Podcasts about kungliga musikaliska akademin

Coronabubbla och coronavrede; vad säger de nya orden hur vi lever i pandemin? Dessutom om rekordfåret Baarack och om hur omvänd manlig sterilisering fungerar om man skulle ångra sig. Köttmöte, hänglängtan, hobbyepidemiolog och locktails är några av de corona-relaterade favoritord som vi fått av våra lyssnare. Pandemin har bidragit till en massa nya, sammansatta ord och Malin Mark, språkvetare vid Uppsala Universitet forskar kring detta. Trombonisten Nisse Landgren, medlem i Kungliga Musikaliska Akademin, hörde av sig efter vårt inslag om bristen på blåsmusiker i Sverige. Nisse menar att problemet bland annat är att blåsmusikerna inte längre syns i tv i underhållningsprogrammen och utan förebilder blir det svårt att locka nya musiker. Han är med hos Thomas och Louise med halva sitt röda instrument och spelar (resten glömde han hemma). Unik musikinsats! Hur fungerar omvänd sterilisering och måste man betala själv, om man ångrat sig och vill ha barn? Thomas och Louise talade med urologen Lars Henningsohn om omvänd vasektomi. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louis Epstein Producent: Maria Bertell

Hur upplever artisten själv sitt eget musikaliska uttryck och hur skapar hon eller han det? Improvisationsmusikern, kontrabasisten och komponisten Anders Jormin är en av världens främsta jazzbasister. Hos honom sammanflätas virtuosa kvalitéer, fulländad tonbildning och känslan för balans och struktur med ögonblickets intuition, spontanitet och livfullhet. Han prisas för finslipad, melodisk känsla och lidelsefullt lyriskt spel. -Jag vill att min musik har ett seriöst uttryck och väljer det som främjar eller kräver ett personligt ställningstagande i musiken, förklarar Anders Jormin, och talar om att Tjäna musiken. -Det egna uttrycket är inte alltid ett självändamål. Däremot är det önskvärt och viktigt att musiken kommer inifrån, utan att jag till varje pris måste hävda min särart. Flageoletter, stråke, rytmiskt trummande på baskroppen, pizzicato, arpeggio, vibrato ja, allt används för att få fram den egna rösten på instrumentet. Under många år arbetade Jormin hårt på att skapa långa toner på ett instrument som av naturen gärna tappar bärighet i tonen efter en stund. -Nu upplever jag att jag sjunger när jag spelar, säger Anders Jormin och trollar fram en varm och mörk sång ur kontrabasen. Jormin var den förste nutida improvisatören att bli medlem av Kungliga Musikaliska Akademin. 2003 blev han hedersdoktor vid Sibeliusakademin i Helsingfors. För hela sin gärning fick han 2010 P2's Guldkatten. Idag verkar Anders Jormin som professor i kontrabas och improvisation vid Högskolan för Scen och musik i Göteborg. Varje år turnerar han i Europa, USA, Kanada och Asien.   Folksångerskan Susanne Rosenberg har en stor vidd i sina vokala uttryck: från ålderdomliga folksångstekniker till barock, jazz och modern konstmusik, som i Karin Rehnqvists Puksånger-Lockrop. Susanne Rosenbergs CD, ReBoot-OmStart, är en forskningsresa i hennes egen utveckling som artist. Plattan ingår i hennes konstnärliga  doktorsavhandling Kurbits-ReBoot: svensk folksång i ny scenisk gestaltning från 2013. Här samsas trollformler med Hildegard av Bingen, Edith Södergrans dikt, Kyrie och sorgesång från Appalacherna. Uttycken spänner från viskningar och lockrop till kulning i 120 decibel. -I gehörstradition har alla sitt eget uttryck, men stildragen är desamma: kvartstoner, betonade konsonanter och eget val av tonhöjd och röstklang. Sången förändras hela tiden utifrån utövarens personlighet och liv, förklarar Susanne Rosenberg. -Kompositören är oviktig. Musiken finns endast när den sjungs och utövaren betyder allt. Om man inte fortsätter att sjunga musiken så försvinner den. -Det ålderdomliga språket tycker jag mycket om. Inte sällan kan vi applicera de, ibland grymma, berättelserna i balladerna, på nutiden. På så sätt kan en sorgesång från 1500-talet trösta oss även idag.  2000 mottog Susanne Rosenberg Kristall-priset från Edition Reimers för sina insatser inom svensk musik. Hon är engagerad i flera samarbeten, däribland Folk Song Lab, ett forskningsprojekt som genom kollektiv improvisation undersöker folksångens musikaliska ramar, och medverkan i Nordic Network for Vocal Performance Research, ett nätverk av nordiska forskare som förenas i intresse för konstnärlig forskning med fokus på sång.   Låtlista: Lockrop Trad. Susanne Rosenberg, sång, flöjt ReBoot Playing with Music PWM3     Giv mig ej glans - Hymn 433 Jean Sibelius Anders Jormin, kontrabas Xieyi ECM 1762     Gracias A La Vida Violeta Parra Anders Jormin, kontrabas Xieyi ECM 1762     Tenk Anders Jormin Anders Jormin, kontrabas Xieyi ECM 1762     Choral Anders Jormin, musik och text. Anders Jormin, kontrabas. Lena Willermark, sång. Marilyn Crispell, piano m fl In Winds, in Light ECM 1866     Mellan alltid och aldrig, oratorium för kör, orkester och kontrabassolist. Anders Jormin Anders Jormin, kontrabas. Jönköping Sinfonietta. Fredrik Burstedt, dirigent. Jönköping kammarkör. Liveuppförande nov 2009 i Jönköpings konserthus Inspelat av SR     Sommarorgel Anders Jormin, musik. Johannes Edfelt, text. Anders Jormin, kontrabas. Lena Willermark, sång. Marilyn Crispell, piano m fl In Winds, in Light ECM 1866     Idas sommarvisa Georg Riedel Anders Jormin, kontrabas Xieyi ECM 1762     Besvärjelser Trad. Susanne Rosenberg, sång, flöjt ReBoot Playing with Music PWM3     Kyrie - Oh Death Trad. Susanne Rosenberg, sång ReBoot Playing with Music PWM3     Vallerman Trad. Susanne Rosenberg, sång ReBoot Playing with Music PWM3     Puksånger, Lockrop. Karin Rehnqvist Puksånger Lockrop, Sats 3 Det växte upp en lilja Lena Willermark, sopran. Susanne Rosenberg, sopran. Helena Gabrielsson, slagverk. CD-titel: Davids Nimm Phono Suecia PSCD 85     Storebror o Lillebror Trad. Susanne Rosenberg, sång ReBoot Playing with Music PWM3     Stjärnorna Susanne Rosenberg. Edith Södergran Susanne Rosenberg, sång ReBoot Playing with Music PWM3

Tonsättaren Marie Samuelsson och författaren Kerstin Ekman: dilemmat krig och omvårdnad i operan Jorun orm i öga. Anna-Lena Laurin och Anders Bergcrantz om improvisation i ett genomkomponerat stycke. I program tre i serien Dilemma samtalar författaren Kerstin Ekman och tonsättaren Marie Samuelsson om sin helaftonsopera Jorun orm i öga, en originalberättelse inspirerad av kvinnorna i den poetiska Eddan. Hur gestaltar operan dilemmat mellan krig och omvårdnad med de fornnordiska, ofta våldsamma, hjältedikterna som fond?Tonsättaren Anna-Lena Laurin och jazztrumpetaren Anders Bergcrantz luftar dilemmat att improvisera i ett genomkomponerat stycke där alla andra musikers insatser är noterade och bestämda på förhand. Författaren och librettisten Kerstin Ekman har ett otal antal romaner bakom sig. Hon är en av våra mest lästa svenska 1900-talsförfattare och hon har erhållit flera stora litterära priser, som Augustpriset två gånger och Pilotpriset. 1953, som 20-åring, studerade Kerstin Ekman Fornisländska och blev helt tagen av Eddadikterna. Ekman upptäckte en kvinnlig skald och inspirerades till att själv dikta om Jorun, som kallades Orm i Öga eftersom hon efter svåra upplevelser hade fått ett skarpt uttryck i ögonen. - Efter att ha suttit ensam i 50 år, och pulat och hittat på berättelser, betvivlade jag min förmåga att samarbeta. Men det har gått bra och varit upplivande för mig! Jag kommer att sakna det när det är slut, berättar Kerstin Ekman, som kan identifiera sig starkt med det allmänkvinnliga stoffet i librettot. Under tidig medeltid fanns det en skaldekvinna som hette Jorun, fast man vet mycket litet om henne. Det lilla fragment som finns kvar handlar om motståndet mot det manliga våld som ofta skildras i krig- och hjältebragder. Där finns ett kväde som handlar om en kvinna som övervinner sin egen sorg genom att hjälpa en barnaföderska. En annan slags hjältinnedikt som handlar om medmänsklighet och omvårdnad. - Där finns ett intressant dilemma, förklarar tonsättaren Marie Samuelsson. Visst existerar våldet men mänskligheten går vidare genom omvårdnad och medmänsklighet, vilket gör att historien går att knyta an till nutiden. Marie Samuelssons har tonsatt en mängd musikstycken och har fått både Bo Wallnerpriset och Kurt Atterbergpriset och är nu vice preses i Kungliga Musikaliska Akademin i Stockholm. Operan Jorun orm i öga hade premiär den 19 juli 2013 på Vadstena Slott. Musiken framförs av tolv musiker, fyra sångsolister och 12 korister. I instrumenteringen kommer bl a att finnas en teorb, en långhalsad luta som är försedd med 6-8 extra bassträngar. - De två spelplatserna, den mytologiska och den  verkliga, skiljer sig åt musikaliskt, berättar Marie Samuelsson. I den verkliga världen är tonspråket mer lyriskt, rytmiskt och rakt. Medan musiken i sagovärlden är klangbaserad och abstrakt. Det har varit mycket roligt att tonsätta den otroligt fina texten av Kerstin Ekman. Kerstin Ekman, Albert Bonniers förlag: http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Forfattarpresentation/?personid=5378 Kerstin Ekman, Nordisk Kvinnolitteraturhistoria: http://nordicwomensliterature.net/sv/writer/ekman-kerstin Marie Samuelssons hemsida: http://www.mariesamuelsson.se Marie Samuelsson, Gehrmans Musikförlag: http://www.gehrmans.se/upphovsman/marie_samuelsson Tonsättaren Anna-Lena Laurin och jazztrumpetaren Anders Bergcrantz luftar dilemmat att improvisera i ett genomkomponerat stycke där alla andra musikers insatser är noterade och bestämda på förhand. Efter många års jazzäktenskap samarbetar de nu inom nutida konstmusik. Hon tonsätter och han improviserar solon. Efter flera årtionden som jazzsångerska och pianist skriver Anna-Lena Laurin nu orkestermusik. Flera svenska symfoniorkestrar har spelat hennes verk Iphigenia, Persephone och The Painter. Jazztrumpetsolisten Anders Bergcrantz är en av Anna-Lena Laurins favoritimprovisatörer. Han är en av våra internationellt mest ansedda jazzmusiker och har spelat i bl a Carnegie Hall och Sweet Basil med giganter som Victor Lewis, Adam Nussbaum, Dave Liebman, Mike Brecker och Richie Beirach. - I solot i stycket Painter med Norrlandsoperans Symfoniorkester, låter Anders som en fyllebult. Jag älskar hur vulgär han är och att han som solist uttrycker komplexa känslor, inte bara vackra. Det handlar om att förmedla och att berätta med tonalitet, med sound, med frasering och med timing på trumpeten, förklarar Anna-Lena Laurin. Anders Bergcrantz spelar aldrig en ton för mycket. Han älskar att ha luft i det som är runt omkring honom. - En stor orkester som fyller hela lokalen och fyller människornas sinnen med musik gör att jag som solist har ett stort fundament och en solid grund att stå på, säger Anders Bergcrantz, som känner sig väldigt fri när han spelar med så många musiker. - Även om jag i Anna-Lenas stycken spelar med total avsaknad av jazzlicks eller jazztiming så är jag jazzmusiker även tillsammans med en symfoniorkester. Som förresten har en tillvaro som inte går att jämföra med livet som jazzkatt. Gagerna, omhändertagandet, de fina konserthusen. Allting är väldigt safe. Och det är fantastiskt! Anna-Lena Laurins hemsida: http://www.vanguardmusicboulevard.com Composer Anna-Lena Laurin, facebook: https://www.facebook.com/pages/Composer-Anna-Lena-Laurin/169779229847310 Anders Bergcrantz hemsida: http://andersbergcrantz.com Anders Bergcrantz, Fan Page Facebook: https://www.facebook.com/pages/Anders-Bergcrantz-Fan-Page/211877835572527 Musiklista;Röstens dotter Tommie Haglund Markus Leoson slagverk. Joachim Gustafsson, dirigent Hymns to the Night Phono Suecia PSCD CD 18 01 The Painter, I. Cypresses Anna-Lena Laurin Anders Bergcrantz Liveinspelning 01 Paths of Sorrow (Sorgestråk)       Marie Samuelsson Caput Ensemble. David Curtis, dir Nordiska Musikdagarna Reykjavik 2006. Commissioned by NOMUS SR Inspelning                  Bastet Solgudinnan Marie Samuelsson Anna Lindal, Violin. Kungliga Filharmonikerna. Mats Rondin, dir Live SR Bastet Solgudinnan Marie Samuelsson Anna Lindal, Violin. Kungliga Filharmonikerna. Mats Rondin, dir Live SR Röstens dotter Tommie Haglund Markus Leoson slagverk. Joachim Gustafsson, dirigent Hymns to the Night Phono Suecia PSCD CD 18 Mrs Hope Anna-Lena Laurin Anna-Lena Laurin, sång, piano. Anders Bergcrantz, trumpet Sapphire Anders Bergcrantz Richie Beirach, piano. Anders Bergcrantz, trumpet In this together 01 The Painter, I. Cypresses Anna-Lena Laurin Anders Bergcrantz, trumpet. Richie Beirach, piano. Norrlandsoperans Symfony Orchestra, jazz trio. Conductor: Per-Otto Johansson Liveinspelning 05 The Painter, V. Twilight Anna-Lena Laurin Anders Bergcrantz, trumpet. Richie Beirach, piano. Norrlandsoperans Symfony Orchestra, jazz trio. Conductor: Per-Otto Johansson Liveinspelning Iphigenia Anna-Lena Laurin Anders Bergcrantz, trumpet. Richie Beirach, piano. Kungliga Filharmonikerna. Thomas Søndergård, dir P2 Live 20110610 1930 Iphigenia Anna-Lena Laurin Anders Bergcrantz, trumpet. Richie Beirach, piano. Kungliga Filharmonikerna. Thomas Søndergård, dir P2 Live 20110610 1930

Birgitta Tollan möter människor som på olika sätt har en relation till musik och kropp. I detta program hör du tonsättaren Tommie Haglund och prästen Rebecka Gustafsson. Tommie Haglund är tonsättare och tilldelades av Kungliga Musikaliska Akademin 2014 det största musikpriset i Sverige, Stora Christ Johnson-priset, på 180 000 kronor, för sin cellokonsert Flaminis Aura. Svenska Musikläggarföreningen utsåg 2003 hans verk Röstens dotter till årets mest betydande verk. Tommie Haglunds cellokonsert Flaminis Aura är baserad på minnen från hans barndom då han ligger på sjukhus halvannat år och på nätterna leker med de knaster och de störningar som han får fram genom att vrida på ratten på radions AM-band. Många år senare, 1997, efter en misslyckad ryggoperation blir Tommie Haglund än en gång fjättrad vid sängen. Förlamad från midjan och neråt kan han varken gå eller sitta. I sängen skriver han den här cellokonserten efter en beställning. Vid ryggoperationen hade flera nervtrådar trasats sönder och Tommie blir till sist utan känsel i höger ben med ständiga nervsmärtor som leder till panikattacker. Tommie får en felaktig diagnos och medicineras med benzodiacipiner, epilepsimediciner och sömnmedel, cirka 30 tabletter om dagen, mot en sjukdom han inte har. Förvirring, ständiga infektioner med livshotande blodförgiftningar är biverkningar av medicineringen men någon smärtmedicin får han inte. En läkare upptäcker misstaget och samtliga mediciner sätts ut och ersätts med smärtlindring. Eftersom medicinerna är vanebildande tar det ett år att fasa ut tabletterna. Tommie Haglund är felmedicinerad mellan åren 2003-2010 och värst biverkningar upplever han efter 2005. Patientskadenämnden tog ett år på sig för att reda ut det hela och blev ersättningsskyldiga. Tommie Haglund fick även en ursäkt av sjukhuset. När Tommie Haglund väl är är tablettfri förlorar han sin identitet som tonsättare. Det tar tid innan han vågar komponera igen. Han vill, utan att släppa skärpan, koncentrationen och kompromisslösheten, hitta en dörr in till ett annat musikaliskt rum än han varit i tidigare.   Jag vill inte hamna i det här skrikiga uttrycket som jag ibland hänfallit åt, till exempel i min violinkonsert Hymns to the Night. Jag ger mig sjutton på att ge komponerandet tid. Det viktiga är att jag är ärlig mot mig själv. Sedan får det bli som det blir! Tommie Haglunds musik blir lugnare och tonerna hamnar lägre ner i registren. Det hör vi bland annat i stråktrion till Trio Zilliacus, Sollievo, vilket betyder tröst, läkning efter stormen. Jag var orolig för att stycket blev alltför enkelt och avskalat. Jag behövde ju inte längre kämpa med mina toner och klanger. Stråktrion uttrycker kärlek till min fru och kärlek till gammal musik som jag alltid har haft med mig, framför allt till min själsfrände John Dowland. Kroppen är i högsta grad inblandad även när jag komponerar numera. Jag skriver utifrån emotionella bevekelsegrunder, vill njuta av behagliga klanger som ger njutning och inte bara borra in mig där det gör som mest ont. Jag söker en filtrerad, fokuserad skönhet där sensualism med skärpa får blomma ut. Rebecka Gustafsson är vid intervjutillfället komminister i Kållereds församling utanför Göteborg. Hon valde mellan Musikhögskolan och Prästseminariet och musiken är för Rebecka Gustafsson väldigt väsentlig i arbetet som präst. Hon har bland annat sjungit i Uppsala Domkyrkokör. Till sina förrättningar väljer hon ofta musik efter sin magkänsla. Både den hon själv sjunger och den som spelas upp i kyrkorummet. Vid en vigsel eller begravning kan det vara exakt samma låtar, men känslan är helt annorlunda beroende på vilka personer som finns i rummet. När jag själv sjunger är min uppgift som präst att hjälpa dem som sitter i bänkarna att komma närmare Gud och att hjälpa dem i sorgen. Musiken är ett hjälpmedel. Birgitta Tollan deltog i en av Rebecka Gustafssons begravningar. Den döda kroppen i kistan är det som människan har lämnat kvar och den är på det sättet en slags närvaro, säger Rebecka Gustafsson. Hur är det att sjunga för en död kropp i en kista och för de sörjande kropparna i bänkarna? Även om jag sjunger är det aldrig jag som står i fokus. Det är ju en människa som ligger där. Det finns en närvaro av den personen som jag inte kan förneka. Min uppgift genom hela begravningsprocessen är att ta hänsyn till och stärka den dödas/dödes värdighet. Det är en skön känsla, eftersom jag i det ögonblicket ger de som sörjer ett klingande stöd. Det är inte alltid man lyckas att ge dem som är tysta en röst. Men i det ögonblicket känns det som att jag gör det med hjälp av musiken. Rebecka Gustafsson berättar i programmet om ritualerna vid en begravning och om vilka förböner och psalmer hon använder. Dessutom får vi exempel på vilken musik som de döda och deras släktingar väljer inför ceremonierna. "Musik vid smärta och död" är det femte och sista programmet i Musikmagasinets serie Musik och kropp.Musiklista:BODY AND SOULJohnny Green,Frank Eyton / Edward Heyman / Robert SourBillie Holiday / Harry Edison / Ben Webster / Jimmy Rowles/ Barney Kessel/ Red Mitchell/ Alvin StollerVERVE00383, 589 932-2The Four Seasons, Op.8- Autumn [Allegro, Adagio molto, Allegro]Vivaldi, Antonio [1678-1741]Malin Broman (Violin), Swedish Radio Symphony Orchestra, Simon Crawford-Phillips (Conductor)3167-14-0116:16Cellokonserten Flaminis AuraTommie Haglund,Ernst Simon Glaser, Cello. David Afkham, Dir. GSOFrammentiTommie Haglund,Dan Almgren, Karin Dornbusch, Carl-Axel DominiqueHYMNEN AN DIE NACHTTommie Haglund,Elizabeth Pitcairn / Hannu Koivula / Helsingborgs SymfoniorkesterPHONO SUECIA 00408, PSCD 184Il Regni degli SpiritiTommie Haglund,Quatour ManfredSollievo (dopo latempesta)Tommie Haglund,Trio ZilliacusSollievo (dopo la tempesta)Tommie Haglund,Trio ZilliacusSjälens helgedomTommie Haglund,Uppsala DomkyrkokörSjälens helgedomTommie Haglund,Uppsala DomkyrkokörREQUIEM KV 626 D-MOLLWolfgang Amadeus Mozart,John Eliot Gardiner / English Baroque Soloists (London) / Monteverdi-Kören (London) / Barbara Bonney / Anne Sofie Von Otter / Hans-Peter Blochwitz / Willard White / Susan AddisonPHILIPS 00305, 00289 4757057 SUIT EBERGAMASQUE: NR 3, CLAIR DE LUNEClaude Debussy,Roberta RustCENTAUR 17206, CRC 2867BönenTrad,Rebecka GustafssonFIELDS OF GOLDSting (Gb) (2)Sting (Gb) (2)A&M 00485, 540 075-2LOVE ME TENDERGeorge R Poulton,Vera Matson / Elvis PresleyElvis PresleyRCA00316, PD 89061Var inte rädd det finns ett hemligt teckenLars Moberg,Ylva EggehornRebecka GustafssonSVIT FOR ORKESTERMED BC NR 3 D-DURBWV 1068: SATS 2,AIRJohann Sebastian Bach,Herbert Von Karajan / Berliner Philharmoniker / David BellDGG 00174, 413 309-2

Avsnitt 39. Med hjälp av Tomas Löndahl, Ständig sekreterare i Kungliga Musikaliska Akademin, tar vi oss an Ludvig Norman: en musikalisk naturbegåvning under svenskt 1800-tal. Med Mattias Lundberg och Esmeralda Moberg. AVSNITTETS LÅTLISTA:  https://play.spotify.com/user/1126630471/playlist/2muXGJlTElx7OWbvfKdq1W Låtlistan består av musik som nämns eller spelas i korthet i det aktuella poddavsnittet. Den svenska musikhistorien produceras av produktionsbolaget Munck. Kontakta oss på dsm@sverigesradio.se  Producent: David RuneSändningsdatum i FM P2: 2016-06-22

Birgitta Tollan möter människor som på olika sätt har en relation till musik och kropp. I detta program hör du tonsättaren Tommie Haglund och prästen Rebecka Gustafsson. Tommie Haglund är tonsättare och tilldelades av Kungliga Musikaliska Akademin 2014 det största musikpriset i Sverige, Stora Christ Johnson-priset, på 180 000 kronor, för sin cellokonsert Flaminis Aura. Svenska Musikläggarföreningen utsåg 2003 hans verk Röstens dotter till ”årets mest betydande verk”. Tommie Haglunds cellokonsert Flaminis Aura är baserad på minnen från hans barndom då han ligger på sjukhus halvannat år och på nätterna leker med de knaster och de störningar som han får fram genom att vrida på ratten på radions AM-band. Många år senare, 1997, efter en misslyckad ryggoperation blir Tommie Haglund än en gång fjättrad vid sängen. Förlamad från midjan och neråt kan han varken gå eller sitta. I sängen skriver han den här cellokonserten efter en beställning. Vid ryggoperationen hade flera nervtrådar trasats sönder och Tommie blir till sist utan känsel i höger ben med ständiga nervsmärtor som leder till panikattacker. Tommie får en felaktig diagnos och medicineras med benzodiacipiner, epilepsimediciner och sömnmedel, cirka 30 tabletter om dagen, mot en sjukdom han inte har. Förvirring, ständiga infektioner med livshotande blodförgiftningar är biverkningar av medicineringen men någon smärtmedicin får han inte. En läkare upptäcker misstaget och samtliga mediciner sätts ut och ersätts med smärtlindring. Eftersom medicinerna är vanebildande tar det ett år att fasa ut tabletterna. Tommie Haglund är felmedicinerad mellan åren 2003-2010 och värst biverkningar upplever han efter 2005. Patientskadenämnden tog ett år på sig för att reda ut det hela och blev ersättningsskyldiga. Tommie Haglund fick även en ursäkt av sjukhuset. När Tommie Haglund väl är är tablettfri förlorar han sin identitet som tonsättare. Det tar tid innan han vågar komponera igen. Han vill, utan att släppa skärpan, koncentrationen och kompromisslösheten, hitta en dörr in till ett annat musikaliskt rum än han varit i tidigare.  – Jag vill inte hamna i det här skrikiga uttrycket som jag ibland hänfallit åt, till exempel i min violinkonsert Hymns to the Night. Jag ger mig sjutton på att ge komponerandet tid. Det viktiga är att jag är ärlig mot mig själv. Sedan får det bli som det blir! Tommie Haglunds musik blir lugnare och tonerna hamnar lägre ner i registren. Det hör vi bland annat i stråktrion till Trio Zilliacus, Sollievo, vilket betyder ”trost, lakning efter stormen”. – Jag var orolig för att stycket blev alltför enkelt och avskalat. Jag behövde ju inte längre kämpa med mina toner och klanger. Stråktrion uttrycker kärlek till min fru och kärlek till gammal musik som jag alltid har haft med mig, framför allt till min själsfrände John Dowland. – Kroppen är i högsta grad inblandad även när jag komponerar numera. Jag skriver utifrån emotionella bevekelsegrunder, vill njuta av behagliga klanger som ger njutning och inte bara borra in mig där det gör som mest ont. Jag söker en filtrerad, fokuserad skönhet där sensualism med skärpa får blomma ut. Rebecka Gustafsson är vid intervjutillfället komminister i Kållereds församling utanför Göteborg. Hon valde mellan Musikhögskolan och Prästseminariet och musiken är för Rebecka Gustafsson väldigt väsentlig i arbetet som präst. Hon har bland annat sjungit i Uppsala Domkyrkokör. Till sina förrättningar väljer hon ofta musik efter sin magkänsla. Både den hon själv sjunger och den som spelas upp i kyrkorummet. – Vid en vigsel eller begravning kan det vara exakt samma låtar, men känslan är helt annorlunda beroende på vilka personer som finns i rummet. När jag själv sjunger är min uppgift som präst att hjälpa dem som sitter i bänkarna att komma närmare Gud och att hjälpa dem i sorgen. Musiken är ett hjälpmedel. Birgitta Tollan deltog i en av Rebecka Gustafssons begravningar. – Den döda kroppen i kistan är det som människan har lämnat kvar och den är på det sättet en slags närvaro, säger Rebecka Gustafsson. Hur är det att sjunga för en död kropp i en kista och för de sörjande kropparna i bänkarna? – Även om jag sjunger är det aldrig jag som står i fokus. Det är ju en människa som ligger där. Det finns en närvaro av den personen som jag inte kan förneka. Min uppgift genom hela begravningsprocessen är att ta hänsyn till och stärka den dödas/dödes värdighet. – Det är en skön känsla, eftersom jag i det ögonblicket ger de som sörjer ett klingande stöd. Det är inte alltid man lyckas att ge dem som är tysta en röst. Men i det ögonblicket känns det som att jag gör det med hjälp av musiken. Rebecka Gustafsson berättar i programmet om ritualerna vid en begravning och om vilka förböner och psalmer hon använder. Dessutom får vi exempel på vilken musik som de döda och deras släktingar väljer inför ceremonierna. "Musik vid smärta och död" är det femte och sista programmet i Musikmagasinets serie Musik och kropp. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.

I program tre samtalar författaren Kerstin Ekman och tonsättaren Marie Samuelsson om sin nyskrivna helaftonsopera Jorun orm i öga, en originalberättelse inspirerad av kvinnorna i den poetiska Eddan. Hur gestaltar operan dilemmat mellan krig och omvårdnad med de fornnordiska, ofta våldsamma, hjältedikterna som fond. Manus och produktion, Birgitta Tollan Författaren och librettisten Kerstin Ekman har ett otal antal romaner bakom sig. Hon är en av våra mest lästa svenska 1900-talsförfattare och hon har erhållit flera stora litterära priser, som Augustpriset två gånger och Pilotpriset. 1953, som 20-åring, studerade Kerstin Ekman Fornisländska och blev helt tagen av Eddadikterna. Ekman upptäckte en kvinnlig skald och inspirerades till att själv dikta om Jorun, som kallades Orm i Öga eftersom hon efter svåra upplevelser hade fått ett skarpt uttryck i ögonen. - Efter att ha suttit ensam i 50 år, och pulat och hittat på berättelser, betvivlade jag min förmåga att samarbeta. Men det har gått bra och varit upplivande för mig! Jag kommer att sakna det när det är slut, berättar Kerstin Ekman, som kan identifiera sig starkt med det ”allmänkvinnliga” stoffet i librettot. Under tidig medeltid fanns det en skaldekvinna som hette Jorun, fast man vet mycket litet om henne. Det lilla fragment som finns kvar handlar om motståndet mot det manliga våld som ofta skildras i krig- och hjältebragder. Där finns ett kväde som handlar om en kvinna som övervinner sin egen sorg genom att hjälpa en barnaföderska. En annan slags hjältinnedikt som handlar om medmänsklighet och omvårdnad. - Där finns ett intressant dilemma, förklarar tonsättaren Marie Samuelsson. Visst existerar våldet men mänskligheten går vidare genom omvårdnad och medmänsklighet, vilket gör att historien går att knyta an till nutiden. Marie Samuelssons har tonsatt en mängd musikstycken och har fått både Bo Wallnerpriset och Kurt Atterbergpriset och är nu vice preses i Kungliga Musikaliska Akademin i Stockholm. Musiken till operan Jorun orm i öga är ännu inte inspelad. Operan har premiär den 19 juli 2013 på Vadstena Slott. Musiken kommer att framföras av tolv musiker, fyra sångsolister och 12 korister. I instrumenteringen kommer bl a att finnas en teorb, en långhalsad luta som är försedd med 6-8 extra bassträngar. - De två spelplatserna, den mytologiska och den  verkliga, skiljer sig åt musikaliskt, berättar Marie Samuelsson. I den verkliga världen är tonspråket mer lyriskt, rytmiskt och rakt. Medan musiken i sagovärlden är klangbaserad och abstrakt. Det har varit mycket roligt att tonsätta den otroligt fina texten av Kerstin Ekman. Kerstin Ekman, Albert Bonniers förlag: http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Forfattarpresentation/?personid=5378 Kerstin Ekman, Nordisk Kvinnolitteraturhistoria: http://nordicwomensliterature.net/sv/writer/ekman-kerstin Marie Samuelssons hemsida: http://www.mariesamuelsson.se Marie Samuelsson, Gehrmans Musikförlag: http://www.gehrmans.se/upphovsman/marie_samuelsson Tonsättaren Anna-Lena Laurin och jazztrumpetaren Anders Bergcrantz luftar dilemmat att improvisera i ett genomkomponerat stycke där alla andra musikers insatser är noterade och bestämda på förhand. Efter många års jazzäktenskap samarbetar de nu inom nutida konstmusik. Hon tonsätter och han improviserar solon. Efter flera årtionden som jazzsångerska och pianist skriver Anna-Lena Laurin nu orkestermusik. Flera svenska symfoniorkestrar har spelat hennes verk Iphigenia, Persephone och The Painter. Jazztrumpetsolisten Anders Bergcrantz är en av Anna-Lena Laurins favoritimprovisatörer. Han är en av våra internationellt mest ansedda jazzmusiker och har spelat i bl a Carnegie Hall och Sweet Basil med giganter som Victor Lewis, Adam Nussbaum, Dave Liebman, Mike Brecker och Richie Beirach. - I solot i stycket Painter med Norrlandsoperans Symfoniorkester, låter Anders som en fyllebult. Jag älskar hur vulgär han är och att han som solist uttrycker komplexa känslor, inte bara vackra. Det handlar om att förmedla och att berätta med tonalitet, med sound, med frasering och med timing på trumpeten, förklarar Anna-Lena Laurin. Anders Bergcrantz spelar aldrig en ton för mycket. Han älskar att ha luft i det som är runt omkring honom. - En stor orkester som fyller hela lokalen och fyller människornas sinnen med musik gör att jag som solist har ett stort fundament och en solid grund att stå på, säger Anders Bergcrantz, som känner sig väldigt fri när han spelar med så många musiker. - Även om jag i Anna-Lenas stycken spelar med total avsaknad av jazzlicks eller jazztiming så är jag jazzmusiker även tillsammans med en symfoniorkester. Som förresten har en tillvaro som inte går att jämföra med livet som jazzkatt. Gagerna, omhändertagandet, de fina konserthusen. Allting är väldigt safe. Och det är fantastiskt! Anna-Lena Laurins hemsida: http://www.vanguardmusicboulevard.com Composer Anna-Lena Laurin, facebook: https://www.facebook.com/pages/Composer-Anna-Lena-Laurin/169779229847310 Anders Bergcrantz hemsida: http://andersbergcrantz.com Anders Bergcrantz, Fan Page Facebook: https://www.facebook.com/pages/Anders-Bergcrantz-Fan-Page/211877835572527