Demensdialogen Angvik & Björk

Det är vanligt att personer med demenssjukdom får hallucinationer och vanföreställningar. Många upplever en stor utmaning i att bemöta och hantera det. I samtalet delar vi med oss av våra erfarenheter och ger tips om sätt att förhålla sig.

I det här avsnittet pratar vi om hur bilder kan vara ett stöd vid kommunikation, en möjlighet vi bör ta mer tillvara på. Det kan också ge förutsättningar för att vara mer självständig.

Att som nära anhörig bli anklagad för det som blir fel är inte ovanligt. I det här samtalet försöker vi förklara och ge råd för att hantera sådana situationer.

En demensdiagnos kan vara ett svårt besked att få. I avsnittet samtalar vi om vad man själv kan göra för sin hjärnhälsa och för att må så bra som möjligt.

Om det som förut var lätt börjar bli svårt vill vi uppmuntra till att ta reda på vad orsaken kan vara. Vi samtalar om symtom och vart du kan vända dig.

PERMA  Vikten av att se vad varje person mår bra av istället för att ha focus på vad som inte fungerar. Vi samtalar om vad varje bokstav står för.

När demenssjukdom drabbar oss mitt i livet förändras livssituationen på så många olika sätt. Vi samtalar om vad vi har mött både från den som är drabbad och människor runt omkring.

Vi möter ibland okunskap om vad en kognitiv sjukdom innebär för personen. I avsnittet  pratar vi om vilka förväntningar som är realistiska på personen med kognitiv sjukdom.

Att prata om demenssjukdom är nödvändigt för att bryta stigma. Vi delger våra tankar och tips om att öppna upp för samtal. Vi pratar också om våra reflektioner från det läger vi deltagit i för familjer mitt i livet där en förälder drabbats av demenssjukdom.

Sommaren närmar sig, hur kan vi stödja personer med demenssjukdom att få i sig tillräckligt med mat och vätska. När någon som bor på äldreboende dör, vad säger vi till de som bor på boendet och anhöriga? Några av de ämnen vi berör i det här poddavsnitt.

Trots svår kognitiv sjukdom är hjärnhälsa på våra "fem fingrar viktig". Anpassa fysiska och sociala aktiviteter utifrån varje person, även det lilla i vardagen ger livskvalité.

Lewy body är en av de kognitiva sjukdomarna. Vi pratar om typiska symtom, vad vi behöver vara uppmärksamma på och bemötande.

I det här avsnittet samtalar vi om fördomar många möter i samma stund man får en diagnos med kognitiv sjukdom. Hur vi alla kan hjälpas åt att sprida kunskap och ge stöd.

Alzheimers sjukdom är en av de primärdegenerativa sjukdomarna, i det här avsnittet pratar vi om olika symtom lite kort om bemötande och livsstilsfaktorer som kan påverka.

Vad kan vi göra när omgivningen upplever en utmaning kring sexuella behov som uttrycks öppet eller påverkar andra? Samtalet handlar om att förstå ett av våra grundläggande behov.

Vårt samtal handlar om att vara anhörig. Vi behöver förstå bakomliggande orsaker till anhörigas frustration, då ökar möjligheten att få till ett bra samarbete.

Frontotemporal sjukdom är en av demenssjukdomarna, i det här avsnittet pratar vi om symtom och bemötande.

Ett lite annorlunda avsnitt. Vi vill bara berätta........

Vi firar vårt femtionde avsnitt med att dela med oss av egna och andras historier om det många inte trodde var möjligt!

Vi ska ha en demensvård utan tvång och begränsningar men vad gör vi när en person tackar nej till vår omsorg? Vi samtalar om utmaningar och möjligheter.

Hur kan man introducera hjälp i hemmet? Vi samtalar om vad kan man förvänta sig den första tiden och hur man kan bygga tillit.

Vi samtalar om de erfarenheter vi får till oss om att berätta för familj och vänner om en demensdiagnos. I avsnittet delar vi också tankar om vilket stöd som många tycker har hjälpt dem i den nya situationen.

Vad kan en känsla av svek eller misstänksamhet stå för? Vem äger sanningen om bra eller dåliga relationer? Vårt samtal handlar om möjligheter kring de här frågeställningarna.      

Våra behov och önskemål förändras genom hela livet och påverkas av åldrande och demenssjukdom. Vet vi att omsorgen utgår från personens önskemål? Tar vi hänsyn till vad livskvalité är just nu för den person vi vill ge omsorg? 

Hallucinationer är vanligt hos personer som har en demenssjukdom. I det här avsnittet samtalar vi om hur vi kan förhålla oss när vi möter personer som ser och hör saker som inte finns.

Hur kan vi tänka när en person säger att man inte trivs och vill hem när anhöriga kommer på besök? Vi samtalar om olika förslag att hantera såna situationer.

Att få in fysisk aktivitet i vardagen och göra det man kan är viktigt, positivt för både hjärna och kropp.

Att ge sitt samtycke till det som rör min person är en stark grundläggande rättighet för oss alla. Hur kan vi göra en person med demenssjukdom delaktig i beslut?

Att umgås när språket och minnet försvagas kan ibland kännas svårt. Vi försöker i det här avsnittet ge tips på vad vi kan göra för att underlätta och hitta bra stunder tillsammans.

Att inte bli igenkänd eller att bli anklagad för något som inte är sant kan väcka starka känslor. Hur kan jag hantera det och vad ska jag säga? Det är innehållet i det här avsnittet

Det är ett svårt beslut som man ofta känner sig ensam i som anhöriga. Vi samtalar om våra erfarenheter och vad man kan tänka på.

Vi är i en tid som är annorlunda för oss alla. Samtalet rör sig omkring vad vi kan göra för varandra i rollen som personal och anhörig.

Döden väcker många känslor och frågor. Vi tar upp frågor som tex ska man ta med en person med demenssjukdom på begravning? Ska vi alltid berätta när någon inte längre finns?

Musiken ger oss stora möjligheter för gemenskap i många olika situationer och i den personliga omvårdnaden av personer med demenssjukdom. 

Vanföreställningar handlar om att man upplever en verklighet som inte finns. Vi ger lite tips hur vi kan samtala kring det.

När vi inte kan ses på grund av Covid -19 kan plexiglas vara ett alternativ för att göra det möjligt. I podden ger vi några tips om vad man kan tänka på för att mötet ska bli bra.

I det här avsnittet vänder vi oss till dig som personal som möter anhöriga i kris. Vi samtalar om vad vi kan tänka på för att vara ett stöd i en svår situation

Hur gör vi det så bra som möjligt för personer med demenssjukdom som måste vara isolerade pga av Corona?

Hur håller man som anhörig kontakt när man bör vara försiktig med fysiska besök? När någon inte förstår vikten av att stanna hemma, hur kan vi hjälpa till då?

Varje person är unik även om man drabbas av demenssjukdom. Kognitiv sjukdom med frontala skador påverkar personlighet och omdöme. Vi samtalar om hur vi kan agera för att hjälpa personen att behålla kontroll i olika situationer.

Vi har fått frågor från lyssnare om hur man kan ta upp problem kring inkontinens om personen själv inte har insikt om behov av hjälpmedel. Vi samtalar om vad man kan tänka på och hur man kan göra toaletten begriplig.

I det här avsnittet har vi besök av Susanne och Cecilia som berättar om sin verksamhet Seniorglädje. Vi samtalar om betydelsen av att ha trygga sociala kontakter och att det som anhörig kan vara svårt att ha ork och tid att räcka till för sina närstående.

Med ett lågaffektivt bemötande kan vi på ett respektfullt och effektivt sätt hjälpa en person som hamnat i affekt. Genom att arbeta förebyggande och vara noga med att ta reda på verkliga orsaker till ett utmanande beteende kan vi undvika många svåra situationer, det gäller att se sin egen och omgivningens del i orsaken. Det är vad det här avsnittet handlar om.

Måltiden är en viktig stund för många av oss. Det kan också bli en stund som innebär en del utmaningar för personer som har en demenssjukdom. Det finns en hel del vi kan göra för att underlätta så måltiden får fortsätta att vara en stund av njutning.

Det viktiga och många gånger svåra samtalet när någon vi möter inte har samma verklighetsuppfattning som oss. Vi illustrerar vad skillnaden blir med olika samtalssätt.

Hur ska vi tänka kring att få en utredning? Hur ska vi prata om sjukdomen när någon inte tycker sig ha besvär? Hur kan vi underlätta i hemmet för att underlätta i vardagen? Några av de frågor vi fått från lyssnare som vi samtalar kring.

Sommaren är en tid som många av oss längtar till. Men det kan också innebära förväntningar på att kunna resa bort, dåligt samvete för att inte räcka till eller kanske skuld att tänka på sig själv oavsett om man själv har en demenssjukdom eller är anhörig. 

En flytt är en stor omställning för alla. För en person som på grund av demenssjukdom behöver flytta till ett särskilt boende innebär den förändringen ibland en del svårigheter. Vi delar med oss av våra erfarenheter vad som kan vara bra att tänka på för att underlätta.

I år var det 20-årsjubileum för Svenska Demensdagarna. Som vanligt en välarrangerad konferens med många bra föreläsningar och seminarier. I det här avsnittet reflekterar vi över våra intryck från dagarna.

Att hjälpa en person med upprepat ropbeteende är inte alltid så lätt. Det ställer höga krav på dig som personal eller anhörig. I det här avsnittet tar vi upp frågan om att vara noga med att försöka ta reda på orsaken och hur vi kan hjälpa personen.

Det finns en hel del kognitiva hjälpmedel som kan underlätta vardagen när man har en  demenssjukdom. Vi har besökt Hagdalska huset, ett seniorcenter i Linköping som har en visningsmiljö för olika hjälpmedel.