Podcasts about miljontals

Andra världskriget startade tidigt på morgonen den 1 september 1939 när Nazityskland anföll Polen. Polens öde hade beseglats några dagar tidigare när Sovjetunionen och Nazityskland ingick en ohelig allians och i ett hemligt protokoll delade upp landet mellan sig.Storbritannien och Frankrike förklarade krig mot Tyskland den 3 september, men deras insatser var symboliska. Trots de polska styrkornas heroiska motstånd ledde Nazitysklands tekniska och numerära överlägsenhet till att den polska armén kollapsade inom tre veckor. Den 17 september 1939 gick Röda armén in i östra Polen.Detta är det första avsnittet i en serie av sju om andra världskriget, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om anfallet på Polen och krigets början.Trots en numerärt stor armé lyckades Polen inte stå emot den tyska krigsmaskinen, som med sin blixtkrigstaktik revolutionerade modern krigföring. Tysklands kombination av snabba pansaranfall, flygvapenstöd och välkoordinerade operationer krossade det polska försvaret.Den polska armén saknade både modern utrustning och förmåga att möta den nya tidens mobila krigföring. Dessutom var landets försvarsstrategi, som byggde på att skydda gränserna, ineffektiv mot Tysklands framryckningar vilka snabbt splittrade och omringade de polska styrkorna. Polens utsatta läge förvärrades ytterligare när Sovjetunionen invaderade från öster den 17 september, vilket tvingade Polen att slåss på två fronter.Storbritannien och Frankrike, som hade försvarsfördrag med Polen, förklarade krig mot Tyskland den 3 september men kunde inte erbjuda något konkret militärt stöd. Polens isolering och den övermäktiga fienden ledde till landets fall på bara fem veckor.Efter erövringen av Polen började Tyskland och Sovjetunionen genomföra systematiska åtgärder för att eliminera den polska nationen. Västra Polen annekterades direkt av Nazityskland, medan centrala delar organiserades som Generalguvernementet. Nazisterna inledde omedelbart en brutal politik av germanisering, där polsk kultur systematiskt undertrycktes. Miljontals polacker fördrevs från sina hem för att skapa plats åt tyska bosättare, medan hundratusentals polacker tvångsrekryterades som slavarbetare i Tyskland.Den nazistiska Generalplan Ost föreslog en etnisk rensning och germanisering av Polen. Miljontals polska judar fördes till getton, och utrotningsläger som Auschwitz och Treblinka etablerades. Dessa blev centrala för Förintelsen, där cirka tre miljoner polska judar och ytterligare tre miljoner polska medborgare dödades. Samtidigt deporterade Sovjetunionen hundratusentals polacker till Sibirien, och i Katynmassakern 1940 avrättade den sovjetiska säkerhetstjänsten NKVD över 20 000 polska officerare och intellektuella.Bild: Möte mellan tyska och sovjetiska soldater i Polen, 20 september 1939. I ett hemligt protokoll till Molotov-Ribbentrop-pakten delades Polen upp mellan Nazityskland och det kommunistiska Sovjetunionen.Källa: Bundesarchiv, Bild 101I-121-0008-25, Ehlert, Max, Wikipedia, CC-BY-SA 3.0Musik: Mazurek Dąbrowskiego ("Än är Polen ej förlorat") av Józef Wybicki; Wikimedia, Public DomainLyssna också på Hitlers och Stalins koloniala projekt krävde planerade massmord.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför älskar vi att titta på älgar som lunkar genom skogen, monotona tågresor, brasor som brinner. Slow-tv gör succé. Behöver vi långsamhet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SVT:s program Den stora älgvandringen är en succéhistoria. Miljontals människor följer årstiden och ser då och då en älg passera. Det kallas för slow-tv och har blivit otroligt populärt runt om i världen. Kort och gott handlar det om maraton-tv där man följer en högst ordinär händelse i sin fulla längd. En tågresa, fiskar som simmar i havet, får som betar, brasor som brinner, folk som stickar…Timme ut och timme in kan man sitta där och titta och vi undrar vad det är som lockar.Har vårt behov av långsamhet blivit allt större i dessa tider av snabba klipp? Vill vi ha tråkigt? I veckan rapporterade många medier, i Sverige och utomlands, om hur en forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) undersöker hur Den stora älgvandringen påverkar publiken och nu ställer vi samma frågor.Vad får dig att i timmar följa de där älgarna som sporadiskt lunkar förbi, att stirra in i en brasa på tv-skärmen eller åka med på en tågresa i tv där allt du ser är en tågräls och det landskap som passerar utanför?Programledare: Li SkarinProducent: Helene AlmqvistRing oss på 020-22 10 30, skriv till oss på Facebook och Instagram eller mejla på karlavagnen@sverigesradio.se. Slussen öppnar som vanligt kl 21:00 och programmet börjar 21:40.

Dejtingappar specifikt riktade till HBTQ-personer och olika fetisch-communities har sparat användares bilder oskyddat på nätet. I Eftermiddagen i P3 pratar vi mer om hur det här kunde gå till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 12:00

I det här avsnittet gästas vi av Anna Cramling – schackspelaren och streamern som varje månad engagerar miljontals tittare på Twitch och Youtube världen över.Född in i en schackfamilj lärde sig Anna spelets regler innan hon ens kunde läsa, men hennes intresse var till en början svalt. Det var först i tonåren hon insåg att schack är mer än bara ett spel – det är en värld fylld av strategi, utmaningar och möjligheter.Vi pratar om hur Anna har byggt upp sitt starka varumärke genom att kombinera tävlingsschack med underhållande innehåll och hur hennes digitala satsning gjort spelet mer lönsamt än traditionellt tävlingsschack. Hon berättar öppet om resan från schackbrädet till sociala medier och hur hon lyckats fånga en publik av både entusiaster och nyfikna nybörjare.Vi diskuterar även obalansen i branschen, där män fortfarande dominerar och kvinnor ofta underskattas. Genom sin plattform vill Anna förändra detta och visa att schack kan vara både spännande och framgångsrikt för alla.Dessutom djupdyker vi i tävlingsmentalitet, hur man hanterar press och hennes framtida målsättningar. Och som en extra twist bjuds det på skratt och underhållning när Alexander utmanar Anna i ett parti mitt under intervjun. Ett avsnitt du inte vill missa!Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Anna Cramling på Instagram.Följ Anna Cramling på YouTube.Följ Anna Cramling på Twitch. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet gästas vi av Anna Cramling – schackspelaren och streamern som varje månad engagerar miljontals tittare på Twitch och Youtube världen över.Född in i en schackfamilj lärde sig Anna spelets regler innan hon ens kunde läsa, men hennes intresse var till en början svalt. Det var först i tonåren hon insåg att schack är mer än bara ett spel – det är en värld fylld av strategi, utmaningar och möjligheter.Vi pratar om hur Anna har byggt upp sitt starka varumärke genom att kombinera tävlingsschack med underhållande innehåll och hur hennes digitala satsning gjort spelet mer lönsamt än traditionellt tävlingsschack. Hon berättar öppet om resan från schackbrädet till sociala medier och hur hon lyckats fånga en publik av både entusiaster och nyfikna nybörjare.Vi diskuterar även obalansen i branschen, där män fortfarande dominerar och kvinnor ofta underskattas. Genom sin plattform vill Anna förändra detta och visa att schack kan vara både spännande och framgångsrikt för alla.Dessutom djupdyker vi i tävlingsmentalitet, hur man hanterar press och hennes framtida målsättningar. Och som en extra twist bjuds det på skratt och underhållning när Alexander utmanar Anna i ett parti mitt under intervjun. Ett avsnitt du inte vill missa!Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Anna Cramling på Instagram.Följ Anna Cramling på YouTube.Följ Anna Cramling på Twitch. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Älskad pärla som ger frihetskänsla, nödvändig vardagshjälte eller bensinslukande åbäke som kostar mer än den smakar? Bilen står i fokus i Karlavagnen med Christian Olsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Miljontals svenskar tog bilen under jul och nyår och tyvärr slutade mångas bilfärd i långa köer längs snöfyllda vägar. Hur kul är det egentligen att sitta flera i timmar i bilen? Och hur rustar man sig bäst inför eventuell köbildning? Det är några av de möjliga samtalsämnena i denna bilorienterade Karlavagn - som vanligt är det inringarna som styr!Apropå bilar i Karlavagnen med Christian OlssonRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21:40

Färre förlossningsskador och bättra hälsa hos de nyfödda barnen i Uganda. De dramatiska förbättringarna har skett med enkla metoder som knappt kostar någonting. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet är en repris från januari 2024 och sänds igen med anledning av Musikhjälpens tema i år: ”Alla har rätt att överleva sin graviditet”. Miljontals förlossningsskador kan undvikasVarje dygn dör omkring 800 kvinnor runt om i världen i samband med graviditet eller förlossning. Högst mödradödlighet är det i Afrika söder om Sahara. Förutom livsfaran med att föda barn, beräknas 40 miljoner kvinnor varje år få långvariga hälsoproblem orsakade vid förlossningar. Många av problemen skulle kunna undvikas med enkla medel.Minskad syrebrist hos barnenForsknings- och utvecklingsprojektet Midwize handlar om att skapa hållbara förbättringar av förlossningsvården, som både gör att man kan undvika förlossningsskador och minska risken för att barn föds med syrebrist.Kvinnorna själva får styra över hur de vill födaDet går ut på att ge födande kvinnor ett ökat stöd, för att minska stress och rädsla. En annan viktig del är att komma bort från det som blivit rutin på sjukhusen, nämligen att kvinnor föder liggandes på rygg på en brits. Så kallade dynamiska förlossningsställningar, där kvinnan själv får styra över hur hon vill föda, kan minska både smärta och risken för bristningar och gör att kvinnan får mer kraft i krystningarna.Förlossningsprojekt i flera afrikanska länderProjektet leds av barnmorskor från Sverige och pågår i samarbete med barnmorskor i fyra länder i Afrika: Uganda, Kenya, Malawi och Etiopien. Det finansieras av pengar från Svenska Institutet.Reportage av Sveriges radios korrespondent för global hälsa Sara Heyman.Medverkande: Christina Lundberg, barnmorska; Helena Lindgren, professor i reproduktiv hälsa på Sophiahemmets högskola och Karolinska institutet och gästprofessor på universitetet i Gondar, Etiopien; Cattherine Nabbanja, barnmorska och omvårdnadschef Kawempesjukhuset; Ketty Ogwang, barnmorska Nagurusjukhuset; Johanna Blomgren, barnmorska och doktorand vid Karolinska institutet; Silvia Sylvia Kalagere, barnmorska Kawempesjukhuset; Firdausi, kvinna som föder barn.

Nyheterna Radio 08:00

Majoriteten muslimer är förstås inte terrorister. Men hur ska de hantera den lilla gruppen som utövar så mycket våld i islams namn? Kvartals Henrik Höjer ställde några frågor till professor Jonathan Matusitz vid University of Central Florida, som skrivit ett antal böcker om islamism. Detta är den tredje delen i Kvartals artikelserie om jihad. Inläsare: Staffan Dopping

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Miljontals sommarsemestrar har innefattat OS-hysteri, men detaljen många missat är att det finns en sanslös skara dundernamn bland deltagarna i Paris! En enorm genomgång landar, bland annat, i diskussioner kring vad som bör vara Justina Kitchens unika specialitet och vem som osar att vara mest välhängd av Pit Klein och Patrick Odongo Okongo. Det har dessutom blossat upp en debatt om rasistiska växter! Hur är det möjligt att sådana existerar, vad tusan gör man åt det – och vilka reaktioner får en att vilja skjuta sig i huvudet? Kan det även vara så att diverse fetton använts som inspiration för att döpa något i svenska skogar? Hjärndött och irrelevant – haka på, älskade vänner! Vi finns numera på Podme! Det betyder att du endast kommer hitta alla våra avsnitt i sin helhet, reklamfritt i Podme-appen. Gå in på podme.com och starta din gratisperiod i dag!

Precis som att trädets rötter sprider sig överallt i vår jord, sprider sig Socialdemokraterna överallt ovanpå vår jord. Miljontals kronor pumpas över från facket till sossarna, kronor som har införskaffats med hjälp av en strategi som låter väldigt bekant: "Du MÅSTE INTE ge oss pengar, men OM du INTE gör det så kan det gå väldigt illa för dig...." Låter väldigt mycket som maffian. Missa inte det här programmet!Verklighetschecken kör inte med några maffia-metoder (som sossarna). Vi kör med förhoppningen att du uppskattar att vi finns här i debatten som en blytung motvikt till det vänstervridna, och gillar att vi inte bara snackar nyheter, utan lägger fokus på svenskarnas frågor som annars inte kommer ut i debatten. Tack för att du hjälper oss att fortsätta med just det:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaAugustis första program (3/8-24) bjuder på detta:* Vuxen men identifierar sig som bebis..?* Vågar hon bryta över 30 år av öronbedövande tystnad?* Han stoppar huvudet i knark, hon i sand.* Facket - En socialodemokratisk maffia.* Orden som får den laglydige att fundera på att byta lag.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Carl Schiller & Elisabeth EngmanVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:DRÖNARE TILL "UTSATTA OMRÅDEN" FÖR ATT VÅGA GE BÖTERhttps://www.spreaker.com/episode/dronare-till-utsatta-omraden-for-att-vaga-ge-boter--60822069Alla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 10 augusti 2024.Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoRUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134iTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEFIT FOR AN AUTOPSY - Hostagehttps://www.youtube.com/watch?v=F5yvijpC0xU&ab_channel=FitForAnAutopsyCALLERobert Gustafsson är vinprovarehttps://www.youtube.com/watch?v=lse2xd2hT9k&ab_channel=TV4ELISABETHSommartiderhttps://www.youtube.com/watch?v=4kVRF0hTeyQ&ab_channel=GylleneTider-Topic

Malariaparasiten dödar främst unga barn. Den verkar nu ha skapat motståndskraft mot den effektiva behandling som finns. Men forskare menar att det går att hantera resistensen, eller skapa genmodifierade myggor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I tidskriften Science larmar flera forskare om att det har börjat utvecklas resistens mot den oerhört effektiva behandling med artimisinin som finns mot malaria. Den behandlingen nobelprisbelönades 2015. Artimisinin kan ta kål på många av parasiterna bara på tre dagar. Men forskare har nu börjat se tendenser till att behandlingen inte längre är effektiv. De menar att det finns möjlighet att agera nu och stoppa resistensutvecklingen. Akira Kaneko, professor i global hälsa vid Karolinska institutet, är en av forskarna i uppropet som menar att artimisin behöver kombineras med inte bara ett utan två långtidsverkande läkemedel. Läkemedel som redan existerar. Världshälsoorganisationen och internationella aktörer behöver därför agera, enligt forskarna. Anders Björkman, professor emeritus i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, har just publicerat ett liknande krav i tidskriften the Lancet. En helt annan väg för att få bukt med malariaparasiterna skulle kunna vara att genmodifiera myggor som sprider smittan. Olle Terenius, docent och myggmalariaforskare vid Uppsala universitet, nyss hemkommen från en konferens på Kreta, berättar om unika planer. I höst kommer det att skapas genmodifierade myggor på öarna Sao Tomé och Principe i Guineabukten väster om den afrikanska kontinenten, just norr om ekvatorn. Om regeringen där ger klartecken kan myggorna spridas ut nästa år. Myggornas DNA kommer att förändras så att de inte har möjlighet att sprida parasiten vidare.Programledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.seProducent: Michael BorgertMichael.Borgert@sverigesradio.se

560 miljoner användares uppgifter har läckt i ett hackerforum på dark web efter att biljettjätten Ticketmaster blivit hackad. I Eftermiddag i P3 den 4 juni hör du mer om hacket och vad dark web är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Korallreven är inte bara viktiga för havens djur och organismer. Hundratals miljoner människor är beroende av dem för sin försörjning. Forskaren Fredrik Moberg har skrivit en ny bok om koraller. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tillsammans med forskaren Fredrik Moberg dyker vi ner till världens färgglada korallrev. Vi hör om hur dom fungerar, och hur dom låter! Och om varför de är så viktiga inte bara för alla de färgglada djur och andra organismer som har korallreven som barnkammare och hem. Hundratals miljoner människor är beroende av korallreven för sin försörjning, men nu hotas de kanske mer än någonsin bland annat av klimatförändringarna. Fredrik Moberg som nu ger ut boken ”Korallernas planet” berättar om sin fascination för dessa undervattensvärldar och om hur han ser på deras framtid.Det finns fortfarande ungefär hundra gånger fler koraller än människor på vår planet. Men vi har blivit dubbelt så många de senaste 40 åren, och korallerna har blivit hälften så många under samma tid. Enligt FN:s klimatpanel IPCC förväntas 99 procent av världens korallrev att dö om den globala medeltemperaturen höjs med två grader.Medverkande: Fredrik Moberg, doktor i korallrevsekologi, forskare och kommunikatör på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, och verksam inom den icke vinstdrivande organisationen AlbaecoReporter: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seProducent: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Den ryska kringsindustrin spottar ur sig flera miljoner granater per år, långt fler än västvärlden förmår producera och skicka till Ukraina. Vad gör Europa för att förändra läget, vilken roll spelar Europas ekonomiska motor Tyskland och är Europa faktiskt så handfallet som det verkar? I Slaget efter tolv möts Svenska Yles medarbetare i Tyskland Johnny Sjöblom, Anders Gardberg, landschef för försvarskoncernen Saab-group och europaparlamentariker Ville Niinistö. Maria Nylund leder debatten. E-post: slaget@yle.fi

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Miljontals lösenord läckta. Fler söker hjälp från civilsamhället på grund av det ekonomiska läget. Intervju med Zelenskys rådgivare, och vad händer med det ryska planet? Första omgången av finska presidentvalet på söndag.Ungern om svensk Natoansökan.Rysslands frysta tillgångar. IS-kvinna begärs häktad för folkmord. Översvämningarna Frankrike. Josef Fritzl släpps från högsäkerhetsfängelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Linnea Rönnqvist pratar om den stora lösenordsläckan där 70 miljoner lösenord till bland annat Facebook och Netflix spridits, och hur man kan göra för att ta reda på om man drabbats. Hon berättar också om att Island kritiserar Israels medverkan i Eurovision, och att det ännu är oklart om Island kommer skicka något bidrag till Malmö i maj.Kalle Berg pratar om att Casino Cosmopol i Göteborg läggs ner, och ger också en liten historisk tillbakablick om vad byggnaden använts till innan den blev ett kasino. Apropå den stora lösenordsläckan pratar han dessutom lite om vilka nitar han själv gått på när det kommer till phishing, och avslöjar ett alldeles färskt exempel (som han INTE gick på) från sin egna inkorg som involverar FBI, Amerikanska centralbanken och en skuld på tio miljoner dollar.Dessutom: Trump spelade The Smiths, Ulf Kristerssons fest och Ryan Goslings Oscars-ilska. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Chulle förklarades dövblind vid 27 års ålder. Men efter en operation med något som kallas kokleaimplantat, fick hon en ny hörsel och ett nytt självförtroende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En transkriberad version av avsnittet finns under artikeln. Tredje avsnittet i serien ”Hjälpmedlet som ändrade allt”, om personer som lever med en skada eller en sjukdom, och om upptäckterna som förbättrade deras liv.36-åriga Chuleekorn Kawinakevara sitter i sitt vardagsrum i Falun och lyssnar på hur hennes barn leker i rummet bredvid. Men för bara tre år sen, hade hon inte hört någonting av varken barnens lek, eller något annat. Chuleekorn, som kallar sig Chulle, föddes med skador på både ögonen och öronen. Ju äldre hon blev, desto sämre blev både hennes syn och hörsel. Inga hörselapparater eller ögonoperationer hjälpte. När hon var 27 år gammal, förklarades hon dövblind. ”Så det slutade med att jag liksom gav upp. Jag orkade inte bry mig. Det kändes som att jag var så utanför världen, vet ingenting vad som hände liksom”. Då började hennes läkare tjata på henne att hon skulle testa kokleaimplantat, CI.* Chulle säger ja. Efter operationen blir Chulle en del av den, ibland öronbedövande högljudda världen. Ljud hon aldrig förr har hört strömmar in från alla håll, och hon kan inte använda synen för att avgöra vad det är som låter. Men trots att hon nu kommer spendera resten av sitt liv med att lära sig ljuden runtom henne, så har hon också fått tillbaka sitt självförtroende. ”Jag kan kommunicera med mina barn, jag kan hänga med, jag kan gå på möte, jag känner att jag kan vara delaktig i kommunikationen. Jag vågar gå ut med, jag vågar träffa andra kompisar, jag skuggar mig inte för sociala livet”. Dokumentärserien görs av Alice Edwards och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.

Färre förlossningsskador och bättra hälsa hos de nyfödda barnen i Uganda. De dramatiska förbättringarna har skett med enkla metoder som knappt kostar någonting. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dagens Vetenskapsradion Hälsa får du följa med till två förlossningssjukhus i Kampala. Där är förutsättningarna för födande kvinnor, barnmorskor och läkare diametralt olika Sveriges.Miljontals förlossningsskador kan undvikasVarje dygn dör omkring 800 kvinnor runt om i världen i samband med graviditet eller förlossning. Högst mödradödlighet är det i Afrika söder om Sahara. Förutom livsfaran med att föda barn, beräknas 40 miljoner kvinnor varje år få långvariga hälsoproblem orsakade vid förlossningar. Många av problemen skulle kunna undvikas med enkla medel.Minskad syrebrist hos barnenForsknings- och utvecklingsprojektet Midwize handlar om att skapa hållbara förbättringar av förlossningsvården, som både gör att man kan undvika förlossningsskador och minska risken för att barn föds med syrebrist.Kvinnorna själva får styra över hur de vill födaDet går ut på att ge födande kvinnor ett ökat stöd, för att minska stress och rädsla. En annan viktig del är att komma bort från det som blivit rutin på sjukhusen, nämligen att kvinnor föder liggandes på rygg på en brits. Så kallade dynamiska förlossningsställningar, där kvinnan själv får styra över hur hon vill föda, kan minska både smärta och risken för bristningar och gör att kvinnan får mer kraft i krystningarna.Förlossningsprojekt i flera afrikanska länderProjektet leds av barnmorskor från Sverige och pågår i samarbete med barnmorskor i fyra länder i Afrika: Uganda, Kenya, Malawi och Etiopien. Det finansieras av pengar från Svenska Institutet.Reportage av Sveriges radios korrespondent för global hälsa Sara Heyman.Medverkande: Christina Lundberg, barnmorska; Helena Lindgren, professor i reproduktiv hälsa på Sophiahemmets högskola och Karolinska institutet och gästprofessor på universitetet i Gondar, Etiopien; Cattherine Nabbanja, barnmorska och omvårdnadschef Kawempesjukhuset; Ketty Ogwang, barnmorska Nagurusjukhuset; Johanna Blomgren, barnmorska och doktorand vid Karolinska institutet; Silvia Sylvia Kalagere, barnmorska Kawempesjukhuset; Firdausi, kvinna som föder barn.

Miljontals människor i världen är drabbade av hunger. Problemet har funnits länge och blivit bättre, men nu är det sämre igen. Varför är det så och vad gör man åt det? Mila Bernhardt tycker det är viktigt att bry sig om andra. Därför har hon en bössa för Musikhjälpen, där årets tema är Ingen ska behöva dö av hunger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Johanna Heed.Producent: Olivia Axelson.Medverkande: Mila Bernhardt, 9 år från Falkenberg. Martina Hibell, generalsekreterare på Barnfonden. Mer ljud från: Musikhjälpen. Juniornyheternas specialpodd gör varje vecka en djupdykning i veckans viktigaste nyhet eller ett ämne som är extra intressant och spännande.

Kock-pappa Jack lagar restaurangrätter till två-årige Levi. Miljontals kollar på filmerna. Och föräldrar undrar vad de gör för fel. Vi pratar med Jack. Och med Sara Ask som är expert på barn och mat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur ska man få barn att äta?”Cooking for Levi” – ett konto som finns på sociala medier (Instagram, TikTok, Facebook, Youtube) med korta filmer där man ser en pappa, som är kock, laga fin restaurangmat till sin 2-årige son Levi. Det är allt från pilgrimsmusslor och bläckfisk, till shepherd's pie och långbakat lamm som serveras. Och lille Levi äter med stor nyfikenhet och lust, och kommenterar maten i ett samtal med sina föräldrar vid bordet. Det här kontot har flera miljoner följare.Pappa Jack Zhang började lägga upp filmerna i februari 2023. Nu ägnar han all tid åt filmerna och han och Levis mamma Emmy har också gjort en kokbok.För 7 år sedan gjorde vi ett program om barnmat – hur man för över sin matkärlek till sitt barn på ett bra sätt. Medverkade gjorde dietisten Sara Ask, som skrivit flera kokböcker för barn, bland annat Första hjälpen vid köksbordet. (Du hittar en länk till programmet nedan.)Nu lät vi henne se på filmerna och kommentera. Sara säger att vi har olika genetiska förutsättningar att närma oss ny mat.- Både arv och miljö påverkar hur barn äter, säger hon.- Så mycket som åttio procent av petighet förklaras av generna.Alla barn är olika. Barn i samma familj närmar sig mat på olika sätt.Sara ger tips och peppar.Och kock-pappa Jack berättar hur inspelningen av filmerna går till. Och varför han började göra dem.

Upptäckarna bakom covidvaccinen prisas av Nobelstiftelsen. Men på internet pyr oron. Genom att kategorisera 11 000 flashbackinlägg har forskare tagit pulsen på åsikterna kring det prisade mRNA-vaccinet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sverige säger 4 procent att de väljer att avstå från att vaccinera sig, enligt SOM-institutet. Medan den stora majoriteten har valt att vaccinera sig. Miljontals liv har räddats tack vare vaccinen, visar forskning.Flashback hade 60 procent vaccinskeptikerHur de som tvekar kring vaccin och uttrycker det på det öppna diskussionsforumet Flashback har nu kartlagts i ny svensk forskning. Där var 60 procent av inläggen skeptiska till vaccinen, medan 20 procent var neutrala och 20 procent positiva . Många medicinska termer används i inläggen.De alla flesta som fått covid-vaccin i Sverige har antingen Moderna eller PfizerBiontechs mRNA vaccin. De som upptäckte hur mRNA kan användas för vaccin är de som fått årets nobelpris i medicin. mRNA framöver behöver en bättre fettbubblaMycket forskning pågår också där mRNA kan komma att användas i många olika behandling framöver. Men det finns tydliga dilemman för att få det att fungera för annat än vacciner. Den lilla fettbubblan måste blir effektivare för att det ska fungera bättre. Men kliniska försöka pågår för behandling av flera olika cancrar.Medverkar gör Anders Wittrup, forskare vid Lunds universitet och läkare på Skånes universitetssjukhus, Elin Esbjörner, docent vid institutionen för Life Sciences på Chalmers tekniska högskola i Göteborg samt Mia-Marie Hammarlin, lektor och forskare vid Institutionen för kommunikation och medier i Lund.Programledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.seProducent Cecilia Ohléncecilia.ohlen@sverigesradio.se

Coronapandemin drev fram en ny sorts vaccin, som räddade miljoner människors liv världen över. Katalin Karikó och Drew Weissmans mRNA-forskning har fått Nobelpriset i medicin. De kom på hur mRNA ska kunna användas för nya sorters behandlingar – och i förlängningen för vaccin. Vaccin, som togs fram på rekordtid under coronapandemin.ProgramledareLars Broströmlars.brostrom@sr.seAnnika Östmanannika.ostman@sr.seProducentPeter Normarkpeter.normark@sr.se

Föreläsaren och kommunikatören David JP Phillips gör efterlängtad comeback i Framgångspodden. Miljontals har sett hans hyllade TED Talks och massor har vallfärdat till hans WOW-kurser. Hans syn på självledarskap bottnar i den depression han lyckades ta sig ur med hjälpgående kunskap om människans förmåga att kommunicera med sig själv.Vi pratar om den förändringsresa som David har gjort i sitt liv, hur han tog sig ur sin depression och började se världen i färg igen. Vi pratar också om substanser i kroppen du kan styra själv, om din personliga fokusfråga och varför man bör ha regler för känslotillstånd. Vi glider också in på stresskartor, meditativa upplevelser, rädslor och kommenterar er lyssnares tankar om vad sann framgång är. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök Davids hemsida.Följ David på Instagram, LinkedIn och TikTok.David JP Phillips - Sex substanser som förändrar ditt liv Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Föreläsaren och kommunikatören David JP Phillips gör efterlängtad comeback i Framgångspodden. Miljontals har sett hans hyllade TED Talks och massor har vallfärdat till hans WOW-kurser. Hans syn på självledarskap bottnar i den depression han lyckades ta sig ur med hjälpgående kunskap om människans förmåga att kommunicera med sig själv.Vi pratar om den förändringsresa som David har gjort i sitt liv, hur han tog sig ur sin depression och började se världen i färg igen. Vi pratar också om substanser i kroppen du kan styra själv, om din personliga fokusfråga och varför man bör ha regler för känslotillstånd. Vi glider också in på stresskartor, meditativa upplevelser, rädslor och kommenterar er lyssnares tankar om vad sann framgång är. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök Davids hemsida.Följ David på Instagram, LinkedIn och TikTok.David JP Phillips - Sex substanser som förändrar ditt liv Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Miljontals personer med mens världen över håller koll på och loggar sin menscykel i appar. Apparna är designade för att du ska kunna hålla koll på när mensen, ägglossningen och PMS-besvären kommer. Men vad händer med all data vi matar in i apparna? I studion finns influeraren Lovisa ”Laki” Karlsson och gynekologen Helena Graflund Lagercrantz.

Höstens hetaste accessoar? Jo, enligt flera modetidningar är det, tro det eller ej, kondomen. För återigen omfamnar nu modevärlden det både älskade och hatade gummit. Den har ansetts vara en symbol för oanständigt leverne. Den har, på olika språk, kallats för regnrock och överrock, och inte på något välvilligt vis. Men modevärlden har sedan länge haft ett gott öga till den, och just nu marknadsförs den där som en… sexig accessoar. Vi talar förstås om kondomen. Genom historien har den både tillverkats i material som linne, såväl som djurtarmar, innan den hittade sin millimetertunna latex look. Allt det berättar vi om i veckans Stil, där vi synar gummit i sömmarna. Ja, tidiga kondommodeller hade både sömmar och rosa rosetter.Miljontals människor har genom århundradena använt sig av kondomen. Men trots alla dess positiva kvalitéer, har långt ifrån alla gillat den. Ja, sedan 1960-talet har det i Sverige återkommande genomförts kampanjer för att öka kondomens status, med slogans som till exempel "Ikväll får 107 svenskar gonorré". Vi berättar om den senaste stora kondomkampanjen i Sverige, samt dammar av några av de mest ikoniska.Vi fördjupar oss även i historien om hur kroppskondomen, eller ja, latexkläderna tog sig in i modet. Det var med en enträgen modeskapare vid namn John Sutcliffe, som exempelvis uppfann den kroppskramande så kallade catsuiten.Och så pratar vi med historikern Gunnela Björk. Hon har skrivit boken Lust och nöd, som handlar om sexualupplysningens pionjärer Karin och Nils Adamsson. Under det tidiga 1900-talet började de kämpa för människors rätt till preventivmedel, något de utvecklade till en framgångsrik affärsverksamhet. Namnet Nils Adamsson blev synonymt med kondomer.Veckans gäst är Jon Voss, förslagschef på QX.

Hur kunde en 13 pixlar bred och 16 pixlar hög mustaschprydd rörmokare, klädd i overall och röd keps, bli huvudpersonen för den mest framgångsrika spelfranchisen någonsin? I denna klassiker om Super Mario Bros. berättar Saman Bakhtiari om vad som hände då figuren Mario tog steget ut från arkadspelshallarna och infiltrerade miljoner familjers vardagsrum, hur det har förblivit så och varför Mario är ständigt aktuell. Handlingen i Super Mario Bros är enkel: Den utspelar sig i Marios färgglada värld, kungadömet "The Mushroom kingdom" som invaderats av de sköldpaddsliknande Koopa Troopas. Deras kung, Bowser har kidnappat prinsessan Peach, och det är upp till Mario att rädda henne.Marios skapare Shigeru Miyamoto, som även ligger bakom andra Nintendoklassiker som Zelda och Donkey Kong hade en inbjudande filosofi som bidrog till spelets succé. Han designade spelet tillsammans med designern Takashi Tezuka så att första banan guidar i spelets regler, fysik och mekanik. Något som är självklart idag men som under mitten av 80-talet var nyskapande.

Nyheterna Radio 17.00

Miljontals människor dog när Mao Zedongs Kina skulle ta "det stora språnget". Men trots politiska experiment, massvält och utrensningar, verkar den store ledarens gloria aldrig riktigt falla. Mellan 40 och 70 miljoner människor uppskattas ha dött under Mao Zedongs styre, vilket gör honom till en av förra seklets värsta diktatorer. Ändå fortsätter Mao att dyrkas av många i Kina. Som utropare av Folkrepubliken Kina 1949 har han fått rollen som befriare i historieskrivningen. Hans ansikte återfinns än i dag på landets sedlar och ett Mao-porträtt hängande från backspegeln anses, av vissa, medföra tur och beskydd.I det här specialavsnittet om Mao Zedong hör vi journalisten och författaren Göran Leijonhufvud berätta om hur han reste till Kina på 1960-talet och tvingades ompröva sina idéer om ett harmoniskt styre i Kina. Han återvände senare till Kina som Dagens Nyheters korrespondent.Sinologen Göran Sommardal har studerat Maos ideologiska tankegods. Hör honom berätta om Maos lilla röda den skrift som så starkt förknippas med kulturrevolutionen och som brukar sägas vara världens mest sålda bok.Hör också Sveriges Radios Hanna Sahlberg om hur 2000-talets och dagens Kina förhåller sig till Mao. Fortfarande är det Maos porträtt som hänger ovanför Himmelska fridens port i Peking. Kommer Mao för evigt att behålla denna upphöjda position?Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Adam Alvin

WHO varnar: Miljontals ukrainska liv i fara nu i vinter hör Johan von Schreeb om utmaningarna som väntar landet. Senaste om snösmockan. Serbien och Kosovo på kollisionskurs. Bråk mellan L och SD. Grundlagsändringen. Fotbolls-VM och armbindeln. Med mera.

Kommunikatören David JP Phillips är en av Sveriges mest framgångsrika internationella föreläsare. Miljontals har sett hans hyllade TED Talks ”How to avoid death by powerpoint” och ”The magical science of storytelling”. Hans syn på självledarskap bottnar i den depression han själv lyckades ta sig ur med hjälp av djupgående kunskap om människans förmåga att kommunicera med sig själv. Kunskap som han nu släpper i bokform – ”Sex substanser som förändrar ditt liv”.Vi pratar om hur man genom att förstå biologin i kroppen kan styra hur man själv mår. Vi pratar om självkännedom, självkänsla, självförtroende och självledarskap där vi får rörande exempel från Davids egna liv. Dessutom hinner vi prata om personliga sanningar, neuroplasticitet, fokusfrågor och hur hoppsasteg på ett seriöst kontor kan förändra en hel dag. Tusen tack för att du lyssnar!Gå Davids kurs, "Led dig själv och förändra ditt liv", på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Beställ Davids bok: "Sex substanser som förändrar ditt liv: dopamin, oxytocin, serotonin, kortisol, endorfin, testosteron"Besök Davids hemsida. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kommunikatören David JP Phillips är en av Sveriges mest framgångsrika internationella föreläsare. Miljontals har sett hans hyllade TED Talks ”How to avoid death by powerpoint” och ”The magical science of storytelling”. Hans syn på självledarskap bottnar i den depression han själv lyckades ta sig ur med hjälp av djupgående kunskap om människans förmåga att kommunicera med sig själv. Kunskap som han nu släpper i bokform – ”Sex substanser som förändrar ditt liv”.Vi pratar om hur man genom att förstå biologin i kroppen kan styra hur man själv mår. Vi pratar om självkännedom, självkänsla, självförtroende och självledarskap där vi får rörande exempel från Davids egna liv. Dessutom hinner vi prata om personliga sanningar, neuroplasticitet, fokusfrågor och hur hoppsasteg på ett seriöst kontor kan förändra en hel dag. Tusen tack för att du lyssnar!Gå Davids kurs, "Led dig själv och förändra ditt liv", på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Beställ Davids bok: "Sex substanser som förändrar ditt liv: dopamin, oxytocin, serotonin, kortisol, endorfin, testosteron"Besök Davids hemsida. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Miljontals döda minkar tvingade Danmarks statsminister Mette Frederiksen att utlysa val. När danskarna på tisdag går till valurnorna kan de välja mellan 14 olika partier. DN:s reporter Hanna Grosshög guidar dig igenom de politiska nyckelpersonerna – och går igenom skandalerna som kan avgöra det danska valet.Programledare: Evelyn Jones. Producent: Sabina Marmullakaj. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Tekniker: Oliver Bergman, Bauer Media.

För en månad sedan kom domen i målet mellan Johnny Depp och Amber Heard. Miljontals människor följde den direktsända rättegången och kunde bevittna hur ett vapande vittne chockerade domaren, att det blev riktigt dålig stämning kring muffins, hur fokus riktades mot Depps avskurna fingertopp och olika versioner gällande bajs i en säng. Men kanske främst åskådliggjorde rättegången en extremt destruktiv relation mellan ett Hollywood-par. Depp vs Heard väckte i alla fall ett oerhört engagemang runt om i världen, men vad har egentligen hänt med exparet sedan dess? Har Amber Heard överklagat domen? Och ska Johnny Depp göra comeback i "Pirates of the Caribbean"? Gäst: Stina Dahlgren, nöjesreporter på Aftonbladet Programledare: Ronja de Boer Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Nyheterna Radio 12.00

Den 12 april bjuder Studentafton in Martin Kragh och Oscar Jonsson till en afton om kriget i Ukraina.   Rysslands invasion av Ukraina har inte lämnat någon oberörd. Miljontals människor tvingas nu lämna sina hem för att finna trygghet. Nyhetsflöden, dagstidningar och tidskrifter genomsyras av nyheter från det krigsdrabbade landet samtidigt som offensiv desinformation försöker påverka bilden av kriget. Samtidigt har ett tidigare, på många sätt splittrat Europa har gått samman i solidaritet med det krigsdrabbade Ukraina. I Sverige har den försvarspolitiska debatten ekat högt. Både i Riksdagens kammare och i väljarundersökningar. Även frågan om ett NATO-medlemskap har aktualiserats.   Många frågor väcks när ett krig utbryter i Sveriges närhet. Hur kan vi på bästa sätt hjälpa till med såväl militära som humanitära medel? Vad händer om Ryssland och NATO drabbar samman? Och finns det några direkta militära hot mot svenskt territorium inom överskådlig framtid?   För att diskutera dessa frågor bjuder Studentafton in Martin Kragh och Oscar Jonsson. Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier och forskare med inriktning på rysk ekonomi och historia vid Utrikespolitiska Institutet. Oscar Jonsson är doktor och forskare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och författat boken The Russian Understanding of War.   Aftonen kommer bestå av en timmes modererat samtal, följt av en halvtimme där publiken får ställa frågor till paneldeltagarna. Aftonen genomfördes tisdag 12e april kl 19:00 2022 på stadsteatern i Lund. 

Experter varnar för ekonomisk söndring och missnöjd befolkning när Kina stänger ner för att hindra en ny våg av coronasmitta. Miljontals människor kämpar nu för att få mat- och vattenleveranser. Andra får Gucci-tomater. Även för landets viktigaste handelspartner EU blir konsekvenserna stora. Programledare: Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet: Hanna Sahlberg, Kinakommentator Sveriges Radio Frédéric Cho, finansrådgivare Ida Sandgärde, boende Shanghai Lukas Faxå, seniorkonsult Asia Perspective Mattias Isaksson, chefsstrateg Swedbank Alicia Garcia Herrero, chefekonom Natixis Bettina Schoen-Behanzin, Shanghai-ordförande EU:s handelskammare i KinaTekniker: Fabian Begnertekonomiekotextra@sverigesradio.se

Europa står inför den allvarligaste flyktingkrisen sedan andra världskriget. Miljontals ukrainare är på flykt och runt 200 000 väntas komma till Sverige. På en kvart får du veta vilka utmaningar vi står inför och om vi har lärt oss något av flyktingkrisen 2015. Med Karin Thurfjell och Negra Efendic, reportrar på SvD.

En flyktingkris av enorma proportioner pågår just nu, här i Europa. Miljontals människor har redan tvingats lämna sina hem, sina saker, sina vänner, sina familjer. Allt. Kriget i Ukraina fortgår med oavbruten intensitet – och strömmen av flyktingar ökar hela tiden. De tar sig till närliggande länder som Polen, Slovakien, Rumänien, Ungern – men förstås också till Sverige. Och de behöver hjälp. FN:s flyktingorgan UNHCR är på plats i Ukraina. Hur ser deras arbete ut? Hur mår människorna de möter? Vad händer om krisen förvärras? Och hur kan vi svenskar bidra på bästa sätt? Det pratar vi om i Aftonbladet Daily. Gäst: Åsa Widell, generalsekreterare för Sverige för UNHCR. Programledare: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Kyrkor, torg, minnesmonument - Ukrainas städer hotas nu av förstörelse och i värsta fall utplåning. Miljontals människor är på flykt och dödas och samtidigt blir deras hem till grus. ARGSINT NEW YORK-DAM PÅ SVERIGEBESÖK: FRAN LEBOWIZDen legendariska New York-profilen Fran Lebowitz blev en global kändis när Netflix-serien "Pretend it's a city" kom 2021. Den skarptungade Fran levererade vass och rolig samtidskritik intervjuad av en gapskrattande Martin Scorsese. Nu framträder hon på Circus i Stockholm, arg som ett bi över Putins krig.STADEN OCH KRIGETKriget i Ukraina innebär inte bara omätligt lidande och död, det är också vårt gemensamma kulturarv som blir förstört. Platser, byggnader, gatukorsningar - allt blir till grus. Vad händer med människornas minnen när platserna där de uppstod skadas eller försvinner? Podcasten STADENs skapare: historieprofessorn Håkan Forsell och arkitekturskribenten Dan Hallemar kommer till studion för ett samtal om staden och kriget.STOPP FÖR LYXMODEMÄRKEN I RYSSLANDEfter Rysslands invasion av Ukraina så ökade försäljningen av lyxvaror i ryska storstäder. Dom som hade råd bunkrade dyra klockor och märkeskläder som inte tappar i värde lika snabbt som den ryska valutan. Men uppmaningar från modeindustrin och sanktioner som försvårat försäljningen har lyxvarumärken som Chanel, Hermés och Louis Vuitton klistrat lappen "not open" på sina glasdörrar.JOANNA RUBIN DRANGER HAR GJORT EN SERIEROMAN OM FAMILJEN OCH FÖRINTELSENJoanna Rubin Drangers nya bok: "Ihåg kom oss till liv" är en myllrande familjekrönika med långa svarta skuggor. Boken som är på 400 sidor innehåller hennes forskningsarbete i text och bild om familjens erfarenheter av flykt och förintelse. En historielektion om Sverige, Norge, Danmark och Östeuropa och judarna, som inte liknar något annat. Det handlar om död och överlevnad, att börja om och hitta mening och om tystnaden som går i arv när minnena är för plågsamma att föra vidare till nästa generation. OBS OM SKILLNADEN MELLAN MIGRANTER OCH MIGRANTERMigration är en viktig del av den globaliserade världen. Samtidigt tycks den politiska diskussionen hela tiden sträva mot att göra skillnad på olika slags migranter. I den här essän funderar Gustaf Grapengiesser på hur samhället värderar migranter utifrån skälen för deras förflyttning.Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Nina Asarnoj

Lär känna Tobii Dynavox och bolagets VD Fredrik Ruben. Bolaget avknoppades och särnoterades från Tobii i december 2021 och tillhandahåller kommunikationslösningar för människor med funktionsnedsättningar. Den adresserbara marknaden uppgår till 50 miljoner människor och växer med omkring 2 miljoner ytterligare om året. Utmaningen är dock att vetskapen om och kunskapen kring den här typen av hjälpmedel är försvinnande låg, det ska bolaget ändra på. Vad är egentligen voice banking, och varför är marknaden kring denna typ av hjälpmedel ofta omgärdad av stigman? Vi får även lära oss mer om samarbetet med Apple som annonserades i slutet på förra året. Sist men inte minst får vi också lyssna till vad då 16 åriga James i England sa till sin mamma första gången han, via Tobiis kommunikationshjälpmedel, kunde säga något för första gången i hela sitt liv. Delikat lyssning på dig, Nicklas

Influencern och entreprenören Matilda Djerf gästar Framgångspodden för att berätta om senaste årens succé! Hon är en av Sveriges största influencers med hela 2 miljoner följare på instagram och driver parallellt med det Djef Avenue, som bara på några år kommit att vinsta mångmiljonbelopp. Vi pratar om hur hon har gått tillväga för att bli så stor i sociala medier och hur hon har byggt upp sitt bolag. Vi pratar om starten när hon själv satt och packade alla leveranser och vi går in marknadsföringsstrategier och hur hon skapar lojala kunder. Dessutom får vi ta del av hennes största lärdomar som entreprenör och tips till andra som vill lyckas. Tusen tack för att du lyssnar!Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.seBeställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJAlexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.seI betalt samarbete med Convendum: https://convendum.se/sv/I betalt samarbete med Leadpilot: https://leadpilot.com/svI betalt samarbete med Swedbank: www.swedbank.se/foretagstipsI betalt samarbete med Samsung: https://www.samsung.com/se/smartphones/galaxy-z-flip3-5g/https://www.samsung.com/se/smartphones/galaxy-z-fold3-5g/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Influencern och entreprenören Matilda Djerf gästar Framgångspodden för att berätta om senaste årens succé! Hon är en av Sveriges största influencers med hela 2 miljoner följare på instagram och driver parallellt med det Djef Avenue, som bara på några år kommit att vinsta mångmiljonbelopp. Vi pratar om hur hon har gått tillväga för att bli så stor i sociala medier och hur hon har byggt upp sitt bolag. Vi pratar om starten när hon själv satt och packade alla leveranser och vi går in marknadsföringsstrategier och hur hon skapar lojala kunder. Dessutom får vi ta del av hennes största lärdomar som entreprenör och tips till andra som vill lyckas. Tusen tack för att du lyssnar!Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.seBeställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJAlexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.seI betalt samarbete med Convendum: https://convendum.se/sv/I betalt samarbete med Leadpilot: https://leadpilot.com/svI betalt samarbete med Swedbank: www.swedbank.se/foretagstipsI betalt samarbete med Samsung: https://www.samsung.com/se/smartphones/galaxy-z-flip3-5g/https://www.samsung.com/se/smartphones/galaxy-z-fold3-5g/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Klädimperiet Algots klär folkhemmet i färgglada, bekväma kläder som alla har råd med. Miljontals plagg ska lämna Borås och nyckeln är en ny uppfinning - det löpande bandet. Men sömmerskorna tvekar. Det svenska textilundret AlgotsKlädimperiet Algots i Borås var det största av de företag som utgjorde det svenska textilundret i efterkrigstiden. Den före detta knallen Algot Johansson skapade företaget som klädde det moderna Sverige i färgglada, bekväma plagg och myntade det nya begreppet "Fritidskläder".Det löpande bandetMen nyckeln till framgången ligger också i det nya, löpande bandet som i en allt högre takt driver på sömmerskornas arbete. Och vid horisonten väntar hoten från låglöneländerna, en nazianstruken ingenjör och en pyrande familjefejd. Medverkande del 1 Hillevi Nilsson, arbetade på Algots på 50-talet. Ulla Wikander, professor emeritus i ekonomisk historia. Reimar Westerlind, företagsledare i Borås. Johannes Daun, historiker och industriantikvarie. Karin Olsson Lindström, museipedagog på Borås textilmuseum. Göte-David Johansson, barnbarn till Algot Johansson. Elisabet FriskEn serie från P4-Dokumentär av Cecilia Ohlén. Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp.  Ljudmix Olle Sjöström.Programmet gjordes 2021.Hör gärna av dig till oss på P4dokumentar@sverigesradio.se 

Nyheterna Radio 07.00

Nyheterna Radio 09.00

För ett halvår sedan stormades USA:s parlament av anhängare till Donald Trump i ett försök att begå statskupp. Många av dem tillhörde QAnon, en sekteristisk konspirationsteori med ursprung i det laglösa forumet 4Chan som är djupt våldsförhärligande och antisemitisk. Undersökningar visar att så många som en fjärdedel av vita evangelikala i USA sympatiserar med QAnon, och dess vilda idéer har även spridit sig till Sverige. I det här avsnittet pratar Micael med prästen Peter Westermark som har studerat QAnon och lyfter bland annat följande frågor: Hur kan miljontals kristna omfamna en antisemitisk konspirationsteori när Jesus själv var jude? Varför ser man 4Chan som någon slags auktoritet när det är ett forum fyllt med nazism och pornografi? Vad kan vi göra för att förhindra att kristna lockas av konspirationsteorier i allmänhet? Exempel på kristna som fallit offer för QAnon: https://pcpj.org/2021/01/23/four-heartbreaking-stories-of-christians-lost-to-the-qanon-cult/  Peters bloggserie om QAnon: https://troochfornuft.wordpress.com/2021/03/27/tro-fornuft-och-qanon-del-iii-korset-och-apokalypsen-2/  Peters podd Tro och förnuft: https://trofornuft.libsyn.com/  Har du frågor, kommentarer eller tips på vad vi ska podda om? Maila oss på jesusfolket@gmail.com Boka en föreläsning: https://helapingsten.com/boka/  Gilla Jesusfolket på Facebook! facebook.com/jesusfolket Följ oss på YouTube! youtube.com/helapingsten Och följ bloggen Hela Pingsten! helapingsten.com

Miljontals människor dör varje år för att luften de andas är giftig. Kommer det bli värre? Vi kan överleva tre veckor utan mat, tre dagar utan vatten men bara tre minuter utan luft. Ändå verkar vi ta just luften för givet. Enligt WHO dör 7 miljoner människor varje år av luftföroreningar runt om i världen, och på vissa håll blir nivåerna av farliga partiklar och gaser bara högre och högre för varje år som går.  P3 Dystopia går igenom den moderna historiens allvarligaste smogkatastrofer, var riskerna är som störst just nu och om vi i Sverige verkligen kan skryta med en ren och frisk luft.

Miljontals människor dör varje år för att luften de andas är giftig. Kommer det bli värre? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi kan överleva tre veckor utan mat, tre dagar utan vatten men bara tre minuter utan luft. Ändå verkar vi ta just luften för givet. Enligt WHO dör 7 miljoner människor varje år av luftföroreningar runt om i världen, och på vissa håll blir nivåerna av farliga partiklar och gaser bara högre och högre för varje år som går. P3 Dystopia går igenom den moderna historiens allvarligaste smogkatastrofer, var riskerna är som störst just nu och om vi i Sverige verkligen kan skryta med en ren och frisk luft.

Miljontals människor dör varje år för att luften de andas är giftig. Kommer det bli värre? Vi kan överleva tre veckor utan mat, tre dagar utan vatten men bara tre minuter utan luft. Ändå verkar vi ta just luften för givet. Enligt WHO dör 7 miljoner människor varje år av luftföroreningar runt om i världen, och på vissa håll blir nivåerna av farliga partiklar och gaser bara högre och högre för varje år som går.  P3 Dystopia går igenom den moderna historiens allvarligaste smogkatastrofer, var riskerna är som störst just nu och om vi i Sverige verkligen kan skryta med en ren och frisk luft.

Miljontals arter är livsnödvändiga för att vi ska få mat, medicin och en beboelig livsmiljö, förutom all den kunskap och glädje naturen bereder oss. Allt det som naturen ger oss kallas för ekosystemtjänster eller naturnytta.Den som ska berätta för oss om allt det här är Anne Sverdrup-Thygeson, professor vid Norges miljö- och biovetenskapliga universitet.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus BlomgrenSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Miljontals levande djur transporteras årligen ut ur EU med fartyg. Varför exporteras levande djur i stället för kött? Hur stor är risken att virus och sjukdomar uppstår under trånga, långa transporter och vems är ansvaret när det går på tok? I mars fick 1600 kor ombord på ett fartyg i spanska Cartagena avlivas då djuren ombord hade börjat dö av svält och törst. Sebastian Hielm, livsmedelssäkerhetsdirektör vid Jord-och skogsbruksministeriet, Birgitta Wahlberg, universitetslärare i offentlig rätt och ordförande för Finlands djurrättsjurister samt EU-parlamentarikern Heidi Hautala (Gröna) diskuterar EU:s djurtransporter under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Efter drygt ett år av pandemi står det klart att många barn har drabbats hårt av coronarestriktionerna och av nedstängningar av samhället, främst i fattiga länder och medelinkomstländer. I flera afrikanska länder söder om Sahara har det inneburit att färre barn får mässlingsvaccin till exempel. Många kvinnor får också föda hemma istället för på sjukhus med ökade risker för mammans och barnets hälsa om det blir komplikationer vid förlossningen. Miljontals barn går miste om utbildning. Är det rimligt att åtgärderna mot en sjukdom som drabbar äldre hårdast får gå ut över så många andra hälsofaror hos de som drabbas lindrigare, de unga och barnen? MEDVERKANDE: Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi med fokus på hiv vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska institutet. Stefan Swartling Peterson, professor i global systemomställning för hälsa vid Karolinska institutet och Hälsospecialist vid UNICEF Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se

Miljontals människor måste redan fly sina hem på grund av klimatförändringar. Och de kommer bli allt fler. Men vad de här migranterna har för juridisk status och vem som ska ta ansvar för dem är en komplex fråga. Och hur ska vi kunna hjälpa dem?I det här avsnittet av Utblick pratar vi om klimatmigranter, om hur världssamfundet hanterar frågan och varför de som flyr undan naturkatastrofer inte kan kallas flyktingar.Gäster: Margareta Wahlström, ordförande för Rödakorset Sverige, tidigare FN:s assisterande generalsekreterare för humanitära frågor och FN:s samordnare för katastrofhjälp.Elin Jakobsson, forskare på UI:s program för global politik och säkerhet. Elin har disputerat i internationella relationer och jobbar med frågor som internationella normer, katastrofriskreducering och klimatdriven migration.Programledare: Jonas Löfvenberg See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kriget i Syrien har pågått i tio år. Miljontals befinner sig på flykt, i eller utanför landet, där levnadsförhållandena är mycket svåra. Trots många försök finns ännu ingen politisk lösning på konflikten. Går det att se hur kriget kan ta slut? DN:s reporter Saeed Alnahhal och Mellanösternkorrespondent Erik Ohlsson om hur ett land ser ut efter tio år av krig. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Jonas Lindskov, Bauer Media.

Nyheterna Radio 15.00

Miljontals småsparare har drivit upp priset på Gamestop och AMC-aktierna i ett försök att utmana Wall Streets jättar. Men är den David mot Goliat-bild som målats upp en för enkel beskrivning av det som sker? Programledare: Hanna Malmodin Producent: Anders Diamant Medverkande och röster i programmet: Richard Wahlund, professor Handelshögskolan i Stockholm Sven Carlsson, teknikreporter Ekot Jonas Nyberg, finansinspektör Finansinspektionen Erik Thedéen, generaldirektör Finansinspektionen Stefan Ingves, Riksbankschef Per Bolund, finansmarknadsminister Nicklas Andersson, sparekonom Avanza Keith Gill organiserade massuppköpen av Gamestop-aktien Andrew Left, Citron research Tekniker: Joel Löf ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Året är 1996. Miljontals engelska kor nödslaktas pga galna kosjukan. Kungen fyller 50. Hurra. Och Bill Clinton blir återvald som amerikansk president. Ingen har ännu fått nys om den intima kopplingen mellan presidenten, cigarrer och praktikanter. Efter en skolskjutning i Skottland införs i Storbritannien kraftiga begränsningar mot att inneha handeldvapen. Det tycks fungera.

En gräshoppsinvasion i flera länder, Kevin Bang ger sina bästa TikTok-tips och anledningen till varför vi gillar den musik som vi gillar.

I Ekonomistudion torsdag:x. Massarbetslösheten i USA fortsätter växa – vi analyserar.x. Inflationsförväntningarna sjunker, men hur viktiga är siffrorna?x. Och vad har dans med coronakrisen att göra? Hör strategen om när ekonomin kan öppna upp igen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Miljontals berggyltor, stensnultror och andra läppfiskar tas upp levande och släpps i de norska laxodlingarna. Meningen är att de ska äta upp parasiter som laxlus.  Miljön i laxodlingen är främmande och stressig och fiskarna som i det vilda kan bli 15-20 år dör ofta av infektioner eller bakterier i blodet inom ett och ett halvt år. Möt de färggranna fiskarna med pussmun i Sanna Ekstedt Larssons reportage. Fältreporter Lisa Henkow sänder från Botaniska trädgården i Göteborg som har en stor samling knölar och lökar från världens alla hörn. Intendent Stina Weststrand visar de tidiga vårblommornas knöliga strategier. Naturmorgons artbibliotekarier Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker tipsar om de bästa böckerna för att känna igen kärlväxter och kråkvinkeln av filmaren Tina-Marie Qwiberg handlar om grönsiskor. Programledare Mats Ottosson.

Översiktsserien fortsätter. Det kommer att handla om Skyskrapor, urbanisering, osanitära boenden, städernas bossar, uppkomsten av publiksporter, de första spårvagnarna, den nya immigrationen, Ellis Island, första World Series, Chicago som svenskstaden, Brooklyn Bridge och Best Bitter. Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge den gärna betyg på iTunes! Följ podden på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller Instagram (@stjarnbaneret) Kontakta oss på: stjarnbaneret@gmail.com

I dagens programVart tredje hushåll i landet drabbas när Com hem släcker ner TV4 och C More i sitt nät imorgon kväll. Vad händer sedan?Regeringen backar om Arbetsförmedlingen och hotet om misstroendevotum mot arbetsmarknadsminister Eva Nordmark dras tillbaka. Vad händer nu?Bopriserna är stabila, men hur blir det nästa år? Och försvinner räntan på uppskovsbeloppet som regeringen har lovat? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Miljontals människor i hela världen har hoppat på trenden med glutenfritt, inte för att de har celiaki utan för att de upplever att de mår bättre och att det känns mer hälsosamt. Men vilka konsekvenser får detta för oss som verkligen har celiaki? Vi reder ut för – och nackdelarna med glutentrenden!

Influencern och entreprenören Therse Lindgren gör efterlängtad comeback i Framgångspodden! Denna gång djupdyker vi hur hon blivit en av Sveriges största influencers och alla de projekt hon har runtomkring, inte minst hennes företag Indy Beauty! Vi pratar också om rädslan för att föda ett barn, målbilder, veganism och hur mycket hon tar för ett inlägg i sociala medier! Ett riktigt härligt med en kvinna som verkligen inspirerat mig! Tusen tack för att du lyssnar! Beställ Framgångsboken: bit.ly/2DK4cvy Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i nyhetsbrevet: www.framgangspodden.se Sök till VIP Gruppen: www.facebook.com/groups/framgangspoddenVIP

Influencern och entreprenören Therese Lindgren gör efterlängtad comeback i Framgångspodden! Denna gång djupdyker vi hur hon blivit en av Sveriges största influencers och alla de projekt hon har runtomkring, inte minst hennes företag Indy Beauty! Vi pratar också om rädslan för att föda ett barn, målbilder, veganism och hur mycket hon tar för ett inlägg i sociala medier! Ett riktigt härligt med en kvinna som verkligen inspirerat mig! Tusen tack för att du lyssnar! Beställ Framgångsboken: bit.ly/2DK4cvy Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i nyhetsbrevet: www.framgangspodden.se Sök till VIP Gruppen: www.facebook.com/groups/framgangspoddenVIP

Radio Råsunda 2013-2019. Över 200 episoder. Hundratals gäster. Däribland: Nisse Johansson, Rikard Norling, Stefan Söderberg, Tommy Söderberg, Krister Nordin, Andreas Andersson, Per Karlsson, Henok Goitom, Lill-Pröjsarn och så extremt många fler i oförglömliga möten. En idé som slog rot samtidigt, för ungefär sju år sedan, hos Joakim, Martin och Christoffer (som också haffade tag i Björn). En gemensam idé om att göra en AIK-pod med fokus på fotbollsverksamheten. En ambition om längre samtal med viktiga personer i och runt vår klubb. Ett förverkligande av den idén. Också insamlingar till bland annat tifoverksamhet, ungdomsverksamhet, AIK Freetong och 24 timmars liveinspelning till förmån för Musikhjälpen. En vinjett som släpptes för snart 5 år sedan och som året efter gick in på plats nummer ett på digilistan. Nomineringar i guldskölden, årets podcast och stora radiopriset. Miljontals lyssningar.Björn Enjebo som med sin nyfikenhet och sitt driv i mångt och mycket blev synonymt med Radio Råsunda. Christoffer Svanemar som visserligen inte var med så länge men om det inte vore för honom så hade det nog aldrig blivit av med RR över huvudtaget. Martin Wicklin, Sveriges bäste journalist, vän med både det förlösande skrattet och den obekväma stämningen. Frank Martin, redaktionens Luke Casserly, som grät första gången han hörde Queff riva av vår vinjett och som smattrade av den där frågan om Alm tänkt avgå och det blev iskallt i hela rummet och genom etern och in i oss som lyssnade. Jimmy Rydén som så välkommet satte sig bakom spakarna där 2014 och rattade som aldrig förr. Snabb som ljudets hastighet med en oerhörd talang för radiomediet och en tillgång i redaktionen ända fram till nu. August Spångberg, med en liknande talang men för själva samtalet om fotboll. Duellen 2.0 med Milo och Nabbe ett fint exempel. Rasmus Forssberg, ett RR-fan som själv blev till duktig programledare och som även bidrog med kunnande inom såväl damfotboll som hockeyns förehavanden. Nathalie Bergström med en energi som få. Oerhört dedikerad, inte bara som programledare, utan också till alla redaktionens sysslor och till AIK i stort. Petter Söderberg som var med en kort period och som gav oss en fin hyllningslåt till Nisse förra våren. Andreas Jakobsson som likt en klocka klippte ihop episoderna vecka efter vecka när Jimmy gick och blev föräldraledig. Emil Östman som kom med på slutet och hann få en ordentlig fyslektion av Johan Svensson och skrattattack i samband med Norlings Mets-/skata-metafor. Tack alla ni redaktionsmedlemmar!Tack alla gäster! Tack alla lyssnare! Utan er, ingen pod. Radio Råsunda behövs inte i samma utsträckning längre, i ett förändrat medielandskap, med fler aktörer där både gäster och ämnen löpande tangeras. För oss har det varit viktigt att tjäna ett verkligt syfte för AIK och AIK:are.Vi är glada och tacksamma för de här åren. Vi kommer fortsätta att stifta bekantskap med er genom AIK, i nya sammanhang, men inte längre genom det vi under de här åren låtit kalla Radio Råsunda. Vi ser adjö med tre best of-episoder där vi börjar bakifrån med de tidigare åren i episod 1 och arbetar oss sedan framåt för att på något sätt summera vår gärning. Farväl, RR, och tack ännu en gång till dig som lyssnat. Stöd AIK!/Joakim Fröberg, Radio Råsunda See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En av Sveriges största influenser, Miljontals som följer henne varje dag. - Hur man blir stor i socialmedia - Vilka appar använder hon för att få snygga bilder - Varför hatar hon att prata i telefon - Talang och wahlgrens värld - Hennes ätstörningar och panik ångestsyndrom - Hennes resa och drivkraft

En av Sveriges största influenser, Miljontals som följer henne varje dag. - Hur man blir stor i socialmedia - Vilka appar använder hon för att få snygga bilder - Varför hatar hon att prata i telefon - Talang och wahlgrens värld - Hennes ätstörningar och panik ångestsyndrom - Hennes resa och drivkraft

Sexanklagelserna mot Hollywoodproducenten Harvey Weinstein väcker en global rörelse mot sexuella övergrepp. Miljontals tjejer belyser problemet och visar empati för varandra genom att skriva #MeToo. Av Martina Pierrou. Uppdaterad september 2018.

Om att vara misstänksam och försiktig på nätet. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/ensakidag/message

Varje år tvingas bönder världen över slänga bort miljontals ton fullt ätbar mat. Orsaken: sena avbeställningar från livsmedelskedjor eller för att maten inte anses vara tillräckligt snygg. Varje år slängs 1,3 miljarder ton mat i soporna på ett eller annat sätt motsvarande en tredjedel av all mat som produceras globalt enligt den internationella jordbruksorganisationen FAO. En av de mer kontroversiella orsakerna till matsvinn är det som kallas "ugly food", alltså mat som det inte är något fel på men som anses för ful för att säljas. Det gäller även i länder med matbrist. I exempelvis Sydafrika går sju miljoner människor och lägger sig hungriga varje dag. Det kan handla om morötter som är för krokiga eller spenatblad med hål i, för att ta två exempel som den sydafrikanska bonden Eric Swartz själv har fått erfara. I fyra år producerade han åt två livsmedelskedjor. Men efter att ha tvingats kasta bort enorma mängder mat på grund av sena avbeställningar och höga krav på matens utseende problem som bönder över hela världen brottas med valde han till slut att säga upp allt samarbete med storbolagen.  I en annan del av Sydafrika, huvudstaden Pretoria, sitter avfallsforskaren Suzan Oloefse som konstaterat att 10 miljoner ton mat slängs bort i landet varje år och att 95 procent av den aldrig når fram till konsumenterna. Samtidigt oroas hon över att matsvinnet kan vara än mer omfattande än vad hon sett hittills, på grund av det som händer med maten när den exporteras från Sydafrika. Programledare Marie-Louise Kristola Programmet är en repris från10 maj.

FN har beskrivit det som den största humanitära krisen sedan 1945. Miljontals människor står inför svält och akut hungersnöd i Jemen, Somalia, Sydsudan och Nigeria. Men vem bär ansvaret? Torka, klimatförändringar och uteblivna regn utgör bara en del av förklaringen till varför de fyra länderna på Arabiska halvön och i Afrika nu står inför en enorm humanitär kris. Det som förenar dessa områden är att det råder någon form av väpnad konflikt där. Det här är katastrofer där lokala ledare och politiker bär stort ansvar. Hör röster från Sydsudan och Somalia i reportage av Sveriges Radios Afrika-korrespondent Richard Myrenberg och från Nigeria i reportage av Johan Bergendorff, korrespondent med fokus på global hälsa. Hör också Robert Höglund, kommunikationsansvarig på Oxfam, om vad hjälporganisationer gör på plats. Producent: Nathalie Rothschild

Varje år tvingas bönder världen över slänga bort miljontals ton fullt ätbar mat. Orsaken: sena avbeställningar från livsmedelskedjor eller för att maten inte anses vara tillräckligt snygg. Varje år slängs 1,3 miljarder ton mat i soporna på ett eller annat sätt motsvarande en tredjedel av all mat som produceras globalt enligt den internationella jordbruksorganisationen FAO. En av de mer kontroversiella orsakerna till matsvinn är det som kallas "ugly food", alltså mat som det inte är något fel på men som anses för ful för att säljas. Det gäller även i länder med matbrist. I exempelvis Sydafrika går sju miljoner människor och lägger sig hungriga varje dag. Det kan handla om morötter som är för krokiga eller spenatblad med hål i, för att ta två exempel som den sydafrikanska bonden Eric Swartz själv har fått erfara. I fyra år producerade han åt två livsmedelskedjor. Men efter att ha tvingats kasta bort enorma mängder mat på grund av sena avbeställningar och höga krav på matens utseende problem som bönder över hela världen brottas med valde han till slut att säga upp allt samarbete med storbolagen.  I en annan del av Sydafrika, huvudstaden Pretoria, sitter avfallsforskaren Suzan Oloefse som konstaterat att 10 miljoner ton mat slängs bort i landet varje år och att 95 procent av den aldrig når fram till konsumenterna. Samtidigt oroas hon över att matsvinnet kan vara än mer omfattande än vad hon sett hittills, på grund av det som händer med maten när den exporteras från Sydafrika. Programledare Marie-Louise Kristola

Hur bär sig fjärilar och andra djur åt för att hitta? Och hur gick det till under Storbritanniens geologiska "brexit"? Det är några frågor vi reder ut i Veckomagasinet. Miljontals fjärilar från Australiens alla hörn söker sig en gång om året till ett och samma ställe. Att de hittar är ett tecken på en avancerad navigationsförmåga, kopplad till jordens magnetfält. Men hur de och andra djur som flyttfåglar och havssköldpaddor gör för att koppla upp sig mot detta naturliga gps-system är ännu en gåta vars svar bland andra många försvarsmakter skulle vilja dra nytta av. Biologen Eric Warrant i Lund har just fått en rejäl slant pengar för att forska vidare på området. I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också hur man kan bygga sin egen medicinkokare för att framställa svindyra läkemedel till vrakpris i hemmet, men inte utan risk. Artificiell intelligens och medicinteknik är heta innovationstrender i heta innovationslandet Sverige enligt ny lista, och så hör vi om hur det gick till förra gången som Storbritannien lämnade Europa bokstavligen med hjälp av störtfloder efter istiden. Programledare är Lena Nordlund.

Tobias Svanelid granskar Operation Barbarossa - världshistoriens största fälttåg. Hur kunde Hitler underskatta Sovjet så kapitalt, och hur såg nazisternas vision av lebensraum egentligen ut? Operation Barbarossa, Hitler-Tysklands anfall mot Sovjetunionen, är världshistoriens mest omfattande och kostsamma krigsoperation. Miljontals människor stupade på östfronten, och invasionen gav också klartecken för ett mer industriellt folkmord på judar och andra grupper.Vetenskapsradion Historia träffar Sveriges ledande expert på krigsoperationen, Niklas Zetterling, för att höra hur Tysklands krigsplaner i öst egentligen såg ut när Barbarossa inleddes för 75 år sedan, och varför operationen gick så fel. Dessutom berättar medievetaren Eva Kingsepp om Tysklands syn på Sovjetunionen och Tredje rikets tankar om Lebensraum.Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris ifrån 8 juni 2016.

Om syriska barn och kampen för skolan. Går det att komma ikapp efter år av krig? Hör röster från Istanbul, Aleppo och Mora. I veckan har skolorna startat i Sverige, liksom på annat håll i världen. Innan kriget gick nästan alla barn i skolan i Syrien. Men det var då. Idag hör vi om tioåringar som inte ens kan alfabetet.Hur ser skolstarten ut i en bombad stad? Konflikts Ibrahim Mohanna och Li Hellström ringer upp Abdullah Bakkour som är skolorganisatör i rebellkontrollerade östra Aleppo. Han berättar hur lärarna lugnar barn och föräldrar i ett område där skolbyggnaden blivit bombmål.I studion finns Johanna Norrdahl, tematisk rådgivare för utbildning och kris i konflikter på Rädda Barnen och Monzer el-Sabini, rektor för åk 7-9 i Bergsjöns skola i Göteborg.Miljontals syriska barn är på flykt. Och även om dom lämnat sitt krigshärjade land är det inte givet att dom får en chans att gå i skolan igen.Turkiet är det land i regionen som har tagit emot flest flyktingar från Syrien, bland dom många barn. Frilansjournalisten Tomas Thorén träffar änkan Rania vars 7 år gamla tvillingsöner hittills inte har satt sin fot i en skola.I Dalarna möter Konflikts Ulrika Bergqvist 18 år gamla Reem från norra Syrien. För henne har de senaste 2,5 åren varit en ständig jakt på att få börja gymnasiet igen. Den förde henne först till Libanon och nu hoppas hon få börja studera i Mora. Men Reem har lärt sig att det inte är helt enkelt att ta ikapp förlorade skolår.Vi hör också Pyana och Nourel Touma som nyss bodde i Aleppo. I veckan började dom i en skola i Hässelby gård i Stockholm och dom ser fram emot skolterminen med både lust och vånda. Reporter Ivar Ekman.Programledare: Li Hellström li.hellstrom@sr.seProducent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergquist@sr.se

Det har gått 75 år sedan världshistoriens största och blodigaste fälttåg och Tobias Svanelid granskar operationer och de tankar om Lebensraum som låg bakom anfallet. Operation Barbarossa, Hitler-Tysklands anfall mot Sovjetunionen, är världshistoriens mest omfattande och kostsamma krigsoperation. Miljontals människor stupade på östfronten, och invasionen gav också klartecken för ett mer industriellt folkmord på judar och andra grupper.Vetenskapsradion Historia träffar Sveriges ledande expert på krigsoperationen, Niklas Zetterling, för att höra hur Tysklands krigsplaner i öst egentligen såg ut när Barbarossa inleddes för 75 år sedan, och varför operationen gick så fel. Dessutom berättar medievetaren Eva Kingsepp om Tysklands syn på Sovjetunionen och Tredje rikets tankar om Lebensraum.Programledare är Tobias Svanelid.

Afrika är en het tillväxtmarknad som lockar svenska företag. Jobben välkomnas. Samtidigt kommer varningar om att företagens pengar slussas ut från Afrika. Kaliber om Jakten på Afrikas försvunna skatt. Jag sätter skruvarna tillsammans med spindeln och sedan skickar jag dem vidare till damen och hon kommer att lägga korten ovanpå.Hur är arbetet? Det är ganska hektiskt ibland, men vi försöker alltid att ha ett lagarbete och när vi har en lagarbete går det.En bit bort ifrån maskinen som pressar ut nycklar jobbar Jacqueline Guows med att packa nygjorda dörrlås. Jacqueline har jobbat länge på Assa Abloy och hon trivs. Just nu paketerar jag. Jag packar lås. Så jag tycker om mitt jobb.Vi befinner oss i en förort till Johannesburg i Sydafrika där svenska Assa Abloy har sin fabrik. Hur vi hamnade här ska vi berätta strax.Sydafrika är ett av de mer utvecklade afrikanska länderna.  Men kontrasterna är stora. Miljontals människor bor fortfarande i slumområden. Och Jacqueline berättar att där hon bor saknar många jobb. Nu ger hon grannarna uppdrag så de kan få lite inkomst. Genom att kanske säga kom och städa min trädgård, eller kom och stryk kläder åt mig. Då jag vet att de pengar jag får kan jag sedan också dela med andra. Då får de mat att sätta på bordet åt deras familjer, säger Jacqueline. Jag tror att varje anställd försörjer mellan sju och tio personer säger John Middleton, som är Assa Abloys Sydafrika-chef och berättar att var och en av de dryg trehundra anställda livnär många fler än sig själva. Och för Assa Abloy har Sydafrika varit en bra affär, säger John Middleton, som är Assa Abloys Sydafrika-chef och berättar att var och en av de dryg trehundra anställda försörjer många fler än sig själva. Och för Assa Abloy har Sydafrika varit en bra affär. Vi hade ett spännande 2014 med riktigt stark tillväxt och goda resultat. Den första halvan av 2015 var lika stark.Afrika har lyfts fram som en av dom hetaste tillväxtmarknaderna. Och man hoppas företagens jobb kommer att lyfta kontinenten från fattigdom. Och här är också bolagenskatten viktigare än i till exempel Sverige. Den står för en fjärdedel av skatteintäkterna berättar Mark Kingon på sydafrikanska skatteverkets huvudkontor i Pretoria norr om Johannesburg.Hur viktiga är bolagsskatter från multinationella bolag? De är en stor del. De är ungefär en fjärdedel av våra intäkter. De är en enormt bidragande faktor när det gäller att kunna finansiera utvecklingen i vårt land.Men samtidigt som bolagens jobb välkomnas, uppskattas miljarder försvinna ut ur Sydafrika i avancerad skatteplanering. Folk uppskattar skattefelet till miljarder. Vi tror inte att de stora företagen deklarerar felaktigt. De flyttar ut sina vinster genom sina bolagsstrukturer.Bolagen utnyttjar skillnader i ländernas skattelagstiftning.  Via dotterbolag kan bolagen slussa ut pengar via länder som ger lägre eller ingen skatt. Men gäller det här de svenska bolagen som verkar i Sydafrika?"Ni är hjärtligt välkomna till tredje kvartalets rapport 2015 från Assa Abloy. Och återigen en väldigt bra rapport."Vi är med när Assa Abloy presenterar resultatet för tredje kvartalet i år. Det är ett bolag som funnits länge i Afrika och vill satsa mer i utvecklingsländer.  Och det är därför vi tittar på just Assa Abloy. Vi har haft lite olika approach för att täcka in Afrika. Det är en fantastiskt intressant världsdel, säger VD Johan Molin. Vad är det som är intressant? Det är en väldig tillväxt och en positiv tillväxt. Så fortsätter vi att implementera oss mer och mer.VD Johan Molin är en av svenskt näringslivs stigande stjärnor. I tio år har han lett Assa Abloy till att vara så uppfinningsrika att de prisas av internationella bedömare. Dels har vi blivit uppmärksammade av Forbes och vi har varit med att vi är ett top hundra bolag i världen när det gäller innovationskraft.  Vad är patent och varumärket värt nu? Det vet jag faktiskt inte vad det är värt. Vi brukar inte värdera det separat. Men det är klart det är värt väldigt mycket pengar. Det vi inte vet när intervjun görs är att i det tysta har det så värdefulla varumärket Assa Abloy flyttats till ett ifrågasatt land och därmed börjat leda pengaströmmar dit. Använder ni er av skatteparadis? Nej, inte det gör vi inte. Det beror på vad du deklarerar som ett skatteparadis. Lågskatteland eller skatteparadis Skatteparadis har vi inte.Kaliber bestämmer sig för att undersöka vad som händer med pengarna från Assa Abloys verksamhet i Sydafrika. Och vad är det svenska politiker gör som experter menar leder till att företagens pengar lämnar Afrika? Vi beger oss på en resa. Vi börjar utanför Johannesburg där vi får köra slalom mellan hålen i vägen. Korrugerade plåtbitar bildar hem åt familjer och skjulen står tätt längs vägen. Tidigare hade Sydafrika en hög tillväxt, men nu har den bromsat in.[ii]  Det skulle behövas mer skattepengar.  Men skatteverket har alltså problem att få pengar från bolagen att bli kvar i Sydafrika. Landet behöver bygga bort slummen, få fler i utbildning och få livsavgörande hiv-medicin. Mitt namn är Simphive olaga Dismini. Jag är 32 år gammal och lever med HIV. Jag fick diagnosen HIV 2002 när jag var gravid i årskurs tolv.Simphive kommer till kliniken och får bromsmedicin mot sin HIV-infektion. Bromsmedicinen gör att hon kan leva ett relativt normalt liv med sina barn. Men problemet är att bromsmedicinen ibland tar slut. Det enda problemet är bristen på medicin, eftersom fler och fler människor blir diagnostiserade med HIV varje dag.Hon får hålla tummarna att det finns mer när hon kommer till kliniken. Hon blir stressad och det kan göra HIV-infektion farligare. På natten sover man och tänker på vad som kommer att hända i morgon. Kommer det att finnas bromsmedicin? Jag blir deprimerad. Om när jag blir deprimerad och är HIV-positiv höjs automatiskt virusnivåerna.Sju miljoner har HIV i Sydafrika, men det rapporteras brist på bromsmedicin nästan varje dag. För Simphive är lösningen mer skatt som tryggar medicinförsörjningen. Vi behöver skattepengar så fort som möjligt.Assa Abloy stödjer HIV-smittade genom välgörenhetsprogram. Men hur de bidrar med skatt är inte offentligt. Men vi börjar ställa frågor om skatt och hur pengarna lämnar Sydafrika. Assa Abloy Sydafrika betalar interna avgifter till Europa.  Så kallade franchise-avgifter säger bolagets Sydafrikachef John Middleton. Assa Abloys affärsmodell är franchise. Så alla tekniker och affärer som utvecklats inom koncernen delas sedan. Det är så vi gör franchiseavtal.Vi undersöker var franchiseavgifterna hamnar. Men inte heller Assa Abloys dotterbolags räkenskaper i Sydafrika är offentliga.Vi bestämmer oss ändå för försöka kartlägga själva bolagsstrukturen. Kaliber samarbetar med afrikanska grävorganisationen ANCIR som ger oss ett tips: Titta i vilket land varumärket är registrerat. Då ser ni var interna avgifter från bolaget hamnar.Först ser vi att ett av Assa Abloys svenska bolag i en rockad ifjol fått nya ägare i Luxemburg. Och Kaliber kan avslöja att numera är det bolaget Assa Abloy Branding i lågskattelandet Luxemburg som äger det värdefulla varumärket. Bonjour Monsieur!På vägen hem från Sydafrika besöker vi kontoret för Assa Abloy Branding. Vi vill ha svar på varför Assa Abloy Branding äger varumärket här i Luxembourg när bolaget är listat på Stockholmsbörsen och har huvudkontor i Stockholm. Bonjour est-ce que vous parlez anglais? Do you speak english? Yes, I speak english Im Erik Palm Im a journalist from Swedish Radio. And I am curious about Assa Abloy the branding part of the Assa Abloy company.  I wonder if I can ask a few questions? Not, not right now. You have to book an appointment first cause we are all busy in meetings Du är svensk eller? Ja, jag är svensk. Kan jag komma tillbaka imorgon då kanske? Vad är det för frågor? Hur det fungerar det här med branding. De här bolagen ni har här. Låt oss diskutera. Du kan ringa på telefon.Vi får inte ställa frågor utan blir hänvisade till huvudkontoret. Det är bara VD Johan Molin som uttalar sig i media så vi bokar en ny intervju genom Assas presskontakt. Det är Johan Molin det är vår vd som är vår talesperson. Frågorna handlar ju om affärerna med Afrika hur det fungerar, hur det kopplas ihop med resten av koncernen så att säga. Franchisesystemet är jag intresserad av också.Assa Abloy för alltså över pengar från Sydafrika. Det handlar om franchiseavgifter. Pengarna hamnar då istället där rättigheterna finns och en eventuell vinst beskattas där istället - när det gäller varumärket i Luxemburg. Och nu upptäcker vi att svensk politik kommer in i bilden. För de här överföringarna kan också beskattas i en överföringsskatt, så kallad källskatt, som då tillfaller Sydafrika. Och det här regleras av skatteavtal som regeringarna i Sydafrika och Sverige förhandlat fram. Effekten är att utvecklingsländerna går miste in om flera hundra miljoner euro varje år, säger Francis Weizig som bedrivit unik forskning på Nederländernas skatteavtal. Han jobbar numera på hjälporganisationen Oxfam. Nederländerna samlar in särskilda uppgifter om flödena som passerar och jag använde dessa uppgifter för att titta på effekterna för utvecklingsländerna.Hans forskning visar att u-länder förlorar miljardbelopp på Nederländernas avtal.Han berättar att ju lägre överföringsskatt, källskatt, desto mindre får utvecklingsländerna behålla ifrån bolagen. Men problemet stannar inte där. Francis Weizig menar att det även gör aggressiv skatteplanering möjlig eftersom det finns ett billigt sätt att föra ut pengar på. Låga källskatter har två negativa effekter. Den ena är att mindre skatt betalas till utvecklingslandet. Den andra är att om det finns låga källskatter möjliggör det även aggressiv skatteplanering.Skatteavtal kan alltså missgynna u-länder. Hur ser då svenska skatteavtal ut med utvecklingsländer? En studie från Eurodad, ett nätverk av biståndsorganisationer, visar att Sverige har ett 40-tal skatteavtal med utvecklingsländer ungefär som Nederländerna, däribland Sydafrika.Svenska staten har gett hundratals miljarder i bistånd genom åren, 6 miljarder enbart till Sydafrika sen 60-talet. Samtidigt tillhör Sverige de länder som i genomsnitt har förhandlat ner den här överföringsskatten som fattiga länder får allra mest. Hur har det gått till?Claes Lundgren på Finansdepartementet söker jag. Ett ögonblick Jag är huvudman som det heter. Jag är alltså ansvarig på tjänstemannanivå för skatteavtalen. Vi har i många delar konkurrenskraftiga villkor.Vad menar du med konkurrenskraftig då?  Ja, konkurrenskraftig utifrån källskattesatser. Alltså skatter som får tas ut i ett land som en betalning kommer ifrån.Så Sverige är bra på att hålla nere källskatterna som de andra länderna får? Sverige är bra på att hålla nere källskattesatser.Claes Lundgren berättar att det finns en syn att låga källskatter får bolagen att satsa pengar i landet. Vi tror att låga källskatter innebär att det blir ökade investeringar i det andra landet, säger han.Men flertal studier säger tvärtom att skatteavtal med låga överföringsskatter inte ökar investeringarna i fattiga länder.Har du tittat på den forskningen? Jag känner till den. Jag har inte detaljgranskat den.Men det är inget Finansdepartementet tar hänsyn till då, att det kanske inte stämmer det sambandet? Vi känner till den där forskningen. Vi har samma policy i alla våra förhandlingar, säger Claes Lundgren.Sveriges utgår ifrån en modell som OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete, tagit fram. Den har ifrågasatts för att deras avtal gynnar de rika länderna. FN har gjort ett alternativt skatteavtal som syftar till att ger mer till utvecklingsländer i bland annat källskatt men den modellen använder sig inte Sverige av. Det är istället företagens intresse som är viktigast.Vilka andra hänsyn tar ni än att det är gynnsamt för företagen när det gäller de här avtalen? Det är i första hand den hänsynen vi tar så att säga. När vi bestämmer om vi ska förhandla ett avtal eller inte, då styrs det ofta av önskemål som kommer ifrån näringslivet. Antingen från ett eller flera företag eller en intresseorganisation som Svenskt Näringsliv, så att det är i ofta det intresset som så att säga utlöser en förhandling om man utrycker det på det sättet.I en jämförelse av femton länder så visar det sig att Sverige tillhör de som har sänkt källskatterna mest gentemot utvecklingsländer.  Och att de anser att det är problematisk eftersom utvecklingsländer behöver de här pengarna. Vad säger du om det? Det är ingen fråga du ska ta med mig egentligen, utan med mina politiker.Det är en politisk fråga alltså? Ja.Välkommen på seminarium om skatteflykt socialdemokraterna som arrangeras av socialdemokraterna.  Väldigt stora företag egentligen väljer själv var och om man ska skatta och det är ingen rimlig ordning.Så säger Leif Jakobsson (S) som är vice ordförande i riksdagens skatteutskott. Han är kritisk mot företagens skatteflykt.På ett seminarium berättar han hur världens rikaste länder, G20-länderna, har tröttnat på att multinationella bolag rundar skatter och nu försöker få stopp på det med ny internationell skattelagstiftning.  Men när vi frågar om de låga överföringsskatterna, källskatterna till utvecklingsländer, som också gör det möjligt att skatteplanera, är det okänt för Leif Jakobsson, trots att det står i rapporten som seminariet lanserar. Svenska skatteavtal med utvecklingsländer där får Sverige rabatter betalar lägre andel till utvecklingsländer än nästan alla andra länder. Hur ser du på det? Den klarar jag inte.Det står det i rapporten som presenteras idag Då får jag erkänna att jag inte har hunnit läsa rapporten.Ska vi titta på den nu då?Ja.Men varför ser du så här? Du är ändå vice ordförande i skatteutskottet i riksdagen och vet inte hur det ser ut? Jag kan väl säga så här, nej måste få tänkaLeif Jakobsson ber att få läsa på och återkomma.Welcome to world of Assa Abloy sägs i en reklamvideo på Assa Abloys kapitalmarknadsdag, där berättar vd Johan Molin för investerare om hur varumärket Assa Abloy ska synas allt mer på produkter i framtiden.  Då kan även Assa Abloy ta ut mer interna avgifter i Luxemburg. Men varken här eller i årsredovisningar berättar de att varumärket numera inte är svenskt, utan Luxemburgskt där skatten är lägre. Vi pratar ju om saker som har relevans för företaget inte om alla saker. Och det faller för sin egen orimlighet att du pratar om allt som finns mellan himmel och jord.Men ta Luxemburg då att ni äger ert varumärke. Det är en ganska liten sak för Assa Abloy att ni äger ert varumärke ifrån Luxemburg? Vi jobbar globalt. Vi har satt upp vårt varumärkesbolag i Luxemburg som jobbar aktivt med att bygga en identitet för Assa Abloy.I Luxemburg betalar Assa Abloy bara sex procent skatt på vinst från avgifter för varumärket, mot 22 procent i Sverige. Men Assa Abloy säger att de inte har någon fördel av det. De har flyttat varumärket för att få kortare resvägar. Vi har gjort en bedömning att det är bra att sitta där och inte i Stockholm. Det kostar betydligt mer pengar att flyga folk till.Det finns ju också skattefördelar där. Hur vägde ni in det när ni valde Luxemburg? Assa Abloy-gruppen betalade 26 procent bolagsskatt i genomsnitt. Ett av de högre i Sverige. Skatten i Sverige är 22 procent. Det är ingalunda att vi stoppar undan pengar någonstans.Men ni kan ju ha även fördelar av lågskatteländer och kanske skulle betalt ännu mer skatt? Vi har fantastisk fördel av att vara globala.  Och ser mycket fler kunder än vi bara satt i Sverige.  Och vi betalar skatt där vi har vår verksamhet. Johan Molin bekräftar att deras bolag i Sydafrika betalar interna avgifter till Luxemburg för att använda varumärket, men säger att det bara betalat små belopp, 25 000 kronor ifjol, eftersom logon Assa Abloy ännu inte används så mycket i Sydafrika. Assa Abloy betalar 6 miljoner i skatt i Sydafrika, enligt bolaget. Men vi vill veta storleken på alla interna avgifter som flyttar pengar ut ur Sydafrika.Hur många miljoner av dem betalas till ersättningar för tjänster som är utförda i andra länder än Sydafrika? Ett relativt ringa belopp, relativt omsättningen. Jag kan inte det exakt, eftersom..Skulle jag kunna få den siffran då? Jag, du kan få en grov siffra kring det, ja.Men vi har fler frågor om franchiseavgifter eller royalties som de också kallas.Jag pratade med en expert som sa att arbeta med royalites från fattiga länder är en aggressiv form av skatteplanering. Vad säger du om det? Det vill jag inte överhuvudtaget yttra mig om. Vi jobbar med att vi har en organisation som jobbar globalt över gränser. Och då har vi resurser som sitter på olika ställen. Sydafrika är lite ovanligt när vi har en fabrik. Men många länder då jobbar vi med sälj och service. Då jobbar man med produkter som kommer ifrån andra håll som utvecklas av människor från andra håll och då är det helt naturligt för att man betalar för det.När Kaliber granskar Assa Abloy upptäcker vi något överraskande som visar hur multinationella bolag kan flytta saker runt om i världen. Och det gäller inte bara bolagens interna avgifter, utan också personalens förmåner. Här i Luxemburg har Assa Abloy haft även tre bonusprogram för chefer trots att huvudkontoret finns i Stockholm och många av cheferna jobbar i Sverige. Det senaste bonusprogrammet, där hundra av Assa Abloys högsta chefer fått köpa in sig, var värt 80 miljoner. Det avslutades 2011, men Johan Molin säger vid intervjun at han inte kände till det. Jag har ett incitamentprogram som finns i Sverige. Jag har jobbat här sen 2005. Så om du har hittat något program, så har det funnits innan min ankomst till Assa Abloy.Ett av dem heter ju incitamentsprogram 2006 så det är efter du började Jag kan inte erinra mig att jag haft någon del i något som funnits i Luxemburg, nej.Men som jag sagt till dig. Vi kan återkomma i frågorna om det är något specifikt.Efter intervjun får Kaliber mejl från Assa Abloy. Vi får inte vet hur mycket som betalas ut från Sydafrika i interna överföringar, bara vissa uppgifter.Uppgifter som inte är publik information har vi som företagspolicy att inte offentliggöra, skriver de. Johan Molin ändrar sig också om bonusprogrammet för chefer i lågskattelandet Luxemburg. Tvärtom vad han sa i intervjun bekräftar Assa Abloy att han var med och delade på 80 miljoner.  Men han har deklarerat och skattat för avkastningen i Sverige och övriga deltagare deklarerar och skattar för avkastningen i sina hemländer enligt Assa Abloy. I fabriken i Sydafrika berättar Jacqueline Guows om personalens lojalitet till bolaget. Facket har utan framgång försökt få de anställda att få ta del av vinsten. Assa Abloy är ett företag som tar hand om sina anställda. Och de anställda ser också efter vinsten i bolaget så att vi kan växa med företaget. Får du en andel av vinsten? - Vi har diskuterat det. Men vi visste inte riktigt var det hamnar. Men du vill det?- JaDe multinationella bolagens jobb och investeringar välkomnas, men kritiken mot skatteplaneringen i Afrika är hård. Tax Justice Network, en opolitisk intresseorganisation för rättvisare skatter, berättar att när bolagen skatteplanerar är överföringsskatterna, källskatter, en av få möjligheter för de fattiga länderna får intäkter från bolagen överhuvudtaget. John Christensen leder organisationen. Källskatt är en viktig spärr för att hjälpa dem att åtminstone kunna samla in lite intäkter från mulitnationella företag.Att Sverige säger sig vilja hjälpa länderna i form bistånd och samtidigt förhandlat ner källskatterna är hyckleri enligt John Christensen. Att använda politiska muskler för att tvinga fattiga länder att sänka sina källskattesatser är ett stort hyckleri. Eftersom å ena sidan säger man att man till utvecklingsländer att vi är här för att hjälpa er. Vi vill hjälpa er att bygga upp er ekonomi. Få stärkt tillväxt på lång sikt, men samtidigt berövar vi dem skatteintäkterna som behövs för att uppnå just detta. Jag tycker att det bara är en förfinad version av imperialismen.När jag berättar att Sverige har som princip att hålla ner skatter i överenskommelser med fattiga länder och går efter företagens önskemål reagerar HIV-smittade Simphive. Nästa gång måste de utgå från vanligt folk innan de tecknar avtal. Eftersom de som drabbas om de betalar mindre skatt är vanligt folk.Jag återvänder till Leif Jakobsson, socialdemokraten som är vice ordförande i skatteutskottet i riksdagen, som nu läst på om skatteavtalen med fattiga länder. Jag säger att Sverige för ett antal decennier sen var väldigt aktiva för att få fram skatteavtal som innebar förutsättningar för svenskt näringsliv att kunna finnas i andra länder och det är de avtalen som ligger.Hur ser du på att det varit så här. Som du säger så har det pågått sen 70-talet varför har ni accepterat utvecklingsländer får bland de lägsta källskatterna av alla länder när Sverige gör avtal med dem? Nej, men diskussionen har ju inte varit på det viset om utvecklingsstrategier. Skatterna som del av utvecklingspolitiken har ju kommit på senare år.Jag pratade med en expert. Han säger att det är hyckleri av svenska regeringen att å ena sidan ger man bistånd. Å andra sidan tar man tillbaka pengar genom att inte ge källskatt i så stor utsträckning som andra länder gör. Nej, men det är väl självklart så att om varje land för sig och varje industriland för sig naturligtvis har ett intresse av att deras egna företag deras egen ekonomi går bra. Då bli det ju en kamp dem emellan om konkurrens och det är precis det vi vill undvika och det är därför vi ha ett gemensamt internationellt avtal.Leif Jakobsson hoppas att de nya skattesystemet som nu tas fram av G20-länderna kommer att förändra Sveriges ifrågasatta skatteavtal.Klart är att nya regler bland annat gör att storbolag framöver måste vara öppna mot skattemyndigheter hur mycket de betalar i skatt i varje land.Lägre källskatt till utvecklingsländer kan istället betyda mer skatteintäkter i Sverige. Men hur mycket Sverige får in i skatt den vägen har man inte tagit reda på.Hur mycket skatt får Sverige ifrån utvecklingsländer? Alltså, jag kan inte svara på summan.Varför inte det? Jag tror inte vi har den redovisningen.Varför har ni inte tagit reda på det? Jag menar vi har ju skatteavtal med icke utvecklingsländer också såklart i ännu större utsträckning. Så det skulle bli lite konstigt att resonera på det viset.Men nu har ni ju drivit på att företagen ska vara transparanta vilka skatter de betalar i andra länder. Men själva vill inte ni redovisa hur mycket skatt Sverige får ifrån utvecklingsländer. Hur rimmar det? Det är mycket möjligt att det kan bli så.  Precis som jag säger. Det sker ett paradigmskifte där skattepolitiken är en del av utvecklingspolitiken.Sverige kommer att redovisa hur mycket skatt vi får in ifrån utvecklingsländer? Ja, jag kan inte lova precis utvecklingsländer.Kritiken mot företagens skatteplanering i fattiga länder är högljudd, men när det visar sig att Sverige stått på företagens sida när det gäller förutsättningar för att flytta ut pengar i form skatteavtal blir det tystare.John Christensen på Tax Justice Network ser en tydlig konsekvens av att både företag och länder som Sverige använder sig av skatteavtal som gör att fattiga länder berövas sin rättmätiga del. När pengarna slussas ut följer uppgivna människor pengaströmmen norrut. Många fattiga länder ser att kapitalet som skulle bygga upp deras länder försvinner offshore och vidare norrut.Han menar den här sortens politik som Sverige fört är en av orsakerna till flyktingströmmarna ifrån Afrika till Europa. Eftersom de inte kunnat investera i sina vägar, sina skolor, sitt rättsväsende, hälso- och sjukvård, så säger människorna att utvecklingen fungerar inte för oss. De åker norrut. Många afrikaner migrerar norrut på jakt efter jobb, eftersom vi berövat dem det kapital de behöver för att utveckla sina egna länder, avslutar John Christensen.  Reporter: Erik Palm.Khadija Sharife från grävorganisationen African Network of Centers of Investigative Reporters, ANCIR, bidrog med research.Producent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se   

Miljontals människor söker vård i andra länder. Vilka är riskerna och möjligheterna på en allt hetare internationell vårdmarknad? Medicinsk turism kan handla om allt från att fixa till tänderna och njuta av fina stränder i samma veva, eller att få en livräddande canceroperation som inte erbjuds hemmavid, eller att köpa en njure när man inte längre mäktar med transplantationskön. Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff tar oss med till Indien, Kambodja och Filippinerna i samtal med etnologen Jenny Gunnarsson Payne och företagsekonomen Kjell Ljungbo vid Södertörns högskola. Johan Bergendorff johan.bergendorff@sr.se

Världens största flyktingkatastrof sedan andra världskrigets dagar har kastat om livet både för dom drabbade och för politikerna här i Europa. Hur ska den nuvarande situationen lösas? Miljontals människor befinner sig på flykt. Men viljan att hjälpa delar EU. Norrmannen Jan Egeland är välkänd, inte bara i sitt hemland, efter flera decennier inom diplomati och hjälpverksamhet. Nu är han chef för det Norska Flyktingrådet,  en av dom största hjälporganisationerna i området kring Syrien. Ser han lösningar där andra har misslyckats? Jan Egeland intervjuas av Monica Saarinen.

Klotets höstpremiär handlar om ljusföroreningar. Mer och mer belysning sätts upp längs vägar, i städer och samhällen. Upplysta platser och vägar motiveras av trafiksäkerhetsskäl och för att öka känslan av säkerhet i mörka miljöer. Men belysningen påverkar vilda djur på ett sätt som vi sällan tänker på. Miljontals flyttfåglar dör vid kollisioner med stora byggnader som lyser upp natthimmelen, fladdermössens dygnsrytm störs och groddjur lockas med hjälp av ljuset till platser där de kan råka illa ut. En del länder har tagit frågan på allvar och stiftat regler kring användning av belysning. I Sverige tycks det i det närmaste vara en ickefråga, trots forskningsresultat som tyder på allvarliga konsekvenser, hur kan det vara så? Programledare Marie-Louise Kristola.

I tusentals år var de flesta européerna bönder. Men i slutet av 1700-talet började maskinernas tid, som på bara hundra år förvandlade stora delar av Europa. Miljontals människor lämnade sitt gamla liv och flyttade från byarna till växande fabriksstäder. Det som hände var en så stor förändring för så många och den gick så fort … Fortsätt läsa "Avsnitt 11 – Industriella revolutionen – Rise of the Machines"

Den 20 januari 1942 sitter 15 nazistpampar i en villa i Wannsee utanför Berlin. Här fattas ett av mänsklighetens vidrigaste beslut. Den slutgiltiga lösningen. Miljontals judar ska dö.Heinrich Himmler omvandlar sitt hat till folkmord. Reinhard Heydrich skickar ut Gestapos svartklädda bödlar som griper judarna. Adolf Eichmann bygger gasugnarna. Josef Mengele gör medicinska experiment med fångar i Auschwitz.De är ondskans ansikten.Det här är åttonde delen i Expressens poddserie om Andra Världskriget. Uppläsare: Patrik Almkvisth. Text: Knut-Göran Källberg. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

25 miljoner människor i utvecklingsländer är drabbade av blyförgiftning. Den främsta orsaken är den oprofessionella hanteringen som sker för att ta hand om bly i bilbatterier. Miljöorganisationen Pure Earth, som jobbar med att städa upp bland blyresterna, beskriver det som ett problem i skala med malaria. Trots att fabriker byggs upp för att återvinna batterierna på ett seriöst sätt så fortsätter problemen. Klotet gör ett nedslag i Senegal där problemet med blyförgiftningar är stort. Vi besöker också ett smältverk för återvinning av bly i Sverige som trots alla reningsprocesser har problem att minska på blydammet ifrån fabriken. Programledare Marie-Louise Kristola.

Erotik och romantik i romanform var något som den brittiska författarinnan Elinor Glyn (1864-1943) behärskade. Redan i början av 1900-talet rullade hennes romanfigurer lika passionerat som framgångsrikt runt på tigerfällar i boken Tre veckor. Miljontals läsare slukade dåtidens variant av Femtio nyanser av honom och gjorde den rödhåriga och ytterst modemedvetna Elinor Glyn till ett internationellt fenomen, som senare kom att skapa begreppet it. I veckans STIL berättar vi mer om denna kvinna som av tidningen Time utnämnts till sexromanens mormor. Under sin livstid var Elinor Glyn var en omtalad personlighet. Hon skrev inte bara 22 romaner, tre novellsamlingar och 14 andra böcker. Hon gjorde dessutom en raketkarriär i Hollywood som en sorts alltiallo som både kunde skriva manus, producera och komma med goda råd. Bland annat lärde hon dåtidens stjärnor hur de skulle öka sin sexighet på vita duken. Och lever kvar än idag gör Elinor Glyns koncept ”it”, det. Med tiden har ”it” blivit synonymt med sexappeal i största allmänhet. Men det var Elinor Glyn som först fångade och formulerade det. I början av 1920-talet skrev hon en följetong med titel ”It”, som publicerades i tidningen Cosmopolitan en prestigetidning som gavs ut av William Randolph Hearst (och som vi nyligen berättat om i Stil). Detta ”det” var dock inget som endast var kvinnor förunnat, menade Elinor Glyn som skrev: ”För att ha det måste man besitta vissa magnetiska egenskaper som attraherar båda könen. Han, eller hon, måste vara omedveten om det. Ha ett stort mått av självförtroende, vara fullkomligt oberoende av andra och likgiltig för den effekt han eller hon åstadkommer…”. 1927 kom skådespelerskan Clara Bow, med kort mörkt hår och liten plutande körsbärsmun, att förkroppsligade just ”it” i en stumfilm med samma titel. Hennes självständiga stil sammanföll med tidens frigjordhet och filmen och fenomenet blev en hit. I veckans STIL berättar vi mer om Elinor Glyn och hennes karriär, och distinkta stil. Hon hade till exempel flammande rött hår, som till en början betraktades som en nackdel. I programmet får möta andra rödhåriga, som under en dag varje år hyllar sitt hårs kulör. Elinor Glyn var alltid elegant klädd, men så hade hon en syster som försåg henne med plagg som hette duga. Men så hette hennes syster Lady Duff Gordon och drev modehuset ”Lucile” i London. Hon var den första brittiska modeskaparen som slog igenom internationellt och klädde dåtidens kungligheter, aristokrati, film- och teaterstjärnor. Mer om henne får vi också höra. Elinor Glyn höll stilen in i det sista, men inte utan kritik. I programmet har vi träffat Margo Fallai som berättar om hur man upprätthåller stilen, även som äldre kvinna. Och så har vi tagit en titt på det franska filmfenomenet Emanuelle som förförde publiken under det tidiga 70-talet. Hur gick det till, egentligen? Hade det månne med den snygga stilen att göra? Veckans gäst är Jenny Lindh, bibliotekarie.

I eurokrisens spår: Europas politiker som lånat till välfärd tvingas nu skära ned, men vilka blir konsekvenserna? Reportage från ett resignerat Portugal och ett Spanien där medborgare organiserar sig. Gemensamt är misstron mot etablerade politiker - men vilket blir det politiska priset av den ekonomiska krisen? Röster från London, USA och Japan om ett system under omprövning. Miljontals europeer har de senaste åren fått väldiga svårigheter på grund av eurokrisen, en kris som akut förvärrats under sommaren. Den brukar förenklat förklaras med att marknaden tappat förtroendet för svårt skuldsatta EU-länder, framför allt i Sydeuropa, och nu hellre placerar sina pengar nån annanstans. Hög arbetslöshet och minskade skatteintäkter bygger på spiralen ytterligare. Mötena i Bryssel avlöser varann, och krav har hela sommaren ställts på att Spanien, Grekland, Italien och Portugal ska, som det heter, reformera sina välfärdsystem eller kort sagt skära ned för att minska statens utgifter. "Strama åt" och "dra åt svångremmen" är återigen honnörsord - men vad betyder det för de som reda har lite? I media pratar man mycket om vikten av att marknaden har förtroende för att politikerna reder ut krisen. Men vad händer om medborgarna tappar förtroendet för de de väljer, för hela det politiska systemet? Konflikts Lotten Collin gav sig ut på en resa i krisens spår - från resignationens Portugal till indignationens Spanien. Från Lissabon till Madrid. Å resan börjar i ett gathörn nära torget Marques de Pombal i Lissabons centrum, där står Arminda Sereno och säljer glass. Det land som ligger riktigt illa till, i eurokrisens epicentrum, är Grekland. Där har protester rasat på gatorna i flera månader, och regeringen har haft stora problem med att blidka både demontranter och de EU-länder som tvingats ge lån till det krisdrabbade grekiska ekonomin. Greklands utrikesminister Stavros Lambrinidis var i veckan i Sverige och höll föredrag på utrikespolitiska institutet i Stockholm. Konflikts Mikael Olsson gick dit för att lyssna. Han ringde också upp den brittiska journalisten och författaren Polly Thoynbee. I Spanien finns en annan berättelse. Den om 15 maj-rörelsen eller "dom indignerade" som de kallats; demonstranterna som fortsatt demonstrear runt om i spanien ända sedan mitten på maj. Den spanska krisen har blivit alltmer akut de senaste månaderna. Flera av Spaniens så kallade autonoma regioner kan inte längre betala lönerna till sina anställda, och har ställt in betalningar till apotek, bilbärgarfirmor, sophämtare och andra verksamheter som är direkt beroende av statlig finansiering. Regeringens och regionernas nedskärningarna slår hårt mot medborgarna, som tydligt visat sitt missnöje. Men till skillnad från Grekland och Storbritannien har protesterna i Spanien aldrig urartat till våld. Och kanske inte heller därför gjort nåt avtryck i internationell media. Det trots att hundratusentals ungdomar har belägrat spanska torg och gator i över tre månader. Lotten Collin sökte upp 15-majrörelsen men började på realisation i gränsstaden Merida i den fattiga spanska provinsen Extremadura. För några veckor skrev den den inflytelserike, konservative kolumnisten Roger Cohen en krönika med rubriken "The age of outrage". Han menar att vi lever i upprördhetens, indignationens, raseriets tidsålder. När Mikael Olsson ringer upp Roger Cohen berättar han om sin artikel. Han ser likheter mellan demonstrationerna och upploppen på den norra och södra sidan av Medelhavet, mellan nordafrikanska diktaturer och europeiska demokratier. Drivkrafterna: dåliga framtidsutsikter och en känsla av vanmakt finns på båda sidor, även om statskicken är väsensskilda, menar han. Programledare: Mikael Olsson Producent: Lotten Collin

Många tror att Buddhismen är en oengagerad religion med ett passivt budskap. Men organisationen Socially engaged buddhism har arbetat i många år och i många konflikter. Medverkande är Katarina Plank, religionshistoriker, Helena Ringnér, student till vietnamesiske zenbuddisten Thick Nhat Hahn och Patrik Hall, utövande Buddist i Göteborgs Zencenter. Programledare och producent Peter Sandberg Buddhismen ses ofta som en socialt oengagerad religion med ett passivt budskap. Men det stämmer inte. Miljontals buddhister arbetar inom organisationen Socially Engaged Buddhism (Socialt engagerad buddhism) som motarbetar sociala orättvisor och förtryck. Organisationen har med förebilder som Aung San Suu Kyi, Gandhi och Dalai lama bidragit till fredsarbetet i länder som Vietnam, Sri Lanka, Kambodja. Konservativa buddhister ifrågasätter visserligen rörelsen, men själva menar man sig vara djupt förankrade i buddhistisk idétradition. Medverkande är Katarina Plank, religionshistoriker, Helena Ringnér, student till vietnamesiske zenbuddisten Thick Nhat Hahn och Patrik "Pake" Hall, utövande Buddhist i Göteborgs Zencenter. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Socially Engaged Buddhism av Sallie B King