Podcasts about wolfgang amadeus mozarts

Mozart lag viel daran, dass Geige und Klavier gleichberechtigt musizieren, dass sie miteinander kommunizieren. In seinen Violinsonaten mausern sich die Instrumente zu echten, einander ebenbürtigen Gesprächspartnern. Der Dialog ist bei der Violinsonate in F-Dur verspielt, leicht und graziös. Beim Heidelberger Frühling im Jahr 2019 hauchen Bomsori Kim und Rafał Blechacz der Sonate romantischen Charakter ein.

Med en koloratursoprans ingång till Wolfgang Amadeus Mozarts musikuniversum, skådar vi den ynnest, men även utmaningar, som hans kompositioner innebär för sångrösten. I veckans avsnitt närmar vi oss Wolfgang Amadeus Mozarts operor utifrån sångarens perspektiv. Koloratursopranen Kerstin Avemo beskriver varför hon föredrar en del av hans verk framför andra och vad som krävs för att ta sig an olika rollkaraktärer. Dessutom uppmärksammar vi några av Mozarts operor som inte uppnått samma genomslag genom musikhistorien. Kerstin Avemo har sjungit på många av världens scener och kommer under de närmsta åren synas mycket på Göteborgsoperan. Hon har emottagit den kungliga medaljen Litteris et Artibus och sjöng vid utdelningen av Polarpriset 2016, då den italienska sopranen Cecilia Bartoli tilldelades priset.

Gunnar Bolin samtalar med regissören och professorn Johanna Garpe, regissören och dramaturgen Stefan Johansson och kostymtecknaren och scenografen Anna Bergman om Ingmar Bergmans tv-filmatisering av Wolfgang Amadeus Mozarts och Emanuel Schikaneders opera. Inspelat med publik på Scenkonstmuseet i Stockholm den 5 september 2018. Producent: Thella Johnson

Am 27. Juli kam Wolfgang Amadeus Mozarts "La clemenza di Tito" unter der Regie von Peter Sellars bei den Salzburger Festspielen zur Aufführung - mit Teodor Currentzis am Pult, Russell Thomas als Tito und Golda Schultz als Vitellia. Für BR-KLASSIK-Redakteurin Meret Forster war es ebenso inspirierender wie aufwühlender Opernabend.

1700-talstonsättaren Wolfgang Amadeus Mozarts musik är fylld av tal och matematik, berättar den brittiska matematikprofessorn Marcus du Sautoy i det här "Interplay i P1"-programmet från 2015. - Han var närmast besatt av tal, säger Marcus du Sautoy.I "Trollföljten" är talet tre ett av de viktigaste. Nattens drottning har till exempel tre damer i sin tjänst, tre gossar visar vägen till Sarastros borg och sedan både börjar och slutar verket i tonarten Ess-dur som har tre b-förtecken i skalan, men det kanske mest spännande är något som Mozart har gömt i ouvertyren, tycker du Sautoy. Det är ett musikens motsvarighet till det matematiska förhållandet gyllene snittet i bildkonsten.Vid sidan av talet tre är talet två viktigt i "Trollflöjten" och så talar han om hur verket i sig markerar en viktigt övergång i musikhistorien.Producent för Interplay i P1 är Berit Nygren, SR Musik.Av upphovsrättsliga skäl är musiken i det nedladdningsbara avsnittet kraftigt förkortad.Berit Nygren berit.nygren@sverigesradio.se

1700-talstonsättaren Wolfgang Amadeus Mozarts musik är fylld av tal och matematik, i synnerhet i hans sista musikdramatiska verk "Trollflöjten", berättar den brittiska matematikprofessorn Marcus du Sautoy i det här "Interplay i P1"-programmet från den 31 januari 2015. - Han var närmast besatt av tal, säger Marcus du Sautoy. I "Trollföljten" är talet tre ett av de viktigaste. Nattens drottning har till exempel tre damer i sin tjänst, tre gossar visar vägen till Sarastros borg och sedan både börjar och slutar verket i tonarten Ess-dur som har tre b-förtecken i skalan, men det kanske mest spännande är något som Mozart har gömt i ouvertyren, tycker du Sautoy. Det är ett musikens motsvarighet till det matematiska förhållandet gyllene snittet i bildkonsten. Vid sidan av talet tre är talet två viktigt i "Trollflöjten" och så talar han och Berit Nygren, producent på SR Musik, också om hur verket i sig markerar en viktigt övergång i musikhistorien.   Av upphovsrättsliga skäl är musiken i det nedladdningsbara avsnittet kraftigt förkortad.

Den polske pianisten och läraren Theodor Leschetizky debuterade 1839, vid nio års ålder. Han spelade en pianokonsert av Czerny vid en konsert som dirigerades av Wolfgang Amadeus Mozarts son Franz Xaver Mozart. Sedan blev Leschetizky elev till Czerny. På 1840-talet turnerade han som virtuos. 1852 spelade han inför tsar Nikolaj I i Sankt Petersburg. Han flyttade dit och 1862 blev han ledare för pianoavdelningen vid konservatoriet där. Han kom att bli tidens främste pianolärare. Under 75 år hade han mer än 1200 pianoelever. Han insisterade han inte på långa övningspass med ständiga upprepningar. I stället skulle eleverna förbereda musiken mentalt, så att de hade en klar idé om vad de ville uppnå. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den polske pianisten och läraren Theodor Leschetizky debuterade 1839, vid nio års ålder. Han spelade en pianokonsert av Czerny vid en konsert som dirigerades av Wolfgang Amadeus Mozarts son Franz Xaver Mozart. Sedan blev Leschetizky elev till Czerny. På 1840-talet turnerade han som virtuos. 1852 spelade han inför tsar Nikolaj I i Sankt Petersburg. Han flyttade dit och 1862 blev han ledare för pianoavdelningen vid konservatoriet där. Han kom att bli tidens främste pianolärare. Under 75 år hade han mer än 1200 pianoelever. Han insisterade han inte på långa övningspass med ständiga upprepningar. I stället skulle eleverna förbereda musiken mentalt, så att de hade en klar idé om vad de ville uppnå. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den polske pianisten och läraren Theodor Leschetizky debuterade 1839, vid nio års ålder. Han spelade en pianokonsert av Czerny vid en konsert som dirigerades av Wolfgang Amadeus Mozarts son Franz Xaver Mozart. Sedan blev Leschetizky elev till Czerny. På 1840-talet turnerade han som virtuos. 1852 spelade han inför tsar Nikolaj I i Sankt Petersburg. Han flyttade dit och 1862 blev han ledare för pianoavdelningen vid konservatoriet där. Han kom att bli tidens främste pianolärare. Under 75 år hade han mer än 1200 pianoelever. Han insisterade han inte på långa övningspass med ständiga upprepningar. I stället skulle eleverna förbereda musiken mentalt, så att de hade en klar idé om vad de ville uppnå. Mer information på sverigesradio.se/p2

1700-talstonsättaren Wolfgang Amadeus Mozarts musik var fylld av tal och matematik, i synnerhet i hans sista musikdramatiska verk "Trollflöjten", berättar den brittiska matematikprofessorn Marcus du Sautoy i den fjärde delen av "Interplay i P1 - dolda mönster i musiken" lördag 31 januari 2015. - Han var närmast besatt av tal, säger Marcus du Sautoy. I "Trollföljten" är talet tre ett av de viktigaste. Nattens drottning har till exempel tre damer i sin tjänst, tre gossar visar vägen till Sarastros borg och sedan både börjar och slutar verket i tonarten Ess-dur som har tre b-förtecken i skalan, men det kanske mest spännande är något som Mozart har gömt i ouvertyren, tycker du Sautoy. Det är ett musikens motsvarighet till det matematiska förhållandet gyllene snittet i bildkonsten. Vid sidan av talet tre är talet två viktigt i "Trollflöjten" och så talar han och musikradions producent Berit Nygren också om hur verket i sig markerar en viktigt övergång i musikhistorien.   Producent och programledare Berit Nygren. Av upphovsrättsliga skäl är musiken i det nedladdningsbara avsnittet kraftigt förkortad.

Den polske pianisten och läraren Theodor Leschetizky debuterade 1839, vid nio års ålder. Han spelade en pianokonsert av Czerny vid en konsert som dirigerades av Wolfgang Amadeus Mozarts son Franz Xaver Mozart. Sedan blev Leschetizky elev till Czerny. På 1840-talet turnerade han som virtuos. 1852 spelade han inför tsar Nikolaj I i Sankt Petersburg. Han flyttade dit och 1862 blev han ledare för pianoavdelningen vid konservatoriet där. Han kom att bli tidens främste pianolärare. Under 75 år hade han mer än 1200 pianoelever. Han insisterade han inte på långa övningspass med ständiga upprepningar. I stället skulle eleverna förbereda musiken mentalt, så att de hade en klar idé om vad de ville uppnå. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den polske pianisten och läraren Theodor Leschetizky debuterade 1839, vid nio års ålder. Han spelade en pianokonsert av Czerny vid en konsert som dirigerades av Wolfgang Amadeus Mozarts son Franz Xaver Mozart. Sedan blev Leschetizky elev till Czerny. På 1840-talet turnerade han som virtuos. 1852 spelade han inför tsar Nikolaj I i Sankt Petersburg. Han flyttade dit och 1862 blev han ledare för pianoavdelningen vid konservatoriet där. Han kom att bli tidens främste pianolärare. Under 75 år hade han mer än 1200 pianoelever. Han insisterade han inte på långa övningspass med ständiga upprepningar. I stället skulle eleverna förbereda musiken mentalt, så att de hade en klar idé om vad de ville uppnå. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den polske pianisten och läraren Theodor Leschetizky debuterade 1839, vid nio års ålder. Han spelade en pianokonsert av Czerny vid en konsert som dirigerades av Wolfgang Amadeus Mozarts son Franz Xaver Mozart. Sedan blev Leschetizky elev till Czerny. På 1840-talet turnerade han som virtuos. 1852 spelade han inför tsar Nikolaj I i Sankt Petersburg. Han flyttade dit och 1862 blev han ledare för pianoavdelningen vid konservatoriet där. Han kom att bli tidens främste pianolärare. Under 75 år hade han mer än 1200 pianoelever. Han insisterade han inte på långa övningspass med ständiga upprepningar. I stället skulle eleverna förbereda musiken mentalt, så att de hade en klar idé om vad de ville uppnå. Mer information på sverigesradio.se/p2

Binaurale Stereoversion der Dolby 5.1 Surround-Aufnahme des ganzen 45-minütigen Stücks, das am 23.9.2006 im Dom von St. Pölten uraufgeführt wurde. Eine Kooperation von Karlheinz Essl mit Franz Danksagmüller. Für den räumlichen Hörgenuss unbedingt Kopfhörer verwenden! Die langsame Einleitung zu Wolfgang Amadeus Mozarts "Dissonanzenquartett" KV 465 ist voller harmonischer Kühnheiten, die nicht nur Mozarts Zeitgenossen erstaunten, sondern uns auch heute noch Rätsel aufgeben. Hier hat Mozart eine Musik erfunden, die sich bravourös über die tonalen Konventionen seiner Zeit hinwegsetzt und dabei weit in die Zukunft weist. Eine Aufnahme dieses Einleitungssatzes, vom Organisten Franz Danksagmüller gemeinsam mit Karlheinz Essl vierhändig an der Domorgel zu St. Pölten eingespielt, dient als Materialsteinbruch für Deconstructing Mozart, das im Rahmen des Festivals Musica Sacra am 23. September 2006 im Dom von St. Pölten uraufgeführt wurde. Aus dieser Orgelaufnahme wurden eine Anzahl von Klangstrukturen extrahiert, die das klangliche Ausgangsmaterial für das von Karlheinz Essl entwickelte elektronische Kompositions- und Improvisations-Environments m@zeº2 bilden. Vielleicht lässt sich dieser Vorgang mit der Arbeit eines Alchemisten vergleichen, der in seinem Labor edle Farbpigmente und Malmittel aus Natursubstanzen gewinnt, um damit anschließend ein Bild zu malen, das "Luft von anderen Planeten" spürbar machen will.