Podcasts about Swedbank

Welcome to the Daily Compliance News. Each day, Tom Fox, the Voice of Compliance, brings you compliance-related stories to start your day. Sit back, enjoy a cup of morning coffee, and listen in to the Daily Compliance News. All, from the Compliance Podcast Network. Each day, we consider four stories from the business world, compliance, ethics, risk management, leadership, or general interest for the compliance professional. Top stories include: Sweden's FSA to investigate Swedbank for AML violations. (Reuters) Trump tells Netflix to fire BOD member. (NYT) Hunting the Shadow Fleet. (WSJ) SCt to review if Cuba owes Exxon compensation. (Reuters) Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Många B2B-bolag (särskilt inom IT, SaaS och tjänster) tittar på offentlig sektor och tänker: för krångligt, för lång säljcykel, för mycket upphandling. Samtidigt är offentlig sektor Sveriges största marknad och för många bolag kan den bli en stabil, långsiktig intäktsbas som dessutom går att skala snabbare än man tror. I det här avsnittet gästas Sälj- och marknadspodden av Mauritz Wahlqvist, grundare av Go Public Sector. Med över 20 års erfarenhet av att sälja mot kommuner, regioner, myndigheter och offentligt ägda bolag hjälper han oss att slå hål på myterna och visar vad som faktiskt krävs för att lyckas. Under avsnittet pratar vi om: Varför offentlig sektor är en av Sveriges mest attraktiva tillväxtmarknader och varför så många ändå väljer bort den. De 5 vanligaste misstagen när bolag testar offentlig sektor (och varför “vi svarar på en upphandling och ser vad som händer” ofta blir dyrt). Hur du kartlägger behovet med hjälp av transparensen: gamla upphandlingar, vinnande anbud, budgetar och befintliga leverantörer. Hur du väljer rätt segment: kommuner, regioner, myndigheter eller kommunala bolag – och vad som skiljer dem åt i praktiken. Varför du måste komma in tidigt: hur du bygger dialog och påverkar innan upphandlingen väl ligger ute (och varför det inte är “förbjudet att prata”). Hur du påverkar “brett” i offentlig sektor: användare, verksamhet, IT, upphandling och ibland även politiken. Hur du skapar en plan som fungerar: content, utbildning, 1-till-1-relationer digitalt och ett varumärke som signalerar stabilitet. Varför offentlig sektor kan ge en snöbollseffekt när du levererar hög kvalitet – och hur du tar det vidare till fler kunder. Lyssna och ta nästa steg Vill du undersöka om offentlig sektor är rätt väg för ditt bolag? Börja med att tänka som Mauritz beskriver i avsnittet: kartlägg behovet, välj segment, bygg relationer och svara först därefter på rätt upphandlingar. Nyfiken på Go Public Sector? Boka ett kostnadsfritt inledande möte och få en snabb bild av potential, segment och nästa steg. Läs mer om deras upplägg: GoPublicNow, GoPublic Sector Marketing och GoPublic Tender. Följ Mauritz på LinkedIn Vill du få fler insikter från oss på Business Reflex? Anmäl dig till vår informationslista för fler case, verktyg och insikter om modern B2B-marknadsföring och försäljning. Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:11]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Säljmarknadspodden från Business Reflex. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i studion idag heter Lars Dahlberg. Dagens avsnitt handlar om hur vi kan växa vår verksamhet mot en marknad som omsätter över tusen miljarder kronor. Det är offentlig sektor i Sverige. Och hur kan det här bli en möjlighet för de som kanske inte har vågat ta steget fullt ut och satsa på den här marknaden? Men jag hoppas också att avsnittet ska kunna inspirera er som har börjat jobba med offentlig sektor men kanske inte lyckats få det till en riktig framgångsfaktor ännu. För att komma till botten med det här intressanta ämnet har jag bjudit in Mauritz Wahlqvist som är en viktig expert inom området. Så jag tänker så här att över till intervjun med Mauritz Wahlqvist. Lars Dahlberg [00:01:09]: Hej och välkommen till Sälj- och marknadspodden Mauritz Wahlqvist. Mauritz Wahlqvist [00:01:14]: Hej! Lars Dahlberg [00:01:15]: Väldigt roligt att ha dig med i podden måste jag säga. Mauritz Wahlqvist [00:01:19]: Ja men det är superkul att få vara med så det är riktigt spännande. Lars Dahlberg [00:01:23]: Ja, och du och jag har ju faktiskt känt varandra ändå i relativt många år i lite affärssammanhang. Men nu befinner du dig i ett litet nytt sammanhang och nu har det varit dags att göra podcast, känner jag med dig. Och innan vi börjar, tänker jag, komma in på dagens ämne så får du nog berätta lite mer för lyssnarna vem du är, för du har ju inte varit med i podden tidigare. Mauritz Wahlqvist [00:01:47]: Ja men gärna Lars. Ja som sagt vi har ju faktiskt jobbat ihop under, eller jag har faktiskt varit en kund i två olika företag, både hos Formpipe och nu senast hos Artvise. Men nu är det som sagt ett annat läge. Så att, nej men Mauritz Wahlqvist som sagt och har jobbat de sista 20 åren inom it-branschen, programvarubolag, SaaS-bolag, tjänstebolag och jobbat väldigt mycket mot offentlig sektor. Jag skulle säga att kanske 80 procent av mitt arbete har varit mot offentlig sektor och jobbat och sålt mot dem och med dem under många år. Så det är väl lite av det som jag har gjort. Lars Dahlberg [00:02:27]: Ja, och du har rätt nyligen gått och startat företaget Go Public Sector. Mauritz Wahlqvist [00:02:32]: Ja, det stämmer. Lars Dahlberg [00:02:35]: Jag tänker att du får berätta lite mer om varför du startar det här företaget. Det har väldigt mycket med dagens ämne att göra. Mauritz Wahlqvist [00:02:42]: Absolut. Kul. Jag har väl sett att det finns ett behov ute på marknaden, framför allt för små och medelstora bolag, att faktiskt ta steget att börja jobba mot offentlig sektor. Det finns väldigt mycket förutfattade meningar om hur det är att sälja mot offentlig sektor och hur det är att jobba med offentlig sektor. Många av de myterna vill jag slå hål på för de är faktiskt fel i många delar. Men det finns också en lite större perspektiv som jag har runt det här när jag har funderat och det är både såklart ur företagsperspektiv. Varför ska man inte jobba mot offentlig sektor? Det finns en hel del tankar jag möter när jag träffar mindre bolag. Det tar för lång tid, det är för krångligt och vi kan inte räkna hem affären. Mauritz Wahlqvist [00:03:33]: Samtidigt behöver offentlig sektor de här lösningarna som finns ute på marknaden. De behöver nya och innovativa lösningar runt digitalisering, effektivisering och att skapa hög kvalitet. Därför tycker jag att bolagen verkligen bör titta på det här. Det är ett stabilt och långsiktigt affär. Det är mindre konjunkturkänsligt och möjligheten till förutsägbar tillväxt är en viktig del. Lars Dahlberg [00:04:02]: Det finns en jätteintressant win-win för våra parter. Både för företaget att satsa mer på det här för att driva sin tillväxt, men också för offentlig sektor att kunna anamma nya typer av tekniker som verkligen behövs för att effektivisera vårt kära samhälle. i dessa tuffa tider. Och vi kommer ägna oss då en hel del åt det här med offentlig sektor och hur man kanske kan tänka runt det här för att få det att bli en viktig tillväxtmotor för den. Och jag tänkte egentligen spela in den frågan till dig nu direkt här. Varför är egentligen offentlig sektor så intressant att titta på men också kanske samtidigt så svår för många skulle du säga? Mauritz Wahlqvist [00:04:49]: Det är en väldigt bra fråga med tanke på att offentlig sektor är Sveriges största marknad. Den upphandlingspliktiga volymen är drygt 1 000 miljarder om året. Det är en enormt stor marknad men ändå är det många mindre och medelstora bolag mer eller mindre aktivt väljer att inte leverera på den marknaden, vilket är lite förvånande. Jag tror att det beror på att man tror att det är mycket svårare och mycket mer komplicerat än vad det egentligen är. Det är också en marknad som inte är särskilt homogen. Du har ju både statliga myndigheter, vi har regioner, det som förut hette landsting, Vi har kommuner och offentliga bolag. Det är en stor bredd på olika verksamheter med många olika typer av behov. Det här borde passa många tillväxtbolag väldigt bra att jobba mot den här branschen. Lars Dahlberg [00:05:52]: Du nämner en helt galen siffra, över 1 000 miljarder. Hur mycket är det i förhållande till Sveriges BNP? Mauritz Wahlqvist [00:06:00]: Det är ungefär 18 procent av Sveriges BNP och på en ganska homogen marknad. Vi har 290 kommuner som alla har exakt samma uppgift att driva egentligen. Vi har 21 regioner som är några av Sveriges största arbetsgivare som också har samma typ av verksamhet som de ska driva. Alla lyder under samma lagar och samma krav på sig och har också I grunden samma utmaning att öka servicen till oss medborgare samtidigt som man måste minska sina kostnader. Lars Dahlberg [00:06:37]: Nu pratar vi om offentlig sektor i Sverige. Vi kanske inte har det som är ett specifikt ämne i podden i dag– –men nu vet jag också lite grann om hur det ser ut i de andra nordiska länderna– –där marknaderna och hur marknaderna fungerar ser ändå likartat ut. De marknaderna är också väldigt stora. Inte lika lätta för ett svenskt bolag att ta sig in på, men i alla fall. Mauritz Wahlqvist [00:07:03]: Ja, och de lyder ju under samma lagstiftning och samma regleringar. Mycket av det här styrs av EU. Även om Norge inte är med i EU så följer de väldigt mycket liknande med offentlighetsprinciper och hur man handlar via offentlig upphandling och de delarna. Så det finns många likheter i Norden, men även i övriga Europa ska i alla fall följa samma lagstiftning. Man vill kanske vara lite mer kreativ ju längre söderut man kommer i Europa. Lars Dahlberg [00:07:31]: Ja, att det här är en stor tillväxtmöjlighet, möjlighet att utveckla sin verksamhet mot den här marknaden, det tror jag alla förstår nu när vi sitter och pratar om det. Men det finns ju, precis som du har varit inne på, många som då inte har gett sig in på det här eller tänker på det här eller inte vågar eller har vågat lite grann men inte liksom vågat ta steget fullt ut. Vad skulle du säga är utmaningarna som de här företagen ser, som står och velar eller har prövat men inte vågat satsa? Mauritz Wahlqvist [00:07:57]: Här ska vi se att det finns fem stora områden som är ett hinder och som gör att man kanske inte riktigt vågar ta steget eller tror att man inte kan ta steget. Och de finns också en del saker som man kanske har bränt sig på då man kanske börjar i fel ända och det är väl egentligen den viktigaste att man ska börja i rätt ända. Det är inte alls ovanligt att man tittar på 17 000 upphandlingar som kommer ut varje år och tycker att det här verkar vara nåt för oss. Och så svarar man på en upphandling utan att riktigt veta vad man ska leverera eller vad kunden vill ha. Så det är inte att rekommendera att börja med att svara på en upphandling. Man måste först ta reda på finns det ett behov och var det behovet egentligen finns för den tjänst och den lösning som jag redan idag gör och säljer för att det är då man kan få en bra effekt där man ser vilket behov man har och finns. egentligen synka det med det erbjudande man har för att faktiskt veta att vad är det jag ska offerera till till offentlig sektor. Här är ju en enorm fördel med den transparens och offentlighetsprincipen som vi har i offentlig sektor. Mauritz Wahlqvist [00:09:18]: Det här går ju att ta reda på ganska lätt. Man kan titta på gamla upphandlingar man kan läsa vinnande anbud man har en bra koll på vilka leverantörer som levererar, det är lätt att få ut budgetar på de här delarna. Allt det här är ju offentliga handlingar som är lätta att komma åt för att faktiskt kunna göra en riktigt bra analys av var man ska. Och det är väl det som blir nästa del. Vem ska jag sälja till? Jag har en lösning som jag tycker är jättebra. Jag vet att behovet finns på offentlig sektor, men vem i offentlig sektor eller vilken del av offentlig sektor ska jag sälja det här till? Lars Dahlberg [00:09:59]: Så man börjar ofta med att gå på fel segment eller man har inte tänkt till kring den här segmentsfrågan? Mauritz Wahlqvist [00:10:03]: Ja, ganska ofta så ramlar man över en kund i offentlig sektor lite grann utan att egentligen ha tänkt till att vilken kund är det som har mest nytta och var kan jag göra bäst affärer, mest lönsamma affärer för mig och bolaget. Vilket också i sin tur brukar bli den mest kostnadseffektiva lösningen för kunden. Så det är viktigt. Vad vidare då? Ett annat klassiskt är ju att man kommer in för sent. Man sitter där och har fått en upphandling och tycker, titta de vill ju precis ha den tjänsten eller den produkten eller den lösningen jag har. egentligen är beslutet redan taget hos myndigheterna. Här finns det ju ett fel tänk eller någonting som väldigt många tror att man får inte prata med offentlig sektor för att då går man förbi lagen om offentlig upphandling och det gör att jag kommer bli diskad och det är helt fel. Man ska prata med kunden innan man svarar på en upphandling. Mauritz Wahlqvist [00:11:07]: Och de får prata med oss leverantörer och vill gärna göra det också. Min erfarenhet är att det är mycket lättare att få till ett möte med en kommun eller en myndighet än ett privat bolag. För de är intresserade av att lyssna på vad vi har och vad vi kan erbjuda. Och det är ju där vi då är inne och kommer in på nästa del som är så viktigt. Det är ju att påverka kunden och påverka dem tillräckligt brett. Lars Dahlberg [00:11:34]: Man förstår inte att det är det man borde göra. Man stämper helt enkelt att göra det. Då blir det en utmaning. Man förstår inte att man ska göra det. Mauritz Wahlqvist [00:11:44]: Man borde inte att man inte förstår att man bara slösar pengar på att marknadsföra sig mot offentlig sektor. Att ha alla möten, att göra all den digitala marknadsföringen till exempel. Men det är A och O för att när upphandlingen kommer ut Då får man inte prata med kunden längre. Då är likabehandlingsprincipen oerhört viktig. Kunden kommer inte att prata med en leverantör under den processen– –för risken att få en överprövning, att hela upphandlingen går i stöpet. Det här måste man göra innan. Då lär man sig också väldigt mycket om vad kunden egentligen efterfrågar. I ett upphandlingsmaterial är det oerhört svårt för kunden att uttrycka vad det egentligen är för problem de vill lösa och för oss som leverantörer att läsa in och förstå vad det egentliga problemet är. Mauritz Wahlqvist [00:12:37]: Det får man ju till sig i dialogen i tidsskedet. Lars Dahlberg [00:12:41]: Ja, och jag tänker att… Är det inte så att det är extra viktigt att tänka brett? Säljer man till privatsektor är det ju också konsensusbeslut och lite så. Men det är extra viktigt att förstå det när det gäller just offentlig sektor, eller hur? Mauritz Wahlqvist [00:13:01]: Det kanske är en av de stora sakerna som skiljer sig– –mellan privata kommersiella bolag och offentlig sektor. Hela DNA i offentlig sektor bygger på demokrati och medbestämmande. Det är kärnan i hela vårt samhällsapparat. Tittar man på kommuner och regioner är de direkt styrda av sina politiker– –men även myndigheterna indirekt. De lyder under riksdag och regering på olika sätt. Demokrati och medbestämmande är en oerhört viktig del i hela verksamheten och då måste vi som leverantör förstå det och också bearbeta på rätt sätt. Vi behöver bearbeta användarna som ska använda systemet, vi behöver bearbeta runt verksamheter, runt omkring som ska vara med. IT måste självklart vara med i en del om man levererar ett IT-projekt eller någon IT-lösning man levererar. Mauritz Wahlqvist [00:13:55]: Upphandlingen, upphandlingsorganisationen, bearbeta dem och förstå hur det fungerar med lagen om offentlig upphandling och hela den delen men även politiker, politiker är en viktig del och framförallt i år när det är valår då är den politiska styrningen extra viktig att komma ihåg att faktiskt ha med i sin. Lars Dahlberg [00:14:16]: Bearbetning Det gäller att skynda sig och ta tag i den här marknaden nu. Mauritz Wahlqvist [00:14:20]: Absolut. Lars Dahlberg [00:14:23]: Det är de här problemen som vi snackar om och utmaningarna här och du touchar lite grann också på hur man kanske ska tänka för att hantera dem. Jag tänker om vi skulle försöka ge oss in på den frågeställningen och lite mer konkret beskriva hur man ska tänka för att hantera de här utmaningarna och faktiskt lyckas med någon satsning mot offentlig sektor. Vad skulle du säga, hur man måste tänka? Mauritz Wahlqvist [00:14:51]: Ja och här är ju en viktig del och det är ju därifrån egentligen beroende av det här som som hela mitt initiativ att starta public sektor kommer att hur ska vi hjälpa faktiskt bolag att ta rätt steg och göra bra affärer och det första är ju att kartlägga behovet innan man gör någonting annat. Det är absolut steg numret och titta sig själv i spegeln. Har vi ett erbjudande som löser ett behov. Och de allra allra flesta har det för att offentlig sektor är så otroligt bred verksamhet så att det är väldigt få bolag som inte har någonting som faktiskt direkt kan lösa ett behov hos offentlig sektor. Och titta på hur ser problemet ut idag. Vilka kan vara potentiella användare av tjänsten eller lösningen? Och hur jobbar man i dag? För det blir ju ett ändringshanteringsprojekt här också ofta. Vi ska ju ändra beteenden för att kanske kunna jobba mer effektivt och på ett annat sätt framöver. Lars Dahlberg [00:15:54]: Ja, och visst är det så, Mauritz också, att det absolut var så att vi kan lösa behov och har lösningar på de här behoven som det inte alls pågår upphandlingar kring just nu. Mauritz Wahlqvist [00:16:07]: Definitivt. Om vi tittar på Sverige och den innovationskraft som finns bland framför allt våra små och medelstora bolag så tas det fram fantastiska nya lösningar som inte ens jag visste att jag hade behov av för bara någon månad sedan. Som ni har sett här förstå att det här har jag ett behov av och det är precis samma sak för offentlig sektor. Det kommer fram så mycket smarta lösningar som löser ett stort problem hos den här marknaden. Men då såklart, då måste vi tala om det för dem. Vi måste få dem att förstå att de har ett behov av den här lösningen, att det hjälper dem. Och det är ju en viktig del i den här processen. Att inte bara tro att nu kommer, nu har jag hittat ett segment, nu kommer sparvarna ramla ner, jag kan fånga in dem. Mauritz Wahlqvist [00:16:53]: Nej, man måste faktiskt se till att gå ut till kunderna och berätta och få dem att förstå att det här löser mina problem. Och på det sättet också hjälpa dem att forma sina kravspesar, sina upphandlingar, så att de får rätt saker när de sedan väl handlar. Lars Dahlberg [00:17:09]: Ja, du har också varit inne och pratat om utmaningen kring segment– –och hur man ska prioritera olika segment. Men kan du ge lite vägledning, lite grovt, hur man bör tänka? Mauritz Wahlqvist [00:17:21]: Absolut. Man delar ofta upp dem i kommuner, regioner, myndigheter och kommunala bolag. Där kan man se framför allt på kommuner. Det är ju en diverse fabrik. De gör allt från biståndshantering till ploga vägar till att bygga skolor till att ta hand om våra nära och kära när de blir äldre. Det är en enorm bredd på den verksamheten. Det finns inget privat bolag som ligger i närheten av att ha den utmaningen i den En bred affärsverksamhet. Verkligen. Mauritz Wahlqvist [00:18:00]: Så här finns det mycket verksamhetsnära lösningar som kan stötta in och göra. Det är nog inte många lösningar som inte kan hjälpa de här kunderna. Det är mycket genomsyrar ju av den demokratiska processen i kommuner och de lyssnar ju mycket på och vill öka sin service mot sina medborgare. Det skulle jag säga är en viktig del. Regioner, ganska stora, ofta stora komplexa processer. Ganska avancerade lösningar kräver de ofta. Stora arbetsgivare med stora ansvar. Självklart hela vården som ligger där är en jätteviktig del för hela vårt samhälle. Mauritz Wahlqvist [00:18:46]: Men mycket andra delar som hanterar kollektivtrafik och de delarna. Ofta komplexa processer och större volymer i enskilda affärer. Myndigheterna däremot, de är ju lite annorlunda, de har ju ett mycket smalare uppdrag. Där har ju en myndighet ett tydligt uppdrag som den ska genomföra, men det finns också stora volymer som de hanterar, vilket gör att det kan vara ganska enkelt att –att få en ROI på effektivisering. Kan man effektivisera Skatteverkets hantering av deklarationer med 2 %– –så är det stora pengar som man kan spara in. Det finns volymdelen där. Och de kommunala bolagen är mer det som många är vana vid. Vanliga bolag som ofta har vinstkrav på sig, precis som vilket bolag som. Lars Dahlberg [00:19:41]: Helst. Ja, typen av sådana här bolag är fastighetsbolag, energibolag och den typen av verksamheter ganska. Mauritz Wahlqvist [00:19:50]: Ofta. Ja, det är ju verksamheter som ligger nära medborgarna som de gör. Av gammal hävd är det många gamla energibolag som har varit kommunallägda och som har varit delar av kommunen som sedan har blivit bolag och är idag en viktig inkomstkälla för många kommuner. Jag vet att Skellefteå Kraft är den största enskilda intäktsdelen för Skellefteå kommun. De är viktiga bolag för kommunerna, för finansieringen av vår. Lars Dahlberg [00:20:20]: Välfärd. Du var inne på att många inte förstår att man faktiskt ska komma in och påverka tidigt. Men hur ska man lyckas med. Mauritz Wahlqvist [00:20:31]: Det? Här är det viktigt att man har en dialog med potentiella kunder. Det här handlar inte om lobby. Det är ett ord som har blivit lite skamfilat i Sverige, lobbyverksamhet. Där handlar det om att bidra med kunskap. och utbilda kunderna för de vill också bli mycket duktigare. De vill bli effektivare. De vill kunna omfördela resurser från administrativa uppgifter till saker som är mycket mera nära medborgarna. Så det finns en stor vilja i offentlig sektor att ta till sig den kunskap och den innovationskraft som finns ute bland alla bolag. Mauritz Wahlqvist [00:21:14]: Viktigt är ju att förstå verksamhetens vardag för oss som leverantörer. Att förstå vilka utmaningar de sitter med och vad de har för utmaningar. För de är annorlunda mot privata aktörer. Här är det inte vinstkrav. Det är inte att maximera intäkterna. Det här är maximera servicen som gäller. Maximera service och bli effektivare. Så att det är en annan typ av vardag ofta de har. Mauritz Wahlqvist [00:21:40]: Men i grunden så är det ju samma sak. Man vill göra mer för mindre pengar. Lars Dahlberg [00:21:45]: Egentligen. Så det visar att man verkligen förstår deras behov och verksamhet och inspirerar dem kring hur de kan tänka nytta annorlunda och med hjälp av den kunskapen bygga relationer helt. Mauritz Wahlqvist [00:21:54]: Enkelt. Precis och hjälper dem att definiera deras behov för att det är ju också viktigt för de måste kunna definiera sina behov för att kunna få ner det i sina upphandlingsunderlag för att sen faktiskt kunna upphandla det här så vi faktiskt sen kan gå in och vinna upphandlingen och bli en leverantör till. Lars Dahlberg [00:22:09]: Dem. Ja, sen är det ju liksom en väldigt speciell process det här ändå, trots allt, när man bara pratar om det här med upphandlingar. Hur tänker du runt det, Mauritz? Du har ju väldigt mycket erfarenhet runt det. Mauritz Wahlqvist [00:22:26]: Här. Ja, och det är helt rätt. Det här är den stora skillnaden- och det som skrämmer många leverantörer i dag- att ta steget in på offentlig sektor. Det är här jag hoppas och vill hjälpa de här bolagen att förstå att det inte är så svårt. Det finns en massa rykten och missförstånd om hur det egentligen är att sälja till offentlig sektor. Men har man förstått behovet, valt ut ett segment man vill jobba med, byggt sina relationer, lyckats påverka användare och beslutsfattare, då är det bara att börja välja ut vilka av de 17 000 upphandlingarna som man ska svara på. Och det är såklart väldigt viktigt att välja rätt. Här gäller det att hitta relevanta upphandlingar, fokusera på de där man redan har en relation med kunden, Men ändå hålla koll på att det kan finnas andra upphandlingar. Mauritz Wahlqvist [00:23:24]: Ofta smittar det av sig. Många myndigheter och kommuner pratar med varandra. Det kan gå ganska fort att få en spridningseffekt. Man kan börja se upphandlingskrav som ligger i linje med den leverans man har, även med kunder man inte har pratat med. typ och segment och geografi för att leverera på sina upphandlingar. Det är. Lars Dahlberg [00:23:50]: Viktigt. Det där är också en väldigt intressant grej du kommer in på tycker jag just att i privatsektor så är det inte så att konkurrenterna kan ju bli påverkade av varandra självklart men här är det på ett helt annat sätt. Här har någon gjort någonting riktigt bra så det är ganska stor sannolikhet att många andra blir influerade av det och faktiskt tar efter och man delar på sina erfarenheter och sådär. Det kan börja rulla på snöbollen ganska bra. Vi säger automatiskt, låter ju kanske lite väl skäftigt kanske. Men ändå, den situationen kan lättare uppstå inom offentlig sektor än vad den kan göra inom privat sektor och i olika. Mauritz Wahlqvist [00:24:32]: Branscher. Ja men så är det ju verkligen. Jag har suttit i många gemensamma utvecklingsprojekt där vi har varit ibland mer än en leverantör och flera kommuner eller myndigheter tillsammans jobbat både finansierat tillsammans men även Jag skulle vilja se den leverantören som lyckas få Swedbank och Handelsbankens kundtjänstchefer i samma rum att prata om hur man ska utveckla en effektiv kundtjänstlösning mot sina kunder. Det kommer aldrig att ske. I offentlig sektor är det nästan vardag att man gör det här och de vill gärna göra det. Plus att det finns ju oerhört mycket nätverk inom offentlig sektor med både lokala nätverk och även nationella nätverk när man pratar med varandra om saker och ting man gör. Så att med att skapa rätt relationer, att se till att få några av de första affärerna leverera med hög kvalitet, då har man satt en otroligt bra grund för en riktigt lönsam tillväxtmaskin framåt i offentlig. Lars Dahlberg [00:25:39]: Sektor. Det låter lite som att man när man väl har bestämt sig att satsa och så vidare, att man behöver skapa någon form av plan för att få till det här på något sätt. Men vad säger du att den sydöstern mest skulle kunna tänkas bestå av? Jag vill toucha på det lite grann, men. Mauritz Wahlqvist [00:25:55]: Ändå. Här tror jag att det är väldigt viktigt med utbildningsdelen. Att utbilda, hjälpa kunderna. De är otroligt kunskapstörstiga i offentlig sektor och kanske också har lite mer tid att ta del av den här typen av information om hur man löser så. Att skapa content för den här kundgruppen som är relevant. Att sätta upp och bygga processer för att bygga en digital relation 1 till 1 mellan leverantörer och kund är oerhört viktigt. Sen är det en viktig del att skapa ett trovärdigt varumärke. Man ska komma ihåg att trovärdighet är jätteviktigt. Mauritz Wahlqvist [00:26:36]: Oerhört viktigt. För offentlig sektor är stabilitet och långsiktighet mycket viktigare än en snabb lösning. Man vill veta att man har en leverantör som kan hjälpa en länge. Och kontrakten är ju ofta långa. Jag har ju varit med och skrivit 20-åriga it-kontrakt med kunder. Nu är inte det det vanliga. Men det vanliga är ett standardavtal. Det brukar vara ett treårsavtal med två plus två års förlängning. Mauritz Wahlqvist [00:27:02]: I stort sett alla kunder förlänger sina avtal. Det har också att göra med… Det är en jobbig process för kommuner och myndigheter att göra upphandlingen. Man kan räkna med att ett avtal är mellan fem och åtta år. Relationen är oftast mycket längre, även om det kanske byter avtalsform under vägens gång. Bygga på den och bygga på kvalitet till de här kunderna så har man en väldigt stabil intäktskälla för lång tid framåt. Sen är det ju så, offentlig sektor går ju inte i konkurs så man behöver inte vara orolig att man inte får betalt. Myndigheter kan läggas ner, men de följer alltid sina avtal även om de läggs ner. Mauritz Wahlqvist [00:27:54]: Det är en oerhört trygg inkomstkälla som faktiskt kan vara med och hjälpa till att finansiera små och mindre entreprenörsbolag att utveckla sina erbjudanden även mot privatsektor. Det är ett ganska billigt riskkapital man kan få in för att få hjälp att utveckla sin lösning genom att få in en. Lars Dahlberg [00:28:16]: Kund. Det känns som det börjar bli dags att knyta ihop säcken kring alla de fördelar det faktiskt kan landa i om man vågar ta steget och satsa och utveckla sin verksamhet mot offentlig sektor. Vad skulle du säga är de största vinsterna om man verkligen gör det här. Mauritz Wahlqvist [00:28:36]: Rätt? Alltså det är ju stabila intäkter och långsiktig tillväxt får man med de här kunderna. Absolut. Låg risk. Som sagt en trygg kund att jobba med offentlig sektor. möjlighet att skala ganska snabbt. Vi har som sagt 290 kommuner. Har du gjort en bra lösning till en kommun så har du väldigt stor möjlighet att skala det här snabbt. Och sedan har du ju med dig i det här att du faktiskt kan utifrån det du gör på offentlig sektor ta med dig och stärka ditt erbjudande mot privat sektor. Mauritz Wahlqvist [00:29:10]: Både att du får finansiellt möjlighet att göra det, men även att du faktiskt kan nyttja den insikt och det samarbete som du har med kunderna på offentlig sektor. Och sen är det ju så att om man använder och nyttjar offentlighetsprincipen på rätt sätt så är det en guldgruva till information som man för ut, som man kan lätt börja följa marknaden, få information, insikter som en privat marknad aldrig kan ge på samma. Lars Dahlberg [00:29:41]: Sätt. Ja, jättebra. Men du, de som sitter och lyssnar här nu och känner att det här skulle jag nog vilja utforska lite mer. Jag skulle nog vilja förstå lite mer och ta någon sorts nästa steg. Vad skulle du säga att man. Mauritz Wahlqvist [00:29:56]: Gör? Alltså det första man gör det är ju såklart att man hör av sig till mig och så bokar vi ett enkelt kostnadsfritt möte där vi tittar på var är ni idag. Jag menar det finns många som har gjort några affärer på offentlig sektor. Det finns några som aldrig har gjort det så man börjar med att titta var är ni idag och hur kan man ta nästa steg. Hur ser lösningen, produkten eller tjänsten ut? Var passar den in hos de olika segmenten? Vilket segment är bäst? Vilket har störst potential? Och finns det ett verkligt behov för det här? När man har fått ihop allt det här, då ska man titta på hur man kan ta nästa steg. Där har vi på GoPublicSector ett antal olika paketerade startpaket. Vi har något som är GoPublicNow som är egentligen att om man inte alls har jobbat med offentlig sektor kunna titta på göra en snabb förstudie för att få hela bilden klar för sig om det här är rätt att satsa på. Har man kommit lite längre och förstått att det är en intressant marknad så har vi paketerat ut erbjuden runt GoPublic Sektor Marketing för att faktiskt på ett bättre och mer effektivt sätt kunna marknadsföra sig mot de här kunderna och påverka dem i rätt riktning. Vi har också GoPublic Tender som är egentligen ett stöd i upphandlingsprocessen att matcha ditt erbjudande mot offentlig sektors upphandlingar för att svara på rätt upphandlingar egentligen. Mauritz Wahlqvist [00:31:32]: Så vi kan hjälpa till i hela den här processen eller bara i delar men det vi vill vara och det som jag känner är viktigt är att få nya små medelstora bolag att ta steget att faktiskt bli en leverantör för offentlig sektor. För det är bra för bolaget. Det är bra för offentlig sektor och det är faktiskt bra för. Lars Dahlberg [00:31:53]: Samhället. Med tanke på din gedigna kunskap om hela den här marknaden och vad de upphandlar och hur marknaden fungerar så är det ganska lätt för dig i ett möte att kunna hjälpa någon att förstå om det här är värt att lägga lite mer tid på att utforska närmare och bygga det här business caset som du är inne på. Så en liten rådgivningsmöte helt enkelt. Hur får man tag på dig då Mauritz om man är nyfiken på det. Mauritz Wahlqvist [00:32:22]: Här? Ja, antingen går man in på LinkedIn och letar upp mig där eller så går man in på gopublicsector.se och läser mer om de olika tjänsterna vi har och skickar en kontaktförfrågan och så bokar vi ett möte så tar vi och tittar på hur just dina förutsättningar ser ut för att bli en leverantör på offentlig sektor. Lars Dahlberg [00:32:44]: Härligt. Mauritz, det är sent fredag eftermiddag när vi spelar in det här, så jag tänker att det börjar nog bli dags att wrap it up och tacka dig så jättemycket för att du har varit med här och förhoppningsvis inspirerat företag som kanske bara provar eller som inte alls har provat att utveckla sin business och offentlig sektor och gör det till en tillväxtmotor. Tack så jättemycket för att du kom att vara med. Mauritz Wahlqvist [00:33:11]: Tack snälla för att jag fick vara med. Jätteroligt. Och jag hoppas att alla ska titta mot offentlig sektor. Sen säger jag att alla ska bli leverantörer. Men titta dit. Det kostar ingenting att åtminstone utforska om det finns en möjlighet. Precis. Lars Dahlberg [00:33:25]: Och till alla som lyssnar så säger jag precis som vanligt oavsett om ni satsar mot offentlig sektor eller inte så ska ni se till att vara relevanta. The post Podd #246 – Hur kan offentlig sektor bli min nästa tillväxtmarknad? appeared first on Business Reflex.

Stockholmsbörsen lyfter efter att Donald Trump backat från sina tullhot och sänkt tonläget kring Grönland. Dessutom har flera av börsens största bolag kommit med rapporter som möts av blandade reaktioner.För att ta oss igenom detta har vi idag Mattias Isakson, chefsstrateg på Swedbank och Martin Björsell, senior analytiker på Nordea som ger oss sin syn på allt  som hänt det senaste dygnet. Programledare är Elin Wiker och Nike Mekibes.

Jau pora savaičių, kai galima prašyti nutraukti kaupimą antrosios pakopos pensijų fonduose.Vieni sako, kad tai – metų sprendimas žmonėms. Kiti – kad finansinio raštingumo testas. Treti galimybę nutraukti ryšius su privačiais fondais vadina pagaliau atgauta laisve. Kaip ir prognozuota, suaktyvėjo verslai, siūlantys atsiimtus pinigus išleisti, perkant jų prekes ir paslaugas. Pvz., viena erotinių prekių parduotuvė skelbia: nerūpi ateitis – pasirūpink bent malonumu. Kauptus pinigus kviečia „ištaškyti“. Bet iš tikrųjų „taškyti“ – tai yra išleisti čia ir dabar tam, kam norisi ar kam reikia? Ar nukreipti kitur? Jeigu taip, kur naudingiausia?Diskutuoja Lietuvos banko Finansinio raštingumo centro vadovė Viktorija Dičpinigaitienė, Vartotojų aljanso viceprezidentas Kęstutis Kupšys ir „Swedbank“ investavimo strategas Vytenis Šimkus.Ved. Irma Janauskaitė.

Daugiau nei ketvirtadalis jaunų suaugusiųjų susibūrimuose su draugais ar artimaisiais dažnai išleidžia daugiau pinigų, nei tuo metu galėtų sau leisti. Tokius duomenis atskleidžia „Swedbank“ užsakymu atlikta reprezentatyvi 18–29 m. gyventojų apklausa. Apklausoje respondentai pripažįsta – leisti pinigus nebūtinoms išlaidoms juos skatina ir noras pasigerinti nuotaiką, ir aplinkos įtaka. Ką daryti, kad artėjantys Naujieji netaptų nepamatuotų išlaidų maratonu, kurio finišas – finansiniu nerimu pažymėtas sausis?

När Mahmood al Hameed kom till Sverige från Syrien 2014 som ung vuxen, var det utan nätverk och utan språket. I dag är han förmögenhetsrådgivare på Swedbank och en hyllad inspiratör. I det här avsnittet delar han med sig av sin resa, sina omvägar och vad som hållit motivationen vid liv. Med målet i sikte är en podd från Iris Hadar AB.www.iris.se

Wall Street föll när svaga rapporter pressade halvledarsektorn Asienbörserna backar efter uppgifter om nya handelsrestriktioner mot Kina ISverige har rapportperiodens intensivaste dag startat med siffror från bland annat SEB, Swedbank och Telia

Vad betyder det egentligen att ha koll på sin ekonomi? För många av oss handlar det inte bara om sparkonton och siffror, utan om känslor, relationer, stress och trygghet. I det här avsnittet av Pengapeppen gästas vi av Madelén Falkenhäll, ekonom inom finansiell hälsa på Swedbank. Vi pratar om varför pengar fortfarande är svåra att prata om, särskilt i nära relationer, om skam och självförtroende, och om hur vår syn på pengar formas tidigt i livet. Du får konkreta råd för att ta kontroll: hur du bygger en buffert som ger trygghet, varför budgeten är startpunkten för allt, hur du stresstestar din vardagsekonomi när elpriset rusar eller inkomsten dippar, och varför du ska undvika att låna till konsumtion. Men vi pratar också parekonomi, hur kan man göra det rättvist när inkomsterna skiljer, och hur man gör pengasnacket hemma med barnen enkelt och odramatiskt. Ett varmt, viktigt samtal om ekonomi, känslor och självinsikt. Och om varför det ibland är viktigare att förstå sina egna beteenden än att jaga högsta sparräntan.    Lyssna på avsnittet och få svar på: Vad är finansiell hälsa – vad skapar ekonomisk trygghet? Hur hänger kontroll över ekonomin ihop med välmående? Hur skapar man en rättvis ekonomi i relationer? Vad är det första steget om ekonomin har spårat ur?   Övriga höjdpunkter med tidskoder: 07:09 – Finansiell hälsa: kunskap, buffert & långsiktigt sparande 08:05 – Kontroll ger lugn: mindre oro/skam – oavsett inkomstnivå 10:46 – Så ser svenskarnas buffert ut – var fjärde hushåll riskerar stress 12:22 – Kärleksfull parekonomi: prata och utjämna vid olika inkomster 13:54 – Kvinnors ekonomiska självförtroende: äg din egen ekonomi 16:08 – Unga vill ha mer privatekonomi i skolan – pension toppar listan 20:50 – Låna inte till konsumtion – effektiv ränta missförstås 21:42 – Sociala medier och jämförelsefällan: prioritera rätt

Pažanga neįmanoma be bankroto. Arba kūrybinė destrukcija, už kurios tyrimus šiemet įteikta Nobelio ekonomikos premija. Kaip šie dėsniai pasireiškia mūsų kasdienybėje ir piniginėje? Pokalbis su Swedbank ekonomistu Nerijumi Mačiuliu.Taip pat analizuosime ginčą tarp kairės ir dešinės: ar reikia patiems turtingiausiems kelti mokesčius? Komentuoja ekonomistas Marius Dubnikovas.Ir netikrų vestuvių manija Indijoje.Ved. Mindaugas Aušra ir Jurgita Čeponytė

Oro för en ny finanskris får världens börser på fall och ett antal tunga rapportbesvikelser adderar ytterligare till nedgången på börsen idag.Med oss i Börslunch-studion har vi idag Anders Roslund, analytiker på Pareto och Mattias Isakson, chefstrateg på Swedbank som bjuder på sina bästa spaningar från rapportströmmen.  Dessutom tar vi tempen på den viktiga verkstadssektorn.

AVsnitt 217 av Travrondens podcast med Rickard Hansson och Johan Lindberg!

Han har länge varit en av SaaS-Sveriges starkast lysande stjärnor och hans företag Funnel växer snabbt. Men det har också kostat – rejält.Varför har den rutinerade bolagsbyggaren Fredrik Skantze valt att gasa i tider när andra valt att sakta in? Hur gör man egentligen för att skala upp ett digitalt bolag 2025? Varför skrotade han bonusarna för hela sitt säljteam? Varför pivoterade han trots att hans bolag gick som tåget? Och hur hotade ska dagens techbolag känna sig av den nya vågen AI-bolag? Breakits Jon Mauno Pettersson tar ett djupgående samtal med Funnel-grundaren, Fredrik Skantze.Efter samtalet med Fredrik får du också ta del av ett eftersnack med Jan Söderström från Swedbanks Corporate Bankingavdelning. Avsnittet backas av Swedbank. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

„Rusija savo vadinamąjį „šešėlinį laivyną“ naudoja ne tik karui finansuoti, tanklaiviais gabendama naftą, bet ir žvalgybos bei sabotažo operacijoms rengti“, teigia Ukrainos prezidentas Volodymuras Zelenskis, remdamasis savo šalies žvalgyba. Jo teigimu Vakarų partnerių atsakas į tokius Rusijos veiksmus turi būti realus. Prie Prancūzijos krantų praėjusią savaitę buvo sulaikytas tanklaivis, kuris siejamas su dronų incidentais Skandinavijos šalyse.Laidoje dalyvauja europarlamentaras Petras Auštrevičius, LRT bendradarbė Vokietijoje Vytenė Banser, karybos tyrinėtojas Giedrius Petkevičius, „Swedbank“ investavimo strategas Vytenis Šimkus, „Averus“ advokatė Greta Motiejūnienė.Ved. Agnė Skamarakaitė

Ola Sars är en av SaaS-Sveriges mest rutinerade entreprenörer. Han har byggt banbrytande bolag, drivit företag med Dr. Dre, tagit in hundratals miljoner i kapital – men också kämpat i motvind. Men varför har det inte gått så enkelt och snabbt som han trodde? Vilka är hans främsta lärdomar från att skala upp ett globalt musikbolag? Vad är hans take på den nya vågen av entreprenörer som tycker att man ska jobba enligt 996-modellen? Och vad är det som gör att nya SaaS-bolag som exempelvis Lovable kan växa så snabbt? Breakits Jon Mauno Pettersson tar ett djupgående snack med Soundtrack-grundaren, Ola Sars.Efter samtalet med Ola får du också ta del av ett eftersnack med Jan Söderström från Swedbanks Corporate Bankingavdelning. Avsnittet backas av Swedbank. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nytt kvartal betyder ny rapportperiod. I dagens program gästas vi av aktiechefen Karl Hedberg från DNB Carnegie, aktiestrategen Robert Oldstrand från Swedbank och Robin Berglund, medieansvarig på Pinpoint som hjälper oss reda ut vad som kommer styra utvecklingen under den kommande rapportperiod.

I detta avsnitt av Upplyst möter vi Andreas Frid, idag Head of Investor Relations på börsnoterade Truecaller. Andreas har en lång bakgrund inom kommunikation, bland annat på Swedbank och Nordax Bank, innan han tog steget in i techvärlden. Vi pratar om hur IR-rollen förändrats över tid och vilka krav investerare ställer på kommunikationen från ett snabbväxande techbolag. Samtalet kretsar främst kring Truecaller men berör även tidigare arbetsgivare och allmänna lärdomar om IR och kommunikation.

I detta avsnitt av Upplyst möter vi Andreas Frid, idag Head of Investor Relations på börsnoterade Truecaller. Andreas har en lång bakgrund inom kommunikation, bland annat på Swedbank och Nordax Bank, innan han tog steget in i techvärlden. Vi pratar om hur IR-rollen förändrats över tid och vilka krav investerare ställer på kommunikationen från ett snabbväxande techbolag. Samtalet kretsar främst kring Truecaller men berör även tidigare arbetsgivare och allmänna lärdomar om IR och kommunikation.

August in Nordic fintech felt like a Christopher Nolan script: confusing, overlong, occasionally brilliant. Coop Norge's core banking migration, Visma's latest acquisitions, and Swedbank buying out Barclays in Entercard all unfolded like plot points you only understand after the credits roll.We argue about whether it was the quietest fintech month of the year, make questionable jokes about beef stroganoff, and somehow get lost in a time loop about Copenhagen.And here's the twist: read this description backwards and it still makes sense.Because in August, Nordic fintech really did move forward and backward at the same time — and no one was entirely sure what just happened.Episode hosted by Pål Krogdahl & Ville Sointu & Janne SalminenEpisode produced and edited by Fintech Daydreaming- Email us on Hello@FintechDaydreaming.com- Fintech Daydreaming home page - https://www.FintechDaydreaming.com- Fintech Daydreaming on Twitter - https://twitter.com/FintechDaydream- Fintech Daydreaming on LinkedIn - https://www.linkedin.com/company/fintech-daydreaming- Pål Krogdahl - https://www.linkedin.com/in/krogdahl/- Ville Sointu - https://www.linkedin.com/in/ville-sointu-54682b/

Tandem Health har bara funnits i två år, men har redan hunnit med att ta in över en halv miljard kronor i riskkapital, expanderat i Europa, fått in Christina Stenbeck i styrelsen och landat epitetet “läkarens bästa AI-vän”.Men hur har de gjort för att växa så snabbt? Varför värvar de läkare som säljare? Vad används allt riskkapital till? Och hur AI-automatiserad kommer vården egentligen att bli?Möt Lukas Saari, den 30-årige vd:n och medgrundaren av Sveriges nya AI-snabbväxare.Efter samtalet med Lukas får du också ta del av ett eftersnack med Jan Söderström från Swedbanks Corporate Bankingavdelning. Avsnittet backas av Swedbank. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Swedbank sticker ut hakan och tror på två räntesänkningar till i år. Intervju med chefsekonom Mattias Persson i studion. • Di:s analytiker Magnus Dagel tror att Electrolux snart tvingas till nyemission. Programledare: Fredrik Lennander och Noel Henriksson

I tisdagens Börslunch diskuterar vi var den svenska konjunkturen faktiskt befinner sig. Världens börser är på topp men hänger vinsterna med? Dessutom avhandlas ett billigt aktiecase på bättringsvägen.Gästar gör Martin Hallström, marknadsstrateg på Swedbank och Jonas Olavi, förvaltare på Alpcot.

Pusmetis, kai dalis gyventojų per mėnesį gali nemokamai išsigryninti didesnę sumą nei pernai – 800 eurų. Jeigu tik savo banke pasirinkę vadinamąjį bazinį paslaugų krepšelį. Išsigryninimo limitus rudenį didins ir vienas didžiausių bankų šalyje „Swedbank“ – ne tik bazinio krepšelio turėtojams. O finansinių technologijų bendrovė „Paysera“ pradėjo plėtoti bankomatų tinklą – pinigų bus galima ir atsiimti, ir įnešti. Ar visa tai reiškia, kad poreikis gryniesiems Lietuvoje didėja? Diskutuoja „Paysera POS“ vienas įkūrėjų Mantas Chodosevičius ir Europos ekonomikos ir socialinių reikalų komiteto narys Kęstutis Kupšys.Ved. Irma Janauskaitė

I detta sommarspecial-avsnitt av 10x gästas vi av Philip Scholtzé, sparekonom på Avanza, som hjälper oss att analysera hur börsens första halvår kan ge ledtrådar om vad som väntar under resten av 2025. Vi går igenom färsk statistik över småspararnas agerande i juni, diskuterar trender inom biotech, AI och försvar – och varför Eli Lilly hittills i år utvecklats starkare än konkurrenten Novo Nordisk.Vi tittar även närmare på vilka branscher som kan leda börsen i höst, från tech och hälsa till storbanker som SEB, Handelsbanken, Swedbank och Nordea. Dessutom: Finns det några potentiella tenbaggers bland mindre bolag på First North, NGM och Spotlight?I andra delen av avsnittet byter vi till engelska för ett bolagsfokus på Pila Pharma. Vd Gustav Gram berättar om bolagets utveckling, deras satsning på en ny pillerbehandling mot fetma och övervikt – och den nyemission som pågår just nu, som är 99% garanterad. Teckningsperioden är 1–15 juli, och erbjudandet finns att läsa här: https://pilapharma.com/rights-issue/Ett avsnitt fyllt av insikter, spaningar och konkreta idéer för dig som vill förstå hur börsens första sex månader sätter tonen för resten av året.Programledare: Joakim BågeLänkar till mer info om medverkande:• https://www.avanza.se/• https://pilapharma.com/rights-issue/Några av aktierna som nämns:Novo Nordisk, Eli Lilly, Pila Pharma, SAAB, Mildef, Astra Zeneca, Astor Group, Handelsbanken, SEB, Swedbank, Nordea, NVIDIA, K33.Disclaimer:Kom ihåg att inget av innehållet i denna podd ska ses som investeringsråd. Alla investeringar i aktier, valutor eller andra värdepapper är förenade med risk. Vissa av bolagen som medverkar i programmet betalar för det i form av sponsorskap, annonsplats eller genom ett tidigare eller pågående rådgivningsuppdrag.

Jan Söderqvist i Fokuspodden för att prata om sin bok om skandaliseringen och rättsprocesserna kring Swedbank och pengatvätt. Programledare: Anna Nachman och Erik Hörstadius

Börskoll spelas in från Almedalen i Visby. Gäster: Mattias Persson, chefsekonom Swedbank och Alexandra Stråberg, chefsekonom Länsförsäkringar. Programledare: Helena Yohannes Magnusson.

Börspsykolog Boström går igen hur vi ska hantera situationen mentalt när allt känns maximalt osäkert. Vi avhandlar även rapportfloden och börstrenden samt hur vi ska hitta och vad som kännetecknar en aktie som 100-faldigas i kurs. En 100-bagger. Dessutom får du en rabattkod på SternersForlag.se.Aktierna vi nämner i aktiepodden är i tur och ordning Munters, Lime Technologies, Volvo, ABB, Atlas Copco, Sandvik, Handelsbanken, Swedbank, Holmen, Ericsson, Electrolux, Volvo Cars, Hexagon, Atlas Copco, Indutrade, Evolution, Xano, Addlife, Addtech, Avanza, Betsson, Embracer, Lifco, OEM, Swedbank, Tele2, Telia, Plejd, Lagercrantz, Zinzino, Betsson, Sdiptech, Momentum Group, Latour, Vitec Software, Hexagon, Beijer Ref och Fortnox.Börspanelens alla sajter hittar du här:shows.acast.com/tresmarta/aboutHernhag.seBorspsykologen.seSternersforlag.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hellen Wohlin Lidgards första exit var på 100 miljoner kronor. Efter det har hon gjort ytterligare sju företagsförsäljningar.I en stor intervju med Breakits Stefan Lundell berättar hon om sin framgångsrika resa som entreprenör, men öppnar också upp om den tuffa tiden efter exit som hon kallar för “post-exit-depression”.Avsnittet avslutas med ett eftersnack med Ulf Skarin från Swedbanks ägarplaneringsgrupp. Podden görs i samarbete med Swedbank och är en del i Breakits satsning Exit-resan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Investeringen i Nordic Nest gav 3000 procent i avkastning, Pricerunner gav 7000 procent och Tink över 10.000 procent. Gång på gång har Nicklas Storåkers tagit hem jackpotten när svenska techbolag sålts i miljardaffärer.I en öppenhjärtig intervju med Breakits Stefan Lundell avslöjar Sveriges okrönte exitkung nu sitt vinnarrecept, varför man aldrig ska sälja på toppen och hur han hanterat sina mentala bakslag efter exit.“Det blev mentalt tufft. Jag tappade riktning”, säger han i podden.Avsnittet avslutas med ett eftersnack med Ulf Skarin från Swedbanks ägarplaneringsgrupp. Podden görs i samarbete med Swedbank och är en del i Breakits satsning Exit-resan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det började med en urinvägsinfektion – och slutade med en drömexit. Mitt i småbarnskaos och magsjuka byggde Matilda och Frida Lundblad tillsammans med Viktor Sellman den digitala vårdsuccén Kollarna.se. I ett djupgående samtal med Breakits Stefan Lundell berättar Matilda Lundblad om det galna dygnet-runt-jobbet, tårarna från användarna – och varför hon redan är sugen på nästa bolagsresa.Avsnittet avslutas med ett eftersnack med Ulf Skarin från Swedbanks ägarplaneringsgrupp. Podden görs i samarbete med Swedbank och är en del i Breakits satsning Exit-resan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Martā un aprīļa sākumā finanšu tirgi saistībā ar ASV noteiktajiem tarifiem  piedzīvoja strauju kritumu. Un tas būtiski ietekmēja Latvijas iedzīvotāju pensiju 2.līmeņa uzkrājumus. Kā rīkoties tālāk - mainīt pensiju plānu vai nedarīt neko? Raidījumā Kā labāk dzīvot analizē "Swedbank" Ieguldījumu pārvaldes sabiedrības vadītāja Anželika Dobrovoļska un Finanšu nozares asociācijas vadītājs Uldis Cērps. Šobrīd Saeimā tiek skatīti grozījumi Valsts fondēto pensiju likumā. Priekšlikumus likuma 2.lasījumam varēja iesniegt līdz 14. aprīlim un par to, ko šī brīža situācijā rosina darīt Labklājības ministrija, stāsta Sociālās apdrošināšanas departamenta direktore Sandra Stabiņa. Uldis Cērps norāda, ka no visiem, kas veido uzkrājumu 2. pensiju līmenī, vairāki desmiti tūkstoši cilvēku ir tādi, "kuri atrodas pārāk riskantos pensiju plānos priekš viņu vecuma".  "Vispirms jārunā par divām lietām: viena īstermiņa, otra - ilgtermiņa. Pirmā īstermiņa lieta būtu tāda, ka droši vien būtu jāraugās, kā varētu šiem cilvēkiem biežāk atgādināt par to, ka viņi atrodas pārāk riskantos plānos. Otrs, par ko būtu jādomā, ir finanšu pratība," atzīst Uldis Cērps. Atsaucoties uz "Swedbank" veikto aptauju, viņš norāda, ka cilvēki aptuveni saprot, kā darbojas depozīti, un viņi aptuveni saprot, kā darbojas kredīti, bet, tiklīdz viņam jautā kaut ko par finanšu tirgiem, teiksim, kāda ir saistība starp akciju un obligāciju cenām un kāda ir saistība starp akciju un obligāciju cenām, cilvēki principā to nezina.  "Ilgtermiņa lieta ir par to, ka ne tikai cilvēkiem ir jāsaka, ka viņi ir pārāk riskantā plānā, bet droši vien ir jādomā arī, kādā veidā viņus sasniegt un paskaidrot, lai viņi paši to saprastu," turpina Uldis Cērps. "Cits jautājums, ja viņi to paši to saprot, vai viņi rīkojas. Bet pie tā, ka Latvijā nemainīgi ir neapmierinoša finanšu pratība, par to būtu daudz ne tikai jārunā, bet arī jādara vairāk, manā skatījumā." Anželika Dobrovoļska piebilst, ka pie tik zemas finanšu pratības pārlikt atbildību uz pensiju 2. līmeņa dalībnieku, sakot, ka cilvēkam pašam ir jāizlemj, kurā brīdī ir jāfiksē savs uzkrājums un jāizņem, būtu nekorekti, bet, protams, šāds risinājums palīdzētu valsts pensiju budžetam.    Pār svārstībām pensiju uzkrājumos, ko raisa svārstības pasaules tirgos, saruna arī raidījumā Pievienotā vērtība.  

Pagājušājā nedēļā ASV prezidents Donalds Tramps izsludināja muitas tarifus gandrīz visām ārvalstīm. Kā šie tarifi īstermiņā un ilgtermiņā ietekmēs globālo un atsevišķu valstu ekonomikas? Analizē Latvijas Bankas Monetārās politikas pārvaldes vadītājs Uldis Rutkaste, Latvijas Tirdzniecības un rūpniecības kameras padomes loceklis Ģirts Rungainis, SSE Riga profesors, Vidzemes augstskolas padomes priekšsēdētājs Arnis Sauka, Latvijas eksportētāju asociācijas "The Red Jackets" valdes priekšsēdētājs Kaspars Rožkalns un "Swedbank" galvena ekonomiste Līva Zorgenfreija. Jādomā, nav taču tā, ka Donalds Tramps ir vienkārši sajucis prātā un nesaprot, ko dara, īpaši, ja mēs runājam par ekonomiku vai finansēm. Tomēr biznesa cilvēks, acīmredzot ar savu komandu ir veicis zināmus aprēķinus, kas notiks jeb kam ir jānotiek, ASV ieviešot tādu muitas tarifus praktiski ar visu pasauli. Tajā pašā laikā, protams, pasaulē vispār nekad neko nevar prognozēt ar pilnu pārliecību, jo ir pārāk daudz nezināmā. Visa mūsu rīcība, mūsu izvēles, kaut arī prognozējamas, tomēr ir spontānas. Vai Trampam izdosies panākt to, ko viņš grib? Arī raidījumā gribam modelēt tālākos notikumus tikai no sava skatupunkta, jo viena lieta, kā visu saredz ASV prezidents, otra lieta - kā tas izskatās ar citu cilvēku, ne mazāk zinošu un gudru cilvēku, acīm. Uz diskusiju esam aicinājuši vairākus cilvēkus, kas orientējas ekonomikā un finansēs.

Youtube - https://youtu.be/gQa204zHovUCurious Worldview Newsletter - https://curiousworldview.beehiiv.com/subscribeAxel Humlesjö is a Swedish journalist against which money laundering, the plumbing of offshore finance and the cancerous nature of dark money, continuously crash up against.Axel was a part of the team that uncovered systematic money laundering activities with Swedbank in the Baltics. Part of the team behind the series - The Shadow War - which exposed Russian espionage activities in the Nordics and led to the expulsion of five Russian spies from Sweden. Many other stories as well, but of course co-author of his debut book, The Honey Trap which explores Swedbank's involvement in one of the world's largest money laundering scandals and details this extensive operation for how the Russian security service uses sparrows and other means to honey trap and acquire kompromat on a broad slew of people. Honey traps were used directly to illicit compromising material to infiltrate Swedbank.This podcast goes into Axel's views on the evolution of journalism in a globalised world, and the significant role that money plays in shaping political landscapes. He goes as far to say it is the single biggest societal issue facing Europe and how intertwined money laundering is with currying foreign influence. This was recorded in person in Stockholm with Axel last December, it was the last interview I recorded before I left the country.00:00 - Axel Humlesjö 01:30 - Journalism in a Globalised World06:23 - The Impact of Money Laundering on Democracy13:28 - The Influence of Russian Oligarchs15:48 - The Structural Damage of Under Money25:38 - The Iceberg of Financial Corruption41:53 - The Impact of Money Laundering on Society48:58 - The Kompromat Strategy: Honey Traps and Coercion01:07:01 - The Future of Investigative Journalism

Norges Bank har varslet at det første rentekuttet kommer i mars, men hvor mange kutt kan vi egentlig vente oss i år? Med Kjersti Haugland, sjeføkonom i DNB Markets, og Kjetil Martinsen, sjeføkonom i Swedbank. Programleder Asgeir Aga Nilsen. Produsent Magne Antonsen. Ansvarlig redaktør Lars Håkon Grønning. Hør E24-podden der du hører podkast. Analyser, nyheter og innsikt i business og næringsliv, to ganger hver uke.

This episode explores the astonishing case of one of the world's biggest money-laundering schemes via the well-known Swedish Bank, Swedbank. Host Tom Keatinge, CFS Director, and investigative reporter Axel Gordh Humlesjö examine the Swedbank story, what led to the investigation and how, even if banks have robust compliance systems that safeguard them against criminal misuse, they remain vulnerable to those with malign intent.

Send us a textIn this episode of The Digital Executive, host Brian Thomas sits down with Donat Husjainov, Chief Product Officer of XData Group, to explore his transformative journey in fintech. With over a decade of experience spanning top European banks like Citadel and Swedbank, Donat shares how his enterprise expertise shapes his innovative approach at xData Group.Discover how Donat is spearheading the creation of "super apps" for European banks, inspired by China's WeChat, to consolidate diverse services under one platform. He also delves into xData's strategic use of artificial intelligence to enhance product functionality, optimize development processes, and redefine competitor analysis.Lastly, Donat offers insights into staying ahead of fintech trends, emphasizing the importance of user experience and cross-industry inspiration from platforms like Instagram and Spotify. Tune in to learn how xData Group is paving the way for the next generation of financial technology!

Idag kom SEB och Swedbank med sina prognoser för ekonomin. Tillväxten fortsätter att trotsa osäkerheter i omvärlden. Den ökar blygsamt i år men tar ordentlig fart igen 2025. Nästa år tror Swedbank att styrräntan ligger på 1,75 procent och SEB har en prognos på 2 procent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Maria Wallin Fredholm, ekonom Swedbank och Jens Magnusson, chefekonom SEB

Idag kom SEB och Swedbank med sina prognoser för ekonomin. Tillväxten fortsätter att trotsa osäkerheter i omvärlden. Den ökar blygsamt i år men tar ordentlig fart igen 2025. Nästa år tror Swedbank att styrräntan ligger på 1,75 procent och SEB har en prognos på 2 procent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Maria Wallin Fredholm, ekonom Swedbank och Jens Magnusson, chefekonom SEB

Honeypot operations are one of the oldest tricks in the espionage playbook — get access to sensitive information through a wily femme fatale. Scandinavian banking giant Swedbank was recently the target of such a plot. By leveraging kompromat about top executives — some of whom had a proclivity for unfaithful sexual relationships and drug abuse — Russian intelligence were able to ensure that oligarchs could launder money through Swedbank. Executives would sign off on suspicious, multi-billion-dollar transactions heading toward the Western financial system. This money would then fund Russia's more furtive influence operations. This week on Whale Hunting, Bradley is joined by Axel Gordh Humlesjö, an investigative journalist at the Swedish national broadcaster SVT. They discuss how Axel learned that FSB agents were stationed outside his Stockholm apartment, what happened at Swedbank, and his meeting with the FSB-affiliated femme fatale who was the beating heart of the operation. Mentioned in this week's episode: Axel Gordh Humlesjö and Lars Berge's book about the story, The Honey Trap: Swedbank, Russia and the World's Biggest Money Laundering Scheme Catherine Belton, author of Putin's People Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices Support our show by becoming a premium member! https://brazen.fm/plus/

I spoke to the Swedish journalist Axel Gordh Humlesjö about his work investigating Russian dirty money in Sweden, especially in relation to Swedbank, Sweden's largest bank, whose CEO has been imprisoned on money-laundering charges.https://x.com/axelhumlesjo?lang=en Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alla de fyra svenska storbankerna har nu kommit med sina kvartalsrapporter - Handelsbanken, Nordea, Swedbank och SEB. Vad är det bankerna tjänar pengar på nu när räntan är på väg ner? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Erika MårtenssonMedverkande:Hans-Olov Öberg, analytiker på Aktiespararna Jan Andersson, ekonomireporter

Alla de fyra svenska storbankerna har nu kommit med sina kvartalsrapporter - Handelsbanken, Nordea, Swedbank och SEB. Vad är det bankerna tjänar pengar på nu när räntan är på väg ner? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Erika MårtenssonMedverkande:Hans-Olov Öberg, analytiker på Aktiespararna Jan Andersson, ekonomireporter

What does an ant have to do with SAFe and becoming a more effective organization? Ludvig Åhlin, Lean-Agile Coach at Swedbank and iSPCT candidate explains in today's epsiode. Like what you hear? Connect with Ludvig on LinkedIn. Explore SAFe courses here.

Nick chats to the Swedish Axel Gordh Humlesjö, the award-winnning Swedish investigative journalist and author about Vladamir Putin's agents have corrupted the West's banking system to fund the an illegal and genocidal war against Ukraine and their own fraudulently funded life-styles.Axel @axelhumlesjo co-authored The Honey Trap, a book that exposed how Putin's Kremlin laundered billions through one of Sweden's most important banks - Swedbank - initially by using honeytrap sex agents to gain Kompromat on senior bank executives.The astonishing story of the corruption of Swedbank - often described as "the most Swedish of Swedish banks" - sheds a bright light on how the Russian state has targeted banks in the West to launder money, by-pass sanctions and fund its war against Ukraine. It's how Putin and his oligarch cronies effectively turned London into "Londongrad". It has enabled the Kremlin to gain astonishing influence over large parts of Europe's financial systems and to undermine the foundations of the West itself.Axel explains to Nick @NickCohen4 how a lot a lot of the money has been funnelled through banks, different kinds of shady, companies and dodgy offshore accounts. Russia has then used this money in a range of different ways - trying to influence political elections and referendums and funding extremist parties. Even now Russia - yet again - is thought to be using it resources to secure the election of Donald Trump as president. Putin is desperate for his stooge to be back in the White House - confident Trump will do his bidding and betray Ukraine and force it to accept surrender on Russia's ignominious and dangerous terms.Even more tragically though, Russia's state kelptocrats have even funnelled money from the people of Ukraine and others to line their own their own pockets and use it to by-pass sanctions and fund the Russian war machine.Danske Bank - the largest bank in Denmark was also used by Russian entities in what was described as the world's biggest ever money laundering scandal.Almost €1 trillion of suspicious transactions flowed from Estonian, Russian, Latvian and other sources through the Estonia bank branch of Danske Bank from 2007 to 2015. In December 2022, Danske Bank pleaded guilty and agreed to a $2 billion fine in a case from the US Department of Justice..Swedish authorities are also starting to mete out punishment to the executives who destroyed Swedbank - including former chief executive Birgitte Bonnensen who the Swedish Appeal Court sentenced last month to 15 months in prison for gross fraud. But the damage to the West - it security and financial systems - is long-standing.The Honey Trap, Swedbank, Russia and the World's Biggest Money Laundering Scheme by Axel and his colleague Lars Berge was described by the respected author of Putin's People and Washington Post journalist Catherine Belton as " A fantastic, page-turning book about how Russian intelligence infiltrated Sweden's biggest bank and used it as a vehicle for money laundering. It is one of the most gripping spy adventures I've read..."Nick Cohen's @NichCohen4 regular Substack column Writing from London on politics and culture from the UK and beyond is another must-read. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

We are back! Vi talar om domen om Swedbank och Bonnesen - som Mårten kallar för Bonnesson - och att hon borde ha prövats mot en regel om "lur", inte svindleri. Tove pratar om: får man ljuga för polisen? Och så slutar vi med Gottsundafallet, där två fjortonåringar - de är äldre nu men de var 14 när det hände - krävts på massor med pengar för att ha bränt ned en skola. 73 miljoner kr.

Mens landene rundt oss kutter renten, holder Norges Bank igjen. I neste uke er det klart for nytt rentemøte, men hva skal til for at også Norges Bank setter ned renten? Og hvor stort er behovet for rentekutt i norsk økonomi? Dagens gjester er sjefstrateg Amanda Sundström fra SEB, og sjeføkonom Kjetil Martinsen i Swedbank. Programleder Asgeir Aga Nilsen. Produsent Magne Antonsen. Ansvarlig redaktør Lars Håkon Grønning. Hør E24-podden der du hører podkast. Analyser, nyheter og innsikt i business og næringsliv, to ganger hver uke.

A round-up of the main headlines in Sweden on September 10th 2024. You can hear more reports on our homepage www.radiosweden.se, or in the app Sveriges Radio Play Presenter: Sophie Ankarcrona MartinezProducer: Sujay Dutt

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Irish specialty coffee group, Coffeeangel, recently agreed a landmark deal with the Dunsany Estate in Co. Meath and Irish clean-tech company Bionua which will see it commit 5% of its profits over the next 5 years to buy biodiversity credits. This is the first time such a deal has been completed in Ireland and only the second time across Europe after Swedbank's purchase of biodiversity credits in 2023. Ronan spoke to Karl Purdy, CEO of Coffeeangel & William Butterly, founder of Bionua. Karl and William talk about their backgrounds, how coffeangel and Bionua started, their landmark deal with the Dunsany Estate and more. More about the Coffeangel, Bionua and Dunsany estate landmark deal:  The first year of this deal with Coffeeangel will represent the removal and storage of a minimum of 80,000 kgs of harmful carbon from the atmosphere at Dunsany Nature Reserve, and the direct involvement in the protection and enhancement of its unique biodiversity habitat above and below ground which include some of Ireland's most important flora and fauna.

Utredning om snökaoset på E22:an klar. Körkort från länder utanför EU omvandlas mot betalning till EU-körkort. Klimataktioner mot Swedbank. Bron kollapsade. Läget i Ryssland just nu. Två av tre ungdomar kan inte kallas till mönstring. Bro kollapsade i Baltimore. Kinesisk batterifabrik i Ungern . Pav hittade utdöd fjäril. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Brokollapsen i Baltimore. Utredning om snökaoset på E22:an klar. Körkort från länder utanför EU omvandlas mot betalning till EU-körkort. Klimataktioner mot Swedbank. Två av tre ungdomar kan inte kallas till mönstring. Pav hittade utdöd fjäril. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.