Podcasts about nederl

I dagens VM-special avhandlas Grupp F (Sveriges ödesgrupp). Vi diskuterar den omtalade hemmauppladdningen i Stockholm, oron kring svenska wingbacks och Alexander Isaks skadestatus, samt ställer vårt hopp till Viktor Gyökeres & Sveriges fysik ska ställa till problem för framförallt Japan och Tunisien. Nederländerna pekas ut som solklara gruppfavoriter med sin ramstarka defensiv. Japan blir en tuff utmaning trots avbräcket på Kaoru Mitoma, och den defensivt starka jumbon Tunisien ses som en ren och skär måstematch för svensk del om man ska ta sig vidare från gruppen.Innan spelexperten Alexander Snäcke bjuder på speltips inför kvällen och vi nördar ner oss i nederländska strösselmackor samt tv-konspirationen "Asian passing".I studion: Isak Dahlin, Petter Landén & Mattias Tengblad På länk: Alexander Snäcke Ansvarig utgivare: Klas Granström Tidskoder: 00:00 – Intro och Sveriges hemmauppladdning i Stockholm.' 04:26 – Nederländerna: Gruppfavoriter med solid defensiv. 18:25 – Japan: Ett samspelt landslag utan skadade Kaoru Mitoma. 34:44 – Tunisien: Defensivt stark jumbo och Sveriges absoluta måstematch. 46:18 – Speltips med Alexander Snäcke. 49:17 – Sverige: Wingback-problematiken & oron kring Alexander Isaks status.

(or Summer Special #2) Track listing: Eiffel 65 - Europop (5:27)Lys Assia - Refrain (1956 Schweiz) (3:10)Teddy Scholten - Een Beetje (1959 Nederländerna) (2:59)Grethe & Jørgen Ingmann - Dansevise (1963 Danmark) (2:56)France Gall - Pouppée De Cire, Pouppée De Son (1965 Luxemburg) (2:30)Sandie Shaw - Puppet On A String (1967 Storbritannien) (2:21)Massiel - La La La (1968 Spanien) (2:32)Frida Boccara - Un Jour, Un Enfant (1969 Frankrike) (2:43)Lulu - Boom Bang-A-Bang (1969 Storbritannien) (2:20)Vicki Leandros - Aprés Toi (1972 Luxenburg) (3:29)Anne Marie David - Tu Te Reconnaitras (1973 Luxenburg) (2:37)Izhar Cohen & Alphabeta - A-Ba-Ni-Bi (1978 Israel) (2:57)Carola - Fångad Av En Stormwind (1991 Sweden) (3:00)Niamh Kavanagh - In Your Eyes (1993 Ireland) (3:08)Secret Garden - Nocturne (1995 Norway) (3:09)Eimear Quin - The Voice (1996 Ireland) (3:01)Dana International - Diva (1998 Israel) (3:00)Charlotte Nilsson - Take Me To Your Heaven (1999 Sweden) (3:01)Elena Paparizou - My Number One (2005 Grekland) (2:58)Lordi - Hard Rock Hallelujah (2006 Finland) (3:01)Marija Serifovic - Molitva (2007 Serbia) (3:02)Loreen - Euphoria (2012 Sweden) (3:34)Mans Zelmerlöw - Heroes (2015 Sweden) (3:10)

Peter Minuit gjorde världshistoriens bästa markköp när han köpte Manhattan för en spottstyver för 400 år sedan. Vi berättar hur världsstaden föddes! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I sin jakt efter vägar till Indien krockade holländarna med Nordamerika och 1626 var tiden kommen att etablera sig på allvar. Peter Minuit var mannen som kom att säkra Manhattan åt Nederländerna och lägga grunden för världsstaden New York. Vi åker dit för att hitta sanningen bakom myten om Manhattanköpet och snubblar runt bland bäverpälsar och indianpipor men hittar också ett rikt holländskt arv som kommit att bli så typiskt för USA: mångkultur, religionsfrihet och att vara sin egen lyckas smed. Ja, till och med den amerikanska självdeklarationen verkar ha rötterna i Nederländerna!

Filippa tvingar sig själv att spy upp det hon äter. Men inställningen till mat ska kastas om totalt på ett psykedeliskt retreat i Nederländerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Misstänker du att du lider av ätstörningar? Hjälp finns att få, via vården i ditt landsting. Du kan även kontakta föreningen Frisk och Fri som arbetar mot ätstörningar. På sin hemsida https://www.friskfri.se har de en stödchatt, numret till en stödtelefon samt listor på de vårdinstanser som finns runtom i landet.Om du har problem med droger och vill få hjälp, kontakta 1177.se. De kan hjälpa dig att hitta vilken hjälp som finns att få på din ort.Reporter och ljuddesign: Jonatan LoxdalProducent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.

Så har det blivit dags för Eurovision song contest igen. Felicia ska representera Sverige efter sin vinst i Melodifestivalen men i år har flera länder bojkottat tävlingen på grund av att Israel tillåts vara med. Genom åren har arrangörerna hävdat att tävlingen inte är politisk, men de senaste åren har mycket handlat om Israels medverkan i tävlingen. I år så markerar fem länder mot landets deltagande genom att inte delta; Spanien, Nederländerna, Island, Irland och Slovenien kommer helt enkelt inte vara med. Vad innebär det att flera länder bojkottar? Vad händer om Israel vinner och kan Felicia missa finalen? Gäst: Tobbe Ek, Aftonbladets Eurovisionexpert. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: BBC News, Sky News Australia. Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Från benringar till radar och mikroteknik. GPS-halsband skickar positioner var 15:e minut och avslöjar gässens rörelser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med ringmärkning, radar och ny mikroteknik går det att kartlägga flyttfåglar på ett helt annat sätt än förr. I en studie har 161 grågäss försetts med solcellsdrivna GPS-halsringar som kan skicka positioner ungefär var femtonde minut. Spårningen visar att grågåsens flyttbeteende har förändrats snabbt, på omkring 40–50 år. Förr flyttade nästan alla grågäss som häckar i Sverige till södra Spanien, men i dag gör väldigt få det. Många övervintrar i stället i Danmark och på kontinenten, som Tyskland, Nederländerna, Belgien och Frankrike. I Skåne stannar grågäss numera ofta året om, medan fåglar från mer nordliga och centrala delar av landet kan flyga förbi Skåne på väg mot kortare vinterresor. Varför förändringen skett går inte att slå fast i studien, men mildare vintrar och förändrat jordbruk nämns som möjliga faktorer, med mer höstsådd raps, vete och vall som ger mat på fälten. När stora flockar samlas kan betning och tramp samtidigt bli ett problem för känsliga grödor, särskilt när marken är blöt.Reporter: Jenny Berntsson Djurvalljenny.bertsson@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

I veckans avsnitt av Elbilsveckan pratar vi om00:00 – Inledning03:38 – Lyssnarfrågor och feedback07:40 – Cupra Raval15:01 – Det sanna och äkta Volkswagen19:19 – Teslas totala självkörnign som inte är totala självkörning är nu igång i Nederländerna29:18 – Kia EV 5 – Take 234:00 – Denza44:27 – Mercedes CLA Shooting Brake & GLBLänkarhttps://www.elbilsveckan.se/t/hjalp-jag-maste-kopa-en-tesla/2433/22https://www.rdw.nl/en/news/2026/rdw-explanation-of-european-type-approval-tesla-with-provisional-validity-in-the-netherlands Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På 1600-talet revolutionerades vår förmåga att se saker i förstoring. Anna Blennow funderar på vilka perspektiv den inzoomande människan missar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Varje vintereftermiddag skedde samma spektakel. En flock pilfinkar kom till vår trädgård och åt frön ur fågelmataren. Men när skymningen föll, flög en efter en upp i den höga lönnen längst bort på tomten. Där satt de sedan vända mot den nedgående solen i väster, och just när den nådde horisonten lyfte de alla på en gång och flög ut över åkrarna mot sina fjärran boplatser. En dag kom en flock trastar på besök. De satte sig också i lönnen, men i stället vända mot månen, som skör och blek hängde högt på vinterhimlen. Jag riktade kikaren mot fåglarna för att kunna urskilja dem bättre, och sedan mot himlen. Jag såg det de såg, men förstod ändå ingenting av deras samtal med månen.Fågelungar lär sig redan i boet att observera Polstjärnans läge. Det hjälper dem att etablera den inre kompass de ska använda när de blir flygfärdiga. Och inte bara fåglar, utan också fjärilar kan navigera efter stjärnhimlen, upptäckte ett forskningsprojekt vid Lunds universitet nyligen. Om det råkar vara mulet använder fjärilarna i stället jordens magnetfält för att kunna hitta vägen till platser där de aldrig förut har varit. Till och med en jordbunden liten skalbagge kan orientera sig efter universum: dyngbaggen rullar sin boll av gödsel i raka linjer utefter solens och månens positioner, och kan också använda sig av Vintergatans ljus som kompass, har forskarna visat.När jag satt vid fönstret och iakttog pilfinkarnas rörelsemönster vid samma tid dag efter dag, uppenbarade sig ett mönster som sakta men säkert skapade kunskap, även om jag inte kunde förstå det på djupet. Men samtidigt lärde jag mig, precis som fåglarna, var solen gick ned och var månen steg upp vid olika tider på året, eftersom jag ständigt befann mig på samma plats under det föränderliga himlavalvet. Det behövde jag ingen kikare för att få syn på.Det var i början av 1600-talet som förmågan att observera revolutionerades. Förvisso hade sumerer, greker, araber och galliska druider redan sedan länge iakttagit himlen och utarbetat avancerade astronomiska teorier. Men nu skulle teleskopet och mikroskopet låta människan betrakta både det som låg oändligt fjärran och riktigt nära. En glasögonmakare i Nederländerna fick patent på det första teleskopet 1608, och snart kunde det användas av samtidens astronomer. Galileo Galilei iakttog Saturnus ringar och Venus faser; Jan Hevelius studerade kometer och solfläckar tillsammans med sin hustru Elisabeth. I stora, praktfullt illustrerade volymer spreds iakttagelserna till Europas bibliotek. Stjärnglober och månglober blev både vetenskapliga hjälpmedel och estetiska statusföremål.Den svenske ämbetsmannen och författaren Schering Rosenhane var en av de som fascinerades av sin samtids upptäckter. Till sina många bibliotek beställde han glober och vetenskapliga planscher. Den kända världens gränser hade vidgats, och vyerna över dessa nyerövrade riken skulle finnas där att vila blicken på när man för ett ögonblick lyfte ögonen från det mödosamma läsandet och skrivandet. Rosenhane ägde flera viktiga verk i optik och astronomi: Jan Hevelius undersköna ”Selenographia” med de första detaljerade avbildningarna av månens yta, och Christoph Scheiners ”Rosa Ursina sive sol” om solens märkliga fläckar.När Rosenhane som ung var ute på bildningsresa i Europa var det snarare poesi och hovkultur som stod på schemat. Men nu, trettio år senare, var spelplanen en annan. Hans son Johan hade tillsammans med sina bröder sänts ut på en Grand Tour kring år 1660 till Frankrike, Holland och Tyskland. Det var den ordningsamme och flitige lillebror Johan som fick ta emot faderns oändliga listor på föremål att sända till Sverige, helst det senaste inom astronomi, litteratur och trädgårdskonst. ”Alla dessa optiska instrument får det verkligen att vattnas i munnen på mig”, skrev Schering i ett brev, ”och jag skulle så gärna själv vilja se dem – hur lycklig är du inte, som får genomsöka och lära dig allt detta. Jag hoppas att du sänder mig något sådant till våren tillsammans med fröna jag ska så i trädgården.”I nästa brev skrev Schering entusiastiskt om en komet som varit synlig på himlen – har Johan och bröderna sett den? Vad anser man på kontinenten? – men beställde också ett par ”goda glassögon för een Man af 52 Ååhr”. Han hade börjat få svårt att läsa små bokstäver. Och så ville han att sonen skulle sända honom en stjärnkikare och ett mikroskop. Men den stackars Johan hade svårt att uppfylla faderns önskningar. Kikaren försenades i frakten. Mikroskopet anlände visserligen, men besvikelsen blev stor när det packades upp. ”Ingen som hittills varit här och sett mikroskopet har kunnat använda det”, klagar fadern i breven, och ber att Johans bröder ska ”informera sig uthi microscopio”, så att de ska kunna hjälpa honom vid hemkomsten. Och när kikaren till slut kom fram, tillstötte ytterligare missnöje: den ”behagar mig inthet synnerlig, äfther han ähr gammal, och kan föga contentement mig giffwa.”Men mikroskopets öde fick faktiskt ett lyckligt slut. ”Microscopium som alldraförst kåm från Hålland, höllt iag för alldeles förloradt, emädan ingen kunde thät bruka, dock när iag war i wärrket att läggia thät i lådan att sändas tillbaka igän, fans på båthen i lådan thet minsta glaasset som i lilla ändan skulle sittia och när det bleefh adhiberat, kåmmer heela instrumentet till sith rätha bruuk.”Vad Schering Rosenhane observerade i mikroskopet och kikaren får vi inte veta.Vad var det han riktade blicken mot? Vad var det han ville förstå? Kanske var det bara fascinationen inför hur ett flugöga i förstoring innehåller ett helt universum, eller hur månens yta förändrar karaktär och blir till en suggestivt detaljerad kartbild. För med förstoringen kommer inte alltid insikt och klarhet, utan i stället en ny förundran. Robert Musil skildrar i sin essä ”Kikare” hur objekt betraktade genom kikarens runda lins blir främmande och obekanta, isolerade som de är i ”okularets glasklara ensamhet”. Det vi plötsligt ser i närbild förlorar sina proportioner och sitt sammanhang, och vi förstår inte mer, utan mindre än förut.Trots naturvetenskapens enorma framsteg, inte bara under 1600-talet, utan ända fram till vår tid, är människan bara i början av sin kunskaps bana. Jämfört med fåglar och fjärilar blir våra tillkortakommanden tydliga. Utan karta, kompass och kikare navigerar de över kontinenter och besegrar tyngdlagen i sin flykt. Inte förrän helt nyligen lyckades forskarna förstå hur det går till. Och ändå skulle vi människor aldrig kunna göra detsamma utan kostsamma och klimatbelastande redskap och hjälpmedel. Men lyfter vi blicken från de vetenskapliga rapporterna kan vi se det ske med våra egna ögon: solen går ned, månen går upp, och fåglarna högt uppe i lönnen lyfter och flyger till platser långt bortom horisonten.Anna Blennowlatinist och poetKällorStephen T. Emlen, ”Migratory Orientation in the Indigo Bunting, Passerina cyanea” (Part I-II), The Auk. A Quarterly Journal of Ornithology, 1967.https://www.lu.se/artikel/nattfjaril-anvander-stjarnor-och-magnetfalt-som-kompasshttps://www.sydsvenskan.se/skane/fyra-miljarder-fjarilar-styr-mot-bergen-med-hjalp-av-stjarnhimlen/Anna Blennow, ”Den gudomliga och mänskliga vetenskapens helgedom: Schering Rosenhane den äldres bibliotek”, i Från handskrift till digitalt kulturarv: Perspektiv på specialsamlingar, red. Henning Hansen & Peter Sjökvist, Uppsala universitet 2025, s. 35–64.Robert Musil: Kvarlåtenskap under levnaden. Översättare: Peter Handberg, Lind & Co 2026.

En av hans böcker beskrevs som skriven av djävulen själv i helvetet. Henrik Lagerlund reflekterar över Baruch Spinoza och upplysningen som kom bort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Den historiska företeelse som går under namnet Upplysningen står i centrum för samtidens kulturkrig. Enligt gängse beskrivning var den en intellektuell rörelse under 1700-talet som satte förnuft, vetenskap och individuell frihet i centrum. Den utmanade religiös dogmatism, absolutism och traditionella auktoriteter. Upplysningen är även starkt förknippad med filosofiska idéer om rationalitet, empirisk kunskap och mänskliga rättigheter, tankar associerade med tidens giganter som Locke, Voltaire, Rousseau, Montesquieu och Kant. I vår tid finner man många seriösa och oseriösa förespråkare för upplysningsidealen som inte bara de historiskt rätta utan också de som är mest lämpade för att möta framtiden. Alltså en politisk fråga. Princetonpsykologen Steven Pinker kan nämnas som en av de mest högljudda förespråkarna för denna uppfattning.Men för att reda ut om Upplysningen är en gångbar politiskt idé bör vi först reda ut den historiska frågan: Vad var egentligen Upplysningen – bortom schablonerna?Ingen har gjort ett mer seriöst försök att besvara denna fråga än den brittiske filosofihistorikern Jonathan Israel. I tre enorma böcker har han analyserat inte bara Upplysningens verkliga innehåll, utan också dess framväxt. Och han argumenterar först för en viktig distinktion, två sorters upplysningar om man så vill. Den viktigaste är den radikala upplysningen som tar sin början med Spinoza omkring 1650 och den andra är den moderata upplysning som främst representeras av tänkare som John Locke och Immanuel Kant. Om den radikala upplysningen är ett ideal är den moderata upplysningen något som strävar efter genomslag och till att reformera stat och kyrka. Den innebar att den senare inte föreslog förändringar som motsade de grundläggande principerna bakom monarkin, aristokratin och kyrkan. Det betydde att den till exempel accepterade slaveriet och kolonialismen. Det är denna upplysning som är främst representerad inom litteraturen före den franska revolutionen.Den radikala upplysningen hade fram till dess främst verkat i skymundan. Den förkastade all religion och förespråkade demokrati i motsatts till monarkin och aristokratin, samtidigt som den insisterade på alla människors lika rättigheter och en världsbild baserad på modern vetenskap. Även så kända författare som Denis Diderot, Baron d'Holbach, Claude Adrien Helvétius fick hålla dessa sina åsikter delvis hemliga för myndigheterna och kyrkan. Och den stora inspirationskällan för denna radikala filosofi var alltså en judiskfödd linsslipare i Nederländerna som dog bara 44 år gammal: Baruch Spinoza.Hur radikalt den radikale tänkarens direkta inflytande över upplysningsfilosoferna var, visar Joahnim Israel i ännu en tegelsten: ”Spinoza: Life and Legacy” från 2023.När Spinoza dog 1677 var de flesta av hans skrifter otryckta, några få hade publicerats anonymt. Det var ett medvetet beslut på grund av deras tydliga ateistiska inslag, men efter hans död tog hans vänner i smyg initiativet till en samlad publicering. Samtidigt lanserade inkvisitionen med den holländske katoliken Johannes van Neercassel i spetsen ett försök att samla in och kväsa hela Spinozas litterära kvarlåtenskap. Inkvisitorn besökte även Spinozas förläggare i Amsterdam, men han lyckades lura van Neercassel. När utgåvan med efterlämnade skrifter tryckts fick den smugglas ut. Så nära var det att den radikala Upplysningen aldrig blev av.Bland skrifterna fanns Etiken, Spinozas viktigaste och mest inflytelserika verk. Det är en radikal och ytterst originell kritik av traditionell filosofi och teologi. Han avser att bevisa, bokstavligt talat härleda från uppenbara premisser, en ny syn på Gud, människan och universum. Trots att boken genomsyras av metafysik, fysik, antropologi och psykologi är syftet främst etiskt. Det består i att visa att vår lycka och vårt välbefinnande inte ligger i ett liv som är förslavat av de passioner och förgängliga ägodelar vi vanligtvis eftersträvar. Det består heller inte i det oreflekterade och dogmatiska förhållningssätt med vilket vi accepterar de vidskepelser som passerar för religion, utan snarare i ett liv i enlighet med förnuftet. För att klargöra och stödja dessa etiska slutsatser måste han dock först avmystifiera universum och visa vad det verkligen är för något.En av hans teser är att Gud är detsamma som naturen och att det endast finns en substans. Allt som existerar är modifieringar av denna enda substans. Det gäller också oss själva och våra medvetanden. Genom att förstå universum kan vi komma att förstå oss själva och eftersom vi inte helt kan kontrollera våra känslor bör vi istället försöka moderera dem. Vi är i grund och botten en del av naturen och kan aldrig helt avlägsna oss från den kausala serie som länkar oss till yttre ting. Vi kan dock motverka passionerna och uppnå en viss grad av lättnad från deras kaos. Det leder till ett lugn och en sorts lycka, men främst ett liv i enlighet med förnuftet.Det tydligaste upplysningstänkandet hos Spinoza finns dock i skriften Tractatus Theologico-Politicus, som publicerades anonymt 1670. En kritiker beskrev det som en bok “som skrivits av djävulen själv i helvetet”. Här förespråkas både individuell frihet och religionsfrihet, demokrati och tolerans, men Spinozas egentliga avsikt var att avslöja sanningen om de heliga skrifterna och därigenom underminera den politiska makt som utövades i den modern staten av religiösa auktoriteter.Men det var inte bara teologer och religösa auktoriteter som kritiserade Spinoza utan det gjorde även kända filosofer, även om den också hade sina försvarare. Israel visar att den engelska översättningen av Tractatus spelade en betydande roll i att formulera de idéer om separationen mellan kyrka och stat samt tankarna på den sekulära staten som låg bakom den så kallade “glorious revolution” i England 1688.Så, vad är det för fel med detta? Spinoza låter väl som en rebell i samtidens smak, en fritänkare i opposition mot grumliga auktoriteter. Är inte detta en filosofi för framtiden?Felet är att det inte är Spinozas radikala upplysning som överlevt, utan den moderata versionen – även om makten har växlats från kyrka och monarki till kapital, så är det en upplysning med förbehåll som påverkat utvecklingen. En där rasism och kolonialism har kunnat frodas. Och mer filosofiskt relevant: En där människan som subjekt frigjorts från naturen som objekt. Därför står vetenskapen och filosofin mållös inför framtidens utmaningar. Vad vi behöver är något av Spinozas panteism – en lära som sammanbinder människan med naturen, som får oss att på ett harmoniskt sätt leva i enlighet med den, istället för i opposition mot den. Det vore verklig upplysning.Henrik Lagerlundfilosof och författareLitteraturJonathan Israel:Radical Enlightenment: Philosophy and the Making of Modernity 1650-1750. Oxford University Press, 2001.Enlightenment Contested: Philosophy, Modernity and the Emancipation of Man 1650-1750. Enlightenment Contested, 2001.Democratic Enlightenment: Philosophy, Revolution and Human Rights 1750-1790. Enlightenment Contested, 2011.

Vad är teaterns roll i tider av krig? Hör teaterchefen Maria Sid och Robert Egnell, rektor Försvarshögskolan. Dessutom: Storebror ser dig! 1984 spelas för barn i Göteborg och dokumentären Orwell 2+2=5 går upp på bio. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ÄR DEN SVENSKA TEATERN REDO FÖR KRIGET?Vad är teaterns roll i krigstider? Kulturhuset stadsteatern i Stockholm anordnar ett seminarium med just den rubriken. Ett antal teaterchefer ska träffas i ett samtal om konst som motståndskraft. Vår reporter Rasmus Grosin stämde träff med Maria Sid, skådespelare och teaterchef för Kulturhuset Stadsteatern. Och så slog han en signal till Robert Egnell, rektor vid Försvarshögskolan, för att få hans syn på saken.ORWELLS ”1984” SPELAS FÖR UNGA I GÖTEBORG...Den brittiske författaren George Orwells roman 1984 som just nu spelas på Backa teater i Göteborg. Det är berättelsen om Winston Smith – en övervakad tjänsteman på Sanningsministeriet i diktaturen Oceanien jämt är i krig. Vår reporter Emma Engström fångade några högstadieelever i publiken – och ringde upp regissören Monica Wilderoth....OCH DOKUMENTÄREN ”ORWELL 2+2=5” GÅR UPP PÅ BIOPå fredag är det premiär för dokumentären "Orwell 2+2=5" av Raoul Peck, tidigare Oscarsnominerad för "I am your negro". Nu låter Peck skådespelaren Damian Lewis läsa in väl valda rader från Orwells verk och dagböcker från det våldsamma 30- och 40-talet – över arkivbilder och nyhetsklipp från dagens kaotiska värld. Hur fungerar det? Vår filmkritiker Emma Engström har sett filmen.ALEXE LANDGRENS FÖRLOSSNINGSDEPRESSION BLEV FRÖET TILL ”LYKKE POST PARTUM”Efter en dramatisk förlossning drabbas Lykke av en förlossningsdepression i filmen ”Lykke Post Partum”. Möt regissören och manusförfattaren Alexe Landgren, som gjort filmen tillsammans med Karen Helene Haugaard. En historia om mörker. Men också ljuset i sprickorna. Och hästar.INGELA IHRMAN INTAR BONNIERS KONSTHALL MED NATTENS VÄSENOlika skogvarelser har tagit över Bonniers konsthall. En jättelik nattfjäril, en fladdermus som omsorgsfullt kokar blandsaft, en trädjätte av gren och klabb. Vår konstkritiker Mårten Arndtzén har varit på den nyöppnade utställningen Nattens lekar, med verk av konstnären Ingela Ihrman.INFÖR LYRIKPRISET – MARIE SILKEBERG ÄR NOMINERAD FÖR ”HJÄRTA, JÄGARE”1958 instiftades Sveriges Radios Lyrikpris, som är Sveriges äldsta lyrikpris. Det första gick till författaren Nelly Sachs och förra året tilldelades Nils-Åke Hasselmark priset för diktsamlingen "Ingenmans strand". Om en dryg vecka, torsdag 26 mars, är det dags att avslöja vilken svensk poet som får ta emot årets pris och inför detta sänder P1 Kultur dikter ur de fem nominerade diktsamlingarna som juryn valt ut ur 2025 års utgivning. Först ut, ”Hjärta, jägare” av Marie Silkeberg.ESSÄ: ZERA YACOB HADE MYCKET ATT LÄRA SINA EUROPEISKA KOLLEGORTänkare i främst Frankrike, Tyskland, Nederländerna och England lade grunden för den rationella och frihetliga världsbild som än idag hålls fram som ett ideal. Men Upplysningen var inte problemfri och kanske skulle de europeiska filosoferna lyssnat på sin afrikanske föregångare. Det menar skribenten och skrivpedagogen Selma Yousif Mesbah i dagens radioessä.Programledare: Jenny TelemanProducent: Henrik Arvidsson

Världen hade aldrig tidigare sett en så stor flotta som när den spanska armadan 1588 seglade från Spanien mot England. Målet var att göra upp med randstaten som lät kapare angripa spanska skepp lastade med silver från Nya världen – och som dessutom stödde upproret i de spanska Nederländerna.Men operationen var för komplicerad för att lyckas. Engelsmännen hade både skicklighet och tur på sin sida, och mot vädrets makter spelar flottans storlek mindre roll än vad stormakter gärna vill tro.I reprisen av avsnitt 105 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Hugo Nordland, aktuell med boken Militära misstag, om den spanska armadans undergång.Den spanska armadan hör till historiens mest omtalade militära misslyckanden – och är en sorglustig historia som ger en föraning om Storbritanniens framtida dominans till havs. En mindre engelsk flotta, med rörligare fartyg och effektivare taktik, lyckades skapa oordning i den spanska formationen och utnyttja läget när vinden och sjön vände emot spanjorerna.Bakom expeditionen stod Filip II:s frustration över engelska kapare, det engelska stödet till upprorsmännen i Nederländerna och en stark vilja att återinföra katolicismen i England. Därför satte den spanske kungen samman den största invasionsflotta samtiden kunde mobilisera.Till befälhavare utsåg Filip II hertigen av Medina Sidonia – en av Spaniens främsta adelsmän och en skicklig administratör, men utan erfarenhet av sjökrig. Flera av hans underordnade ville att han skulle gå in i Plymouth Sound och slå till mot den engelska flottan innan den hann lämna hamn, men han avstod och höll sig till sina instruktioner om att i stället förena sig med hertigen av Parmas invasionsstyrka. Det blev ett beslut som i efterhand framstår som en missad möjlighet.Bild: Den spanska armadan lämnar Ferrol i Spanien. Musik: Antonio de Cabezón – Diferencias sobre “La Dama Le Demanda” (Ray M. Blanchard), licensierad under Creative Commons enligt avsnittsbeskrivningen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

se hela programmet här nedan: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Liberalernas svängning om SD i regering: Hör Torbjörn Nilsson SvD och Tommy Möller, statsvetareRektor Alf kritiserar ”tonårsutvisningarna”Debatten väcker många frågor inom skolvärlden.Jätteuttern som föder: Ingela Ihrmans konst om att vara levandeKrönika av Katarina Barrling: Om att lyssna med 14 hjärtanPanelen om Liberalernas vändning, kärnvapen och svensk ekonomi:Veronica Palm, NSD, Karina Cubilla, Arbetet och Mattias Svensson, SvDtimme 2:Libanon drabbas hårt av kriget:Hundratusentals människor är på flykt i Libanon efter att Israel beordrat evakuering.Hormuzsundet är i praktiken stängt efter attacker:Hör Niklas Granholm, forskningsledare på FOI.Pentagon i konflikt med Anthropic om AI inom militären:Hör Sven Carlsson, Ekots tech-reporter.Satir med RadioskuggaBostadskris i Nederländerna:”Det är som att vi saknar en stor stad” EU vill agera mot bostadskrisen:Andreas Liljeheden om EU:s bostadsutskott som egentligen inte har någon maktKåseri av Mark Levengood:Idag är det Julius Caesars ödesdag med 23 dolkar och svekprogramledare: Jesper Lindauproducent: Anders Diamanttekniker: Ludvig Matz

Sedan Vasco da Gama fann sjövägen till Indien i slutet av 1400-talet drömde européer om att etablera handelsstationer i Asien och bygga upp rikedomar. Asiatiska varor som kryddor och siden kunde säljas med stor vinst i Europa, och under 1600-talet grundades därför statligt stödda ostindiska kompanier av Nederländerna, England, Frankrike och Danmark. Dessa monopolföretag syftade till att kanalisera handeln – och framför allt vinsterna – till sig själva.Men den verkliga boomen för ostindiehandeln kom under 1700-talet.Det fanns flera orsaker till uppsvinget. För det första försvårades handeln i Indien när stormogulernas imperium började falla sönder, vilket ledde till behovet av ökad militär och administrativ kontroll – något som i sin tur banade väg för det brittiska kolonialväldet. För det andra öppnades Kina för internationell handel genom den så kallade Kanton-systemet, där Guangzhou blev Europas port till Mittens rike. För det tredje breddades varuutbudet: från lyxprodukter till vardagslyx för den växande medelklassen i Europa.Te, kaffe, bomull och porslin blev storsäljare – varor som tidigare varit exklusiva blev nu tillgängliga för fler, samtidigt som vinsterna ökade. Den snabbt växande konsumtionen förvandlade handeln till en vinstmaskin.Naturligtvis ville även Sverige vara med i detta globala handelsnätverk. År 1731 grundades Svenska Ostindiska Kompaniet, som kom att bli ett av de mest framgångsrika företagen i svensk historia. Fartygen gick från Göteborg till Kanton och återvände med laster som förändrade både ekonomi och vardagsliv.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison och Katarina Harrison Lindbergh om ostindiska kompaniernas guldålder – en tid då fartygslaster med te och porslin förändrade världen.Bildtext: Hamnmotiv med handelsfaktorier i Kanton (Guangzhou), Kina, osignerad omkring år 1800. I bilden syns djonker i hamnen samt fyra nationsflaggor som markerar olika handelsstationer under den tid då Kanton var Kinas enda officiella handelsport mot väst.Public Domain Mark (PDM). Källa: Sjöhistoriska museet, identifikationsnummer S 4886.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lite sent snubblar vi in i dina hörlurar denna månad. Ikväll har vi valt ett nytt resmål på vård jordenruntresa och landar i Nederländerna. Vi pratar om de Lift (Hissen 1983) och Amsterdamned (1988) av Dick Maas. Vi muttrar också om filmerna Delirium, Watchers och oväntat otäcka yakuzafilmen Brother från 2000.

I podden Sveriges säkerhetschefer möter vi landets säkerhetschefer för att belysa yrkesrollen nu och framöver. Den här gången möter vi Robar Ismail, cyber security officer på Postkodlotteriet.  Svenska Postkodlotteriet, med ungefär 150-200 medarbetare, ingår i ett internationellt koncernbolag, som driver Postkodlotteriet i flera länder; Nederländerna, Storbritannien, Tyskland och Norge. Det är en organisation som rör sig mellan välgörenhet, stora ekonomiska värden och hög medial synlighet.  Och det är en miljö där Robar Ismail trivs. Han är, sedan mars 2025, cyber security officer för Sverige och Norge och känner stor stolthet över att arbeta i ett bolag som ger tillbaka så mycket till civilsamhället. De senaste fem åren har Postkodlotteriet gett mer än en miljard kronor till 62 ideella organisationer och den årliga vinstplanen är 1,6 miljarder kronor.  Robar själv läste systemvetenskap på Högskolan i Dalarna och arbetade sedan som säkerhets- och IT-säkerhetskonsult i några år, bland annat på Aramco, Mnemonic och Sandvik, innan han hamnade på Postkodlotteriet. Hans resa har gått från SOC (Security Operations Centre) via incidenthantering till systematiskt säkerhetsarbete men han har alltid drivits av viljan att använda sin kompetens till att göra något gott.  Han beskriver sig som en nyfiken och ambitiös person, som just nu vill utveckla sitt kreativa skapande lite mer. Han känner att han - 28 år gammal - måste luta sin trovärdighet på att alltid vara påläst och att tycker att han kontinuerligt blir mer mogen som chef och ledare. Med sitt lugn och analytiska förmåga ser han struktur i kaoset och kan skapa lugn vid incidenter.  Enligt Robars synsätt måste en säkerhetschef ha gott omdöme, god kommunikationsförmåga och kunna stå stadigt när det blåser. Hans eget ledarskap präglas av att vara närvarande och arbeta riskbaserat för att vara trygg i alla de beslut han fattar. Här berättar han mer om sitt arbete, sina drivkrafter och hur det är att vara "ung i branschen". Podden Sveriges säkerhetschefer produceras av Företagsuniversitetet i samarbete med Aktuell Säkerhet, Qnet och Secnet.

I vårt senaste poddavsnitt besöker vi Rubenshuis i Antwerpen, som är den flamländska konstnären Peter Paul Rubens hem och ateljé (1577–1640). I dag är Rubenshuis både museum, upplevelsecentrum och forskningscentrum – en plats där besökare kan komma nära konstnärens liv och arbete, samtidigt som internationell forskning om Rubens och hans samtid bedrivs. Här levde och verkade en av barockens mest inflytelserika konstnärer, vars internationella nätverk, diplomatiska uppdrag och omfattande verkstad kom att prägla både flamländsk och europeisk konsthistoria.Vi intervjuade intendenten för forskning, fil. dr. Abigail D. Newman, som berättar om Rubens personlighet, hans hem och ateljé samt hans betydelse för flamländsk och internationell barockkonst. Vi samtalar också om hur Rubens konstnärliga arbete kan förstås i relation till hans personlighet, utifrån vad källmaterialet faktiskt berättar om honom. Dessutom talar vi om hennes egen forskning om flamländska konstnärer som under tiden för de spanska Nederländerna flyttade till Spanien och etablerade karriärer där.Avslutningsvis diskuterar vi Rubens ofullbordade målning Henri IV:s belägring av Amiens, som finns på Göteborgs konstmuseum, och reflekterar, något skämtsamt, över frågan om det någonsin är en god idé att låta någon annan måla färdigt ett mästerverk.Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kunde lilla Nederländerna vinna mot mäktiga Spanien i krigen på 15- och 1600-talen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

VEM: Johan WicklénYRKE: JournalistOM: Tio års knarkjournalistik, den gröna nya vågen som sveper över världen, cannabiskrämer, CBD-oljor, hyperkommersialiserade Kalifornien, folkhälsoorienterade Kanada, Europas blygare experiment, myten om Nederländerna, Tjeckiens speciallösning, Norges vaga avkriminalisering, tyskarnas halvmesyr, backdoor-problematik, THC-drycker, kokain och givetvis en hel del om landet som skulle ”vada i urin” – och faktiskt hamnade där. SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Från Leuwarden kommer ett rop på hjälp. En ensam materialförvaltare ger sig ut på ett uppdrag: att frakta så mycket som möjligt av energidrycken Nocco till en strandsatt fotbollsspelare. Alltid Rött, Alltid Rätt bestämmer sig för att slå följe för att få en inblick i fotbollslandet Nederländerna, SC Cambuur och vår rödväst i exil Oscar Sjöstrands succéartade start på proffsäventyret. Och få en fotbollsmatch på köpet. Låter som synopsen till en roman av kioskvältarkaliber. Tyvärr visar sig verkligheten stå i vägen då ett par dagars minusgrader i staden gör fotbollsplanen på den nybyggda arenan ospelbar. Matchen ställs in vilket lämnar fyra gamänger planlöst vandrande längs den nederländska studentstadens kylslagna gator. Intressantare lyssning är samtalet med Sjöstrand. Rekommenderas varmt, särskilt för elitsatsande fotbollslirare! Alltid Rött, Alltid Rätt med Anders Sjöberg och Mathias Åberg

Militärtribunalen i Tokyo ställdes inför nya frågor om rätt och rättvisa. Ingemar Ottosson reflekterar över processens framgångar och misslyckanden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Tokyotribunalen. Tjugoåtta män i grådaskiga kläder och med hörlurar sitter och lyssnar med uttryckslösa miner när en åklagare läser upp sin anklagelseakt. Scenen får oss att tänka tillbaka till en ond epok av anfallskrig och hänsynslös krigföring. Japan hade invaderat Kina för att fyra år senare genomföra en samordnad blixtattack mot tre av Asiens vita kolonialmakter, USA, Storbritannien och Nederländerna. Krigsfångar hade fått utstå grymheter, civilpersoner hade slaktats.1946 inkallades Tokyotribunalen, en parallell till Nürnbergrättegångarna i Europa. Nu efterlystes retributiv rättvisa, det vill säga en juridisk reaktion på brott genom lämplig bestraffning. Att hålla en offentlig process kändes tvunget. En rättegång är ett sätt att bearbeta ett traumatiskt skeende, och att den dömer skyldiga kan även verka förebyggande inför framtida krig.Ändå var man inne på ny mark. I gamla tider hade ingen ställts till svars för krig. När Sverige 1658 besegrade sitt västra grannland i det som varit ett danskt anfallskrig kom ingen på tanken att dra kung Fredrik III inför rätta. Däremot behöll Sverige några viktiga danska provinser. Nederlaget var en dom i sig.Kanske var Tokyotribunalen ett uttryck för att världen – som idealisterna tänkte – hade blivit mer organiserad och att det äntligen skapats ett regelverk för staters beteende. Det hade skrivits konventioner i Haag, och många stater (dock inte USA) hade högtidligt anslutit sig till Nationernas förbund i Genève. 1918 hade det funnits krav på att åtala den tyske kejsaren.Vägen framåt tycktes alltså relativt oproblematisk för domstolen, men i själva verket öppnade sig en aveny av problem och hinder. Först och främst ordet ”rättvisa”, ett notoriskt oklart och omstritt begrepp. Skall man eftersträva en högre, moralisk rättvisa gentemot människor som sitter på ”historiens åklagarbänk”? Eller måste man hålla till godo med existerande lagparagrafer i internationell rätt? Och rättvisa för vem? Ett oväldigt domslut acceptabelt för världssamfundet eller segrarnas rättvisa? Skulle det bli en upprepning av gallerhövdingen Brennus svar när han intog Rom år 387 före Kristus: Vae victis! (Ve de besegrade!)En elementär rättsregel säger att den som är part i ett mål är jävig och inte får döma i egen sak. En annan lika välkänd regel fastslår att man inte kan dömas för handlingar som inte ansågs brottsliga när de begicks, i detta fallet att starta krig. Den första punkten lämnades obeaktad – fast det säkert varit möjligt att inkalla kompetenta jurister från neutrala länder som Sverige, Schweiz och Irland. På den andra punkten påminde åklagarna om tidigare internationella avtal mot krig, framförallt den så kallade Kelloggpakten från 1928. Dokumentet säger dock inte uttryckligen att krig är ett brott eller att individer kan straffas. De tyska och japanska ledarna dömdes sålunda enligt retroaktiva lagar.Men var processen rättvis i så måtto att de åtalade via sina advokater fick möjlighet att framlägga sin sak? Ja. De hävdade att det inte fanns något utrymme inom rådande system för att förbättra situationen för en överbefolkad asiatisk nation med akut brist på mark och resurser. Rasistiska invandringslagar i USA och en del andra anglosachsiska länder hade sedan 1920-talet eliminerat möjligheten till japansk emigration. Anfallet på Pearl Harbor hade blivit oundvikligt på grund av amerikanska sanktioner med syfte att strypa landets råvaruförsörjning, hette det. Det hävdades också att man inte kan göra en distinktion mellan human och inhuman krigföring – all krigföring är inhuman.Men det var nog just på den punkten som domstolen gjorde störst nytta. Försvarets argument att krig alltid är grymma hade visserligen resonans, men det fanns konventioner som tydligt kriminaliserade dålig behandling av krigsfångar och övergrepp mot civila, så som hade hänt i Kinas dåvarande huvudstad Nanjing 1937.Gjorde domstolen rätt som nöjde sig med bara 28 åtalade? Var de inte snarare en sorts ställföreträdande syndabockar för ett mycket större antal skyldiga? Dåtida japansk press skrev ofta självkritiskt om allas delaktighet i krigsskulden. En sak som krig gör med människor är ju att de skapar en euforisk nationell solidaritet. I Japan hade de flesta låtit sig ryckas med. Soldater, bankkamrerer, läkare, rörmokare, servitriser, hemmafruar, skolpojkar och skolflickor. Så varför bara åtala ett fåtal för anfallskriget? Svaret är kanske ändå inte förvånande. Just dessa personer hade drivit den utveckling som ledde till kriget, och för det kunde man knappast lasta ”folket”.Men skulle krigets efterspel enbart styras av juridik? Det var otänkbart. Rättsväsendet existerar aldrig i ett vacuum, det är en del av samhället. Japan skulle från nu hållas ockuperat av de allierade, främst USA, och oddsen för en fredlig ockupation verkade inte höga. Juridik mötte politik. Frågan gällde om japanernas vördade kejsare skulle åtalas tillsammans med de militarister som agerat i hans namn. De allierades överbefälhavare, general MacArthur, kände till Abraham Lincolns yttrande på tal om de besegrade sydstaterna: “I have always found that mercy bears richer fruits than strict justice.” Nåd framför rättvisa alltså. MacArthur menade att bara statsmannaskap kan föda försoning mellan segrare och besegrade. Man måste låta minnet vara selektivt. I gengäld förväntades japanerna dra ett streck över atombombningarna, en punkt som aldrig fick dryftas vid tribunalen. Man kan hävda att generalen lyckades: Japan är än idag USA:s främste bundsförvant i Östasien.Alla 28 förklarades skyldiga. Av dem dömdes sju militärer och politiker till avrättning. Det skedde i en atmosfär av djup oenighet mellan de allierades domare. Det kalla kriget hade börjat och samtidigt blåste bildligt talat en tyfon över östra Asien. Mao och hans kommunister höll på att ta över Kina, kolonialmakterna var på god väg att tappa sina kolonier och i Nordkorea etablerades en stalinistisk regim. De allierades triumf tycktes plötsligt ha blivit en pyrrhusseger.Med tanke på allt detta, kom det något gott ur Tokyoprocessen? Ja, trots sina många brister bidrog den ändå till ett viktigt framsteg. Den var en del av den förändringsprocess som gjorde anfallskrig till ett otvetydigt brott mot folkrätten. Den fastslog även att individer kan ställas till svars för grym krigföring. Men den ledde knappast till att man kunde lägga det förflutna bakom sig. Och den förhindrade knappast några framtida anfallskrig. I vår tid finns en ständig internationell brottmålsdomstol i Haag. Den dömer inte någon till döden men den har klara riktlinjer och fasta procedurer. USA och Ryssland erkänner inte domstolens auktoritet, men kanske kommer den en dag att uppfylla det löfte som gavs i Tokyo på 1940-talet: löftet om en värld säkrad åt freden.Ingemar Ottossonhistoriker och professor vid Meijiuniversitetet i TokyoLitteraturGary J Bass: Judgement at Tokyo – World War II on Trial and the Making of Modern Asia. Alfred A. Knopf, 2024.

Brygg en kopp te och luta dig tillbaka, det här är ett poddsamtal att verkligen njuta av! Under vår resa till Nederländerna gjorde vi ett stopp på Museum Het Rembrandthuis i Amsterdam, där museichefen Epco Runia bjöd oss på ett fantastiskt samtal. Ja, vi vet att det är ett långt avsnitt, men man kommer verkligen Rembrandt nära inpå livet. Efteråt känns det nästan som om man själv har lärt känna den berömde 1600-talskonstnären.Epco Runia tecknar ett levande personlighetsporträtt där vi inte bara möter Rembrandt som konstnär och entreprenör, utan också som människa. En människa som periodvis mådde mycket dåligt och som inte alltid framstår i särskilt smickrande dager.Han berättar om Rembrandts liv, om huset där han bodde under cirka 20 framgångsrika år, och om den nära konkursen 1656 som ledde till det berömda handskrivna inventariet, där Rembrandt själv listade alla sina ägodelar. Just detta dokument har varit avgörande vid rekonstruktionen av huset och dess inredning.Avsnittet spelades in en varm dag med öppna fönster. I bakgrunden anar man Amsterdams pulserande gatuliv – the hustle and bustle – samtidigt som vi befinner oss inne i Rembrandts hus på Jodenbreestraat 8. Det skapar en levande känsla av hur det var när konstnären själv levde och arbetade här på 1600-talet, mitt i stadens brus.Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Danmark och Sverige var rivaler som under århundraden kämpade om herraväldet i Norden. Skånska kriget bröt ut i september 1675, när Danmark tillsammans med Nederländerna förklarade krig mot Sverige. Den danska ambitionen var att återerövra Skåne, Blekinge och Halland – landskap som förlorats till Sverige vid freden i Roskilde 1658.Den 4 december 1676 utkämpades det blodigaste slaget i Sveriges historia – slaget vid Lund. Hälften av de stridande stupade, och landskapen härjades svårt. Kriget präglades av möten mellan reguljära arméer, friskyttar och snapphanar i både regelrätta slag och gerillakrigföring. De största förlorarna var som alltid civilbefolkningen.I reprisen av avsnitt 67 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Göran Larsson, tidigare chef för Malmö museer och Stadsarkivet, samt författare till två böcker om Skånska kriget.En särskilt uppmärksammad roll i krigföringen spelade snapphanarna, som stred både i militärt organiserade friskyttekompanier och i små fristående grupper. Svenskarna försökte med både amnestier och drakoniska straff bekämpa snapphanerörelsen, vars betydelse avtog markant mot krigets slut.Det avgörande för krigets utgång var dock inte de svenska militära framgångarna i Skåne, utan den förändrade maktbalansen i Europa. Det dansk-svenska kriget utgjorde en del av ett större europeiskt krig mellan Frankrike – Sveriges allierade – och en koalition bestående av Nederländerna, Spanien, den tysk-romerske kejsaren samt bland andra Brandenburg och Danmark. I augusti 1678 slöt Ludvig XIV fred med sina främsta fiender, vilket isolerade Danmark och Brandenburg. Danmark tvingades därefter sluta fred utan några vinster. Freden undertecknades i Fontainebleau och därefter i Lund, där även ett svensk-danskt förbund etablerades 1679. Därmed avgjordes Skånes framtid – som en del av Sverige.Bild: Slaget vid Lund där Karl XI längst till vänster synes för svenska trupper jaga fienden ut på fältet. I bakgrunden slätt och den brinnande byn Vallkärra. Oljemålning från 1696 av Johann Philip Lemke. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan vi säkerställa att vår nuvarande guldålder inte tar slut?   Genom att studera sju av mänsklighetens främsta civilisationer – det antika Aten, den romerska republiken, Abbasidkalifatet i Bagdad, Songdynastins Kina, renässansens Italien, 1500-talets Nederländerna och den anglosaxiska världen – försöker Johan Norberg identifiera deras styrkor och brister för att besvara just den frågan.   I detta avsnitt får vi höra samtalet från lanseringen av Johan Norbergs senaste bok Civilisationens topp: Lärdomar från guldåldrarnas uppgång och fall    I samtalet med Johan Norberg medverkar Alexander Norén, ekonomikommentator på SVT och bevakare av tech, och som även gjort flera AI-dokumentärer (senast Homo Roboticus, 2025). Förlagets Andreas Johansson Heinö leder samtalet.   Lanseringen ägde rum på Posthuset i Stockholm den 26 november 2025   Civilisationens topp kan du köpa här

Vi har med oss Sarah direkt från Nederländerna där hon smälter sitt färska svenska rekord på 10 km och laddar inför terräng-EM i Portugal. LG är brunbränd och glad, och Szacke har testat formen inför Valencia. Allt är som vanligt alltså.

2011 erkänner Andy van den Hurk att det var han som mördade sin syster, Nicole van den Hurk, 1995. Men polisen i Nederländerna tror inte på honom. Var det Andy som mördade Nicole? Om inte, varför erkände han? Det får du svar på i dagens avsnitt av Mördarpodden. Manus av Sofie Karlsson. Klippning av Johannes Rae från Poddklipparen.seOm du gillar Mördarpodden kan du vara med och sponsra den på Patreon. https://www.patreon.com/user?u=10466265 Som tack får du tillgång till förhandlyssning och alla avsnitt från Richard Chase del 1 och framåt utan reklam. Vill du höra ett specifikt fall i podden? Önska dina fall i det här formuläret: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfDlQxf9SgZyeGS-qFPaB4BP-L59lQhs7BbZACfwk7xSs-AFw/viewform?fbclid=IwAR0astYAY_SJLcst89FwKaPIeHHV9zlfAxEz6Cmrh37bbMwvMHGc8z5cwg4Det här är en podcast av Dan Hörning och Josefine Molén.Instagram: @mordarpoddenE-post: zimwaypodcast@gmail.comFölj Josefine Molén här:https://www.instagram.com/j.molenFölj Dan Hörning här:X: @danhorningInstagram: https://www.instagram.com/dan_horning/?hl=enYoutube: https://www.youtube.com/channel/UCV2Qb7SmL9mejE5RCv1chwgErik SegerstedtSpotify:https://open.spotify.com/artist/63q3l3pKBpvqEjUM5Vf1TG?si=fYtdOwIvTn6noQJW6ffPwwInstagram: https://instagram.com/e Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När marken rämnar i Nepal kämpar två svenska tjejer för att överleva dagen samtidigt som de ställs inför ett livsavgörande val. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 25 april 2015 drabbas Nepal av en av de värsta jordbävningarna i landets historia. Över 9 000 människor mister livet, tusentals skadas och hela byar ligger i ruiner. Astrid och Celia, två svenska backpackers, befinner sig i vandringsmeckat Langtangdalen när marken plötsligt börjar skaka. Den magiska dalen förvandlas till ett helvete och det stora äventyret övergår i en kamp för överlevnad. Tjejerna tvingas fatta ett omvälvande beslut: ska de riskera sina egna liv för att rädda en svårt skadad familj? Samtidigt, i en annan del av Himalaya, vill den svenske äventyraren Robin fortsätta sin klättringsexpedition trots varningar om att det är livsfarligt. Mod och moral prövas mitt i förödelsen. Katastrofen väcker också en konflikt mellan turister och lokalbor, när ett värdefullt skrin hämtas från den totalförstörda Langtangbyn. Medverkande:Astrid Bachs, svensk backpacker.Celia Boltes, svensk backpacker.Sofia Frändberg, svensk backpacker.Rajendra Panta, nepalesisk vandringsguide.Anna, flickan från Nederländerna som överlevde jordbävningen.Robin Trygg, svensk proffsklättrare.En dokumentär av: Josephine Schneider.Producent: Paloma Vangpreecha.Dokumentären är producerad 2025.

I vårt mest fastfrusna avsnitt hittills går vi – på vår arbetsgivare Tom Turessons begäran – igenom den där konstiga incidenten när franskt kavalleri erövrade den nederländska flottan. Så pållar mot båtar. Per är (givetvis) den som sätter på sig ridstövlarna den här gången. Han beskriver därefter själva händelsen … och tråkigt nog vad som förmodligen egentligen hände. Mattis roll i det här avsnittet är att vara förkyld. Stort tack till Tom! Det här är hans personliga expressavsnitt.Vill du också ha ett personligt expressavsnitt? Bli då vår patreon på tier Gustav II Adolfs livvaktsstyrka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans podd är det hoppfullt då New York har fått en ny borgmästare och Nederländerna har fått en öppet homosexuell premiärminister!Vi diskuterar hur man ska möta en person som drabbats av demens.ChatGPT har skrivit ett manus på en fiktiv dialog mellan Charlie Kirk & Tobias.Hur länge har man fått cykla mot enkelriktat i Stockholm?Till sist listar vi våra tre favoritmusikaler.Nu kör vi!Kontakt: hello@poddagency.comI säng med Tobias & Gabriel produceras av Poddagency Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I en dyster klass för sig i historien om mänsklig ondska står nazisternas folkmord på judar, romer och andra människor som de bedömde som så underlägsna att de inte hade rätt att leva. Förintelsen var ideologiskt förberedd ända sedan 1800-talet men realiserades först åren 1939–1945, parallellt med att andra världskriget svepte fram över Europa.Historien om det nazistiska folkmordet är mer vittförgrenad, och ännu grymmare, än de flesta är medvetna om. Flera element sammanflöt – antisemitism, rasbiologi, socialdarwinism, revanschlust efter Versaillesfreden, syndabocksletande, diktatur – till en vidrig häxbrygd av hat, men det krävdes ett världskrig för att förvandla tanke till handling.Dessutom skilde sig det dödliga slutresultatet betydligt beroende på uppslutningen, både från myndigheter och från vanlig civilbefolkning, bakom nazisternas plan. I länder som Polen, Nederländerna, Kroatien och Grekland var mördandet kusligt effektivt, medan det inte alls var lika framgångsrikt i länder som Belgien, Albanien och Italien. Även i Skandinavien var skillnaderna stora. Medan nästan alla danska judar räddades till säkerheten i Sverige drabbades de norska judarna av omfattande deportationer till kontinentens gaskamrar.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Förintelsen – hur kunde detta brott mot mänskligheten äga rum, och hur omfattande var katastrofen i de olika länder som axelmakterna kontrollerade?Bildtext: Arresterade judiska kvinnor i Budapest, Ungern, oktober 1944. Fotot visar kvinnor som gripits av ungerska eller tyska myndigheter under Förintelsens slutskede. Under denna period intensifierades jakten på judar i Ungern, särskilt efter den tyska ockupationen i mars 1944. Bilden illustrerar den systematiska förföljelsen och den akuta utsattheten för Ungerns judiska befolkning. Källa: Bundesarchiv, Bild 101I-680-8285A-08 / Faupel / CC BY-SA 3.0 deKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

31 oktober. Ledarredaktionen sammanfattar veckan och pratar om hur statsministerns familj ska få använda Harpsund, diskuterar val i Argentina och Nederländerna samt kommunerna som säger nej till återvandring. Peter Wennblad, Paulina Neuding och Mattias Svensson står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna.

Tidigare S-ministern gifte sig på Harpsund. Rättegången kan gynna aktivklubbarna. Kinamötet ingen framgång för Trump. Politiskt kaos i Nederländerna. Och nu flyger The white lotus till Paris. Programledare: Staffan Dopping.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Belgien håller emot när EU vill använda frysta ryska tillgångar för att stötta Ukraina. Finns en plan B? Och så val i Nederländerna ett test för Europas ytterhöger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förväntningarna var höga när EU:s stats- och regeringschefer samlades till toppmöte förra veckan. Tanken var att man skulle besluta om att använda de ryska frysta tillgångarna i Europa för låna pengar till Ukraina. Men toppmötet slutade i ett bakslag och med en urvattnad skrivning om att ta fram alternativ. Hör om varför Belgien blockerar beslutet om de ryska tillgångarna och varför frågan är så känslig och svår att komma överens om. Nu pratas det om ett nytt gemensamt EU-lån som en plan B för att stötta Ukraina framåt. Men inte heller det tycker alla EU-länder är en bra idé. Geert Wilders suktar efter makten – men isolerasEfter Geert Wilders hoppade av den nederländska koalitionsregeringen i somras går nu landet till nyval. Wilders och hans parti PVV leder i opinionen, men andra partier säger nej till samarbete. Valet ses som ett test för Europas ytterhöger. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Calle Håkansson, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut samt vid Utrikespolitiska institutets Europaprogram. Nina Benner, korrespondent på plats i Nederländerna.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Det har gått två år sen Hamas terrorattack mot Israel. Sen dess har Israel gjort allt för att slå ut terrorgruppen. Runt om i världen pågår demonstrationer och protester mot Israels krig mot Gaza. Även i Israel. Israel har hävdat sin rätt att försvara sig efter Hamas attack, men många har under åren ifrågasatt hur långt Israel ska gå i sin jakt på hämnd. Internationella domstolen i Haag i Nederländerna, utreder också om Israel har begått brott mot mänskliga rättigheter, om det som Israel gör är ett folkmord. Vad domstolen i Haag kommer med för beslut återstår att se. Hur är läget i Israel just nu? Vad tycker invånarna om kriget och vad tänker de om fredsförhandlingarna? Gäster: Emil Forsberg, reporter och Niclas Hammarström, fotograf, Aftonbladets team på plats i Israel. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: CNN, BBC News.

Under hösten 1914 gjorde ubåtarna en spektakulär entré i första världskrigets sjökrigföring. Tysklands sänkning av tre brittiska kryssare utanför Nederländerna i september 1914 blev ett tecken på vad som komma skulle, och snabbt drog Royal Navy öronen åt sig. Tekniskt sett såg det ut som om ubåtar kunde krossa brittisk dominans till havs på ett enda slag – om omständigheterna var rätt.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt första världskrigets ubåtskrig.Delvis hade flottan rätt i sin oro. Introduktionen av ubåtar i krig var avgörande för utvecklingen till sjöss under de följande åren – men kanske inte på det sätt som de strategiska tänkarna först föreställde sig. Rädslan för torpedsprängningar gjorde att amiralerna avstod från riskfyllda sjöstrider. Denna försiktighet blev så småningom ett problem, särskilt för Tyskland, eftersom den undergrävde möjligheten till ett avgörande flottmöte mellan parterna.Som svar utvecklade tyskarna en ny strategi: att använda ubåtar mot civila handelsfartyg för att blockera leveranser till de brittiska öarna. Så föddes det oinskränkta ubåtskriget, vilket till sist skulle få ödesdigra konsekvenser för krigets gång.Under 1915 gjorde teknikerna och befälen misstag, men lärde sig fort – 1916 sänktes stora mängder handelsfartyg på väg till Storbritannien. Problemet var bara att mycket av lasten kom från USA. Den amerikanska presidentadministrationen under Woodrow Wilson växte snabbt missnöjd med utvecklingen. Dessutom sänktes civila passagerarfartyg, med många dödsoffer som följd – vilket till sist bidrog till att USA förklarade krig mot Tyskland. Så trots att den tyska ubåtsstrategin till en början var framgångsrik blev den samtidigt en av huvudorsakerna till Tysklands nederlag.Bildtext: Besättningen på en tysk ubåt av UC-1-klass står på däck under Första världskriget. Dessa ubåtar, introducerade 1915, användes främst för att lägga ut minor och kunde bära upp till tolv stycken. Deras relativt lilla storlek gjorde dem svåra att upptäcka, vilket ökade deras effektivitet i undervattenskrigföring. Mellan februari och april 1917 sänkte tyska ubåtar 1 845 000 ton allierat och neutralt tonnage. UC-1-klassen spelade en strategisk roll i Tysklands marina krigföring, särskilt genom att hota handelsrutter. Fotograf: Okänd / IWM Collections, IWM Photo No.: Q 20220Källa: Wikimedia Commons / Imperial War MuseumsUpphovsrätt: Public Domain (fotografi taget före 1 juni 1957, brittisk kronupphovsrätt har löpt ut)Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige spelade en betydande roll som skyddsmakt för 27 stater under andra världskriget. När krigförande länder bröt sina diplomatiska förbindelser trädde Sverige in som neutral mellanhand och ansvarade för deras diplomatiska intressen. Utrikesdepartementets avdelning som hanterade skyddsmaktsärenden växte till nästan 200 personer.Särskilt viktig blev den svenska legationen i Tokyo, som tvingades hyra två extra byggnader för all personal som arbetade med skyddsmaktsärenden. På Hawaii arbetade den svenska konsuln under hård press efter det japanska anfallet mot Pearl Harbor med alla skyddsärenden som rörde japanska medborgare. Sverige fungerade också som mellanhand när representanter för den japanska regeringen ville diskutera kapitulation inför USA.Detta är det andra av två avsnitt om Sverige och Östasien under andra världskriget i podden Historia Nu, med programledaren Urban Lindstedt och historikern Ingemar Ottosson, författare till boken Sverige och andra världskriget i Östasien.Svenska diplomater agerade som skyddsmakt för länder som inte längre kunde ha ambassader i Tokyo, såsom USA, Storbritannien och Nederländerna. Sverige övervakade krigsfångeläger, organiserade utbyten av civila och krigsfångar, och förmedlade diplomatiska meddelanden mellan fiendestater.Stockholm blev under kriget en internationell smältdegel för diplomater, affärsmän – och spioner. Den japanska legationen i Stockholm spelade en nyckelroll i ett underrättelsenätverk som samlade information om den allierade krigsinsatsen, särskilt via kontakter i Tyskland, Finland och det neutrala Sverige.Japanska diplomater och underrättelseofficerare opererade ofta under diplomatisk täckmantel, och kunde tack vare Sveriges neutrala hållning röra sig relativt fritt. Genom att utnyttja pressbevakning, kontakter i näringslivet och förtäckta möten med tyskar, lyckades de samla in viktig information om allt från truppförflyttningar till teknisk utveckling.Samtidigt företrädde Sverige även Japans intressen i vissa västländer, om än i mer begränsad omfattning. En särskilt dramatisk episod inträffade under krigets slutskede i Tokyo, där Sveriges envoyé Widar Bagge, som haft nära kontakter med den japanska politiska eliten, via Bunshiro Suzuki – chefredaktör för dagstidningen Asahi Shimbun – fick reda på att delar av Japans maktapparat ansåg kriget vara förlorat och sökte fred. Genom Sverige försökte man upprätta kanaler till Washington och London för att undersöka möjligheten till ett fredsavtal där kejsarinstitutionen kunde bevaras.Den svenska diplomatiska ledningen vidarebefordrade ett japanskt fredserbjudande till Storbritannien, som i sin tur kontaktade USA. Japan var då berett att överlämna alla erövrade territorier, inklusive Manchukuo. Men USA:s krav på villkorslös kapitulation (unconditional surrender) lämnade inget rum för kompromisser.När Widar Bagge lämnade Tokyo den 13 april 1945 gick även det svenska fredsinitiativet i graven.Bildtext: Sveriges ÖB, general Thörnell, tillsammans med Japans militärattaché i Stockholm, Makoto Onodera som under andra världskriget bedrevs underrättelsearbete i Stockholm.Bilden är hämtad ur nyhetsarkivet hos Högskolan Kristianstad, licens: medieanvändning. MynewsdeskMusik: Japan Taiko av Boomer, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

FBI har kopplats in efter att Nederländernas blivande drottning har utsatts för fejkade sexvideos. Vi pratar om stalkers och kungligheter, men även om prins William och Kate som snart flyttar till en ny exklusiv fastighet. Vi ger dig även all information om Marius Borg Høiby och den kommande rättegången. Med Jenny Alexandersson och Maria Bjaring. Kontakt: kungligt@aftonbladet.se

Ida har blivit getingstucken och hanterat det: VÄL. Hon har även läst Sigge Eklunds "Gruppen" och känt igen sig på ett fult sätt. Vi pratar om historien som skakat både sociala medier och konstvärlden: Joseph Awuah-Darko, konstnären och influencern bakom The Last Supper Project. Han blev känd som ”dödens influencer” när han gick ut med att han planerade assisterad dödshjälp i Nederländerna – och samtidigt startade en världsomspännande middagsserie som en sista avskedsritual.Vi diskuterar varför berättelsen väckte så starka känslor, både sympati och ilska. Var det ett gripande sätt att prata om psykisk ohälsa, eller en romantisering av självmord? Vad betyder det att han nu ändrat sig, förlovat sig – och säger att han vill leva vidare?Och kanske den svåraste frågan av alla: hur påverkar den här typen av historier människor som själva kämpar med mörka tankar?Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Frankrike och Storbritannien öppnar för att erkänna Palestina. Och inom EU vill nu fler frysa unionens handelsavtal med Israel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige och Nederländerna hör till de EU-länder som nu vill frysa unionens handelsavtal med Israel för att sätta press. Trycket ökar nu på Israels vänner inom EU att ansluta sig till linjen, inte minst riktas blickarna mot Tyskland. Även regeringen i Berlin har de senaste veckorna skärpt tonen mot Israel, men hur långt man ska gå i konkreta åtgärder för att få till en vapenvila och få in mer nödhjälp i Gaza är en fråga som skapar friktion. Hör också om handelsöverenskommelsen mellan USA och EU. Vem var vinnare och vem var förlorare när Trump och von der Leyen skakade hand på golfklubben i Skottland? Och så pratar vi om hur Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ställts inför en inrikespolitisk prövning som oroat EU.Medverkande: Tomas Hedman, sommarkorrespondent i Berlin. Pamela Taivassalo, sommarkorrespondent i London och Björn Gunér, sommarkorrespondent som bevakar Ukraina. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Det är den 8 juni år 793 och munkarna på den lilla ön Lindisfarne på Englands östkust tror att denna dag ska bli som alla andra dagar: timme efter timme fyllda av bön, missionsarbete och att kopiera de heliga skrifterna för hand. Men det är ingen vanlig dag. Många av de bröder som vaknar upp i klostret kommer inte att leva när solen går ned. För den 8 juni år 793 är dagen då vikingatiden börjar. Allt motstånd mejades ner, som man kan läsa om i den engelska historiekrönikan Historia Regum: ”Och de kom till kyrkan på Lindisfarne och ödelade allting med jämmerlig plundring, trampade ner de heliga platserna med orena steg, grävde upp altarna och tog alla den heliga kyrkans skatter. De dödade en del av bröderna, tog med sig andra i kedjor, många fördrev de, nakna och överlastade med kränkningar, några dränkte de i havet...” Varför uppstod vikingen, vad gjorde han och vart tog han egentligen vägen? I sommar repriserar vi dokumentären Vikingen i världen. Historia Nu Dok är podden som går på djupet i historien. Detta är första delen av Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Programledaren är Kristina Ekerö Eriksson, journalist och arkeolog som har skrivit böcker om vikingatiden och tiden före vikingatiden. I den här dokumentärserien i fyra delar undersöker hon tillsammans med journalisten Urban Lindstedt, vad som tog åt nordborna i slutet av 700-talet. Tillsammans med experter tar vi reda på historien om vikingar i dagens Ryssland och Ukraina, våldsamma begravningsritualer, Odenkrigare och människooffer – men också om vikingatida pilgrimer, läkeörter och arrangerade äktenskap. Det var som att nordborna blivit galna, för det slutade inte här. Åren som följer attackerades flera andra kloster på de brittiska öarna. På den skotska ön Iona dödade vikingarna 68 munkar på stranden och deras kloster brändes ner. Som man kan läsa i en nedteckning: ”De åstadkom att det som tidigare varit så rikt nu var som ingenting”.England kom att attackeras i flera vågor, från år 865 invaderades landet av den stora hedniska armén, vikingafamiljer som rest dit i stora flottor och som så småningom bosatte sig i det som kom att kallas Danelagen – det området där dansk lag gällde. Drygt två hundra år efter anfallet på Lindiafarne satt den danske vikingen Sven Tveskägg på Englands tron.Det mäktiga Frankerriket, en stormakt som ungefär motsvarade dagens Frankrike och Tyskland, skonades inte heller. Några år efter Lindisfarne 793 började Frankerrikets kuster att attackeras och det intensifierades på 830-talet. Den åtråvärda handelsstaden Dorestad, i dagens Nederländerna, plundrades av vikingarna varje år mellan 834 och 837.Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Medverkade gjorde Andreas Hennius. Programledare: Kristina Ekero Eriksson Redaktör: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Ljuddesign och slutmix: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Han använde knapptelefon och cyklade till jobbet som premiärminister i Nederländerna. Mannen som sålt in sig som supervanlig ska nu styra över världens mäktigaste militärallians. Hör om Mark Rutte i vår sommarserie om politikerna som formar Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I fjorton år i sträck ledde Mark Rutte Nederländerna med vanligheten som främsta signum. Men bakom de enkla vanorna döljer sig en medveten maktspelare som länge haft siktet på posten som Natos generalsekreterare. Vem är mannen som nu få Europa att rusta upp och vilka är hans möjligheter att ena den brokiga militäralliansen?Medverkande: Teresa Küchler, Brysselkorrespondent för Svenska Dagbladet, Janne Andersson, kommunikatör på Nordisk energiforskning och tidigare Natoreporter och Brysselkorrespondent på Sveriges Radio och Calle Håkansson, forskare vid FOI, totalförsvarets forksningsinstitut. Producent och programledare: Katarina von Arndt

I vårt längsta och mest heltäckande avsnitt hittills går vi igenom Karl X Gustavs alla krig – vilket blir en del eftersom karln hann med – och Stormaktssverige under 1650-talet i allmänhet.Mattis beskriver Sveriges krig mot Polsk-litauiska samväldet, Ryssland, Danmark, Österrike, Brandenburg, tartarer, Nederländerna (m.fl.) samt även alltifrån 1600-talets klimatkatastrof och artillerikonst, till tidens syn på våld och transsylvanska armén. Per tar sig å sin sida an stormaktens ekonomi, tidens ganns och Nederländerna. Därtill ställer han relevanta frågor och försöker hjälpa lyssnaren med att hänga med i Östeuropageografin.Det här avsnittet kom till tack vare våra Patreons. Gillar du det vi gör och vill ha fler liknande avsnitt? Bli vår Patreon idag!Se kartor, bilder m.m. och följ med bättre i krigen på vår hemsida här: krigshistoriepodden.com/Karl-X-Gustavs-alla-krig-i-bilderDet här blev absurt långt, så nedan har du lite timestamps.0:00:00–1:22:06 – inledningOm 1600-talet, det krigiska Europa, Sverige och vägen mot stormakt, Karl X Gustav, Polsk-litauiska samväldet, Smolenskkriget, kosackupproret, Ryssland, ryska armén och hur Sverige beslöt sig att gå i krig.1:22:07–3:25:04 – 1655Om stormaktens ”ekonomi”, finansieringen av kriget, svenska armén, den svenska invasionen av Polen, Karl X Gustav får feeling, polsk-litauisk kollaps och armé, belägringen av Krakow, det polska gerillakriget, kontribution, logistik och plundring.3:25:05–5:11:23 – 1656Om vinteroperationerna i Sandomierz, Karl X Gustav får feeling, DET MEST BADASS SOM SVENSKA ARMÉN GJORT, brandenburgska armén, tredagarsslaget vid Warszawa, eldhandvapen, sjukvård och begravningar, Karl X Gustavs (trattiga) ryska krig, kommendant MADDAFAKKING Bengtsson, generaliserat Östeuropastök, Sverigebilden.5:11:24–7:17:30 – 1657Om det försämrade läget i Polen, transsylvanska armén, besvikelsen till vårfälttåg, det (efterlängtade) danska kriget, det förödda Polen, synen på våld, danska armén, danska missöden, svenskarna stöter på en ointaglig fästning, töntig småskalighet längs norska gränsen, det patetiska ryska kriget fortsätter och avslutas, östeuropeisk anarki, österrikiska armén ingriper/gör sig omöjlig.7:17:31–9:07:09 – 1658Om den svenska meritokratin, svenska armén går på vatten, svenskans vackraste ord – Roskildefreden, än mer anarki i Östeuropa, Sverige invaderar Kurland, Karl X Gustav går till sitt happy place och anfaller Danmark igen, första krigshösten i andra danska kriget, holländarna och deras flotta, svenska flottan, slaget vid Sundet, svenska artilleriet och belägringen av Thorn.9:07:10–10:00:01 – 1659Om fortsatta polska problem, stormningen av Köpenhamn, det kollapsande läget i Danmark, Sverige invaderar Brandenburg x 2, det kollapsande läget i Polen, total anarki på alla krigsskådeplatser, slaget vid Nyborg, soldaten Nils Svenssons öde, Karl X Gustav fortsätter kriget.10:00:02–10:22:06 – 1660 och slutetKarl X Gustavs sista tid, frederna, konsekvenserna, svenska stormaktens förmågor samt begränsningar och en fyraårings promenad. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kommer EU:s migrationspakt bli överspelad? Optimistiska besked om migrationens kostnader i Sverige. Sverige får hyra fängelseplatser i Estland. Har det tagit slut mellan Musk och Trump? Och Pete Hegseth skippar Ramsteinmötet. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

Fredrik och Kristoffer rapporterar från konferenserna Myconf och Open infra forum, diskuterar skisser, och när idéer springer ifrån sin upphovsperson och får sitt eget liv. På Myconf fanns tydliga teman av att hantera komplexitet - Fredrik ser som vanligt kopplingar till Barry O'Reilly - och boken Thinking, fast and slow. På Open infra forum diskuterades digital självständighet och trenden att gå från åtminstone amerikanska molntjänster. Har molntanken kanske lite spelat ut sin roll, och finns det en vinst utöver självständigheten att se över om man faktiskt behöver molnet? En förändringsfast som är av godo på sikt? Fler meetups och mer hobprogrammering i världen! Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Kafferävens koffeinfria bönor Den schweiziska vattenmetoden för att få bort koffein ur kaffe Kafferosteriet Koppar Råttfångaren från Hamelin Kristoffers Spreadshop Leonardo da Vincis skisser Skissernas museum John Siracusas blogg Inläggen Apple turnover och Apple turnaround Raniz var med i avsnitt 639 Umedev Fredriks tal på Umedev Myconf Varbergs stadshotell Barry O'Reilly Sarah Freiesleben Komplexitetsforskning Thinking, fast and slow Aslam Khan Kognitiva fördomar TDD Beth Andres-Beck Kent Beck Øredevsnacket om skogen och öknen Conways lag Mjukvarupatterns Christopher Alexander-videon A pattern language Kent Becks och Ward Cunninghams första paper om patterns i mjukvara Ian Cooper om hur TDD i praktiken inte har så mycket med originaltanken att göra Agila manifestet Scrum SAFe Stöd oss på Ko-fi Bio Skandia i Stockholm Stockholms filmfestival Open infra forum Daniel Byström pratade Open infra forum i avsnitt 633 Daniel Stenberg Emiel Brok från Nederländerna och Suse som pratade på Open infra forum Daniel Stenbergs krig mot AI-genererade buggrapporter Tove Janssons illustrationer av Bilbo Titlar Sommarfest på förskolan “Choklad” är väldigt generöst Dryck med chokladkaraktär Cargokulta toscansk solnedgång Stöter i mina begränsningar Där berikar de varandra Mellan andra och tredje rutan Songs of guilt Det personliga Vad pratar jag om egentligen? Från öknen till skogen Conways lag säger att det är dödsdömt Kapa Conways lag Hammarens metod Kämpa för sin idé En skarp idé En fladdrig, generell abstraktion En blöt svamp Gustav III står på balkongen Själv är bäste dräng Vår egen äggakorg Mer som en dans För mig och mina kompisar Kul med mikrokonferens Pubkväll för programmerare Brittisk pubkultur Hobbit software Lokalodlad programmering Mer hobprogrammering Tove Janssons hober Nintendos långa tentakler

Tredje rikets sista dagar präglades av kaos, förstörelse och död. I sitt politiska testamente utsåg Adolf Hitler storamiralen Karl Dönitz till Tysklands nye statschef. Dönitz var ingen ideolog eller sadist som Himmler eller Goebbels, men en lojal och effektiv tjänsteman i ett system byggt på förtryck och massmord. Regeringen han ledde – den så kallade Flensburgregeringen – existerade i drygt tre veckor med huvudsakligt syfte att organisera kapitulationen och möjliggöra för civila och soldater att fly till väst.I praktiken saknade Dönitzregeringen verkligt inflytande. Tysklands militära kapacitet var krossad, infrastrukturen låg i ruiner och de allierade kontrollerade redan stora delar av landet. Ändå spelade regeringen en viss roll i samordningen av partiella kapitulationer, bland annat i Danmark, Norge och norra Tyskland.Detta är det sista avsnittet i en serie av sju om andra världskriget från podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med militärhistorikern Lars Ericson Wolke, aktuell med boken Tredje rikets sista dagar.Den 7–8 maj 1945 undertecknades Tysklands villkorslösa kapitulation, vilket formellt avslutade kriget i Europa. Trots detta dröjde det till den 23 maj innan Dönitzregeringen arresterades av brittiska trupper och upplöstes. Under mellantiden rådde fullständigt kaos: miljoner människor var på flykt, städer låg i ruiner och tusentals dog i svält, sjukdomar och våld. Tyskland delades upp i fyra ockupationszoner, och i Nürnberg inleddes rättegångarna mot ansvariga för nazismens brott.Karl Dönitz dömdes till tio års fängelse för krigsförbrytelser. I sina memoarer, liksom Albert Speer, försökte han tona ned sin roll och lägga skulden på Hitler. Först långt senare framträdde en tydligare bild av Wehrmachts och SS:s aktiva deltagande i folkmordet.Dönitz var en teknokratisk lojalist. Född 1891, utbildad inom den kejserliga marinen, gjorde han karriär som ubåtsofficer under första världskriget. Under andra världskriget ledde han ubåtskriget mot de allierade med hänsynslös effektivitet och lät använda koncentrationslägerfångar i rustningsindustrin. Han blev partimedlem först 1944, men var länge en trogen anhängare av Hitler.Striderna om Hitlers efterträdarskap hade pågått länge. Hess diskvalificerades efter sin flygning till Storbritannien 1941, Göring föll i onåd, och Himmler förrådde Hitler genom att försöka förhandla med väst. Valet föll slutligen på Dönitz, vars lojalitet aldrig ifrågasatts.Hans regering – baserad i Flensburg vid danska gränsen – försökte fördröja kapitulationen inför Röda armén, och istället prioritera reträtt och överlämnande till västmakterna. Detta ledde till partiella kapitulationer i bland annat Danmark (5 maj), Nordvästtyskland och Nederländerna, samt förhandlingar i Norge. Det var ett försök att mildra konsekvenserna av det oundvikliga nederlaget.Bild: Gripandet av tre medlemmar ur Flensburgregeringen: Alfred Jodl, Albert Speer och presidenten Karl Dönitz. På bilden ses storamiral Karl Dönitz i brittisk fångenskap efter sin arrestering. Dönitz utsågs till Hitlers efterträdare den 30 april 1945 och ledde därefter förhandlingarna om de tyska styrkornas kapitulation i väst. Foto: Malindine E G (Capt), No 5 Army Film & Photographic Unit. Bild BU 6711 ur Imperial War Museums samlingar. Wikimedia commons, Public Domain.Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfriedsbegravningsmarsch avthe UnitedStates Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media.Lyssna också på Operation Valkyria – en trojansk häst i Tredje Riket.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 10 maj 1940 gick Nazityskland till anfall mot Nederländerna och Belgien. Fem veckor senare undertecknade Frankrike ett vapenstillestånd med Tyskland, som då ockuperade två tredjedelar av landet.Adolf Hitler hade spelat högt igen – och vunnit. Den åldrande franska militära ledningen var inte förberedd på ett modernt, rörligt krig. I stället var de fast i ett defensivt tänkande, samtidigt som tyskarna rusade fram i Europa med sina pansarkolonner, radiosamband och anfallsflyg.Detta är det fjärde avsnittet i en serie av sju om andra världskriget från podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia, om orsakerna bakom Frankrikes nederlag 1940. Hur kunde en av Europas mäktigaste arméer lamslås på så kort tid? Vilka militära misstag begicks, och vilken roll spelade politisk instabilitet och defaitism?Våren 1940 betraktades Frankrike fortfarande som en av Europas starkaste militärmakter, och dess allians med Storbritannien skulle fungera som en motvikt mot Nazityskland. Men mellan den 10 maj och den 22 juni föll landet samman under den tyska blixtkrigstaktiken.Fransmännen förlitade sig på defensiva strategier med Maginotlinjen, en rad fortifikationer längs gränsen mot Tyskland. Man antog att om tyskarna anföll skulle det ske genom Belgien, vilket gjorde att huvuddelen av den franska armén placerades där.Den tyska offensiven – Fall Gelb – överraskade dock de allierade genom att fokusera på ett blixtsnabbt pansaranfall genom Ardennerna, en terräng som de franska generalerna trodde var omöjlig att passera med stora mekaniserade förband. När tyskarna bröt igenom vid Sedan den 13–15 maj blev den franska armén snabbt demoraliserad och splittrad.Den franska arméns sammanbrott var inte enbart militärt. Landet led av djup politisk splittring, och defaitismen var utbredd bland både politiker och militärer. Det franska ledarskapet, under premiärminister Paul Reynaud, var osäkert på hur det skulle agera. När situationen blev ohållbar avgick Reynaud den 16 juni och ersattes av marskalk Philippe Pétain, som omedelbart inledde förhandlingar med Tyskland.Efter kapitulationen delades Frankrike in i två zoner: den norra delen ockuperades av Tyskland, medan den södra delen, med Vichy som huvudstad, styrdes av den nya Vichyregimen under Pétain. Formellt var Vichyfrankrike en självständig stat, men i praktiken var det en vasallstat som samarbetade med Nazityskland. Regimen införde hårda restriktioner, anpassade sig till tysk antisemitisk politik och deltog aktivt i deportationer av judar till koncentrationsläger.Pétains beslut att samarbeta med Tyskland vilade på tron att det var det enda sättet att bevara viss fransk autonomi och undvika ytterligare lidande. För många fransmän sågs detta dock som förräderi, och Vichyregimen har kommit att symbolisera en skamfylld period i landets historia.Bild: Tyska Panzer I och Panzer II i en skog i maj 1940. Källa: Wikipedia, Bundesarchiv, Bild 101I-382-0248-33A / Böcker / CC-BY-SA 3.0Musik: Le Chant des Partisans (Motståndssången) – sången om befrielsen av M. Druon och J. Kessel; Anna Marly; Guy Luypaerts Le Chant Du Monde (1523). Internet Archive, Public Domain.Lyssna också på Det spektakulära anfallet på Eben Emael.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Biljetter till Mord Mot Mords avskedsturné: mordmotmord.seKarin berättar om 20-åriga danskan Dagmar Kofoed som kom till Helsingborg en vinterkväll 1908 och hittades brutalt mördad morgonen efter. Polisen skulle sjabbla bort utredningen totalt innan man plötsligt insåg att de kunde vara kopplat till ett annat fall: mordet på Kersti Jönsdotter fem år tidigare. Anna berättar om Germa van den Boom som skulle vara ensam hemma i Kille, Nederländerna, för första gången sommaren 1984 och försvann spårlöst från hennes familjs hus.

Finanskrascher och inflationsvågor har återkommit regelbundet sedan kapitalismens barndom på medeltiden. De första bankkrascherna i Italiens handelsstäder kunde resultera i lynchningar, men påverkade inte samhället i stort. Även tulpanbubblan i Nederländerna år 1637 fick en begränsad effekt på hela samhället. Däremot kom finanskraschen på Wall Street i oktober 1929 att påverka hela världsekonomin.Hyperinflation bryter sönder samhällen när besparingar blir värdelösa och människor tvingas återgå till byteshandel. Tysklands höga krigsskadestånd efter första världskriget orsakade hyperinflationen i Weimarrepubliken 1923 och 1924 – ett kaos som banade väg för Adolf Hitlers maktövertagande.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Han har bland annat skrivit boken Finanskrascher – från kapitalismens födelse till Lehman Brothers.Det finns många teorier om både finanskrascher och hyperinflation. Någonstans spelar den mänskliga naturen en roll i finansbubblor, där gruppbeteende, överdriven optimism före kraschen och överdriven pessimism efter kraschen är återkommande mönster. För en lekman blir den mänskliga girigheten och inkompetensen tydliga i alla kända bubblor och inflationsvågor.Den finansiella kapitalismen uppstod ur den ökande internationella handeln i Europa under medeltiden. En annan teori betonar behovet av att finansiera de framväxande nationalstaternas krig. Bankrusningar, där alla insättare samtidigt vill ta ut sina pengar, är ett fenomen vi känner till redan från 1400-talet. Finansiella centrum uppstod tidigt i handelsstäder som Genua, Florens, Venedig, Brügge och Barcelona.Bild: Ett 1300-talsmanuskript som föreställer bankirer i ett italienskt räknehus.Cocharelli – British Library, Cocharelli, Cuttings from a Latin Prose Treatise on the Seven Vices. Hämtat från: Cocharelli, klipp från en latinsk prosaavhandling om de sju lasterna, föreställande bankirer i ett italienskt räknehus på 1300-talet. Wikipedia Public DomainMusik: Transylvania Mania av Jon Presstone, Storyblock Audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Wow! Vi Recenserar musik från Psych Wiz och Miss Daisy:Nytänkande Rap och spännande SynthgitarrPop! Vad kan vi plocka fram ur dessa unika låtar?Vi behandlar också vad som vi lockas av när det gällervåra medmusiker. Är det att stämma trummor som SimonPhillips, eller handlar allt om att vara trevlig runt giget?Har vi fans i Nederländerna och Rosor till Chris kommer levererataningen otippat.Fenomenet att skapa musik till dialoger i videoformat tasockså upp. Nämnde vi drömgästen Simon Åkesson?Varmt välkomna!Vill du ha din låt uppspelad direktmed tillhörande analys.Maila oss låtlänk + info om projektet till: Musiksnacket@iwm.se#recension #analyser #musik #analys #spotify Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Största svenska stödet till Ukraina. / Idag är det fem år sedan det första fallet av covid-19 upptäcktes i Sverige. / Melodifestivalen börjar i Luleå imorgon och Mario från Nederländerna har rest dit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.