Kulturschmultur

Vårt 35:e avsnitt är särskilt bitterljuvt för oss. Å ena sidan hyllar vi en ikonisk spelserie som fyller just 35 år i år - Legenden om Zelda. Den unge luvbeklädde hjältens äventyr har alldeles säkert format vårt kollektiva nördintresse, både direkt och indirekt via dess kulturella betydelse. Vi passar på att lära oss lite mer om vad som egentligen händer under och mellan spelen, vi lär känna dess främsta karaktärer närmare, och vi hinner kontemplera vad det innebär att förlora sin mänsklighet. Homagen är ett faktum. Men, vårt 35 avsnitt är också Kulturschmulturs sista avsnitt. Vi vill tacka alla er som lyssnat, och alldeles särskilt ni som stöttat oss, eller gästat oss. Hatten av! Kulturschmultur går i graven, men askan pyr fortfarande, och vi hoppas på likt Fenix komma åter en vacker dag!

I vårt trettifjärde avsnitt tar vi oss an en samtidens nördkultikon: Joss Whedon. Gästandes av Johanna Bergman dyker vi ner i kreatörens hyllade uppgång, totala framgång, och slutligen öppnar vi upp för det bråddjupa mörker som vi numer vet hela tiden har dolt sig bakom fasaden. Vi pratar om kultserier så som Buffy The Vampire Slayer, och Firefly, vi pratar om starka kvinnoporträtt, och vi pratar 90-talsfeminism. Men vi pratar också om gubbslem, toxiska arbetsplatser, demonregissörer med megalomani, och om små små tölpar. Vi pratar om en väldigt falnad stjärnglans. Kort sagt: vi pratar Joss Whedon. Trevlig lyssning!

I veckans avsnitt av Kulturschmultur dammar vi av vår gamla tidsmaskin och styr kosan mot år 2003. Följ med oss till en tid då TV-apparaterna var tjocka, förfesterna bjöd på Sofiero och hembränd party-CD, och Nokia 3310:ans monokroma skärm lyste grågrönt när du spelade Snake II. Lite otippat var 2003 även året då världens bästa superhjältedramer gjordes i Sverige. Isak har sett “De drabbade” på SVT öppet arkiv, och förbluffas över hur bra den serien fortfarande är. Vanliga människor med superkrafter! Gräddan av nordiska skådespelare! Gråtsvullen diskbänksrealism! Osynliga uteliggare! Näsblod!  Vad gjorde serien rätt, och vad har förfinats sedan dess i händerna på Marvel och DC? Hur bra gör sig olika krafter på film? Vilka är de värsta fallgroparna för halvgudar i trikåer och hur undviker man dem? Följ med på världshistoriens längsta hisspitch, som täcker hela färden från parkeringsgaraget ända upp till Burj Kalifas kommunikationsantenn.

Denna vecka har Kulturschmultur en gammal, gammal vän som gäst - Fredrik Aaro! Till vardags jobbar han med design i München men det är inte därför han gästar oss. Fredrik är med för att han vid tidigt 90-tal kom i kontakt med något främmande. Ett frö såddes i honom… som långt senare sprängde sig ut ur hans bröstkorg och blev en livslång passion. Det handlar om ett rymdskepp. En besättning. En inkräktare. En rad sysslor och åtaganden som ska utföras på tid. Nej, det gäller faktiskt inte mobilspelet “Among us”, utan klassikernas klassiker: Alien. Vi avhandlar defenestrering, rörelsesensorer, schweizisk peniskonst men framför allt xenomorfens tillblivelse och resan som de fyra filmerna ta oss med på: från murrig gruvarbetarrealism i rymden, via exoskelettsfighter och oneliners, till turism på incelplaneten, till färggrann fransk klonfest. Dessutom blir det lite uppdatering om vad Ridley Scott gör nuförtiden, och varför han i “Prometheus” och “Covenant” varit så inne på att låta Adam möta Gud och utkräva hämnd. Länkar till de Alientips Fredrik ger oss under under avsnittet: Rage and Wreckage - The Making of Alien3-dokumentär Necronom IV - Central artwork för xenomorfens konceptdesign Typesets in the Future - Alien - bloggpost om Alien och dess typografi Alien Isolation - Survival Horror-spel

Kulturschmultur tar dagens session i anspråk för en stunds reflektion och kontemplation. Vi blottar strupen och pratar om när livet är lite svårare. Just den här gången är vi mer personliga än någonsin tidigare. Det blir ett fint samtal om känslor och utmaningar i livet. Men oroa er inte - vi har inte glömt vårt namn och vårt vanliga kall; utan passar givet samtalets övriga tematik på att prata om kulturyttringar att vara deppig till. Vi hoppas ni ska uppskatta även denna sida av oss.

I veckans avsnitt återvänder vi till en av våra paradgrenar (?), nämligen levande döda - och mer exakt: zombier! Den här gången unnar vi oss att försöka förstå var detta populärkulturella fenomen egentligen har sitt ursprung, och på vilka omvägar det kommit att användas som analogier för allsköns farsoter och andra mänskliga huvudbry.  Troligtvis blir vi förslavade av häxdoktorer på grund av vårt ignoranta dabblande med de mörka makterna, men med lite tur klarar våra kroppar sig från ett långt värre öde: evigt själlöst trälande på de franska plantagefälten på en karibisk ö. Trevlig lyssning!

Värm upp fingrarna med några halsbrytande svåra Popper-övningar. Rabbla lite fejk-latin. Gnugga dina geniala tonårsknölar. Trollstav redo!Så, du har hamnat i en värld där magi existerar… Men som alla vet finns det inte enbart en sorts trolldom. Nej, den kommer i många färger och former. Magiutövare kan vara allt ifrån gamla män i struthatt och långskägg, till barfotadansande schamaner, till finniga bleka plugghästar. Första steget in i en magisk värld är nästan alltid att huvudpersonen (och vi som läser/tittar/spelar) får lära oss hur magin fungerar.I veckans avsnitt avhandlar vi allt ifrån krafter som kan knäcka en kontinent på mitten som vore den ett Mariekex, till världar där en fyrverkeripjäs och en Ring of Invisibility +1 väcker allas förundran.Följ med oss när vi tittar under huven på den magiska skolbussen.Musik och ljudeffekter från https://www.zapsplat.com

Once upon a time in 2020 såg Kulturschmulturredaktionen på film, vi läste böcker, vi lyssnade på musik, och vi spisade allsköns annan finkultur, och även den något folkligare schmulturen. Vi plockar fram backspegeln och letar i schmultronställena efter fina minnen och tragiska besvikelser från det gångna årets nöjen och kulturella övningar. Det bjuds på en hel del tips och en och annan "keep away"-varning. Dessutom tar vi tillfället i akt och plockar fram spåkulan och funderar lite över det kommande året. Kulturschmultur är tillbaka, och vi är det genom att titta både bakåt och framåt innan vi går över vägen - väl bekomme!

Runt om i stugor och studioar peppas och produceras julspecialare. Varenda franschise eller mediaoutlet med självaktning har sin egen julspecialare. Kulturschmultur vill givetvis inte vara sämre. Vi bullar upp med glögg och skinkmackor och rudolfkoftor och tomteluvor och ja ta mig tusan - misteln! Vi ruminerar om traditioner och annat vi inte vet något om. Det är mysigt. Det är julspecialare. Det är säsongsavslutning. Kulturschmultur höjer tassen i en Silviavinkning och önskar er en god jul och ett gott slut på detta nådens år, 2020.

Redaktionen tar fram anteckningsblock och penna och sitter som ljus i klassrummet när vi tagit in en gammal bekant till podden - Martin Nygren - på besök. Whovianen Martin tar med oss på en resa där vi får en inblick i en av samtidskulturens verkliga institutioner. Vilken doktor är egentligen bäst? Varför ser polisboxen ut som en telefonkiosk? Vad är ens en polisbox? Hur ska du göra om du vill börja tassa in i den fantastiska värld som är Doctor Who? Ämnet är oändligt, och resan hinner bara börja innan tiden rusat ifrån oss, men kul hade vi på den resan - och förhoppningsvis kommer även du som lyssnare ha det! P.S. Dessutom pratar vi YNGWIE MALMSTEEN. D.S.

Från Hamburgs nattliv, till livet på landet i den Småländska provinsen. Den livsresan har veckans gäst Kerstin Danielsson gjort. Kerstin är ena halvan av författarduon Danielsson Voosen, och även en gammal vän till podden. Vi pratar svenska deckare i Tyskland; kvinnliga radarpar; och Sveriges smutsiga byk. Vi gräver i Kerstins författarprocesser och insikter. Vi försöker få reda på när deras nästa bok blir utgiven på svenska. Vi blir övertygade om att H.P. Lovecrafts, och Danielsson Voosens, författargärningar skiljer sig åt i alla väsentliga aspekter. Men viktigast av allt så undrar vi; är Kerstin verkligen feg, som hon själv hävdar? Vi tror nog på motsatsen.

För andra veckan i rad sitter vi i Kulturschmulturredaktionen och snackar transhumanism, samtidigt som våra kroppar långsamt förfaller till en samling krökta visdomständer och lättretade svalg. Vi diskuterar Silicon Valley-vampyrer, singulariteten, ökenplaneten Dune, Bioshock och andra fantasier om övermänsklighet och evigt liv. Bripp!

De vises sten, den vandrande juden Ahasverus, Iduns gyllene äpplen… i alla tider har människan drömt om att besegra döden. Men sådana drömmerier stannar sällan där: om vi skulle få evigt liv, varför då nöja sig med en evighet instängt i en så usel farkost som den bräckliga människokroppen? Tänk om vi kunde uppgradera oss? Kulturschmultur skärskådar i detta avsnitt Transhumanismen, en rörelse som försöker omsätta drömmen om odödlighet och fulländning i praktiken.

Kulturschmulturredaktionen outar sig till ingens förvåning som nördar. Möjligtvis med en ihågkommen känsla av utanförskap granskar vi hur nörden avbildas i kontemporära rörliga medier. Ömsom gottar vi oss ömsint åt nördlig upprättelse; ömsom ondgör vi oss indignerat åt respektlöst nördporträttsflabbande; vi fnyser åt den sexige hollywoodnörden; och vi  väljer att rikta udden av vår ilska - i den mån den finns - mot Bing Bang Theory, som vi glatt låter bära hundhuvudet för allsköns illdåd. Dessutom försöker vi avgöra var i nördhierarkin en vill befinna sig. Trevlig lyssning! 

Hur bemöter man sin fyraåring som skriker “Döda, döda, döda!” åt pixlarna på skärmen? Räcker det att klä Bill Rizer och Lance Bean i Iron Man-liknande robotdräkter och byta namn från Contra till Probotector för att inte utsätta barn och unga för våldsamheter? Var tar egentligen sköldpaddorna vägen efter Mario kastat ut dem från ett stup? Dessa frågor har Kulturschmultur inga som helst svar på, men vi pratar om dem icke desto mindre.

Hur beställer man på klingonska? Varför vimlar den språkligt orienterade science fiction-litteraturen av myror? Hur skiljer sig alvspråket Quenya från alvspråket Sindarin? Vore det en bra eller dålig idé att låta ungdomar i en framtidsroman tala som Dogge Doggelito? Följ med vidare på Kulturschmulturs språkresa, som denna vecka lämnar verklighetens kust och styr in i okända vatten.

Kulturschmultur förverkligar denna vecka en gammal dröm och ikläder sig rollen som självutnämnda språkexperter. Hur avgör man om ett ord är fult eller vackert? Vilken roll spelar namnet man bär för ens välgång? Vilka ord är mest metal? Hur böjer man egentligen ett latinskt substantiv maskulinum i genitiv pluralis? Svaren finner den som lyssnar.  Låter det osedvanligt matnyttigt? Frukta icke! Givetvis finns det i detta avsnitt en del socker i form av rena dumheter också.

Kulturschmultur är tillbaka med säsong två! Dessutom fyller vi 18 avsnitt, och passar därför på att prata om övergångs- och initieringsriter. Vi förlustar oss i förnedring och orimligheter, vi chockeras av samtida medeltid, och vi nickar inkännande åt önskan och att vara en del av ett sammanhang. Med lättnad konstaterar vi att vi inte är gesäller inom tryckarskrået på 1800-talet - och minns istället fnissigt vår egen kanske viktigaste övergångsrit från barndomen: att första gången bjuda upp till en tryckare. Trevlig lyssning!

Alla goda ting har ett slut, så även Kulturschmulturs första säsong. I säsongsfinalen tittar vi i backspegeln och rannsakar oss själva. Vad har vi egentligen gjort under de föregående 16 episoderna? Vi försöker förstå vad ni som lyssnat har tyckt om det. Vi fnular försiktigt på förbättringar. Vi kan inte hålla oss från att vara både tramsiga, och berätta sanna anekdoter om Peter den Store. Därtill ägnar vi oss åt skamlöst ryggdunkande, mest hela tiden. Trevlig lyssning - och på återhörande efter sommaren!

Övergrepp, främlingsfientlighet, funkofobi, sexism, transfobism, pedofili. Allmän skitstövlighet. Kulturschmultur vågar släppa på tramset och utmana våra moraliska kompasser. Vi ställer oss frågan: går det skilja på verk och artist? Ett slutgiltigt svar kanske inte nås, men kompasserna verkar visa hyfsat goda vägar, även om hyckleriets fula tryne ibland visar sig i buskarna. Vi får även en insyn i dumheter en del av våra största regissörer rättfärdigar med sin ”genialitet” som ursäkt. Dessutom omvärderar Johan en av sina stora kreativa hjältar.

“Jag vill tränga in i dig när du öppnar dig som en vildros” sjöng Tommy Nilsson. Men vad menade han? Är jaget i sången ett bi? Eller en kålmask? Om jaget är en människa, är då du:et en dörr? En tunnelbanevagn? Nej, Tommy sjunger såklart om sex. Och det är han knappast ensam om. Hela litteraturhistorien vimlar av musslor, frukter, alabasterstavar, och andra sprängkåta metaforer för snopp och snippa. Följ med i veckans avsnitt när Kulturschmulturredaktionen öppnar sig som en vildros och smakar på söta, salta och rent vedervärdiga sexskildringar i fin- och fulkulturen.

När gungflyt är så rankt att hela redaktionen riskerar falla omkull är vi på Kulturschmultur glada att kunna ta in en expert som håller oss i handen. I episod 14 har vi Sanna Lundström i studion och pratar dans; allt från rituell krigardans; de fina franska och ryska salongerna; till modern dans; och inte minst hennes egen karriär som samtida dansare. Kulturschmultur hävdar sig aldrig vara allvetande, men vi vill gärna tro att vi är nyfikna, och med den nyfikenheten som lupp undersöker stilar och lingo vi nästan inte vet något om, och försöker förstå stiliserade rörelser, och vad de gör med vårt välmående och känsloliv. Dessutom, vi får slutligen ett nästansvar på den eviga frågan: twerka eller Elvis-jucka?

Vi har alla våra källor till njutning och förströelse. Ibland är nöjet av den finare sorten, sådant som lämpar sig i elitens salonger, eller kanske ombord på jåtten. Men ibland är det något helt annat, något ack så mycket… trivialare, pinsammare. I Kulturschmultur episod [OLYCKSTAL] lättar vi på slipsen och gläntar med skamsvettiga pannor på dörrarna till några av våra mer genanta nöjen och schmulturiska yttranden. Vilka guilty pleasures ruvar redaktionen på? Men vi nöjer oss inte där, med vår omisskännliga kvasifilosofiska ambition försöker vi oss återigen på trevande definitionsexercis. Lyckas vi? Du avgör!

Good evening Europe! För några månader sedan kungjorde EBU att Eurovision Song Contest ställdes in 2020 på grund av... omständigheter. Våra rosa fjäderboor slokade, glittersminket flagade från våra kinder, kollektiv sorg slog klorna i oss. Men vänta lite... Alla länder hade ju redan utsett sina tävlingsbidrag? Fanns det inte någon enda därute som vågade närma sig denna vaskade låtskatt? Jo, det fanns det. Kulturschmultur har inför detta avsnitt lyssnat på samtliga fyrtiotalet låtar, och till och med utsett en vinnare. Vi har inte Edward af Silléns manus, vi har inga greenroomintervjuer, vi har inte ens ett kvartslångt dansnummer. Men vi HAR en programledartrio som krampaktigt försöker skämta - utan att lyckas. Let the European Song Contest begin!

Kulturschmultur tacklar slutligen den osynlige fiende som håller 2020 i sina klor - pandemier. Vi diskuterar olika smittovägar, skillnader mellan vanliga zombier och arga zombier, och en mängd andra centrala koncept. Men frågorna hopar sig snart (i urval); varför är vampyrer så jämrans vackra;  droppsmitta/blodsmitta/bett - vet panelisterna på Kulturschmulturredaktionen överhuvudtaget vad de pratar om; och  den viktigaste av de alla: vilken fruktansvärd smitta kommer slutligen bringa mänsklighetens oundvikliga frånfälle? 

Man bör inte gå över ån efter vatten, sägs det. “Nä, typisk dumt!” instämmer vi på Kulturschmulturredaktionen, lyckosamma som vi är att bo nära en person som är djupt insyltad i spelbranchen och dessutom projektledare för Skandinaviens största festival inom spel och fantastik. Denna vecka bjuder vi in Linn-Marie Edlund till ett samtal om spel, Nordsken, formativa nördupplevelser i barndomen, och hur det kom sig att Skellefteåborna numera inte önskar sig moped i konfirmationspresent, utan en bucklig strålskyddsrustning att lajva i.Foto: Erika Laisfeldt.

Vissa spel vill inte spelas färdigt. Vi diskuterar spel vi inte kan avsluta i allmänhet och Fallout IV i synnerhet. Kanske är det en pandemiinducerad karantän som krävs för att spelen längst upp på hyllan äntligen ska få rulla sina eftertexter, eller dyker det upp andra skimrande objekt som stjäl vår uppmärksamhet den kommande tiden? 

Med utgångspunkt i delar av den moderna historiens mest osmakliga tankegods gräver vi ner oss i superhjältehakor; ungdomens snabbhet och mod; snörräta pelarkolonner; och omänskliga hotbilder. Försynt antyder vi att 30-talet går ana än idag, och ställer oss frågan om värdet att vara en del av en huliganrörelse. Väl bekomme!

Sitt upp i stolen, häll skooman och soman i vasken, ruska av er gårdagens ruelse! Denna vecka kastar vi oss huvudstupa ner i Alices kaninhål och utforskar de fiktiva drogernas värld. Vi rör oss mellan högteknologisk njutning och primitiva brygder, från befrielse till underkastelse, från magi till obarmhärtig realism. Under resans gång försöker vi förstå varför författare ideligen uppfinner nya psykoaktiva substanser i sina verk, och varför vi som läsare lockas dit likt flugor till en haziatuggares mungipa.

Med vår heder som insats tar vi den slaka linan upp till himmelen och vandrar i en populärkulturell gigants fotspår. I det sjätte avsnittet av Kulturschmultur diskuterar vi Star Wars i ljuset av den tredje trilogins konklusion - och med det, hela ennealogin om Himlavandrarens fullbordan! Både våra egna, och andras, analyser duggar lika tätt som fakta-droppandet. Vi sticker ut hakan (nåja) och ifrågasätter de cineastiska kvalitéerna i episod I-III och episod VII - IX, vi gissar, gör nedslag, och myser, i George Lucas älskade universum. Kort sagt: vi tar er med på en resa till en tid för länge sedan, i en galax långt långt borta.

Oscarsgalan lurar runt hörnet! Vi blev nyfikna på vad som händer bakom lyckta dörrar, såväl före som under och efter galan. Därför bjöd vi in oss själva till Mathias Fjellström, Oscars-nominerad filmproducent och medlem i Oscarsakademin. Mathias bjöd på bulle och vi hade ett trevligt samtal ackompanjerat av legobyggande signerat Mathias son, Kasper.

I det fjärde avsnittet av Kulturschmultur räknar vi upp det gångna decenniets viktigaste och bästa kulturyttringar, varpå vi lägger oss i divanen och skärskådar psykoanalysens rötter. Vi förfäras av Freud, gäckas av Jung och företar oss en vindlande färd genom myter, sagor och nutida nördkultur. Överallt lurar den bedrägliga, gåtfulla skojaren Trickstern i otaliga skepnader. Dessutom får Johan och Linus själavård och mental hälsa av att käka pizzabuffé, och Isak försöker prata Shakespeare - men det blir som vanligt mest Kalle Anka av alltsammans.

Nu nästan varma i kläderna grottar vi ner oss i något som vi kanske inte kunde så väl som vi ville tro - nämligen den svenska rollspelsserien Mutant. Under en historisk exposé som sträcker sig från seriens debut 1984 och fram till idag gör vi nedslag och kopplingar till samtidstrender och behandlar allt från postapokalyps, cyberpunk, och amerikanisering, till crowdfunding och crowdsourcing. Under resans gång lär vi oss även vad den fina termen för Kalle Anka-liknande varelser är. Dessutom sätter Isak övriga redaktionen på pottkanten och undersöker deras kunskaper rörande särskilda näringar! God lyssning.

En gång är ingen gång, två gånger är en vana? Johan riskerar all sin trovärdighet som metalhead och bedyrar sin kärlek till Så mycket bättre, lagom till avslutningen av programmets tionde säsong. Isak gör en kort men insiktsfull pseudovetenskaplig analys av Magnus Ugglas dialekt och Linus gör sitt bästa att hänga med i dialogen trots sin bedrövliga insyn i programmet. Vi avslutar med att lyfta blicken och lista våra favorit-covers.

Likt en sparvunge som reser sig ur askan pånyttföds bloggen Kulturschmultur till podden Kulturschmultur. Isak tar rodret i detta första avsnitt och passande nog handlar det om kartor, för nog behöver vi en karta för att ta oss från start till mål? Under två timmar behandlar vi, förutom kartor, allt från Billie Eilish till Bolibompa, med en eller annan utstickare. Isaks favoritkarta finns visst inte, Linus favoritkarta finns i en parallell dimension och Johans favoritkarta återanvänds.