POPULARITY
Veckopanelen med Lasse Stjernkvist, Ashkan Fardost och Catarina Starfelt under ledning av Staffan Dopping. Menar Donald Trump allvar med sitt utspel om att ta över Grönland? Kjell-Olof Feldt var finansministern som var vresig och folkkär på samma gång. Gårdsförsäljning av alkohol redan i sommar gör socialministern på gott humör. Och Facebookägaren Mark Zuckerberg gör en kappvändning, igen, och finner nu att faktakontroll ligger farligt nära censur.
Veckopanelen med Lasse Stjernkvist, Ashkan Fardost och Catarina Starfelt under ledning av Staffan Dopping. Menar Donald Trump allvar med sitt utspel om att ta över Grönland? Kjell-Olof Feldt var finansministern som var vresig och folkkär på samma gång. Gårdsförsäljning av alkohol redan i sommar gör socialministern på gott humör. Och Facebookägaren Mark Zuckerberg gör en kappvändning, igen, och finner nu att faktakontroll ligger farligt nära censur.
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I veckans Market Headlines: E-handel och löntagarfonder – därför känner sig dagligvaruhandeln som Kjell-Olof Feldt. Elpriserna tvingar butiker och köpcentrum att agera. Siffrorna bakom lågprisjättarnas framgångar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Finanspolitiska rådet kritiserar regeringen för att fortsätta låna till expansiv politik trots att pandemin är över. Ordförande Lars Heikensten om riskerna med politiken och om svenska miljardärer, klimatsatsningar och elprisbidrag. Lars Heikensten säger i Ekots intervju att han länge varit oroad över det ekonomiska läget med tanke på snabba prisökningar på finansiella marknader, pandemin, kriget i Ukraina och nu också den höga inflationen. Det ska till mycket klokskap och en hel del tur om vi ska undvika allvarliga bekymmer framöver, säger den före detta riksbankschefen Lars Heikensten.I veckan presenterade Finanspolitiska rådet sin årliga rapport där de granskat om regeringen följer det finanspolitiska ramverkets regler om strama budgetprocesser, överskottsmål och utgiftstak. Att regering och opposition allt oftare bryter mot reglerverken beskriver Lars Heikensten som att vara på ett sluttande plan. Regeringen har lagt fram förslag som gör att man riskerar att spräcka utgiftstaket. Det är valår och i riksdagen är det ingen som står upp för det regelverk vi har, det gör inte det hela mindre oroande, säger Lars Heikensten.Under åren med låg inflation och minusräntor har röster höjts för att ändra på det finanspolitiska ramverket för att staten ska kunna låna mer till offentliga investeringar på exempelvis försvaret och klimatet. Rådet håller inte med, men tycker att man bör utreda om klimatinvesteringar eventuellt kan motivera att under ett antal år låta staten låna mer pengar än det nuvarande regelverket tillåter."Vi ser i andra länder hur väldigt ojämn förmögenhetsfördelning påverkar politiken. Potentiellt leder det till bekymmer för demokratin"Det pågår en debatt om att Sverige på kort tid fått fler miljardärer. Lars Heikensten menar att det är en följd av nya innovationer, globalisering, högt sparande och låga räntor som gjort att många kunnat låna till tillgångar som fastigheter som snabbt stigit i värde. Även politiska beslut har påverkat den utvecklingen, säger Heikensten. Vi har idag ett skattesystem och transfereringssystem som i mindre uträckning utjämnar än vad vi hade tidigare och vi har en skola som är betydligt mindre jämlik än den var tidigare. Det finns ett antal områden där utvecklingen, till följd av politiska beslut, gått i fel riktigt om man bryr sig om det här med fördelningen av förmögenheter om inkomster i landet.Lars Heikensten säger att ojämlikheten fortfarande är mindre i Sverige är i de flesta andra länder men att ojämlikheten har ökat rejält här. Vi har rätt stora grupper som har hamnat utanför samhället, det är det största fördelningsproblemet. Det handlar utlandsfödda, lågutbildade och människor som bor på gamla bruksorter, och så vidare. Man borde se över vad det får för betydelse för det politiska systemet. Vi ser i länder hur väldigt ojämn förmögenhetsfördelning påverkar politiken. Potentiellt leder det till bekymmer för demokratin, säger Lars Heikensten.Om Lars Heikensten:Namn: Lars Heikensten Ålder: 71 år Bakgrund: Disputerad civilekonom. Arbetade inom Finansdepartementet under Kjell-Olof Feldt på 1980-talet och senare på Handelsbanken innan han gick till Riksbanken där han var riksbankschef mellan 2003 och 2006. Därefter var han svensk ledamot i Europeiska revisionsrätten. 2010-2020 var han vd för Nobelstiftelsen. Idag är Lars Heikensten ordförande i Finanspolitiska rådet.Gäst: Lars Heikensten ordförande Finanspolitiska rådet Kommentar: Kristian Åström, ekonomikommentator på Ekot Programledare: Henrik Torehammar Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Monica Bergmark
Vi gästas av legendariska LO-ekonomen PO Edin och pratar om hur arbetsmarknaden blev vad den blev i Sverige. Om William Beveridge och Full Employment in a free society. Om samordningen i LO. Bretton Woods. Kjell-Olof Feldt. Carl Bildt. Och hur oron för en kommunistisk revolution gav LO en stark ställning.
En av 70- och 80-talets stora politiska strider handlade om löntagarfonderna. I mitten av 70-talet lade LO sitt förslag som skulle leda till att löntagarna på 40 år blev majoritetsägare i företagen. Idag används löntagarfonderna som ett varnande exempel i debatten om vinster i välfärden, ett exempel som ska visa hur socialdemokratin har gått för långt vänsterut förut. I Ekot 1975 fick LO:s utredare Rudolf Meidner frågan om förslaget var den allvarligaste attacken mot det privata ägandet i Sverige. - Ja, jag ser det som ett mycket stort steg om detta skulle förverkligas, sa Rudolf Meidner och tillade senare i intervjun: nog kan man väl säga att det är en form av socialism. Kjell-Olof Feldt, som var minister i den socialdemokratiska regeringen när förslaget från LO kom, berättar i Besluten som format Sverige att han var starkt kritisk då men att han inte kunde ta avstånd offentligt. Han menar att LO:s löntagarfonder hade fått förödande konsekvenser om de införts. - Vi hade fått stänga gränsen, för folk med pengar. Annars skulle företagen bara dra, säger Kjell-Olof Feldt. Som finansminister 1983 införde Kjell-Olof Feldt senare en form av löntagarfonder som han menar var något helt annat än LO:s löntagarfonder från 70-talet. - De utgick ifrån marknadsekonomiska principer, förklarar han. Ändå möttes reformen av ett stort motstånd i början av 80-talet. Många minns den stora demonstrationen mot löntagarfonder 4 oktober 1983. En av arrangörerna var PR-konsulten och Kunskapsskolans storägare Peje Emilsson. Han menar att mobiliseringen då var viktig del i att högern bröt den socialdemokratiska dominansen i svensk politik. - Det var en stor vändpunkt i Sverige. Det var många som kände att LO och socialdemokraterna hade gått för långt. Nu sökte man inte samförstånd utan nu skulle man ta över makten, säger Peje Emilsson. Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sr.se
En av 70- och 80-talets stora politiska strider handlade om löntagarfonderna. I mitten av 70-talet lade LO sitt förslag som skulle leda till att löntagarna på 40 år blev majoritetsägare i företagen. Idag används löntagarfonderna som ett varnande exempel i debatten om vinster i välfärden, ett exempel som ska visa hur socialdemokratin har gått för långt vänsterut förut. I Ekot 1975 fick LO:s utredare Rudolf Meidner frågan om förslaget var den allvarligaste attacken mot det privata ägandet i Sverige. - Ja, jag ser det som ett mycket stort steg om detta skulle förverkligas, sa Rudolf Meidner och tillade senare i intervjun: nog kan man väl säga att det är en form av socialism. Kjell-Olof Feldt, som var minister i den socialdemokratiska regeringen när förslaget från LO kom, berättar i Besluten som format Sverige att han var starkt kritisk då men att han inte kunde ta avstånd offentligt. Han menar att LO:s löntagarfonder hade fått förödande konsekvenser om de införts. - Vi hade fått stänga gränsen, för folk med pengar. Annars skulle företagen bara dra, säger Kjell-Olof Feldt. Som finansminister 1983 införde Kjell-Olof Feldt senare en form av löntagarfonder som han menar var något helt annat än LO:s löntagarfonder från 70-talet. - De utgick ifrån marknadsekonomiska principer, förklarar han. Ändå möttes reformen av ett stort motstånd i början av 80-talet. Många minns den stora demonstrationen mot löntagarfonder 4 oktober 1983. En av arrangörerna var PR-konsulten och Kunskapsskolans storägare Peje Emilsson. Han menar att mobiliseringen då var viktig del i att högern bröt den socialdemokratiska dominansen i svensk politik. - Det var en stor vändpunkt i Sverige. Det var många som kände att LO och socialdemokraterna hade gått för långt. Nu sökte man inte samförstånd utan nu skulle man ta över makten, säger Peje Emilsson. Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sr.se
Kriminella nätverk och inbördeskrigen mellan dem är det tydligaste symtomet på vad främlingskapet i segregerade områden kan leda till. Det skrev Kjell-Olof Feldt, finansminister (S) 1983-1990, i en essä i Kvartal. Paulina Neuding har mött honom i ett samtal om migrationens konsekvenser – och tänkbara lösningar på segregationsproblemen. Läs Kjell-Olof Feldts essä ”Ett fattigare och […] See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
K. Svensson och Josefinito Johansson gör en hemvändarafton i Malmö som slutar i ett löfte om att aldrig mer återvända. Dom talar Kjell-Olof Feldt, Bob Hansson och Jesper Rönndahl. Andra akt är frågor från lyssnarna, som vi kommer ta upp varje vecka så fortsätt posta dom på:Facebook: Crazy Town med Josefinito och KringlanTwitter hashtagg: #ctpodd och #ctpodEller om du verkligen vi inte ska läsa det, maila: crazytownbrev@gmail.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
K. Svensson och Josefinito Johansson gör en hemvändarafton i Malmö som slutar i ett löfte om att aldrig mer återvända. Dom talar Kjell-Olof Feldt, Bob Hansson och Jesper Rönndahl. Andra akt är frågor från lyssnarna, som vi kommer ta upp varje vecka så fortsätt posta dom på: Facebook: Crazy Town med Josefinito och Kringlan Twitter…
Vi kastar oss in i Tikkanens universum tillsammans med Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg och den forne finansministern Kjell-Olof Feldt I den tredje och avslutande delen av Bokcirkeln om Märta Tikkanens bok "Århundradets kärlekssaga" ger vi oss i kast med Märtas man - Henrik Tikkanen och läser den bok som sägs ha inspirerat Märta att skriva "Århundradets kärlekssaga". Tillsammans den forne finansministern Kjell-Olof Feldt och Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg läser vi därför Henrik Tikkanens bok "Mariegatan 26 Kronohagen". Hur ser Henriks bild ut av Märtas och hans äktenskap? Vad är det för kärlek som träder fram? Vi läser hela boken, från första till sista sidan. Läs gärna med oss! Bokcirkelledare är Marie Lundström
Till idag har den forne finansministern Kjell-Olof Feldt och Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg läst färdig Märta Tikkanens klassiker "Århundradets kärlekssaga" Hade kärleken överlevt om Märta Tikkanens man Henrik hade blivit nykter? Det undrar vi i den andra delen av bokcirkel-diskussionerna om Märta Tikkanens bok "Århundradets kärlekssaga." Vi läser och diskuterar tillsammans med Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg, och den förra finansministern Kjell-Olof Feldt. Från sidan 80, och framåt! Bokcirkelledare är Marie Lundström
Aftonbladet kulturchef Åsa Linderborg och den forne finansministern Kjell-Olof Feldt frågar sig bland annat vad som gör att man stannar kvar, fast att man vet att man borde gå. Tillsammans med Aftonbladet kulturchef Åsa Linderborg och den forne finansministern Kjell-Olof Feldt läser vi Märta Tikkanens klassiska verk Århundradets kärlekssaga som handlar om hennes relation med maken Henrik Tikkanen. En historia som började som en kärleksaffär i korridorerna på jobbet, men när boken börjar har blivit ett äktenskap fyllt av disk, barn och alkoholmissbruk. Häng med i diskussionerna, och läs från början av boken till sidan 79. Nästa vecka tar vi oss an den sista delen av boken! Bokcirkelledare är Marie Lundström
I veckans avsnitt berättar Filip om de dramatiska minuterna när en främmande man, för bara ett par dagar sedan, försökte bryta sig in i hans hus i LA kl två på natten. Paniken, skräcken, 911-samtalet, LAPD-chopperns strålkastarljus som lyste upp hans trädgård, övervakningskameran som filmade allt. Men innan allt detta så frågar sig Fredrik var brytgränsen för riktig killfeber i USA egentligen ligger på, vem som spelar huvudrollerna i filmen om Anders Celsius och Daniel Farnheit och så pratas det om när Kjell Olof Feldt avfattar en av de mest frapperande dikterna i svensk inrikespolitik. Och så avslöjas en STOR nyhet till den som lyssnar hela vägen till slutet!
Bokcirkeln läser Henrik Tikkanens bok, och så träffar vi författaren Sema Kaygusuz i Istanbul och går på poesiklubb i New York. Tillsammans den forne finansministern Kjell-Olof Feldt och aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg läser vi Henrik Tikkanens bok Mariegatan 26 Kronohagen. Hur ser Henriks bild ut av Märtas och hans äktenskap? Vad är det för kärlek som träder fram? Vi läser hela boken, från första till sista sidan. Läs gärna med oss!Och så åker vi till Istanbul, och träffar författaren Sema Kaygusuz. Och till New York, till en av stadens äldsta poesiklubbar.Klicka HÄR för att komma till Lundströms egen Spotify-lista.Idag med två nya låtar!
I andra delen av bokcirkeln läser vi sista delarna av Märta Tikkanens bok "Århundradets kärlekssaga" tillsammans med Åsa Linderborg och Kjell-Olof Feldt. Hade Märta och Henrik Tikkanens kärlek verkligen överlevt om han hade blivit nykter? Det bland andra är frågor vi ställer oss i del två av bokcirkeln om Märta Tikkanens bok "Århundradets kärlekssaga." Vi läser tillsammans med aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg, och den förra finansministern Kjell-Olof Feldt. Och Er såklart, alla lyssnare! Läs från och med sidan 80, fram till sista sidan. Så möts vi där!Och så kommer författaren Fredrik Backman hit med sin nya roman "Björnstad" i näven. "Björnstad" är en berättelse om manlighet och gruppdynamik, och vad ett hockeylag och en sport kan betyda för en svensk småstad och dess invånare.
Åsa Linderborg, Kjell-Olof Feldt och såklart Marie drar igång vinterns bokcirkel, och frågar sig bland annat vad som gör att man stannar kvar, fast att man vet att man borde gå. Tillsammans med Åsa Linderborg och Kjell-Olof Feldt läser vi Märta Tikkanens bok Århundradets kärlekssaga om hennes relation med maken Henrik Tikkanen. En historia som började som en kärleksaffär i korridorerna på jobbet, men när boken börjar har blivit ett äktenskap fyllt av disk, barn och alkoholmissbruk. Och så kommer Lina Wolf hit, med sin Augustprisnominerade roman "De polyglotta älskarna." En roman om maktbalansen i kärleken, och Ellinor som träffar mannen Calisto och både hat, äckel och åtrå inträffar. Och så en helt annan sak. På måndag är det en så kallas "supermåne", en måne som är så nära jorden som den har varit på väldigt, väldigt länge. Bland poeter och musiker är månen en favorit, så vi bestämde oss för att lyssna, prata, och fundera: vad är egentligen månens plats i litteraturen, lyriken och musiken? Missa inte att följa oss på Spotify - nya låtar varje vecka! Klicka på länken nedan!
Kan man lära sig dricka måttligt om man är alkoholist?? Ja enligt Kjell-Olof Feldt tidigare finansminister som har skrivit en bok om just det!! och vad är måttligt?? Men vad tycker jag och Lisa om det? Svar Nej!! I dagens avsnitt av beroendepodden pratar Annelie och Lisa om just det och mycket annat.
Torsdagen den 20 mars 2003, nio timmar efter att de första amerikanska missilerna regnat ner över Irak, ställer sig Sveriges statsminister Göran Persson i riksdagens talarstol. Därifrån fördömer han attacken, som han menar bryter mot folkrätten. Vad statsministern inte nämner är att den amerikanska armén samtidigt får hjälp av Sverige. På en militärbas i New Jersey har en överstelöjtnant från Försvarets materielverk just installerat sitt kontor. Han har kommit dit för att hjälpa USA att utveckla en toppmodern granat. Sverige ska inte exportera vapen till krigförande länder, ändå används svenska vapen i krig om och om igen. P3 Dokumentär Världen berättar historien om hur granaten Excalibur, till stor del utvecklad av Bofors i Karlskoga, hamnade mitt i Irakkriget. Det är historien om Sverige, landet som vill verka för fred, men som samtidigt har blivit bland de bästa i världen på att tillverka vapen. Den dåvarande handelsministern Kjell-Olof Feldt beskriver den besvärliga rävsax han hamnade i när han skulle dra upp de första riktlinjerna för svensk vapenexport. John Halvey, chefsutvecklare på Raytheon, ett av världens största vapenföretag, berättar om hur han stressad flög kors och tvärs mellan Arizona, Värmland och försvarshögkvarteret Pentagon, för att kunna skicka Excalibur till kriget så fort som möjligt. Och så träffar du sergeant Bruce Marciszewski, en av de första amerikanska soldater som dödade i strid med den svenska granaten. Producent är Måns Mosesson.
I fredagens Aschberg får Robert och Shabbe besök av den socialdemokratiska politikern Kjell Olof Feldt.