Podcast appearances and mentions of mia marie hammarlin

Vad utmärker medieåret? Hör forskaren Mia-Marie Hammarlin från Lunds universitet, medieombudsmannen Caspar Opitz, Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman och Rakel Chukri från Sydsvenskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ÅRETS STORA MEDIETRENDER Vi tittar också på mediestudiers årsbok som släpps idag, i samtal med medieforskaren Mia-Marie Hammarlin vid Lunds universitet.MEDIEOMBUDSMANNEN OM GÄNGKRIG OCH NAMNPUBLICERINGARPå samma tema har vi en intervju med medieombudsmannen Caspar Opitz som pratar om namnpubliceringar, något som ökat 2023.KULTURJOURNALISTIKENS FRAMTID?Vi har en panel bestående av Sydsvenskan och HD:s kulturskribent Rakel Chukri och DN:s Björn Wiman som ska prata om kultursidornas snara död och kulturjournalistikens framtid. På samma tema har vi en enkät från Skärholmens bibliotek där vi hör folk prata om vad kulturjournalistik betyder för dem.Reportrar: Helena Nordenberg och Helene AlmProgramledare: Lisa WallProducent: Esfar Ahmad

Dr. Mia-Marie Hammarlin, Senior Lecturer in Media and Communication at Lund University, shares her research on vaccine hesitancy in Sweden. We discuss the major themes of coronavirus vaccine skepticism on the Swedish online forum Flashback, as well as Dr. Hammarlin's ethnographic research meeting with vaccine hesitant communities. Here are links to Dr. Hammarlin's research mentioned in the episode:COVID-19 Vaccine Hesitancy: A Mixed Methods Investigation of Matters of Life and Death (2023)I bonded with COVID vaccine sceptics over saunas and Mother Earth rituals (2023)And check out HT-samtal, a podcast on humanities research from Lund! 

Upptäckarna bakom covidvaccinen prisas av Nobelstiftelsen. Men på internet pyr oron. Genom att kategorisera 11 000 flashbackinlägg har forskare tagit pulsen på åsikterna kring det prisade mRNA-vaccinet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sverige säger 4 procent att de väljer att avstå från att vaccinera sig, enligt SOM-institutet. Medan den stora majoriteten har valt att vaccinera sig. Miljontals liv har räddats tack vare vaccinen, visar forskning.Flashback hade 60 procent vaccinskeptikerHur de som tvekar kring vaccin och uttrycker det på det öppna diskussionsforumet Flashback har nu kartlagts i ny svensk forskning. Där var 60 procent av inläggen skeptiska till vaccinen, medan 20 procent var neutrala och 20 procent positiva . Många medicinska termer används i inläggen.De alla flesta som fått covid-vaccin i Sverige har antingen Moderna eller PfizerBiontechs mRNA vaccin. De som upptäckte hur mRNA kan användas för vaccin är de som fått årets nobelpris i medicin. mRNA framöver behöver en bättre fettbubblaMycket forskning pågår också där mRNA kan komma att användas i många olika behandling framöver. Men det finns tydliga dilemman för att få det att fungera för annat än vacciner. Den lilla fettbubblan måste blir effektivare för att det ska fungera bättre. Men kliniska försöka pågår för behandling av flera olika cancrar.Medverkar gör Anders Wittrup, forskare vid Lunds universitet och läkare på Skånes universitetssjukhus, Elin Esbjörner, docent vid institutionen för Life Sciences på Chalmers tekniska högskola i Göteborg samt Mia-Marie Hammarlin, lektor och forskare vid Institutionen för kommunikation och medier i Lund.Programledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.seProducent Cecilia Ohléncecilia.ohlen@sverigesradio.se

Vad kan medier och universitet lära av varandra? Med den frågan som rubrik bjöd Centrum för kunskapshistoria och Sydsvenskan-HD in till en samtalskväll på LUX i Lund den 11 november 2021. I två panelsamtal möttes forskare och journalister och utbytte erfarenheter. Kvällens första del bestod av ett samtal om forskningens och mediernas roll under covid-19-pandemin. Hur har man klarat av uppgiften att förmedla rätt information i en tid då kunskapsläget hela tiden förändrades? Vad kan vi lära oss av krisen? Medverkande: Johan Anderberg, Mia-Marie Hammarlin, Farshid Jalalvand och Rebecca Selberg. Moderator: Andreas Ekström. Centrum för kunskapshistoria: https://www.luck.lu.se/ HT-samtal: https://www.ht.lu.se/forskning/ht-samtal-podcasts-med-vara-forskare/

Vi intervjuar Mia-Marie Hammarlin, etnolog och universitetslektor i  medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet. Hon driver ett forskningsprojekt kring vaccinationskritik och fördjupar sig bland annat i hur vaccinskeptiker resonera. Hon har djupintervjuat vaccinskeptiker om hur de tänker kring infektioner, varför de misstror vaccin, var de inhämtar information, vilka källor de litar på och mycket annat. Vi pratar om varför det är viktigt att förstå hur vaccinsskeptiker resonerar och vad hon hoppas att hennes forskning kan bidra med.

Under den senaste tiden har vi sett flera uppmärksammade förtalsfall cirkulera i media. Det har handlat om husaffärer, kontroversiella tweets och vittnesmål i kölvattnet efter metoo. Har det offentliga samtalsklimatet blivit mer gränslöst – eller är vi bara mer lättkränkta idag? Och vilket ansvar har egentligen de etablerade medierna i rykteskarusellen? Det sägs ibland att medierna riskerar bli megafoner för rykten. Men att rätt kunna ta tempen på samtidens ryktesspridning har också varit en viktig uppgift inom journalistiken ända sedan 1700-talet. Studio Anekdot diskuterar förtalets natur och ryktets mediehistoria med Mia-Marie Hammarlin. Mia-Marie Hammarlin är docent i etnologi och lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet. Hon har forskat om mediedrev och ryktesspridningens roll i journalistiken, och bedriver just nu ett forskningsprojekt om vaccinationskritik. Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör och projektledare: Anna Frykholm Producent: Magnus Bremmer Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Alla gör det, men få skulle erkänna det. Att skvallra om andra kan stärka gemenskapen, skapa intimitet och lära oss om gruppens informella regler. Men skvaller kan också såra när det används för att nedvärdera, frysa ut eller förminska. I vardagligt tal används ofta ordet skvaller som något negativt, men inom forskningen definieras det som informationsutbyte om personer som inte är närvarande. Det behöver alltså inte vara något negativt som sägs, utan kan även vara både positivt och neutralt.   Enligt studier så är det skvaller vi ägnar oss mest åt är neutralt, en del är positivt och en mindre del är negativt. Men det är det negativa vi tänker på när vi hör ordet skvaller, för det är det vi är rädda att bli utsatta för, säger Måns Svensson, rättssociolog som intresserar sig för skvaller. Mia-Marie Hammarlin, som bland annat forskat om mediedrev, instämmer i vad Måns Svensson säger. Vi uppmärksammar det negativa skvallret för att vi är problematiserande som art, de lätt pessimistiska individerna har gynnats evolutionärt, alltså vi som är lagom missnöjda, säger hon. Det hon reagerade på när hon forskade om just mediedrev, och kända personer som varit med om skandaler, var att personerna led av skandalerna längre än man kan tro. Som nyhetskonsument ser man drev som något som drar förbi, vi intresserar oss för det en stund och sedan glömmer vi det. Men jag förvånades över hur långt lidandet varit för de som varit utsatta, ibland hade det pågått i flera år och i mångt och mycket varit livsomvälvande. De som utsatts hade känslor av ensamhet, utfrysning och beskrev det som att telefonen tystnar. Gäster i programmet: Mia-Marie Hammarlin, universitetslektor och forskare inom kommunikation och journalistik vid Lunds universitet, Måns Svensson, rättssociolog vid Högskolan i Halmstad, Jenny Jägerfeld, psykolog och Kimmo Eriksson, professor i matematik, som lett en internationell studie om reaktioner vid normbrytande beteende vid Stockholms universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Alice Lööf Programmet sänds direkt.

8 april. Jesper Sandström diskuterar med medieforskaren Mia-Marie Hammarlin och statsvetaren Stig-Björn Ljunggren.

Målet för Sveriges vaccinationsstrategi är att inom ett halvår ha vaccinerat mellan fem och sju miljoner svenskar. Hur stor andel av svenskarna kommer att vaccinera sig mot Covid-19? I en europeisk studie med åtta länder hamnar Sverige bland de mest vaccinationsskeptiska. Narkolepsifallen efter svininfluensavaccineringar tycks påverka mångas inställning till en ny massvaccinering. Men en initial skepsis mot en massvaccinering kan mycket väl svänga mot allt fler beslut för vaccination, det har man sett i andra länder, som Frankrike till exempel. I programmet hörs: Mia-Marie Hammarlin, etnolog och medieforskare Lunds universitet, Johan Brun, läkare och medicinskt sakkunnig på branschorganisationen Läkemedelsindustriföreningen, Marcel Verweij, professor i filosofi Wageningens universitet i Nederländerna. Reporter Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Vad innebär det att bli utsatt för ett massmedialt drev? Hur känns det att bli uthängd i samband med en skandal? Mia-Marie Hammarlin pratar med Isak Hammar om sin nya bok "Exposed". Inspelat på bokmässan i Göteborg 2019. Lunds universitet var som vanligt på plats på Bokmässan i Göteborg i slutet av september 2019. I vår monter bjöd vi på ett späckat program bestående av ett trettiotal samtal med forskare och författare knutna till universitetet.

Vad innebär det att bli utsatt för ett massmedialt drev? Hur känns det att bli uthängd i samband med en skandal? Mia-Marie Hammarlin pratar med Isak Hammar om sin nya bok "Exposed". Inspelat på bokmässan i Göteborg 2019.

Tisdagen den 16 april besöktes Studentafton av Henrik Montgomery, en av sveriges främsta pressfotografer. Aftonen ägde rum i Piratenfoajén på Grand Hotel i Lund och bestod av en inledande fotoutställning som följdes av ett samtal. Moderator för aftonen var Mia-Marie Hammarlin, etnolog och medieforskare vid Lunds universitet.     Efter att aftonens åhörare tagit del av Montgomerys fotografier inleds ett samtal med fotografen där han talar om sin roll som pressfotograf med fokus på politik. Aftonens rubrik löper som en röd tråd genom samtalet, många av bilderna som diskuteras ger en inblick bakom beslutsfattarnas stängda dörrar. Under aftonen berättar Montgomery bland annat om sitt möte med den amerikanska statens underrättelsetjänst, svenska statsbesök till Saudiarabien och sitt vardagsfotograferande.   Aftonen ägde rum i Piratenfoajén på Grand Hotel och avslutades med en traditionsenlig frågestund.

Hur påverkas en människa som hamnar i ett mediedrev? Etnologen och medieforskaren Mia-Marie Hammarlin kommer till studion och reder ut. Den fråga många ställer sig idag är: Var det mediestormen som Aftonbladet startade som drev att Kulturhuset Stadsteaterns chef Benny Fredriksson till självmord. Det kommer vi kanske aldrig att få något entydigt svar på. Vi diskuterar hur mediedrev påverkar människor med Mia-Marie Hammarlin som skrivit boken I stormens öga, som handlar om människor som jagats av medierna. Finn Zetterholm kommer till studion med anledning av ett lyssnartips om att han tidigt använde ordet "sistagångsväljare". Men var Finn verkligen först? Vi ska också ta reda på om det finns någon produktutveckling av kondomen med anledning av att gonorrén och syfilisen ökar igen.

Vad innebär egentligen en medieskandal? Dels för de drabbade och dels för massmedia och samhället i stort. Finns det några inbyggda mekanismer i ett drev och vad säger journalisterna om sin egen roll i dramat? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur olika uppmärksammade medieskandaler har påverkat de inblandades liv och tillvaro. Repris från 5 oktober. Obetalda tv-licenser, några förflugna ord under en intervju eller kanske en restaurangkväll med fel person. Orsakerna kan skifta men när mediedrevet väl drar igång så följer det ofta ett likartat mönster. För de inblandade ställs hela tillvaron på ända - deras hem belägras av reportrar, deras barn trakasseras i skolan och själva kan de till slut tvingas fly, utklädda och hopkrupna på golvet i en flyktbil. Det berättar etnologen och medieforskaren Mia-Marie Hammarlin som i den nya boken I stormens öga har intervjuat både de som blivit jagade av medierna och reportrarna som har jagat dem.Programledare är Urban Björstadius.

Kalle Lind pratar med medieforskaren Mia-Marie Hammarlin om journalister i flock. Bl.a. nämns fel Wanja, Jan Boris-Möller, ett schweiziskt trekantschoklad, en mustasch och en man som kallas Totto.

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur olika uppmärksammade medieskandaler har påverkat de inblandades liv och tillvaro. Obetalda tv-licenser, några förflugna ord under en intervju eller kanske en restaurangkväll med fel person. Orsakerna kan skifta men när mediedrevet väl drar igång så följer det ofta ett likartat mönster. För de inblandade ställs hela tillvaron på ända - deras hem belägras av reportrar, deras barn trakasseras i skolan och själva kan de till slut tvingas fly, utklädda och hopkrupna på golvet i en flyktbil. Det berättar etnologen och medieforskaren Mia-Marie Hammarlin som i den nya boken I stormens öga har intervjuat både de som blivit jagade av medierna och reportrarna som har jagat dem.Programledare är Urban Björstadius.