvists bok HANTERING AV ODÖDA, eller som den heter på norska Håndtering av udøde. En kväll börjar alla bilar blinka, radiokanalerna börjar brusa och sedan går strömmen en kort stund. Därefter börjar döda människor resa sig ur sin gravar och bege sig hem igen. Frågan är om den norska filmen har lyckats fånga bokens traumatiska, känsloladdade berättarteknik.  Thomas har sett den dvd/Blu-ray/streamingaktuella svenska rallyfilmen ETT SISTA RACE. Edvard Af Sillén har regisserat denna bilåkarfilm där David Hellenius och Malin Åkerman motvilligt blir inkastade i ett Street race som rör sig mellan Hjo och Haparanda. Filmen är fylld till bredden med bilåkning och kända skådisar. Vi har även tittat på nysläppta på Streaming/Blu-ray och Dvd-filmen, AQUA MAN : THE LOST KINGDOM där undervattensmannen Arthur får jobba med sin bror ORM för att bekämpa ett nytt hot. Var den något att ha eller var det bara en ytterliggare CGI-fest? Tomas fick dessutom i uppdrag att se Brian De Palmas Thriller BLOWOUT ( VITTNET MÅSTE TYSTAS) från 1981. John Travolta spelar en ljudtekniker, som en kväll när han spelar in nya ljud till en film, bevittnar när en bil får punktering för att sedan köra ner i en sjö. Var det bara en punka eller ligger det här en hund begraven? Den stora frågan är ifall Tomas Törnros gillade att se en kultrulle från 1981? Återigen bjuder vi på ett fullproppat avsnitt. Det är bara att hugga in. Det blir kul. Vi lovar!

Stress är en av vår tids största hälsoutmaningar, speciellt bland kvinnor som brottas med att hitta balansen mellan arbete, familj och egentid. Men stress är inte bara en känsla av att vara uppjagad eller under tidspress; det är en biologisk respons som är tänkt att skydda oss från faror. I detta poddavsnitt kommer vi att utforska vad stress egentligen är, hur vårt beredskapssystem – HPA-axeln – fungerar, och viktiga steg för återhämtning och motståndskraft, eller resilience, mot stressrelaterade utmaningar.https://www.bjornrudman.se/knacka-stressens-kod/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sammanfattning I detta avsnitt diskuterar jag om hur användningen av Kanban-konceptet kan användas som budgetverktyg. I avsnittet demonstrerar jag ett budgetverktyg jag skapat utifrån en forkad av ett simpelt kanban-verktyg skapat med React och lokal lagring. I avsnittet får man se hur Kanban-tavlan kan användas för att hantera olika budgetposter och prioritera utgifter. Avsnittet avslutas med en kort diskussion om hur d och en länk till verktyget i beskrivningen. I avsnittet demonstrerar jag en prototyp jag gjort på konceptet som är en fork av MIT-licensierade ⁠kanban-board⁠ av ⁠aman162000⁠ där jag helt enkelt la till fält för belopp på poster och summering av varje del Huvudpunkter Spotify har skiftat fokus till professionella skapare och gjort förändringar för att stödja dem. Kanban-konceptet kan användas som ett budgetverktyg för att hantera utgifter och prioritera sitt spenderande. En Kanban-tavla kan användas för att spåra olika budgetposter och deras status. Användningen av lokal lagring och React kan skapa ett enkelt budgetverktyg. Kapitel 00:00 Introduktion till Reviside och Spotifys Skift till Professionella Skapare 01:26 Användning av Kanban-konceptet som ett Budgetverktyg 09:03 Prioritering och Hantering av Budgetposter 12:20 Tillämpning av Kanban-konceptet på en Scrum-tavla 13:51 Testning av Raviside och Avslutning --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/autismpodden/message

Vi pratar mer om hantering av hund. Hur hanterar man en hund som man inte vet historian på och kan man göra ett veterinärbesök till en positiv erfarenhet för en hund som tycker det är jobbigt? Dessutom pratar vi om kloklippning som är en utmaning för många hundar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi pratar om hantering av hund. Vad ska man tänka på när man går till veterinären? Speciellt om hunden är osäker i situationen. Hur sköter man hanteringen på bästa sätt? Detta och mycket mer i dagens avsnitt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En stor förändring står för dörren. Från februari 2024 ska arbetares löner rapporteras in till Fora varje månad. Det gäller alla företagets anställda som har Avtalspension SAF-LO. Vi lyfter fördelarna med förändringen men också utmaningarna som följer med den korta framförhållningen. En hel del kritik har riktats från lönebranschen och vi reder ut vad den består i. Sist men inte minst, vad behöver löneavdelningen ha koll på? Hur förbereder man sig på bästa sätt? Vår gäst är Elisabeth Wisén, vd för Fora och bisittare är Zennie Sjölund, branschansvarig för Lön på Srf konsulterna.  

Hur gör man otäcka situationer så stressfria som möjligt? Denna gång sammanfattar vi helgen hos Karolina och alla djuren. Det blir targetsnack, ponnyprat, stress och hantering av jobbiga situationer. Vi kom hem fulltankade av energi, träningspepp, inspiration och ideer och vi hoppas kunna dela med oss av det till er!

Thomfors, korv och reglementen.

Nyheterna Radio 12.00

I Kiruna och Malmberget finns världens största underjordsgruva för järnmalmsbrytning. När gruvbrytningen nu slukar marken underifrån behöver samhällena flyttas för att gruvverksamheten ska kunna fortsätta.I veckans avsnitt möter vi Joel Ahlqvist som är projektledare för den stora samhällsomvandlingen. Han ger oss en inblick i detta unika projekt som både handlar om att bygga för framtiden och samtidigt hantera värdefulla minnen. Hur går det till i praktiken när hela samhällen ska flyttas? Kan man verkligen återvinna 500 000 ton avfall? Vad tycker lokalbefolkningen om detta projekt? Höjdpunkter i veckans avsnitt:01:41 Varför behöver flytten ske?03:16 Hur långt har man kommit?11:26 Hur planerar man en så här stort projekt?18:54 Hantering av 500 000 ton avfall25:10 Joel's råd till andra i liknande projekt29:58 Kärlek och vemod inför projektetVill du veta mer om samhällsomvandlingen? Besök https://samhallsomvandling.lkab.com/sv/ Foto: Cheyenne OlanderRedigering, mix och master av https://littlecabincreatives.com

Vem bestämmer vem som får leva och dö? Lars Sandman är professor i vårdetik och arbetar med prioriteringar inom vården. Det är en värld som både är komplex och tabubelagd men också ett ämne som sällan lyfts upp i offentligheten. Att prata prioriterad vård kan vara en dödsstöt för en politisk karriär men borde debatten breddas och i större utrsträckning bjuda in medborgarna? Sandman berättar i veckans avsnitt av Samtal med Cwejman om de fördelar som en samhällsdebatt skulle tillföra, hur Sveriges riktlinjer inte skiljer på vård till barn eller vuxna och hur svårt det faktiskt är att reformera vården. Han pratar också om Sveriges hantering av pandemin men också komplexiteten i vården som till och med gör det svårt för beslutande politiker att förstå omfattningen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Minstens 73-persent van die bevolking van Suid-Afrika is van mening die regering het die Covid-19-pandemie goed hanteer. Dis ten spyte van verskeie amptenare wat by plundery en korrupsie betrek word. Navorsing deur die Ask Afrika-groep dui daarop die meerderheid landsburgers is tevrede met die algemene reaksie op die pandemie. Die uitvoerende hoof van die groep, Andrea Rademeyer, sê baie deelnemers keur die regering se kommunikasiepogings tydens die pandemie goed:

Allting i din verksamhet har startat med en idé. Det spelar ingen roll om det är en förbättring, en ny lösning, en produkt eller en tjänst. Det betyder att idéer är kritiska för din verksamhet.Men hur samlar man in, hanterar och skapar resultat med idéer på bästa sätt? i det här avsnittet dyker vi ner och snackar om hur du kan jobba med idéer på bästa möjliga sätt. Och dessutom bjuder vi på en inbjudan i veckans goodiebag.Veckans goodiebag: https://www.hives.co/sv/webinar-l%C3%A5t-inte-dina-b%C3%A4sta-id%C3%A9er-hamna-i-nedersta-skrivbordsl%C3%A5danHoneypot Podcast med Fredrik Heghammar & Alexander Wennerberg LarssonProduceras av hives.co See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad gör man när någon dör? Kan man vänja sig vid döden? Vad kan du bestämma själv kring en begravning? Gäst: Annika Hedman, Umeå begravningsbyrå   Producent: Agneta Nordin, Lokatt Media Kinamockaskogen är ett samarbete mellan Lunds stift, Luleå stift, Sensus, Universitetskyrkan och Kyrkans tidning.

Efter veckor av intensiva medieförberedelser valde hovet att gå ut med en dementi kring kronprinsessparets förestående skilsmässa. Unikt. Unikt dåligt, tycker Emanuel. Unikt bra, tycker Olle. Vi diskuterar källkritiken hos medier, men också det nya medielandskap där det tillåta hända. Vi pratar "Jag glum

Äntligen är det dags för en ny säsong av Hundpodden med Kicki & Tage där hundpsykolog Kicki Fellstenius tar upp olika teman kopplat till hundars beteende och träning. Ibland på egen hand, ibland med gäster och ständigt med beaglen Tage vid sin sida.  Dagens tema är hantering och kloklippning och fokus ligger på hur du kan göra det så tryggt och roligt för hunden som möjligt. Du får exempel på hur du vet om din hund är stressad eller upplever obehag. Och tips på hur du kan lägga upp träningen så att den blir så positiv som möjligt för din hund.  En av de vanligaste utmaningarna för hundägare är problem med hundmöten. Många hundar ska samsas på liten yta vilket ställer stora krav på oss hundägare att hjälpa våra hundar att hantera situationen.  Avsnittet riktar sig både till dig som vill jobba förebyggande med hantering och till dig som har utmaningar med hanteringssituationer.  Ha en HUNDerbar dag!  /Kicki Fellstenius, Hundpsykolog PS: Följ mig på Instagram: www.instagram.com/kickifellstenius Information om podden samt extramaterial hittar du på www.hundpodden.se.  Podden presenteras i stolt samarbete med Furry Friends www.instagram.com/furryfriends_family 

Wildlife Vets Namibia gaan volgende jaar in Maart 'n kursus in die hantering van dieremisdaadtonele en -bewyse aanbied. Die kursus duur twee en ‘n half dae en die fokus is op wildmisdaad en veediefstal se misdaadtonele. Die eerste kursus vind vanaf 4 tot 6 Maart by Etango Ranch in die Windhoek-distrik plaas en die tweede een vanaf 13 tot 15 Maart by by Kifaru Bush Camp in die Outjo-distrik. Mariska Bijsterbosch van Wildlife Vets Namibia verduidelik die kursus aan Kosmos 94.1 Nuus.

BOPOLPODDEN | Bostadsministern får kritik för att regelverken inte anpassas för studenter, ombildningar kan riskera att kriminella stärker sitt grepp över lokalsamhället, svenskar är mindre känsliga för räntor trots rusande bostadspriser och en opublicerad undersökning riktar skarp kritik mot regeringens hantering av cementkrisen. Lennart Weiss kommenterar veckans aktuella händelser inom bostads- och fastighetspolitiken. Programledare: Anna Bellman Kontakta oss på: podd@bostadspolitik.se www.bostadspolitik.se www.facebook.com/bostadspolitik.se/

Soms voel dit vir ‘n mens asof jou hart wil gaan staan… onluste, geliefdes sterf, werkloosheid, korrupsie, niks maak sin nie!!! Ons kan tans almal sê: “DIE LEWE IS NIE MAKLIK NIE!” Tog is daar baie om voor dankbaar te wees! Te midde van die krisis, kom daar soms buitengewone oplossings en deurbrake! Nou is dit die tyd om PERSPEKTIEF te behou!! SKRIF: Mark. 13:33-37 “Wees voortdurend waaksaam”

I detta avsnitt: Hantering av chipsförtäring, Möllers nya vuxenpoäng, Jonas har varit på fest med kulturella britter och covid-poliser. Vi snackar slashers i form av "Curtains" (1983), "Hello Mary Lou: Prom Night 2" (1987) och "You might be the killer" (2018). Avrundar med info om Jonas nya jobb, och om varför han inte är kvar på sitt förra.

Nyheterna Radio 17.00

Hur ofta ska en klippa hundens klor? Klotång eller kloslip? Vad händer om en klipper i pulpan? Eftersom att hunden kommer att behöva få sina klor klippta, tänderna borstade och sin päls skött under hela sitt liv är det viktigt att lägga tid på ge hunden trygghet i hanteringen. Malin från Hundo, hundfrisör och snart färdig hundpsykolog, som håller i privatkurser och onlinekurser i kloklippning, hantering och snart också beteendeutredningar gästar det här avsnittet och berättar hur hon ser både hundföretagare och hundens människor tvinga och hålla fast sina hundar när det finns andra sätt. Vill du ha fler VBV-avsnitt?Ditt bidrag beskattar jag, jag räknar inte ditt bidrag som en gåva eftersom mitt arbete för att sprida kunskap och information om hund är något jag betraktar som en motprestation. Alla bidrag – stora som små – tas tacksamt emot på Swish:

Struntar du också i vad själva vinet smakar? Är du absolut mest intresserad av allt runt omkring vindrickandet? Då är det här avsnittet för dig! Vi pratar om flasktyper (en heter getpung, det är kul), vad det finns för glas (korta svaret är: för många) och att det tydligen är helt okej att värma sitt vin i mikron. Sen blir det lite gött ”prylsnack”. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Die Demokratiese Alliansie eis dat die Oos-Kaapse Department van Landelike Ontwikkeling en Landbouhervorming asook die Department van Samewerkende Regering en Tradisionele Sake voor die parlement se Staande Komitee oor Openbare Rekeninge moet verskyn. Hulle moet rekenskap gee van hulle swak hantering van die voortslepende droogtekrisis in die provinsie. Die DA se skadu-LUR, Retief Odendaal sê veral die Sarah Baartman-distriksmunisipaliteit is ernstig deur die droogte geraak en die munisipaliteite én boere ondervind watertekorte:

I det här avsnitt ger vi dig tipsen som Stefan missade att ta upp i sitt coronatal till nationen; Hantering av ovisshet och vikten av kortsiktig belöning. How to ride out the storm, för att tala ren svenska. I början kan det kännas otroligt motiverande att stanna inne, veta att man är en av dom som tar ansvar och följa alla restriktioner. Och till slut är det inte så kul - även om vi vet att vi gör rätt och som sig bör. Så hur gör vi då? Hur håller vi i? Hur håller vi motivationen uppe? Vi pratar CORONAMOTIVATION! Och oavsett C - hur håller du motivationen uppe oberoende av vad du tar dig för? Att set yourself up to win, sätta upp rimliga mål och att inte lägga av en sekund efter att du satt upp det du vill. Tidsbestäm din ovisshet och gör dig vis.

Får man ställa språkkrav i en annons, vad gäller vid uttag av semester och hur hanterar du en ’poor performer’? Den här veckan bjuder vi på ett dubbelavsnitt från Malmö Näringsslivsdag där Emelie Svensäter Jerntorp och Ingela Malmborg tar upp frågor från lyssnarna. Vi bjuder också på råd om hur man som arbetsgivare bör resonera kring hemarbete.

Vi gästas av författaren, föreläsaren och HR-profilen Linus Jonkman och pratar om skillnaden mellan klassisk och modern kultur, innetofflor på arbetsplatsen och vem som egentligen är bäst - Hellström eller Gessle. Och hur är det med engagerade människor, kan vi verkligen hantera dessa? In och lyssna!

"Åkesson kritiserar regeringens hantering av Coronapandemin" 18.00 Nyheterna Radio 18.00

I detta avsnitt pratar vi om hantering, som för många hundar kan vara jobbigt! Vi delar med oss om våra tankar och tips om framförallt kloklippning men även andra delar. Hör gärna av dig på våra sociala medier!Kontakt:Facebook: HundfeelingInstagram: @hundfeeling See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hantering - om kloklippning, tandborstning och mycket mer. Följ gärna podden på Facebook. Där kan du också ställa frågor eller så ställer du din fråga direkt till Cilla. Vill du gå hundkurser eller yrkesutbildningar så gå in på Hundens Hus.

Kosmos 94.1 — Die DA in Suid-Afrika se waarnemende leier, John Steenhuisen, sê die regering moet sy pogings daarop toespits om die land weer ekonomies-aktief en produktief te maak. Hy het in ‘n virtuele toespraak gepraat oor ‘n voortgesette leierskaps-krisis binne die regering wat hy glo daartoe gelei het dat die land se reaksie op die koronavirus-pandemie afgeplat het. Steenhuisen sê die nuwe normaal behoort al die lang-uitstaande hervormings van die ekonomie in te sluit waaroor die regering praat:

Kosmos 94.1 — Steenhuisen sê toe Covid-19-besmettings in die Wes-Kaap vinniger as in enige ander provisie toegeneem het, was daar groot gewag oor die groot kanonne wat in die provinsie ontplooi gaan word. Hy sê noudat provinsies soos die Oos-Kaap en Gauteng in duie stort, is die nasionale regering tjoepstil:

Carl-Johan Ulvenäs och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar och reder ut aktuella ämnen. Protesterna mot polisvåld och rasism fick ny fart i helgen. I Atlanta sköts 27-årige Rayshard Brooks till döds av polisen, vi reder ut vad som hände. Sen går vi igenom stormen kring Alexander Bard och kritiken mot TV4:s hantering. Hur mycket är Alexander Bards tweets kanalens ensak?

Kosmos 94.1 — Die Wêreldgesondheidsorganisasie sê lande, terwyl inperkings gelig word, paraat moet wees vir die sogenaamde tweede golf van korona-infeksies. Daar is veral kommer oor ‘n toename in gevalle tydens die winterseisoen. Dr Petrus Mhata het Namibië geloof vir sy hantering van die pandemie.

Kalle Berg och Babs Drougge från P3 Nyheter reder ut och förklarar nyheter i Morgonpasset i P3. Dagens första ämne: TV4 har granskat kriminalvårdens IT-säkerhet genom att skicka bluffmejl till dem, och resultaten sticker sannerligen ut. Vi hör allt om detta. Dagens andra ämne handlar om IS-återvändare och hur kommunerna ska hantera dem. P3 Nyheters Isabelle Swahn har kollat vilka handlingsplaner som kommunerna har eller, som i vissa fall, inte har och dessutom har hon varit i Vivalla i Örebro och snackat med folk som jobbar mot radikalisering.

Oliver har pressat in en ölburk i en höna, Simon har flyttat till finare kvarter och Märta har svårt att förstå varför man tänder på smörknivar av trä. Du hör Simon, Märta och Oliver varje vardagsmorgon mellan 6:30 och 10 på Yle X3M.

Rapport — Russell Lamberti, analis en ekonoom, verduidelik aan Waldimar Pelser waarom hy sê die regering se hantering van die Covid-krisis is vanaf dag een al 'n groot fout, en waarom die inperking dadelik beduidend verslap moet word, anders stuur ons af op 'n maatskaplike en ekonomiese ramp.

Hur har indisk politik påverkats av Coronakrisen, vad sägs i den inrikespolitiska debatten, och vad ser vi för trender vad gäller Indiens internationella roll och ambitioner? Det är några av frågorna som UI:s analytiker Axel Nordenstam reder ut i den här podden.

I avsnitt 53 av Digitala influencer-podden gästar Elsa Bernadotte, medgrundare av Karma – applikationen som hjälper livsmedelsbranschen att minimera sitt matsvinn. Vi pratar bland annat om Karma, The Zero Food Waste Generation och gången då Barack Obama bjöd in Elsa till ett rundabordetsamtal för att prata om hållbarhet och entreprenörskap. Trevlig lyssning!

Ronie Berggren intervjuar Laura Welch som bor i Sydkorea med många års erfarenhet som lärare i landet. Hon berättar om hur Sydkorea har hanterat Corona-pandemin. ------ STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

David & Bo pratar om Hantera, utvärdera, förändra. Del 1: Hantera

I det här avsnittet pratar vi om hantering och kloklippning! Hur gör man för att lära sin hund att bli bekväm med att få sina klor klippta? Vad innebär frivillig hantering? Och varför är det viktigt? Vi har varit på föreläsning "Animals in Control" med otroligt kompetenta och inspirerande Eva Bertilsson den handlade om valfrihet, kontroll och kommunikation. Vi fick möjlighet att ställa lite frågor till henne efter föreläsningen! Eva berättar om frivillig hantering, Fear Free certifiering och massor av annat som ni får ni höra som inslag i det här avsnittet! Ha en HUNDerbar dag! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Maak 'n verskil fokus op die hantering van goeie besigheidsbeginsels. Aangebied deur dr. Mario Denton op Woensdae om 14h00.

Maak 'n verskil fokus op die hantering van goeie besigheidsbeginsels. Aangebied deur dr. Mario Denton op Woensdae om 14h00.

Maak 'n verskil fokus op die hantering van goeie besigheidsbeginsels. Aangebied deur dr. Mario Denton op Woensdae om 14h00.

Maak 'n verskil fokus op die hantering van goeie besigheidsbeginsels. Aangebied deur dr. Mario Denton op Woensdae om 14h00.

Våra hundar får stå ut med mycket! Päls ska vårdas, dom blir fasthållna av främmande personer på märkliga platser som ska undersöka dom, klor ska klippas och tänder borstas. Men tänk om hunden själv fick styra över kloklippning och tandborstning? Tänk om allt det här kunde vara en kul aktivering istället för en besvärlig stund? Tänk om man kunde göra ett nödvändigt ont till ett samarbete? Jag samtalar med beteendevetaren och djurtränaren Eva Bertilsson, som föreläser om hundträning och hundars beteende och lärande och hon undervisar även blivande hundinstruktörer och instruktörslärare, främst inom inlärningsteori, allmänlydnad och agility. Vi pratar om: ⚫ Hunden har kontrollen och hunden har rätten att säga nej ⚫ Hundens kroppspråk och signaler ⚫ Inlärd hjälplöshet ⚫ Stressminimering ⚫ Snälla händer  ⚫ Bestraffning, disciplin och dominans ⚫ Snabba lösningar som skapar nya problem ⚫ Kloklippning, pälsvård, tandborstning och öronrengöring #VårBästaVän är och ska vara gratis att lyssna på, just nu planerar jag säsong 8 och undrar om du kan tänka dig att stötta Nordens största folkbildande podd om hundar? Du stöttar podden genom att ge ett valfritt belopp via bankgiro (5065-5042 och märk med SÄSONG 8) eller Swisha och märk meddelandet med SÄSONG 8 till nr:

I det här avsnittet frågar lyssnarna ut beteendevetaren och djurtränaren Eva Bertilsson. Några frågor som hon besvarar är följande: ⚫ Hur tränar man frivillig hantering i duschen?  ⚫ Hur gör man för att börja träna frivillig hantering när hantering redan blivit något obehagligt och jobbigt? ⚫ Hur tränar man hunden att gilla tandborstningen? ⚫ Hur man kommer åt tänderna längst bak? ⚫ Hur gör jag för att underlätta öronrengörning?   #VårBästaVän är och ska vara gratis att lyssna på, just nu planerar jag säsong 8 och undrar om du kan tänka dig att stötta Nordens största folkbildande podd om hundar? Du stöttar podden genom att ge ett valfritt belopp via bankgiro (5065-5042 och märk med SÄSONG 8) eller Swisha och märk meddelandet med SÄSONG 8 till nr:

Lyssnare: ”Jag är inte längre kär – är det skäl nog att skiljas?” Att deala med skam & Magnus knep för hantering av besvärliga typer… See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kommunerna har getts en avgörande roll i arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism. Bland annat ska varje kommun ha en handlingsplan. Enligt en ny undersökning som Segerstedtinstitutet gjort finns det allvarliga brister i hur kommunerna utför sitt uppdrag. Bristerna är symptom på de svårigheter som finns när politisk vilja ska omsättas i praktiken. Christer Mattsson, bitr föreståndare Segerstedtinstitutet, redovisar undersökningen. Sedan följer en diskussion mellan Christer Mattsson, Malin Svanberg, Sveriges Kommuner och Landsting, och Veronica Lindholm (S), ansvarig för frågan i KU om de utmaningarna som finns med rådande lagstiftning. Kommunernas förmåga och ansvar samt de olika behov som finns kommer också att beröras.

Alla stora journalistiska medier såg trafikrekord på sina sajter under terrordagen. Men nästan alla rapporterade också felaktigheter om skottlossningar. Så måste det vara, eftersom allmänhetens intresse viktas mot att ha rätt. Men är det verkligen journalistiska mediers uppgift att sprida all information till allmänheten längre? Mediepodden ritar upp en tidslinje över alla stora mediers informationsspridning - inklusive sociala mediers. Det ger en bild av ett annat informationsflöde. Vi diskuterar också polisens och myndigheters medieplattformar. För de har också börjat agera som medier. Vad innebär det här för morgondagen? Partner till podden är Burt, Strossle och Mediedagarna.  

Swish usla hantering av betalhaveriet, lärdomar från Emeet i Göteborg och svenska e-handlares tröga internationalisering är veckans ämnen i podcasten E-handelstrenders andra avsnitt. Medverkande är Urban Lindstedt, journalist och e-handelsexpert, Carin Blom, detaljhandelsanalytiker på Postnord och Christer Pettersson, e-handelschef på Arvato.

Från järnmalmsrusch till konkurs. Kaliber berättar idag historien om gruvolaget Northland Resources som gav framtidstro till utflyttningshotade Pajala. Men som nu, två år senare, har gått i konkurs och anmälts för flera misstänkta miljöbrott. Det är snötäckt disigt och stilla här i Kaunisvaara utanför Pajala. Framför mig står Northlands Resources järnmalmsgruva. Bakom stängslet här står ett stort mörkblått komplex i den disiga vinterdimman och det är omringat av snötäckt skog. Det var det här projektet som väldigt många i Pajala kommun satte hoppet till när det drog igång för över två år sen. Men i december kom konkursen  så maskinerna har nu tystnat här. Lastbilarna med järnmalm har slutat rulla härifrån. Drömmen om jobben gick i kras. Kaliber har idag tittat närmare på berättelsen om den så kallade Pajalagruvan och hittat nya misstankar om miljöbrott och dubbla stolar. Men vi börjar dagens program hos Lennart  Forsberg. Han är en av dom som drabbats av bolagets transporter. - Vi snackar ju tid och otid om att vi ska vara rädda om miljön. Och då är det totalt olämpligt att det får förekomma på det här viset. Och jag säger så här. Jag brukar skämtsamt säga, men det är allvar i det också, om jag skulle utsatt någon annan för det här så hade jag suttit i fängelse nu för grovt miljöbrott, säger Lennart Forsberg. Lennart Forsbergs stuga ligger i fjällorten Bergfors, norr om Kiruna . Stugan är omringad av höga vita fjälltoppar och ligger bredvid malmbanan, som har kallats för Sveriges vackraste järnvägssträcka. Men när gruvbolagets tågvagnar började åka förbi, märkte han att något var fel. Han har filmat när ett av alla tåg åker förbi. Vagnarna har inga lock och i filmklippet syns det hur tåget lämnar ett moln av mörkt järnmalmsdamm vid tomten. - Jag trodde jag hade fått fel på synen först när allting var gråsvart - men det var ju skit ifrån Northlands tåg. Malmen, har han samlat i små burkar, som han visar upp . - Den här malmen som de har fraktat är nedkrossad så man kan jämföra det med potatismjöl eller florsocker. Så nedkrossat är det. Och att då köra det i öppna vagnar - det är helt otroligt att de har tillåtit det. Han visar bilder på när snön på tomten var gråsvart av allt damm. - Förra vintern kunde jag skära tvärsnitt av snödrivorna, det såg ut som värsta rulltårtan - så ini helsike var det. Så man trodde man bodde i en gruva i stort sett, och då var det bara att de fraktade förbi oss. Men det är klart att det blir så när de malde ner malmen så mycket. Och det är enbart ordet arbetsillfällen som har tagit över. Jag tycker det är bra att det skapas arbetstillfällen men inte till vilket pris som helst. - Till Pajalaborna skulle jag faktiskt vilja säga att jag har ingenting emot att det skapas arbetstillfällen i Pajala. Men hade transporterna gått genom Pajala, då hade ni också vaknat och reagerat, fortsätter Lennart Forsberg. Transporterna upprörde i andra byar också. Bland annat i Merasjärvi i hjärtat av Tornedalen där en handfull människor bor . Det finns också ett hundspannsföretag här med över 50 hundar  som har kört färdigt turisterna för dagen. Jag får komma in till Birgit Homburg  som driver företaget. Hon säger att gruvans tunga lastbilar som åkte förbi byn förstörde naturupplevelsen, för även här blev snön längs vägen svart emellanåt. - Jag försökte blunda, jag grät ibland efter vägen när jag åkte mot Kiruna. För att jag såg den stora skillnaden mellan de svarta plogkammarna och den vita snön. Som vi aldrig har upplevt här tidigare. Så det var ett år av helvete rent av. Visst är det viktigt med arbetstillfällen. Det förstår jag också. Men när det kommer till transporter är det viktigt att man håller sig till de miljövänligaste transporterna som finns. Då ska man inte kunna köra Norrbotten kors och tvärs bara för att det är billigare för gruvbolaget, menar Birgit Homburg. - I min värld är det inte förenligt. Gruvverksamhet och turism. Jag vet att många diskuterar att det går att samexisterar. Men inte i närmaste omvigning. 60 Km ifrån är väl ok, men inte den slags turismen som jag bedriver. Jag säljer aktivitetsturism och naturupplevelser och då hör inte varken gruvor, bergtäkt in i bilden. Och framförallt inte de här vägarna, så som det såg ut förra året. Jag skämdes lite när gästerna kom för hur det såg ut efter vägen. De har frågat varför det är så svart efter vägen, fortsätter hon. Men Kaliber idag handlar inte bara om smutsiga transporter. Vi kommer titta närmare på flera tidigare okända miljöproblem som har dykt upp efter gruvan gick i konkurs. Men först kommer en kort summering om Pajalagruvan: Att det finns malm under myrmarkerna i den lilla Tornedalsbyn Kaunisvaara ett par mil utanför Pajala, har man vetat i nästan hundra år . Men ingen har vågat satsa pengar på en gruvstart . Så malmen har blivit liggande samtidigt som Pajala blev till slut blev den värst drabbade kommunen i hela Sverige av utflyttning . Från 60-talet till 2000-talet har befolkningen halverats till runt 6000 personer . Men det är nu räddningen verkar komma. P4: den stora nyheten om att det internationella gruvföretaget Northland Resources avser att starta gruvbrytning i Pajala kommun väcker nu stora förhoppningar i bygden. Det är 2006. Malmen har lockat dit det internationella gruvbolaget Northland Resources. Dom ser en möjlighet att skapa hundratals jobb med tre gruvor i framtiden. Två i Kaunisvaara, och en ett par mil bort in i Finland . Det talas om gruvdrift i minst 25 år. Bolaget fixar sen ett miljötillstånd och en finansiering på flera miljarder. Kommunalrådet hoppas nu på utveckling istället för avveckling. EKOT: "Bengt Niska  räknar med ett par tusen nya invånare inom de närmsta åren. - Om planeringen slår in så kommer effekterna bli lika stora som i början av 1900-talet i Kiruna när det samhället förvandlades till ett enormt industriområde. Så blir det även här." Bengt Niska ser ut att få rätt när hundratals personer får jobb då gruvan byggs upp . Och äntligen ökar befolkningen i Pajala istället för att minska. På köpet blir det bostadsbrist när alla vill flytta dit och kommunen bygger nytt för flera miljoner . Hösten 2012 är det dags att öppna gruvan. Media är på plats när VD:N och landshövdingen trycker på detonationsknappen. Smällen från Kaunisvaara blir en lättnad för många. Och socialdemokratiske partiledaren Stefan Löfven  besöker gruvan och konstaterar att det luktar pengar. "Det luktar pengar, ja det känns ju" Men bara drygt tre månader efter starten , kommer chocken som hotar hela projektet. "P4: Gruvbolaget Northland Resources är i akut behov av pengar." När 2013 börjar kommer det fram att bolaget är i akut ekonomisk kris. Det fattas runt 2.5 miljard och aktiehandeln stoppas . Oslobörsen kommer också att kräva över en miljon i böter  eftersom ledningen ska ha känt miljardhålet i flera månader utan att gå ut med det. I nästan två år försöker bolaget få ordning på miljarderna, samtidigt som järnmalmspriset rasar  - men i december 2014 tar allt slut. Från nyhetssändning i P4: "En mörk dag för Pajala, idag tog sagan Northland slut. Idag bestämde företaget själva att konkurs var den enda utvägen." När sagan är slut visar företaget upp en förlust på cirka 7 miljarder kronor. Idag håller alla andan i väntan på att en ny ägare ska köpa gruvan av konkursförvaltaren. Han har också fått ärva miljöansvaret - och flera miljöproblem som vi nu ska gå igenom. Ett av fallen handlar om att bolaget ska ha skadat en del av en väldigt skyddsvärd myr med höga naturvärden. Det är en stor myr på över 3000 hektar och planen var att en liten del av myren till viss del skulle urvattnats med några decimeter när marken sprängdes bort. Men bolagets senaste rapport visar grundvattnet istället har sänkts med 16 meter vid en mätstation . Mätningarna visar att sänkningarna som längst har nått ut 600 meter ut på myren. Mätstationerna visar upp olika nivåer och den kraftigaste sänkingen visar alltså på 16 meter. Det kan ha skadat flera sällsynta och artskyddade växter, enligt Länsstyrelsen. Det kan också bli ett problem för Samebyn Muonio om sänkningen fortsätter och mer mark förstörs. För myren är ett viktigt renbetesområde, menar Thomas Sevä, gruvtalesperson för samebyn. - 16 meter låter ju ganska skrämmande egentligen. Det var nog inte det man hade trott från Northlands sida eller någon annans sida från början. Att det skulle sjunka 16 meter är ett stort stort problem. Vi hittar också ett annat problem. Bolaget ska ha byggt en del av anläggningen på mark som dom inte har tillstånd att bygga på, enligt dokument från Länsstyrelsen . Marken har konkursförvaltaren ansökt om att få tillstånd till, och de jobbar för att fixa sänkningen av grundvattnet, skriver han till oss. Och samtidigt som vi läser dokumenten om misstankarna om den torrlagda myren och den felplacerade anläggningen så åtalsanmäls bolaget för det här av Länsstyrelsen i Norrbotten. Det är deras ansvar att granska och anmäla gruvor för misstänkta brott till polis eller åklagare. Och några veckor senare, kommer en tredje anmälan. Mot transporterna - som vi nu ska titta närmare på. Vi tar det från början: Planen var först att transportera malmen med järnväg till finska kusten. Det här skulle svenska och finska regeringen vara med och betala. Men Northland, ändrade sig i sista stund. Nyligen sa bolagets dåvarande vd Karl-Axel Waplan till svenska dagbladet att den finska regeringen inte ville betala för att rusta upp järnvägen. Istället hittade dom ett billigare alternativ. Malmen skulle 30 mil västerut, till norska hamnstaden Narvik där hamnen är isfri och fartygen större. För att få dit malmen, hyrdes lastbilsföretag in för att köra malmen till den svenska järnvägen 15 mil bort. Där lastades malmen ner i godståg och kördes norrut till Narvik. Men bilvägen var dålig så trafikverket planerade att rusta upp sträckan för över 2 miljarder skattekronor. Idag har omkring 800 miljoner lagts ner på vägbygget. Lastbilarna passerade flera byar i Norrbotten. Bland annat slädhundsföretagaren Birgit Homburg som vi var hos tidigare. Förutom att lastbilarna påverkade hennes slädhundsföretag så var hon orolig för säkerheten. Vägen vid byn är smal och kurvig och lastbilarna fick köra 80 km i timmen , där hennes dotter behövde gå av och på skolbussen. Så hon begärde farthinder. - Men det blev avslag på det. Det var inte nödvändigt för att det bara var ett barn antagligen. Vi räknas inte här. Merasjärvi är så pass litet så det är bara två eller tre som opponerar sig. Det tror jag dom klarar av, det är väl det dom har räknat med.   - Varför tror du att du en är en av få som har opponerat dig då? - För att jag prioriterar miljön före arbetstillfällen kanske. Vilket jag ofta fått höra att man inte tycker likadant. Jobben är viktigare än miljön. Miljön kommer antagligen senare före de flesta människorna då när det är för sent. Men jag prioriterar miljön före. Jag känner att det måste finnas andra arbetstillfällen här uppe. Och gruvan i sig hade inte varit så störande moment för Merasjärvi egentligen. Fågelvägen är det 65 km dit. Problemen kom egentligen när Northland flaggade för att köra transporterna till Narvik hamn. För miljön tycker jag absolut, jag har alltid sagt, jag begär inte att man ska stänga gruvan. Jag vill bara att man tänker på den närmsta vägen till hamn och den miljövänligaste vägen, säger Birgit Homburg. När lastbilarna vidare förbi Birgit Homburg lastades malmen ner i tågvagnar  - som kördes förbi Lennart Forsberg och dammade. - Vi brukade plocka bär här på gården. Både lingon och blåbär. Men det har man inte vågat köra sista tiden här. Han nämner ett exempel när barnbarnen var på besök. - Dom var ju ute och lekte i snön och Lillgrabben ville ju äta snö. Så vi fick hålla fullständig koll på honom Och det var inte roligt när det var så skitigt. Dammet var inte farlig har bolaget påpekat, och de har försökt spraya malmen med ett bindningsmedel för att det inte ska damma. Men miljökontoret i Kiruna har fått in fler klagomål, bland annat från turistföretaget Kiruna Lappland, och till slut har de och krävt lock på vagnarna. Men det ska ha varit tekniskt komplicerat enligt företaget. Under arbetet med det här programmet så åtalsanmäls även dammandet av Länsstyrelsen. Men framförallt handlar anmälan om att Länsstyrelsen misstänker att bolaget aldrig har haft rätt i sitt miljötillstånd att köra till Norge. De skulle alltså ha tagit tåget via Finland som bolaget först planerade, enligt anmälan. Men här går meningarna isär. Bolaget tyckte inte att miljötillståndet kan styra transporterna. Det har stått dom fritt att köra på allmänna vägar för att nå ut till sina kunder och de har också fått tillstånd av Trafikverket, som ju har satsat miljardbelopp på vägen. Med skattepengar från regeringen. Dessutom har Länsstyrelsen också varit med och godkänt byggprojekt längs transportsträckan. Konkursförvalteren Hans Andersson förvånas också av anmälan eftersom transporterna har varit allmänt kända länge, och han tycker det framgår tydligt i anmälan att länsstyrelsen är högst osäkra på om transporterna ens är en fråga för dom eller inte. - Och att då gå vidare och lämna in en misstanke om brott, det tycker jag kan ifrågasättas faktiskt, säger Hans Andersson. Länsstyrelsen säger också till oss att de är osäkra. De tycker att frågan är juridiskt komplicerad, men de anmäler ändå för att se om transporterna är en fråga för dem eller inte. Vi lämnar transporterna, för vi hittar ett till problem i bolagets sandmagasin. Det är ett stort magasin med sand och vatten som samlades där när marken sprängdes bort. Men vi får reda på att kan finnas en läckagerisk i magasinet. Det här väcker frågor hos oss, men när vi ringer till Länsstyrelens miljöskyddsenhet, som är tillsynsmyndigheten för gruvor och som ska granska miljöarbetet, får vi först inte prata med dom om  -  När det gäller dom här funderingarna så får jag då hänvisa till Andreas Lind eller till Sven-Erik Österberg, säger en tjänsteman vi ringer upp. Istället hänvisas vi till näringslivschefen, och landshövdingen Sven-Erik Österberg. Han är alltså länsstyrelens högsta chef och är tillsatt av regeringen. Han har valt att ta kliva in och fatta alla yttersta beslut om miljöskyddsarbetet för Northland istället för miljöskyddsenheten. Men en vecka senare får vi plötsligt prata med miljöskyddsenheten igen. David Berggård är gruvexperten där. - Alltså vattenhantering är central. För att vatten är det medium som man behandlar malm med. Samtidigt är det så att vatten transporterar avfallsprodukter från ett sandmagasin. Det finns en läckagerisk i sandmagasinet, menar han. Han säger att bolagets första plan var att forma sanden som en stor kon, eller en kulle. Då skulle inga dammvallar behövts. Men de ändrade sig tidigt under byggandet och valde att inte bygga som de sa i tillståndet, på grund av praktiska och ekonomiska skäl. Så istället för en kulle så ligger nu sanden nästan platt. Lite som en pannkaksmet som breder ut sig i en stekpanna. Problemet nu är att det behövs högre kanter i pannan - alltså stora dammvallar. Idag finns något som bolaget kallar för den yttre vallen som inte är så hög, säger David Berggård. - Ja det är väl ungefär som en skogsbilväg. Det rör väl sig om en meter eller liknande beroende på var du tittar. Kommer det en svår snösmältning med mycket vatten i magasinet, så kommer inte vägen kunna stoppa allt tror han, tror han och fortsätter: - Ja i det här fallet kan man naturligtvis ifrågasätta det. Men det finns uppenbarligen en risk som de måste beakta inför vårsmältning så man kan hantera den här pannkaksmeten. Så får man ingen kontroll över magasinet skulle sand och vatten kunna läcka ut i våtmarkerna, enligt David Berggård. För att undvika det skulle en del vatten kunna pumpas ut i Muonio älv , vilket bolaget har tillstånd att göra. Men det finns en gräns för hur mycket grumligt vatten som får pumpas ut, och om den gränsen överskrids kan det påverka fiskar och vattenorganismer. - Det behöver inte vara några giftiga ämnen alltid som det är fråga om. Det kan räcka med att man får grumling i ett vattendrag, då tar sig helt enkelt fisken till andra områden. Den som tycker tillgången på fisk är viktig och värnar fiskemöjligheter - då kanske det blir utebliven fångst, va, säger han. Det har hänt förut att gränsvärdet för grumligt vatten har överskridits vilket bolaget har berättat för Länsstyrelsen och försökt fixa. Men risken finns alltså kvar, det menar också finska länsstyrelsen. Och de varnade dessutom tidigt för att den tekniken som bolaget ville använda, inte var tillräckligt beprövad i norra Skandinavien med mycket snö. Så det lät optimistiskt, säger inspektören Johani Itkonen. - We stated that we think that this is a rather optimistic idea, säger Johani Itkonen. Så vad händer med magasinet nu? Kommer läckagerisken att byggas bort med dammar, och finns det anledning att misstänka något miljöbrott? Det är miljöskyddsenheten som ska utreda det, men återigen skickas våra frågor uppåt till landshövdingen Sven-Erik Österberg, som alltså tar alla frågor om vilka miljöbeslut som ska tas kring Northland Resources . Men samtidigt som han bestämmer om miljön sitter han med i den så kallade Pajalagruppen . En grupp med olika politiker och representanter från det lokala näringslivet som drog igång för att rädda jobben efter konkursen. Han sitter på dubbla stolar alltså  - men själv vill han tona ner Pajalagruppens betydelse. - Det finns ingen intressekonflikt med Pajalagruppen. Det vill jag starkt dementera. Det är övertonat, säger Sven-Erik Österberg. En Länsstyrelse får möblera om arbetsansvaret hos sig själva, som landshövdingen har gjort här. Men jag frågar om inte det sänder ut konstiga signaler till allmänheten, att han både jobbar för att rädda jobben samtidigt som han tar beslut om miljöbrottsanmälningar. - Jag har inte hört någon allmänhet som tycker det är konstigt. Det är media som försöker framföra det. Jag har inte hört någon allmänhet som tycker det är konstigt att jag sitter med i en Pajalagrupp och försöker rädda jobben.   - Samtidigt som du tar de yttersta besluten om miljöskyddsarbetet? - Ja men kom fram till att vi har slirat på det då. Nu har vi gjort åtalsanmälningar på det här ju. Så jag menar anmälningarna är gjorda, jag tycker frågorna vore mer befogade om vi helt nonchalerat miljöarbetet . Landshövdingen säger att anledningen till att han gick in i miljöskyddsarbetet var att konkursen kom precis innan julen då många var lediga, och att konkursförvaltaren då behövde få raka och snabba besked i det kritiska läget. - Det innebar inte att inte vårt miljöfolk har varit inkopplade i det här. Men vad är det då som gäller? Jo, det är Länsstyrelsens uppgift att anmäla misstänkta miljöbrott i gruvor till åklagare eller polis, så fort det upptäcks. Men två av dom miljöproblemen har två varit kända länge. Så varför har de inte anmält det här tidigare? Frågan går till Sven-Erik Österberg. - Det finns ju liksom ingen mall på när man ska anmäla och när man ska göra det där. Vi vet fortfarande inte om det är något brott i det här det får vi ju se. Däremot , kanske största skälet till att vi inte har gått in i det tidigare. Det är väl att denna fråga har varit satt för en ny miljöprövning. Både den om sandmagasinet, och transporterna. Det Sven-Erik Österberg säger är alltså att det största skälet till att de har avvaktat är att de här frågorna skulle prövas i mark och miljödomstolen, där hela bolagets miljöverksamhet skulle omprövas på nytt. Allt skulle omprövas eftersom bolaget ville öppna en andra gruva och behövde ett nytt miljötillstånd. I det tillståndet skulle både gruva nummer ett och två prövas. Det betyder att frågorna om transporter och grundvattnet också skulle prövas här. Men förhandlingen har skjutits upp flera gånger. Bland annat eftersom bolaget har komplettera sin ansökan. Och i väntan på domstolsförhandlingen så har alltså Länsstyrelsen avvaktat att anmäla menar landshövdingen. Men en som inte köper det resonmanget är Jan Darpö, miljörättsprofessor på Uppsala universitet . Han vill poängtera att han inte är insatt i anmälningarna, men ursäkten att vänta in domstolsprövningen innan de ingrep finns det ingen juridisk grund för enligt honom.  - Det håller inte alls. Att bedömda om ett brott har begåtts är ju något man gör mot de regler som gäller. Inte något man tror ska komma. Och någon möjlighet att göra ogillt det som redan har skett finns ju inte i någon slags domstolsförhandling eller nya tillstånd, säger Jan Darpö. Han säger också att justitieombudsmannen, JO, flera gånger har kritiserat andra länsstyrelser för att de låtit bli att anmäla eller dragit ut på tiden. Så jag ringer upp JO Lars Lindström  för att kolla om det stämmer. - Ja det stämmer. Man ska nöja sig med att konstatera att det objektivt sätt finns anledning att misstänka ett brott. Men hur det sen är med uppsåt eller oaktsamhet eller om brottet eller ringa, såna funderingar ska man lämna över till polis eller åklagare. Funderingarna kan med fördel göras hos polis eller åklagare. JO Lars Lindström säger också att en anmälan ska göras direkt. Och enligt professor Jan Darpö kan man inte avvakta att anmäla när man misstänker brott. Så jag träffar Sven-Erik Österberg igen för att framföra den kritiken. Nu vill han poängtera att de inte har misstänkt brott förrän i år. Detta trots att de redan för två år sen visste att grundvattnet hade sänkts med flera meter istället för decimeter. Och att det nådde 16 meter fick de veta i oktober. Något färskare bevis än så har de inte i sin egen anmälan, och anmälningarna ska ju ske snabbt. - Men att grundvattnet har sänkts med 16 meter har ni ju vetat i flera månader? - Ja men det är ingenting som säger att det är ett brott för att grundvattnet är lägre. Utan det beror på uppsåt eller felaktig hantering, eller om de inte gjort det man bör göra. Det är ju det som ligger till grund för det här, säger Österberg. Det beror på uppsåt, säger alltså Sven-Erik Österberg, vilket går tvärtemot det JO precis sa. - Men Jo säger ju att man inte ska ta hänsyn till uppsåt? - Ja men i det här läget så. Vår uppgift är inte att lämna en åtalsanmälan så fort det uppstår någon fråga heller. Det viktigaste i sånt här och det som har skett jättemycket i Northland är ju vårt engagemang när det gäller miljöfrågor där borta. - Så det du sa tidigare om att frågan var satt för en prövning och att det var därför ni avvaktade, det stämmer alltså inte? - Det stämmer till viss del också. Det var där det skulle prövas. Men i det läget var vi inte så långt framme att vi kunde misstänka ett brott. Men nu hanteras den inte längre och vi kan inte utesluta att det har skett ett brott. Så de har inte misstänkt brott förrän i år, påstår landshövdingen. Trots att också transporterna har varit allmänt kända sen två år och länsstyrelsen har ett krav på sig att anmäla snabbt. - Då låter det ju märkligt att alla tre anmälningar kommer samtidigt under en väldigt kort period efter konkursen? - Men det beror ju på hela arbetet avtar ju i och med konkursen. Det har ju varit en beredning och funnits en ansvarig part att prata med hur man ska undvika problem. Men i och med att det inte finns någon som jobbar med där längre så finns det. Så är ju det faktum som råder ett faktum, på något sätt som är. Många gånger säger man ju att göra det skyndsamt. Men i de fallen är det då man väntar och brottet kan undanröjas. Här är det ju ingen som kan ta undan det här. Det finns ingen tidsfaktor som skulle ta bort problemet, avslutar Österberg. Kaliber har sökt Northland Resources tidigare ledning för det här reportaget, men efter konkursen är det bestämt att konkursförvaltaren Hans Andersson svarar på frågor. Han svarar oss skriftligt om läckagerisken i sandmagasinet. Han menar att bolaget sen länge har jobbat för att förbättra vattenhanteringen och fört en diskussion med länsstyrelsen om hur det ska göras. Under konkursen har dessutom nya förbättringar gjorts, och det finns planer om att få leda bort överflödigt vatten till en bergtäkt om det skulle behövas. Risken för översvämning bedöms därför som mycket liten, enligt tidigare anställda och konkursförvaltarens inhyrda experter. Och den yttre vallen är tillräcklig för att stoppa läckage är bedömningen, men de diskuterar med länsstyrelsen om det behövs dammvallar eller inte. Han menar att bolaget sen länge har jobbat för att förbättra vattenhanteringen och fört en diskussion med länsstyrelsen om hur det ska göras. Under konkursen har dessutom nya förbättringar gjorts, och det finns planer om att få leda bort överflödigt vatten till en bergtäkt om det skulle behövas. Risken för översvämning bedöms därför som mycket liten, enligt tidigare anställda och konkursförvaltarens inhyrda experter. Och den yttre vallen är tillräcklig för att stoppa läckage är bedömningen, men de diskuterar med länsstyrelsen om det behövs dammvallar eller inte . Och landshövdingen har förtroende för att läckagerisken fixas och säger att det därför inte är aktuellt med någon anmälan. Vi lämnar miljöproblemen och är tillbaka i Pajala. En kommun utan gruva och med krisartad ekonomi. Nyligen fick kommunen låna 15 miljoner kronor för att kunna betala ut löner till julen. Här väntar alla nu på en ny gruvägare efter de intensiva åren som varit. Bilvägen som rustats upp för 800 miljoner skattekronor ligger också och väntar, en väg som ju Länsstyrelsen ifrågasätter om den ens ska användas. Här har det inte funnits något stort organiserat motstånd mot gruvan, som det finns ibland annat Jokkmokk där många antingen är för eller emot en gruva. Där har det varit vilda protester och demonstrationer, men här i Pajala hölls istället stödmanifestation när gruvan gick i konkurs. På den lokala thai-restaurangen är det nästan tomt  jag besöker den. Ägaren Janne  vågade öppna den när gruvan kom, och konkursen har varit tung. - Det har varit hårt för alla företagare runtomkring som inte är direkt knutna till gruvan, men som har satsat stort på grund av gruvan. Och i Kaunisvaara har den lokala byabutiken har klappat igen. Förbi den glider pensionären Gerda Uusitalo  på en spark. - Jag har sett 50 och 60 talet när folk har flyttat härifrån. Och sen ville dom komma tillbaks när det fanns jobb. Men det fanns bara jobb i kanske två år - nu är det slut. Det är mörkt. Och man ser inte trafik på samma sätt längre. En skolbuss kommer här, en skolbuss som kanske har några ungar. Det såg ganska tomt ut på bussen. - Ja, det är inte så mycket liv, säger Gerda Uusitalo. Reporter: David Carr Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Vad är egentligen aktivering? I det här avsnittet omdefinierar hundpsykologen Eva Bodfäldt ordet aktivering i det här avsnittet. Många tror att aktivering betyder att man står ute på brukshundsklubben en heldag men i det här avsnittet får vi veta att aktivering även är att komma tillrätta med problembeteenden som att få hunden att sluta skälla på brevbäraren. INSTAGRAM: @Hundpodcasten

Höga beviskrav, ojämlika förutsättningar och bristande barnperspektiv. Kaliber - om rättsväsendets utmaningar när barn blir brottsoffer. Det rapporteras om det nästan varje vecka, våld och övergrepp mot barn - de kanske svåraste brott som rättsväsendet har att hantera. Och bakom alla rubrikerna drar rättsapparaten igång. De senaste två veckorna har Kaliber och Barnaministeret från UR handlat om barnen som brottsoffer. Och i det första programmet i vår serie Barnen och rättvisan undersökte vi vilket bemötande barn med neuropsykiatriska eller intellektuella funktionshinder får av rättsväsendet när de utsätts för brott, och vi kunde konstatera att majoriteten av åklagarna vi frågade inte tycker att de här barnen har samma rättstrygghet som andra barn. Vi har också berättat om barnahusen, dit barn kommer för att förhöras när de har utsatts för ett misstänkt brott – och vi har sett att rutinerna för skyddet av barnen ibland brister och att barn riskerar att skickas hem ensamma till en misstänkt förövare. Att brott mot barn är särskilt svåra att utreda, säger såväl poliser som åklagare och domare till oss. Och i dagens program tittar vi närmare på hur de här ärendena hanteras. Hur ser systemet ut när brottsoffret är ett barn? Hur resonerar åklagare och domare som jobbar med de här frågorna. Och så hör vi forskare som menar att det går att stärka barnets roll, utan att äventyra rättsäkerheten. Och vi börjar i Svea hovrätt – Då går vi in här i rättssalen… Det är lunchtid och vi har precis klivit in i en av rättsalarna som blivit ledig efter förmiddagens förhandlingar. – …och det är så här det kan se ut. Silvia Ingolfsdottir som är kammaråklagare, visar runt. – När det gäller brott mot barn, så är ju inte barnet med i rättssalen, utan då spelar man upp förhör som ofta hålls på barnahus, och då dras de här dukarna ner, så får vi se när barnet förhörs. Det är så vi lyssnar på det. Silvia Ingolfsdottir pekar på en vit skärm i ena änden av salen där de så kallade videoförhören spelas upp.  I Sverige är det väldigt ovanligt att barn under 15 år hörs i rätten, även om det finns undantag. För att skydda barnet från obehaget som en rättegång kan innebära, använder man sig istället av förinspelade polisförhör – en metod som inte är helt oproblematisk menar vissa - men det ska vi komma tillbaka till lite senare.   Silvia Ingolsfsdottir är relationsvåldsspecialist, och i perioder har hon arbetat uteslutande med brott mot barn – ärenden som, enligt henne, inte alltid står högt i kurs hos alla kollegor. –  Och det är ju tyvärr så att det inte har tillräckligt hög status  inom polis och åklagare att jobb med den här typen av ärenden. Det finns vissa attityder, när jag fick den här tjänsten som relationsvåldsexpert så fick jag, det var faktiskt här i hovrätten, jag mötte en kollega som sa ”är det där verkligen någon typ av brott att hålla på med?” Det finns liksom den jargongen. Det får man ju inte blunda för, det är något man verkligen måste jobba för. Synen på barnärenden inom kåren är en sak, säger Silvia Ingolfsdottir men arbetet innebär också många andra utmaningar.  – Problemet kan ju vara att det är höga beviskrav och det ska det vara.  Men att barn kanske inte alltid uttrycker sig så som vi är vana att man ska uttrycka sig. De har till exempel oerhört svårt för det här med när det har hänt, vilken dag, årstid. Alltså om det har hänt tillbaka i tiden. Inte om det hände förra veckan. Men det är sällan det går så snabbt med en anmälan. I den bästa av världar skulle det vara att de direkt kunde berätta i nära anslutning till händelsen, men tyvärr är det inte så. Då får de svårt att berätta om det på ett, som man säger, trovärdigt och tillförlitligt sätt, att domstolen kan tycka att det är för vagt. Och ett barn som blivit utsatt för sexuella övergrepp och blivit det flera gånger, till exempel flera hundra gånger, det är ju oerhört svårt för dem att berätta exakt vad som hände vid varje tillfälle. Det är ju omöjligt för en vuxen också. Och Silvia Ingolfsdottir är inte ensam om att se svårigheterna i att utreda barnärenden. I vårt första program om barnen och rättvisan, ställde vi frågor till 32 åklagare som jobbar med barnärenden, en på varje allmän åklagarkammare. Och så här beskriver ett par åklagare utmaningarna med att utreda brott mot barn: "En del tror att barnutredningar är vilka utredningar som helst. De tar mer tid och borde upphöjas” ”Det är svårare att bevisa att barn utsatts för brott. Hela rättsapparaten bygger på att man ska kunna redogöra som en vuxen. ” ”I hela rättssystemet är barn diskriminerade” – Jag tror att det är oerhört viktigt att de som ska förstå barn som misstänks ha varit utsatta för någonting, de som ska förhöra barn, att de har ett barnperspektiv, och att rättssystemet också försöker att analysera det de säger utifrån ett barnperspektiv. Ann-Christine Cederborg är professor vid barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet och har sedan mitten av 1990-talet forskat på metoder för hur man förhör barn som har varit utsatta för brott. Och hon menar att man på många nivåer i rättsapparaten behöver öka sin kunskap om hur barn fungerar, tänker och berättar, för att kunna ge barnet en rättstrygg prövning. – Det förändrar inte de juridiska förutsättningarna, men det ger ändå barnet en högre status inom rättsväsendet om man förstår barnets dilemman att berätta om någonting har hänt. Gör man inte det idag då? – Jag är inte säker på det. Ann-Christine Cederborg började forska på barns vittnesmål i mitten nittiotalet, och hon säger att det då fanns två tydliga falanger när det gällde synen på barn som vittnen – en som menade att barn alltid talar sanning, och en som menade att barn alltid ljuger. Idag, säger hon, vet vi att det är mycket mer komplicerat än så. – För det beror ju på så väldigt många olika saker, om barn berättar det de har varit med om eller inte. Bland annat så beror det på vilken chans de får att berätta, hur de blir samtalade med. Sedan kan det också vara så att barn väljer att inte berätta. De kan till exempel vara hotade, rädda. Och till viss del kan jag faktiskt förstå dem.  Att berätta svåra saker till en polis – och sen händer det ingenting, och då är ju faran där att det blir värre för dem när de kommer exempelvis hem. Om det finns någon som utnyttjar dem i hemmet. När ett barn utsatts för brott är barnets egen berättelse om vad som har hänt viktig för rättegångsprocessen. Och många gånger är det det enda rätten har att fatta beslut utifrån. Rättens uppgift blir att bedöma berättelsens trovärdighet och tillförlitlighet. Genom ett antal domar från Högsta domstolen har det utvecklats en rättspraxis för hur man bedömer om ett vittnesmål är trovärdigt och tillförlitligt. Det handlar om vissa kriterier som en berättelse bör uppfylla, som att den ska vara klar och detaljerad, sammanhängande och självupplevd. Och Ann-Christin Cederborg, forskare vid Stockholms universitet, ser problem med de här kriterierna. – Det jag menar är att de här kriterierna är ju riktlinjer för domstolen, men forskningsgrunden för dem är mera tveksam. Självupplevd, exempelvis, motsägelsefull. Det här beror för mig väldigt mycket på den som tolkar berättelsen. Speciellt det här med självupplevt – hur kan de veta det, de som ska döma? Motsägelsefull – där har jag ju visat att till exempel barn med funktionshinder, att om de får många ledande frågor med ja- och nej-svar så kan de ändra sig från ett ja som blir nej, om man ställer samma fråga igen. Så det beror väldigt mycket på kvaliteten på polisförhöret om man ska kunna uttala sig om det. Ann-Christin Cederborg menar att det finns en fara om rätten i sina bedömningar utgår allt för statiskt från de här kriterierna och inte lägger någon vikt vid de förutsättningar som barnet hade att berätta om sina upplevelser när det förhördes. Till exempel om frågorna som ställdes under förhöret var anpassade efter barnets utvecklingsnivå eller om barnet kan ha känt sig rädd eller hotat. – Om man har bestämt sig för att de här kriterierna ska finnas för att det ska betraktas som en tillförlitlig berättelse, och en berättelse då inte bedöms som tillförlitlig därför att det saknas vissa saker, eller man säger till exempel att barnet verkar inte ha upplevt det här på grund av att hon inte gråter, eller någon sådan här formulering, att det verkar inte självupplevt, så blir det ju väldigt besvärande tycker jag. Det blir inte proffsigt. Det är mer som att det blir en checklista snarare än, menar jag, att diskutera – vilka förutsättningar fick barnet att berätta. Det här är ett iscensatt polisförhör. Det är en barnskådespelare, åttaåriga Ida, vi hör. – Nu är det ju en inledning på ett förhör där vi har försökt att iscensätta just det här rummet på barnahuset. Och det här är Sara Landström, docent i rättspsykologi vid Göteborgs universitet. Inspelningarna som vi får lyssna på är en del av ett forskningsprojekt. Vad är det som uppfattas som trovärdigt i barns vittnesmål  har forskarna frågat sig och de har också undersökt vad det är som påverkar bedömningen av trovärdigheten hos den som lyssnar. Och det har visat sig att barn som visar mer känslor när de berättar också uppfattas som mer trovärdiga. – Vi ville titta just på vad får det för betydelse om barnet gråter till exempel. Här var Ida ganska samlad? – Här var Ida väldigt samlad. Vi kan ta ett annat klipp där Ida inte är så samlad. Här sitter ju Ida ihop. Istället för att svara på förhörsledarens frågor rakt upp och ner så sätter sig Ida i en position där hon drar upp benen mot kroppen och tittar ner. I sin forskning har Sara Landström också intresserat sig för videoförhör. För det är så, precis som åklagaren Silvia Ingolfsdottir berättade från Svea hovrätt, att barn under femton år sällan förhörs i rätten. Istället används förinspelade polisförhör för att inte utsätta barnet för en rättegång. Och det är, säger Sara Landström, självklart väldigt viktigt att skydda barn i en rättsprocess. Men kan det också vara så att det förfarandet påverkar rättens uppfattning om barnets trovärdighet? – När barnet presenteras i rätten så är det ju i ett färdigt format. Det är ett videoinspelat förhör som har hållits i ett tidigare skede. Och kanske inte alltid har de frågor ställts som senare visar sig vara intressanta i utredningen, som kanske var viktiga. Men du har inte samma chans som du har till den tilltalade eller till andra vittnen att kunna ställa de frågorna i rätten. Utan du har att förhålla dig till det här fysiska, det här klara formatet, ett videoförhör. Och det kan ju också vara till barnets nackdel. I sin forskning har Sara Landström kunnat se att personer som ser och hör ett vittne ”live” också uppfattar det som mer trovärdigt. Det faktum att barnet hörs genom ett videoförhör och den tilltalade hörs direkt i rättsalen leder till en systematisk ojämlikhet säger Sara Landström. – Det allvarligaste med det är ju att barnet kan missgynnas, att man bedömer barnet som mindre trovärdigt eller tillförlitligt enkom på grund utav hur barnet presenteras. Alltså att om man hade haft en annan närhet till barnet så kanske man inte hade gjort den bedömningen. Men när barnet nu är en bit ifrån, det är på ett inspelat förhör, så ligger det längre ifrån mig som bedömare, till exempel. Så det är den allvarliga sidan av det, att barnet missgynnas av det, helt enkelt, och att det kanske inte leder till en fällande dom. Det skulle ju vara den absoluta nackdelen. I förlängningen skulle det kunna leda till det. Men Sara Landström menar att obalansen i rätten mellan ett brottsutsatt barn och en misstänkt vuxen förövare skulle kunna jämnas ut om båda parter hörs på samma sätt, till exempel med hjälp av en så kallad videolänk, där båda parter hörs direkt in i rättsalen. – Då skulle det vara att man till exempel kanske hör barnet via videolänk och hör den tilltalade via videolänk. Alltså att de hörs på precis samma sätt. För då blir det inte den här skillnaden. Hur ser man då på barnärenden i domstolen, de som måste följa Högsta domstolens kriterier, och de som måste bedöma barnets trovärdighet utifrån det videoinspelade förhöret? Vi söker upp Mari Heidenborg på Solna tingsrätt, hon har jobbat många år med barnärenden. – Jag heter Marie Heidenborg och är domare. Lagman för Solna tingsrätt. Det som Mari Heidenborg ser som mest bekymmersamt när det gäller ärenden som rör våld och övergrepp mot barn är att det är så få anmälningar som går hela vägen till fällande dom. Statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) - visar att förra året anmäldes 540 fall av sexuella övergrepp mot barn, för att ta ett exempel. Av dem ledde en knapp tredjedel - 32 % - till åtal. När det gäller barnmisshandel ledde 14 % av de nästan 18 000 fall som anmäldes förra året, till att någon åtalades, eller fick ett strafföreläggande. Och domare Marie Heidenborg tror att mörkertalet är stort när det gäller brott mot barn. – Det är väldigt många anmälningar som, ja dels som aldrig ens blir anmälningar men som sedan läggs ner på ett väldigt tidigt stadium på grund av att man tror att de inte kommer vidare. Och det är ju just det här som åklagare vi har talat med säger att de ser som ett stort problem, att det är så svårt att komma vidare med utredningar när det är barn som är brottsoffer. I vårt första program ställde vi frågor till 32 åklagare som handlägger barnärenden, en på varje allmän åklagarkammare. Och många av dem säger att barnärenden är det svåraste som de har att jobba med. Några av dem sa att barns utsagor väger väldigt lätt i domstol och att det är svårt att få fram den berättelse som domstolen kräver. Men Marie Heidenborg, hon säger att den stora bristen när det gäller mål som handlar om brott mot barn det är att utredningarna inte alltid är tillräckligt stadiga. – Ja det vi ska förhålla oss till är att Högsta domstolen har sagt att det räcker väldigt sällan med bara offrets berättelse utan man måste ha någon form av stödbevisning  Och ofta när det är brott mot barn så begås det i hemmet, utan vittnen? – Ja precis, det är typiskt för den här typen av brott. Brott mot barn är i de flesta fall misshandel eller sexuella övergrepp och sådana brott har väldigt sällan vittnen. Men det finns annan typ av bevisning man kan använda sig av. Bland annat teknisk bevisning, någonting som stöder den här berättelsen och det är också viktigt att man kan följa upp om barnet berättar om olika övergrepp. Barnet ger ju ofta kringinformation om hur det såg ut i rummet kanske eller vad personen hade på sig så att man kan följa upp olika uppgifter så man kan se att jo det här stämmer faktiskt. För sådant ökar trovärdigheten väldigt väldigt mycket. Har man då inte gjort det så är det en brist i utredningen och sådana brister hamnar alltid på åklagaren. Och där är vi ju bundna av vad Högsta domstolen har sagt. Vi kan inte sänka beviskraven bara för att vi vet att barnen har svårare att berätta. Så därför är det viktigare, tycker jag då, att man verkligen från polis och åklagare ser till att satsa på den andra utredningen vid sidan av de här förhören och där är det ibland brister. Och att det borde satsas mer på de här frågorna som rör barn det håller åklagaren Silvia Ingolfsdottir med om. Inte minst på utbildning – även för domare. --Vi måste ju bli mycket bättre på, både inom polis, åklagare, domstol och advokater, att utbilda oss om hur barn fungerar, hur de uttrycker sig. Och Polisen har ju kommit långt. Det finns ju speciella barnutredare och vi försöker också gå mycket utbildningar. Jag tror att det vore bra om man införde specialiseringar för domare, att alla domare kanske inte ska ha barnärenden. Att det krävs en kompentenshöjning just hos domare när är det gäller kunskap om hur barn fungerar. Det är något även andra åklagare sagt till oss. ”Domstolarna har en gammaldags inställning som inte är barnvänlig ” ”Domstolarna behandlar barn som vuxna. Det krävs en kompentenshöjning” Marie Heidenborg säger att hon inte alls är säker på att mer utbildning eller införande av specialisering på barnärenden för domare skulle förändra läget. – Ibland sägs det att det är på grund av att vi inte förstår barnen att det är därför som det blir så få fällande domar och det vänder jag mig lite emot för att även om vi har väldigt bra förståelse för att barnen har svårt att berätta och att det är svårt att få fram bra berättelser, även om vi har den kunskapen så måste vi fortfarande iaktta  de beviskraven som vi har. Så bättre kunskaper leder inte direkt till fler fällande domar. Även om vi blir bättre på att förstå barn så måste vi fortfarande ha en hög nivå på utredningarna. Det är ju ibland så att man sitter i rätten och tycker att ja, här räcker inte bevisningen. Men det har kanske gått till på det sättet som brottsoffret då berättar om men bevisningen räcker inte. Har man inte tillräcklig bevisning då kan man inte döma. Tillbaka till Svea Hovrätt och åklagare Silvia Ingolfsdottir. – På den här skärmen, det är där man ser barnförhöret. Oftast är det åklagaren som har med sig de här förhören och spelar upp dem i sin egen dator som kopplas in i domstolens system, som sköter det. Som åklagare så har man det framför sig på en skärm. Silvia Ingolfsdottir tycker att metoden med videoförhören i stort sett fungerar bra, att det skulle vara för traumatiserande för barn under 15 år att höras i en rättssal. Men till viss del håller hon med rättspsykologen Sara Landström, som forskat kring videoförhör, att metoden kan medföra begränsningar. Det kan påverka hur den som lyssnar uppfattar barnet, till exempel som mer moget än vad det är. – Det kan ju vara att man inte riktigt får en känsla för barnet. Jag kan uppleva att framförallt när det gäller våldtäkt mot barn, när målsäganden är 12-13, och oftast är det tjejer som jag har mött, att när de väl hörs om själva händelsen, de pratar ju inte om så mycket annat utan de pratar om en händelse som har varit oerhört traumatiserande, att de kan låta mer vuxna än vad de egentligen är. För sedan när man kommer utanför så pratar de ju som en normal 12–13-åring om någon kille de är kära i eller vilken bio eller film de tycker bäst om. Alltså de är på ett helt annat sätt. Och det kommer ju inte fram, utan det blir bara det här videoförhöret som man spelar upp. Så det kan vara en brist. Och det står ofta i domskälen att man ska iaktta en viss försiktighet när man bedömer de här videoförhören. Silvia Ingolfsdottir anser att rättsförfarandet i barnärenden skulle kunna bli mer oberoende av videoförhören. Man skulle kunna titta mer på hur det går till i andra länder. Själv har hon bedrivit förundersökning i Chile, en förundersökning som gällde våldtäkt av barn här i Sverige. – Och där vet jag att där hörs barnet via länk. Man sitter som på barnahuset fast i domstolen. Så att de hörs på plats men de är i ett annat rum. Och det skulle ju kunna vara, om man utvecklar det här i Sverige, att man skulle ha möjlighet att ställa kompletterande frågor till barnet om det skulle dyka upp. Så att det inte blir att man blir så oerhört beroende av de här videoförhören och att man då har lyckats ställa alla frågor. Men jag tror, det diskuteras ju inte ens, men jag tycker att det var en bra lösning på ett sätt. Men då får ju barnet vara så pass moget att det klarar det givetvis. Kaliber har idag kunnat berätta om de särskilda svårigheter som rättsväsendet möter när de ska utreda och döma i ärenden där brottsoffret är ett barn. En del menar att domstolarnas kriterier för vad som bör känneteckna ett trovärdigt och tillförlitligt vittnesmål, inte är anpassade efter hur barn fungerar när de berättar. Vi har också hört om videoförhören, hur de enligt forskare riskerar att skapa en obalans för barnets vittnesmål jämfört med den som står tilltalad och som närvarar i rätten. Men något som de flesta vi pratat med är överens om – det är att grunden för en rättslig prövning som är både rättstrygg för barnet och rättssäker för den som är misstänkt för brott – det är att utredningen är så gedigen som möjligt från början. Och för det behövs mer resurser och tid, säger åklagare till oss. Vi vänder oss till Åklagarmyndighetens högste chef, Riksåklagare Anders Perklev, för att fråga hur han ser på kritiken av utredningarnas kvalitet i barnärenden, kritik som alltså delvis kommer inifrån den egna kåren. – Det är självklart att man skulle vilja ha resurser för att göra mer. Både egna resurser och utredningsresurser hos polisen. Men som det ser ut i rättsväsendet så har ju både åklagare och polis en uppgift att utreda alla brottstyper och ska täcka hela landet. Och även om vi prioriterar barnärenden så blir det ju alltid en konkurrens om de tillgängliga resurserna. Och det gäller ju på det här området också. Hur ser du på kritiken från bland annat domarhåll att många utredningar i barnärenden inte håller måttet?  – Jag tycker nog att rättsväsendet generellt har blivit bättre på att hantera barnärenden, men att det naturligtvis finns mycket kvar att göra. Enligt min uppfattning, och det tycker jag att jag har stöd för allmänt i rättsväsendet, så har beviskraven höjts under senare år. Och det är ju riktigt och rätt och bra från rättssäkerhetssynpunkt, men det innebär ju också att det är svårare att få fram fällande domar. Så du menar att du anser att man gör tillräckligt bra utredningar som det ser ut idag?  – Nej, det kan jag inte säga, utan här måste ju ske en fortgående utveckling och utbildning. Och förbättra samverkan mellan åklagare, polis och med socialtjänsten. Kan det vara så att barnärenden generellt har en lägre status? – Jag tror inte just för att det är barnärenden men jag tror att det är viktigt att man håller fokus på de här ärendena och ständigt ser till att de får den prioritering de ska ha. Därför att, jag tror rent allmänt sett så finns det vissa typer av ärenden som liksom prioriterar sig själva. Det är de allra grövsta brotten. Där är rättsapparaten duktig på att se till att man får tillräckligt med resurser och att man kan utreda dem på bästa sätt. Och det gör att man måste hela tiden se till då att inte barnärenden och relationsbrottsärenden och ungdomsärenden blir eftersatta. Vad kan du göra för att ge åklagarna bättre möjlighet att göra bra utredningar i barnärenden? – Vi hade ett metodutvecklingsprojekt som avslutades 2012, med slutsatser som håller på att genomföras både hos oss och polisen. Vi har en barnhandbok som uppdateras fortlöpande med vägledning till åklagaren. Vi har ett utvecklingscentrum i Göteborg som har både de här och en del andra brottstyper som fokus, och som utvecklar och följer upp verksamheten, och kontakt med forskningen på området. Man kan säga så här att det finns inget ”good enough” när det gäller den här typen av ärenden. – Det här tar tid och jag tror väldigt mycket på kommunikation mellan personer i det rättsliga systemet och andra kunskapsfält alltså beteendevetenskapen exempelvis. Ann Christine Cederborg, professor vid Stockholms universitet, säger att mycket fortfarande återstår för att stärka barnets roll i rättsapparaten, men att hon ser optimistiskt på framtiden. – I det tror jag att det finns en potential för utveckling, att kunna analysera barnperspektivet i de här ärendena precis som barnkonventionen förväntar sig  vilket inte förändrar att det måste finnas bevis och inte minsta tvivel.  Utan det är mer ett förhållningssätt till barn som jag hoppas vara med och påverka. Reportrar: Anna Maria Höglund och Hanna Larsson Producent: Karl Brodin Exekutiv producent: Sofia Boo kaliber@sverigesradio.se

Ännu en gång tapetseras landet av löpsedlar med svarta rubriker med orden "sex", "präst" och "kyrka". Aftonbladets granskning visar att misstänkta förövare får fortsätta jobba som präster och ungdomsledare i Svenska kyrkan. Nu försvarar sig kyrkan med att de har ett väl fungerande förebyggande arbete och att en kartläggning nu ska ske över antal fall av nertystade sexövergrepp. Men det här räcker inte, menar kritiker som menar att felet ligger i systemet med domkapitlen som agerar som domstolar och att det råder en tystnadens kultur inom kyrkan. Debatt mellan Inger Lise Olsen, Svenska Kyrkans handläggare för genderfrågor och prästen Ewa Lindqvist Hotz, verksam vid tankesmedjan Seglora Smedja. Kyliga relationer mellan USA och Israel och växande kritik bland amerikanska judar mot Israels politik. Tidigare har amerikas judar ställt sig helhjärtat bakom staten Israel och de nya förhållningssätten skär rakt igenom familjer och frågorna är så laddade att de nästan blivit tabu att diskutera Israels agerande. Reportage av frilansreportern Petra Socolovsky. Efter gripandet av Bosnien bödel - Radko Mladic- hoppas många att han döms för krigsförbrytelser. Vad betyder gripandet för bosniska muslimer i Sverige? Vilka känslor väcker gripandet för de som har en personlig relation till massakern i Sebrenica och krigen under 1990-talet. Samtal med Mustafa Setkic, imam i bosniska islamiska församlingen Stockholm. Utrikeskrönikan från Ginna Lindberg, Sveriges Radios Washington korrespondent, handlar om en nöjespark med bibiliska dimensioner. Vad händer när buddhismen färdas från sina rötter för att slå rot här? Om en vecka försvarar religionshistorikern Katarina Plank sin avhandling Insikt och närvaro - akademiska kontemplationer kring budddhism meditation och mindfulness. Hör henne om vad som händer när vi västerlänningar plockar russinen ur kakan. Programledare: Tithi Hahn Producent: Åsa Furuhagen