Podcasts about nattens

Ungarn trækker overskrifter i medierne for tiden, og danner rammerne for nattens samtaleemne. Nattens vært, Torben Steno snakker med lytterne om deres erfaringer med ungarsk kultur, historie og politik og deres viden derom. Lyt med!See omnystudio.com/listener for privacy information.

I nat skal vi snakke om litteratur, og derfor lader vi Nattevagtens lyttere få ordet, så de kan fortælle om deres yndlingsværker. Nattens udsendelse er fyldt med boganbefalinger og spændende samtaler. Lyt med!See omnystudio.com/listener for privacy information.

Vårt siste stopp i Alta for denne gangen gikk til TFT Frakt og Tom Kenneth Skoglund. Her blir det historier om alt fra matvarekjøring i Alta til spennende turer over grensen i øst, om tiden som sjåfør hos Sties Transport og masse mer. Se filmer og hør podcast på vår webside : www.livetpaveien.noFølg oss på FacebookLivet på veien er laget av Go to eleven AS på oppdrag fra Volvo Trucks Norge

Ordningen är återställd och vi sitter återigen öga mot öga när vi poddar. Blir en hel del snack om både kaffe & kuk innan vi kommer fram till veckans novell som är nån slags flersamhetshistoria - helt gyllene - som Natalie läser in med den äran. Så glada att ni lyssnar. Vill du stötta podden och ta del av exklusivt material som exempelvis ett par lite för explicita noveller och annat bus?Gå in https://www.patreon.com/sexnovellerdeluxePuss, kram och lite smek / Jonas & Natalie! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

(01:00): Ukraine støtter amerikansk forslag om våbenhvile. Medvirkende: Peter Viggo Jakobsen, lektor på Forsvarsakademiet. (11:00): Direktøren i Det Grønlandske Hus Aarhus savner nuancering i den danske mediedækning af valget. Medvirkende: Tanja Nielsen, direktør i Det Grønlandske Hus Aarhus. (20:00): Grønlandsk valg har gjort folketinget stumt. Medvirkende: Brian Weichardt, politisk kommentator her på RADIO IIII og vært på vores program Sig' Det Løgn. (33:00): Rusland er svækket økonomisk og militært: Hvorfor opruster vi som aldrig før? Medvirkende: Hans Peter Michaelsen, selvstændig forsvarsanalytiker. (43:00): Nattens valgfester i Nuuk. Medvirkende: Peter Marstal, Radio IIIIs reporter i Nuuk. Værter: Kasper Harboe & Mathias WissingSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Under Anden Verdenskrig opstod en gruppering, som havde til formål at begå terror, så de danske modstandsgrupper ikke havde befolkningens opbakning. I sidste episode så vi nærmere på de mange angreb, som Petergruppen begik i Danmark i de sidste år af krigen. Men hvem var medlemmerne af gruppen, som hørte under det tyske politi. Det ser vi nærmere på i dette særafsnit af vores miniserie om Petergruppen.Medvirkende: Politihistoriker og leder af Politimuseet i København, Frederik Strand.Vært: Forfatter og kriminalreporter Stine Bolther

Hajer, højder, edderkopper. Nattens emne er irrationel frygt. - Lyt med!See omnystudio.com/listener for privacy information.

God morgen! Nattens tale for Kongressen av Donald Trump blir en viktig pekepinn på hvor USA skal gå de neste årene, og hvordan resten av Vesten skal forholde seg verdens ubestridte supermakt. Etter mye frem og tilbake har Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommet med klar beskjed til Trump hvor han godtar de fleste punktene som har vært viktig for den amerikanske siden. Hvor går veien videre?Det er duket for en spennende morgensending, og vi tar med Documents sjefredaktør Hans Rustad, som nylig også har skrevet bok om Donald Trump.Som alltid vil du få dagens viktigste nyhetssaker.Vi oppfordrer deg til å ta del i chatten underveis i sendingen!Følg med kl. 09.00 på X, YouTube eller Rumble.Document er avhengig av din støtte for å lage sendinger, skrive saker og gjøre gode intervjuer og reportasjer.Send ditt bidrag på Vipps 638941. Eller bli abonnent.Hvis du liker sendingene, håper vi du trykker abonner, liker og kommenterer.

Siw Malmkvists kontrakt har inte förnyats på 60 år med stora ekonomiska förluster som följd. Det visar en granskning av musikbranschen som Kulturnytt har gjort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kulturnytts Tanja Ulriksson gästar programmet för att berätta mer om sin granskning av musikbranschens villkor som sänds den här veckan. Där bland andra Musikerförbundets ordförande Karin Inde spår att det inte kommer finnas några stora musikstjärnor i framtiden om dagens situation inte förändras.INTERVJU: KAROLINA ANDERSSON TAR SIG AN NATTENS DROTTNINGVi får besök av sopranen Karolina Andersson, aktuell i rollen som Nattens drottning i operan ”Trollflöjten”, Mozarts sista opera, som har premiär i veckan på Folkoperan i Stockholm. Hon kommer hjälpa oss djupdyka i den aria som Nattens drottning framför i operan. En av operahistorians största hits. Men varför är den så känd? Och vad behövs för att sjunga den?KRITIKSAMTAL: ”DIE LEANDER” PÅ ÖSTGÖTATEATERNP1 Kulturs teaterkritiker Jenny Teleman har varit på premiären av musikteaterföreställningen ”Die Leander” på Östgötateatern. En pjäs som handlar om den svenska schlager och revystjärnan Zarah Leanders väg till att bli den största filmstjärnan i Nazityskland. REPORTAGE: ”TORRLÄGG ÖRESUND” OM DET SVENSK-DANSKA GRÄNSLANDETTorrlägg Öresund, och skapa en perfekt förbindelse mellan Sverige och Danmark. Det föreslog skånska TetraPak-grundaren Ruben Rausing, under mitten av 1900-talet. Det blev en bro i stället. I år fyller den 25 samtidigt som Malmö Konsthall fyller 50 och lyfter i sin jubileumsutställning ”Torrlägg Öresund”, det svensk-danska gränslandet. Men bakom utställningen står otippat nog en amerikan, bosatt i Polen, det vill säga utställningskuratorn Post Brothers. Vår reporter Sara Ek har varit på Malmö Konsthall och träffat honom och konstnären Matilda Tjäder.ESSÄ: STIGEN LEDER RAKT IN I MIG SJÄLVFörfattaren och journalisten Eva-Lotta Hultén tar med oss på en vandring, ut i skogen och in i sig själv i tisdagens radioessä om, stigar. Programledare: Lisa WallProducent: Saman Bakhtiari

Som barn frygtede Mads de skoledage, hvor han skulle til svømning. Mange af lytterne kunne ikke fordrage matematik - andre hadede at lære salmevers i kristendom. Nattens emne er hadefag. - Lyt med!See omnystudio.com/listener for privacy information.

Dawwa tar genvägar i livet och Brutti fastnar i avstämningen.Prenumerera på vår YouTube-kanal: https://www.youtube.com/@nagotkajkoNågot Kajkos officiella merch finns på:https://nagotkajko.se/Medverkande: David “Dawwa” Persson och Stefan “Brutti” Holmberg.Vid feedback och frågor, maila oss gärna på nagotkajko@gmail.com - eller DM:a oss på @nagotkajko på Instagram.

Nattens emne er psykopati - eller dyssocial personlighedsstruktur. Kender du selv til træk fra diagnosen, eller har du mødt nogen der måske havde diagnosen? Hvordan håndterer man at blive manipuleret og kan man sige fra over for manipulationen? Det snakker vi om i nat.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Sömn och sömnlöshet diskuterades redan under Aristoteles tid. Men vad sker egentligen biokemisk i vår hjärna när vi somnar och sover? Och hur påverkar olika substanser vår förmåga att sova eller hålla oss vakna? Om detta handlar dagens avsnitt.Gäst är Ulf Ellervik. Han är professor i bioorganisk kemi vid Lunds universitet och aktuell med boken "Nattens gudar - Den kemiska sömnen och vakenhetens dilemma".Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonGästfoto: Freddy BillqvistHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://war.ukraine.ua/donate/Några organisationer som hjälper Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dine øre er dit pas i aftens Natsværmer, hvor kendte og ukendte komponister defilerer forbi nattens perroner. Vært: Minna Grooss.

I nat taler vi blandt andet om at være flamboyant elektriker, om handsker med indbyggede energibaner og anekdoter om freudianske drømme. Nattens tema og udgangspunkt er trafikuheld. - Lyt med!See omnystudio.com/listener for privacy information.

Det har været en uge, der har vendt op og ned på verdenssituationen. I nat fokuserer vi derfor på det nære, og hvordan de lykkelige stunder opstår. Nattens indringere fortæller, hvad der gør dem lykkelige og sætter tingene i perspektiv - Lyt med og bliv inspireret!See omnystudio.com/listener for privacy information.

Nordisk filmmusik blander sig med arven fra de klassiske mestre, kontratenorens overjordiske stemme og små overraskelser, der gemmer sig i nattens sprækker. Vært: Minna Grooss.

Musik er lyd, og lyd er musik. Peter Albrechtsen er vært i aftenens Natsværmeren og dykker ned i det spændende grænseland mellem lyd og musik. Her er både klassiske toner og svævende atmosfærelyde til nattens nysgerrige ører. Vært: Peter Albrechtsen.

Det var andrefiolinenes aften da JD Vance og Tim Walz møttes til debatt denne uken. Overraskende nok ble det en høflig og saklig affære - noe som ikke lenger er vanlig å forvente i amerikansk politikk. Pluss: Trumps crazy uke. Og hvorfor republikanerne har blitt så avhengige av statlig støtte. Med korrespondent Kjetil Hanssen, kommentator Christina Pletten og programleder Kristoffer Rønneberg. Foto: AP Photo/Matt Rourke

Nattens emne udspringer af dokumentaren 'Velkommen til Frontlinjen', som har fyldt meget i medierne de seneste dage. Vi taler med Majda, der er fra Bosnien og måtte flygte til Danmark med hendes søster som 12-årig under krigen i Balkan i 90'erne. Et år efter hun og søsteren kommer til Danmark, bliver de endelig genforenet med deres forældre. Lyt med og hør Majdas historie!See omnystudio.com/listener for privacy information.

Nattens tema udspringer fra de skurkefigurer, som vi alle kender fra barndommens film og tv. I løbet af natten bevæger samtalen sig mod, hvordan skurken egentlig bliver en skurk, og hvilke skurke der findes i det virkelige liv.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Rykande färskt avsnitt inspelat minuterna efter nattens valdebatt mellan Harris och Trump!

Nattens debatt endte med seier for de «barneløse kattedamene», men var det nok til å vinne valget? Anders og Frøy kommer med sine tanker om hvordan de to debattantene klarte seg, og hvor mye makt har egentlig Taylor Swift? Med Anders Giæver og Frøy Gudbrandsen. Produsent Magne Antonsen og Simon Lynau. Ansvarlig redaktør Gard Steiro. Kontakt redaksjonen på giaeveroggjengen@vg.no. Daglig oppdatering om det du trenger å vite om norsk og internasjonal politikk og samfunn i Podme eller med VG+. Hør Mediebobler hver lørdag og Amerikanske tilstander hver mandag.

I natt var det dags: det allra första mötet mellan USA:s presidentkandidater, Republikanernas Donald Trump och Demokraternas Kamala Harris. Hör SvD:s utrikesanalytiker Therese Larsson Hultinberätta om debattens viktigaste delar, detaljerna som avgjorde och vilken betydelse debatten får inför valet i november. Programledare: Yael Seligsohn Producenter: Pernilla Ericson och Daniel Säfström Redaktör: Elin Roumeliotou Klipp från: ABC, Wall Street Journal, BBC och Politico Vi vill ha feedback och önskemål! Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nattens debatt mellom Donald Trump og Kamala Harris ble et møte mellom to svært ulike virkelighetsbeskrivelser. De fleste mener at hun vant. Men fikk vi egentlig vite noe nytt om hvilken politikk kandidatene vil føre? Og hvordan var profileringen i verdispørsmål? Det snakker Tore og Tarjei om i denne ukens episode. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kristoffer Rønneberg er programleder i Aftenpodden USA og bokaktuell med “Stormens øy”, om USA og Kinas stormaktsrivalisering om Taiwan. Vi snakker om Støres tur til Kina, det første norske statsbesøket dit siden 2017. Hvordan balanserer Norge menneskerettigheter og handel overfor Kina? Hva skjer i forholdet mellom USA og Kina om Trump eller Harris blir valgt? Kan Taiwan-spørsmålet faktisk utløse en krig? Og ikke minst: Hva kan vi vente i nattens presidentdebatt? Trump-kampanjen har fått nytt liv, og det er nå dødt løp på meningsmålingene. Hva må Harris gjøre for å vinne tilbake momentumet?

När man ligger i sängen och inte kan somna känns natten evighetslång. Det kan vara restless legs som stör, måsar som skränar utanför fönstret eller orostankarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – En sak som kan vara viktig att lyfta fram är att frontalloben blir mindre aktiv när vi är trötta och då är det lättare att känna sig orolig och ledsen och vi får svårare att värdera tankarna och tänka kritiskt, säger Li Åslund, psykolog och sömnexpert. På natten finns inget att distrahera sig med, det är lugnt och tyst och man vet att alla sover. Negativa tankar ger kroppen ett stresspåslag som gör att vi börjar leta efter fler faror och det skapar en tankekedja. – När man inte har några distraktioner så spinner det på, säger Li Åslund. Vad ska man då göra? En sak som kan hjälpa är att tänka att man klarar en dålig natts sömn, menar Li Åslund. – På så sätt avdramatiserar man insomnandet. Vissa kan även bli hjälpta av att skriva ner de tankarna som snurrar i huvudet och sedan lägga undan blocket. Medverkar gör: Li Åslund, psykolog och sömnforskare, Jan Ulfberg, docent och specialistläkare. Medverkar gör också Ulf Ellervik, aktuell med boken Nattens gudar, Kristoffer Bothelius och Christian Benedict, båda sömnforskare vid Uppsala universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Der er højt til loftet. Du behøver ikke at dukke dig. Natsværmeren inviterer dig indenfor som du er, uden dresscode, uden tilstandsrapport, uden mentalt pas. Vært: Minna Grooss.

Nattens vært, Bubber, har forstuvet foden, og han kan derfor ikke det samme som han plejer at kunne. Han har fået et mindre og midlertidigt handicap, og DET er netop emnet i nat. Vi taler om at have et handicap. De store og de små, de synlige og de usynlige, alle de pårørende og ikke mindst hjælperne. Intet er for stort eller for småt. Lyt med!See omnystudio.com/listener for privacy information.

Nattens emne bliver ømt, tungt og rørende for Caroline taler med lytterne om aktiv dødshjælp.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Nattens emne er tillid til andre mennesker, og helt generelt hvordan vi møder omverdenen - om det er med en naiv tillid eller en vis skepticisme, der kræver overbevisning. Lytterne fortæller om alt fra svindelnumre til taxakørsel og tillid i psykiatrien.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Nyheterna Radio 08:00

Nattens lyttere ringer ind og fortæller kærlighedshistorier i samhørighed med en sang.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Vi närmar oss semestern som passar perfekt till läsning, oavsett vad det blir för väder eller aktivitet. Kulturredaktionens litteraturredaktör Lina Kalmteg har därför fått i uppdrag att välja några riktigt bra böcker för den lässugna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. LINAS LÄSTIPS”Pengar på fickan” av Asta Olivia Nordenhof. Översättning: Johanne Lykke Naderehvandi.”Djävulsboken” av Asta Olivia Nordenhof. Översättning: Johanne och Khashayar Lykke Naderehvandi.”Om uträkning av omfång”, 1-3. Översättning: Ninni Holmqvist.”Syskonen” av Brigitte Reimann. Översättning: Jesper Festin.”Jag tar inte farväl” av Han Kang. Översättning: Andreas Karlsson och Okkyoung Park.”Nattens skola” av Karl Ove Knausgård. Översättning: Staffan Söderblom.”Middlemarch” av George Eliot. Översättning: Hans-Jacob Nilsson.SEPTOLOGIERNALina Kalmteg har även hittat en trend inom litteraturen bland sina lästips. Vi verkar befinna oss i septologins era. I dagens program möter vi de två danska författarna Solvej Balle och Asta Olivia Nordenhof som båda två bestämde sig för att skriva septologier, nästan samtidigt och ovetandes om den andras planer. KAMMARMUSIKFESTIVAL Går det att kombinera hållbarhet och motion med en kammarmusikfestival?Ja det gör det, om man frågar Fairplay Chamber Music!En av grundarna, Jakob Koranyi gästar programmet för att bland annat berätta om Sveriges mest klassiska lopp, ”Running for Beethoven” som kombinerar motion med klassisk konsert. PHILIP GLASS För första gången någonsin spelar Philip Glass Ensemble den amerikanska tonsättarens verk Glassworks i sin helhet utanför USA. Och det gör dem i Uppsala ikväll. Men vem är egentligen Philip Glass? Hur har han influerat musiken? Och har Glassworks som komponerades 1981 fått en revival? Det är frågor du kommer få svar på av P2s Britta Svanholm Maniette. HANTVERKET OBS essäerna har sommarledigt och under P1 Kulturs sista veckor före sommaren sänder vi Hantverket, vår serie där vi möter människor som verkar bakom kulissen i kulturbranschen. Det kan vara en en tapetmakare, en dockmakare eller som idag, attributmakaren Hanna Pettersson. Hon var i full färd att färdigställa ett gigantiskt bläckhorn till Dramatens uppsättning av ”Brott och straff” vintern 2022, då vår reporter Tove Lindell träffade henne. Programledare: Lisa WallProducent: Saman Bakhtiari

George Orwells 1984 har under lång tid använts som slagträ och varningsklocka i samhällsdebatten. Men Jimmy Vulovic sätter fokus på ett tema som är så centralt att det ofta glöms bort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerad 2021-03-23.Klockan närmade sig åtta. Nattens regn hade satt spår. Fängelsegårdens jordgropar var vattenfyllda. Fukten hängde kvar i morgonluften. En dödsdömd man hämtades i sin cell. Fångvaktarna förde honom framåt, gick tätt intill mot den väntande galgen. Denna ödesmättade scen är hämtad ur essän ”Hängningen” från 1931 och skildrar en avrättning i vad som då var det brittiska kolonialväldets Burma. Författaren är en ung kolonialpolis vid namn Eric Arthur Blair. Han skulle senare bli känd under pseudonymen George Orwell. Själva avrättningen var ett rent rutinuppdrag, något som tidigare hade gjorts många gånger och skulle göras många gånger igen. Utåt sett var alltså allt precis som vanligt. Men inom den blivande författaren hände något omskakande då den dödsdömde, bara några meter från galgen, gjorde något oväntat. Orwell berättar: ”När jag såg fången ta ett steg åt sidan för att undvika vattenpölen, såg jag mysteriet, det outsägligt felaktiga i att göra slut på ett liv när det står i blom.”En existentialistiskt lagd läsare kan i den händelsen nog inte se något mindre än ett synliggörande av människans villkor. I det lilla och för omvärlden helt betydelselösa steget åt sidan blixtrar en människa till. George Orwell och läsaren ser då plötsligt individen i schablonbilden av en dödsdömd, individen som går mot sin död. Det är en kort vandring med ett ofrånkomligt slut. Undvikandet av vattenpölen illustrerar ett försök att under den vandringen behålla så mycket mänsklig värdighet som möjligt. Och just vikten av att alltid behålla det mänskliga subjektets integritet och värdighet skulle komma att bli en röd tråd rakt igenom hela Orwells författarskap. Ända fram till den dystopiska romanen Nittonhundraåttiofyra som publicerades 1949, ett halvår år innan han dog. Utplånandet av varje mänsklig känsla och all form av individualitet, är det diktatoriska Partiets uttalade mål i Oceanien. Inget privatliv eller individuella uttryck får lov att finnas. Alla mänskliga drifter bekämpas brutalt; sexualdrift, kärlek, familjekänsla. Allt det som ett instinktivt steg åt sidan skulle kunna åskådliggöra är förbjudet.Huvudpersonen Winston Smith är på sätt och vis en bödel. På Sanningsministeriet, som är nyspråk för Propagandaministeriet, arbetar han nämligen med att revidera dåtiden så att den passar in i samtiden och framtiden. ”Den som kontrollerar det förflutna kontrollerar framtiden, den som kontrollerar nuet kontrollerar det förflutna.” Så lyder en av Partiets paroller. En av hans arbetsuppgifter består av att ur arkiverade tidningar skriva bort personer som likviderats på grund av tankebrott. Det är en sofistikerad och långtgående form av cancel culture som han tjänstemannamässigt verkställer. ”Ens namn ströks ur registren”, säger berättarrösten då den förklarar hur en så kallad opersons öde osentimentalt beseglas, ”all dokumentation över allt man någonsin hade gjort raderades, ens tidigare existens förnekades och glömdes sedan bort. Man var avskaffad, undanröjd: utplånad var begreppet som användes”. Men samtidigt som Winston är en bödel är han från romanens början också en dödsdömd. Långt innan han ens hade köpt en förbjuden anteckningsbok och långt innan han den 4 april 1984 gjorde en första förbjuden notering i den och långt innan han ens träffat och förälskat sig i Julia stod han under den fruktade Tankepolisens specialbevakning."Nittonhundraåttiofyra" sägs ofta skildra ett totalitärt samhälle. En sådan tolkning är i stort sett rimlig, men samtidigt är den klassblind och missar därför en av romanens viktiga poänger. Den absoluta majoriteten av Oceaniens befolkning, proletärerna, lever faktiskt i relativ frihet. Samhällets övre skikt, det vill säga Partiets medlemmar, står däremot under en total kontroll. Skillnaden i frihet mellan partimedlemmar likt Winston och proletärerna påtalas ofta. Så pass ofta att den torde ha stor betydelse för förståelsen av romanen. Exempelvis nämns redan i det första kapitlet att det finns en fri marknad i proletärernas kvarter. Winston köpte dagboken där. Och i den första noteringen skriver han om en incident på en biograf då en proletärkvinna helt öppet och högljutt opponerade sig mot att en omänsklig journalfilm visades. Därefter berättar han att det antagligen inte hände kvinnan något, eftersom ”ingen bryr sig om vad proletärerna säger”. Kanske behöver vi bara se oss omkring för att belysa den skillnaden lite bättre. Inom politiken, i massmedier och vid universiteten tycks det idag bli allt svårare att ostraffat få säga fel saker. Samtidigt som så kallat vanligt folk pratar på ungefär som vanligt.Inget hindrar egentligen Winston från att försvinna in i proletariatet för att där leva i relativ frihet. Vid något tillfälle resonerar han med sig själv om att ta det steget. Ändå gör han inte det. Och det är en så pass uppenbart missad möjlighet till frihet att den bör betyda något i en roman som Nittonhundraåttiofyra. En möjlig förklaring är att han liksom alla partimedlemmar, har lärt sig att rikta sitt förakt neråt i hierarkin. Det finns en tydlig klassgräns och upprätthållandet av den tycks vara viktigare än att leva lite friare. Exemplet visar att bevarandet av sociala skillnader sitter djupt i människan och att det har ett högt pris. Hierarkier är fångenskap även för de överordnade. Det aktualiserar ytterligare ett viktigt tema i George Orwells författarskap. I exempelvis reportageboken Vägen till Wigan Pier, en skildring av arbetarklassens villkor under 1930-talet, redogör han för det klassförakt som den medelklass han själv tillhörde fostrades in i. En fostran så stark, berättar han, att den till och med drar en föraktets skarpa gräns mellan övertygade socialister ur de övre klasserna och det proletariat som de säger sig kämpa för. Och å andra sidan riktas hat uppåt. Båda parterna är alltså fångade i schablonbilder av både sig själv och den andre.Väldigt lite i "Nittonhundraåttiofyra" överensstämmer med samhällets utformning under romanens tillkomst i slutet av 1940-talet, förutom just upprätthållandet av klasskillnaderna. Samtidigt som Winston Smith tänker att det bara är proletärerna som kan erbjuda ett framtidshopp, så betraktar han länge deras slitna och smutsiga kroppar, deras simpla och brutala vanor, med den överordnades distanserande blick ovanifrån. Ända tills han, alldeles innan han och Julia grips i kärleksnästet de inrättat i proletärkvarteren, ser en kvinna hänga tvätt. Ur den fysiskt slitna och överviktiga kvinnans gestalt framträder då en vacker människa. Helt plötsligt ”slog det honom för första gången att hon var vacker”. Den arbetande kvinnan sjunger och han tänker med mänsklig värme att människor som hon ”slet genom hela livet och fortsatte sjunga”. I de orden framträder existentialismens Sisyfosgestalt då han, som Albert Camus säger, lycklig måste ta sig an dagens slit. Och att läsa om hur den vackra kvinnan framträder är nästan som att se en dödsdömd fånge undvika en vattenpöl på vägen mot galgen.Jimmy Vulovic, litteraforskare och författareLitteraturGeorge Orwell: 1984. Översatt av Christian Ekvall. Bokförlaget Bakhåll, 2021.

Det er nat. Ved kuffertbåndet venter du på din kuffert. De fleste passagerer du fløj med, er for længst væk. Dem, der står tilbage, er fremmede fra andre destinationer. Dine vidner bor i det land du rejste ud fra, og byen du er landet i sover. Vært: Minna Grooss.

Theodor Adornos nedtecknande av sina drömmar bär på en imponerande återhållsamhet. Det kritiska filosofen undviker nämligen att tolka. Aris Fioretos följer med honom in i natten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Tomas Tranströmer har lärt oss att uppvaknandet är ett ”fallskärmshopp från drömmen”. Drömlivet äger rum någonstans ovanför den sovande, i en viktlös och luftig, ja, eterisk sfär. När den anonyma huvudpersonen i hans berömda dikt ”Preludium” lämnar sömnen, sjunker ”han” därför nedåt ”morgonens gröna zon”. Plötsligt hejdas ”denna lodräta färd genom ögonblicket” och mannen som är på väg att vakna breder svävande ut vingarna som över ”strömmande vatten”. Så landar han mjukt; med fötterna på marken är han med ens klarvaken. Stående under ett lövverk några timmar senare undrar han om ”ett stort ljus [skall] vecklas ut över hans huvud”.Det är lätt att känna igen sig. Då vi drömmer tycks jaget, eller om det är själen, sväva några meter upp medan kroppen blir kvar under filtarna. Inte konstigt att fallskärmshopparen funderar över vad han varit med om när gruset väl gnuggats ur ögonen. På diktens sista rad är han en nybliven uttydare, väntande på att ljuset bokstavligt talat skall gå upp och drömmen prisge sina hemligheter. Nattens skimrande händelser och varelserna som befolkade medvetandet, bristen på konsekvenstänkande eller tvärtom den ödesbundna logik med vilken allt tycktes ske, de ömsom lustfyllda, ömsom fasansfulla stämningarna, skiftningarna i ljussättning och kulisserna som växlar – allt verkar på ett lika undanglidande som betydelsedigert sätt rymma intima budskap om livet. Eller som den tysk-judiske filosofen Theodor W. Adorno konstaterar, även han förstås en falskärmshoppare: skeendena pekar mot ”den fåfängliga existensens innersta hemlighet”.Adorno nedtecknade sina drömmar så fort han vaknat – inte för att tolka dem, utan för att bevara deras efterglöd. Därför blev uppvaknandet avgörande. Strax efter landningen i en värld av hårda fakta, där gravitationen är lag, förbinds vi ännu med drömmen på samma sätt som fallskärmshopparen som via bärlinor hänger ihop med polyestern som så hastigt skrynklas samman över huvudet. Det finns något i detta ömtåliga ögonblick som senare tolkningsinsatser inte kommer åt. Drömtydningen lägger tillrätta. Nu har selarna lossats och fallskärmen skall packas ned i förklaringarnas fodral – som om den väldiga sfären som bar oss fortfarande liknade en glödlampa och inte en manet på torra land. Uppvaknandet sker innan denna efterbehandling, som oavsett om den är varsam eller hårdhänt söker göra drömmens egenart tillgänglig för begrepp. Vi är fortfarande förenade med vad som höll oss uppe, till synes viktlösa och fria från avsikt. Om drömmen skulle ha en sensmoral, stickad på kudden som vi vilat vårt huvud mot, kunde denna lyda: ”Jag vet inte vad som händer mig”.Redan före sin flykt från hemlandet, undan nazisterna, började Adorno protokollföra drömmar. Han som skulle bli Efterkrigstysklands främste representant för ett ungt och kritiskt förnuft, ja, för en ny upplysningstid som ville verka för den sortens klarhet som Tranströmers resenär tycks vänta på, var inte intresserad av att tolka de nattliga visionerna. Tvärtom gällde det, som han skriver, att betrakta dem inte bara som ”'våra', utan de utgör också ett kontinuum, [de] tillhör en enhetlig värld”. För Adorno var uppvaknandet ett avbrott i detta större förlopp, ett flöde i vilket drömtillvaron fortsatte även då vi inte sov.Hur vaknade han själv? Den första anteckningen från året efter nazisternas maktgripande, i januari 1934, bådar illa. Filosofen drömmer att han tillsammans med Gretel Karplus, som han skulle gifta sig med tre år senare, råkar ut för en trafikolycka. Bussen som paret färdas med störtar ned i en ravin i schweiziska Alperna, lyckligtvis kan båda resa sig ur vraket: Jag kände hur jag grät när jag sa: Jag hade så gärna fortsatt att leva med dig. Först då insåg jag att min kropp var fullständigt sönderslagen. Jag vaknade med döden. Adornos första protokoll slutar bokstavligt talat med döden. Ja, även drömmen i vilken denna död får sista ordet dör, för i samma ögonblick som ordet faller slår han upp ögonen och incidenten förflyktigas likt ont mörker då ljuset tänds.I december 1940 vaknade Adorno med en känsla av främlingskap i New York, dit han flytt med sin nyblivna hustru. Året därpå öppnade han ögonen ”av skräck och bävan” under palmerna i Los Angeles, dit paret flyttat vidare. Under de sista krigsåren vaknade han ”utan förhoppningar”, senare ”med kväljningar” och ytterligare några år därefter ”full i skratt”. Ena gången ter sig övergången till vakenlivet lustfylld, andra gången smärtsam, på gränsen till traumatisk. Adorno drömmer om bordeller, fast också om koncentrationsläger.Det kan förvåna att denne tänkare, som mer än någon annan förknippas med ”den kritiska teorin”, knappt nagelfar sina nattliga upplevelser. På några ställen undslipper honom visserligen en tolkning. 1948 konstaterade han att drömmens ”verkliga betydelse ligger i öppen dag”: vad han just erfarit innebar att han ville ”återvinna det europeiska liv som gått förlorat”. Trots våldsamheterna som drabbar Adorno i drömmarna, vilka till antalet nog bara överträffas av gångerna då han umgås med kvinnor i olika stadier av avkläddhet, månade han dock om att bevara dem så intakta som möjligt.Den som tar del av dessa protokoll, som finns i en fin och finurlig svensk översättning med den lätt missvisande titeln Drömdagbok (det handlar ju just inte om att föra bok över sitt dagliga liv), får svårt att inte imponeras av Adornos återhållsamhet. När han på annat ställe understryker att drömmarna är av ”väsentlig betydelse för begreppet” är det denna deras ofrivilliga, liksom oformade eller ännu begreppslösa karaktär som han önskar lyfta fram. De markerar, som litteraturvetaren och sociologen Jan Philipp Reemtsma framhåller i sitt kloka fast krångliga efterord, ett ”oberoende av den kommunikativa socialiseringens krav på konformitet”. Vi tar om det där: ett ”oberoende av den kommunikativa socialiseringens krav på konformitet” … Vad Reemtsma menar är att drömmen, i likhet med exempelvis litteraturen, utgör en uttrycksakt, i vilken personen vars blick rör sig bakom ögonlocken kan omfatta hela tillvaron, även de delar som ligger bortom sociala regelverk och egna intentioner.För Adorno gjorde drömmen det till och med möjligt att uppleva döden utan att dö. Åter tillbaka i Frankfurt, i november 1956, noterade han: Jag drömde om en förfärlig värmekatastrof. I glöden – en kosmisk glöd – flammade alla döda än en gång upp i sin forna gestalt under några sekunder, och jag visste: först nu är de helt och hållet döda. Genom att avstå från tolkning ville Adorno bevara drömlivets efterglöd. Allt annat vore en hädelse mot dess miljöer, stämningar, invånare. På sitt sätt är protokollen ett rekviem. Eller som denne nattexistensens trogne bundsförvant skriver i en av sina sista rapporter: ”Med tanken: vi får be för att det blir något kvar, vaknade jag.”Aris Fioretosförfattare, översättare och professor i estetikLitteraturTheodor W. Adorno: Drömdagbok. Svensk översättning av Anna Petronella Foultier med efterord av Jan Philipp Reemtsma. Nirstedt/litteratur, 2024.

Nattens emne er tillid til andre mennesker, og helt generelt hvordan vi møder omverdenen - om det er med en naiv tillid eller en vis skepticisme, der kræver overbevisning. Lytterne fortæller om alt fra svindelnumre til taxakørsel og tillid i psykiatrien.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Kievs kammerkor, Requiem af Fauré og Nina Simones Blackbird af nogen af nattens skygger. Vært: Minna Grooss.

Systrarna Nylund har i tjugo år arbetat med Nattfestivalen i Korpilombolo. Nu belönas de av kungen för sina insatser för kulturlivet i Tornedalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nattfestivalen i Korpilombolo är ett årligt evenemang med filosofi, litteratur, musik och konst i mörkaste december. I år firar det 20 år och Karin, Linnéa och Märta Nylund har varit med sedan starten. För P1 Kultur berättar de nu om festivalens märkliga ursprung. Om den colombianske poeten León de Greiff, som härstammade från Sverige och hade anknytning till Korpilombolo och älskade natten och nattlivet - och byggde en drömsk filosofi utifrån det. Utifrån detta, och att en colombiansk litteraturvetare som studerade de Greiff kom till Korpilombolo 2004, startade ”European Festival of the Night” som dess internationella namn lyder.Systrarna Nylund berättar också om hur festivalen nuförtiden spänner över hela året. Om mongoliska strupsångare och ett projekt om färdvägar, som identifierat inte mindre än 90 byar utanför Korpilombolo som mötesplatser. Dessutom står de alla tre tillsammans bakom Sveriges första lärobok i meänkieli, tornedalska. Reporter: Mattias Berg.Producent: Mårten Arndtzén.

Vampyrer, finns dom? Ja, om man med vampyr menar fladdermus av familjen Phyllostomatidae, eller om man ger ordet den bildliga betydelsen 'utsugare, ockrare'. Annars hamnar man i vidskepelse och övertro. Fruktan för döden har länge sysselsatt människors tankar, och i folktron florerar fantasifoster som gengångare, vålnader och vampyrer. De sistnämnda sägs vara avlidnas själar, som åter tar sina begravna kroppar i besittning och nattetid suger blod ur de sovande. I sydöstra Europa var tron på sådana väsen och spöken länge gängse, och det är också från något väst- eller sydslaviskt språk som vampyr sannolikt kommer; serbiskan brukar nämnas. Kanske rör det sig från början om en slavisk ordrot med innebörden 'trycka, pressa', och ord som skapats genom avledningar till den här roten har bland annat innebörden 'envisas, göra motstånd'. Det ryska ordet för vampyr betyder också 'motsträvig människa'. Möjligen har benämningen från början anspelat på att vampyren är en människa som inte velat stanna i sin grav. I svenskan är vampyr belagt från början av 1700-talet. På 1920-talet lånades en engelsk kortform av samma ord in: vamp, 'manslukerska; förförisk kvinna (som snärjer och suger ut män)'. De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Febriga barn, passa på-bastu, festlekar, runklakan och Nisses nya liv som influencer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lotta Lundgren kommer hit och berättar allt om trädgård och odling. Vid sidan om allt annat pluggar hon till biodynamisk trädgårdsodlare och tillsammans med Erik Haag odlar dem hur mycket som helst på deras gård. Hur får man den bästa jorden? Gräver dem ner kohorn för odlingens skull? Lotta ger oss också hennes åsikt när det kommer till att palla äpplen. Dessutom frågar vi Lotta om TikTok-trenden om att hon är en "lesbian icon". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Skäringers nya liv som både motor- och hästhoppningsexpert fortsätter in i sommaren. Nessvold å sin sida har hamnat mitt i efterdyningarna av en Metallicakonsert och passat på att uppgradera sin stil till nya höjder. Nattens ljud kartläggs och aggressionen mot förare som tutar en millisekund efter det har blivit grönt är på intet sätt avstannande. Åtminstone inte för vissa…..andra tutar just vid grönt.Tack för att du lyssnar!Medverkande: Mia Skäringer & Hampus NessvoldSkäringer & Nessvold klipps och redigeras av: Micke Solkulle & Anna SpolanderProduktionsbolag: polpo playwww.polpoplay.comc Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det kan få ret store konsekvenser i den næste tid, når de amerikanske manuskriptforfattere fra i dag strjker. Allerede i aften kan flere store talkshows risikere aflysninger, og det vil givet brede sig de nærmeste dage, hvis der ikke findes en løsning på konflikten. Konflikten bunder i, at forfatterne vil have en lønstigning på grund af øget arbejdspres, men de store streamingtjenester vil ikke give mere. Og så har der været MET-galla i nat, hvor store skrud og kropsnære kreationer blev luftet. Vi tager et kig på gallaens farver, former og fortrædeligheder. Vært: Jesper Dein.

- Hva er forklaringen på at utløsningen om kvelden gir kraftigere nattlig ereksjon enn ellers? - Er det større eller mindre sannsynlighet for å bli oldemor i dag? - Er 6. januar virkelig Jesu dåpsdag? - Hva er vitsen med føflekker i et evolusjons biologisk perspektiv? - Hva er det mest av på jorden, rundinger, trekanter, firkanter osv.? - Kan vi stole på KI? - Hvorfor hører man noen ganger pulsen i øret når man legger hodet på puta, og andre ganger ikke? - Hvordan kan hjernen oppfatte at det er tomt i kaffekolben før bevisstheten? Hør episoden i appen NRK Radio

Nattens fågelsång från en kanot på Vendelån, floran på fjället Gajsajte och en rikskänd sjöpung tar plats när Naturmorgon ser tillbaka på 2022. På årets sista dag återupplever vi några av 2022 års starkaste naturögonblick i Naturmorgon.Vi möter den djupblå fjällgentianan uppe på det artrika fjället Gajsajte i Vindelfjällen, får reda på hur och varför asplöven darrar så mycket, studerar vitstjälksmöja i Ålands mellanskärgård, hälsar på hos övervintrande myggor i ett bergrum och försöker förstå hur svamparnas märkliga liv ter sig, där nere under jorden.Mitt i sommaren fryser vi på Torne älv bland smålom, dvärgmås och tornseglare medan majnatten bjuder på soluppgång och näktergal under en kanottur längs Vendelån.2022 var också året då citronfjärilen blev nationalfjäril, nyfiken blomfluga var årets trädgårdskryp och en sjöpung väckte ovanligt stor uppmärksamhet. Det var den som först kallades havsspya men sedan fick det officiella namnet filtsjöpung.Vi får också höra vad ni som lyssnat tycker var den starkaste naturupplevelsen 2022. Att glömma sovsäcken på sin födelsedagsutflykt kan till exempel vara ett lyckokast.Och hur gick det för gänget som skulle kryssa en fågel varannan dag under hela året? Det som kallas för birdstreak. Vi ringer upp dem för att höra om de klarat uppdraget.I veckans kråkvinkel önskar sig Joacim Lindwall mer neandertalar-tänk, och mindre risktagande, inför det nya året.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Nærmest hele valgaftenen ligner Lars Løkke Rasmussen kongemageren, der kan afgøre, hvem der skal have regeringsmagten. Men så begynder rød blok pludselig at nærme sig 90 mandater, og de ellers hævede konfettikanoner bliver sænket. Da de sidste stemmer på en skole på Nørrebro bliver talt op, står det klart: Rød blok har genvundet sit flertal. Så er dramaet forbi - eller er det kun lige begyndt? Kristian Madsen, chefredaktør på A4 Medier, udlægger nattens mandatkabale. Vært: Thomas Tjaerandsen.