Podcasts about linderborg

För att höra hela avsnittet bli medlem på https://www.patreon.com/bildningskomplexet för 37 kr/mån. OBS! Du som har iPhone se till att köpa medlemskapet direkt på Patreons hemsida och inte i deras app eftersom Apple då tar en extra avgift.Dagens avsnitt är andra och avslutande delen om vår nuvarande kung Carl XVI Gustaf och monarkin. Gäst är fortsatt historikern, författaren och Aftonbladet-journalisten Åsa Linderborg. I första avsnittet samtalade vi om kungens uppväxt fram till att han gifte sig med drottning Silvia år 1976. Dagens avsnitt börjar på 80-talet och sträcker sig fram till våra dagar. Vi samtalar om kungens ansträngningar att hitta sin plats i ett föränderligt Sverige, om uppståndelsen kring hans försvar av diktaturen i Brunei, om svårigheterna för media att granska kungamakten och slutligen om varför Åsa Linderborg tycker att monarkin ska avskaffas.Instagram: https://www.instagram.com/bildningskomplexet/ Facebook: https://www.facebook.com/BildningskomplexetE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens avsnitt är första delen av två om vår nuvarande kung Carl XVI Gustaf och monarkin. Gäst är historikern, författaren och journalisen Åsa Linderborg, mångårig medarbetare på Aftonbladet och nu aktuell med boken ”Tjabo”, som handlar om kungens liv och monarkin som statsskick. Första avsnittet sträcker sig från kungens morfar fram till giftermålet med drottning Silvia år 1976. Vi samtalar om föräldrarnas koppling till Nazityskland, om kungens uppväxtår och skoltid i världens mest progressiva land, om hur han mottogs som nytillträdd kung 27 år gammal, om grundlagen som gör honom maktlös på papper men mäktig i praktiken och om medias roll i att forma kungen.Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/bildningskomplexet för 37 kr/mån och få exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt före alla andra. Är du iphone-användare, se till att betala direkt på Patreons sida, inte i Patreon-appen eftersom Apple där tar en extra avgift. Det går också bra att stötta podden på SWISH på 0709262541.Instagram: https://www.instagram.com/bildningskomplexet/ Facebook: https://www.facebook.com/BildningskomplexetE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Journalisten och författaren Åsa Linderborg har alltid varit republikan men är samtidigt djupt fascinerad av monarkin. Nu är hon aktuell med boken Tjabo där hon följer Carl XVI Gustaf liv i offentligheten. Åsa Linderborg är gäst i P1 Kultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Romanprisjuryn fortsätter diskutera årets nominerade böcker idag har de kommit till Martin Engbergs humoristiska och svarta Allätaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Årets Lyssnarjury består av Jan Unga, Benigna Polonyi, Cristina von Schéele, Teodor Fridén och Alma Martinsson. På fredag den 11 april avslöjas årets vinnare av Sveriges radios Romanpris.ÅSA LINDERBORG SÄTTER ”TJABO” UNDER LUPPJournalisten och författaren Åsa Linderborg har alltid varit republikan – men är samtidigt djupt fascinerad av monarkin. Nu är hon aktuell med boken ”Tjabo” där hon följer Carl XVI Gustaf liv i offentligheten. Åsa Linderborg är gäst i P1 Kultur.TAKTIKSNACK MED BIBLIOTEKARIE – SÅ GER MAN BEBISAR LÄSLUST Under Romanprisveckan gör P1 Kultur nedslag på bibliotek för att prata taktik med bibliotekarier: Hur hittar man rätt bok till rätt person? I Nyköping har de strategin att börja så tidigt som möjligt – boken och läsandet ska in med bröstmjölken. Reporter Jenny Teleman är på plats i sagogrottan på Nyköpings bibliotek.Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Som barn hade hon kungen som klippdocka. Nu har Åsa Linderborg skrivit en nästan 700 sidor tjock bok om kungen, eller Tjabo som han kallas i folkmun. Åsa tycker att republikaner är grälsjuka rättshaverister utan humor. Ändå är Åsa själv republikan.Hur det går ihop får du veta i det här avsnittet där vi diskuterar monarkin ur olika synvinklar. Vilka problem medför det att kungahuset inte kan granskas offentligt? Varför bör man prata om att kungens morfar var nazist? Hur kom det sig att man hyrde in en lekkamrat till kungen? Och varför ser man aldrig någon i kungahuset gå på toaletten?Vi ägnar också en stor del åt att diskutera dagens journalistik och vilket enormt ansvar journalister har. Hör också Åsas skarpa kritik mot yrkeskårens oförmåga att skärskåda sig själva och varför hon tycker det är OK att bli hatad som journalist.Dessutom, varför pratar vi så lite om vad finanskrisen betydde för högerpopulisternas frammarsch och hur det kommer sig att medelklassen inte är villig att betala för exempelvis miljö och försvar.Här kommer en av Sveriges mest högprofilerade journalister, Åsa Linderborg!Moderator: Gunnar OesterreichMusik: Mattias Klasson/Daniel OlsenDistribution: AcastSamarbetspartners: Life Genomics, Gröna Gårdar, FunmedHitta allt om podden: Websida: https://spannandemoten.se/Instagram: @spannandemotenFacebook: https://www.facebook.com/spannandemotenLinkedin: https://www.linkedin.com/in/gunnar-oesterreich/Kontakt: gunnar@oesterreich.se eller via sociala medier Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VEM: K. Svensson.YRKE: Komiker.AVSNITT: 662.OM: Att komma in i värmen igen, relationen till Åsa Linderborg idag, hasch, vad han känner inför folk som vänt honom ryggen, Rachel Mohlins feedback och givetvis en hel del om skamsköljningen som kom mitt under intervjun för en grej han sa i Gott Snack. SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinDISTRIBUTION: Acast KONTAKT: MAIL och INSTAGRAM Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VEM: K. Svensson.YRKE: Komiker.AVSNITT: 662.OM: Att komma in i värmen igen, relationen till Åsa Linderborg idag, hasch, huruvida han gift sig rikt, den nya turnén, vad han känner inför folk som vänt honom ryggen, Rachel Mohlins feedback, att gå vilse precis utanför sitt hus och givetvis en hel del om skamsköljningen som kom mitt under intervjun för en grej han sa i Gott Snack. SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinDISTRIBUTION: Acast KONTAKT: MAIL och INSTAGRAM Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kristoffer Svensson, Linda Skugge, Elsa Alm, Fredrik Söderholm, Lama Lager, August BohlinIdag! Komiker, författare, byggherre - K Svensson! 10 År som canceled var de bästa i hans liv! Nu är han tillbaka med ny show! I den POTENTA! Patreon-timmen! Hade Kringlan cancellerat en lärare som hade Only Fans om han var rektor? Hur mycket weed röker han nuförtiden och kommer SOC på besök?har han sagt förlåt till Åsa Linderborg efter Yxan-Gate?Vilken Gott snack profil hjälpte honom med ett jobb när han blev cancellerad? Hur funkar sexlivet när man medan bygger ett hus och bor sex pers i ett attefallshus? Hur minns han tiden när hans fru Anna Björklund och Moa Wallin konspirerade mot mig och försökte mig avskedad från Tankesmedjan? I Gratis-timmen! Gott Brott: Osin cantwell är självkritisk men på STRÅLANDE humör! Stort canceled-quiz! Varför blev Pontus Enhörning canceled och Hur minns Kringlan tiden när Anna fick FOTEN från Tankesmedjan? Dessutom: Poliosen Mona Ammar Persson om att balansera livet som polis och soc-med-profil38 min eftersnack!Agge och Elsa ställer Mona mot väggen i en försiktigt besinningslös attack angående polisens ev övervåld mot fotbollshuliganer (supportrar)Jösses vilken morgon!Hela avsnittet finns på patreon.com/gottsnackSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mona Ammar-Persson, Linda Skugge, Elsa Alm, Fredrik Söderholm, Lama Lager, August BohlinIdag! Komiker, författare, byggherre - K Svensson! 10 År som canceled var de bästa i hans liv! Nu är han tillbaka med ny show! I den POTENTA! Patreon-timmen! Hade Kringlan cancellerat en lärare som hade Only Fans om han var rektor? Hur mycket weed röker han nuförtiden och kommer SOC på besök?har han sagt förlåt till Åsa Linderborg efter Yxan-Gate?Vilken Gott snack profil hjälpte honom med ett jobb när han blev cancellerad? Hur funkar sexlivet när man medan bygger ett hus och bor sex pers i ett attefallshus? Hur minns han tiden när hans fru Anna Björklund och Moa Wallin konspirerade mot mig och försökte mig avskedad från Tankesmedjan? I Gratis-timmen! Gott Brott: Osin cantwell är självkritisk men på STRÅLANDE humör! Stort canceled-quiz! Varför blev Pontus Enhörning canceled och Hur minns Kringlan tiden när Anna fick FOTEN från Tankesmedjan? Dessutom: Poliosen Mona Ammar Persson om att balansera livet som polis och soc-med-profil38 min eftersnack!Agge och Elsa ställer Mona mot väggen i en försiktigt besinningslös attack angående polisens ev övervåld mot fotbollshuliganer (supportrar)Jösses vilken morgon!Hela avsnittet finns på patreon.com/gottsnackSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I studion:Malou von Sivers, Åsa Linderborg, Kattis Ahlström, Niklas Svensson, Fredrik & AggeStötta oss på patreon! patreon.com/gottsnack Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Studion:Göran Rosenberg, Malou von Sivers, Åsa Linderborg & Kattis Ahlström Livemusik med Carl HSStötta oss på patreon! patreon.com/gottsnack Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Studion:Göran Rosenberg, Malou von Sivers, Åsa Linderborg, Kattis Ahlström, Niklas Svensson, Fredrik Söderholm & AggeStötta oss på patreon! patreon.com/gottsnack Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En tidig morgonpodd när Susanna står i startgroparna för att leda Kulturdagarna i Borrby. Det blir Johan Tralau, Anita Goldman, Björn Ranelid, Magnus Ranstorp och Owe Gustafson på litteraurdagen och Jan Troell, Thomas Nordanstad och Owe Gustafson — igen — på filmdagen. Expressen har en semestervikarie — tror vi — Wilhelm Nyström, som skrivit klarspråk om överutbildningen av svenskarna. Microsoftkollapsen visar, igen, hur sköra vi gör våra samhällen när vi litar på algoritmer och AI. Visst kan vi preppa, men det är ett samhällsproblem. Och ingen gör något åt det, vi blir bara mer och mer beroende av datorer. Vi tror inte heller på AI-översättningar, särskilt inte när det ör författare med ett starkt eget språk, som Martin Amis, eller Edward St Aubyn. Det blir inte ens enklare att rätta till svenskan efter att AI grovöversatt. Trump firar triumfer och Republikanerna är inte "övertaget" av Trump numera, det är helt enkelt ett populistiskt, arbetarklassinriktat och nationalistiskt parti, som Peggy Noonan påpekar. Vi har sett Civil War med Kirsten Dunst och Jesse Plemons och är skakade över hur trovärdig berättelsen är. Valet av J D Vance, författare till Hillbilly Elegy, som vicepresidentkandidat är intressant. Åsa Linderborg förstår Vance, men är han bara ute efter makt? Och apropå makt, vad krävs för att kultureliten ska erkänna att de har makt (och därmed ansvar) och hur många bryr sig? Vi recenserar debatten i frågan. Och vi förundras över att inget — absolut inget — händer i det offentliga Sverige, samtidigt som Systemet är sprängfullt redan två minuter över tio. Till sist kan till och med Human Rights Watch komma fram till att Hamas ledde terrorattacken mot Israel och att den medvetet riktades in på civila. Vi tvivlar på tvåstatslösning, men tycker att Bo Rothstein skrivit intressant i ämnet. Och så Lucian Freud, som erkände 14 barn, men bara två inom äktenskapet och 12 med olika älskarinnor. Kanske inte i alla delar ett föredöme, men en fantastisk konstnär. Och en typisk representant för den korta period under efterkrigstiden då bohemeri, kaos och anarkism ansågs helt OK, även om det t ex drabbade minderåriga, antagligen därför att samhället i övrigt var så stabilt. Nu är det inte så stabilt längre och förtjusningen över utmanande beteenden mindre. Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Medierna var en viktig del i spridningen av metoo, men de bär också ett stort ansvar för dess innebörd glömdes bort. Malin Krutmeijer ser bilden av en rörelse äntligen börja klarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det känns på något sätt länge sedan metoorörelsen drog in över världen. Den tog som bekant fart hösten 2017 och var det riktigt stora genombrottet för så kallad hashtaggfeminism. På sociala medier svarade kvinna efter kvinna ”jag också” på frågan om de utsatts för sexuella trakasserier och övergrepp.Medierna hade en stor roll i den storm som blåste upp, men de hade svårt att navigera i den. Efter att den bedarrat var det något som gnagde i mig, som hade med just medierna och metoo-rörelsen att göra.Då menar jag inte de långa och många artiklarna med namngivningar av mer eller mindre kända män som blivit anklagade för sexuella övergrepp. Det var mer en känsla av en nyckfullt krängande skuta som först rusade ut på öppet hav – och sedan tvärvände tillbaka till mediehusens egen hamn. Efter det skrev och pratade journalister och krönikörer som om hela metoo-rörelsen hade ägt rum i den mediala hamnen. Och där hade den havererat fullständigt.I den bilden fattas det viktiga bitar. Just i Sverige utvecklades rörelsen annorlunda jämfört med andra länder. Här gick yrkesgrupper samman mot sexism och misogyni på arbetsplatserna. Över hundratusen människor, en majoritet kvinnor, skrev under omkring sjuttiofem yrkesupprop.Några år senare var denna unika inramning av rörelsen mer eller mindre borta ur offentligheten, och en annan bild av metoo dominerade i medierna, där rörelsen hade spårat ur och bara kommit att handla om uthängningar av män med namn och allt. 2020 förklarade till exempel Aftonbladets Åsa Linderborg i en intervju att ”metoo i Sverige kom att handla om enskilda människor mycket mer än om strukturer och makthierarkier”, eftersom ”medierna publicerade en massa namn som inte skulle publicerats”. Cissi Wallin, som var en av de första att namnge sin förövare inför tusentals följare på sociala medier, blev åtalad för förtal. Hon har kallat åtalet för en backlash för hela metoo. Lina Makboul från SVT:s Uppdrag granskning skrev en bok om mediehysteri och sina fruktansvärda erfarenheter från metoo-tiden. I krönikor har det ofta uttryckts att jo, metoo var viktigt, men det gick för långt.Att just journalister fått en dålig eftersmak av allt som hände är inte så konstigt. Medier fälldes på löpande band i Pressens opinionsnämnd för uthängningar och andra övertramp. Men betyder det verkligen att metoo var ett allmänt haveri?Nej, är det korta svaret. När forskare från olika discipliner analyserar metoo-rörelsen i antologin ”Maktordningar och motstånd” blir bilden en annan. Malin Sveningsson, Hillevi Ganetz och Karin Hansson har studerat svenska tidningars rapportering, och konstaterar att namngivningar och uthängningar av enskilda förövare inte alls var så dominerande. Det var i själva verket rätt få som namngavs i Sverige, ett femtontal personer får jag det till.Forskarna har titttat på de första två månadernas rapportering, och där syns något helt annat än ett fokus på enskilda män som betett sig illa. Sexuella trakasserier och övergrepp ramades omedelbart in som ett politiskt problem. Det handlade inte om privata erfarenheter i relationer mellan enskilda individer. Journalisterna såg en struktur i yrkesuppropen och i löpelden av vittnesmål i sociala medier. Och när de pekade ut vem som bar ansvaret kom samhället, arbetsgivaren och män i den ordningen.Uppropen, med sina fyndiga namn som läkarnas #utantystnadsplikt, byggbranschens #sistaspikenikistan och restaurangbranschens #vikokaröver, samlade över hundratusen underskrifter. De betonade rättvisa och arbetsmiljö snarare än feminism, och skrev på så vis in sig i en stark politisk tradition. Yrkesidentitet, inte kön, kom i förgrunden och det höjde rörelsens status. Att som uppropen betona ”jämlikhet, demokrati och rättvisa för alla” är rentav, menar forskarna, en del av vad de kallar ”den svenska nationella självbilden”.Allt det här stämmer ju inte alls med den bild av metoo-rörelsen som senare har reflekterats i medierna. När jag läser forskarantologin framstår det som pinsamt inkrökt hur fixerade många journalister är vid sin egen bransch. Visst, massmedierna var helt klart centrala för metoo-rörelsens genomslag. Över 77 000 artiklar på temat publicerades 2017 och 2018. Men artiklarna VAR inte metoo, vilket alltför många verkar ha fått för sig.Antologin ger också ett nytt perspektiv på en annan sak som gnagt i mig, nämligen hur medierna i sin bevakning av olika metoo-fall verkade famla efter något slags rättesnöre. Ord stod hela tiden mot ord, och man försökte lösa sanningsproblemet med att låta båda sidor komma till tals. Det liknade ändå mest två partsinlagor, där den ena talade som en röst ur en social rättviserörelse och den andra som en anklagad individ.Tidningsartiklar och andra medieinslag kom att hemfalla till ett juridiskt färgat språkbruk. Hade fallet polisanmälts? Hade det gått till åtal? Domstolarna framställdes som den högsta sanningsinstansen. Om förövaren blev dömd i domstol hade offret talat sanning, annars inte.Nu är det ju inte så rätten fungerar. Ta förtalsmål till exempel. De negativa uppgifter som spridits om en människa kan mycket väl vara sanna, men ändå utgöra förtal. Domstolen bedömer om det varit försvarligt att sprida uppgifterna, och skadan detta åsamkat den förtalades anseende. När det gäller sexualbrott så kan de ha skett även om bevisföringen inte håller hela vägen.Sedan finns hela idén om att det är just genom det juridiska systemet som den som blivit utsatt för sexuella övergrepp kan nå rättvisa. Det tar man gärna för självklart, men som juristerna Ulrika Andersson och Linnea Wegerstad påminner om så visade ju metoo-rörelsen och uppropen i sig på dimensioner av övergrepp som lagstiftningen inte rått på. Då är det inte så enkelt som att allt blir bra om alla som sextrakasserats på arbetsplatsen eller utsatts för övergrepp får förövarna dömda i domstol. Det duger inte med enbart individuella lösningar på breda samhällsproblem.Och det kanske heller inte alltid är nödvändigt med en dom för att den utsatta ska känna sig återupprättad. Forskarna använder begreppet ”kalejdoskopisk rättvisa” för att skildra detta. Det innefattar sådant som att brottsoffret fått göra sin röst hörd och behandlats med värdighet. Fallet kan också ha fått en politisk mening, lett till debatt eller förebyggande åtgärder från samhällets sida. Om fallet är en del av metoo-rörelsen kan det också handla om att brottsoffret upplever samhörighet, oavsett utfallet i domstolen.För mig börjar bilden av metoo, medierna och rättvisan faktiskt klarna lite grand. Det gick vilt till när allt blossade upp, det gick så fort och den mediala uppmärksamheten var så massiv. Men det var något viktigt som tog form, en social rättviserörelse vars arbete inte är slutfört – och vars betydelse aldrig kan definieras av mediernas övertramp när de bevakade den.Malin KrutmeijerkulturjournalistLitteraturHillevi Ganetz, Karin Hansson och Malin Sveningsson (red). Maktordningar och motstånd –forskarperspektiv på #metoo i Sverige. Nordic Academic Press, 2022.

Populismen vinner mark i Sverige, såväl på Strandvägen som i miljonprogrammen. Är det en fråga om maktlöshet, kulturell identitetskris – eller något helt annat? Åsa Linderborg, journalist och författare till Populistiska manifestet, gästar 23 minuter, med Johan Hakelius och Cecilia Garme.

Åsa Linderborg besöker Vi-podden för att tala om författarkollegan Andrev Walden, och om avund och disciplin.

Det var, tenker jeg, en eventyrlig og kald oppvekst. Eventyrlig, men bare hvis du ikke var der. Barndom i Alexandria med havet som nærmeste nabo, og ungdomstid i Genève med skolekamerater fra hele Europa. Oppveksten til Niels Fredrik Dahls far høres eventyrlig ut, men med til historien hører også den altoppslukende ensomheten: Om faren, bare kalt «Dommeren», som styrte familien og huset i Alexandria med jernhånd, som sendte sønnen til et annet kontinent for å gå på skole, og bo med fremmede. Moren som sluttet å smile, og gikk endeløse timer opp og ned langs stranden.I Fars rygg forsøker Niels Fredrik Dahl å sirkle inn farens historie, som han bare kjenner bruddstykker av. Hvordan skrive fram en historie som aldri ble skrevet ned, men som likevel har ligget under familiehistorien, som en usynlig tråd av ensomhet og uro? Kan ensomhet gå i arv?Dahl dikter fram en ung gutt som er uendelig alene, som befinner seg på utsiden av alt: av familien, av vennskap, av krigen som bryter ut, av sine egne barns liv.Niels Fredrik Dahl er en av våre fremste samtidsforfattere, og står bak en rekke kritikerroste og prisvinnende romaner, diktsamlinger, gjendiktninger og skuespill. Hans forrige roman, Mor om natten, var et nært og personlig portrett av moren etter hennes død, og fikk mange lesere. Denne gangen tar han utgangspunkt i det ukjente livet til faren.På Litteraturhuset møtte han journalist og forfatter av blant annet memoarboka Meg eier ingen, Åsa Linderborg, til samtale om å sirkle inn et liv, om minner og tomrom, ensomhet og lengsel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

den 96:e frukosten Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den svenske kulturskribenten føler en trang til å forsvare menn. Hør episoden i appen NRK Radio

27 september. Idag inleds Bokmässan i Göteborg. Vad betyder den för försäljningssiffrorna, för författarna och för den kulturpolitiska debatten? Och hur är det med festandet? Åsa Linderborg, författare och tidigare kulturchef på Aftonbladet diskuterar med Mattias Svensson och Andreas Ericson.

Skäms män över sina partners vid försök av att vara influencer? Hanna Hellquist och Christopher Garplind plaskar och fiskar i DM-floden för svar! Techreporter Effie Karabuda om ett smårunkigt gamingföretag som gör att grafikkort söks för fullt! Åsa Linderborg om varför man släpper dagböcker ut i världen. P3 Nyheters Matilda Rånge om ett väldigt stort avslöjande! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Olaug Nilssen og Marie Aubert starter ny sesong med å snakke om dagbøker! Marie har skrevet dagbok hele livet, mens for Olaug føles dagbok som bortkastet tid. Hvorfor er det interessant å lese om andres erfaringer, og hvor ærlig og autentisk kan en redigert dagbok egentlig være? Kan man lese dagbøker som romaner? Og hva står det i Maries dagbøker fra barneskolen?Disse tekstene nevnes i episoden:- Liv Køltzow. Dagbøker i utvalg 1964-2008 av Liv Køltzow, red. Hans Petter Blad og Kaja Schjerven Mollerin, Aschehoug (2021)- Året med 13. måneder. En dagbok av Åsa Linderborg, overs. Nina Aspen, Gyldendal (2020)- Mitt Abruzzo. Journal 29.1.-18.7.2021 av Per Petterson, Oktober (2021)- «Kjære dagbok» av Tor Eystein Øverås, essay i Vinduet (20.12.2021)- Adrian Mole-serien av Sue Townsend (1982-2009)- Superhemmelig og Topphemmelig av Barbro Lindgren, overs. Inger Dietrichson og Mona Helene Saastad, Tiden norsk forlag (1974 og 1975)- Sylteagurker med sjokolade av «Stephanie» / Philippe Labro, overs. Bente Christensen, Cappelens forlag (1987)- Bare spør Alice. Autentisk dagbok av en pike som ble stoffmisbruker av Beatrice Sparks, overs. Arne Moen, Gyldendal (1991)- Gottfried von Baaders dagbok av Pål Norheim, Tiden norsk forlag (1998)- Oppdateringer og Oppdateringer 2 av Pål Norheim, Kolon (2014 og 2017)I podkasten «Olaug og Aubert på Litteraturhuset» møtes forfatterne Olaug Nilssen og Marie Aubert for å snakke om bøker de liker. I subjektiv bokklubb-stil snakker de om utroskap, vennskap, nittitallet, dystopier, og mye mer.Podkasten er produsert for Stiftelsen Litteraturhuset i 2023Vignett ved Hans Kristen HyrveCoverfoto Kristin Svanæs-Soot Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hanna Stenman är tillbaka från Sydkorea och har förutom en ny fin T-shirt tankar om hur extremrika personer klär sig. Hon lanserar det svenska begreppet "Fördold förmögenhet" och det kommer fram att Mireya har träffat en miljardär. Silas Aliki fortsätter outröttligt att lära oss om nya repressiva lagar och berättar om ett nytt sätt att idka massövervakning på. Vi får lära oss vad "Chat Control" innebär och hur rätten att inte vara övervakad presenteras som något som inte går ihop med att också skydda barn mot övergrepp. Mireya Echeverria Quezada utvecklar sin senaste rant från den senaste patreonpodden och förklarar hur den vita borgerlighetens grepp om offentligheten urholkat alla samhällsdebatter. Missa ej detta avsnitt! Några namdrops i avsnittet: Gwyneth Paltrow, Siobhan "Shiv" Roy, Angelica, Bianca Ingrosso, Vladimir Putin, Mark Zuckerberg, Per Holknekt, Ida Therén, Moonbin, Sigrid Rausing, Mustafa Can, Gunnar Strömmer, Ylva Johansson, Erik Åsbrink, Åsa Linderborg, Kajsa Ekis Ekman, Anna Björklund, Ivar Arpi, Andreas Gustavsson, Karl Marx, Salvador Allende, Olof Palme. Klippare: Valerie Mol Jinglar: Gerald Lombano

Kung Carl Gustaf har suttit 50 år vid tronen och Åsa Linderborg lever ut sin dröm om att vara hovreporter i Discoverys ”Kungen med två ansikten”. Hon lyfter både barndomstrauman och kungens förbjudna politik, samt faktumet att kungen har åtalsimmunitet. Vad händer om kungen skulle begå ett mord? Tv-kollen längtar efter ”Real world Drottningholm” med kameror i alla rum och på omkring 15 minuter förfasas Tove Norström och Elias Björkman över svenska kungahusporträtt.

Välkommen till Audiovideoklubben. En podcast om regissörer och filmserier med Viktor Estemar Landegren och Alexander Wahlgren.I det tredje avsnittet av miniserien om Ruben Östlund pratar Alex och Viktor om Play.Viktor berättar om gången han fick poliseskort, Klipprums-Alex håller historielektion och grannen borrar.Det diskuteras om Venedig och stående ovationer, hur Ruben har utvecklats, Nalle Puh, A Clockwork Orange, Led Zeppelins nörderi, Brendan Frasers återkomst, Blood Diamond, Pinocchio, rasism, bedrägerier i ungdomen, Backstreet Boys och som alltid: Denis Villenueve.Hur återuppväckte The Hobbit Alex och Viktors vänskap? Varfor trodde Alex att filmen skulle vara en musikal? Mår Åsa Linderborg bra? Detta, och mycket mycket mer i veckans AVK!Gilla, dela och sprid gärna våra inlägg. Det hjälper oss verkligen att nå ut till nya lyssnare i poddbruset!Följ oss gärna på Instagram, Twitter och Facebook.Hjälp oss nå våra mål genom att bli en Patreon på Audiovideonattklubben där du kan ta del av extramaterial som tack för ditt stöd.Patreon.com/audiovideoklubbenInstagram.com/audiovideoklubbenFacebook.com/audiovideoklubbenTwitter.com/audiovideoklubb Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I över sju år har han varit programledare för ”Söndagsintervjun” i P1 där han har långa psykologiska intervjuer med Sveriges mest ryktbara personer. Få journalister kommer närmare sina intervjuobjekt och få är lika bra på att uthärda dålig stämning. Dagens gäst är journalisten Martin Wicklin och ämnet är intervjukonst. Avsnittet kan ses som en fortsättning på det samtal jag hade med Stina Dabrowski på samma tema för knappt ett år sedan. Idag diskuterar vi bland annat vilka intervjuer som är svårast, hur man räddar samtal som håller på att haverera och vad det var som hände när Åsa Linderborg började gråta i ”Söndagsintervjun”. Stötta podden på patreon.com/bildningskomplexet och få avsnitt före alla andra. Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin

Er det hykleri når skandinaviere står i kø for å hjelpe ukrainere? Er det forskjell på folk som kommer som flyktninger? Derom strides norske Hilde Sandvik, svenske Åsa Linderborg og danske Hassan. Det de kan enes om er at Danmark et yndig og meget interessant land: Mens spionskandalene deres når stadig nye høyder, foreslår den danske regjering å innføre Nordens mest ekstreme røykelov. Hør episoden i appen NRK Radio

Ugentlig, pan-skandinavisk familieterapi med forfatter og journalist Åsa Linderborg (S), dramatiker og radiovert Hassan Preisler (DK), og programleder/samtaleterapeut Hilde Sandvik (N). Er det hykleri, når skandinaver står i kø for at hjælpe ukrainere? Er der forskel på folk, der kommer som flygtninge? Det strides norske Hilde Sandvik, svenske Åsa Linderborg og danske Hassan om. Det, de kan blive enige om, er, at Danmark er et yndigt og meget interessant land: Mens deres spionskandaler hele tiden når nye højder, foreslår den danske regering at indføre Nordens mest ekstreme rygelov. Producent: Henrik Hylland Uhlving.

Mens dansk etterretning minner foruroligende mye om en spionthriller av John le Carré, bygges spenningen opp rundt hvem som blir ny norsk sentralbanksjef. I Sverige står en papirløs vaskehjelp for det politisk dramaet, mens Åsa Linderborg har reist tilbake til forbudstiden – i Norge. Hør episoden i appen NRK Radio

Ugentlig, pan-skandinavisk familieterapi med forfatter og journalist Åsa Linderborg (S), dramatiker og radiovert Hassan Preisler (DK), og programleder/samtaleterapeut Hilde Sandvik (N). Mens dansk efterretning minder foruroligende meget om en spionthriller af John le Carré, bygges spændingen op om hvem som blirer ny norsk sentralbankchef. I Sverige står en papirløs vaskehjælp for det politisk drama, mens Åsa Linderborg er rejst tilbage til forbudstiden - i Norge. Producent: Henrik Hylland Uhlving.

Svensk filminstitutt kutter ut retningslinjer om at svenske filmer skal være moralsk oppbyggelige. Dansk politi vil avhøre journalister etter etterretningslekkasjer, mens norsk skjenkestopp gir svenske Åsa Linderborg hodepine - skal hun nå avlyse sin nært forestående Oslo-tur? Hør episoden i appen NRK Radio

Ugentlig, pan-skandinavisk familieterapi med forfatter og journalist Åsa Linderborg (S), dramatiker og radiovert Hassan Preisler (DK), og programleder/samtaleterapeut Hilde Sandvik (N). Svensk filminstitutt kutter ut retningslinjer om at svenske filmer skal være moralsk oppbyggelige. Dansk politi vil avhøre journalister etter etterretningslekkasjer, mens norsk skjenkestopp gir svenske Åsa Linderborg hodepine - skal hun nå avlyse sin nært forestående Oslo-tur? Det Svenske Filminstitut giver retningslinjer om, at svenske film skal være moralsk konstruktive. Dansk politi vil afhøre journalister efter efterretningslækager, mens norsk spiritusstop giver svenske Åsa Linderborg hovedpine - skal hun nu aflyse sin forestående tur til Oslo? Producent: Henrik Hylland Uhlving.

Millaisista molekyyleistä ruokamme koostuu? Entä miten ne muuttuvat valmistuksen ja varastoinnin aikana ja mitä niille kehossamme tapahtuu? Molekulaaristen elintarviketieteiden professori Kaisa Linderborg kertoo luennollaan elintarvikekemian ja elintarvikekehityksen tutkimuksesta käyttäen esimerkkeinä rasvojen suojausta hapettumiselta, kauran kuituja, fenolisia yhdisteitä ja rasvoja sekä palkokasvien aterianjälkeistä tilaa. Luennon tekstivastine: https://www.utu.fi/fi/yliopisto/akateemiset-juhlat/professoriluennot/joulukuu-2021/kaisa_linderborg

I syv timer hadde Sverige en kvinne som statsminister. Åsa Linderborg guider oss gjennom ukens politiske tumulter i Sverige. Danske Hassan Preisler har funnet sine nye kampfeller: antiwork-bevegelsen kjemper for arbeidsløshet for alle - ikke bare de rike. Hilde Sandvik hyller Norges fremste homoaktivist som gikk bort denne uken, og røper hvem som var det store forbildet da hun utviklet programmet Norsken, svensken og dansken. Hør episoden i appen NRK Radio

I syv timer havde Sverige en kvinde som statsminister. Åsa Linderborg guider os gennem ugens politiske tumulter i Sverige. Danske Hassan Preisler har fundet sine nye kampfæller: antiwork-bevægelsen kæmper for arbejdsløshed for alle - ikke bare de rige. Hilde Sandvik hylder Norges fremste homoaktivist som gik bort denne ugen, og røber hvem som var det store forbillede da hun udviklede programmet Norsken, svensken og dansken. Producent: Henrik Hylland Uhlving.

Både Ann Heberlein och Åsa Linderborg har på sista tiden beklagat sig om att de håller på att bli äldre. Moa ser istället två unika kvinnor som blir vackrare för var dag som går. Nanna har sett på ungdomskultur och funderar över skillnaderna i woke mellan år 2004:s Kniven i hjärtat och 2021:s Gossip girl.Kristofer har läst Aviciis biografi och lyssnat på den före detta managern Arash Pournouris framträdande i Framgångspodden och undrar: Hur objektiv kan en dokumentär egentligen vara? Och varför är Framgångspodden så jobbig?Dessutom diskuteras Augustpriset, Adeles nya gnäll-album, att artisten Omar Souleyman blivit frisläppt,  och varför ingen av de redaktioner som nyss hade örat mot gatan har uppmärksammat 1.Cuz nya Einár-låt.

De svenske forfatterne Lena Andersson og Åsa Linderborg er ideologiske motpoler i offentligheten, men nære venner i privatlivet. Med utgangspunkt i egne bøker og erfaringer møttes de til samtale på Kapittelfestivalen i september. Intervjuer er Brita Strand Rangnes.

Siv Jensen (Frp) er ute med ny bok, men hvor gode er egentlig alle politikerbiografiene? Olaug Bollestad skal lede Kristelig Folkeparti ut av krisen, kan hun bli Norges Angela Merkel? Kina skal arrangere vinter-OL, kan corona ødelegge festen? Den svenske debattanten Åsa Linderborg (53) sier hun ikke vil vise seg på TV fordi hun syns hun er blitt for gammel, er hun det? Med Anders Giæver, Astrid Meland, Per Olav Ødegård, Tone Sofie Aglen og Leif Welhaven. Produsent Magne Antonsen.

Etter 40 år kommer Abba med nytt album - til blandet mottagelse fra anmelderne. Bjørn Ulveus blir med her i Ukeslutt. Noen kommuner var lenge skånet for høy smitte. Nå slås det smitterekorder og vi drar til Alta for å høre om situasjonen der. -Jeg vil ikke vise hvor gammel jeg har blitt sier forfatter og journalist Åsa Linderborg. 53-åringen takker nå nei til å delta på tv. Velkommen til Ukeslutt denne første lørdagen i november, jeg heter Vidar Sem og i løpet av de neste to timene får vår tidligere statsminister Erna Solberg en utfordring fra selveste Bjørn Ulveus - så heng med. Hør episoden i appen NRK Radio

Vi peiker ofte på det organiserte arbeidslivet som ein grunnpilar i den såkalla nordiske modellen. Men i mellomkrigstida hadde Sverige og Noreg flest streikar og arbeidskonfliktar i Europa. Korleis heng dette saman? Var dei nordiske arbeidarrørslene annleis enn andre på 1900-talet, og er dei det i dag? Kva slags politisk kraft har arbeidarrørslene vore i dei nordiske landa, og kva verktøy har dei nytta seg av? Historikar og forfattar Åsa Linderborg og skribent og fagforeiningsmann Jonas Bals snakkar om historia til dei nordiske arbeidarrørslene. Samtalen blir leia av forfattar og journalist Linn Stalsberg.Korleis blei vi Norden? Kvar kjem ideen om Norden frå, og kva er eigentleg det nordiske? I ein serie arrangement gjennom 2021 vil Nasjonalbiblioteket og den tverrfaglege forskingssatsinga UiO: Norden utforske ideen om den nordiske fellesskapen — frå mellomalderen og fram til i dag. Kva har historisk sett ført oss nærare naboane våre, og kva slags krefter og hendingar har trekt oss frå kvarandre? Kva har leia oss fram mot den nordiske modellen — med vekt på likskap, likestilling, velferd og tillit — og korleis står vi i Norden rusta til å møte utfordringane i samtida og framtida? Gjennom foredrag, samtalar og digital formidling vil serien ta opp dei store spørsmåla om Nordens fortid og framtid. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Åsa Linderborg och Bengt Ohlsson har en podd ihop. Lars Vilks verk lever liksom kärleken till Sting och IFK Norrköping. Anna Hellgren vikarierar för Martina Montelius.

Hvorfor var det så vanskelig for svensk offentlighet å forholde seg til den nylig avdøde kunstneren Lars Vilks? Danmarks tidligere statsminister Helle Thorning-Schmidts bok skaper overskrifter over hele verden. Byrådsleder i Oslo har sendt SMS til redaksjonen. Og det kommer frem store forskjeller mellom norsken (Hilde Sandvik), svensken (Åsa Linderborg) og danskens (Hassan Preisler) forhold til liv og arbeid.

Hvorfor var det så vanskeligt for svensk offentlighed at forholde sig til den nylig afdøde kunstner Lars Vilks? Danmarks tidligere statsminister Helle Thorning-Schmidts bog skaber overskrifter over hele verden. Byrådsleder i Oslo har sendt SMS til redaktionen. Og det kommer store forskelle frem mellem norsken (Hilde Sandvik), svensken (Åsa Linderborg) og danskens (Hassan Preisler) forhold til liv og arbejde. Producent: Henrik Hylland Uhlving.

Åsa Linderborg har skrivit två självbiografiska böcker. En baserad på barndomsminnen och en på dagböcker. Vi pratar om bearbetning, urval, mod och mycket mer. Av: Kerstin Önnebo, Klippning: Frida Liljeros, Musik Maria Eggeling Stöd mitt arbete med skrivarpodden här: https://www.patreon.com/kerstinonnebo

Åsa Linderborg må gi opp å kople seg på internett fra de svenske skogene og Hassan Preisler (DK) og Hilde Sandvik (N) må greie seg uten sin svenske makker i dagens panskandinaviske famileterapi. Det blir feiring av Danebrog fra begynnelse til slutt, savn etter politikere som kan høre på mer enn Absolut Music, Naser Khaders fall, norsk valgkamp og alle historier vi helst ikke vil vite noe om, men som danske Frihedsbrevet gjerne formidler.

Åsa Linderborg må opgive at koble sig på internettet fra de svenske skove og Hassan Preisler (DK) og Hilde Sandvik (N) må klare sig uden den svenske makker i dagens panskandinaviske famileterapi. Det blir fejring af Danebrog fra begynnelse til slut, savn efter politikere som kan høre på mer end Absolut Music, Naser Khaders fald, norsk valgkamp og alle historier vi helst ikke vil vide noget om, men som Frihedsbrevet gerne formidler. Producent: Tobias Næss.

Här får du mina tips kring självbiografiskt skrivande. Om en vecka får du ett härligt långt avsnitt på samma tema med Åsa Linderborg. Av: Kerstin Önnebo, Klippning: Frida Liljeros, Musik: Maria Eggeling

Begreppet "cool girl" definierades i romanen Gone Girl 2012. Det står för en kvinna som anpassat sig till sina manliga vänners smak och intressen, och därmed också enligt kritikerna slutat göra motstånd mot förtryck och diskriminering. Men är det så? I den här essän ställer sig Vesna Prekopic på den sköna tjejens sida. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Jag tror att det alltid funnits en tidlös kvinnotyp som andra kvinnor sneglar på i obevakade ögonblick, som det viskas om lagom hörbart. Titta på henne. Är inte urringningen lite väl djup? Den där kjollängden växte hon ur för flera år sen. Varför sitter hon hellre där, med männen, istället för här med oss? Nu gör hon sig till och tar en rökig whisky när vi andra beställer ett glas vitt. I romanen Gone Girl av Gillian Flynn, representeras denna kvinnotyp av huvudpersonen Amy. Amy som begåvats med både ett tilldragande yttre och en livsbejakande personlighet. Amy som vet exakt vad som krävs för att passa in, för att vara lagom spännande och för att hålla omgivningens intresse vid liv. Hennes arbete är att konstruera personlighetstester för damtidningar hon vet mycket väl att det alltid finns ett svar som är mer rätt än de andra. Efter att Amy försvunnit spårlöst, och hennes man oundvikligen blir misstänkt för att ha mördat henne, blir det också uppenbart att denna kvinna som Amy varit utåt, en åtråvärd cool girl eller en skön tjej, den som män vill vara med och kvinnor vill vara som, är en illusion. Amy har konstruerat Amy, men denna kvinnotyp är inget annat än en fiktiv skapelse, en drömkvinna skapad utifrån en myriad av manliga fantasier om vad en idealkvinna är. Amy säger i den monolog som fått ge namn åt cool girl-begreppet: Sköna tjejer är framförallt heta. Heta och förstående. Att vara en Skön tjej innebär att jag är en åtråvärd, klipsk och rolig kvinna som gillar fotboll, poker, snuskiga skämt och rapningar, som spelar tv-spel, dricker billig öl, gillar trekanter och analsex och stoppar i sig hamburgare och hot dogs som om hon kan äta hur mycket som helst, samtidigt som hon är en nätt storlek 34, för Sköna tjejer är framförallt heta. Heta och förstående. Sköna tjejer blir aldrig arga; de ler bara en smula på ett sorgset, kärleksfullt sätt och låter männen göra vad de vill. Fortsätt bara, pissa på mig, jag bryr mig inte, jag är en Skön tjej. Monologens uppmanande andemening är att sluta spela spelet, att våga vägra vara en materialiserad manlig våt dröm. Och vid en första anblick är det så lätt att dras med i skepticismen och kritiken mot den Sköna tjejen, en kritik som utgår från antagandet att hon självmant gjort sig till objekt, iklätt sig en maskeraddräkt, att hon spelar en noggrant utmejslad roll för att vinna poäng och gillande hos männen i det spel där hon alltid kommer att sluta som förlorare. Genom att hon gjort sig till en på detaljnivå utvecklad hybridkvinna, en perfekt mix av attraktiva kvinnliga attribut, men med manligt kodade intressen och personlighetsdrag, är hon Drömkvinnan (männens alltså). Problemet är att priset för att få vara en av grabbarna är att hon sviker systerskapet. Det är i alla fall så de säger, de feministiska talespersoner som har genomskådat den sköna tjejen som del av den gamla vanliga förtryckande patriarkala strukturen. Jag tänker mycket på detta systerskap. Finns det något värre än ett upplevt svek från en kvinna mot en annan? Jag tror inte det. Det har alltid förundrat mig att det inkluderande systerskapet samtidigt är så exkluderande. Som när Åsa Linderborgs dagboksroman Året med 13 månader kom ut 2020, då det spekulerades indignerat och förlöjligande varför hon ställde sig i männens ringhörna och inte sina medsystrars? Hur kunde hon ringa upp sina manliga vänner och gråta ut när hon var ledsen? Hade Coola Åsa glömt vem och vad hon är? Inte bara svek hon sin klasstillhörighet i sina dyra Filippa K-blusar, hon svek framför allt sina feministiska systrar. Det gjorde mig både förbryllad och illa berörd, att andra kvinnor hade så lätt att döma och fördöma henne. Och jag funderar fortfarande på vad det var som gjorde att kritiken av detta förräderi applåderades så okritiskt av så många systrar. Var det inte ganska osysterligt dömande? Jag tänker mycket på detta systerskap. Hur ska jag veta vad som krävs av mig för att bli godkänd för att kunna få ingå i det. Att tänka rätt hellre än fritt? Mitt problem med kritikerna av cool girl-kvinnan är deras inneboende övertygelse om att en kvinna som beter sig som en stereotyp man, som har samma intressen som en stereotyp man, som tänker som en stereotyp man, fejkar. Och att de, eller vi, för jag är en av dem, bara gör det för att vinna poäng hos männen till priset av att svika kvinnorna, att svika systerskapet. Det är så cool girl-kvinnor som Åsa Linderborg har granskats och kritiserats. Och det är så jag ibland anklagar mig själv. För hur vet jag på riktigt vad som är jag och vad som är någons fantasi om mig som jag bekräftelsetörstande förverkligar? Som jag väljer att se det är en cool girl en som ser utanför det andra pådyvlat henne att hon ska vara, det hon får vara. Kanske är det detta som gör att cool girl-kvinnan blir hotfull och bespottad. För hur moderna vi än tror att vi är, ska ju inte en kvinna bete sig som att hon inte väntar på någon eller på något. Cool girl-kvinnan väntar inte på ett sms från gårdagens date, hon skickar det själv eller låter bli att skicka det, av glömska eller bara för att hon inte känner för det. Det kan vara patriarkatet och det kan vara systerskapet, men den dömande blicken är densamma. Jag har svårt att mota bort tanken att den feministiska kritiken mot cool girls, åtminstone delvis, är en variant på det gamla vanliga patriarkala tyglandet av oss kvinnor. Patriarkatets mall av hur en kvinna ska vara är förtryckande och ska motverkas, men kvinnors egenkomponerade versioner av hur man kan och vill vara en kvinna är inte heller godkända. För det finns regler. Det tycks faktiskt alltid finnas regler som någon annan satt upp. Det kan vara patriarkatet och det kan vara systerskapet, men den dömande blicken är densamma. Kanske hade jag inte gått till cool girl-kvinnans försvar, om jag inte känt mig träffad. Kanske är min blick fördunklad av patriarkatet som genomsyrar varje atom runt omkring mig. Men jag när ändå en dröm; att vi blir fler cool girls, inte färre. Jag önskar att existensen av cool girls och kanske-kvinnor uppmuntras istället för att fördömas. Jag önskar mig fler kvinnor som bryter mot normer, som utforskar sig själva och vad det är att vara kvinna, genom att samtidigt upphäva och framhäva beteenden, intressen och fysiska attribut som både ingår i en hegemonisk maskulinitet och en betonad femininitet. Jag önskar mig fler kvinnor som är för mycket. För entusiastiska, för passionerade, för krävande, för arga, för bredbenta och högljudda. Amys problem i Gone girl är inte att hon är en cool girl, det är att hon låtsas vara en. Hon vill inte vara det hon tolkar att andra tolkar en modern kvinna som. Hon gör motstånd mot att vara en cool girl, på samma sätt gör jag motstånd mot att inte få vara en. För att vara en cool girl är att göra motstånd. Det är att skapa sig en tredje position där man vägrar inrätta sig i både patriarkatets underordning och i systerskapets stränga dogmer. För mig är detta essensen i mitt eviga frihetsprojekt. Så länge jag matas med bilden av honom överallt, mannen med makten över sitt eget liv, kommer jag söka och undersöka vägarna till samma frihet. Jag kräver samma rättigheter, samma möjligheter, samma friheter. För det anstår mig inte att göra mig mindre än jag är, inte inför en man och inte inför en syster. Litteratur Flynn, Gillian, Gone Girl (2014), Modernista, översättning Ulla Danielsson. Vesna Prekopic

Hösten 2017 jobbar Åsa Linderborg som aldrig förr. Hon lever då med en man som är rätt många år äldre och hon funderar på att börja jobba betydligt mindre och lägga mer tid på relationen. Plötsligt briserar #metoo och arbetstempot ökar mer än någonsin. Som kulturchef är också Åsa en av få som kritiserar #metoo, framför allt alla namnpubliceringar baserade på anonyma vittnesmål. Hon talar om pressetik och journalistik. Samtidigt påbörjar Aftonbladet en granskning av Kulturhuset statsteatern. Granskningen släpps, tillammans med en väldigt hård text om Benny Fredriksson, författad av Åsa. Strax därefter blir hon lämnad av sin livs kärlek, och 4 dagar efter uppbrottet kommer beskedet om att Benny tagit livet av sig, och den som pekas ut som ansvarig, är Åsa själv.