Podcasts about tarfala

Episode 22 - During a week Backdrop spent in the arctic region of Swedish Lapland, around Kebnekaiser, in March of 2022, we stayed in some remote huts belonging to the Swedish Tourist Association. Mats was the hut host at one of them - Tarfala - while we were there, making sure we were going to follow the rules, and crucially, how to operate the sauna. Have a listen as Mats describes how the very democratic Swedish hut system works, how he got his love for the mountains and becoming a hut host, along with a few tales of his experiences up there. (A little bit less of our FFS theme to this podcast - like, er none - enjoy!)

Professorn om hur delar av Arktis kommer att smälta bort om vi inte ändrar vårt sätt att leva. https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-playGunhild Ninis Rosqvist är professor vid Stockholms universitet, institutionen för naturgeografi och forskar om hur klimatförändringar påverkar arktiska miljöer. Hon var i 16 år föreståndare för Tarfala forskningsstation som är belägen i Kebnekaisemassivet. Gunhild Ninis Rosqvist har genom åren lett flera forskningsprojekt bland annat om hur uttag av naturresurser påverkar miljö och människor i Nordens arktiska områden. I sitt Sommarprogram pratar Gunhild Ninis Rosqvist om hur världen kommer att se ut om vi inte ändrar vårt sätt att leva. - Och om min arbetsplats som riskerar att smälta bort. Om Gunhild Ninis Rosqvist: Professor i geografi, glaciolog, 61 år. Född i Landskrona, bosatt på Värmdö. Debuterar som Sommarvärd. Producent: Lena Resborn. Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play.

Den rekordvarma vintern har lett till att många av landets skidanläggningar i södra delen av Sverige inte har kunnat öppna på grund av snöbrist. Vasaloppsarrangörerna sliter med att få åkbara spår i ordning till helgen, samtidigt som en skidort i franska Pyrenéerna flyger in snö med helikopter. Redan idag används konstsnö vid i stort sett alla svenska skidanläggningar, även i norr, och allt tyder på att behovet av att tillverka snö kommer att öka framöver, när klimatet blir varmare. För att snökanonerna ska kunna jobba krävs både energi och stora mängder vatten, som tas från intilliggande vattendrag, och här kan det uppstå skador på miljön, något som uppmärksammats av bland andra Länsstyrelsen i Jämtland. Uppvärmningen går snabbare i norra Sverige jämfört med hur den globala medeltemperaturen stiger, och klimatprognoserna säger att skidsäsongen i Sverige kommer att bli kortare framöver, samtidigt som skidanläggningarna vill förlänga tiden för skidåkning. Därför forskas det på nya metoder att till exempel lagra snö. Veckans Klotet sänds direkt från skidorten Åre i Jämtland. Gäster i programmet är Erik Melin från Peak Innovation och Gunhild Rosqvist från Stockholms Universitet, professor och föreståndare för Tarfala forskningsstation, där man bland annat forskar om glaciärer och fjällmiljö. Programledare: Marie-Louise Kristola

Den havsström som för värme upp till våra breddgrader kan bromsas betydligt de närmaste decennierna av smältvatten från Grönlands isar, enligt ny forskning. Vi träffar glaciologen Per Holmlund för ett samtal om världens isar. Per Holmlund har arbetat med glaciologi sedan 1980-talet och är nu professor i ämnet vid Stockholms universitet. Han har gjort forskningsresor till bland annat Antarktis och Patagonien, och forskar även vid Tarfala forskningsstation i Abiskofjällen. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Studien som refereras till i programmet: Nicholas R. Golledge et al, 2018. Global environmental consequences of twenty-first-century ice-sheet melt. Nature. Doi: 10.1038/s41586-019-0889-9

Hur ser livet och vardagen ut vid Sveriges högsta berg? Möt människorna som lever och verkar intill Kebnekaise fjällområde där glaciärerna smälter och klimatets förändring är påtaglig. Återutsändning. I över hundra år har människor lockats till Sveriges högsta berg Kebnekaise och de senaste åren syns en tydlig trend där allt fler väljer att besöka fjällområdet. För de allra flesta blir det en tillfällig upplevelse, en selfie på toppen och kanske några dagar på fjällstationen vid bergets fot. Men runt Kebnekaise så finns också människor som valt att leva och verka intill bergsmassivet. - För mig personligen så är det en inre ro. Jag kan inte för någon förklara hur jag kan känna så. Jag tror att det grundar sig i när jag kom upp till Tarfala för första gången och jag bara kände att här måste jag vara. Och var den känslan kom ifrån vet jag inte, men jag litar på den. Den är rätt för mig.  Stugvärden Lars Häger förälskade sig i Tarfaladalen i Kebnekaisemassivet för ungefär 20 år sedan och har de senaste 17 åren varit stugvärd för Svenska turistföreningens gäststuga i Tarfala. Men när han nu packar för färden till dalen så handlar det om mycket mer än en säsong som stugvärd. Han har bestämt sig för att stanna kvar när sommarsäsongen är över och alla andra åker hem. Han ska stanna ett helt år i Tarfaladalen som är ökänd för sina extrema väderförhållanden med hårda stormar och vindstyrkor på upp mot 80 sekundmeter. I programmet följer vi med Lars när han återförenas med Tarfaladalen och låser upp stugan för den första av 365 nätter i dalen. I programmet möter vi även renskötaren och fjällföraren Erik Sarri, platschefen för Kebnekaise fjällstation Marit Sarri och forskaren Gunhild Ninis Rosqvist, människor som precis som Lars känner glaciärerna, branterna och dalarna i fjällområdet väl. Men livet intill Sveriges högsta berg innebär även en del oro och stora utmaningar.  Mätningar visar att Kebnekaises sydtopp som består av en toppglaciär smälter, det innebär att den mer svårtillgängliga nordtoppen, som det ser ut, snart kommer att ta över titeln som sveriges högsta punkt. Det varmare klimatet i området drabbar även renskötseln i området och utöver att klimatets förändring är påtagligt märkbar kring berget så har Kebnekaises starka attraktionskraft och det ökade antalet besökare även inneburit en ökad mängd med skräp som lämnas kvar längs leder och på toppen.   Programmet är producerat av produktionsbolaget Massa Media. Tekniker, Maths Källqvist Producent & reporter, Pernilla Kommes Exekutiv producent, Göran Hedemalm.

Hur ser livet och vardagen ut vid Sveriges högsta berg? Vi möter människorna som lever och verkar intill Kebnekaise fjällområde där glaciärerna smälter och klimatets förändring är påtaglig. I över hundra år har människor lockats till Sveriges högsta berg Kebnekaise och de senaste åren syns en tydlig trend där allt fler väljer att besöka fjällområdet. För de allra flesta blir det en tillfällig upplevelse, en selfie på toppen och kanske några dagar på fjällstationen vid bergets fot. Men runt Kebnekaise så finns också människor som valt att leva och verka intill bergsmassivet. – För mig personligen så är det en inre ro. Jag kan inte för någon förklara hur jag kan känna så. Jag tror att det grundar sig i när jag kom upp till Tarfala för första gången och jag bara kände att här måste jag vara. Och var den känslan kom ifrån vet jag inte, men jag litar på den. Den är rätt för mig.  Stugvärden Lars Häger förälskade sig i Tarfaladalen i Kebnekaisemassivet för ungefär 20 år sedan och har de senaste 17 åren varit stugvärd för Svenska turistföreningens gäststuga i Tarfala. Men när han nu packar för färden till dalen så handlar det om mycket mer än en säsong som stugvärd. Han har bestämt sig för att stanna kvar när sommarsäsongen är över och alla andra åker hem. Han ska stanna ett helt år i Tarfaladalen som är ökänd för sina extrema väderförhållanden med hårda stormar och vindstyrkor på upp mot 80 sekundmeter. I programmet följer vi med Lars när han återförenas med Tarfaladalen och låser upp stugan för den första av 365 nätter i dalen. I programmet möter vi även renskötaren och fjällföraren Erik Sarri, platschefen för Kebnekaise fjällstation Marit Sarri och forskaren Gunhild Ninis Rosqvist, människor som precis som Lars känner glaciärerna, branterna och dalarna i fjällområdet väl. Men livet intill Sveriges högsta berg innebär även en del oro och stora utmaningar.  Mätningar visar att Kebnekaises sydtopp som består av en toppglaciär smälter, det innebär att den mer svårtillgängliga nordtoppen, som det ser ut, snart kommer att ta över titeln som sveriges högsta punkt. Det varmare klimatet i området drabbar även renskötseln i området och utöver att klimatets förändring är påtagligt märkbar kring berget så har Kebnekaises starka attraktionskraft och det ökade antalet besökare även inneburit en ökad mängd med skräp som lämnas kvar längs leder och på toppen. Programmet är producerat av produktionsbolaget Massa Media. Tekniker, Maths Källqvist Producent & reporter, Pernilla Kommes Exekutiv producent, Göran Hedemalm.

Jag har nästan minimalt med klättererfarenhet. Visst, jag har testat inomhusväggar en handfull gånger under snart tjugo års tid, jag har klättrat is uppe i Abisko på Ice Climbing Festival men jag har framförallt gått en veckas glaciärsäkerhetskurs i Tarfala tillsammans med Arctic Guides.Kanske mer än själva klättringen så fascineras jag av det rena, enkla hantverket bakom alpinism och klättring. Friktion och gravitation som balanseras mot varandra och i samspel skapar fasta punkter och en trygghet i områden och positioner där människan egentligen inte ska kunna vistas.Men för att utöka min kunskap, min nyfikenhet och för att öppna fönstret till klättervärlden än mer så bokade jag upp mig på en klippklättringskurs tillsammans med Mountain Guide Travels som drivs av UIAGM-certifierade bergsguiden Andreas Bengtsson.Avsnittet är inspelat både i studion hos acast där jag intervjuar Andreas, men även ute på klippan vid Häggsta där kursen hölls en helg i slutet av september. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Följ med på en fem dagar lång Glaciärsäkerhetskurs uppe i Tarfaladalen tillsammans med Arctic Guides. Under ledning av UIAGM-certifierade bergsguiderna Anders Bergwall och Martin "Bruce" Lundberg får vi sju kursdeltagare lära oss en gedigen grund för att kunna bedöma risker i alpin terräng och hur man ska röra sig säkert inknuten i ett replag över en glaciär. Utöver alla praktiska övningar lärde vi oss även hantera all nödvändig utrustning, från stegjärn och isyxa till karbiner, slingor och rep. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ett vildmarksdoftande avsnitt där jag intervjuar föreståndaren för Tarfala forskningsstation, Ninis Rosqvist. Lyssna på hur vardagen ser ut på en arbetsplats i högalpin, arktisk miljö. Lär er lite om glaciärer och glaciärforskning! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tarfalaglaciären intill Kebnekajsemassivet är Sveriges mest undersökta glaciär. Hur forskningen går till och vad man idag vet om glaciärens utveckling berättar Naturmorgon om på lördag, då Thomas Öberg träffar professor Gunhild Rosqvist, chef för forskningsstationen vid Tarfala, och Per Holmlund, även han glaceolog och professor vid Stockholms universitet. En fråga som de utreder är hur glaciären påverkas av förändringar i klimatet. Se bildspelet här ovan! Fotograf är Thomas Öberg om inget annat anges. Vi berättar också om hur flygkraschen med ett Herkules-plan i april påvekar miljön i omgivningen. Bland annat spreds stora mängder flygbränsle i samband med olyckan. På Kosteröarna finns ovanligt goda förutsättningar att studera urgamla bergarter. Thomas Eliasson berättar om vulkaner och sediment och 1 560 miljoner gamla spår från kontinenter som kolliderat med varandra. På norra Gotland har den långa konflikten kring Nordkalks kalkbrott blivit allt hetare. Nordkalk har fått tillstånd att avverka en skog för att kunna utöka sin verksamhet, och de har ett domstolsutslag i ryggen. Men flera stora miljöorganisationer accepterar inte det här. De anser att området är alltför skyddsvärt för att få exploateras - och de får stöd av Statens naturvårdsverk. Konflikten har utvecklats till en miljöstrid som vi inte upplevt på länge. Programledare är Lasse Willén.

Fjällradio! visar fjällens vardag. Om tromber och vargar med Marianne Meyer stugvärd, Nannie Fredriksson. Järva-Per Blind renskötare om att äta en sångsvan, Ninnis Rosqvist professor med Tarfala som arbetsplats, Greta Huuva kock lagar soppa på blad och rötter, Therese Janacek, meteorolog i Katterjokk visar snöpinnerundan! Magdalena Martinsson och Sigrid Flensburg reportrar. --