Podcasts about teknikutveckling

De senaste åren har Collectum satsat på att bygga ett starkt SAP-team inhouse. I det här avsnittet får du lyssna på Tomas Lundequist och Frida Wedebrand som berättar hur det är att jobba inom SAP på Collectums IT-avdelning. Och vad de lockades av när de tog steget från konsultvärlden till en anställning hos oss.Collectum förvaltar tjänstepensionen ITP och är länken mellan tjänstemännen och deras arbetsgivare. Välkommen att läsa mer om oss på www.collectum.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En podcast om att ta kontroll över tekniken   Hon vill göra algoritmerna bakom myndighetsbeslut till offentlig handling och efterlyser en mer aktiv politik där människan tar kontroll över teknikutvecklingen. Maja Fjaestad är forskaren och samhällsdebattören som fattat att AI-utvecklarna är vår tids verkliga makthavare. I det här avsnittet av Digitala influencerpodden hör ni Maja Fjaestad reflektera kring hur AI både kan hota demokratin och bidra till ett mer demokratiskt samhälle, beroende på hur vi hanterar den. Hon ger exempel på hur politiken abdikerat för algoritmerna och skissar på en sjukvård där data delas och AI hittar sambanden vi människor missat.

Spanarna är tillbaka i etern och i veckans panel hör vi manusförfattaren Calle Norlén sia om vad förenade fiender kan innebära för vår framtid, Tv-producenten Annika Sundberg reflektera över vad hastighet (både blixtsnabb och sölig) betyder för oss på gott och ont liksom Göran Everdahl som ser tecken på hur vi löser Kreml-koden med hjälp av pensionerade stenografer. Calle Norlén: Förenande fiender. Calle utgår i sin spaning från teorin att inget svetsar oss människor samman bättre än gemensamma fiender. I sina tre exempel riktar han strålkastaren mot vädret, coronapandemin och inte minst Putin och Rysslands nu pågående krig mot Ukraina. I framtiden tror Calle Norén att det gamla budskapet om "att älska din fiende" har spelat ut sin roll. Men att det som ändå är positivt i sammanhanget är att vi i rådande samtid nu kan känna samhörighet med nästan hela jordens befolkning i vårt gemensamma hat. Dessutom kan vi unna oss att känna en lättnad i att vi för en gångs skull inte måste se saken från två sidor.Annika Sundberg: Med blixtens hastighet. Annika Sundberg har i sin spaning upptäckt att vi lägger en hastighetsaspekt på nästan allt och att vi värderar det mesta utifrån hur fort eller långsamt saker går. Men hon ser ett problem i att det är ett perspektiv som skapar reaktioner, framförallt i form av irritationer. Går det för långsamt blir det irriterade. Ni vet: "Det var väl själva fanken, vilken tid tar i den här kön?" Men går det för fort så blir det också irriterande. Och här finns det många exempel att peka på. Teknikutveckling, tv och radioprogram som går att snabbspola, tonåringar som pratar så snabbt att de sluddrar och inte minst hur vi läser och konsumerar litteratur av olika slag. Inte ens när vi lagar mat är vi befriande från hastighetens möjligheter som erbjuder både "slow cooking" och "quick cooking". Hur hastighetens påverkan på oss i framtiden ser ut är dock Annika Sundberg lite osäker på. Förhoppningsvis kan den komma att ersättas av ett lite lugnare tempo där vi faktiskt själva kan hänga med. Kanske till och med i vår egen hjärtrytm. Men det är som sagt osäkert eftersom vi människor är så ivriga.Göran Everdahl: Vi löser Kreml-koden.Göran Everdahl ber oss i sin spaning att raskt glömma hysterin kring Da Vinci-koden och istället rikta blicken noggrant mot Astrid Lindgren-koden. För den som inte genast förstår självklarheten i vad det betyder så handlar det om att Astrid Lindgren ju skrev alla sina manus som stenogram alltså med stenografi som ju är en slags snabbskrift. (Och här blir det spännande när det plötsligt uppdagas att både Göran Everdahl och Annika Sundberg behärskar just det skriftspråket som också kallas för "Det Melinska systemet" efter Olof Werling Melin). Hur som helst. I sina exempel lyfter Göran ytterligare en litterär stenograf, nämligen Charles Dickens som skrev utifrån ett helt eget konstruerat system som byggde lite vagt på stenografi från sjuttonhundratalet. Det som Göran Everdahl i sin spaning försöker komma fram till är alltså att det handlar om att just nu blir gamla koder lösta i parti och minut. Rökstenen som är en runsten från 800-talet som står i Östergötland har till exempel nyligen eventuellt blivit avkodad, liksom ett originalmanuskript av Isaac Newton. Men för att verkligen lyckas knäcka den svåraste koden av dem alla nämligen - Putins kod, eller Kreml-koden så ska vi inte förlita oss på dagens moderna AI-system. Nej absolut inte. De som Göran Everdahl ser har störst chans att lösa gåtan är inga mindre än de just nu pensionerade stenograferna.Spanarna - samhällsspaning med humorSpanarna är ett program och en podd för alla som gillar samhällsspaning med humor där tre vassa personligheter har i uppdrag att på max tio minuter var försöka avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Ingen vecka är den andra lik och ingen vet vad spaningarna ska handla om utom spanarna själva. Inte ens programledaren Ingvar Storm har den minsta aning i förväg vart det bär av.Men en sak är säker - det handlar om framtiden och vill du följa med på resan så bär det av varje fredag strax efter klockan tre i Sveriges Radio P1! Repris lördag klockan tio och så går det så klart lika bra att lyssna precis när du vill i vår app - Sveriges Radio Play.Här kan du lyssna på samtliga spaningar i vårt arkiv!Spanarnas officiella sida på FacebookÄr du nyfiken på vad andra som lyssnar på Spanarna har för tankar och reflektioner om senaste programmet? På Spanarnas officiella sida på Facebook kan du diskutera med andra spanarlyssnare.Undrar du något annat? Varmt välkommen att skriva ett mejl till oss!spanarna@sverigesradio.se

Spanarna är tillbaka! Calle Norlén upplyser oss om att det gamla budskapet att älska din fiende har spelat ut sin roll. Annika Sundberg oroas över hur hastighetskontrollen över till och med hur vi lagar vår mat håller på att ta över våra liv. Slutligen så ser Göran Everdahl hur pensionerade stenografer kan bli nyckeln till att avkoda i princip allt som någonsin präntats ner i skrift och därmed konkurrera ut den växande boomen av AI. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Calle Norlén: Förenande fiender. Calle utgår i sin spaning från teorin att inget svetsar oss människor samman bättre än gemensamma fiender. I sina tre exempel riktar han strålkastaren mot vädret, coronapandemin och inte minst Putin och Rysslands nu pågående krig mot Ukraina. I framtiden tror Calle Norén att det gamla budskapet om "att älska din fiende" har spelat ut sin roll. Men att det som ändå är positivt i sammanhanget är att vi i rådande samtid nu kan känna samhörighet med nästan hela jordens befolkning i vårt gemensamma hat. Dessutom kan vi unna oss att känna en lättnad i att vi för en gångs skull inte måste se saken från två sidor.Annika Sundberg: Med blixtens hastighet. Annika Sundberg har i sin spaning upptäckt att vi lägger en hastighetsaspekt på nästan allt och att vi värderar det mesta utifrån hur fort eller långsamt saker går. Men hon ser ett problem i att det är ett perspektiv som skapar reaktioner, framförallt i form av irritationer. Går det för långsamt blir det irriterade. Ni vet: "Det var väl själva fanken, vilken tid tar i den här kön?" Men går det för fort så blir det också irriterande. Och här finns det många exempel att peka på. Teknikutveckling, tv och radioprogram som går att snabbspola, tonåringar som pratar så snabbt att de sluddrar och inte minst hur vi läser och konsumerar litteratur av olika slag. Inte ens när vi lagar mat är vi befriande från hastighetens möjligheter som erbjuder både "slow cooking" och "quick cooking". Hur hastighetens påverkan på oss i framtiden ser ut är dock Annika Sundberg lite osäker på. Förhoppningsvis kan den komma att ersättas av ett lite lugnare tempo där vi faktiskt själva kan hänga med. Kanske till och med i vår egen hjärtrytm. Men det är som sagt osäkert eftersom vi människor är så ivriga.Göran Everdahl: Vi löser Kreml-koden.Göran Everdahl ber oss i sin spaning att raskt glömma hysterin kring Da Vinci-koden och istället rikta blicken noggrant mot Astrid Lindgren-koden. För den som inte genast förstår självklarheten i vad det betyder så handlar det om att Astrid Lindgren ju skrev alla sina manus som stenogram alltså med stenografi som ju är en slags snabbskrift. (Och här blir det spännande när det plötsligt uppdagas att både Göran Everdahl och Annika Sundberg behärskar just det skriftspråket som också kallas för "Det Melinska systemet" efter Olof Werling Melin). Hur som helst. I sina exempel lyfter Göran ytterligare en litterär stenograf, nämligen Charles Dickens som skrev utifrån ett helt eget konstruerat system som byggde lite vagt på stenografi från sjuttonhundratalet. Det som Göran Everdahl i sin spaning försöker komma fram till är alltså att det handlar om att just nu blir gamla koder lösta i parti och minut. Rökstenen som är en runsten från 800-talet som står i Östergötland har till exempel nyligen eventuellt blivit avkodad, liksom ett originalmanuskript av Isaac Newton. Men för att verkligen lyckas knäcka den svåraste koden av dem alla nämligen - Putins kod, eller Kreml-koden så ska vi inte förlita oss på dagens moderna AI-system. Nej absolut inte. De som Göran Everdahl ser har störst chans att lösa gåtan är inga mindre än de just nu pensionerade stenograferna.Spanarna - samhällsspaning med humorSpanarna är ett program och en podd för alla som gillar samhällsspaning med humor där tre vassa personligheter har i uppdrag att på max tio minuter var försöka avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Ingen vecka är den andra lik och ingen vet vad spaningarna ska handla om utom spanarna själva. Inte ens programledaren Ingvar Storm har den minsta aning i förväg vart det bär av.Men en sak är säker - det handlar om framtiden och vill du följa med på resan så bär det av varje fredag strax efter klockan tre i Sveriges Radio P1! Repris lördag klockan tio och så går det så klart lika bra att lyssna precis när du vill i vår app - Sveriges Radio Play.Här kan du lyssna på samtliga spaningar i vårt arkiv!Spanarnas officiella sida på FacebookÄr du nyfiken på vad andra som lyssnar på Spanarna har för tankar och reflektioner om senaste programmet? På Spanarnas officiella sida på Facebook kan du diskutera med andra spanarlyssnare.Undrar du något annat? Varmt välkommen att skriva ett mejl till oss!spanarna@sverigesradio.se

Calle Norlén upplyser oss om att det gamla budskapet att älska din fiende har spelat ut sin roll. Annika Sundberg oroas över hur hastighetskontrollen över till och med hur vi lagar vår mat håller på att ta över våra liv. Slutligen så ser Göran Everdahl hur pensionerade stenografer kan bli nyckeln till att avkoda i princip allt som någonsin präntats ner i skrift och därmed konkurrera ut den växande boomen av AI. Spanarna i P1 med programledare Ingvar Storm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Calle Norlén: Förenande fiender. Calle utgår i sin spaning från teorin att inget svetsar oss människor samman bättre än gemensamma fiender. I sina tre exempel riktar han strålkastaren mot vädret, coronapandemin och inte minst Putin och Rysslands nu pågående krig mot Ukraina. I framtiden tror Calle Norén att det gamla budskapet om "att älska din fiende" har spelat ut sin roll. Men att det som ändå är positivt i sammanhanget är att vi i rådande samtid nu kan känna samhörighet med nästan hela jordens befolkning i vårt gemensamma hat. Dessutom kan vi unna oss att känna en lättnad i att vi för en gångs skull inte måste se saken från två sidor.Annika Sundberg: Med blixtens hastighet. Annika Sundberg har i sin spaning upptäckt att vi lägger en hastighetsaspekt på nästan allt och att vi värderar det mesta utifrån hur fort eller långsamt saker går. Men hon ser ett problem i att det är ett perspektiv som skapar reaktioner, framförallt i form av irritationer. Går det för långsamt blir det irriterade. Ni vet: "Det var väl själva fanken, vilken tid tar i den här kön?" Men går det för fort så blir det också irriterande. Och här finns det många exempel att peka på. Teknikutveckling, tv och radioprogram som går att snabbspola, tonåringar som pratar så snabbt att de sluddrar och inte minst hur vi läser och konsumerar litteratur av olika slag. Inte ens när vi lagar mat är vi befriande från hastighetens möjligheter som erbjuder både "slow cooking" och "quick cooking". Hur hastighetens påverkan på oss i framtiden ser ut är dock Annika Sundberg lite osäker på. Förhoppningsvis kan den komma att ersättas av ett lite lugnare tempo där vi faktiskt själva kan hänga med. Kanske till och med i vår egen hjärtrytm. Men det är som sagt osäkert eftersom vi människor är så ivriga.Göran Everdahl: Vi löser Kreml-koden.Göran Everdahl ber oss i sin spaning att raskt glömma hysterin kring Da Vinci-koden och istället rikta blicken noggrant mot Astrid Lindgren-koden. För den som inte genast förstår självklarheten i vad det betyder så handlar det om att Astrid Lindgren ju skrev alla sina manus som stenogram alltså med stenografi som ju är en slags snabbskrift. (Och här blir det spännande när det plötsligt uppdagas att både Göran Everdahl och Annika Sundberg behärskar just det skriftspråket som också kallas för "Det Melinska systemet" efter Olof Werling Melin). Hur som helst. I sina exempel lyfter Göran ytterligare en litterär stenograf, nämligen Charles Dickens som skrev utifrån ett helt eget konstruerat system som byggde lite vagt på stenografi från sjuttonhundratalet. Det som Göran Everdahl i sin spaning försöker komma fram till är alltså att det handlar om att just nu blir gamla koder lösta i parti och minut. Rökstenen som är en runsten från 800-talet som står i Östergötland har till exempel nyligen eventuellt blivit avkodad, liksom ett originalmanuskript av Isaac Newton. Men för att verkligen lyckas knäcka den svåraste koden av dem alla nämligen - Putins kod, eller Kreml-koden så ska vi inte förlita oss på dagens moderna AI-system. Nej absolut inte. De som Göran Everdahl ser har störst chans att lösa gåtan är inga mindre än de just nu pensionerade stenograferna.Spanarna - samhällsspaning med humorSpanarna är ett program och en podd för alla som gillar samhällsspaning med humor där tre vassa personligheter har i uppdrag att på max tio minuter var försöka avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Ingen vecka är den andra lik och ingen vet vad spaningarna ska handla om utom spanarna själva. Inte ens programledaren Ingvar Storm har den minsta aning i förväg vart det bär av.Men en sak är säker - det handlar om framtiden och vill du följa med på resan så bär det av varje fredag strax efter klockan tre i Sveriges Radio P1! Repris lördag klockan tio och så går det så klart lika bra att lyssna precis när du vill i vår app - Sveriges Radio Play.Här kan du lyssna på samtliga spaningar i vårt arkiv!Spanarnas officiella sida på FacebookÄr du nyfiken på vad andra som lyssnar på Spanarna har för tankar och reflektioner om senaste programmet? På Spanarnas officiella sida på Facebook kan du diskutera med andra spanarlyssnare.Undrar du något annat? Varmt välkommen att skriva ett mejl till oss!spanarna@sverigesradio.se

Krigföring har alltid påverkats av teknikutvecklingen. Gång på gång kan man konstatera hur utvecklingen av nya vapensystem och möjligheterna att producera vapen och varor har varit helt avgörande i många fall. Men hur har tekniken påverkat krigföringen? Är det teknikutvecklingen som styr krigföringen?I avsnitt 20 av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved teknik och krig. Diskussionen leder bakåt i historien till antiken och medeltiden men rör sig snabbt till 1900-talets snabba tekniska utveckling. Tekniska uppfinningar och nya vapensystem är inte självklart avgörande. Tekniken måste användas på rätt sätt och effektivt om den ska ha någon betydelse.Teknisk överlägsenhet har till exempel varit avgörande för västmakternas erövring av världen under imperialismens tidevarv. ”What ever happens we got the Maxim gun and they have not” uttryckte britterna saken under sin erövring av Afrika. På samma sätt skakade de nya vapensystemen med robotar och fjärrstyrda missiler sovjetmakten på 1970- och 80-talet och hade sannolikt betydelse för att västmakterna vann kalla krigets vapenkapplöpning. Sovjetstaten hade inte de tekniska resurserna och kompentensen som krävdes för att hänga med vilket i slutänden ledde till sovjetsystemets sammanbrott under 1980-talet.Bild: Hiram Maxim själv demonstrerar en av sina första prototyper sin kulspruta. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tommy och Simon börjar veckans avsnitt med att diskutera frågan om nya världsrekord och teknikutvecklingen i många konditionsidrotter. Sen blir det lyssnarfrågor om fasta, kollagen, bakterieflora, beta-alanin och intervaller.    Tidsschema: 01:20 Rekordutveckling, varför blir vi snabbare? 21:50 Bakterieflora och energiupptag 28:40 Gelatin för starkare senor, men funkar hydrolyserat kollagen lika bra?  34:15 Periodisk fasta, friskare och bättre sömn?  38:00 Kan man ta Beta-Alanin kontinuerligt under längre tid?  42:00 Intervallträning inför Vasaloppet?    Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation.tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

De har tagit in klimatet och teknikutvecklingen i den ekonomiska vetenskapen. Därför får de årets ekonomipris: William Nordhaus och Paul Romer. Vetandets värld sände direkt när beskedet om Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne kom. Vi reder ut priset tillsammans med Ingrid Werner, forskare vid Ohio State University och ledamot i ekonomipriskommittén och ekonomihistorikern Gabriel Söderberg från Uppsala Universitet. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Kristian Åström kristian.astrom@sverigesradio.se

Det talas mycket om artificiell intelligens och hur den ska göra vårt arbete övrflödigt. Likväl talas det mycket mer om basinkomst än om den arbetsförkortning som behövs innan dess. Att tekniken gör oss mer effektiva är ingen nyhet men var ska vi ta vägen när företagen inte behöver oss längre? Det är snart 100-års jubileum för 8-timmars arbetsdag så, vad gör vi nu?

Denna veckas Tyngre Träningssnack fokuserar på ämnet fysisk aktivitet då en av de främsta forskarna inom fältet gästar podcasten för att diskutera ämnet. Du får veta hur man mäter fysisk aktivitet och hur teknikerna har utvecklats genom åren. Vad vi vet idag om hur mycket vi behöver röra på oss och effekterna av att arbeta på olika intensitetsnivåer. Avslutningsvis diskuterar vi även myten att stillasittande skulle vara lika farligt som rökning och fenomenet att viktuppgång verkar leda till mindre fysisk aktivitet medan fysisk aktivitet inte verkar ha en lika stor effekt på risken att gå upp i vikt. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Jacobs små livsproblem 00:02:41 Gästen är på idrottsmedicinsk konferens i Köpenhamn 00:05:04 Är danskarna mer fysiskt aktiva än oss svenskar? 00:06:18 Introduktion av Ulf Ekelund 00:09:37 Är norrmännen mer fysiskt aktiva än oss svenskar? 00:12:33 Teknikutveckling när det gäller att mäta fysisk aktivitet 00:14:48 Vad folk säger att de gör kontra vad de verkligen gör 00:16:08 Varför är människor så dåliga på att självrapportera? 00:20:07 Vi vet att fysisk aktivitet är viktigt men är mer osäkra på doseringen 00:23:32 En bra mängd motion kontra "en optimal" mängd motion 00:27:00 Stillasittande är inte lika farligt som rökning 00:31:34 Objektivt mätt data och stillasittande 00:33:06 Vad menar man med måttlig och hög fysisk aktivitet? 00:43:27 Intensivare träning ger större effekt 00:45:11 Kortare pauser från längre tids stillasittande är av allt att döma bra 00:48:51 Dagens råd att formulerade lite efter hur frågeformulären var formulerade 00:51:08 Medveten fysisk aktivitet kontra omedveten fysisk aktivitet 00:53:11 Vill vi få förändringar i samhället i stort så behöver vi ändra miljön i samhället 00:59:52 Både individen och samhället har ett ansvar 01:00:17 Fysisk aktivitet hos barn och ungdomar 01:03:12 Barn rör sig inte särskilt mycket när de har idrott och hälsa i skolan 01:06:11 Hur har spontanidrotten förändrats? 01:09:09 Fysisk aktivitet och övervikt 01:11:23 Övervikt ledde till ökad inaktivitet, inte tvärt om 01:13:06 Det är svårare att se en effekt från fysiska aktivitet än från vikt 01:15:12 Betydelsen av fysisk aktivitet efter viktnedgång

Vem bestämmer vilka filmer som görs i Sverige och vad får det för konsekvenser för hur filmerna blir? Möt filmkonsulenternas chef Hjalmar Palmgren och producenten och Wift-ordförande (Women in film and television) Helene Granqvist i ett samtal direkt från Kulturhuset. Om centrum och periferi i film-Sverige idag. Teknikutveckling och crowdfunding har gjort att betydligt fler aktörer kan göra en långfilm. Hur påverkas maktförhållanden av det, vem som får göra film i Sverige och vilka syns i filmerna? Kino gästas på scen också av regissörerna Markus Marcetic och Mattias Johansson Skoglund som gjort Losers, en film om ett sällan skildrat småstadsliv bland arbetslösa och arbetsförmedlare i Borlänge. Och Bitte Andersson berättar om hur hon själv skrapat ihop pengar till sin den lesbiska aktionrullen Dyke Hard. Programledare Saman Bakhtiari