Podcasts about finansmarknaden

Hur mycket man än sminkar en gris så är det en gris. Tittar vi på världens aktiemarknad det senaste årtioendet så har det till synes exploderat i tillväxt och nått tidigare oanade höjder. Men gräver vi lite under ytan så ser vi att allt inte står rätt till och det blir tydligt att detta enbart stämmer när man manipulerar statistiken. Verkligheten är den totala motsatsen då bakom det krackelerande spacklet står en dåligt sminkad gris. Finansmarknaden är väl medveten om detta faktum och letar med sökljus efter tillflyktsorter som Bitcoin spot ETFen. En podd från Sverige på svenska. Allt om Bitcoin finns även som bok hos svenska bokhandlare samt som Amazon Kindle e-bok. https://alltombitcoin.se

I skuggan av den ekonomiska oro som rådde under slutet av 2022 och inledningen av 2023, som tycktes kulminera i en transatlantisk bankslakt, tävlade tyckarna och tänkarna om att ringa i larmklockor och peka ut nästa spricka i det komplexa finanssystemet. Bortom den dumma mänsklighetens förstånd hävdades nämligen nästa finanskris ständigt vara på väg med en ny våg av olycka att marinera oss i när risktagandet till sist skulle spräcka finansmarknaden och vålla kaos. Och det var just till skuggan bakom bankerna, till de alternativa oreglerade finansiella aktörerna och instituten, som svaret ofta tycktes gömma sig när olyckskorparna fick visa vägen, både i faktiska och filosofiska termer. Men trots att benämningen “skuggbanker” varslade om ljusskygg verksamhet, som förvisso också var en oreglerad del av det finansiella systemet, så var verksamheten tillåten och när år 2023 tog sin början motsvarade tillgångarna i dessa entiteter en i princip lika stor del av finansmarknaden som de vanliga reglerade bankerna. Kunde det vara så att risken som vi trott försvunnit efter 15 år av hårda regleringar och krav på transparens mot bankerna bara flyttats någon annanstans men fortsatt var precis lika stor i systemet som helhet, och i stort sett bara väntade på den utlösande faktorn för nästa kollaps, samtidigt som marknaderna vilade i tron om att uppstädningen varit tillräcklig efter den globala finanskrisen? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Kaos på Wall Street när en sociala medier-grupp kidnappat marknaden. Linus och Erik tittar på de olika aktörernas affärsmodeller och hur fintech, nishbanker och en tre decennier lång avreglering skapat grogrund för en börsrevolt.

Småspararguiden utser varje år "Topp fem skitprodukterna på finansmarknaden". En av grundarna, Patrick Siegbahn, gästade Placerapodden och pratade om hur de jobbar för att göra finansmarknaden bättre för småspararna.

Nu kommer lågkonjunkturen, Brexit, handelskrig och klimatkrisen på en och samma gång – eller? Vi tar upp de stora samtidsfrågorna i världsekonomin med Nordeas chefekonom Annika Winsth i veckans avsnitt av Samhällsvetarpodden, ledd av Simon Vinge och Ursula Berge – chefsekonom respektive samhällspolitisk chef. –Det mesta av det jag lärde mig i skolan som ekonom kan man kasta i papperskorgen. Man fick betalt för att spara och det kostade att låna, globalisering var bra och handelskonflikter skulle man försöka bli av med... Vi börjar i lågkonjunktur och de stora riskerna i den globala ekonomin – vilka är det och vad ska vi göra för att hantera dem? – Om det är någonting man ska stimulera idag så är det kommunal sektor. Vi har en åldrande befolkning, så vi har både behov av investeringar i skola och äldreboende vilket vi har vetat länge – men istället har vi betalat av på statsskulden. Det är i det läget märkligt att från politiskt håll säga att man ska fortsätta spara. Det går inte heller att tänka på den globala ekonomin idag utan att tänka på klimatkrisen. Är finansmarknaden på banan? – Finansmarknaden kan bli klimatets bästa vän. Samtidigt kan man inte bara tänka på klimatmässig hållbarhet – för om man inte tänker social och ekonomisk hållbarhet också så kommer man inte orka bry sig om klimatet: om man inte har mat på bordet eller skola till sina barn, eller om man blir arbetslös i Sverige så tänker man mindre på klimatet. Vi pratar också om det är en 2008- eller 1990-talstyp av kris, att det är dags att höja skatten och låna mer, och frågar oss hur fastigheter kan bidra mer till statskassan.

Öhmans Victoria Lindén, hållbarhetsanalytiker, och Fredric Nyström, chef ansvarsfulla investeringar, berättar om sin syn på hållbarhetsriskerna i tech-sektorn. 01.40 Introduktion till analysen ”Hållbarhetsriskerna inom Teknologisektorn.” 03.08 Victoria och Fredric berättar om sin bakgrund och om deras arbete på Öhman fonder. 11.30 Finansmarknaden och synen på hållbarhet. 15.40 Öhmans tre fokusområden för ägarstyrning och analys. 21.15 Hur stora är riskerna för användare av sociala medier? Hur använder bolagen mängden data som samlas in? Facebook, Twitter och Amazon. 28.00 Varför Öhman fonder har avyttrat Facebook. 30.47 Hur starkt policy och dataskydd har techbolagen? Facebook, Apple 32.42 Tillväxtmarknaderna och BAT-bolagen.Tencent. 34.10 Blir det en kostsam omställning för att öka datasäkerheten och hur har annonsintäkterna påverkats av senaste årens skandaler och ”fake news?” 36.50 Datasäkerhet 38.09 Har techbolagen blivit för stora? Kommer bolagen delas upp och kommer det att ske en självreglering? Google, Apple, Tesla och Facebook. 47.46 Hur jobbar Öhman med sina investeringskriterier? 53.33 Synen på bankerna, däribland Swedbank.

Sommaren 1985 satt två unga finanskillar och väntade på att få inviga Sveriges första optionsmarknad. Två år senare hade de exotiska derivaten förvandlat den svenska finansmarknaden till ett blodbad. Här är berättelsen om hur allt började. Om Anders och Ulf: Sveriges första optionsmäklare.    En riktigt glad och skön sommar önskar Kapitalet!

I finansvärlden sjuder intresset för gröna investeringar. Många investerare letar efter projekt som inte bidrar till klimatförändringar och fortsatt miljöförstöring.   Det krävs stora summor pengar för att klara omställningen till ett hållbart samhälle. För att den globala medeltemperaturen inte ska stiga mer än två grader behövs, enligt vissa beräkningar, mer än 90 000 miljarder dollar till år 2030. Stora investerare som försäkringsbolag och pensionsfonder har gott om pengar att placera, och letar efter tillförlitliga investeringsobjekt. Därför har intresset för gröna obligationer vuxit snabbt de senaste åren. Genom att ge ut gröna obligationer kan exempelvis företag eller kommuner få in kapital till större miljöprojekt. Nu har frågan om även stater ska ge ut gröna obligationer tagit fart. Hittills har Polen och Frankrike emitterat statliga obligationer. I början av året lämnades en utredning om även Sverige ska göra samma sak. Utredningen har remissbehandlats under våren men inget beslut har fattats. Och det finns kritik mot statliga obligationer. I Klotet medverkar bland andra finansmarknadsminister Per Bolund, Mats Andersson, fd VD för Fjärde AP-fonden och regeringens utredare, Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet och Cecilia Repinski, grundare av Stockholm Green Digital Finance. Programledare: Marie-Louise Kristola. Lyssningstips: Klotet: Att göra gröna pengar.

De globala hållbahetsmålen är också Cecilia Repinskis och hennes medarbetares mål. Cecilia är forskare och operativ ledare för forskningsprogrammet Mistra Financial Systems, som handlar om hållbara finansiella system. Hon arbetar vid Handelshögskolan i Stockholm och i det här avsnittet berättar hon för oss om finanssektorns roll för en hållbar utveckling i samhället. I somras lanserade The Global Goals en video som hyllar girl power som en viktig drivkraft för förändring. Lyssna på Cecilias berättelse så får du veta mer om vad som menas med hållbarhet och varför Cecilia gillar girl power-videon!

Finansmarknaden glöder av fastighetsbranschens finansieringsaktivitet. Förutom extra mycket nyutgivna obligationer emitteras också preferensaktier till höger och vänster. Vi tar hjälp av våra två bästa experter på fastighetsbolagen; Jonas Andersson, aktieanalytiker, och Emil Hjalmarsson, kreditanalytiker. Tillsammans med dessa två klipska herrar navigerar vi fastighetsbranschens nuläge och grottar särskilt ner oss i preferensaktierna. Vi får veta allt […]

Finansmarknaden har utvecklats till något som påverkar oss alla, genom våra lån, sparande eller pensioner. För bara 40 år sedan fanns inga kreditkort eller sms-lån. Idag är lån och handel med lån viktiga delar av finansmarknaden. Finansmarknaden har kommit att bli allt större och mer komplicerad. Detta har bidragit till att vi konsumerar mer, anser freds- och utvecklingsforskaren Erik Andersson och ekonomen Klas Eklund.

Finansmarknaden har utvecklats till något som påverkar oss alla, genom våra lån, sparande eller pensioner. För bara 40 år sedan fanns inga kreditkort eller sms-lån. Idag är lån och handel med lån viktiga delar av finansmarknaden. Finansmarknaden har kommit att bli allt större och mer komplicerad. Detta har bidragit till att vi konsumerar mer, anser freds- och utvecklingsforskaren Erik Andersson och ekonomen Klas Eklund.