Smarta Pengar

Ju mer artificiell intelligens tar sig in i våra liv, desto fler frågor ställer den. Är det rätt att använda ai på ett sätt som gör att folk blir av med sina jobb? Är det rätt att använda maskiner tränade på stulet, upphovsrättsskyddat material? Är det rätt att låta några av världens största företag skapa en allvetande robot utifrån mänsklighetens samlade kunskap och sälja tillbaka den till oss, utan att säga hur det går till?

Det ska göra oss effektivare, ta bort allt som är tråkigt, och rädda världen. Men kanske förslappar artificiell intelligens våra hjärnor, och gör oss till dumma drönare, oförmögna att tänka. Finns det ett sätt att undvika AI-brainrot? HÄR finns ett kanonerbjudande för att prenumerera på Dagens industri!

Det nya försvaret del tre: När Ryssland invaderade Ukraina fanns en rådande sanning: Det här kommer bli ett annat typ av krig, och internet kommer att vara en avgörande del av det. Men ju längre kriget har pågått, desto mindre har det rapporterats om hackers och internets betydelse för modern krigföring. Vad hände egentligen?

Det nya försvaret del två: Kärnkraft, armbandsuret och internet – hundratals uppfinningar härstammar från det militära. Men håller den gamla sanningen om slagfältet som en plats för innovation på att bli förlegad? I dagens krigszoner blir privatutvecklad drönarteknik, AI och molntjänster allt viktigare, och Pentagon pumpar in pengar i några av världens största techbolag. Vad händer när det offentliga blir beroende av det privata även i krig?

Det nya försvaret del ett: Den 18 mars 2025 var en historisk dag. Efter decennier av restriktiv ekonomisk politik släppte Tyskland sin skuldbroms. Helt plötsligt fanns det inte längre något tak för hur mycket Europas bjässe kunde spendera. Men hur ska EU, med hög skuldsättning och ansträngda statsbudgetar, finansiera ett helt nytt försvar? Ser vi en ny europeisk skuldkris eller kan det kanske vara hotet om krig som får fart på Europas ekonomi?

De pryder kungakronor, värderas till miljardbelopp och är obligatoriska på förlovningsringar. I ett århundrade har diamanter varit den ultimata ädelstenen. Men faktum är att de varken är särskilt ovanliga, eller har egenskaper som andra ädelstenar inte har. Så varför är vi så upphängda på genomskinliga kolbitar? Svaret börjar i Sydafrika med en man, och ett företag som uppfann en marknad.

Vi avslutar vårterminen med att låta några av våra favoritpersoner spå resten av året. Om vad vi köper, betalar med, och vilka scams vi går på 2025. Dessutom: Var nästa unicorn skapas. Reporter: Gunnar Harrius Medverkande: Mikael Olsson - Dagens industri, Niklas Laninge - Opti, Moa Johansson - Chalmers, Cecilia Gave - Stockholms Auktionsverk, Malin Wennberg - Stockholms universitet, Helene Groth - Gaia, Olof Hallonsten - Lunds universitet.

Konstnestorn Lars Nittves uppdrag är enkelt: Han ska dubbla värdet på en portfölj med konstverk. Men är han utlämnad till en av världens märkligaste marknaders nycker, eller finns det faktiskt en formel för att få värdet på konst att växa? Reporter: Jonas Leijonhufvud Programledare: Gunnar Harrius

Plötsligt bryr sig Donald Trump om dollarns position som världens reservvaluta. Att landet dragit oerhörd nytta av att världens bankvalv är fyllda med amerikansk statsskuld blir allt viktigare, och att förlora dollarns privilegium vore att likställa med att förlora ett krig. Men med en ny "big beautiful bill" på väg genom senaten, ett Kina som utmanare och en nyfunnen entusiasm för Bitcoin höjs nu röster om att dollarns tid kanske är över. Hur ser en post dollar-värld ut? Före detta IMF-toppen Kenneth Rogoff har svaret.

I Dagens industris podd Technokratin förstår vi tech och startup-världen genom människorna som skapar den. I Technokratin i dag: Mattias Miksche och Sabina Wizander resonerar kring rimligheten i att jobba ”996” – 09.00-21.00, sex dagar i veckan. Work-life-balance är åtminstone inte trendigt i startupkretsar längre, säger de. Det är också en intensiv mingelsäsong, där politiker blandas med det nya näringslivet. Vi har snappat upp vad det snackas om mellan bubbelklunkarna.

De har ändrat utfallen i krig, mutat diktatorer, och de får världsekonomin att gå runt. Tillsammans med Jack Farchy berättar vi historien om råvaruhandlarna – ett skrå som aldrig haft så mycket makt som nu.

De vill shoppa gränslöst, är slavar under sociala medier och besatta av att tjäna pengar. Att förfasas över “dagens ungdom” är inget nytt – men finns det fog för föreställningarna? Forskarna Jacob Östberg och Lars Crusefalk har olika syn på saken. Men en sak enas de i: dagens unga tänker ovanligt mycket på sin ekonomi.

De har blåst Carl-Henric Svanberg på en bonus, Jacob Wallenberg på ansvarsfrihet och de rådger tiotusentals miljarder kronor i kapital. Rådgivningsfirmorna Glass Lewis och ISS är bolagen som formar världen utan att synas.

I 30 år har det pratats om att Kina står på den finansiella ruinens brant. Under de här åren har landet blivit världens näst största ekonomi, byggt upp och förbjudit ett helt skuggbankssystem och lånat en tysk ekonomi om året. Så när kommer egentligen krisen? Tillsammans med Logan Wright och Di:s Johan Nylander djupdyker vi i ett av världens största finansiella mysterier.

Den nya ekonomin tipsar om en favoritpodd: Spotlight! Förra året var guvernören Kristi Noem nära att bli Trumps vicepresidentkandidat. Men då berättade hon en anekdot om när hon sköt ihjäl sin egen hund – och chanserna gick upp i rök. Nu har Kristi Noem mirakulöst arbetat sig tillbaka in i värmen. Hon har blivit minister för Trumps hjärtefråga och börjat kallas för "ICE Barbie" efter migrationsmyndigheten ICE. En del tippar att hon en dag kan ta över efter presidenten. Programledare: Elinor Ahlborn. Med Karin Eriksson, USA-korrespondent på DN. Producent: Linnéa Hjortstam.

Han föddes i en japansk slumstad, blev landets största finanskändis, och förlorade mer pengar än någon gjort i världshistorien. Sedan dess har han hittat några av världens mest framgångsrika bolag, hamnat mitt i en saudiarabisk mordhärva och återigen byggt upp en miljardförmögenhet. Financial times förre chefredaktör Lionel Barber berättar historien om Masayoshi Son, investeraren som mer än någon annan fångat den finansiella tidsandan i fyra decennier.

Richard Lagerman har en idé. Tänk om en enkel uppfinning kan vara lösningen för ett av världens svåraste miljöproblem? Vi undersöker vad som egentligen kan rädda Europas största innanhav: pumpar eller transatlantiska försvarsallianser?

Den nya ekonomin firar sen påsk genom att låta vår systerpodd Makrorådet gästspela och förklara allt om skatter! Var kommer skattepengarna ifrån, och vad används de till? Dessutom reds det ut vad som egentligen är ett reformutrymme, det tittas på hur statens utgifter har förändrats de senaste decennierna och det levereras en mycket kontroversiell politisk uppmaning. Kom till Di:s stora Fed-kväll: https://den-stora-fed-kvallen.confetti.events/

Plötsligt vill varenda tech-miljonär optimera sin kropp och leva för alltid. Men var kommer jakten på evigt liv ifrån, och vad säger den om vår samtid? Vi besöker VOI-grundaren Douglas Starks hjärnklinik i jakt på svar. Medverkande: Douglas Stark, Helsa Clinic. Nina Wahlberg, Frever. Ingrid Dunér, Lunds universitet.

Nick Bostrom är så nära en superstjärna man kan komma inom AI-forskning. Han har förutspått Chat GPT, etablerat begrepp som "Super intelligence" och frågat sig vad vi gör om den artificiella intelligensen vänder sig mot oss. Nu har han en ny fråga: Vad gör vi när vår AI börjar prata med Gud?

Mycket har sagts om USA:s tullar. De kommer skada både världshandeln och inhemsk produktion, skapa inflation och suga ut utvecklingsländer. Så med det sagt: varför gör USA det här? Vi hittar argumenten för tullarna, och letar i historien efter lyckade handelshinder.

De tillfrågas i allt från arbetslöshet och inflation till brobyggen. Ekonomers makt är enorm. Men vad gör de med den? Ekonomiprofessorn George DeMartino menar att sättet ekonomer används på skadar världen, men han har också en lösning.

Nu är det premiär för säsong tre av Stormens öga och Gunnar träffar programledarna Johanna Lundsgård och Karin Grundberg Wolodarski. Stormens öga zoomar in på händelserna som berört några av Sveriges mest kända människor inom både finans och politik. Hur gick tankarna under några av livets mest definierande timmar eller dagar? Och hur förändrade det framtiden?

Techjättar, tyckare och presidenter med motorsågar. Det som historikern Quinn Slobodian har kategoriserat som "nyliberaler" har slutit en till synes ologisk allians med etno-nationalister, och i vissa fall fascister. Hur gick det till? Och vad har det med skuld, guld, och en konferens i München strax innan murens fall att göra?

1976 kommer Vanguard med en ny revolutionerande produkt. Istället för att försöka slå marknaden, tänk om man skulle kunna bli marknaden? Snart femtio år drar indexfonder till sig mer pengar än någonsin. Men vad händer med marknaden när en allt större del av den är passiv? Och varför är det så evinnerligt svårt för aktivt förvaltade fonder att slå index?

I Halmstad har kommunikation upphandlats, och på Linkedin är ett gäng reklamare arga. Vad är det som gör att offentlig upphandling aldrig verkar fungera som vi vill, och vad kan vi göra åt det?

Där det tidigare handlade om agenter, mikrofilmer och paraplyer som skjuter giftpilar, pågår dagens underrättelsearbete i ett datacenter i Boston. Katarina Andersson berättar om den konstanta kampen som pågår bakom din skärm.

Sveriges äldsta nöjespark har lagt "en substantiell summa pengar" på ett gäng vita huvudfotingar, vars serietidning lades ner 1990. Har gudarna blivit tokiga, eller kan Gröna lunds senaste satsning berätta om vår ekonomi?

När James Fishback tittar ut över finansvärlden ser han en brist. Folk tänker inte själva, utan följer bara etablissemanget. Hans lösning – skapa en fond för folk som "tänker själva", och krossa woke-samhället. Men hur bra idé är det egentligen att investera mot inkludering och progressiva världeringar?

Från elbilsrevolutionär och verklighetens Tony Stark till blackpilled AFD-kampanjare och chef för Donald Trumps besparingsdepartement. Elon Musks politiska resa är uppseendeväckande. Men vad ligger egentligen bakom hans ideologiska kovändning? Och vad säger den om Silicon Valley 2025?

Tre dagar innan han svors in, lanserade USA:s president en kryptovaluta. Är vi halvvägs in i tidernas största bedrägeri, eller kan det rent av förklara något om finansvärlden?

När Nvidias vd Jensen Huang spådde att kvantdatorer var 30 år bort, föll världens kvantbolag med 40 procent. Men vad vet vi egentligen om den mystiska tekniken som kan förstöra hela internet, revolutionera läkemedelsbranschen och leverera miljontals paket i minuten? Vi ställer en mycket enkel fråga till två av Sveriges främsta kvantforskare: Vad är det här egentligen?

152 obligationer, noterade i åtta valutor, under sju olika lagstiftningar. Hundra miljarder dollar, hundratusentals italienska pensionärer, och ett beslagtaget tremastigt skepp. Det här är historien om världshistoriens sämst skötta skuld, och hur den skapade dagens Argentina.

Det började som enkla vete-depåer. I dag gömmer världens superrika konst, vin och guld för hundratals miljarder dollar i dem. Vi besöker en frihamn: en parallell värld som möjliggör handel, men som också blivit en hub för miljardärers mer ljusskygga verksamhet.

Från att ha varit det enda som räknades, blev "vinst" plötsligt sekundärt. Från stålverk till Nasdaq och ljudbokstjänster – vad var det som gjorde att vi slutade titta på det som tidigare var det absolut viktigaste: den sista raden?

På 700 år hände det väldigt lite med tekniken pengar. De senaste 30 åren har väldigt mycket hänt, och ekonomiprofessorn Richard Holden tror att det kan vända upp och ner på våra demokratier. För vad händer när storföretagen bestämmer sig för att bli centralbanker?

På ett sätt är det lätt att förstå varför Bitcoin nu rusar i värde. Donald Trump har valts till president, och lovat att göra USA till världens kryptovalutacentrum. Det här är en annan historia: Om några av världens mäktigaste personer, om ideologi, och om kampen om internet,

Det är upprorsstämning på Södra Älvsborgs sjukhus, där det nya patientsystemet "Millennium" har införts, och sedan omedelbart rullats tillbaka. Efter en upphandling, och en lång utvecklingsperiod, har det visat sig att systemet inte var det minsta anpassat för verkligheten. Om det låter bekant, så är det för att samma sak har hänt förut. I Stockholms skolor, där det en dag landade en app som fick föräldrarna att ångra att de skaffat barn.

Till slut kom beskedet: Northvolt ska genomgå en rekonstruktion och Peter Carlsson avgår som vd. I månader har det spekulerats om batteritillverkarens finansiering, skuldsättning och framtid, men fortfarande finns en grundläggande fråga, som ingen verkar kunna svara på: Varför byggs det inte tillräckligt med batterier? Svaret finns i en industrihistoria, som börjar långt ifrån Skellefteå.

Vad händer när maskiner har tid med oss, men människor inte har det? Vi är på Klarna för att se AI-revolutionen på nära håll och möts av Sebastian Siematkowski i en tröja han aldrig haft på sig. Samtidigt fruktar Allison Pugh en framtid där vi får palliativ vård av en dator. Allt kokar ner till frågan: borde AI ta våra jobb? Kontakt: gunnar.harrius@di.se

Det ska möjliggöra AI-revolutionen, tillväxten av den globala medelklassen och den gröna omställningen. De kommande 25 åren kommer vi behöva mer koppar än vi producerat sedan stenåldern. Men var ska vi få den ifrån? Varje gruva är också en konflikt, och vi har åkt till en av dem.

Den nya ekonomin är en podd om dagens och framtidens pengar. Vi står på tröskeln till en ny ekonomisk verklighet, med AI, en ny industri, och miljardärer mäktigare än nationalstater. Allt hänger ihop. Vi kallar det "den nya ekonomin."