Hundpodden - Vår bästa vän

Hur flyger man med en hund? Den frågan svarar en specialist, flygplanslastare, veterinär och hundpsykolog på i säsongsavslutningen av Hundpodden Vår Bästa Vän. Vilka regler gäller om man vill ha sin hund in i kabinen? Hur säkert är det egentligen för en hund att resa i bagageutrymmet? Hur förbereder man hunden inför resan? Programledarna Gurgin och Maria Hedqvist tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt djupdyker i ämnet eftersom vi svenskar brukar ta med oss våra fyrbenta vänner när vi semestrar.  Peter Almtorp, supervisor i ankomsthallen på Stockholm Arlanda Airport, tillsammans med Nadia Hjelm, flygplanslastare, från SAS berättar vilka regler som gäller och vad man bör tänka på. Veterinären Ylva Trygger berättar över telefon att det inte är bra att ge lugnande medel som slår ut hunden när den ska flyga, hör även Christina Kastin som vill fylla ett flygplan med 50 hundar i kabinen från Stockholm till Mallorca. - Det är svårt att säga hur andras hundar kommer att må bra ombord på flygplanet men de tas väl omhand. Hunden måste vara tränad i att vara i annorlunda miljöer, det går nog att lära alla hundar att flyga, säger Peter Almtorp som är specialist i ankomsthallen.

Varför förvandlas den lugna hunden till en skällande tok vid åsynen av en främmande hund? Hundpsykologen förklarar och svarar på lyssnarnas frågor. De flesta hundägarna har stött på koppelaggression och därför frågar programledaren Gurgin ut poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt om vad koppelaggression beror på och varför är det så vanligt. Eva Bodfäldt menar att man måste skilja på sin hund när den är lös och när den är kopplad, det är viktigt med en grundläggande relation till sin kopplade hund. Har hundägaren en negativ inställning till andra människor eller hundar så är det sannolikt att hunden kommer att ta efter, om hundägaren är livrädd för sin omgivning så spelar träningen ingen roll. Genom att förändra känslan hos hunden så skapar man en bra grund för att sedan kunna arbeta vidare med att ändra beteendet. - Vissa hundar börjar uttrycka aggression redan när de känner vissa dofter och om man har en mat- eller lekglad hund så kan man förebygga aggressionen genom att lära in ett mer behagligt beteende när retningen närmar sig, säger Eva Bodfäldt. Lyssnaren Annette Mertala menar att koppelaggression kanske inte alltid är aggression, det kan skulle bland annat kunna vara förväntan eller rädsla. Orsak, ägarens förutsättningar, miljön och fler faktorer bör tas i åtanke när man kommer fram till bästa lösningen. Det finns i min mening ingen standardlösning som funkar för alla. Sen kanske omständigheterna inte tillåter den enklaste lösningen, då får man tänka om och se till andra möjligheter. Det vore ju super om det fanns ett enkelt svar på hur man kan hantera koppelaggression men det är ytterst individuellt.

Hundens roll i historien är försummad med tanke på hur mycket de betyder för oss människor, menar författaren Mats Carlbom som berättar om de betydelsefulla hundarna som påverkat världshistorien. Hunden har varit människans följeslagare i tusentals år och många hundar har haft stor betydelse för omvärlden. Programledarna Gurgin och Maria Hedqvist tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt bjuder in författaren Mats Carlbom, aktuell med boken Historiska hundar : hur människans bästa vän har påverkat världen, för att samtala om historiska händelseförlopp där hunden spelat en viktig och avgörande roll.  Mats Carlbom berättar om hunden som tvingades utforska rymden, om filmstjärnorna men också om hunden som såg till att Storbritannien inte blev katolskt efter att ha bitit påven i foten. - Alexander den stores följeslagare, en greyhound vid namn Peritas, räddade honom från en persisk stridselefant, vilket ledde till att den grekiska filosofin kunde spridas över hela världen. Peritas fick även en statsbegravning, säger Mats Carlbom.

Apportering är ett moment som hundägare borde lära sina hundar, menar poddens hundpsykolog. Hur lär man sin hund att på kommando hämta och lämna ett föremål? Programledarna Gurgin och Maria Hedqvist samtalar med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt om apportering. Vad bör man tänka på när man tränar och tävlar i apportering? Hur jobbar man upp ett intresset hos sin hund?  Hör även lyssnaren Mimmi Thorsson, vinnaren av den senaste lyssnartävlingen, när hon blir coachad inom apportering.  Man ska lägga in ett kommando, tex apport, först när hunden är förväntansfull och när hunden snabbt griper varje gång man visar apporten, på det viset skapas en kedja där rätt förväntan leder till kommandot som leder till belöning. -Det finns skadliga föremål som man ska undvika när hunden ska apportera. Ska man arbeta med apportering så bör man titta på vilket behov man har, har man en servicehund så är det allt från strumpor till glasögonfodral som ska hämtas och då måste hunden bära objekten på ett mjukt sätt, säger Eva Bodfäldt som menar att om man tränar snabba gripanden med en hund som känner olust eller visar ointresse för apporten så är det dömt att misslyckas.

Hundar iakttar oss ständigt och räknar med att vi ska avläsa de, men hur bra är hundägare egentligen på att tolka hundarnas signaler som de sänder ut? Etologen Ingrid Tapper förklarar. Programledarna Gurgîn och Maria Hedqvist tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt bjuder in etologen Ingrid Tapper för att samtala om hur man kan studera och lyssna på sin hund.  Ingrid Tapper menar att det finns många myter som ställer till det för hundägare och man måste förstå sin hund rätt genom att studera den kontext hunden befinner sig i.  - Det är en helt annan dimension av hundägande att kunna förstå sin hund, man får det lättare att hantera vardagen när man kan se om ens hund råkar vara rädd eller arg, säger Ingrid Tapper som menar att hunden oftare går på en känsla, baserad på betydligt mer än enskilda signaler.

Vissa hundraser kan inte gå eller andas ordentligt och medellivslängden hos vissa raser är flera år kortare. Hur bryter man trenden av extremavel? Hör experterna diskutera denna känsliga fråga. Programledarna Gurgîn och Maria Hedqvist tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt diskuterar det överdrivna avelsarbetet som lett till välfärdsproblematik hos flera hundraser. Hundpodden Vår Bästa Vän bjuder in Johan Beck-Friis, informationschef på Sveriges Veterinärförbund och en av initiativtagarna bakom "Trubbnosuppropet" som drev kravet på sundare avel gentemot Svenska Kennelklubben, och Helena Skarp, avdelningschef på avdelningen för avel och hälsa på Svenska Kennelklubben, men även etologen Ingrid Tapper som berättar om hundavelns för- och nackdelar. Veterinärer som Johan Beck-Friis får i dagsläget ta hand om hundar som tagit skada av för extrem avel där målet varit att hundarna ska vinna priser för sitt utseende, som den utpräglade brukshunden schäfern idag finns i utställningsvariant med "räkstjärt". Sommaren 2015 skrev 595 veterinärer under ett gemensamt upprop för att visa sin frustration över extremavelns negativa effekter och detta ledde till att Svenska Kennelklubben utökade sitt samarbete med veterinärer, Jordbruksverket, länsstyrelserna och Sveriges Lantbruksuniversitet. Etologen Ingrid Tapper menar att kortnosiga hundar är sämre på att klara av värme än andra hundar eftersom de har svårt att reglera sin kroppstemperatur genom näsa och mun. Men var går gränsen för djurplågeri? - Gränsen går när en hund inte kan utföra sitt naturliga beteende, som att vara ute en varm dag utan att dö eller att de ens kunna gå på sina ben, säger Ingrid Tapper.

Caroline Alupo har mött och studerat hundar som traumatiserats. Hon har sett att det är vanligt att hundägare försöker straffa bort trauma hos sina hundar som misshandlats, de misshandlas alltså igen. Man ska inte ömka i överflöd men däremot ska man vara rädd om sin hunds känsloliv för bakom utfall, vassa tänder och morr kan det finnas ett brustet hjärta. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt möter Caroline Alupo, vars expertis inom hundpsykologin är trauma och traumabearbetning, som publicerat studien Trauma hos hund (Sveriges Lantbruksuniversitet). En hund som traumatiserats bär på uppdämd ilska och rädsla och om den förblir obearbetad finns risk för återkommande utbrott.  - Det är vanligt att hunden blir allmänt påverkad av att ha traumatiserats och går upp i ett ökat och ihållande vaksamt läge. Har man inte kunskapen så ska man kontakta någon som kan handleda en för jag har sett att hundar som felbehandlats förvärras, säger Caroline Alupo.

Hör om dvärgpinschern som drog 170 kg och om hundarna som tävlar genom att dra en kärra med vikter, 5 m under 60 sekunder. Det är viktigt att man skyndar långsamt när man tränar hunden, säger utövare. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin och hundpsykologen Eva Bodfäldt möter flera passionerade weightpull-utövare för att prata om den växande sporten, som ursprungligen kommer från USA där guldgrävare på 1800-talet använde hundar som dragdjur och tävlade om vem som hade starkast hund, och möter Johan Westerholm och Thomas Eliasson som lär ut sporten och utövarna Simon Stråle och Linda Molin. Weightpull är hundsporten som innebär att hunden ska dra en lastad vagn eller släde och enligt utövare så är det här en perfekt kombination av psykisk och fysisk stimulans för alla typer av hundar, små som stora och oavsett ras. Men för att hunden ska orka att dra en tung vikt krävs det rätt träning, teknik men även att hunden använder sig av rätt teknisk utrustning när den jobbar.  - Vi är obekanta med skador, säger Thomas Eliasson som menar att han i sitt arbete med sporten inte sett några registrerade skador, fördelen med sporten är det handlar om lugna drag och att det bygger upp hundens naturliga rörelse framåt.  Johan Westerholm menar att det finns likheter mellan weightpull och draghundsporten men att en skillnad är att draghundsporten är en höghastighetssport och att hunden inom weightpull rör sig i gångfart. - Till att börja med så måste hunden tycka att det är kul att ha på sig selen, hunden måste vänja sig med att dra lätta vikter bakom sig och det kan ta månader innan hunden ens drar fem kilo, säger Johan Westerholm.

Leken är ett sätt att socialt binda hund och hundägare samman. Poddens hundpsykolog coachar lyssnaren Emma och menar att leken är ett enkelt sätt att bli betydelsefull för hunden. Det är inte självklart för alla hundägare att leka med sin hundar och det gäller att hitta en lek som ens hund uppskattar. Programledarna Gurgîn och Maria Hedqvist tillsammans med hundpsykologen Eva Bodfäldt samtalar om att det viktiga inte är vad man leker utan att man leker med hunden. Lyssnaren Emma Karlsson gästar studion och behöver hjälp med hennes rhodesian ridgeback-valp Jackson som blir övertänd vid lek, han hoppar och börja kampa med jackärmen.  - Man måste lära hunden regler, oftast uppstår konflikten när man ska försöka avbryta leken. När man själv går upp i aktivitet och ropar "Nej, släpp!" till hunden så kan hunden också gå upp i aktivitet, säger Eva Bodfäldt som menar att hundägarens måste klara av att gå ned i varv för att hunden ska göra det.

Att ha en heltidsysselsättning och samtidigt ha hund kräver en hel del. Vilket alternativ passar just din hund? Hur hittar man trygg och pålitlig hundpassning och vad bör man tänka på? I allt större utsträckning så har arbetande eller studerande hundägare börjat lämna sina hundar hos privatpersoner eller på hunddagis, det är viktigt med pålitliga hundvänner som kan hjälpa till att passa hunden. Programledarna Gurgin och Maria Hedqvist tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt samtalar med Samira Zarringhalam från DogBuddy som matchar ihop hundägare med hundpassare och Benita från hunddagiset Trofast i Hägestensåsen.  Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt menar att det är bra att komma överens om vad som gäller när man lämnar sin hund för djurpassning. - Jag är övertygad om att det är nyttigt och stimulerande för våra hundar att vi lämnar bort de, jag tror inte på att de alltid ska vara med oss. Det är viktigt att de får nya erfarenheter med nya personer.

Många menar att Sverige ligger i framkant men vi är inte så bra på tjänstehundsträning som vi tror och det är inte definitivt inte här som utvecklingen sker, menar hundinstruktören Tobias Gustavsson. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin tillsammans med poddens hundpsykolog samtalar om tjänstehundarnas internationella utveckling men också om träningen av tjänstehundarna utomlands mot den i Sverige tillsammans med Tobias Gustavsson som ansvarar för utveckling av de statliga tjänstehund- ekipagen inom rovdjursförvaltningen i Sverige. Tobias Gustavsson som är hundinstruktör med biologbakgrund har arbetat i 22 länder och menar att den svenska tjänstehundssektorn kan lära sig mycket från de civila hundägarna som är väldigt välutbildade, tack vare Svenska Brukshundsklubben och den organiserade kursverksamheten. Han menar även att han aldrig har sett så mycket våld mot tjänstehundar som i Sverige.  - Bara för att vi har ett förbud mot elhalsband och stackel så betyder inte det att vi har en schysst hundträning för det finns massa andra sätt att vara oschysst mot en hund utan att använda elhalsband och stackel, däribland koppelryck som vi vet kan orsaka stora skador, säger Tobias Gustavsson.

Jane Stenius svarar på vanliga juridiska frågor, exempelvis om äganderätt, skadestånd och avtal, och menar att hundägare generellt är dåliga på att skriva avtal. Hundjuristen Jane Stenius, som arbetar heltid med juridiska frågor om hund, gästar programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt för att svara på lyssnarnas juridiska frågor. Den vanligaste frågan som Jane Stenius handlar om vem som äger hunden vid en separation och Jane menar att om det är så att ett par har införskaffat hunden gemensamt för att ha tillsammans så är hunden parets gemensamma, man kan börja med är att ta kontakt med sin motpart för att se över möjligheten till att komma överens. Om parterna inte kan komma överens kan en stämningsansökan komma att lämnas in till Tingsrätten som får avgöra vem hunden tillhör. - Jag tycker att man ska skriva så många avtal som möjligt för att undvika framtida tvister och att skriva de medan man är överens, säger Jane Stenius.

Många lyssnare har flera hundar och har berättat om hur flocken har sörjt när en hund har avlidit, precis som människor kan hundar blir deprimerade och detta samtalar Hundpodden Vår Bästa Vän om. Hundinstruktören och hundpsykologen Carina Persson menar att det är viktigt att ha kul ihop med sin hund.  - Det är lätt att tro att en glad hund är en hund med en bra lydnad. Ägarna är inte elaka mot sina hundar, de vill sina hundar väl men en hund som det är ordning och reda på behöver inte vara en glad hund, säger Carina Persson. Hundar som är samarbetsvilliga och som accepterar situationer fogar sig. Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt menar att man måste bygga en trygg relation med en hund. - Vad behöver en hund för att må bra? Det är en fråga man bör ställa sig. Hunden behöver få skratta och ett liv med upplevelser.  Hur vet man om hunden är tillfälligt ledsen eller deprimerad? Åsa Nilsonne, professor emeritus, menar att det är en av de svåraste frågorna.  - Förr så så man att man aldrig kommer att kunna veta om hundar kan bli deprimerade eftersom att de inte kan tala men idag har vi större kunskap om däggdjur.  "Vår hane som nu är i himlen sörjde när hans bästa vän dog. Han låg på hennes plats och stirrade rakt ut. Efter några veckor blev han sig själv igen". - Lyssnaren Denise

Mycket händer under valpens första år, alltifrån att valpen vill tugga på allt till till att valpen måste få rätt foder. VBV-gänget pratar om det första året med deras valpar. Att ha valp är underbart men det är också en tid då ens tålamod sätts på prov. De tuggar sönder saker, kissar ner bekantas mattor och man behöver ta ledigt från jobb eller skola första tiden när valpen kommer. Programledarna Gurgîn, Maria Hedqvist och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt pratar om valparna Cuba och Will-Jas första år och hur valparnas vardag har blivit. "Här är Cuba! Nu är det ni två i många år fram i tiden" fick Maria Hedqvist höra när hon hämtade sin staffordshire bullterrier-tik från Holland. - Jag kände mig som ett lyckligt barn. Första natten sov vi på hotell och Cuba studsade runt i sängen men kissade även ner golvet och tuggade sönder en sladd. Man kan inte ha valparna farande överallt, menar hundpsykologen Eva Bodfäldt som menar att valparna behöver hundägarnas stöd och engagemang under den första tiden. - Kompostgallret är människans bästa vän under valptiden, i valphagen kan de inte förstöra allt man har. Där kan man ha en bädd och i den bädden kan man skapa trygghet för valpen. Om en valp är på en liten yta så kissar den sällan nära sin liggplats även om det förekommer, låter man den springa runt i hela hemmet så gör de toaletter av vissa rum, säger Eva Bodfäldt.

Vilket hundfoder man ger sin hund är ett väldebatterat ämne samtidigt som marknaden erbjuder ett stort antal olika foder, hundägare menar att det är en djungel. Åke Hedhammar gästar Hundpodden VBV. Åke Hedhammar som är veterinär och senior professor vid Institutionen för kliniska vetenskaper vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala gästar Hundpodden Vår Bästa Vän för att svara på lyssnarnas frågor om hundutfodring. Hur fungerar hundens matsmältning och vilket foder är bäst anpassat? Varför har vi så många hundar med foderallergier idag? Kan hundar bli veganer? Mer än hälften av alla hundar som besöker landets veterinärkliniker är överviktiga. Det största utfordringsproblemet vi har idag i Hundsverige är att hundägare ger för mycket mat till sina hundar. Det beror på att vi har förmänskligat hunden och vi överför våra synder till hunden, det kan man se på dagens utställningar.  - Vi har ett problem med ett par raser som överutfodras och presenteras i för högt hull och det är inte hälsosamt. Allt vi kan göra är att vi kan sprida information om hur negativt det är både för uppväxtperioden och för den gamla hunden, säger Åke Hedhammar.

Jakt är en naturlig överlevnadsinstinkt för hunden men det finns hundägare som försöker bli av med jaktintresset. Poddens hundpsykolog förklarar hur man kan jobba förebyggande. Varför jagar hunden? Går det att lära en vuxen hund som har enormt hög jaktinstinkt att inte jaga? Vilka raser har hög jaktinstinkt? Programledarna Maria Hedqvist och Gurgîn frågar ut poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt om hur man ska se på hundens jaktinstinkt. Eva Bodfäldt menar att vi istället för att träna bort hundens jaktinstinkt bör hitta sätt att hantera och kontrollera den så att hunden inte jagar på egen hand.  - Om jag ska generalisera så är det svårare med de hundar som är avlade för att jaga självständigt, vissa hundar och raser har så mycket jakt och lite samarbetsvilja i sig att vi måste ha de i lina. Det finns hundar som vi absolut inte kan ha lösa eftersom att de inte är avlade för att samarbeta, säger Eva Bodfäldt som menar att ju tidigare vi påbörjar träningen, desto större chans att lyckas.

Som hundägare är man alltid ansvarig för sin hund, därför är det viktigt att ha koll på vilka lagar och regler som gäller. Hans Rosenberg reder ut när och var vi ska ha våra hundar i koppel. Vad säger lagen och vad innebär den? Varför säger man kopplingstvång eller koppeltvång när det ordet inte finns med i lagen? Gäller den ökade uppsikten överallt? Programledarna Maria Hedqvist och Gurgîn diskuterar kopplingstvånget med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt och Svenska kennelklubbens pressansvarige Hans Rosenberg. Hundägaren har ett strikt ansvar för sin hund och kan hållas ansvarig för den skada som hunden orsakat, även när någon annan har hand om den. Ansvaret inkluderar kännedom om regler och lagar. Svenska kennelklubben tycker att det är ett problem att hundägare låter sin hundar springa lösa. I Stockholm gäller ett generellt kopplingstvång i tättbebyggt område och i stort sett är det kopplingstvång i hela Storstockholm. Vi hundägare måste alltid visa hänsyn för andra djur och människor och inte släppa hunden vind för våg, säger Hans Rosenberg.

Två polishundekipage talar ut om hur de arbetade i terrorattacken på Drottninggatans obehagliga följder. Hör kriminalsökhundföraren Lars-Göran Eriksson och patrullhundsföraren Johan Eriksson. Totalt mördades fyra människor och en hund i den brutala attacken i Stockholm, attackens femte dödsoffer blev hunden Iggy. Patrullhundsföraren Johan Eriksson tillsammans med schäfertiken Jojo och kriminalsökhundföraren Lars-Göran "Snillet" Eriksson med labradorhanen Ace befann sig vid terrorattackens efterarbete på Drottninggatan. När Lars-Göran Eriksson och hans krimininalsökhund anlände till brottsplatsen visste han att gärningsmannen var skadad vilket är fördelaktigt när de är utbildade till att kunna dofta till sig blod.  - Jag var väl förbered på hur platsen skulle se ut när jag kom fram eftersom att teknikerna beskrev allt för mig. Min hund ska bara kunna en enda sak och det är att finna blod, sperma eller lik. Brottsplatsen och tunnelbanan var avspärrad när vi kom fram och våra arbetsuppgifter var att leta efter gärningsmannens spår, säger Lars-Göran Eriksson som samtidigt inte kan svara på vad de hittade på brottsplatsen. Johan Eriksson var med och upprättade avspärrningar och tillsammans med sin patrullhund, som har miljötränat sin hund i city och i situationer där folk är upprörda,  - Vi patrullhundförare har pratat genom händelsen och detta har ventilerats på arbetsplatsen. Det är skönt att ha en hund i sådana här situationer. Man arbetar ihop och lär känna varandra, säger Johan Eriksson.

Det är lätt att som hundägare bli ointressant i hundens ögon, Poddens hundpsykolog förklarar hur man gör sig så spännande att hunden hellre vill hålla sig nära än att sticka iväg på oönskade äventyr. I säsongspremiären frågar programledarna Maria Hedqvist och Gurgîn ut poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt om hur vi som hundägare kan bli mer attraktiva för våra hundar genom kommandolös kommunikation byggd på vår kunskap om vårt eget kroppsspråk. När man reducerar belöningarna och tar för givet att hunden ska kunna allt som man lärt hunden så blir man som hundägare mindre intressant för hunden.  - Vi måste studera våra hundar för att kunna ringa in situationer där hunden på egen hand väljer att komma till oss med glatt humör. Man måste fundera ut hur man ska göra för att få hunden att söka sig mot en, menar Eva Bodfäldt.

Var tredje hund är enligt Svenska Kennelklubben skotträdd och påverkas kraftigt av smällare och raketer. VBV lyfter skotträdsla, smällaruppror, medicinering och skottfria zoner. För många hundar är smällare och raketer runt nyår de svåraste tiderna på året. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin samtalar med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt om skotträdsla som menar att vissa raser och linjer är mer utsatta för skotträdsla och ljudkänslighet.Sture Engström organiserar Smällarupproret, som kämpar för ett förbud mot försäljning och användning av smällare och fyrverkeripjäser, menar att de smällarna som säljs idag inte är tillåtna.  - Om man tycker att det är tradition att plåga djur så får man tycka det, men vi tycker att det är förfärligt att boskap, djur i skogen och sällskapsdjur far illa när de utsätts för smällar, menar Sture Engström.  Veterinär beteendemedicin är ett nytt område och internationellt ökar diagnosticering av psykiska sjukdomar och syndrom hos sällskapsdjur med efterföljande medicinering. Lena Olsén, forskare i farmakologi med inriktning på antibiotika vid Sveriges Lantbruksuniversitetet, menar att man kan minska eller sluta medicinera med psykofarmaka genom hundavel. - Man kan se olika rasbenägenheter och därför kan man med selektiv avel påverka detta. Man kan ändra en hundras otroligt snabbt genom hundavel, man måste ta hänsyn till hundens livskvalité, säger Lena Olsén.Att ta in med skotträdda hundar på flygplatshotell har blivit en succé runt om i landet eftersom att det råder förbud mot fyrverkeripjäser runt flygplatser i Sverige. Det var Clarion Hotel Arlanda Airport som var först med konceptet för tre år sedan och trenden har spridit sig till flera andra flygplatshotell. - Alla ytor på stora hotell är gjorda för offentligt bruk, de ska tåla mycket och även hård rengöring, säger hotelldirektören Jessica Norgren som menar att hundar tycker om servicemänniskor, eftersom att dom i grunden är positiva.

Under julhelgen så finns det mycket gott för hunden att äta och många roliga saker att leka med men julen är också årets förgiftningshögtid. VBV-gänget ger sina tips för en trygg jul. Levande ljus, växter och paketsnören är självklara delar av julen och det kan vara frestande att låta fyrbenta vänner smaka när alla andra festar på godsaker. Under julen ökar både fall av kräkningar, diarré, chokladförgiftningar och bukspottkörtelinflammationer. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin tipsar om hur hunden undviker några av julfirandets faror och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt presenterar sina fem träningstips inför julen.En aktiv jul med fart och fläng kan påverka hunden. Lika väl som hunden behöver aktivitet behöver den kunna vara passiv och koppla av. - Det finns hundar som är känsliga för stöket som kan ske runt jul, det är viktigt att vi lär våra hundar att de passivt kan ligga stilla och vila i sådana situationer, säger Eva Bodfäldt.

Vi har fått uppleva en epok där auktoritära krafter fått genomslag i hundvärlden som nu byts ut mot vägledning och dominans mot kärlek, menar Anders Hallgren. Vår Bästa Vän samtalar med Anders Hallgren, världens första hundpsykolog, framför publik på Stockholm Hundmässa om hur Hundsverige närmar sig slutet på dominansepoken, som orsakat en olycklig inverkan i vårt förhållande till hundar, och kommer in i kunskapsepoken där straff byts ut mot vägledning och dominans mot kärlek.- Någonstans måste man stanna upp och utvärdera sina metoder, säger Anders Hallgren som menar att TV-serier om hundträning som har det auktoritära synsättet har fått stor spridning bland hundägare som av ren okunnighet okritiskt har tagit till sig detta.

Det finns många som vill ha en hund men att vara hundägare är ett stort åtagande. Svenska Kennelklubbens chefsjurist Agneta Lönn och presstalespersonen Hans Rosenberg gästar VBV-gängets scen. Vår Bästa Vän poddade och träffade lyssnare på Stockholm Hundmässa, som är en internationell hundutställning som arrangeras av SKK (Svenska Kennelklubben) i december varje år, för att ta reda på vad man ska tänka på innan man skaffar hund.Det är viktigt att ordentligt läsa och förstå avtalstexten mitt i glädjeruset, säger chefsjuristen Agneta Lönn som hjälper SKK:s medlemmar i frågor som rör hundhållning, hunduppfödning och kennelkonsulentverksamhet. Svenska Kennelklubbens presstalesperson Hans Rosenberg menar att vissa hundköpare är mer eftertänksamma när de köper mobiltelefon än när de köper hundar. - Man bör rannsaka sig själv innan man skaffar en hund, det tar mycket tid och kostar mycket att ha hund, menar Hans Rosenberg.

Karim Jebari, forskare i filosofi, menar att hunden är en slav i dagens samhälle och berättar hur de i teorin kan bli fullvärdiga medborgare med rösträtt. Hör även när Cuba prövar på agility. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin diskuterar olika etiska uppfattningar kring hundens värde och hundens status i det moderna samhället. Går det att göra tamdjuren till fullvärdiga medborgare? Det svarar Karim Jebari, forskare i filosofi vid Institutet för Framtidsstudier.Djur utsätts för onödigt lidande och man kan skulle i teorin kunna använda sig av avel för att göra det möjligt för tamdjur att delta i bl.a. demokratiska val menar Karim Jebari.  - Djuren har byggt det här samhället med sina kroppar. Tama djur är slavar men är även medlemmar i våra familjer och det finns starka band mellan ägare och hund, säger Karim Jebari.Hör även när Maria Hedqvist och Cuba möter agilitytävlaren Frida Granström för att få tips för vad man bör tänka på när man ska börja träna den populära hundsporten agility där hund och förare tillsammans ska klara en hinderbana på kortast möjliga tid.

Eva Bodfäldt svarar på lyssnarfrågor och Maria Hedqvist möter Stefan Rosén, en av Sveriges främsta experter på hundrehabilitering, för att samtala om hur en hund kan återfå funktion och styrka. Sverige ligger i framkant på rehabilitering. Vi fortsätter att följa rehabiliteringen av programledaren Maria Hedqvists staffordshire bullterriertik Cuba som brutit en del av lårbenshalsen som orsakat en fraktur mellan höftledskulan och höftledskammen. Hur påverkar detta en växande hund? - Man bör inte på egen hand försöka åtgärda problem eller besvär som en hund uppvisar, sök istället professionell hjälp. Man måste göra rätt från början för ett så bra resultat som möjligt, menar Stefan Rosén.Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt svarar på lyssnarnas frågor och hjälper bland annat Amanda vars hund inte gillar kloklippningen efter att hon råkat klippa i pulpan.  - I det här fallet rekommenderar jag att hon går tillbaka till kloklippningens grundträning. Hundar är olika känsliga och man kommer att råka klippa i pulpan, då måste man vara snabb med att ge en stor belöning och direkt efter det ta ett par steg tillbaka i träningen och bara hålla i klon, menar Eva Bodfäldt.

Att hundar hamnar i trotsåldern är vanligt när de blir könsmogna. Poddens hundpsykolog menar att misstaget som många hundägare gör är att de behandlar unghunden som äldre och klokare än vad den är. Att hundar hamnar i trotsåldern är vanligt när de blir könsmogna. Poddens hundpsykolog menar att misstaget som många hundägare gör är att de behandlar unghunden som äldre och klokare än vad den är.Programledaren Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt tar emot lyssnarfrågor om unghundar och pratar även om jaktlabradoren Will-Jas spökålder. Och har staffordshire bullterriern Cuba en urinvägsinfektion? Programledaren Maria Hedqvist möter Dragan Pani från Öresunds Veterinärklinik.Man kan se lite mer av hundens personlighet när den börjar bli könsmogen. Eva Bodfäldt menar att när valpen inte längre ser ut som en valp höjer vi kraven och tycker att den borde förstå våra kommandon. - Man bör undvika situationer där hunden blir arg eller rädd, här kan leken spela en stor roll. Will-Ja är rädd för en del saker utomhus, därför utvecklar jag nyfikenhet och intresse hos henne genom att leka ute så att hon kan få positiva erfarenheter av att vara utomhus, säger Eva Bodfäldt.

Rädsla hos hundar, och hundägare för den delen, är en nödvändig och naturlig funktion. Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt svarar på lyssnarnas frågor om rädsla. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin samlar lyssnarnas frågor om rädsla och ställer de till poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt och etologen Ingrid Tapper förklarar teoretiskt vad rädsla är. Hur vet man att det är rädsla? Vad gör det egentligen om hunden är rädd? Vilka perioder av rädsla finns det i en hunds liv? Ska man väcka en hund ur en mardröm? Eva Bodfäldt menar att hunden inte kan klara sig själv i alla lägen utan att man måste finnas där för den och förklarar hur man kan se på hunden om den är rädd. - Det vanligaste är att svansen åker ner, huvudet kan pendla fram och tillbaka och fokuset försvinner. Rädda hundar kan även bli helt stilla, kan de inte fly så kan rädslan slå över till aggression. Många gånger drar de sig undan eller klättrar på oss människor för att bli omhändertagna, menar Eva Bodfäldt. Att undvika faror är en klok strategi för alla typer av djur. Intelligenta djur lär av erfarenheter och det gör att ett ungt oerfaret djur är oftare rädd än ett vuxet som kan skilja på imaginära faror och på verkliga, menar etologen Ingrid Tapper. - Det är klokt att vara försiktig mot det man inte känner till, rädsla är en stark känsla men den har ett högt överlevnadsvärde. Hundar är ganska rädda av sig när något är för konstigt, precis som hos oss människor, säger Ingrid Tapper.

2015 anmäldes ca 17.000 misshandelsbrott där gärningspersonen var i nära relation med offret. Det är vanligt att säkerhetstänk kring djuren inte tas på allvar eller glöms bort, menar Nathalie Nordén. Att lämna en våldsam relation ska inte innebära att någon måste lämna sin bästa vän bakom sig menar Nathalie Nordén från Se Sambandet och VOOV som gästar Vår Bästa Vän för att prata om att våldet inom nära relationer även drabbar hundarna. Se Sambandet är ett kunskapscentrum som enbart arbetar teoretiskt för att sprida kunskap och uppmärksamma djur som lever i hem där våld förekommer och riksförbundet VOOV (Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta) möter och hjälper våldsutsatta och förmedlar tillfälliga jourhem åt djuren när djurägaren befinner sig i skyddat boende. - Det finns hundar med problem som utmärker sig men det är inte så att alla hundar som har levt i hem där det förekommit våld har någon form av problematik. Många hundar är trevliga familjehundar som man inte märker något på, menar Nathalie Nordén.

Vi lever i ett samhälle där koppelpromenader är ett måste. Vad är det för faktorer som spelar in när en hund drar i kopplet och hur koppeltränar man hunden? Programledaren Gurgîn och VBV-lyssnarna frågar ut poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt om koppelträning. Hundpsykologen menar att ett av de vanligaste felen vi gör är att vi låter hunden bestämmer tempo och riktning.Man bör lära hunden att konsekvensen av att man håller kopplet i höger hand är att hunden även ska gå på hundägarens högra sida, eller vice versa om man är vänsterhänt. Det kommer att underlätta framtida möten när hunden vet att den inte får korsa hundägarens väg förrän hen har bytt hand i kopplet.- När man stannar för att hunden gör fel så är det just det beteendet man uppmärksammar. Man bör stanna för att man själv bestämmer, inte för att kopplet tar slut. Man bör lära sin hund att man stannar ofta, utan att kopplet är sträckt, säger Eva Bodfäldt.

Många frågar sig vad man ska göra när hunden gör fel. Ska man bestraffa hunden när den gör fel? Och vad är ens en bestraffning? Senior professor i medicinsk psykologi Åsa Nilsonne gästar VBV. Vid hundträning används många olika inlärningstekniker och bestraffning är en metod som länge varit omdiskuterad. Programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt bjuder in Åsa Nilssone, psykiatern och senior professor i medicinsk psykologi vid Karolinska Institutet, för att reda ut begreppet bestraffning. Åsa Nilssone menar att bestraffning som inlärningsmetod gör att vi går in i ett motivationssystem där vi vill försvara oss och undvika smärta. - Det man framför allt lär sig genom bestraffning är vad man inte får göra. Men att lära sig något nytt genom bestraffning är mycket svårare.Inget tyder på att bestraffning är en mer framgångsrik inlärningsteknik än belöning, Eva Bodfäldt menar att man straffar för att sätta stopp på ett beteende och inte för att skada eller hämnas. - Om man ska utmäta ett straff så bör man verkligen veta vad man gör. Ska man straffa så ska man göra det med ett leende. Man kan inte handla i affekt, säger Eva Bodfäldt.

En hund som miljötränats är en tryggare hund. Poddens hundpsykolog berättar hur man tränar sin hund i att uppleva så många olika platser och miljöer som möjligt. I dagens samhälle utsätts våra hundar för många situationer som kan leda till att hunden reagerar med rädsla. Vill man som hundägare skapa en trygg hund så måste den tränas i att titta på trafik, möta människor på skateboard eller känna på olika underlag. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin frågar ut poddens hundpsykolog om miljöträning.Man kan börja miljöträna sin hund i miljöer där det finns andra människor som exempelvis kaféer och hunden bör tränas korta stunder. Poddens hundpsykolog menar att det finns hundar som har det tufft med miljöträningen.- En omplaceringshund som har levt på landet och helt plötsligt får ett nytt hem inne i stan kastas in i en miljö som den absolut inte är van med. Alla hundar klarar inte av det miljöbytet, en hund som är fem år gammal som levt fritt ute på landet kan få det tufft som stadsbo, säger Eva Bodfäldt.

Veterinär beteendemedicin är ett nytt område och internationellt ökar diagnosticering av psykiska sjukdomar och syndrom hos sällskapsdjur med efterföljande medicinering. Veterinär beteendemedicin är ett nytt område och internationellt ökar diagnosticering av psykiska sjukdomar och syndrom hos sällskapsdjur med efterföljande medicinering. VBV möter forskaren Lena Olsén.Psykofarmaka används för att lindra, häva eller underhållsbehandla olika psykiatriska tillstånd hos hund. En återkommande period under året då det blir vanligare att hundar beteendemedicineras äger rum runt nyår. Svenska Kennelklubben uppger att så många som 35.000 hundar medicineras med psykofarmaka runt nyårshelgen på grund av skotträdsla. Lena Olsén, forskare i farmakologi med inriktning på antibiotika och även inom området smärtbehandling och smärtbedömning vid Sveriges Lantbruksuniversitetet men även djursjukskötare och uppfödare, menar att man kan minska eller sluta medicinera med psykofarmaka genom hundavel. - Man kan se olika rasbenägenheter och därför kan man med selektiv avel påverka detta. Man kan ändra en hundras otroligt snabbt genom hundavel, man måste ta hänsyn till hundens livskvalité, säger Lena Olsén.Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt menar att det är svårt att ta ställning till psykofarmaka. - Man bör göra en grundlig situationsutredning och titta på det etiska perspektivet när det kommer till att förbättra läget för hund och hundägare. Jag skulle vilja se ett bättre samarbete mellan hundpsykologer och djursjukvården vid behov, säger Eva Bodfäldt.

Hundpsykologen förklarar hur man kan lära hunden att inte reagera och gå upp i varv vid möten och istället få hunden att tala om det för ägaren. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin tar reda på hur man lär hunden att skvallra och på så sätt få en lugnare hund i mötet som leder till en mer harmonisk promenad.Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt menar att en hund som är skvallertränad är en hund som håller koll på omgivningen så att man själv slipper göra det. Skvallerträning är en inkallning, signalen för att stanna eller komma tillbaka är inte att man ropar utan det är hunden som ser eller hör när man möter hundar, vilt eller andra saker som hunden visar stort intresse för. - Man bör fråga sig som hundägare hur man själv reagerar vid möten, för det börjar med hundägaren. Om vi som hundägare inte kan hitta lugnet inom oss själva, varför ska vi då begära att våra hundar ska kunna vara lugna?, säger Eva Bodfäldt. Den norska hundprofilen Geir Bjørge Larsen som lär ut skvallerträning i Norge menar att hundar som tidigare korrigerats när de hållit koll på sin omgivning blir förvånade när de istället får beröm. - Alla hundar som kommit på alla vår kurser har lärt sig att skvallerträna, det är klart att de inte är färdiglärda men hundägarna får med sig viktiga verktyg. Relationen mellan hund och hundägare blir bättre, säger Geir Bjørge Larsen.

Sedan 1910-talet har hunden funnits vid den svenska polisens sida och få vet så mycket om hundförartjänsten som nypensionerade Leif Carlsson som frispråkigt berättar om sina 48 år inom polisen. Idag finns det drygt 400 polishundar och lika många hundförare i Sverige och hundarna används vid mellan 25.000 till 30.000 insatser varje år. Hundprofilen Leif Carlsson, med 40 års erfarenhet som hundförare, är fd utbildningsledare för polisens hundförare i Göteborg och gästar programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt. Leif Carlsson hyllar hundförarna, som även fött upp 200 hundar, men är kritisk mot polisens omdiskuterade omorganisation och menar polisens hundförare inte syns ute i samhället på samma sätt som förut.  - När jag började som polis så fanns polisen nära medborgarna och det fanns även öppna polisstationer i småstäderna. Medborgarna kunde nästan se en polis på avstånd vart dom än tittade. Polisen var välfungerande fram tills 1995, vi var duktiga på att utreda och klara upp grova brott. Vi kunde arrestera en person, köra personen till stationen och efter 10 minuter vara ute på gatan igen, berättar Leif Carlsson.

Doktoranden Ann-Sofie Sundman ser tydliga beteendeskillnader mellan labradoren och golden retrievern. Programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt undersöker de två linjerna av labrador och golden retriever men följer även upp staffen Cubas rehabilitering. Labradoren och golden retrievern har två linjer, en där uppfödarnas målsättning har varit exteriöra och goda sällskapliga egenskaper och en där målsättningen har varit utpräglade jaktegenskaper.  De förstnämnda kallar Ann-Sofie Sundman för showlinjer och de sistnämnda jaktlinjer. I de flesta fall hålls de här linjerna åtskilda i avelsarbetet. Ann-Sofie Sundman, som är doktorand inom hundens beteende och hundens genetik vid Linköpings universitet, har studerat beteendeskillnader hos labradorer golden retriever från både showlinjer och jaktlinjer i sitt forskningsprojekt och genomfört BPH.Vår Bästa Vän följer även staffordshire bullterriern Cubas rehabilitering efter att ha drabbats av ett lårbenhalsbrott. Maria åker till Anecura i Hässleholm för att samtala med chefsveterinären Carin Lövqvist. Det är vanligt lårbenshalsfrakturer och andra tillväxtrelaterade störningar hos hundar och detta kan leda till behovet av höftledskirurgi. - Ett lätt, ungt och välmusklat djur brukar kunna leva utan höft. På senare år har vi inom veterinärmedicinen börjat kunna utföra fler åtgärder, menar Carin Lövqvist.

VBV har under ett år mött staffeprofiler från Stockholm, Holland och Storbritannien för att lära känna hunden som utmärks av sin tillgivenhet för människor. Hör om staffens kvaliteter och ursprung. Rasexperten Martin Grimwood, från södra Wales och domare sedan 1988, menar att det är viktigt att följa staffordshire bullterrierns rasstandardformulering från 1935 och att akta sig för exteriöra överdrifter.  - Vi måste till varje pris undvika överdrifter, vill man skaffa en staffe bör man finna uppfödare som uppskattar traditionella värden.Irene Westerholm, etolog och medförfattare till Kamphundsboken, menar att staffarna, precis som sina raskusiner inom samma hundgrupp, är avlade för ett oerhört tungt fysiskt arbete och att det därför är viktigt att motionera de mer än vad många staffeägare tror. - Kamplust hos hunden är ett lekbeteende och har ingenting med vare sig aggression, skärpa eller försvarslust. säger Irene WesterholmVår Bästa Vän besökte även staffeprofilen Marco De Kruijk, som grundat DSA (Dutch Stafford Athletics) och tillsammans med familjen driver Quinlent Staffords, för en heldags fysträning på den holländska landsbygden. Marco berättar att det är livsviktigt att träna sin staffe.  -Vi måste läsa våra hundar och använda oss av sunt förnuft, vi måste se när hunden behöver tränas och bromsas. Allt som rör sig har en skaderisk, men om hundens kropp är anpassad efter fysträningen så är det mer riskfritt, menar Marco De Kruijk.

Vår Bästa Vän är tillbaka med säsong tre. I det första avsnittet samtalar de med passionerade hundmänniskor på SM 2016 Lydnad och Rallylydnad i Norrtälje där de möter lycka och besvikelse. Vad har hänt med hundsporten och bedömningarna?  Silvia Axel, domare sedan 41 år tillbaka, och Staffan Nordin, domare sedan 46 år tillbaka, som menar att de tuffa bedömningarna är att gräva lydnadssportens grav. Silvia Axel menar att bedömningarna har förändrats de senaste åren och att man nu ger för låga poäng och att det är hopplöst att ens försöka sig på en tia. - Reglerna har inte förändrats de senaste fem åren men bedömningarna har förändrats radikalt, det måste finnas något som inte framgår från reglerna som domarna dömer efter, menar Staffan Nordin.Melissa Karlsson, från Kvisthamra veterinärklinik, som veterinärbesiktat tävlingsekipagen berättar hur hon, av djurskyddsskäl, kollar upp om hundarna är i tävlingsskick. - Djur får inte utsättas för lidande under tävling. Jag tittar bland annat på om de lider av någon smittsam sjukdom, att de har bra blodcirkulation, vätskestatus men även hur de rör sig.

Hunden Max är besvärlig på promenaderna när han möter hundar, poddens hundpsykolog rycker in och coachar. Studiotelefonen går varm med lyssnarfrågor innan VBV-går på sommarlov. Lyssnaren Li Dahl, som är en av två vinnare av Vår Bästa Väns bildtävling, behöver hjälp med hennes 2 år gamla Max som är besvärlig vid hundmöten. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin knyter ihop Li med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt.Eva Bodfäldt menar att man ska fokusera på när hunden gör rätt och öka belöningsfrekvensen vid hundmöten som har gått bra, det är den förebyggande träning som kommer att ändra hundens beteende i mötet med andra hundar. - Om man vill se att hunden ignorerar andra hundar så måste man uppmuntra det genom att belöna när hunden inte bryr sig om andra hundar, säger Eva Bodfäldt som menar att det inte ska bli en brottningsmatch mellan hunden och föraren.Det är bra om den hand som håller kopplet är den sidan som hunden ska gå på, hundmöten blir enklare om när man flyttar över hunden till motsatt sida så att man stå mellan de mötande hundarna, menar Bodfäldt.Vår Bästa Vän önskar alla en trevlig sommar och tar sommaruppehåll. VBV är tillbaka med en tredje säsong den 22:a augusti!

Hundstallets hundpedagogikansvarig och problemhundsutredare berättar om rehabiliteringen och omplaceringen av hundar som rymt hemifrån, vanvårdats eller dumpats av sina hundägare. Petter Fahlin, Hundstallets hundpedagogikansvarig och problemhundsutredare, gästar programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt för att prata om svårigheterna med att rehabilitera och hitta hem till de mer besvärliga hundarna. Fahlin menar att första steget är att få hunden att känna sig trygg så att man sedan kan trä på ett halsbandet.  - När en hund kommer med polisen efter att husse eller matte omhändertagits så möter jag den första gången i boxen där den har lämnats. Jag brukar gå in i buren, sätta mig med ryggen mot den om jag ser att den är rädd eller försiktig. Många situationer löser man med köttbullar, om jag ser att hunden äter så brukar den befinna sig i en sinnesstämning där den är någorlunda mottaglig, maten är en bra start, säger Petter Fahlin. Det är sällan som de omhändertagna hundarna har en grundlydnad och Petter Fahlin menar att de erfarna hundägare, som skulle kunna ta hand om dessa hundar, är oftast inte de som är ute efter en omplaceringshund. - Det finns stora skillnader i intresset för hundar i vissa storlekar och hundraser. Det kan komma hundratals intresseanmälningar på en chihuahua men stora krävande hundraser, framförallt hanarna med amstaff i sig, har det svårare, menar Fahlin.

Hundar försvarar saker de tycker är viktiga att få behålla, det är ett medfött och säkrar möjligheterna till överlevnad. VBV-gänget pratar om träningen och hur man ska förhålla sig. Programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt pratar om varför hundar kan vakta allt från sin plats i soffan till godbitar. En undersökning från Sveriges Lantbruksuniversitetet (SLU) visar att nästan 80 procent av de tillfrågade hundägarna har upplevt någon form av resursförsvar och det vanligaste försvarsbeteendet i studien var att hunden morrat. - Alla arter resursförsvarar, det har i grund och botten att göra med överlevnad. En vanlig situation är att hunden hittar något ute på promenaden som den vill äta eller smaka på, att försöka ta den maten från hunden kommer att skapa en jakt på resurser utomhus och i sin tur skapa en stress i kommunikationen där hunden hela tiden letar efter någonting, säger Eva Bodfäldt. 

Många skaffar valp lagom till industrisemestern eller sommarlovet då man är ledig och har gott om tid över till den nya familjemedlemmen. Lyssnarna ställer sina valpfrågor till poddens hundpsykolog. De flesta föredrar att få sin valp till sommaren eftersom man har mycket tid att sätta av för valpen, men attt ha en valp är mer tidskrävande än vad man kan tro. Därför öppnar programledarna Maria Hedqvist, Gurgin och poddens hundpyskolog Eva Bodfäldt upp för lyssnarnas valpfrågor.Hej bästa Poden! Jag har nu en 12-veckors valp, Astrid som är en Lagotto. Problemet är allt bitande vilket har lett till att våra mysstunder, när jag klappar henne, blir till lek och ännu mer bitande. Min fråga är då hur jag ska lära henne att det är mysigt och även kanske en belöning att få mysa med mig? Tack så mycket och hoppas ni får en härlig sommar! - @junigreen på Instagram.Eva Bodfäldt menar att det är vanligt med att valpar biter på oss och att vi inte positivt ska förstärka det. Man bör titta på de egenskaper som man vill ha hos valpen och uppmuntra de så att man kan få en vardag som fungerar. - Det är viktigt att man tar med sig valpen så att den får röra på sig i lugn takt, jag brukar ta med mig valparna ut till skogen. Man måste fråga sig själv hur man vill att valpen ska vara när den är nära sig själv, säger Eva Bodfäldt.

Vården av djur blir alltmer avancerad, svåra sjukdomar eller tillstånd går att bota eller operera. Men frågan är om man ska göra det? Elin Weber och Sofia Wiberg efterlyser en djupare etisk diskussion Det är vanligt med gripande videoklipp på lekande hundar utan framben eller i rullstol där man menar att hundarna räddats från döden, tekniken har utvecklats och det går att göra avancerade ingrepp på hundar.  Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt frågar Elin Weber, doktor i etologi, och veterinären Sofia Wiberg varför tillgängliga behandlingsmetoder inte betyder inte att alltid ska användas. Sofia menar att samtalet om sträva efter en samhällsutveckling som sätter djurets välbefinnande i fokus, utan att förblindas av våra egna behov och tillgängliga behandlingsmöjligheter, måste upp på agendan. - Den etiska diskussionen är inte så djup bland veterinärer eller djurhälsopersonal som arbetar kliniskt med sjuka husdjur. Jag skulle vilja se att klinikerna, med hela sina personalstyrkor, tar den omfattande etiska diskussionen om kontroversiella fall, säger veterinären Sofia Wiberg. Elin Weber menar att det kan vara en lång resa tillbaka för en hund som varit med om ett trauma, även om den inte blivit fysiskt skadad.  - Det är viktigt att lyfta fram att i vissa fall så har husdjuren varit med om en olycka och då är det viktigt att man inte bara tittar på den fysiska rehabiliteringen utan även den mentala och sociala rehabiliteringen, säger Elin Weber.