Podcasts about robotar

Dagens ämnen: 0:00 Intro 5:06 Novo 11:41 Europeiska kommissionen 16:12 OMX Stockholm 30 22:20 Robotar 29:16 Psykedelia 34:56 Vindkraft 36:23 Index 44:04 Veckans Fill or Kill www.instagram.com/fillorkillpodden  Tack IG! https://upl.inc/ig_fillorkill  Tack @savr! http://savr.com 

Johan Grönvall, General Manager Sverige på Wolt, gästar podden Framtidens E-Handel och pratar om tjänsten som revolutionerat hur vi får mat, snacks och medicin hem till dörren, om hur affärsmodellen egentligen fungerar, vilka tekniska och logistiska pussel som krävs för att få allt att klaffa – och varför expansion kräver kritisk massa i rekordfart.03:00 – Livets olika faser och varför 35–45 är den mest intensiva perioden09:00 – Johans bakgrund och vad Wolt faktiskt gör10:30 – Hur Wolts affärsmodell fungerar och varför det är så komplext13:00 – Så lyckas Wolt med 30 minuters leveranser – logistikens utmaningar16:00 – Expansion: Hur man lanserar en ny stad och når kritisk massa19:00 – Restaurangbranschens utveckling efter pandemin24:10 – Vad är dark kitchens och ghost kitchens – och är det fortfarande relevant?33:30 – Robotar & drönare: När blir automatiserade leveranser verklighet?36:30 – Skillnader mellan marknader – och varför Kina ligger före40:30 – Utmaningar med snabb rekrytering och att behålla företagskulturen44:20 – Vad gör man när en rekrytering går fel?56:20 – Framtidsspaning: Vilken roll har restauranger om 10 år?65:40 – Om belöningsstrategi, personalisering och storytellingHär hittar du Johan & Wolt:https://www.linkedin.com/in/johan-gr%C3%B6nvall-52396a1/ https://wolt.com/sv Sponsor:https://www.ohjay.co/ https://www.alvie.io/ Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kritiken mot Elon Musk och Tesla blev för hård. Nu trappar han ner sitt uppdrag för Donald Trump och Doge. Istället ska han storsatsa på AI och mänskliga robotar som ska sköta allt från barnpassning till fabriksjobb. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Musk trappar ner sitt jobb för TrumpTeslas vd Elon Musk har sen han blev ansvarig för Department of government efficiency, eller Doge, fått se hur aktiekursen rasat och Tesla-bilar eldas upp under protester och demonstrationer. Kritiken har också varit hård från andra aktieägare. Tidigare har han verkat ganska obrydd kring det hela. Men i veckan vände han. Från och med maj tänker han lägga mindre tid på att jobba för Trump och mer på Tesla. ”Verkligheten har kommit ikapp”, säger Felix Björklund som bevakar bilbranschen åt tidningen Ny Teknik.Satsar stort på Robotaxi och humanoiden OptimusTesla är idag ett av USA:s tio största bolag. Men det kommer bli störst i hela världen, säger Elon Musk, som har stora visioner. Och trots att siffrorna för bolaget inte ser lovande ut just nu så är han själv väldigt optimistisk kring framtiden – som består av storskalig produktion av självkörande bilar och mänskliga robotar. ”Det finns ingen gräns för dem”, säger Musk.BYD tar över elbilsmarknadenMen bilarna är fortfarande Teslas stora kassako, och om Tesla spelar bort sina kort står kinesiska BYD mer än redo för pole position.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Felix Björklund, reporter Ny TeknikVictor Jensen, reporter EkonomiekotElon Musk, vd bla Tesla och presidentrådgivareDonald Trump, president USAMartin Lundstedt, vd AB VolvoHåkan Samuelsson, vd Volvo CarsPatrik Hofbauer, vd TeliaMagnus Groth, vd EssityPierre-Olivier Gourinchas, chefekonom IMFDan Ives, chefsanalytiker Wedbush Securitiesekonomiekotextra@sverigesradio.se

Robotar, synthar, trummaskiner och AI som hittar på helt nya musikgenres. Med uppfinnaren och konstnären Håkan Lidbo som gäst får vi hänga med in i en framtid där datorer kan simulera musikskapande, men det mänskliga mötet är viktigare än någonsin. Det är Blå måndag!

Juniornyheterna SPECIAL om Robotar. Vad är en robot? Ser de ut som i film och hur hjälper de oss i vår vardag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare, producent och reporter: Gustav Stjernkvist.Medverkande: Ilaria Torre, Dr, och Georgios Diapoulis, Dr, Computer Science and Engineering, Chalmers.Med ljud från: myinstants.com.

En av Northvolts fabriker säljs till Scania för vrakpris. Björn Jeffery liknar batteritillverkarens öde vid en loppmarknad snarare än en företagsförsäljning – och ser en möjlig väg för tidigare vd:n Peter Carlsson att göra comeback. Samtidigt satsar Tesla, Meta och kinesiska elbilstillverkare miljarder på humanoida robotar. Elon Musk tror att Optimus kan bli Teslas viktigaste affärsområde – men hur nära är vi en framtid där robotar sköter våra hushållssysslor? Sophia Sinclair reder ut. Dessutom: Humane AI Pin blev ett fiasko – precis som väntat. SvD Tech brief är en podd från Svenska Dagbladet. Feedback: techbrief@svd.se Signa upp dig för nyhetsbrevet: https://www.svd.se/story/tech-brief-nyhetsbrev

Vi har besökt två svenska lab med robotar som kan göra hela forskarjobbet med hjälp av AI. Geoffrey Hinton som fick Nobelpris för AI ägnade sitt tal på Nobelfesten åt varningar för tekniken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi hör också om hur e-DNA avslöjade ärtmusslor som fanns på ställen man inte visste. E-DNA, alltså att hitta DNA i miljön från arter man letar efter, kan göra miljöövervakningen effektivare. Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Kriget i Ukraina har snart pågått i tre år. Men nu har USA:s president Joe Biden sagt ja till att låta Ukraina använda långdistansrobotar mot Ryssland. Biden har knappt två månader kvar som president i USA och det spekuleras i att han nu försöker göra så mycket som möjligt för att stötta Ukraina i kriget innan Donald Trump tar över. Men många menar att det här beslutet kommer för sent. Rysslands president Vladimir Putin har sagt att om Ukraina får använda den här typen av robotar - så betyder det att Nato kliver in i kriget. Varför kommer det här beslutet från Vita huset nu? Vad kan de nya vapnen innebära för Ukraina och hur stor är oron för att Nato nu ger sig in i kriget? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: DW News, BBC News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Elon Musk har fått kritik från flera håll efter sitt Teslaevent förra veckan. De drinkserverande robotarna påstås vara radiostyrda, och regissören av I. Robot tycker att de självkörande bilarna är lite väl lika de i hans film.Sen pratar vi om presidentkandidaten Kamala Harris uppmärksammade intervju i den Trumpvänliga kanalen Fox News. Efter anklagelser om att ducka svårare intervjuer ställde hon till sist upp, och gjorde klart att hon inte kommer att föra samma politik som sin nuvarande chef Joe Biden.

Christopher Garplind har sett A Very Royal Scandal. Hanna Hellquist vägrar p.g.a. konstig mun. När förvärrade du en jobbig situation? Filmexperten Jonas Pedersen Hardebrant om Alfred Hitchcocks inflytande i filmgenren: skräck! Och realistiska robotar, coolt eller obehagligt? Techreporter Evelina Galli berättar mer! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.

AI-spaningar varje vecka! Skicka in ditt eget AI-tips som sparar tid till aitips@jsc.se

Robert pratar en sväng med Christopher Lyrhem, senior analytiker på SEB, som har skrivit rapporten "Regenerate the Economic Machine" om AI i fysiska världen, cirkulär ekonomi och framtiden för Sverige. Här kan du lusläsa rapporten: https://webapp.sebgroup.com/mb/mblib.nsf/alldocsbyunid/2F019DDF02AF7080C1258A690031A22B/$FILE/Regenerate_the_Economic_Machine.pdf Crille på Linkan: https://www.linkedin.com/in/christopherlyrhem/

Vi pratar om 2 gubbar som varit grannar i 74 år, numera 99 år och 100 år och fortfarande goda grannar. Vi snackar även om lite modernare saker, AI-hus. Det börjar bli svårt att se vad som är äkta och inte. Framåt kommer det bli ännu värre tror Freddie, en robot kommer ta över hela Pers liv. Vi pratar även om nutiden, och då riktigt dyra grejer. En bostad för 110 miljoner och en för 190 miljoner. Freddie har en tävling ”Hur många tänder har sniglar och andra djur”. Väldigt udda men faktiskt väldigt kul. Vet du hur många tänder en snigel har? Fler än du tror kan jag lova. Nya avsnitt varje måndag. Happy lyssning!! //Per & Freddie PODDARE: Per Johansson & Fredrik Moberg PRODUCENT: Fredrik Moberg DISTRIBUTION: Acast KONTAKT & TIPS: hemnetknarkarna@hotmail.com INSTAGRAM: @hemnetknarkarna SAMARBETEN: kontakt@galliagency.se

P3:s techreporter Evelina Galli gästar oss och berättar om den japanska hudpannkakan som är redo för framtidens robotar! Sen får vi geniala spartips från poddaren Carl Tuleus som delar med sig av sina bästa knep. Dessutom: en dansk gnagare är på fri tass! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Samir Yosufi och Amie Bramme Sey

Nicklas Hermansson är grabben från Timrå som blev journalist, som blev reklamare som blev Framtidsjournalist som spanar med kikaren riktad mot AI och franmtidens robotar. För tillfället går han igenom 2500 artiklar i veckan och gör sedan ett nyhetsbrev för att motverka fejk news och för att skräddarsy nyheter till sina följare. Hur är det att bara äta frukt i 21 dagar? Vad upptäckte han när han inte sov på 3 dagar och varför är det så viktigt att vara empatisk i framtiden. Detta och väldigt mycket mer kommer här, men först - om att ta ansvar. Vill Du bli prenumerant och kunna lyssna på allt bonusmaterial? Klicka på länken nedan: https://podcasters.spotify.com/pod/show/insikter-frn-utsikter/subscribe

Följ @tabberas1 på Instagram!Frida gråter av lycka av sin nya robotdammsugare. Det tipsas om röror, plåtmat och vad du kan göra för den biologiska mångfalden. Det rasas också mot killar med anledning av Baby Reindeer.Klara DoktorowFrida LundKlippare: Oskar Hjelm Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fanny Wijk pratar om massprotesterna på amerikanska universitet, som fortsätter växa. Hon berättar också om AI:s problem med att skriva läkarjournaler.Kalle Berg berättar om gårdagens första maj-tåg, som i Västerås och Gislaved stördes av nazister. Han pratar också om vad franska forskare kommit fram till angående sociala medier.Adam Bergssten ger oss bland annat senaste nytt om förhandlingarna mellan Israel och Hamas.Gäst i studion är Sofia Thunberg som snackar framtiden för mänskliga robotar.Dessutom: Tankar om Den stora älgvandringen, Ulf Lundells spaningar om Karlatornet, Leif GW tillbaka i SVT. och påfågel på rymmen i Borås. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Robotar finns på fler och fler arbetsplatser. I det här avsnittet berättar robotforskaren Sofia Thunberg varför det är vanligt med mobbning av robotar, varför vi föredrar robotar som är gulliga och vad som händer när robotarna blir för lika oss själva. Sofia Thunberg är doktorand inom kognitionsvetenskap vid Linköpings universitet och undersöker interaktionen mellan robot och människa. Podden görs av Prevent, en arbetsmiljöorganisation som arbetar på uppdrag av arbetsgivare och fackförbund tillsammans. Programledare: Helena Wahlund. I redaktionen: Ingrid Samuelsson. Klippning: Tidernas media.

Får du som man känslan av att du inte kan göra något rätt i det feministiska riket du bor i? Vet du vad? Redan där gjorde du fel - för du fick en känsla! Ännu värre om du skulle ha mage att bli upprörd över att det är helt okej att spy galla över dig i tid och otid. Då är det raka vägen till terapi för dig, för du ska bli en känslolös robot! Missa inte det här programmet!En för alla, alla för en - sa musketörerna. Frågan är om du säger detsamma i vår gemensamma strävan att få Sverige åter? Ska vi falla ensamma, eller stå med dig? Tack för ditt stöd!Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaLördagen (9/3-24) är äntligen här, då vi ska snacka om:* Feministiska drömmar om känslolösa robotar till män.* Det utlovade lyckoriket, sitter död i soffan.* Jakten på logiken gällande högkvalificerad invandring.* Ärlighet varar nog inte längst i kvinnornas svar om män i rullstol.* Rakhyveln som skördar offer för könsrollerna.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Calle Schiller, Johan Widén & Elisabeth EngmanVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:KÄNSLOKALABALIK ÖVER RYSK TAVLA PÅ PSYKOLOGMOTTAGNINGhttps://www.spreaker.com/episode/kanslokalabalik-over-rysk-tavla-pa-psykologmottagning--58896361Alla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 16 mars 2024!Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoRUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134iTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLESerpents Oath - Revelationhttps://youtu.be/C6fnfDUrZhM?si=eF6cU_0I9DB44W3o&t=33ELISABETHÄlska mighttps://www.svtplay.se/alska-migCALLEHenry Ford FULL DOCUMENTARYhttps://www.youtube.com/watch?v=AWK0tG_JWIU&ab_channel=PBSAmericaJOHANWASP, "Crazy"https://open.spotify.com/track/2blfyjIMMhX4rZNVPoYmgF?si=cf8a1454f2b14711

Freeedag! Då kan du ratta in ett nytt avsnitt! 53 är nu ute och du finner det där du helst lyssnar på Podcasts. Det blir lite nyheter, släpp och allmänna diskussioner, precis som vanligt. Ha nu en fantastisk helg och lyssna gott! http://desnackaralkohol.com 

Följ med Vetenskapsradion Historia till antikens robotmakare, blodtörstiga danska kungar och incestuösa faraoner. Vi granskar Håfströms bioaktuella Stockholm Bloodbath och diskuterar robothistoria! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I alla tider har människan velat skapa en avbild av sig själv. Historikern Peter K Andersson är aktuell med boken Robot som går till botten med vår mångtusenåriga fascination för människomaskiner och automater, för androider och AI.Dessutom tittar vi närmre på hur AI idag hjälper historiker att forska bättre och snabbare. Mikael Alm leder projektet som försöker lära en artificiell intelligens att läsa och förstå Gustav III:s snirkliga handstil.Och så granskar vi tillsammans med historikern David Lindén bioaktuella Stockholm Bloodbath - Mikael Håfströms actionfyllda skildring av Kristian II:s illdåd på 1500-talet.Sist reder Dick Harrison ut hur vanligt det var att Egyptens faraoner ägnade sig åt incest.Programledare är Tobias Svanelid.

I de flesta kulturer genom historien har fantasin om att tillverka konstgjorda människor florerat, och ibland har man försökt göra verklighet av den. I det här avsnittet möter vi Peter K. Andersson, docent i historia, som i nya boken med det kongeniala namnet "Robot" tecknar den mekaniska människans idéhistoria. Vi kommer att få höra både om roboten i kulturen och om faktiska mekaniska konstruktioner.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFoto Peter K. Andersson: Jesper MattssonFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://www.defendukraine.org/donate Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bokspanarna frågar sig vad är AI egentligen? Sociala hushållsrobotar som blandat atomiska drinkar och flirtar med brevlådan eller syntetiska små pälsklädda djur som utgör ett digitalt kikhål in ditt hem? Svaret ligger kanske i en dystopisk framtid där det gäller att springa för livet om man är sen. Veckans gäst: Annika Riekkola Vi pratar om dessa böcker Generation Robot av Terri Favro Felet med Eden av E.P. Uggla Kentukis av Samanta Schweblin

Det har blivit dags för robotar i Har vi åkt till Mars än? som vi har längtat, och i detta första robotavsnitt pratar vi rymdrobotars historia och nutid med Johan Köhler, avdelningschef för forskning och utveckling på Rymdstyrelsen. Vi träffar Neal Lii från Institutet för robotik och mekatronik, autonomi och fjärrprogrammering på den tyska rymdstyrelsen DLR och han berättar om Surface Avatar, en mission för att testa fjärrstyrning av robotar från rymdstationen! Och så tar vi såklart ett näst sista snack med Marcus Wandt innan det är dags för honom att låsa in sig i karantän inför uppskjutningen till ISS.Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.

The Creator är en ny sci-fi blockbuster som precis kommit ut på bio, då är det en självklarhet att detta är vad Dick och Daniel ska diskutera. Dem diskuterar även om director Gareth Edwards har en romantisk relation till elektronik. Och Daniel får en ny chans att gissa recensioner, vilket han hoppas går bättre denna gången. Nu presenteras poddens första GIVEAWAY, mer information på vår Instagram.

Intelligent automation i offentlig sektor. Jonas Jaani intervjuar Erik Vallgren, som är Chief Data Officer (CDO) på Region Västerbotten. Erik definierar intelligent automation som en form av digitalisering och verksamhetsutveckling med hjälp av teknik, där syftet är att skapa förbättringar genom teknik och samarbete över kompetenser och områden. Processautomation innebär att bygga program som utför repetitiva arbetsmoment i mjukvaror. Erik nämner också möjligheten att använda robotar för att skapa värde utan att byta ut systemet. Om avsnittet: Målgrupp: regioner, kommuner, ledare, projektledare, management, offentlig sektor, Lär dig: RPA, automatisering, arbetssätt, datadrivet, verksamhetsutveckling, effektivisering Erik presenterar flera exempel på användningen av intelligent automation inom Region Västerbotten. I ett av de största projekten registrerar robotar vaccinationer i journalsystemet. Detta har resulterat i att tiden det tar att registrera vaccinationer har minskat avsevärt och att kvaliteten på registreringarna har ökat. Andra exempel på användning av intelligent automation är att kontera leverantörsfakturor, att administrera frikort och att skapa rapporter av osignerade beställningar. Många gamla system inom offentlig sektor utvecklas inte vidare och är bristfälliga. Genom att använda robotar kan man lägga till värdeskapande tillägg utan att man behöver byta ut systemet. Detta är särskilt användbart när det gäller ekonomisystem och resursmässigt krävande projekt. Man betonar att det är viktigt att analysera processer och se var robotar kan användas på bästa sätt. Robotar ska även övervakas av behöriga personer, eftersom de kan göra misstag. Det finns en hunger efter goda exempel på intelligent automation inom offentlig sektor och att det är viktigt att dela med sig av dessa exempel för att inspirera andra. Slutligen nämner Erik att det är viktigt att ha en strategi för intelligent automation och att det är viktigt att ha en gemensam nämnare i legacy-systemen. Det är också viktigt att ha en plan för att byta ut gamla system när det är nödvändigt. Erik Vallgren, Jonas Jaani (24:34) Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/vsY8xq1rzFU Länkar / mer information: Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Vill du att vi tar upp ett specifikt ämne eller intervjuar en person inom digitalisering? Maila oss på info(a)effekten(punkt)se

Med sin unika vikteknik, inspirerad av japansk origami, har svenska Stilride dragit världens blickar åt sig redan innan deras första elmotorcykel lanserats. Med en digitaliserad tillverkningsprocess, återvunnet stål och lokal produktion, siktar Stilride bokstavligen mot stjärnorna. I det här avsnittet av Digitala influencerpodden hör ni Stilrides medgrundare och vd, Jonas Nyvang, berätta om idén som gick från pappersflygplan till stål, om marknadsföring som fick egna vingar och kurvornas naturliga skönhet.  Tidskoder och citat  2.01 Detta är Stilride.  2.26 Så uppstod idén. 3.54 Så gick det till när den första elmotorcykelkampanjen blev viral.  4.49 Detta är det som får världen att höja på ögonbrynen.  5.38 Så går det till i Stilride-fabriken.  7.22 Detta är unikt med Stilrides vikprocess.  7.51 Så uppstod namnet Stilride.  8.23 Här är man i processen i nuläget.  9.36 Så mycket kostar en Stilride1.   11.30 Så hinner de med allt.    11.51 Om den patenterade tekniken.  13.25 Därför tilltalar kurvor oss människor så mycket.  13:48 Dessa hållbarhetsmässiga fördelar har Stilfold-tekniken.  15.18 Så viktigt är det att ha en hållbar produkt när man går ut på marknaden idag.  16.33 Om skillnaden mellan en vanlig elscooter och en Stilride.   17.41 Så har man valt vilka som får köpa de första exemplaren av Stilride.   19.19 Har det varit svårt att få loss kapital?  19.58 Detta vore dröminvesteraren.  20.20 Jonas Nyvangs Fem snabba favoriter.  22.12 Detta står närmast på tur efter motorcyklarna för Stilride och Nyvang.  23.02 Om möjligheterna med AI.  23.40 Om planerna på att komma ut i rymden med Stilfold.  24.24 Så stor är Stilrides organisation.  25.21 Jonas Nyvang rekommenderar en gäst eller ett ämne till kommande poddar.  25.46 Så följer du Stilride och Jonas fortsatta framfart. 

Det här samtalet spelades in den 27:e april 2018.Hur kan vi? 3.0 är en nystart för samtalspodden Hur kan vi? där vi återpublicerar alla samtal, live-events och bakom-kulissernaklipp helt gratis, utan reklam och i sin fulla längd som podd och video för att inspirera och uppmuntra de många människorna i Sverige att ha bättre samtal.Ashkan Fardost är föreläsare inom innovation och hur informationsteknologin påverkar vår framtid. År 2015 avlade han doktorsexamen i organisk kemi vid Uppsala universitet och 2021 var han med och startade den framgångsrika podcasten “Sista Måltiden”.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig merStötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med över två decennier i ledande roller inom bemanningsbranschen har Mikael Jansson fått uppleva digitaliseringen av arbetslivet från första parkett. Det är han som vet vilka branscher som skriker efter kompetens, hur artificiell intelligens kan användas i snabba rekryteringsprocesser och när Manpower börjar hyra ut robotar i stället för människor. I det här avsnittet av Digitala influencerpodden hör ni Manpower Groups vd Mikael Jansson reflektera över framtidens arbetskraft, kompetensbrist kontra arbetslöshet och säkra jobb där ingen kommer att gå sysslolös de närmaste åren.

Norra Sverige behöver 100 000 personer som kan jobba Robotar har skrivit uppsatser åt studenter Id-al-fitr firas som avslutning på ramadan Programledare Jenny Pejler. Reporter Jenny Toresson.

Om man är en astronaut som har häcken full men samtidigt behöver skydda sina utvalda människor på exempelvis en ö. Hur gör man då? Man ställer naturligtvis en robot. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad är en social robot? Varför finns de? Och hur används de inom äldrevården? Det här är några frågor som besvaras i det här avsnittet av FoU-podden. Våra deltagare denna gång är forskarna Marcus Persson, David Redman och Anna Åkerberg. De berättar också om ett forskningsprojekt som handlar om sociala robotar , vårdpersonalens kompetens och om användandet av sociala robotar i verksamheten. Forskningsprojektet är finansierat av AFA försäkringar och är precis på väg att avslutas. Du hittar relevanta länkar och en transkribering av avsnittet på www.fou.sormland.se/materialpublicerat/fou-podden

Varje onsdag: Nya trender och fenomen när NomoFomos chefredaktör Nicklas Hermansson gästar ”The Daily Messiah” – en av Sveriges största aktualitetspoddar – med Messiah Hallberg, Klara Doktorow och John Willander Lambrell.Support till showen http://supporter.acast.com/nomofomo-podcast. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den här veckan blir det tema robotar då vi gästas av Elena Sjödin från Robot Minds. Elena berättar om hur hon startade Robot Minds och vad det går att göra med robotar idag, samt hur interaktionen mellan människor och robotar fungerar. Vi får även höra Elenas tankar och erfarenheter när det kommer till innovation och vilka fallgropar som går att undvika. Vi får också några framtidsspaningar och vad vi kan förvänta oss av robotar i framtiden. Är ditt företag i behov av IT-rekrytering, eller vill du tipsa om en gäst? Hör av dig till cj@ants.se eller läs mer om hur vi arbetar på ants.se   Prenumerera på vårt nyhetsbrev. 

I en värld där känslor i allt större utsträckning konsumeras, och där fiktion och verklighet tycks byta plats, vilken är då konstens och kulturens uppgift? Sonia Hedstrand beskriver en genomgripande förändring i våra samhällen som idag blir allt tydligare, inte minst i den japanska populärkulturen. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes ursprungligen den 23 augusti 2021.Del 1: Flörten i RomVi har stämt möte vid Piazza Venezia i gryningen. Emanuele är en italiensk kille strax över 20 år som hälsar mig med ett genuint leende och en kindpuss. Under två timmar ska han visa mig sina personliga smultronställen i Rom. Vi småpratar och skrattar medan han guidar mig till de bästa utkiksplatserna runt Forum Romanum och Colosseum, och tar en caffelatte på en liten hipster-caffèteria där han känner baristan. Emanuele är inte bara en snygg och charmig kille, han har även en bra kamera. Poängen med den guidade turen är framförallt att ta fördelaktiga porträtt av mig vid särskilt pittoreska vyer. Samma kväll lägger jag upp fotografierna på sociala medier och slår genast personligt lajkrekord. Emanuele säljer sina privata tjänster på nätet för 85 euro per promenad under rubriken Instagram boyfriend experience, med det unika försäljningsargumentet: en instagram-pojkvän tröttnar aldrig på att ta bilder av dig.Vad är egentligen ett arbete idag? Innebörden av ordet arbete har expanderat de senaste decennierna. Idag är ett arbete i princip vad som helst som en kan tjäna pengar på. Som att köpa och sälja saker på Ebay, youtuba om att en blivit mobbad, visa rumpan på Instagram, eller som jag nyligen såg affischeras runt om i Stockholm: skruva ihop någon annans ikeamöbler, eller utföra vilka hushållsnära tjänster som helst åt den som har brist på tid men desto mer i plånboken.Samtidigt som allt färre unga söker till konstskolor så lönearbetar allt fler med estetisk gestaltning. Emanuele har inte gått någon fotoutbildning eller konstskola. Det behövs inte, de grundläggande kunskaperna i fotografering, som att fokus ska sättas i ögat på den som porträtteras, att använda kort skärpedjup för att objektet ska separeras från bakgrunden med mera, det är allmängods idag. I den digitala barndomen på 1990-talet kunde en arbetslös ungdom få en gratis kurs i bildbehandling av arbetsförmedlingen, vilket snabbt resulterade i ett välbetalt jobb på ett nytt fräscht it-företag. Retusch-jobb för reklam var ett lukrativt extrajobb för konstnärer och aspirerande fotografer. Så är det inte längre. När alla kan fotografera och redigera i sina appar blir bildhanterarna den kreativa klassens proletariat.År 1977 beskrev Susan Sontag i sin berömda bok Om fotografi hur de då mest arbetsdisciplinerade folken; japaner och amerikaner, var de som fotograferade mest idogt på sina semestrar. Hennes analys var att industrisamhället fostrat arbetarna så hårt att ledighetens frånvaro av arbetsplatsens fasta struktur skapade ångest. Fotograferandet blev ett ställföreträdande arbete, en aktivitet som gör att en känner sig produktiv. Idag har fotograferande blivit en del av det arbete för arbete som många av oss kontinuerligt måste utföra för att hålla oss aktuella på arbetsmarknaden, på dejtingmarknadens appar och sajter, och på den vän-marknad som sociala medier utgör. Gränserna mellan dessa livets olika områden har suddats ut, arbetet har trängt in överallt. Många har glömt hur en gör när en är ledig. I den kulturella, om än inte alltid i den ekonomiska, medelklassen går mer och mer (ofta obetald) arbetstid åt till redigering av den egna framställningen och eftersom alla ens vänner är uppslukade av sina olika prekära frilansarbeten är det lätt att känna sig ensam när en väl får semester. Då börjar en instagramma febrilt för att vara med i gemenskapen online.Det är inte många som verkar reflektera över vad det handlar om när jag lägger upp Emanueles snygga foton av mig i Rom på mina konton på sociala medier. Slentrianmässiga lajks rasar in. Kommentarer som såå fina bilder av dig, åtföljs av hjärt-emojis. Människan är fixerad vid bilden av människan. Särskilt den iscensatta, vackraste versionen av en själv. Den enorma ilska som smygfotografering väcker förklarar Susan Sontag med att det fråntar människor rätten att posera som sina idealjag.Instagram-pojkvännen Emanuele var förstås bara en pose. Den enda närmare kontakt kunden får är att hålla honom i handen, i en iscensatt spontan social-medie-trop som kallas follow me; bilden tas ur pojkvännens synvinkel och vi ser hans arm sträckas in i bilden mot kvinnan, fotografiets objekt. Syftet är att fejka för de digitala vännerna att kunden har en semesterflört i romantiska Rom. Posen follow me används även flitigt av resebolag som vill locka manliga kunder, de ska känna att om de köper den där resan till Thailand så får de inte bara paradisstranden på bilden, utan även en härligt leende ung kvinna på köpet. Det spelar ingen roll att alla förstår att det inte är på riktigt, det viktiga är den känsla som kunden köper. För sådär tre decennier sedan eller mer hade jag kanske träffat Emanuele på gatan i Rom och han hade erbjudit sig att visa mig staden gratis. Flörten hade kanske varit på riktigt. Men nu sker mer och mer av mänsklig interaktion genom ekonomiska transaktioner. På ett ytligt plan är det förstås skönt att lämna Emanuele utan att känna att jag är skyldig honom något. En man som ägnar flera timmar åt att guida en okänd kvinna runt Rom skulle i det gamla systemet förväntat sig något i gengäld. Nu har jag köpt mitt oberoende. Skönt Men i ett mer långtgående perspektiv skapar dessa emotionella tjänster problem.Sociologen Arlie Russel Hochschild menar att pengatransaktioner för det som förr var gratis slår sönder nära och djupa relationer. I sin bok The Outsourced Self ställer hon sin mormors värld i en by där alla hjälpte varandra med skörden emot ett samhälle med surrogatmödraskap och andra extrema och allt intimare tjänster, som förstör gåvoekonomin, beroendet av varandra, som inte bara var nödvändigt för överlevnaden, utan även skapade djupa och långa relationer. Att detta blir ett problem visas även av forskning som kommit fram till att rika människor har sämre empati och upplever större ensamhet än fattiga, som tvingats till ömsesidig hjälp för sin överlevnad.Det japanska utrycket muen shakai betecknar smärtan över social ensamhet, att inte känna tillhörighet eller sammanhang i ett relationslöst, alienerat samhälle. I en undersökning från 2006 säger 15 procent av japanerna att de inte har några sociala relationer alls.Den italienske arbetskritikern Franco Bifo Berardi kallar dagens produktionsordning för olyckofabriken. Arbetaren blir själsligt allt fattigare ju mer rikedom hen producerar. Enligt Berardi ger själens underkastelse upphov till en förlust av verklig kontakt med andra, och med sig själv. Det fragmenterade, prekära livet utesluter den stadga som krävs för att vi ska uppleva verklighet och förankring. En viktig poäng med att gå på teater eller film var att komma ut efteråt och mötas av verkligheten. Men idag går vi alltmer sällan ut ur fiktionen, vi går bara automatiskt vidare till nästa avsnitt, och skådespelet på sociala medier pågår dygnet runt. Agentsjukan kallas det när en tjänsteman inom underrättelseverksamhet har svårt att släppa sin roll och vill stanna kvar i sitt spelade liv. Det är så mycket enklare att leva i fiktionen.Del 2: Arbetets skådespeleriUnder en kabuki-teater-föreställning i 1600-talets Edo, dagens Tokyo, kunde män i publiken, inför att vissa populära skådespelare skulle göra entré på scenen, uttrycka sitt gillande med ett stärkande skrik. En dåtida teaterdirektör med känsla för PR kom då på den lysande idén att betala några män för att sitta i publiken och ropa. Denna skådespelande teaterpublik kallas sakura, vilket betyder falsk kund. Sedan dess har statister arbetat undercover i verkligheten som konsertpublik, som köande till restauranger, som bildskön utfyllnad på matchmaking-fester med mera. Men under de senaste åren har sakura-arbetet utvecklats till att handla om relationer. Förmedlingar online som Family Romance eller Hagemashi-tai ( Vi vill göra er lyckliga på japanska) erbjuder tjänster som hyr-pojkvänner, hyr-flickvänner eller hyr-föräldrar. Du kan hyra ett tjejgäng att sjunga karaoke med, eller någon som ber om ursäkt å företagets vägnar till ett annat företag, du kan hyra en vän att gå till Disneyland med, eller en butlertjänst, en man som gör hemarbete åt kvinnor. Jag vill vara singel och fri, men vill ändå vakna till ljudet av en kvinna som lagar mat i mitt kök, som en potentiell spekulant på en så kallad kontrakt-fru i Tokyo sa.Ryuchi Ichinokawa är chef för hyrfamilj-företaget Hagemashi-tai". Han berättar att han inte vill anställa skådespelare eller alltför vackra människor. Likt hemliga agenter ska hans sakura-arbetare kunna passera obemärkt, inte hota kunderna eller deras ovetande bekanta med överdriven skönhet. Liksom hemliga agenter ska de passa in, fylla sin funktion och vara lätta att glömma igen. I en stad som Tokyo på över 13 miljoner invånare är risken minimal att mötas igen av en slump. Detta skådespelarnas prekariat fungerar för att invånare i stora städer inte har mental eller känslomässig förmåga att ta in alla människor de möter. För att hantera ett kaos av intryck måste de reducera andra människor till klippdockor. Ingen ställer några djupare frågor till sakura-arbetarna. Som inhyrda släktingar på ett bröllop räcker det att de följer ett enkelt manus. Mänskliga relationer blir tunna.Den svenske sociologen Roland Paulsen beskriver i sin bok Arbetssamhället - Hur arbetet överlevde teknologin (2010), hur synen på arbete förändrats från historisk tid till idag. Paulsen skriver att trots att vi bara skulle behöva arbeta några timmar i veckan med den utvecklade teknik vi har idag, så arbetar vi nu mer än vi gjorde för 30 år sedan. Arbetet har blivit ett självändamål. Karl Marx tänkte sig att det kreativa arbetet skulle bli självförverkligande när det skedde utanför kapitalismen. Han hade inte räknat med att kreativitet och uttrycksbehov kunde sugas upp och exploateras av samma system. Vårt prioriterande av att förverkliga oss själva genom arbetet har lett till att fler och fler lever som singlar. Det händer då att den passionerade arbetaren kan börja känna sig lite ensam, utan nära relationer. Det är detta problem som den japanska kapitalismen nu löst, genom smidiga emotionella tjänster.Megumi arbetar dagtid på kontor, men på kvällarna går hon till sitt extrajobb som kabakyara, sällskapsdam på en nattklubb, där hon får betalt för att dricka och flörta med män. Hon säger att hon går till jobbet med inställningen att hon ska på fest. Jag spelar olika karaktärer på mitt kontorsjobb och på mitt hostessjobb. Jag anpassar min personlighet efter olika kunder, berättar Megumi. Om en arbetsgivare kräver att arbetaren uppträder med en viss sorts personlighet, så skaffar hon ett extrajobb för att leva ut en annan sida av sig själv. Det kan vara en metod för att klara av ett fragmenterat, prekärt liv. Alla behov kan kanaliseras in i lönearbete. Det är kul, säger Megumi, Det är som cosplay.Mazayuki Okahara är professor i emotionell sociologi vid Keio-universitetet i Tokyo. Han berättar om hur massutbildningen i ett Japan som på 1970-talet stod på höjden av sin ekonomiska utveckling resulterade i ett överflöd av högutbildade arbetare. Fina examina och höga betyg räckte inte längre. Kommunikationsförmåga, charm och utseende blev utslagsgivande konkurrensfördelar för att få ett jobb. Ett japanskt företag anställer hellre en trevlig arbetare med rätt personlighet som kan passa in på arbetsplatsen och sprida en god stämning runt sig, än en som är bäst själva arbetsuppgifterna. Detta i kombination med en historisk förkärlek för tjänster som gör livet bekvämare har resulterat i en servicekultur som professor Okahara beskriver såhär: Du ska inte behöva be flygvärdinnan om ett glas vatten, hon ska ha förstått att du är törstig innan du har sagt något. Även i väst är leenden och trevligt bemötande något som numera konsumeras, från yogaläraren, servitrisen, massören, kassapersonalen.Redan 1956 gav den amerikanske sociologen Erwing Goffman ut den epokgörande boken Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik, där han analyserar social interaktion inom amerikansk borgarklass på 1950-talet i teater-termer. För att göra intryck på sin publik måste aktören ha rätt utseende och framföra sin roll korrekt, i en lämplig scenografi. Jaget är en dramatisk effekt, en produkt av scener som spelas upp, skriver Goffman. Som människor förändras vårt humör hela tiden, men som karaktärer måste vi vara konsekventa för att bli trovärdiga. Det sociala spel som Goffman studerade på 50-talet försiggick på fritiden, men idag sker det i allt högre grad på arbetstid.Sociologen Alan Bryman har visat att Disney var det första företaget att lansera hyperkonsumtion, det vill säga konsumtionen av flera sorters varor och tjänster presenterad som en upplevelse, ett slags kommersiellt allkonstverk. På Disneyland och efterföljande företag kallas kunderna för gäster, allmänna utrymmen kallas scener, anställningsintervjuer kallas casting, jobb kallas roller, mellanchefer har huvudroller, arbetskläder kallas kostym. Detta språkbruk och tänkande har blivit allt vanligare inom serviceföretag idag. Disney var också först med att tvinga alla sina arbetare att skratta och le konstant. Deras instruktioner för nyanställda lyder: Kom ihåg att alltid le! Ditt leende är din största tillgång!.I Tokyo kan det på sommaren bli uppemot 40 grader varmt. I den fuktiga hettan går Disneyland-arbetarna omkring och underhåller i tjockt vadderade masker, utklädda till Långben eller Musse Pigg. På förekommen anledning finns det alltid en ambulans på plats, redo att köra skrattande performers som svimmat av värmeslag till sjukhus.På McDonalds i Japan kan kunden beställa ett leende till sin hamburgare. Det står på menyn, och priset är 0 yen. Svenska Pressbyrån har också haft kampanjen: Köp en kaffe så bjuder vi på en rolig historia. Tidigare behövde de lågavlönade servicearbetarna bara fixa kaffet, nu måste de vara roliga också. Gratis bonus för kunden, inget extra betalt för arbetaren.Del 3: Livet i 2,5 dimensionerAlla som upplevt en våldsam förälskelse vet att den är farlig. Den erotiska besattheten av det åtrådda objektet hotar hela ordningen som resten av den förälskades liv vilar på. Hen sover inte, äter inte, kommer för sent till jobbet, glömmer betala räkningar, missar tåget, tappar kontrollen. Särskilt den obesvarade avståndsförälskelsen liknar en drog. Det är bara den åtrådda som är i färg, resten av världen går i gråskala. Offret för passionen riskerar smärtan i att bli avvisad, bli galen av svartsjuka, hamna i en depression. Sådana risker har den prekära informationsarbetaren inte råd att ta i dag. En svacka i prestationen kan göra att hen inte längre kan försörja sig i ett otryggt arbetsliv som kräver konstant närvaro och prestation på topp. Samtidigt är längtan efter förälskelsens berusande lycka om möjligt ännu starkare idag än förr. Begäret triggas av ett ständigt flöde av sex appeal som krämas ut genom alla mediala kanaler, som smörjmedel för konsumtionen. Vi vill uppleva känslan av förälskelse, fast helst utan riskerna det medför. Att detta behov nu möts syntetiskt enligt lagen om utbud och efterfrågan är inte underligt.På 90-talet började unga japanska killar med bristande social förmåga att spela dejting-dataspel. Drivande i denna utveckling är den japanska tekniknörden, den så kallade otakun. En otaku är mest intresserad av att leva alla sina vakna timmar i dataspel, animéserier och manga, och har minimal kontakt med andra levande människor, förutom då han träffar sina otaku-kompisar och pratar om spel, och om de tvådimensionella tjejerna i spelen, vars kroppar har bisarra proportioner.Populärkulturforskaren Toko Tanaka vid Otsuma-universitet i Tokyo beskriver otakun som en person som inte är intresserad av kroppsliga begär, utan går igång på distansen till den åtrådda digitala figuren eller idolen. Otakun kan eller vill inte skilja mellan fiktion och verklighet. Hans motsvarighet kallas reaju (från ordet reality). En reaju är en person som är nöjd med att leva i den tredimensionella verkligheten och har fysiska relationer med andra människor. Tidigare hade de populära reaju-killarna all status och framgång, men när internet blev hett tog nördarna revansch. Mot slutet av 1990-talet kände sig otakun ändå inte riktigt nöjd med det tvådimensionella livet. Han kände ett behov av att få möta dataspelens kawaii, docksöta flickkaraktärer, i den fysiska verkligheten. Ur detta behov uppstod Meidocafé-kulturen i Tokyos teknik- och spelkvarter Akihabara. Begreppet Meido kommer från engelskans maid, tjänsteflicka. På lokaler som @homecafé hälsar tonårsflickor i kortkorta varianter av det franska hembiträdets svartvita uniform med litet spetsförkläde och hätta sina kunder med standardfrasen Välkommen hem, min herre.På det sättet kan män som saknar förmåga att interagera med vad de kallar 3D-kvinnor, köpa sig ofarlig flick-femininitet, och en undergivenhet som de aldrig upplevt IRL. För tonårsflickor som behöver pengar till kläder, smink och dyr fika i Tokyo, där allt kostar pengar, uppstår förstås en jobbmöjlighet. Förutom att servera fika eller enklare maträtter utför flickorna olika små tjänster, som en liten sång eller dans eller en dataspels-runda. Allt finns på menyn med priser noggrant angivna. Kunderna är stammisar och har medlemskort på olika nivåer, från brons upp till platina, beroende på hur många besök de gjort under åren.I ett prekärt samhälle där individen flyttar, byter jobb, frilansar, förlorar kontakt med sin ursprungs-familj och jobbar för mycket för att hinna bygga upp nära vänskaper eller kärleksrelationer, kan meidocaféet vara den enda plats där mannen har kontinuerlig kontakt med en annan människa som regelbundet frågar: Hur har du det? En fråga som blivit bristvara idag.På meidocaféerna är det en stämning som säljs. Den kallas moe och betecknar en specifik känsla av ömhet, beundran, tillgivenhet och förtjusning inför en 2D-karaktär från manga, animé eller dataspel. Att få umgås i sällskap av en fysisk version av sin favoritkaraktär är viktigt för den ofysiske nördmannen. Den riktigt tillfredsställande moekänslan får han när han anar en överensstämmelse mellan den karaktär servitrisen spelar och hennes äkta, oförställda jag. Det är i tillfredsställelsen av att själv få upptäcka denna harmoni som känslan av moe uppstår. Den här sammansmältningen av bildernas två dimensioner och den fysiska verklighetens tre dimensioner utgör den unika 2,5-dimensionen, som allt fler japaner finner sig tillrätta i.2,5 dimensioner är alltså ett begrepp som ursprungligen skildrar ett specifikt kulturellt fenomen kopplat till dataspelskulturen. Men trots detta specifika ursprung är det relevant för en bredare analys av dagens representationssamhälle. För mycket i upplevelseekonomin sker just mittemellan tecknet och det betecknade. Allt större delar av vår erfarenhet pågår mellan det som förr kallades verklighet och den representation som vi nu ägnar allt större del av vår vakna tid åt. Frågan om en kärlek med förhinder mellan människor och artificiell intelligens är framträdande i japansk kultur. I den korta animé-serien Evas tid arbetar humanoida robotar som tjänstehjon, tillgängliga för alla sorters hushållsnära tjänster, inklusive sexuella. Det är lag på att de måste ha en lysande ring ovanför huvudet när de går omkring och gör sina ärenden, så att de är lätta att identifiera som robotar. Men på det hemliga kafét Evas tid släcker de ned sina klassmarkörer, så att ingen vet vem som är vad. Robotar och människor kan umgås på lika villkor, men förvecklingar följer när de förälskar sig över gränserna. Serien väcker tankar om hur vi behandlar service-personal som robotar när vi kräver att de alltid ska vara glada och perfekta. Men den ställer också frågor om kärlek, förälskelse och attraktion. Är detta känslor som bara kan existera inför andra människor? Många japaner erfar just nu motsatsen. Våra känsloliv har blivit allt mer präglade på simulerade stimuli.Kimura Masaki är vd för företaget Tokyo Talent som hyr ut livs levande killar som pojkvänner per timme. Han berättar att en så kallad rental-kareshis jobb är att känna av vad kvinnan vill ha. Jobbet är alltså att ta hänsyn till kvinnans behov, något som många kvinnor upplever saknas hos verkliga män de träffar. En hyrpojkvän ska vara vanlig, men snygg och snäll. Tjänsterna består oftast i att gå på promenad i en park med kunden i några timmar, gå och fika tillsammans, kanske shoppa, hålla handen en stund. Men framförallt får kvinnorna prata om sina känslor. Tjänsten är alltså inte helt olik en terapisession. Kvinnorna behöver någon som lyssnar och förstår dem, någon som är deras typ, förklarar Kimura Masaki och lägger till: För några kunder är verkliga killar inte deras typ, de har konsumerat så mycket spel, manga och filmer att de känner sig mer bekväma närmare fiktionenDel 4: Konstnären i djupskådespeleriets tidevarvAv en säker källa fick jag nyligen höra följande: En konsthandel i Göteborg försökte trissa upp priset på en målning. För att öka köparens intresse ringde de in en anonym arbetare, som de internt kallade gråterska, en tjusig dam som under ett mingel på galleriet, när den potentielle köparen råkade stå inom hörhåll, utgöt sig vältaligt om hur starkt berörd hon var av nämnda konstverk. Konsten har alltid varit del av en emotionell ekonomi där verk laddas med immateriella värden genom känslor. Galleristens jobb är att skapa mystik kring verket och konstnären, för att attrahera rika personer som vill köpa sig en bit av konstnärsromantiken. För att tala med sociologen Pierre Bourdieu: kulturellt och socialt kapital växlas in mot ekonomiskt. Idag har denna förr så obskyra form av konsumtion utsträckts till en stor del av den ständigt växande upplevelse- och servicesektorn.Urbangeografen Richard Florida framhåller i sin bok Den kreativa klassens framväxt (från 2002) den kreativa arbetaren som modell för tillväxt i upplevelseindustrin. Den kreativa arbetaren har tagit vissa av sina viktigaste kännetecken från konstnären eller skådespelaren; hens arbete är att skapa känslor, och hen brinner passionerat för att förverkliga sig själv genom arbetet.Innan den japanska hyrmamman Hiromi Kawada går in i dagens roll sätter hon på sig sin peruk och läser sitt manus, ett papper med information om vem hon utifrån kundens behov ska vara. Likt en skådespelare som arbetar i method acting-traditionen, går hon in i sig själv för att hitta äkta känslor inför sitt framträdande. Ett vanligt jobb är att presenteras som mamma inför kundens nya partner. Fru Kawada berättar att många av hennes barn håller kontakten efteråt, de frågar om råd i livsfrågor och skickar mejl flera år efteråt för att tacka för hennes insats, med bilder på sina barn. Ibland skäller jag på dem, säger hon, om jag ser att de är på väg i en dålig riktning i livet. Hon fortsätter alltså att jobba som mamma även utan ta betalt. Hon säger att hon vill hjälpa vilsna människor. Fru Kawadas chef herr Ichinokawa berättar hur han som inhyrd farbror till ett bröllop börjar gråta av rörelse på den låtsade brorsdotterns stora dag. Då har han gjort ett bra jobb, han känner det han ska känna.År 1983 myntade sociologen Arlie Russel Hochschild begreppet emotionellt arbete. I sin forskning om flygvärdinnors arbetssituation beskriver hon hur de jobbar med sina känslor på flera plan: De måste hantera flygrädda, aggressiva och potentiellt farliga passagerare, undertrycka sina egna känslor av obehag inför berusade män som gör närmanden, och samtidigt kommunicera glädje, trygghet och attraktiv femininitet. Hochschild skiljer på ytskådespeleri, som innebär att arbetaren inte känner den känsla hen försöker förmedla, som i det påklistrade leendet, och djupskådespeleri, då arbetaren på riktigt känner den känsla som krävs för arbetet. I kategorin ytskådespeleri befinner sig traditionellt servitriser och annan servicepersonal, inom djupskådespeleri finns personer som arbetar som barnflickor, vårdare, dagispersonal och lärare. Det är det djupgående skådespelet som alla arbetsköpare eftersträvar idag. De vill knyta upp arbetarna känslomässigt, komma åt deras engagemang genom att få dem att identifiera sig med företagets mål, så att de på riktigt känner att företagets framgång är viktig för dem själva. Men den prekära arbetaren måste inte bara spela sin roll och känna rätt känslor, hen arbetar även, liksom skådespelare alltid gjort, med sitt utseende. De senaste decennierna har även manliga arbetare börjat avkrävas det estetiska arbete som framförallt kvinnor tidigare varit tvungna att utföra, som servitriser, sekreterare, butikspersonal. Den feministiska filmvetaren Laura Mulvey talar om to-be-looked-at-ness, på svenska ungefär att-bli-tittad-på-het, en kvalitet som konstruerades hos den klassiska kvinnliga Hollywoodstjärnan, men i dag gäller mer eller mindre alla. Att bli tittad på är en del av jobbet för många yrkeskategorier idag.Jag följer med sakura-mamman Hiromi Kawada då hon hyrs in för att agera vän till familjen på ett bröllop i Sanrio Puroland, Hello Kittys eget Disneyland. Bröllopet genomförs på en scen, gästerna är publik och vigselförättaren är Kitty-san. Att svara Ja på prästens traditionella fråga: Tager du har blivit simulakra, en performance med inhyrda gäster på en artificiell, kommersiell plats. I Japan är det vanligt att bröllopspar genomför två ceremonier, en traditionell i en shinto-jinja, och en västerländsk variant med den vita klänningen, med risgryn som kastas, med en präst som predikar i en kyrka och så vidare. Men prästen är ingen riktig präst, utan bara en vit man vilken som helst som extrajobbar som präst, och kyrkan är inget heligt rum, utan bara en byggnad som ser ut som idén om en kyrka. Evenemanget har inget med kristen religion att göra, utan det är upplevelsen av ett västerländskt bröllop en vill åt, en bild som en fått av filmer och medier. En stor del av koncentrationen ligger på fotograferingen. Ett bröllop utan fotodokumentation är otänkbart.Sociologen Erwing Goffman som analyserade socialt samspel i termer av dramaturgi på 50- talet beskriver hur vi i den sociala interaktionen försöker framstå som bättre än vi är, vi projicerar ett idealiserat jag. Vilket vi idag framförallt gör på sociala medier. Goffman skriver: Sociala möten är som ceremonier, där vi spelar våra roller enligt en ritual. Samhället är egentligen ett bröllop! Bröllopet är den ultimata performativa konstupplevelsen, likt teceremonin. Men idag går det att köpa den upplevelsen, utan vidare förpliktelser. På senare tid har det även blivit vanligare att kvinnor i Japan inte vill bli hemmafruar, utan fortsätta jobba och vara singlar. Men de vill ändå uppleva sitt drömbröllop. Företag erbjuder därför hela paketet med bröllopsplanering, klänning, kyrka, tårta, blommor, risgryn, fotografering och så vidare. Men bruden genomför ceremonin ensam. Män i en liknande situation erbjuds att gifta sig med sin favorit-animékaraktär i en virtual reality-upplevelse, där en kyss på ett par silikonläppar ingår.Vilken är då konstnärens roll i ett samhälle som är sysselsatt med produktionen av lättsmälta bilder, representation, performativitet, berättelser och känslor? Nu framstår den digitala reproduktionen av bilder och upplevelseekonomin som en kris för den konstnärliga gestaltningen, på ett liknande, men mer grundläggande sätt än uppfinningen av fotografiet blev en kris för måleriet. Hur ska konstnären hantera den här situationen? Romantiken, en historisk period av uppsving för det konstnärliga skapandet, och ett uppvärderande av känslolivet, uppstod som en reaktion på det rationella upplysningsidealet och den gryende massproduktionen. Idag har hela samhället, ekonomin och politiken blivit emotionell och känslostyrd. Kanske måste konstnären, som en reaktion, bli rationell och använda sina kunskaper inom gestaltning för att analysera de känslor och bilder som det övriga samhället producerar.Sonia Hedstrand

Textroboten Chat-GPT blir allt smartare och bättre på svenska. Men vill den hjälpa oss människor att fuska på våra tentor? Vi ställer frågan direkt till roboten själv. Dessutom: Juljazz och snaskteve. I förra veckan pratade vi om textroboten Chat-GPT, som skriver så bra texter att det kan bli svårare att upptäcka fusk. Än så länge är den bäst på att skriva engelska, även om den klarar att producera enklare text på svenska också. Nu är tanken att den ska bli ännu bättre på svenska. Hur går träningen till? Och hur kul tycker roboten själv att det är att bli utnyttjad i fusksammanhang? Vi intervjuar roboten själv, samt Fransisca Hoyer, från AI Sweden, som arbetar med projektet.Jazzbandet The Syndrome har gjort egna arrangemang till kända jullåtar. Hur ser möjligheterna och riskerna ut med  att ge sig i kast med en välkänd jullåt, som All I want for Christmas is you? Det frågar vi musikerna, som också bjuder på smakprov live i studion.Och så ska vi prata om skillnaden mellan bra och dåliga dokusåpor. Hur mycket kan deltagarna egentligen skrika och svära om tittarna inte ska tappa intresset? Louise spår att dokusåpans framtid ligger i de existentiella frågorna.Programledare: Louise Epstein Bisittare: Karsten Thurfjell Producent: Fabian Asserbäck

I detta avsnitt av problempodden diskuteras problemen med företag. Deltagarna i podden pratar om hur företag ofta prioriterar vinst framför samhällets och medarbetarnas välmående, och hur det kan leda till olika sociala och ekonomiska problem. Trots att podden kritiserar företag, är det viktigt att poängtera att den inte kommer att bli tokkommunistisk. Ett personligt problem som nämns är rädslan för att träffa människor, vilket kan vara ett vanligt problem efter covid-19 pandemin. Det kan ifrågasättas om det verkligen är rimligt att skriva "efter covid", eftersom pandemin fortfarande pågår och dess fulla konsekvenser ännu inte är kända. Avsnittet av problempodden skrevs med hjälp av AI, och med tanke på den snabba utvecklingen inom området, är det troligt att många människor kommer att bli arbetslösa inom 5-10 veckor. Robotar kommer antagligen att lära sig att använda rösten på ett mer naturligt sätt, vilket kan leda till ännu mer avancerad automatisering och förlorade jobb. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/problempodden/message

Sandra Ilar är komiker. Denna vecka pratar vi robotar, laser och mycket mer. Det finns ett bonusavsnitt på 36 minuter för dig som donerar valfri summa till den här podden på Patreon: https://www.patreon.com/arkivsamtalSwish: 0760724728Twitter: @gardenfors#arkivsamtalInstagram: @gardenforsFacebook: Arkiv Samtal - eftersnackgruppenStandup med Simon Gärdenfors: https://www.gardenfors.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Robotar har funnits i industrin under lång tid, där muskelkraft byts ut mot automatiserade system. Nu har robotar klivit in i människans vardag och är på väg att ersätta hjärnan, enligt robotforskaren och entreprenören Fredrik Löfgren. AI-algoritmer är överlägsna människan när det gäller att läsa in och analysera stora datamängder. Detsamma gäller att tolka bilder. Däremot kommer jobben inte att försvinna, men de kommer att förändras och bli roligare, och mer kreativa.

Listan på teknik som stöper om organisationer inom de närmsta åren: Automation av befintliga processer Artificiell intelligens DataOps 5G Container-teknik Uppslukande upplevelser (VR, AR och blandad verklighet) IOT och Edge computing Robotar (som ser ut och liknar människor) Listan publicerades på min LinkedIn för att skapa reaktion och tillägg. Mattias Hansén lägger till: GEO-taktiska åtgärder vid nyetableringar pga pris på el. Remote work/arbetstider. Först fokus på samma tidzon (Stockholm – Sydafrika) sedan bort med 9-17; jobba när som helst, var som helst. På sikt medborgarlön då automation tar över mycket monotona arbetsuppgifter. Växer klyftorna av detta eller minskar de? Uppdelat internet: Kina, Ryssland, väst, Google, Meta Privacy wake up call: Myndigheter och lagar ligger efter gällande integritet och datadelning för appar och IOT – risk för felbeslut eller möjlighet till uppstädning. Starlink/satelliter, telefonoperatörer, internetleverantörer – vem tar den slutgiltiga kakan? Fiberinvestering kommer uppdagas som obsolet – (se punkt 14) --- Send in a voice message: https://anchor.fm/jaani/message

Sidekick: Pia-Maria Lehtola. Plikttrogenhet och intuitionen. Långfredagen är för självrannsakan. Civil olydnad. Vad kan vi göra för Ukraina? Kontrasten mellan Fabriksgatan och civilbefolkningen i Ukraina. Mariupol är här och nu. Yannick och Macron och "ici"? Listan på vad du bör göra på morgonen är lång. Rysk porslin är vår historia. Robotar versus cykelbud. Ungdomen kan inte dansa.

I mötet mellan människor och robotar finns en ocean av ännu oupptäckt kunskap. Vi pratar med Amy om framtiden för robotar, AI och oss själva.

Kan robotar redan idag konkurrera bort oss från våra säljjobb? Eller är det bara positivt att alltfler svenska företag börjat arbeta med AI, artificiell intelligens?I detta avsnitt diskuterar toppsäljaren från ”Hello Ebbot”, Jenny Westman, hur deras chattrobot hjälper säljare få fler leads och minskad administration. Men hon blir också utmanad av Leonardo då allt inte verkar vara guld och gröna skogar med AI för försäljare. Trevlig lyssning! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Idag är det prick en månad till invigningen i Peking, så den olympiska elden är på plats. 206 nationer ska vara med, men hur färdiga är arenorna? Är det fortfarande så att poängen med OS-tävlingarna inte är att vinna, utan att kämpa väl? Och varför är det numera okej med tjuvstarter? Radiosportens Bengt Skött, och vår korrespondent i Kina, Björn Djurberg, är med oss för ett ordentligt försnack inför OS.Robotar som terapeuter och sjukvårdspersonal, hur långt i framtiden ligger det? Förra veckan pratade vi om robotar och artificiell intelligens. Vi fortsätter på temat, och stiftar bekantskap med chatbotten Betsy, som erbjuder stödsamtal på svenska. Hennes skapare Almira Osmanovic Thunström, verksamhetsutvecklare och forskare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, gästar oss från Göteborg, och berättar vad hon hoppas att Betsy ska kunna hjälpa till med i framtiden.Och så här efter årets dyraste helger pratar vi om det här med hushållsekonomin. Hur ska man styra upp och få ordning? Kan man älska sina fönsterkuvert? Mia Ingelström, ekonomi-PT och författare, kommer med sina bästa tips.Vi funderar över om körsång kan motverka demens, och om man får se ut hur som helst när man har varit president.Dessutom skvallrar vi om det brittiska kungahuset, som ivrigt skildras i såväl spelfilmer som dokumentärer, allt medan prins Andrew svettas - eller inte svettas - i rätten.Programledare: Hélène Benno Bisittare: Daniel Alling Producent: Jennie Sjöström

AI riskerar att äventyra människans framtid, ändå är det en fråga som hamnat i skuggan av andra existentiella kriser. Det menar Olle Häggström, forskare i matematisk statistik och författare till boken 'Tänkande maskiner'. I veckans avsnitt av Let's tech-podden diskuterar han den kapplöppningsmentalitet som råder kring AI och varför vi måste börja ta hänsyn till de långtgående konsekvenserna.

Tyra sitter i prat-apparaten. Hennes kropp darrar när hon tittar in i kikaren. Och nu ser hon honom han som ska förstöra Universum. Horgatt Malex... Julkalendern Biggest Bang passar för ca 6-13 år och går att lyssna på till januari 2021.

I detta avsnitt 17 av Musiksnacket går vi in i framtiden och pratar Ai, Robotar och snygga Videomusiker.ÄR detta framtiden för oss, eller kan Musikern, så som vi haft och kännt den innan, överleva?Vi har nu svar på det stora Macao-mysteriet, och ger också Epidemic sound en stund i rampljuset.Vad glömde Isak på sin Hajk, och spelar der VERKLIGENnån roll för Christopher om han använder sig avdatorgenererad uppsatsteknik?Tveka ej, här finns svaren.Välkomna! Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans gästKod var aldrig den självklara vägen för Sanna utan ett intresse som sakta fått växa fram från tonåren fram tills när hon skulle börja sitt första jobb efter sin utbildning. Hon har hunnit med två år som utvecklare på Bonnier innan hon bytte bana och började programmera sociala robotar, bland annat rekryteringsroboten Tengai.LänkarRoboten FurhatFurhat Robotics Sample SkillsUncanny ValleyGoogle Home Actions

Är det Skynet? är det en Ninja robot? Nej det är bara Äntligen splemusik på temat Robotar! Veckans avsnitt är vrål laddat med underbar spelmusik i sedvanlig anda, Chris tar upp och försöker förklara gulliga och farliga robotar av olika slag, han blickar tillbaka och pratar om sin barndom om hur han ville ha ett [...] Inlägget Äntligen Spelmusik #75 – Robotar dök först upp på Videospelsklubben.