Vetenskap och hälsa

En podd om hur en del kan lyckas reversera sin typ 2-diabetes genom viktnedgång och hur andra kan både må bra och få fina värden genom motion och hälsosam mat, trots att insulinresistensen finns kvar. Typ 2 -diabetes handlar både om gener och levnadsvanor och i den här podden hoppas Louise Bennet, allmänläkare och forskare i metabolism vid Lunds universitet kunna inspirera dig till små och stora förändringar som betyder mycket för hälsan på sikt. Programledare är Jenny Loftrup.

Grupp A-streptokocker är vanliga bakterier som kan orsaka flera olika infektioner, både milda - men också livshotande. Då kallas de invasiva streptokocker och invasiva streptokocker ökar just nu i Sverige. Men hur kan en bakterie som orsakar något så vanligt som halsfluss leda till livshotande tillstånd? Och vad är det som avgöra vem som klarar sig undan med en mild infektion och vem som blir allvarligt sjuk? Detta och mycket annat ska vi diskutera med Magnus Rasmussen, professor i infektionsmedicin vid Lunds universitet och infektionsläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Hjärnforskaren Henrik Jörntell berättar varför dagdrömmar, matlagning och allt handarbete stimulerar hjärnan och håller den ung. Och han vänder upp och ner på myten att vissa funktioner som minnet eller språket sitter på ett visst ställe i hjärnan. Alla funktioner är istället beroende av att alla hjärnans delar samarbetar, det är i det samarbetet som hela vår föreställningsvärld hålls vid liv.

2023 kom nya Nordiska näringsrekommendationer och enligt dessa bör mindre än 10 procent av energin från mat och dryck komma från tillsatt socker, helst betydligt mindre. Men varför är socker så dåligt för hälsan? Är det bättre att använda honung än vitt socker, är fruktsocker nyttigare eller är det tvärtom farligare? Vi försöker reda ut dessa frågor med hjälp av Emily Sonestedt, forskare i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet, där hon i sin forskning fokuserar på att studera vilken roll kolhydratkvalitet, och främst sockerkonsumtion, har på hälsan. Intervjuar gör Eva Bartonek Roxå.

Hur är det att leva med en verklighet som inte riktigt stämmer överens med andras – och vad kan forskningen lära oss om detta? I detta avsnitt utforskar vi schizofreni – en komplex och ofta missförstådd sjukdom. Alexander Frizell Santillo, forskare vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri vid Psykosmottagningen Malmö Trelleborg, berättar om forskning inom området och Sophie McFarlane delar sina erfarenheter av att ha insjuknat som ung och hur hon som så kallad peer support arbetar med att stödja personer som nyinsjuknar.

Årets mest alkoholstinna månad december är här och kanske är det brittiska fenomenet Dryjanuary värt att prova när nästa år börjar. Vad händer i hjärnan och med de andra organen som alkoholen passerar vid en vit månad? Sahar Janfada-Baloo, överläkare vid Beroendecentrum vid Region Skåne pratar om forskningen bakom de nya striktare alkoholrekommendationerna och varför det finns en god chans att man känner sig smartare, piggare och mer energisk utan alkohol.

Kvinnors och mäns symtom vid hjärtinfarkt kan åtminstone delvis vara olika. Men kan man verkligen säga att kvinnors symtom är mer diffusa, och därför svårare att diagnostisera? Eller beror det snarare på att man utgår från mannen som mall? Vi vet också att männen står för 70 procent av dödsfallen i suicid. Varför fångas de inte upp innan det är för sent? Kan det vara så att deras signaler tolkas annorlunda på grund av stereotypa föreställningar om kön och hur en man ska vara?

Sex och en halv timme varje dag. Så mycket tid spenderar tretton- till sextonåringar på sin mobil om dagen. I dagens podd kommer vi att prata om barns hälsa och utveckling och varför deras skärmtid behöver begränsas - från vaggan till studenten. Programledare Jenny Loftrup intervjuar Kathy Falkenstein Hagander, barnhälsoöverläkare vid Region Skåne och specialist i socialmedicin.

Många sätter likhetstecken mellan palliativ vård och vård under de allra sista veckorna i livet. Men palliativ vård är så mycket mer och kan ges under en mycket längre period, till och med flera år. Att få tillgång till palliativ vård tidigt kan vara en viktig faktor för att vi ska uppleva bra livskvalitet i livets slutskede.

Att praktisera mindfulness handlar om att bli mer nöjd med sig själv och lära sig att stoppa stress och ältande genom medveten närvaro. Välbefinnande och prestationer är nära sammankopplade och det pratar Susanna Hedenborg om . Hon är professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet och leder ett kunskapscentrum om mindfulness. Vad säger forskningen säger om mindfulness i vården, skolan och idrotten? Det får du veta i den här podden. Jenny Loftrup intervjuar.

Kan man ha djur även om man är allergisk? Och blir man av med sin pollenallergi om man behandlas med hyposensibilisering? Forskaren Ellen Tufvesson berättar om hygienhypotesen och hur forskarna lär sig allt mer om hur allergier utvecklas. Intervjuar gör Jenny Loftrup.

Aggressiva mejl från föräldrar, grupper på sociala medier som spårar ur och där enskilda lärare hängs ut med namn, eller elever som filmar lärare i smyg för att sprida på TikTok och Snapchat. Digitala påhopp har blivit ett nytt arbetsmiljöproblem. Hur hanteras dessa problem idag, vad har skolorna för beredskap och går den här typen av påhopp att förebygga? I podden intervjuar vi Rebecka Cowen Forsell, forskare vid Malmö universitet.

Osteoporos, eller benskörhet, är en folksjukdom som varje år leder till ungefär 85 000 till 90 000 frakturer, det vill säga benbrott. Ålder och kön är kända riskfaktorer med det finns annat som går att påverka. Vi diskuterar detta med Kristina Åkesson, professor i ortopedi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Antalet autismdiagnoser har ökat kraftigt, trots att det inte är fler som har autistiska drag idag jämfört med tidigare. Varför är det så? I podden med forskaren Sebastian Lundström försöker vi förstå hur personer med autistiska drag fungerar och vad som är skillnaden mellan mildare autistiska drag, som inte alls är ovanliga, och funktionsnedsättningen autism. Vi pratar också om styrkor som koncentration och uthållighet och vad man kan tänka på när man träffar någon med autistisk personlighet. Jenny Loftrup intervjuar.

Medicinen har omtalats som en revolution inom fetmabehandlingen. Den har fått kilona att rasa – men efterfrågan att rusa- så till den grad att den har blivit en bristvara. Men hur fungerar den egentligen? Hur mycket kan man förvänta sig att gå ner i vikt? Och vad händer om vi slutar med medicinen? Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning vid Lunds universitets diabetescentrum och läkare vid Skånes universitetssjukhus intervjuas av Eva Bartonek Roxå.

Precisionsmedicin, eller skräddarsydda behandlingar som är anpassade till specifika patientgrupper eller rentav enskilda personer, de brukar omtalas som framtidens behandlingar. Och inom flera områden, som till exempel för behandling av vissa cancerformer, används det redan i sjukvården. Och även inom psykiatrin finns behovet av mer skräddarsydda behandlingar men här befinner sig precisionsmedicinen fortfarande på forskningsstadiet. Vi diskutera psykiatrins speciella utmaningar med Daniel Lindqvist som är överläkare i psykiatri vid Region Skåne och forskare vid Lunds universitet. Han forskar om depression med målet att kunna erbjuda mer skräddarsydda behandlingar.

Att börja få problem med minnet kan vara tecken på begynnande demens men ett sämre minne kan bero på så mycket annat. Därför är det viktigt att söka tidigt för sina symtom för att reda ut orsaken. Men när det gäller demenssjukdomar är det inte alltid helt enkelt att ställa rätt diagnos. Vi intervjuar Oskar Hansson som är professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus om hans forskning kring tidig diagnostik av Alzheimers sjukdom. Han forskning har bland annat lett till att man idag, med ett enkelt blodprov, kan med stor säkerhet avgöra om en person har Alzheimers sjukdom, kanske till och med innan de första symtomen. Det kan spela en avgörande roll för utvecklingen av nya läkemedel och behandlingar.

Forskningen på psykedeliska substanser som finns i magiska svampar och till exempel LSD låg länge nere. Men nu har psykedeliska droger visat sig effektiva i flera studier mot svår depression och PTSD. Vetenskap och hälsa intervjuar Pär Halje, forskare i integrativ neurofysiologi vid Lunds universitet, om vad som händer i hjärnan vid trippar och hur det kan hjälpa patienter som inte kan få lindring på annat sätt.

Om man har uthålliga muskler med långsamma muskelfibrer eller om man har högre andel snabba fibrer påverkar vilken träning som ger bäst hälsoeffekter och resultat. Vetenskap och hälsa intervjuar Ola Hansson, genforskare vid Lunds universitet. Det påverkar också hur lång återhämtning man behöver. Vi pratar om muskler, träningsintensitet, variation och när det är dags att börja träna styrka och balans. Och lite om människans evolution - från starkare och mindre intelligent till svag och skärpt. Jenny Loftrup intervjuar.

Många mammor känner sig obekväma att amma ute bland folk på grund av attityder och amningen i Sverige ligger på en stabilt låg nivå sedan amningens glansdagar som tog slut i mitten på 00-talet. Podden handlar om vad som behövs föra att komma igång med sin amning och varför bröstmjölk är hälsokost. Christine Rubertsson är professor i barnmorskans område vid Lunds universitet. Hon intervjuas av Jenny Loftrup.

Pernilla Ny är barnmorskan som forskar och undervisar om klimakteriet vid Lunds universitet. Vi pratar om humör, vallningar, sexliv, naturläkemedel och mycket mer i denna podd om klimakteriet. Intervjuar gör Jenny Loftrup.

Smärta hör till åldrandets vedermödor - eller? Men hur det än är med det - och det ska vi få svar på i podden - så är många drabbade. Ungefär hälften av den äldre befolkningen, och hit räknas alla från 60 år och uppåt, rapporterar att de har ont på ett eller annat sätt. Vi intervjuar Lena Sandin Wranker som är specialistläkare inom smärtrehabilitering och forskare inom geriatrik vid Lunds universitet, med inriktning mot smärta hos äldre personer.

Blivande läkare läser idag medicinsk humaniora. För i litteraturen, precis som i livet, finns de en mångfald av människoöden och en öppenhet för olika tolkningar. Vi intervjuar litteraturvetaren Katarina Bernhardsson från Lunds universitet om hur skönlitteratur och diskussioner med kursare hjälper studenterna att förstå både sig själva och sina patienter bättre. Jenny Loftrup ställer frågorna.

Det sker skjutningar nästan varje dag och inte sällan är det ungdomar - eller till och med barn - som håller i vapnet. Men varför begår barn och ungdomar brott och vad kan man göra för att förhindra det? I podden diskuterar vi detta med Marie Torstensson Levander, seniorprofessor vid Malmö universitet med mångårig erfarenhet av forskning om ungdomsbrottslighet

För mycket kolesterol i blodet kan leda till fettinlagring i blodkärlen, vilket i sin tur leder till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar som till exempel hjärtinfarkt. Men vad vet vi om kopplingen mellan kost, kolesterolnivåer och hjärt-kärlsjukdomar? Vad menas med det goda och det onda kolesterolet? Vad ska vi äta - eller undvika att äta - och hur ska vi tänka kring äggen? Vi diskuterar dessa frågor med Jan Nilsson, professor vid Lunds universitet med hjärt-kärlsjukdomar som specialitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Varför får man feber när man är sjuk – är det ett symtom eller något som hjälper immunförsvaret att bekämpa sjukdomen? Kroppens temperaturreglering, feber och nedkylning är i fokus i det här avsnittet från Vetenskap & hälsa. Gäst i avsnittet: Niklas Nielsen, professor vid Lunds universitet och intensivvårdsöverläkare vid Helsingborgs lasarett i Region Skåne.

Nästan alla gnisslar eller pressar tänder i perioder av sitt liv, så kallad bruxism. Bruxism är kopplat till sömnproblem och stress och sliter på emaljen och kan orsaka ömma käkar, och ont i nacken och huvudet. I den här podden berättar Birgitta Häggman Henrikson, professor i odontologi vid Malmö universitet om hur bruxism fungerar och vad man göra för att lindra symtomen.

Hur kan något som är så litet vända upp och ner på en hel värld? För det är just vad virusen har gjort de senaste tre åren. I den här podden från Vetenskap & hälsa kommer vi att prata om virus och pandemier - då, nu och i framtiden. Redaktionen kommer att bjuda på godbitar ur vårt senaste tidningsnummer om virus.

Zoonoser är smittor som sprids mellan djur och människor. Det är inget nytt i sig men det som nu oroar är att risken för utbrott av sjukdomar som sprids mellan djur och människor kommer att öka. Bland annat på grund av klimatförändringarna men också andra mänskliga aktiviteter som gör att vi förstör djurens naturliga miljöer. Och fladdermöss tros spela en stor roll i smittspridningen. Vi intervjuar virusforskarna och professorerna Patrik Medstrand vid Lunds universitet och Region Skåne och Karen Mossman, professor vid McMaster university i Kanada.

Den här podden handlar om flickor med ADHD och deras speciella utmaningar men också hur de kan må och fungera bättre i vardagen. Forskaren och psykologen Pia Tallberg pratar om tydliga rutiner, att välja rätt kompisar, kvinnliga hormoner, medicin och fysisk aktivitet. Och om hur föräldrar och skolpersonal kan stötta.

Att äta varierad hälsosam mat är bra både för oss och våra tarmbakterier. Men vad är bra mat, hur ändrar man sina kostvanor och vad säger forskningen om antiinflammatorisk kost? I den här podden pratar Jenny Loftrup och Eva Bartonek, redaktörer för Vetenskap och hälsa, om forskning om kosten med utgångspunkt i artiklar från senaste tidningen från Vetenskap och hälsa "Minnet, maten och vår hälsa". Tidningen har två teman - minnet och maten och kommer resultera i två poddar. Detta är den andra podden och podd nummer ett "Minnet och hälsan" publicerades den 3 juni 2022.

I den här podden pratar Jenny Loftrup och Eva Bartonek, redaktörer för Vetenskap och hälsa, om forskning om minnet med utgångspunkt i artiklar från senaste tidningen från Vetenskap och hälsa: "Minnet, maten och vår hälsa". Det andra temat i tidningen, maten och hälsan, kommer diskuteras i nästa podd som publiceras 10 juni 2022.

Enligt världshälsoorganisationen WHO är högt blodtryck, eller hypertoni som det också kallas, världens dödligaste sjukdom – och detta trots att den är både behandlingsbar och går att förebygga. Några av de frågor som vi diskuterar är: Varför är det så farligt med högt blodtryck? Vad anses som normalt blodtryck? Hur kan man märka att man har högt blodtryck, ger det några symtom? Vi kommer också att prata om orsakerna till och riskfaktorer bakom högt blodtryck, vilka behandlingar som finns och om det senaste inom forskningen som siktar på att förebygga och tidigt behandla. Vi intervjuar Olle Melander, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet med inriktning mot hjärt-kärlsjukdomar och hypertoni.

Vi pratar om hur man kan må när sköldkörteln inte producerar hormon i lagom takt, under- och överfunktion, behandlingar, ny forskning om immunförsvaret och varför det är värt att kontrollera sin sköldkörtelfunktion om man har svårt att bli gravid eller gå ner i vikt.

Vi väntar allt längre med att skaffa barn och även om de flesta är medvetna om att kvinnans förmåga att bli gravid sjunker med åldern så vet vi inte hur snabbt fertiliteten avtar. Och inte heller har vi koll på att även mannens fertilitet avtar med åren då spermierna kvalitet försämras. Vi intervjuar Eva Elmerstig, docent i sexologi vid Malmö universitet.

Vetenskap och hälsa intervjuar nutritionsforskaren Anna Stubbendorff som forskar på den planetära hälsodietendieten och hur man genom att äta mer hållbart kan leva längre och friskare. För genom snittsvensken innebär det ett matmönster med mindre kött och mer baljväxter, nötter och grönsaker. Följer man planetära hälsodieten till hälften så innebär en minskad risk att dö i förtid med 25%. Intervjuar gör Jenny Loftrup.

Personlighet och familjesituation avgör hur vi mår och presterar på hemmakontoret. I början av pandemin så gick de extroverta på högvarv - men nu har samvetsgrannhet seglat upp som en viktig drivkraft. Petri Kajonius är psykologiforskare och docent i beteendevetenskapliga mätningar vid Lunds universitet. Tillsammans med sina forskarkollegor har han undersökt distansarbete, prestation och psykiskt mående under pandemin via två enkäter, våren 2020 och våren 2021. I podden pratar vi om det utifrån personlighetspsykologins Big Five: extrovert-introvert, öppenhet, samvetsgrannhet, neuroticism och välvillighet. Intervjuar gör Jenny Loftrup.

Hur har den psykiska hälsan i Sverige påverkats av pandemin? Hårda fakta är att något färre tog självmord och att antalet människor som sökte akut psykiatrisk vård sjönk något under pandemins första år. Men berodde det på att man inte vågade söka sig till vården eller på ett bättre mående? Kanske blev livet ändå lättare för vissa när familjer tillbringade mer tid tillsammans hemma? Det diskuterar vi i vår podd.

Vi intervjuar Mia-Marie Hammarlin, etnolog och universitetslektor i  medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet. Hon driver ett forskningsprojekt kring vaccinationskritik och fördjupar sig bland annat i hur vaccinskeptiker resonera. Hon har djupintervjuat vaccinskeptiker om hur de tänker kring infektioner, varför de misstror vaccin, var de inhämtar information, vilka källor de litar på och mycket annat. Vi pratar om varför det är viktigt att förstå hur vaccinsskeptiker resonerar och vad hon hoppas att hennes forskning kan bidra med.

AI och etiken by Lunds universitet, Malmö högskola och Region Skåne

En hiv-infektion, som på 1980-talet ledde till den dödliga sjukdomen aids, kan idag behandlas och har blivit en kronisk sjukdom. Men trots stora insatser har man än så länge inte lyckats framställa ett vaccin mot hiv medan vaccin mot SARS-CoV-2, viruset bakom pandemin som fortfarande påverkar vår vardag, togs fram på mindre än ett år. I den här podden pratar vi om virus. För vad är virus egentligen, varför beter de sig så olika och varför är virus så svåra att kontrollera? Intervjuad forskare är Marianne Jansson, docent i virologi vid Lunds universitet och som forskar på hiv.

Genteknik som Crispr gör det möjligt att väldigt precist redigera i våra gener. Samtidigt som detta ger hopp om nya behandlingar, väcker det också viktiga frågor om vad tekniken ska användas för. I podden möter vi Anna Tunlid, idé- och lärdomshistoriker vid Lunds universitet, som bland annat forskar på medicinsk etik.

I den här podden intervjuar vi forskare som ville undersöka möjligheterna och förutsättningarna för en levbar framtid utan antibiotika. Forskarna resonerar kring olika frågor från ett tvärvetenskapligt perspektiv. Till exempel om människors olika föreställningar om framtiden och vad det kan ha för betydelse för hur vi tar oss an problemet, om beteendeförändringar och hur den fysiska omgivningen sätter ramar för olika beteenden och om hur olika infrastrukturer, både fysiska, politiska och ekonomiska kan påverka en hållbar användning av antibiotika. Och mycket annat.

I det här avsnittet från Vetenskap & hälsa fokuserar vi på virala vektorer, virus som genmodifierats och kan användas som transportmedel för gensaxen CRISPR eller andra behandlingar. Tomas Björklund är forskare i molekylär neuromodulering vid Lunds universitet och forskar på hur viarala vektorer kan används vid hjärnans sjukdomar.

Ungefär en femtedel av de anmälda misshandelsbrotten handlar om misshandel av en närstående och var 15:e person uppger sig ha blivit utsatt för brott i en relation. Vilken typ av brott handlar det om, vad ska sjukvården vara uppmärksam på och går det att förebygga dödligt våld i nära relationer? Dessa frågor och mycket annat som rör våld i nära relationer diskuterar vi i den här podden från Vetenskap och hälsa.

Att följa med någon hem efter en kväll på klubben, kan det tolkas som ja till sex? Och vad händer om ni redan fått av er kläderna och du plötsligt känner att det här vill jag inte. I den här podden pratar vi om oklara sexuella situationer och om hur ungdomar resonerar kring gränsdragning. Vi intervjuar Charlotta Holmström, biträdande professor i socialt arbete vid Malmö universitet.

Vad är normal hörsel och vad är det som gör att en del drabbas av tinnitus? I det här avsnittet träffar vi tinnitusforskare Jonas Brännström, Lunds universitet.

I år uppmärksammas gensaxen Crispr med ett nobelpris i kemi. I det här poddavsnittet får du möjlighet att förstå mer om dina gener, hur gentekniken fungerar, vilka möjligheter den erbjuder – och vilka frågor den också väcker. Och så göra vi en tillbakablick i historien. I podden medverkar flera forskare från Lunds universitet.

I detta avsnitt från Vetenskap & hälsa gräver vi djupare i tidigare pandemier, lär oss om mer om pandemins olika faser och om vilka lärdomar vi fått från såväl pesten som spanska sjukan. Peter Nilsson, forskare vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus och Bodil Persson, som doktorerat i pesten i Skåne, berättar mer.

I veckans poddavsnitt möter vi smärtforskare från Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet för att lära oss mer om smärta och vad som sker när den blir långvarig. Vad händer i kroppen och vad finns det för hjälp att få? Marcelo Rivano Fischer, forskare och läkare, reder ut begreppen. Vi möter artrosforskaren Martin Englund, läkare vid Skånes universitetssjukhus, som undersökt förskrivning av opioider vid artros, och smärtläkaren Henrik Grelz som forskar på opioider vid Lunds universitet, berättar mer om sin forskning och vad man kan tänka på om man lider av långvarig smärta.

Vad är det som händer när djursmittor plötsligt börjar smitta även oss människor? Varför utvecklas vissa till stora epidemier medan andra kvävs i sin linda? Vad är en superspridare? Det är några av de frågor vi diskuterar i den här podden. Gäst i studion är Joakim Esbjörnsson-Klemendz, docent i virologi vid Lunds universitet.