Podcasts about vanliga

I avsnittet dyker vi djupt ner i nästa stora skifte inom artificiell intelligens: AI-agenter. Tillsammans med Christian Forsberg, CTO på Sogeti, reder vi ut vad en agent faktiskt är, hur de redan idag används ute i verksamheter och varför du bör börja betrakta AI mer som en nyanställd kollega än ett simpelt IT-verktyg. Många tror fortfarande att allt inom AI handlar om vanliga chattbottar, men utvecklingen går nu snabbt mot automation och system som kan agera på egen hand. Christian Forsberg förklarar att vi befinner oss i en övergångsperiod där AI går från att bara svara på frågor till att faktiskt utföra komplext arbete. AI-utvecklingens tre nivåer Under vårt samtal delar Christian in dagens AI-landskap i ett spektrum med tre tydliga steg: Vanliga chattbottar: Detta är verktyg som ChatGPT eller Copilot, vilka i grunden sitter passiva och väntar på att du ska ställa en fråga. Agenter 1.0 (Workflow-agenter): Denna nivå hanterar uppgifter i flera steg och kan planera sitt arbete. De kan exempelvis boka resor eller hantera fakturor, men de kräver fortfarande en mänsklig trigger för att starta. Autonoma agenter: Det absolut senaste inom utvecklingen är agenter som är ”alltid på” genom en så kallad ”heartbeat”-funktion. De agerar själva i bakgrunden, har ett inbyggt minne och kan till och med skriva om sina egna instruktioner (prompter) för att lära sig av sina misstag. När maskinen får en egen ”hjärna och själ” För att göra det konkret diskuterar vi ett exempel från en maskinfabrik i Jönköping. Där har man byggt en AI-agent som fungerar som hjärnan för en avancerad CNC-maskin. Agenten känner till maskinens manual och larmar om något går fel, till exempel om en specifik UV-lampa går sönder. Den är integrerad i ett kommunikationsverktyg och befinner sig i samma chattgrupp som mänskliga operatörer och tekniker. Om agenten identifierar ett problem kan den fråga i chatten om den ska lägga en arbetsorder för att byta lampan, varpå teknikern enkelt kan godkänna åtgärden direkt i tråden. Detta innebär att agenten blir en aktiv ”arbetare” i arbetsgruppen snarare än ett dolt bakomliggande system. Enligt Christian kommer vi snart se att AI-agenter får egna medarbetarkonton, egna inkorgar och deltar i Microsoft Teams-möten precis som vilken anställd som helst. Hur du och din verksamhet kommer igång Med autonoma agenter kommer naturligtvis nya utmaningar, inte minst kring säkerhet. Vad händer egentligen om en agent gör saker vi inte vill att den ska göra? Christians tydligaste råd för att undvika dyra och komplicerade fallgropar är pragmatiskt: Börja smått och attackera tråkiga problem: Leta efter de tidsödande administrativa uppgifterna på kontoret, som till exempel fakturagodkännanden, som ingen människa egentligen vill hålla på med. Behandla agenten som en junior medarbetare: Tänk på AI:n som en nyutexaminerad student. Den är snabb och duktig, men den kommer ibland göra fel och behöver därmed tydliga instruktioner och en mänsklig handledare. Använd existerande verktyg: Christian nämner att för utvecklare som vill koda och bygga agenter just nu, är modeller som Anthropics ”Claude” väldigt starka alternativ på marknaden. Vill du höra alla detaljer, insikter om AI-säkerhet och historien om OpenClaw-nätverket Moltbook där botar misstänkte människor för att vara botar? Christian Forsberg, Jonas Jaani (25:05) Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/JZ0eaL_aiMQ Länkar / mer information: OpenClaw What is an AI agent? – Google Operativ effektivitet hos Husqvarna Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info(a)effekten(punkt)se

Vi pratar hemmasittare, skola, vanliga misstag man gör som förälder. Krav och struktur. Vi tycker helt enkelt olika, men fråga vi måste ställa är ändå. And how is that working for you? Är du inte där du vill vara måste du ta makten och förändra. Bild. Motherhood

Avsnittet görs i betalt samarbete med Rekatochklart.com, “Helgens bästa rek” tillsammans med Rekatochklart.com hittar ni här (när det gäller spel: 18-årsgräns, besök stödlinjen.se om du eller någon i din närhet spelar för mycket, regler & villkor gäller). Full koll på Hockeyettan med Mikael Mjörnberg och Henrik Skoglund. Vi snackar om ett svårälskat landslag, profilens älskvärda känsloyttring, om Mjölby håller på att slarva bort slutspelsplatsen, fördelen med serieupplägget, Borås svajiga form, streckdramat i norr, målvaktens impact, den svåra matchen efter en långresa, frågetecknen efter Clemensnäs besked, Hudiksvalls jakt på 100 poäng, Huddinge på rätt väg, om Tingsryd har säkrat seriesegern, flopprisken inför slutspelet, spelarnas megadunderfavoriter, stjärnan från stenåldern och en hel del annat. För alla som stöttar podden via Patreon släpper vi extra poddavsnitt måndag och onsdag varje vecka. “Vanliga” avsnitt för att snacka ner helgen på måndagar och specialare på onsdagar. I veckans avsnitt av “Lagspecial”  fokuserar vi på Vallentuna som efter en riktigt tung säsong plötsligt har träffat en formtopp och lever i kampen om att undvika kval.. Tränaren Kjell-Ivar Lundholm gästar i “Lagspecial 25/26: Vallentuna – “Vi spelar tills någon säger att nu är det klart”“. För mer info om möjligheten att stödja oss via Patreon, läs här, https://www.patreon.com/mjornbergstrashtalk Ni hör podden via alla vanliga poddappar, på Spotify eller här:

Avsnittet görs i betalt samarbete med Rekatochklart.com, “Helgens bästa rek” tillsammans med Rekatochklart.com hittar ni här (när det gäller spel: 18-årsgräns, besök stödlinjen.se om du eller någon i din närhet spelar för mycket, regler & villkor gäller). Full koll på Hockeyettan med Mikael Mjörnberg och Henrik Skoglund. Vi snackar om sportchefen som får sparken, det usla spelet i rivalmötet, upplösningen av den norra kvalstriden, potentiella kvaljokrar, fingerskadan som punkterar allt hopp, Kalix Piteå-slakt, norrseriens svar på Tyringe, flyget till sexpoängsmatchen, den interne poängkungens nya kontrakt, gnällfokus i Halmstad, lysande kontraktsförlängningar för alla parter, en synnerligen läglig skada, briljant pornstar-look och en hel del annat. För alla som stöttar podden via Patreon släpper vi extra poddavsnitt måndag och onsdag varje vecka. “Vanliga” avsnitt för att snacka ner helgen på måndagar och specialare på onsdagar. I veckans avsnitt av “Lagspecial”  fokuserar vi på Surahammar som står inför två raka helger i norraste Norrland och samtidigt befinner sig mitt i ett slutspelsrace. Målvakten Jonas Eneroth gästar i “Lagspecial 25/26: Surahammar – “jag tror vi är enda a-laget i ettan som säljer kakor”“. För mer info om möjligheten att stödja oss via Patreon, läs här, https://www.patreon.com/mjornbergstrashtalk Ni hör podden via alla vanliga poddappar, på Spotify eller här:

Välkommen till detta avsnitt där jag möter Joakim Harping som är affärs-PT, föreläsare och författare. Han har under många år arbetat med medarbetarlojalitet och organisationer som vill skapa arbetsplatser där människor inte bara stannar, utan också vill vara kvar. I dagens avsnitt pratar vi om vad medarbetarlojalitet egentligen är, varför det inte är samma sak som trivsel, hur ledarskap och kultur påverkar viljan att stanna och vad kundservicechefer konkret kan göra för att bygga engagemang som håller över tid.Vi kommer djupdyka i:

Konferensen mot antisemitism i förra veckan verkar ha varit en omskakande upplevelse för Jimmie Åkesson på flera plan. Han var en av huvudtalarna och skulle prata om det han kallar för den importerad antisemitism och när han får frågor från Dagens Nyheter i anslutning till konferensen påstår han sig till och med aldrig ha stött på en vanlig svensk som är antisemit. Samtidigt drömmer han mardrömmar där han själv, i egenskap av sverigedemokrat, blir jagad av en antisemitisk man som är så levande att han ramlar ur sängen. Hans antimuslimska drömmar sprids vidare via medierna som en lustig historia. Hur utnyttjar Jimmie Åkesson antisemitism som ett politiskt slagträ mot muslimer? Är alla de sverigedemokrater som avslöjats med att sprida antisemitism genom åren inte vanliga svenskar? Och hur väl förberedda är medierna på uppmärksamhetstörstande Sverigedemokrater i kommande valrörelse? Gäster i studion är Expos reporter Erik Glaad och researcher och utbildare Niclas Nilsson.  Programledare: Anna Fröjd Ställ en fråga till oss! Skicka in din lyssnarfråga som ett röstmeddelande till oss: https://www.speakpipe.com/studioexpo Vill du hellre mejla så skicka din fråga till studioexpo@expo.se  Läs mer: Niclas Nilsson: När ytterhögern får definiera antisemitism (2026): https://expo.se/kommentar/nar-ytterhogern-far-definiera-antisemitism/  Studio Expo: Jimmie i Jerusalem (2026): https://expo.se/podcasts/jimmie-i-jerusalem/  Jimmie Åkessons vän hyllade Hitler - spred rasism och judehat (Leman, Baas, Olsson, 2025): https://expo.se/granskning/jimmie-akessons-van-hyllade-hitler-spred-rasism-och-judehat/  Jonathan Leman: Riks gjorde judehatare till hjälte (2024): https://expo.se/kommentar/riks-gjorde-judehatare-till-hjalte/  Expo behöver ditt stöd Bli poddvän här: https://expo.se/stod-expo/bli-poddvan/  Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Stöd vår verksamhet genom att bli månadsgivare eller swisha en slant till 123 271 02 59.

Avsnittet görs i betalt samarbete med Rekatochklart.com, “Helgens bästa rek” tillsammans med Rekatochklart.com hittar ni här (när det gäller spel: 18-årsgräns, besök stödlinjen.se om du eller någon i din närhet spelar för mycket, regler & villkor gäller). Full koll på Hockeyettan med Mikael Mjörnberg och Henrik Skoglund. Vi snackar om deadlinens mest lyckade gäng, bang for the buck, starka lån, att kräva betalt med rätta, kritik mot den dyra värvningen, addering av secondary scoring, om topp tio-laget gett upp säsongen (?), kaptenens betydelse för förstakedjan, vassa powerbrunkare, topplagsstudsar, en oväntad målvaktsvärvning, kontinuitet, en tabell som inte går att avkoda, den bortglömda hängmatchen, att det är krattat för kvaldrama och en hel del annat. För alla som stöttar podden via Patreon släpper vi extra poddavsnitt måndag och onsdag varje vecka. “Vanliga” avsnitt för att snacka ner helgen på måndagar och specialare på onsdagar. I veckans har vi släppt avsnitt om både webbsändningarna i Hockeyettan och lyssnarfrågor i Frågelådan. För mer info om möjligheten att stödja oss via Patreon, läs här, https://www.patreon.com/mjornbergstrashtalk Ni hör podden via alla vanliga poddappar, på Spotify eller här:

Avsnittet görs i betalt samarbete med Rekatochklart.com, “Helgens bästa rek” tillsammans med Rekatochklart.com hittar ni här (när det gäller spel: 18-årsgräns, besök stödlinjen.se om du eller någon i din närhet spelar för mycket, regler & villkor gäller). Full koll på Hockeyettan med Mikael Mjörnberg och Henrik Skoglund. Vi snackar om trekejsarslaget i toppen, slutspelsgruff, “disciplinära skäl”-kedjan, Mjölbys svar på tal, verkligheten som kommit ikapp nykomlingen, utförsäljningen som startat, att Mörrum bunkrar för en ny satsning till sitt jubileum, det märkliga med olika deadlines, interna poängkungs-karusellen, den bittra tonen kring keepern, Tranås behov på backsidan, värvningen av Marcus Eriksson, Vita Hästens all-in för Hockeyallsvenskan, en potentiell skitstorm, Sundsvalls smarta spetsning, knöliga låneregler, den skadade poängkungen, om Borlänge riskerar att bli nedmonterade innan slutspelet och en hel del annat. För alla som stöttar podden via Patreon släpper vi extra poddavsnitt måndag och onsdag varje vecka. “Vanliga” avsnitt för att snacka ner helgen på måndagar och specialare på onsdagar. I veckans avsnitt av “Lagspecial”  fokuserar vi på Mariestad som trots stor spelaromsättning mer och mer kommer smygande som topplag. Ledda av seriens hetaste förstakedja. Lagkaptenen Max Wennlund gästar i “Lagspecial 25/26: Mariestad – “Det är kul att spela tråkigt och vinna”“. För mer info om möjligheten att stödja oss via Patreon, läs här, https://www.patreon.com/mjornbergstrashtalk Ni hör podden via alla vanliga poddappar, på Spotify eller här:

Många B2B-bolag (särskilt inom IT, SaaS och tjänster) tittar på offentlig sektor och tänker: för krångligt, för lång säljcykel, för mycket upphandling. Samtidigt är offentlig sektor Sveriges största marknad och för många bolag kan den bli en stabil, långsiktig intäktsbas som dessutom går att skala snabbare än man tror. I det här avsnittet gästas Sälj- och marknadspodden av Mauritz Wahlqvist, grundare av Go Public Sector. Med över 20 års erfarenhet av att sälja mot kommuner, regioner, myndigheter och offentligt ägda bolag hjälper han oss att slå hål på myterna och visar vad som faktiskt krävs för att lyckas. Under avsnittet pratar vi om: Varför offentlig sektor är en av Sveriges mest attraktiva tillväxtmarknader och varför så många ändå väljer bort den. De 5 vanligaste misstagen när bolag testar offentlig sektor (och varför “vi svarar på en upphandling och ser vad som händer” ofta blir dyrt). Hur du kartlägger behovet med hjälp av transparensen: gamla upphandlingar, vinnande anbud, budgetar och befintliga leverantörer. Hur du väljer rätt segment: kommuner, regioner, myndigheter eller kommunala bolag – och vad som skiljer dem åt i praktiken. Varför du måste komma in tidigt: hur du bygger dialog och påverkar innan upphandlingen väl ligger ute (och varför det inte är “förbjudet att prata”). Hur du påverkar “brett” i offentlig sektor: användare, verksamhet, IT, upphandling och ibland även politiken. Hur du skapar en plan som fungerar: content, utbildning, 1-till-1-relationer digitalt och ett varumärke som signalerar stabilitet. Varför offentlig sektor kan ge en snöbollseffekt när du levererar hög kvalitet – och hur du tar det vidare till fler kunder. Lyssna och ta nästa steg Vill du undersöka om offentlig sektor är rätt väg för ditt bolag? Börja med att tänka som Mauritz beskriver i avsnittet: kartlägg behovet, välj segment, bygg relationer och svara först därefter på rätt upphandlingar. Nyfiken på Go Public Sector? Boka ett kostnadsfritt inledande möte och få en snabb bild av potential, segment och nästa steg. Läs mer om deras upplägg: GoPublicNow, GoPublic Sector Marketing och GoPublic Tender. Följ Mauritz på LinkedIn Vill du få fler insikter från oss på Business Reflex? Anmäl dig till vår informationslista för fler case, verktyg och insikter om modern B2B-marknadsföring och försäljning. Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:11]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Säljmarknadspodden från Business Reflex. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i studion idag heter Lars Dahlberg. Dagens avsnitt handlar om hur vi kan växa vår verksamhet mot en marknad som omsätter över tusen miljarder kronor. Det är offentlig sektor i Sverige. Och hur kan det här bli en möjlighet för de som kanske inte har vågat ta steget fullt ut och satsa på den här marknaden? Men jag hoppas också att avsnittet ska kunna inspirera er som har börjat jobba med offentlig sektor men kanske inte lyckats få det till en riktig framgångsfaktor ännu. För att komma till botten med det här intressanta ämnet har jag bjudit in Mauritz Wahlqvist som är en viktig expert inom området. Så jag tänker så här att över till intervjun med Mauritz Wahlqvist. Lars Dahlberg [00:01:09]: Hej och välkommen till Sälj- och marknadspodden Mauritz Wahlqvist. Mauritz Wahlqvist [00:01:14]: Hej! Lars Dahlberg [00:01:15]: Väldigt roligt att ha dig med i podden måste jag säga. Mauritz Wahlqvist [00:01:19]: Ja men det är superkul att få vara med så det är riktigt spännande. Lars Dahlberg [00:01:23]: Ja, och du och jag har ju faktiskt känt varandra ändå i relativt många år i lite affärssammanhang. Men nu befinner du dig i ett litet nytt sammanhang och nu har det varit dags att göra podcast, känner jag med dig. Och innan vi börjar, tänker jag, komma in på dagens ämne så får du nog berätta lite mer för lyssnarna vem du är, för du har ju inte varit med i podden tidigare. Mauritz Wahlqvist [00:01:47]: Ja men gärna Lars. Ja som sagt vi har ju faktiskt jobbat ihop under, eller jag har faktiskt varit en kund i två olika företag, både hos Formpipe och nu senast hos Artvise. Men nu är det som sagt ett annat läge. Så att, nej men Mauritz Wahlqvist som sagt och har jobbat de sista 20 åren inom it-branschen, programvarubolag, SaaS-bolag, tjänstebolag och jobbat väldigt mycket mot offentlig sektor. Jag skulle säga att kanske 80 procent av mitt arbete har varit mot offentlig sektor och jobbat och sålt mot dem och med dem under många år. Så det är väl lite av det som jag har gjort. Lars Dahlberg [00:02:27]: Ja, och du har rätt nyligen gått och startat företaget Go Public Sector. Mauritz Wahlqvist [00:02:32]: Ja, det stämmer. Lars Dahlberg [00:02:35]: Jag tänker att du får berätta lite mer om varför du startar det här företaget. Det har väldigt mycket med dagens ämne att göra. Mauritz Wahlqvist [00:02:42]: Absolut. Kul. Jag har väl sett att det finns ett behov ute på marknaden, framför allt för små och medelstora bolag, att faktiskt ta steget att börja jobba mot offentlig sektor. Det finns väldigt mycket förutfattade meningar om hur det är att sälja mot offentlig sektor och hur det är att jobba med offentlig sektor. Många av de myterna vill jag slå hål på för de är faktiskt fel i många delar. Men det finns också en lite större perspektiv som jag har runt det här när jag har funderat och det är både såklart ur företagsperspektiv. Varför ska man inte jobba mot offentlig sektor? Det finns en hel del tankar jag möter när jag träffar mindre bolag. Det tar för lång tid, det är för krångligt och vi kan inte räkna hem affären. Mauritz Wahlqvist [00:03:33]: Samtidigt behöver offentlig sektor de här lösningarna som finns ute på marknaden. De behöver nya och innovativa lösningar runt digitalisering, effektivisering och att skapa hög kvalitet. Därför tycker jag att bolagen verkligen bör titta på det här. Det är ett stabilt och långsiktigt affär. Det är mindre konjunkturkänsligt och möjligheten till förutsägbar tillväxt är en viktig del. Lars Dahlberg [00:04:02]: Det finns en jätteintressant win-win för våra parter. Både för företaget att satsa mer på det här för att driva sin tillväxt, men också för offentlig sektor att kunna anamma nya typer av tekniker som verkligen behövs för att effektivisera vårt kära samhälle. i dessa tuffa tider. Och vi kommer ägna oss då en hel del åt det här med offentlig sektor och hur man kanske kan tänka runt det här för att få det att bli en viktig tillväxtmotor för den. Och jag tänkte egentligen spela in den frågan till dig nu direkt här. Varför är egentligen offentlig sektor så intressant att titta på men också kanske samtidigt så svår för många skulle du säga? Mauritz Wahlqvist [00:04:49]: Det är en väldigt bra fråga med tanke på att offentlig sektor är Sveriges största marknad. Den upphandlingspliktiga volymen är drygt 1 000 miljarder om året. Det är en enormt stor marknad men ändå är det många mindre och medelstora bolag mer eller mindre aktivt väljer att inte leverera på den marknaden, vilket är lite förvånande. Jag tror att det beror på att man tror att det är mycket svårare och mycket mer komplicerat än vad det egentligen är. Det är också en marknad som inte är särskilt homogen. Du har ju både statliga myndigheter, vi har regioner, det som förut hette landsting, Vi har kommuner och offentliga bolag. Det är en stor bredd på olika verksamheter med många olika typer av behov. Det här borde passa många tillväxtbolag väldigt bra att jobba mot den här branschen. Lars Dahlberg [00:05:52]: Du nämner en helt galen siffra, över 1 000 miljarder. Hur mycket är det i förhållande till Sveriges BNP? Mauritz Wahlqvist [00:06:00]: Det är ungefär 18 procent av Sveriges BNP och på en ganska homogen marknad. Vi har 290 kommuner som alla har exakt samma uppgift att driva egentligen. Vi har 21 regioner som är några av Sveriges största arbetsgivare som också har samma typ av verksamhet som de ska driva. Alla lyder under samma lagar och samma krav på sig och har också I grunden samma utmaning att öka servicen till oss medborgare samtidigt som man måste minska sina kostnader. Lars Dahlberg [00:06:37]: Nu pratar vi om offentlig sektor i Sverige. Vi kanske inte har det som är ett specifikt ämne i podden i dag– –men nu vet jag också lite grann om hur det ser ut i de andra nordiska länderna– –där marknaderna och hur marknaderna fungerar ser ändå likartat ut. De marknaderna är också väldigt stora. Inte lika lätta för ett svenskt bolag att ta sig in på, men i alla fall. Mauritz Wahlqvist [00:07:03]: Ja, och de lyder ju under samma lagstiftning och samma regleringar. Mycket av det här styrs av EU. Även om Norge inte är med i EU så följer de väldigt mycket liknande med offentlighetsprinciper och hur man handlar via offentlig upphandling och de delarna. Så det finns många likheter i Norden, men även i övriga Europa ska i alla fall följa samma lagstiftning. Man vill kanske vara lite mer kreativ ju längre söderut man kommer i Europa. Lars Dahlberg [00:07:31]: Ja, att det här är en stor tillväxtmöjlighet, möjlighet att utveckla sin verksamhet mot den här marknaden, det tror jag alla förstår nu när vi sitter och pratar om det. Men det finns ju, precis som du har varit inne på, många som då inte har gett sig in på det här eller tänker på det här eller inte vågar eller har vågat lite grann men inte liksom vågat ta steget fullt ut. Vad skulle du säga är utmaningarna som de här företagen ser, som står och velar eller har prövat men inte vågat satsa? Mauritz Wahlqvist [00:07:57]: Här ska vi se att det finns fem stora områden som är ett hinder och som gör att man kanske inte riktigt vågar ta steget eller tror att man inte kan ta steget. Och de finns också en del saker som man kanske har bränt sig på då man kanske börjar i fel ända och det är väl egentligen den viktigaste att man ska börja i rätt ända. Det är inte alls ovanligt att man tittar på 17 000 upphandlingar som kommer ut varje år och tycker att det här verkar vara nåt för oss. Och så svarar man på en upphandling utan att riktigt veta vad man ska leverera eller vad kunden vill ha. Så det är inte att rekommendera att börja med att svara på en upphandling. Man måste först ta reda på finns det ett behov och var det behovet egentligen finns för den tjänst och den lösning som jag redan idag gör och säljer för att det är då man kan få en bra effekt där man ser vilket behov man har och finns. egentligen synka det med det erbjudande man har för att faktiskt veta att vad är det jag ska offerera till till offentlig sektor. Här är ju en enorm fördel med den transparens och offentlighetsprincipen som vi har i offentlig sektor. Mauritz Wahlqvist [00:09:18]: Det här går ju att ta reda på ganska lätt. Man kan titta på gamla upphandlingar man kan läsa vinnande anbud man har en bra koll på vilka leverantörer som levererar, det är lätt att få ut budgetar på de här delarna. Allt det här är ju offentliga handlingar som är lätta att komma åt för att faktiskt kunna göra en riktigt bra analys av var man ska. Och det är väl det som blir nästa del. Vem ska jag sälja till? Jag har en lösning som jag tycker är jättebra. Jag vet att behovet finns på offentlig sektor, men vem i offentlig sektor eller vilken del av offentlig sektor ska jag sälja det här till? Lars Dahlberg [00:09:59]: Så man börjar ofta med att gå på fel segment eller man har inte tänkt till kring den här segmentsfrågan? Mauritz Wahlqvist [00:10:03]: Ja, ganska ofta så ramlar man över en kund i offentlig sektor lite grann utan att egentligen ha tänkt till att vilken kund är det som har mest nytta och var kan jag göra bäst affärer, mest lönsamma affärer för mig och bolaget. Vilket också i sin tur brukar bli den mest kostnadseffektiva lösningen för kunden. Så det är viktigt. Vad vidare då? Ett annat klassiskt är ju att man kommer in för sent. Man sitter där och har fått en upphandling och tycker, titta de vill ju precis ha den tjänsten eller den produkten eller den lösningen jag har. egentligen är beslutet redan taget hos myndigheterna. Här finns det ju ett fel tänk eller någonting som väldigt många tror att man får inte prata med offentlig sektor för att då går man förbi lagen om offentlig upphandling och det gör att jag kommer bli diskad och det är helt fel. Man ska prata med kunden innan man svarar på en upphandling. Mauritz Wahlqvist [00:11:07]: Och de får prata med oss leverantörer och vill gärna göra det också. Min erfarenhet är att det är mycket lättare att få till ett möte med en kommun eller en myndighet än ett privat bolag. För de är intresserade av att lyssna på vad vi har och vad vi kan erbjuda. Och det är ju där vi då är inne och kommer in på nästa del som är så viktigt. Det är ju att påverka kunden och påverka dem tillräckligt brett. Lars Dahlberg [00:11:34]: Man förstår inte att det är det man borde göra. Man stämper helt enkelt att göra det. Då blir det en utmaning. Man förstår inte att man ska göra det. Mauritz Wahlqvist [00:11:44]: Man borde inte att man inte förstår att man bara slösar pengar på att marknadsföra sig mot offentlig sektor. Att ha alla möten, att göra all den digitala marknadsföringen till exempel. Men det är A och O för att när upphandlingen kommer ut Då får man inte prata med kunden längre. Då är likabehandlingsprincipen oerhört viktig. Kunden kommer inte att prata med en leverantör under den processen– –för risken att få en överprövning, att hela upphandlingen går i stöpet. Det här måste man göra innan. Då lär man sig också väldigt mycket om vad kunden egentligen efterfrågar. I ett upphandlingsmaterial är det oerhört svårt för kunden att uttrycka vad det egentligen är för problem de vill lösa och för oss som leverantörer att läsa in och förstå vad det egentliga problemet är. Mauritz Wahlqvist [00:12:37]: Det får man ju till sig i dialogen i tidsskedet. Lars Dahlberg [00:12:41]: Ja, och jag tänker att… Är det inte så att det är extra viktigt att tänka brett? Säljer man till privatsektor är det ju också konsensusbeslut och lite så. Men det är extra viktigt att förstå det när det gäller just offentlig sektor, eller hur? Mauritz Wahlqvist [00:13:01]: Det kanske är en av de stora sakerna som skiljer sig– –mellan privata kommersiella bolag och offentlig sektor. Hela DNA i offentlig sektor bygger på demokrati och medbestämmande. Det är kärnan i hela vårt samhällsapparat. Tittar man på kommuner och regioner är de direkt styrda av sina politiker– –men även myndigheterna indirekt. De lyder under riksdag och regering på olika sätt. Demokrati och medbestämmande är en oerhört viktig del i hela verksamheten och då måste vi som leverantör förstå det och också bearbeta på rätt sätt. Vi behöver bearbeta användarna som ska använda systemet, vi behöver bearbeta runt verksamheter, runt omkring som ska vara med. IT måste självklart vara med i en del om man levererar ett IT-projekt eller någon IT-lösning man levererar. Mauritz Wahlqvist [00:13:55]: Upphandlingen, upphandlingsorganisationen, bearbeta dem och förstå hur det fungerar med lagen om offentlig upphandling och hela den delen men även politiker, politiker är en viktig del och framförallt i år när det är valår då är den politiska styrningen extra viktig att komma ihåg att faktiskt ha med i sin. Lars Dahlberg [00:14:16]: Bearbetning Det gäller att skynda sig och ta tag i den här marknaden nu. Mauritz Wahlqvist [00:14:20]: Absolut. Lars Dahlberg [00:14:23]: Det är de här problemen som vi snackar om och utmaningarna här och du touchar lite grann också på hur man kanske ska tänka för att hantera dem. Jag tänker om vi skulle försöka ge oss in på den frågeställningen och lite mer konkret beskriva hur man ska tänka för att hantera de här utmaningarna och faktiskt lyckas med någon satsning mot offentlig sektor. Vad skulle du säga, hur man måste tänka? Mauritz Wahlqvist [00:14:51]: Ja och här är ju en viktig del och det är ju därifrån egentligen beroende av det här som som hela mitt initiativ att starta public sektor kommer att hur ska vi hjälpa faktiskt bolag att ta rätt steg och göra bra affärer och det första är ju att kartlägga behovet innan man gör någonting annat. Det är absolut steg numret och titta sig själv i spegeln. Har vi ett erbjudande som löser ett behov. Och de allra allra flesta har det för att offentlig sektor är så otroligt bred verksamhet så att det är väldigt få bolag som inte har någonting som faktiskt direkt kan lösa ett behov hos offentlig sektor. Och titta på hur ser problemet ut idag. Vilka kan vara potentiella användare av tjänsten eller lösningen? Och hur jobbar man i dag? För det blir ju ett ändringshanteringsprojekt här också ofta. Vi ska ju ändra beteenden för att kanske kunna jobba mer effektivt och på ett annat sätt framöver. Lars Dahlberg [00:15:54]: Ja, och visst är det så, Mauritz också, att det absolut var så att vi kan lösa behov och har lösningar på de här behoven som det inte alls pågår upphandlingar kring just nu. Mauritz Wahlqvist [00:16:07]: Definitivt. Om vi tittar på Sverige och den innovationskraft som finns bland framför allt våra små och medelstora bolag så tas det fram fantastiska nya lösningar som inte ens jag visste att jag hade behov av för bara någon månad sedan. Som ni har sett här förstå att det här har jag ett behov av och det är precis samma sak för offentlig sektor. Det kommer fram så mycket smarta lösningar som löser ett stort problem hos den här marknaden. Men då såklart, då måste vi tala om det för dem. Vi måste få dem att förstå att de har ett behov av den här lösningen, att det hjälper dem. Och det är ju en viktig del i den här processen. Att inte bara tro att nu kommer, nu har jag hittat ett segment, nu kommer sparvarna ramla ner, jag kan fånga in dem. Mauritz Wahlqvist [00:16:53]: Nej, man måste faktiskt se till att gå ut till kunderna och berätta och få dem att förstå att det här löser mina problem. Och på det sättet också hjälpa dem att forma sina kravspesar, sina upphandlingar, så att de får rätt saker när de sedan väl handlar. Lars Dahlberg [00:17:09]: Ja, du har också varit inne och pratat om utmaningen kring segment– –och hur man ska prioritera olika segment. Men kan du ge lite vägledning, lite grovt, hur man bör tänka? Mauritz Wahlqvist [00:17:21]: Absolut. Man delar ofta upp dem i kommuner, regioner, myndigheter och kommunala bolag. Där kan man se framför allt på kommuner. Det är ju en diverse fabrik. De gör allt från biståndshantering till ploga vägar till att bygga skolor till att ta hand om våra nära och kära när de blir äldre. Det är en enorm bredd på den verksamheten. Det finns inget privat bolag som ligger i närheten av att ha den utmaningen i den En bred affärsverksamhet. Verkligen. Mauritz Wahlqvist [00:18:00]: Så här finns det mycket verksamhetsnära lösningar som kan stötta in och göra. Det är nog inte många lösningar som inte kan hjälpa de här kunderna. Det är mycket genomsyrar ju av den demokratiska processen i kommuner och de lyssnar ju mycket på och vill öka sin service mot sina medborgare. Det skulle jag säga är en viktig del. Regioner, ganska stora, ofta stora komplexa processer. Ganska avancerade lösningar kräver de ofta. Stora arbetsgivare med stora ansvar. Självklart hela vården som ligger där är en jätteviktig del för hela vårt samhälle. Mauritz Wahlqvist [00:18:46]: Men mycket andra delar som hanterar kollektivtrafik och de delarna. Ofta komplexa processer och större volymer i enskilda affärer. Myndigheterna däremot, de är ju lite annorlunda, de har ju ett mycket smalare uppdrag. Där har ju en myndighet ett tydligt uppdrag som den ska genomföra, men det finns också stora volymer som de hanterar, vilket gör att det kan vara ganska enkelt att –att få en ROI på effektivisering. Kan man effektivisera Skatteverkets hantering av deklarationer med 2 %– –så är det stora pengar som man kan spara in. Det finns volymdelen där. Och de kommunala bolagen är mer det som många är vana vid. Vanliga bolag som ofta har vinstkrav på sig, precis som vilket bolag som. Lars Dahlberg [00:19:41]: Helst. Ja, typen av sådana här bolag är fastighetsbolag, energibolag och den typen av verksamheter ganska. Mauritz Wahlqvist [00:19:50]: Ofta. Ja, det är ju verksamheter som ligger nära medborgarna som de gör. Av gammal hävd är det många gamla energibolag som har varit kommunallägda och som har varit delar av kommunen som sedan har blivit bolag och är idag en viktig inkomstkälla för många kommuner. Jag vet att Skellefteå Kraft är den största enskilda intäktsdelen för Skellefteå kommun. De är viktiga bolag för kommunerna, för finansieringen av vår. Lars Dahlberg [00:20:20]: Välfärd. Du var inne på att många inte förstår att man faktiskt ska komma in och påverka tidigt. Men hur ska man lyckas med. Mauritz Wahlqvist [00:20:31]: Det? Här är det viktigt att man har en dialog med potentiella kunder. Det här handlar inte om lobby. Det är ett ord som har blivit lite skamfilat i Sverige, lobbyverksamhet. Där handlar det om att bidra med kunskap. och utbilda kunderna för de vill också bli mycket duktigare. De vill bli effektivare. De vill kunna omfördela resurser från administrativa uppgifter till saker som är mycket mera nära medborgarna. Så det finns en stor vilja i offentlig sektor att ta till sig den kunskap och den innovationskraft som finns ute bland alla bolag. Mauritz Wahlqvist [00:21:14]: Viktigt är ju att förstå verksamhetens vardag för oss som leverantörer. Att förstå vilka utmaningar de sitter med och vad de har för utmaningar. För de är annorlunda mot privata aktörer. Här är det inte vinstkrav. Det är inte att maximera intäkterna. Det här är maximera servicen som gäller. Maximera service och bli effektivare. Så att det är en annan typ av vardag ofta de har. Mauritz Wahlqvist [00:21:40]: Men i grunden så är det ju samma sak. Man vill göra mer för mindre pengar. Lars Dahlberg [00:21:45]: Egentligen. Så det visar att man verkligen förstår deras behov och verksamhet och inspirerar dem kring hur de kan tänka nytta annorlunda och med hjälp av den kunskapen bygga relationer helt. Mauritz Wahlqvist [00:21:54]: Enkelt. Precis och hjälper dem att definiera deras behov för att det är ju också viktigt för de måste kunna definiera sina behov för att kunna få ner det i sina upphandlingsunderlag för att sen faktiskt kunna upphandla det här så vi faktiskt sen kan gå in och vinna upphandlingen och bli en leverantör till. Lars Dahlberg [00:22:09]: Dem. Ja, sen är det ju liksom en väldigt speciell process det här ändå, trots allt, när man bara pratar om det här med upphandlingar. Hur tänker du runt det, Mauritz? Du har ju väldigt mycket erfarenhet runt det. Mauritz Wahlqvist [00:22:26]: Här. Ja, och det är helt rätt. Det här är den stora skillnaden- och det som skrämmer många leverantörer i dag- att ta steget in på offentlig sektor. Det är här jag hoppas och vill hjälpa de här bolagen att förstå att det inte är så svårt. Det finns en massa rykten och missförstånd om hur det egentligen är att sälja till offentlig sektor. Men har man förstått behovet, valt ut ett segment man vill jobba med, byggt sina relationer, lyckats påverka användare och beslutsfattare, då är det bara att börja välja ut vilka av de 17 000 upphandlingarna som man ska svara på. Och det är såklart väldigt viktigt att välja rätt. Här gäller det att hitta relevanta upphandlingar, fokusera på de där man redan har en relation med kunden, Men ändå hålla koll på att det kan finnas andra upphandlingar. Mauritz Wahlqvist [00:23:24]: Ofta smittar det av sig. Många myndigheter och kommuner pratar med varandra. Det kan gå ganska fort att få en spridningseffekt. Man kan börja se upphandlingskrav som ligger i linje med den leverans man har, även med kunder man inte har pratat med. typ och segment och geografi för att leverera på sina upphandlingar. Det är. Lars Dahlberg [00:23:50]: Viktigt. Det där är också en väldigt intressant grej du kommer in på tycker jag just att i privatsektor så är det inte så att konkurrenterna kan ju bli påverkade av varandra självklart men här är det på ett helt annat sätt. Här har någon gjort någonting riktigt bra så det är ganska stor sannolikhet att många andra blir influerade av det och faktiskt tar efter och man delar på sina erfarenheter och sådär. Det kan börja rulla på snöbollen ganska bra. Vi säger automatiskt, låter ju kanske lite väl skäftigt kanske. Men ändå, den situationen kan lättare uppstå inom offentlig sektor än vad den kan göra inom privat sektor och i olika. Mauritz Wahlqvist [00:24:32]: Branscher. Ja men så är det ju verkligen. Jag har suttit i många gemensamma utvecklingsprojekt där vi har varit ibland mer än en leverantör och flera kommuner eller myndigheter tillsammans jobbat både finansierat tillsammans men även Jag skulle vilja se den leverantören som lyckas få Swedbank och Handelsbankens kundtjänstchefer i samma rum att prata om hur man ska utveckla en effektiv kundtjänstlösning mot sina kunder. Det kommer aldrig att ske. I offentlig sektor är det nästan vardag att man gör det här och de vill gärna göra det. Plus att det finns ju oerhört mycket nätverk inom offentlig sektor med både lokala nätverk och även nationella nätverk när man pratar med varandra om saker och ting man gör. Så att med att skapa rätt relationer, att se till att få några av de första affärerna leverera med hög kvalitet, då har man satt en otroligt bra grund för en riktigt lönsam tillväxtmaskin framåt i offentlig. Lars Dahlberg [00:25:39]: Sektor. Det låter lite som att man när man väl har bestämt sig att satsa och så vidare, att man behöver skapa någon form av plan för att få till det här på något sätt. Men vad säger du att den sydöstern mest skulle kunna tänkas bestå av? Jag vill toucha på det lite grann, men. Mauritz Wahlqvist [00:25:55]: Ändå. Här tror jag att det är väldigt viktigt med utbildningsdelen. Att utbilda, hjälpa kunderna. De är otroligt kunskapstörstiga i offentlig sektor och kanske också har lite mer tid att ta del av den här typen av information om hur man löser så. Att skapa content för den här kundgruppen som är relevant. Att sätta upp och bygga processer för att bygga en digital relation 1 till 1 mellan leverantörer och kund är oerhört viktigt. Sen är det en viktig del att skapa ett trovärdigt varumärke. Man ska komma ihåg att trovärdighet är jätteviktigt. Mauritz Wahlqvist [00:26:36]: Oerhört viktigt. För offentlig sektor är stabilitet och långsiktighet mycket viktigare än en snabb lösning. Man vill veta att man har en leverantör som kan hjälpa en länge. Och kontrakten är ju ofta långa. Jag har ju varit med och skrivit 20-åriga it-kontrakt med kunder. Nu är inte det det vanliga. Men det vanliga är ett standardavtal. Det brukar vara ett treårsavtal med två plus två års förlängning. Mauritz Wahlqvist [00:27:02]: I stort sett alla kunder förlänger sina avtal. Det har också att göra med… Det är en jobbig process för kommuner och myndigheter att göra upphandlingen. Man kan räkna med att ett avtal är mellan fem och åtta år. Relationen är oftast mycket längre, även om det kanske byter avtalsform under vägens gång. Bygga på den och bygga på kvalitet till de här kunderna så har man en väldigt stabil intäktskälla för lång tid framåt. Sen är det ju så, offentlig sektor går ju inte i konkurs så man behöver inte vara orolig att man inte får betalt. Myndigheter kan läggas ner, men de följer alltid sina avtal även om de läggs ner. Mauritz Wahlqvist [00:27:54]: Det är en oerhört trygg inkomstkälla som faktiskt kan vara med och hjälpa till att finansiera små och mindre entreprenörsbolag att utveckla sina erbjudanden även mot privatsektor. Det är ett ganska billigt riskkapital man kan få in för att få hjälp att utveckla sin lösning genom att få in en. Lars Dahlberg [00:28:16]: Kund. Det känns som det börjar bli dags att knyta ihop säcken kring alla de fördelar det faktiskt kan landa i om man vågar ta steget och satsa och utveckla sin verksamhet mot offentlig sektor. Vad skulle du säga är de största vinsterna om man verkligen gör det här. Mauritz Wahlqvist [00:28:36]: Rätt? Alltså det är ju stabila intäkter och långsiktig tillväxt får man med de här kunderna. Absolut. Låg risk. Som sagt en trygg kund att jobba med offentlig sektor. möjlighet att skala ganska snabbt. Vi har som sagt 290 kommuner. Har du gjort en bra lösning till en kommun så har du väldigt stor möjlighet att skala det här snabbt. Och sedan har du ju med dig i det här att du faktiskt kan utifrån det du gör på offentlig sektor ta med dig och stärka ditt erbjudande mot privat sektor. Mauritz Wahlqvist [00:29:10]: Både att du får finansiellt möjlighet att göra det, men även att du faktiskt kan nyttja den insikt och det samarbete som du har med kunderna på offentlig sektor. Och sen är det ju så att om man använder och nyttjar offentlighetsprincipen på rätt sätt så är det en guldgruva till information som man för ut, som man kan lätt börja följa marknaden, få information, insikter som en privat marknad aldrig kan ge på samma. Lars Dahlberg [00:29:41]: Sätt. Ja, jättebra. Men du, de som sitter och lyssnar här nu och känner att det här skulle jag nog vilja utforska lite mer. Jag skulle nog vilja förstå lite mer och ta någon sorts nästa steg. Vad skulle du säga att man. Mauritz Wahlqvist [00:29:56]: Gör? Alltså det första man gör det är ju såklart att man hör av sig till mig och så bokar vi ett enkelt kostnadsfritt möte där vi tittar på var är ni idag. Jag menar det finns många som har gjort några affärer på offentlig sektor. Det finns några som aldrig har gjort det så man börjar med att titta var är ni idag och hur kan man ta nästa steg. Hur ser lösningen, produkten eller tjänsten ut? Var passar den in hos de olika segmenten? Vilket segment är bäst? Vilket har störst potential? Och finns det ett verkligt behov för det här? När man har fått ihop allt det här, då ska man titta på hur man kan ta nästa steg. Där har vi på GoPublicSector ett antal olika paketerade startpaket. Vi har något som är GoPublicNow som är egentligen att om man inte alls har jobbat med offentlig sektor kunna titta på göra en snabb förstudie för att få hela bilden klar för sig om det här är rätt att satsa på. Har man kommit lite längre och förstått att det är en intressant marknad så har vi paketerat ut erbjuden runt GoPublic Sektor Marketing för att faktiskt på ett bättre och mer effektivt sätt kunna marknadsföra sig mot de här kunderna och påverka dem i rätt riktning. Vi har också GoPublic Tender som är egentligen ett stöd i upphandlingsprocessen att matcha ditt erbjudande mot offentlig sektors upphandlingar för att svara på rätt upphandlingar egentligen. Mauritz Wahlqvist [00:31:32]: Så vi kan hjälpa till i hela den här processen eller bara i delar men det vi vill vara och det som jag känner är viktigt är att få nya små medelstora bolag att ta steget att faktiskt bli en leverantör för offentlig sektor. För det är bra för bolaget. Det är bra för offentlig sektor och det är faktiskt bra för. Lars Dahlberg [00:31:53]: Samhället. Med tanke på din gedigna kunskap om hela den här marknaden och vad de upphandlar och hur marknaden fungerar så är det ganska lätt för dig i ett möte att kunna hjälpa någon att förstå om det här är värt att lägga lite mer tid på att utforska närmare och bygga det här business caset som du är inne på. Så en liten rådgivningsmöte helt enkelt. Hur får man tag på dig då Mauritz om man är nyfiken på det. Mauritz Wahlqvist [00:32:22]: Här? Ja, antingen går man in på LinkedIn och letar upp mig där eller så går man in på gopublicsector.se och läser mer om de olika tjänsterna vi har och skickar en kontaktförfrågan och så bokar vi ett möte så tar vi och tittar på hur just dina förutsättningar ser ut för att bli en leverantör på offentlig sektor. Lars Dahlberg [00:32:44]: Härligt. Mauritz, det är sent fredag eftermiddag när vi spelar in det här, så jag tänker att det börjar nog bli dags att wrap it up och tacka dig så jättemycket för att du har varit med här och förhoppningsvis inspirerat företag som kanske bara provar eller som inte alls har provat att utveckla sin business och offentlig sektor och gör det till en tillväxtmotor. Tack så jättemycket för att du kom att vara med. Mauritz Wahlqvist [00:33:11]: Tack snälla för att jag fick vara med. Jätteroligt. Och jag hoppas att alla ska titta mot offentlig sektor. Sen säger jag att alla ska bli leverantörer. Men titta dit. Det kostar ingenting att åtminstone utforska om det finns en möjlighet. Precis. Lars Dahlberg [00:33:25]: Och till alla som lyssnar så säger jag precis som vanligt oavsett om ni satsar mot offentlig sektor eller inte så ska ni se till att vara relevanta. The post Podd #246 – Hur kan offentlig sektor bli min nästa tillväxtmarknad? appeared first on Business Reflex.

Avsnittet görs i betalt samarbete med Rekatochklart.com, “Helgens bästa rek” tillsammans med Rekatochklart.com hittar ni här (när det gäller spel: 18-årsgräns, besök stödlinjen.se om du eller någon i din närhet spelar för mycket, regler & villkor gäller). Full koll på Hockeyettan med Mikael Mjörnberg och Henrik Skoglund. Vi snackar om the greatest showman you will ever see, Surahammars 10 000e mål, Hudiksvalls segersvit, formsvaga topplag, underbar studioinramning, Norrtäljes powerplay-utdelning, norrseriens häftiga slutspelsrace, målvaktsutropstecknen i Halmstad, poängkungens märkliga klubbyte, topplagets jakt på backtuffing, möjligheten till allsvenska värvningar, deadlinerykten, Karlskronas olyckliga skadesituation, klubbarna som blir säljare, obegripliga värvningar, sura övergångsminer och en hel del annat. För alla som stöttar podden via Patreon släpper vi extra poddavsnitt måndag och onsdag varje vecka. “Vanliga” avsnitt för att snacka ner helgen på måndagar och specialare på onsdagar. I veckans avsnitt av “Lagspecial”  fokuserar vi på Wings som var fullständigt uträknade när de gick in i säsongen med en tunn trupp och värvningar från lägre divisioner, men som nu stormar mot…slutspel? Lagkaptenen Oscar Sarhus gästar i “Lagspecial 25/26: Wings – “Vi är inte så jävla dåliga som alla har sagt”“. För mer info om möjligheten att stödja oss via Patreon, läs här, https://www.patreon.com/mjornbergstrashtalk Ni hör podden via alla vanliga poddappar, på Spotify eller här:

Avsnittet görs i betalt samarbete med Rekatochklart.com, “Helgens bästa rek” tillsammans med Rekatochklart.com hittar ni här (när det gäller spel: 18-årsgräns, besök stödlinjen.se om du eller någon i din närhet spelar för mycket, regler & villkor gäller). Full koll på Hockeyettan med Mikael Mjörnberg och Henrik Skoglund. Vi snackar om drömmen om en burdus amerikan, Bodens boxplay, succéstjärnans osjälviskhet, tränarförändringarna i Kiruna IF och Piteå, den ständige vikarien, Tomas Holmström-hajpen, Tingsryds under-radarn smygande mot seriesegern, keepern som borde få förstaspaden, spetsbacken som “vettig lösning”, Nyköpings värvarbonanza, spelarna på allsvensk radar och en hel del annat. För alla som stöttar podden via Patreon släpper vi extra poddavsnitt måndag och onsdag varje vecka. “Vanliga” avsnitt för att snacka ner helgen på måndagar och specialare på onsdagar. I veckans avsnitt av “Lagspecial”  fokuserar vi på Visby/Roma som efter en skadepräglad höst börjar kunna se ljuset i tunneln, men hur väl rustade står de inför säsongens viktigaste del? Målvakten Scott Hector gästar i “Lagspecial 25/26: Visby/Roma – “Vi har steppat upp energinivån”“. För mer info om möjligheten att stödja oss via Patreon, läs här, https://www.patreon.com/mjornbergstrashtalk Ni hör podden via alla vanliga poddappar, på Spotify eller här:

Avsnittet görs i betalt samarbete med Rekatochklart.com, “Helgens bästa rek” tillsammans med Rekatochklart.com hittar ni här (när det gäller spel: 18-årsgräns, besök stödlinjen.se om du eller någon i din närhet spelar för mycket, regler & villkor gäller). Full koll på Hockeyettan med Mikael Mjörnberg och Henrik Skoglund. Vi snackar om brist på självinsikt som vägen till Hockeyettan, att de hårda tränarnas tid är förbi, straffet för målvaktsöverkörningen, spelarna som lämnar Boden, Tranås målvaktsdilemma, Lindlövens utskåpning av Surahammar, pengarnas betydelse för en bra sportchef, den misslyckade slutspelspushen, kaptenen på väg mot Trucken-cv, all-in för allsvenskan, hajpen inför prestigemötet, Tingsryds förstärkningsstrategi, skillnaden på transatlanter och en hel del annat. För alla som stöttar podden via Patreon släpper vi mängder av extra poddavsnitt året runt. “Vanliga” avsnitt för att snacka ner helgen på måndagar och specialare på onsdagar. I onsdags släppte vi “Patreon #305 Bottenlagen som kan bli topplag inom tre år” där vi analyserar lag från den undre halvan av tabellerna som har förutsättningarna att med rätt beslut åka hiss i Hockeyettans hierarki. För mer info om möjligheten att stödja oss via Patreon, läs här, https://www.patreon.com/mjornbergstrashtalk Ni hör podden via alla vanliga poddappar, på Spotify eller här:

Avsnittet görs i betalt samarbete med Rekatochklart.com, “Helgens bästa rek” tillsammans med Rekatochklart.com hittar ni här (när det gäller spel: 18-årsgräns, besök stödlinjen.se om du eller någon i din närhet spelar för mycket, regler & villkor gäller). Full koll på Hockeyettan med Mikael Mjörnberg och Henrik Skoglund. I årets första avsnitt snackar vi om längtan efter slutspel, mellandagarnas publiksuccéer, rivalmötenas betydelse för ligan, millimeterrättvisa, placeringarna av strecken i tabellen, att topp sex verkar avgjort i norr, Bodens dubbla utskåpningar av Piteå, Hockeyettan i SHL-arenor, Hudiksvalls spetsiga förstärkning, HC Dalens friska men märkliga satsning, topplaget som kan börja underprestera, kaptenens viktiga kontraktsförlängning, veteranen som lämnar och en hel del annat. För alla som stöttar podden via Patreon släpper vi mängder av extra poddavsnitt året runt. “Vanliga” avsnitt för att snacka ner helgen på måndagar och specialare på onsdagar. I samband med nyårsfirandet släppte vi “Nyårsspecial: 2026 blir året när…” där profilen Krister Holm är med och siar kring vad som är att förvänta i Hockeyettan under det nya året. För mer info om möjligheten att stödja oss via Patreon, läs här, https://www.patreon.com/mjornbergstrashtalk Ni hör podden via alla vanliga poddappar, på Spotify eller här:

Avsnittet görs i betalt samarbete med Rekatochklart.com, “Helgens bästa rek” tillsammans med Rekatochklart.com hittar ni här (när det gäller spel: 18-årsgräns, besök stödlinjen.se om du eller någon i din närhet spelar för mycket, regler & villkor gäller). Full koll på Hockeyettan med Mikael Mjörnberg och Henrik Skoglund. Vi snackar om klasskillnaden mellan serierna, hur viktigt det är med kvalitet, inställningen till den nya serien, clowniga Troja, målsprutans nya kontrakt, snilledraget att sluta tjata, Hudiksvalls imponerande strategi och spetsvärvning, Karlskronas värvningstrevare, halva truppen utlånad till allsvenskan, avstängningar för verbala spyor, ambivalensen inför känslor och en hel del annat. För alla som stöttar podden via Patreon släpper vi extra poddavsnitt måndag och onsdag varje vecka. “Vanliga” avsnitt för att snacka ner helgen på måndagar och specialare på onsdagar. I veckans avsnitt av “Lagspecial”  fokuserar vi på Boden som haft en anonym höst som fångar i ett uruselt spelschema. Hur stort är egentligen sparkapitalet i laget? Tränaren Robert Bergdahl gästar i “Lagspecial 25/26: Boden – “Vi har inte toppat formen för någonting”“. Missa inte heller våra adventsspecial. Varje söndag i advent gästar Hockeyettan-profilen Krister Holm podden och resonerar kring påståenden om samtliga 40 lag. För mer info om möjligheten att stödja oss via Patreon, läs här, https://www.patreon.com/mjornbergstrashtalk Ni hör podden via alla vanliga poddappar, på Spotify eller här:

Välkommen till säsongsavslutningen av Wowpodden! I dagens avsnitt möter jag Joella Skoogh, som är branschledande inom sin nisch och mentor för coacher, konsulter och experter i hur man bygger starka varumärken, attraherar rätt kunder, paketerar och säljer premium erbjudanden. Den här säsongen har vi pratat mycket om lojalitet, men i det här avsnittet kliver vi in i ämnet från ett helt annat perspektiv. Joella delar med sig av hennes perspektiv på service, sälj och relationer och på vilket sätt dessa tre alltid hänger ihop, oavsett bransch. Vi pratar bland annat om:

I studion: Fredrik Söderholm, Ville Gobi, Carl HS, André Miettinen Persson, August BohlinStjärnskottet på svensk film-himmel Ville Gobbi har gjort filmer om SLÄKTKALAS! Hur mycket bör man stå ut med och vilka gränser är sunda att sätta i dysfunktionella relationella familje-relationer egentligen och DRICKER dom på riktigt när han spelar in eller hur får han till den autentiska fylle-känslan? FILMQUIZ! Hipsterhoran är tillbaka och har ÅSIKTER om hönsgården som var noibelsändningen! André hjälper oss återigen förstå den VANLIGA killen! Idag om GS-profiler som utmärker sig i förrädarna och vi får en fin follow up på Leksand-fansens martyr-osande take på Musikhjälpen!Hela avsnittet på patreon.com/gottsnackSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I studion: Fredrik Söderholm, Ville Gobi, Carl HS, André Miettinen Persson, August BohlinStjärnskottet på svensk film-himmel Ville Gobbi har gjort filmer om SLÄKTKALAS! Hur mycket bör man stå ut med och vilka gränser är sunda att sätta i dysfunktionellarelationella familje-relationer egentligen och DRICKER dom på riktigt när han spelar in eller hur får han till den autentiska fylle-känslan? FILMQUIZ! Hipsterhoran är tillbaka och har ÅSIKTER om hönsgården som var noibelsändningen! André hjälper oss återigen förstå den VANLIGA killen! Idag om GS-profiler som utmärker sig i förrädarna och vi får en fin follow up på Leksand-fansens martyr-osande takepå Musikhjälpen!Hela avsnittet på patreon.com/gottsnackSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vanliga hyreshus i Stockholm görs om till illegala hotell. Fastighetsägare och mellanhänder tjänar stora pengar, men i lägenheterna breder sexhandel och kriminalitet ut sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. P3 Nyheter har identifierat över 100 hyreshus där fastighetsägarna via mellanhänder hyr ut flera av lägenheterna som hotell. Vanliga hyresgäster som bor kvar berättar hur deras grannar flyttat utan att nya flyttar in, istället fylls trappuppgångarna av turister med rullväskor. Men det finns också en mörkare baksida, lägenheterna blir en perfekt plats för organiserad sexhandel.Dokumentären gjordes hösten 2025 av Viola Gad och Love Ahlstrand.Förtydligande: Guestit omsatte närmare 80 miljoner i sitt senaste bokslut som avser andra halvan av 2024. Företaget har bytt räkenskapsår och redovisade alltså endast 6 månader i sitt senaste bokslut. För året 2023/2024 hade de en omsättning på över 122 miljoner.

Att terrorism inte definieras av FN är ett problem. Det menar Henrik Lagerlund som funderar över några försök att nagla fast begreppet. Bland andra Benjamin Netanyahus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det sägs ofta att den enes frihetskämpe är den andres terrorist. Yasser Arafat, grundaren av PLO och själv kallad terrorist av både Israel och USA, sa i FN 1974 att: “Skillnaden mellan en revolutionär och en terrorist ligger i anledningen till att var och en kämpar. Den som står upp för en rättvis sak och kämpar för sitt lands frihet och befrielse ... kan omöjligen kallas terrorist.” Men riktigt så enkelt är det förstås inte.Orden “terrorism” eller “terrorist” härstammar från det sena 1700-talets franska revolution och terrorvälde. Terrorn beskrevs då som något som infördes uppifrån för att folket skulle kunna återfödas, eller, som de själva sa, för att etablera “en generell tendens mot det goda”. Orden användes på liknande sätt om den så kallade “röda terrorn” av bolsjevikerna under det ryska inbördeskriget 1918. Det var också en sorts statsterror riktad mot medlemmarna i kontrarevolutionen; den så kallade “vita rörelsen”. Terrorismen bestod av massdeportationer och arresteringar av så kallade dissidenter.Terrorism som vi känner den idag och som begås av enskilda personer mot stater eller statens invånare är ett mycket senare fenomen som började växa fram omkring andra världskriget. På 60- och 70-talen framträder många av de sammanslutningar som kom att associeras med begreppet, grupper som PLO, ETA, IRA, RAF, FLQ och så vidare. Deras motiv var främst nationalistiska eller ideologiska.En av den första organisationerna av den här typen var den paramilitära sionistiska rörelsen Irgun som angrep både araber och britter i ett försök att etablera en judisk stat på båda sidor om Jordanfloden. 1938 sprängde de landminor på en fruktmarknad i Haifa och dödade 74 människor, 1946 sprängde de King David hotellet i Jerusalem och dödade 91 personer och 1948 anföll de tillsammans med Sternligan den arabiska byn Deir Yassin och dödade 254 av dess invånare. Båda dessa terroristgrupper absorberades i den israeliska armén 1948. Och Irguns ledare Menachem Begin blev senare Israels premiärminister 1977—1983 och fick dela på Nobels fredspris.Idag är nog den religiöst motiverade terrorismen mest spridd. Exempel på sådan är attacken mot Tokyos tunnelbana 1995 av den buddhistiska sekten Aum Shinrikyo. Enligt polisen var attacken ett sätt att påskynda apokalypsen, men enligt åklagaren var avsikten att störta regeringen och installera sektledaren Shoko Asahara. Ingen vet säkert. Ett annat exempel är bombdådet i Oklahoma City 1995. Enligt Timothy McVeigh var bombningen ett sätt att hämnas på FBI för belägringen i Waco, Texas. En brand uppstod då FBI försökte storma en bondgård där en sekt känd som Davidianernas vistades. 76 personer, varav 26 barn, dog i branden. Det mest kända terrordådet med religiöst motiv är naturligtvis attacken på World Trade Center i New York av al-Qaida den 11 september 2001.Än idag finns det ingen vedertagen definition av terrorism inom FN utan istället en rad olika konventioner och deklarationer som fördömer terrorism som en kriminell handling. Ett problem med det är att begreppet ständigt politiseras och sålunda används på olika sätt världen över. Under en intervju med ABC News 1998 sade Osama bin Laden att: “Terrorism kan vara lovvärt och det kan vara förkastligt. Att skrämma en oskyldig person och terrorisera dem är förkastligt och orättvist […] Den terrorism vi utövar är av det lovvärda slaget, för den är riktad mot tyrannerna och angriparna och Allahs fiender […] som begår förräderi mot sina egna länder och sin egen tro och sin egen profet och sin egen nation.” I ett senare brev till det amerikanska folket publicerat i den brittiska tidningen Observer 2002 rättfärdigade han 11 september-attackerna på vanliga människor med att de själva valt den regering som stöder Israel och de på så sätt kan anses vara medskyldiga till den amerikanska statens handlingar. Demokratin användes alltså som ett sätt göra ”oskyldiga” människor till skyldiga, vilket skulle trolla bort begreppet terrorisms relevans.Tanken att det är just oskyldiga som attackeras är nämligen avgörande i alla försök att definiera terrorism. Det är en attack på vanliga människor och inte soldater eller personer som direkt deltar i en konflikter. I en av sina böcker om terrorism skriver en annan av Israels senare premiärministrar – Benjamin Netanyahu – att terrorism är en ny form av organiserat våld mot demokratiska stater som vuxit fram sedan 1960-talet. Han ger också följande definition: ”Terrorism är ett medvetet och systematiskt angrepp på civila för att ingjuta rädsla för politiska syften.”Med politiska syften avser han även ideologiska och religiösa motiv. 11 september-attackerna faller inom denna definition. Det var en medveten attack på civila. Den var religiöst motiverat och den ingöt mycket rädsla. Det är svårt att säga om motivet var att ingjuta rädsla eller om det var att åstadkomma en politisk förändring i USA:s politik. Kanske är det en svaghet med definitionen att den är oklar, men den innehåller den centrala idén att den verkliga måltavlan inte är den direkta, det vill säga de civila som attackeras direkt inte är de egentliga målen. Det är kanske det som är så fruktansvärt med terrorism. De dödade eller skadade bara är medel för något annat mål som är politiskt eller religiöst.Filosofer har främst fastnat för två frågor när det gäller terrorism: dels hur den ska definieras, dels om den under vissa omständigheter går att rättfärdiga. Nästan alla verkar dock överens om att det senare inte är möjligt, just på grund av att det förutsätts att offren är civila. Som i den australiensiske filosofen Tony Codys inflytelserika definition där terrorism beskrivs som ”en organiserad användning av våld för att angripa icke-stridande eller deras egendom för politiska ändamål.” Med ”icke-stridande” menas personer som inte deltar i själva konflikten och sålunda är oskyldiga.Ett av skälen till att detta betonas är att terrorism inte bara är något som riktas emot demokratier som Netanyahu hävdar utan också förekommer i krig och även kan begås av stater. Vanliga exempel i diskussionen är de allierades terrorbombningar av Tyskland, framför allt Dresden, under andra världskriget, eller atombomben över Nagasaki. Enligt många filosofer exempel på statsterrorism.I mitten av 2020-talet, i samband med den intensiva diskussionen om huruvida den laddade termen folkmord beskrev Israels agerande i Gaza, fanns alltså redan ett annat begrepp som i etablerade definitioner mer än väl kunde förklara allvaret i handlingarna: Terrorism. Som jag tolkar skeendet faller det under Codys definition, men kanske rent av under Netanyahus egen.Henrik Lagerlundprofessor i filosofiLitteraturBenjamin Netanyahu: Fighting Terrorism: How Democracies Can Defeat Domestic and International Terrorists. Farrar, Strauss & Giroux, 2005. (Reviderad upplaga efter 11 september).C.A.J. Coady: The Meaning of Terrorism. Oxford University Press, 2021.

Åsa och Stina gillar tall. Både raka och krokiga. Stammarna med sina barkplåtar, kottarna med sina kottefjäll och så doften. Tallen är Sveriges näst vanligaste träd och förekommer i många varianter. Den står stabilt med sin pålrot och kan bli väldigt gammal. I Sverige finns en tall som är 750 år. Tallen har en viktigt plats i vår historia, som kulturväxt och virke – furu. Gäst är Botaniskas trädgårdsmästare Emil Wallin som gärna vill se fler tallar, både i trädgården och staden. Tänk dig en tallallé med kala, rödflammande stammar i rad och ett grönt talltak! Stina funderar över hur Alice Tegnér egentligen tänkte. Hur kunde ekorren först sitta i granen och sen hoppa från tallegren?

Elinor Schmitz Jansen från Clearwater gästar podden Framtidens E-Handel och ​guidar oss genom hela processen att sälja ett bolag – från första mötet med rådgivaren till pennan på pappret.Hon delar insikter om vilka misstag entreprenörer gör, hur man bygger bort risk, och varför struktur, siffror och timing avgör hur mycket du faktiskt får betalt. Vi pratar om värderingsmodeller, multiplar, due diligence, aktieägaravtal och livet efter exit – både ur ett finansiellt och mänskligt perspektiv. Ett måste-avsnitt för alla som någon gång planerar att sälja sitt bolag – eller bara vill förstå hur investerare tänker.00:00 – Finansvärlden inifrån: kultur, språk och jämställdhet i investment banking08:00 – Hur en exit fungerar – från första mötet till closing19:00 – Risk – den största värdefaktorn: kund, ledning, marknad27:00 – Hur rätt data och rapportering höjer värdet dramatiskt35:00 – Due diligence och förhandlingar – från bud till signering44:00 – “Ta inte första budet” – varför konkurrens är avgörande54:00 – Vanliga misstag: brist på struktur, siffror och kontroll58:00 – Att sälja i lågkonjunktur – risk eller möjlighet?59:00 – Good leaver / Bad leaver – klausulen som avgör livet efter exit64:00 – Värdedrivare: tillväxt, kvalitet och förtroendeLyssna här, när Björn gästar Clearwater-podden: https://open.spotify.com/episode/3qtlggi7uhUz0cCAnvwXea?si=kMs5oib9Q8SbcGdIjll_IwHär hittar du Elinor & Clearwater:https://www.linkedin.com/in/elinorjansen/ http://clearwatercf.com Sponsor:https://beyondretail.se/ Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jacob Wibom Westerberg gästar podden Framtidens E-Handel och ​förklarar varför 2026 blir året då kapitaldisciplin, lönsamhet och precision i budgetar skiljer vinnarna från förlorarna, och varför tillväxt utan marginaler inte längre är ett alternativ. Vi pratar om budgetering, KPI-styrning, riskhantering, likviditet, och hur du bygger en organisation som kan växla mellan expansion och effektivitet.02:30 – Hur e-handelsbolag planerar 2026 års budgetar – nya krav på precision09:00 – Så förändrades finansieringsklimatet och investerarnas krav12:10 – Jacob om hur företag bör planera sin Q1–Q4-budget och cash cycle15:30 – Vanliga misstag i tillväxtbolag: för höga kostnader, för låg KPI-disciplin22:15 – Risk och osäkerhet – varför du behöver minst tre planeringsspår25:00 – Datadrivet beslutsfattande: från intuition till mätbar logik31:20 – KPI-hierarki: GM1, GP2, GP3 och varför GM3 avgör överlevnad34:45 – Hur e-handlare bör mäta marginaler per kanal och per kund45:00 – Balansen mellan innovation och struktur i snabbväxande organisationer48:15 – Hur du skapar en ekonomisk kultur som tål kriser54:30 – Vad 2026 kräver: robusta modeller, bättre forecasting, och mindre hypeHär hittar du Jacob & Orange Juice:linkedin.com/in/jacobwibomwesterberg/ https://www.ohjay.co/ Sponsor:https://beyondretail.se/ AI Breakfast for Digital Leaders - 25 Nov: https://www.bluestonepim.com/events/ai-breakfast-for-digital-leaders?utm_source=adobe+se&utm_medium=partner+mkt&utm_campaign=ai+commerce+breakfast+2025&utm_content=lp Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Välkommen till detta avsnitt där jag möter Angelica Johansson, webbkommunikatör och utbildare som sprider kunskap om hennes liv med CP genom sociala medier. I dagens avsnitt pratar vi om ett ämne som behöver lyftas och spridas till fler: Hur man kan skapa wowservice och bemötande som fungerar för alla oavsett förutsättningar. Vi pratar bland annat om:

När vi läser graffiti på badhusen, statyer och gravmonument i det antika Romarriket kommer vi närmare de vanliga människorna än i elitens klassiska texter från Rom. Här framträder hela människan med allt från kärleksklotter, snusk, skämt, förbud, reklam och sorg.Vår bild av romarriket kommer i stor utsträckning från klassiska författare ur den yppersta eliten. Men överallt har vi hittat klotter av vanliga människor– allt från slavar, kvinnor, kärlekspar, värdshusägare till skolungdomar. Romarna levde i en utpräglad urban miljö och trots att 2000 år har förflutit kan vi känna igen oss i romarna.I reprisen av avsnitt 48 av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dominic Ingemark, docent i antikens kultur och samhällsliv vid Uppsala universitet. Han har skrivit boken Väggarnas vittnesbörd – Graffiti och gravinskrifter berättar om livet i romarriket.Vi sidan om klotter på vers lär vi oss mycket om romarrikets vardagsliv genom skriven reklam för politiker, värdshus och gladiatorspel. Även barnen framträder med barnsliga teckningar och skolungdomars klotter utifrån klassiska texter de läst i skolan.Mest drabbad blir man av gravinskriptioner där sorgen efter en älskad hustru eller ett älskat barn känns flera tusen år efter skrevs.Bildtext: Vägginskription på puts från det romerska museet i Augusta Raurica, fotograferad i augusti 2013. © Codrin.B / Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0.Inskriptionen är ett exempel på romersk epigrafik och vittnar om det administrativa och kulturella livet i den romerska provinsstaden Augusta Raurica, belägen i dagens Schweiz. Sådana texter erbjuder viktig kunskap om språkbruk, social struktur och lokal förvaltning i det romerska imperiet.Musik: ”An Appreciation” av The Music of Ancient Greece är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-DelaLika 3.0 Internationell licens (CC BY-NC-SA 3.0).Denna musikaliska tolkning ger inblick i hur antikens greker upplevde musikens roll i ritualer, festligheter och filosofi. Återskapandet bygger på bevarade noter och historiska källor och hjälper forskare och allmänhet att förstå kulturens ljudvärld. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt 293. Årets Frankfurtmässa var affärer som vanligt men också bitvis ett avancerat samtal om marknader och trender. I år fångade vi framför allt vad som händer på ljudboksmarknaden. Spotify gav oss en del statistik av hur de utvecklas och en kommande satsning på en författarportal där författare kan se var de lyssnas på och vem som lyssnar. Vad säger de svenska ljudbokstjänsterna? Vi frågade Niclas Sandin från Bookbeat som var på plats i Frankfurt. Industriellt AI-framställd ljudboksproduktion smyger in i ljudbokstjänsterna, läs Storytel,  som inte riktigt förstår hur de ska kunna stoppa dessa titlar. Vi ger er ett talande exempel. Bo Greider driver Söderbokhandelns förlag Hansson & Bruce med värderingar som kanske inte är helt marknadsanpassade. Men likt många mindre förlag har de passionen i förarsätet.   00 23         Rätt ska vara rätt när det gäller Ken Follett 02 13         Ljudboken och AI i centrum i Frankfurt 23 14         AI-framställda ljudböcker är svåra att upptäcka – eller inte 26 27         Samtal med Bo Greider om Hansson & Bruces förlag

Välkommen till detta avsnitt där jag möter Alexander Slotte, grundare av Top of Heart, författare, föreläsare och coach inom referensförsäljning, lojalitet och tillväxt.Alexander har en unik erfarenhet av att omvandla nöjda kunder till riktigt lojala fans som också driver tillväxt.I dagens avsnitt delar han med sig av sina bästa tips kring hur du gör kunder till ambassadörer som stannar längre, rekommenderar dig vidare och samtidigt bidrar till att växa ditt företag.Vi pratar bland annat om:

Allt fler svenskar drabbas av köttallergi. Boven är fästingar som bär på kolhydraten alfa-gal som kommer in i kroppen efter ett fästingbett. Vanliga symtom på allergin är nässelutslag, magbesvär och svår allergisk chock men diagnosen kan vara svår att fastställa. Hur vanlig är köttallergi, försvinner alla problem vid vegetarisk kost och finns det mediciner som kan lindra – eller gäller det att helt sluta äta kött? Gäst: Marianne van Hage, professor i klinisk immunologi, KI. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: TV4. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Casper Lie, regionschef på Global-e, gästar podden Framtidens E-Handel och ​​pratar om varför momshantering är en av de största fallgroparna för snabbväxande bolag, hur tullar och prissättning kan avgöra marginalerna, och varför framgångsrika varumärken alltid ser världen som en marknad. Avsnittet ger konkreta insikter för alla e-handlare som vill skala internationellt, utan att drunkna i komplexitet. 03:30 – Handelskrig mellan USA och Kina – dramatiken med 170 % tullar06:30 – Vikten av rätt klassificering av produkter och tullkoder12:00 – Skillnaden mellan B2B och D2C internationellt15:00 – Vanliga fallgropar: fel momshantering, retroaktiva skulder och brist på struktur18:20 – Caspers tre topputmaningar för D2C-varumärken globalt25:00 – Skillnader mellan marknader som Norge, USA och Sydkorea31:00 – Black Friday och strategier för prissättning globalt34:00 – Varför man bör ha olika prisstrategier för olika marknader43:00 – Risker med retroaktiva skatteskulder och personliga ansvar47:00 – Enkelhet och skalbarhet – varför bolag bör kapa komplexitet56:00 – USA som framtidsmarknad – varför man inte kan backa urHär hittar du Casper & Global-e:https://www.linkedin.com/in/casper-lie-876b95a7/ casper.lie@global-e.com http://www.global-e.com/ Sponsor:https://beyondretail.se/ Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Välkommen till detta avsnitt där jag möter Johan Laudon, grundare av MarketDirection, som delar med sig av sina insikter om kundlojalitet, NPS och hur företag kan bygga starka, lojala kundrelationer.Vi pratar bland annat om:

Brukar du fastna i "allt måste vara perfekt" fällan? Så var det för mig när jag skapade mina första digitala produkter. Den goda nyheten är att det finns en lösning som nästan är löjligt enkel, men det kan kännas lite obekvämt i början... Det måste däremot sägas så nu river vi av plåstret så att du kan komma vidare! I det här avsnittet får du mina tips, så att du kan starta upp och komma vidare med ditt eget projekt. Oavsett om det är digitalt eller något annat du vill göra i ditt liv. Ta ditt första steg med din digitala utbildning här: https://hillmanacademy.se/start Ur innehållet: ✔ Varför 20% av dina insatser ger dig 80% av resultaten ✔ Hur du kommer förbi den mentala "bromsklossen" som hindrar dig ✔ Vikten av att prioritera och investerar din tid i rätt saker Tack för att du lyssnar på Hillman Podden. Podcasten produceras av Hillman Academy™ och har sedan starten 2015 inspirerat över 200 000 lyssnare jobba smart digitalt. I år firar vi 10 års jubileum

Detta avsnitt är ett frågeavsnitt där lyssnarnas funderingar står i fokus. Frågorna spänner från styrkelyft, löptider och träningsmål till illamående under ultralopp, panikträning och vätskebalans. Ett nördigt samtal med både vetenskapliga förklaringar och personliga erfarenheter. Tidsschema 00:00 Intro och upplägg 04:13 Styrkelyft för motionärer 08:27 Vanliga tids- och styrkemål 13:35 Kombination styrka och kondition 18:40 Illamående under ultralopp 27:04 Panikträning 34:00 Formtapp och återhämtning 37:00 Svett vs utandning Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera Har du frågor till podden? ställ din fråga på vårt instagramkonto: @presteramerabyumara   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation. tommy@umara.se Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

Podden snurrar vidare!Vi tar en kort paus från intervjuformatet och tillägnar avsnitt 72 åt vanliga frågor som dykt upp. Detta blir högst troligtvis ett kvartalsvis återkommande inslag - därav namnet.Co-host för avsnittet är Shahin Hassanvan (@shompann), som i egenskap av min business coach men också min gymadept / brotege.Tillsammans svarar vi på frågor som:- hur startar jag podcast?- hur får jag synliga muskler?- mest effektiva övningarna på gymmet... och tvärtom- vilken förändring i kosten gör störst utslag på träningen?Tryck på play och gör dig redo för en timmes frisk och stark lyssning

Narcissist, sexmissbrukare eller bara vanlig skitstövel? & Nämen - jag älskar ju inte dig längre! & Egenheterna som raserar förhållandet & Den unkna kvinnogemenskapen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter en förlossningsbristning, ett klipp eller gynekologisk operation är det en naturlig del av läkningsprocessen att ett ärr bildas. När vävnaderna läker bildas ny hud som initialt är mindre elastisk och hårdare i sin struktur men som över tid gärna ska bli mer flexibelt och följsamt. Ärret på ytan är dock bara en liten del, under ytan finns det ihopläkt vävnad från flera olika lager som vanligtvis ska kunna röra sig fritt men som vid ett ärr kan sitta ihop. Resultatet blir att det blir stramt och mindre rörlighet i området även över tid vilket kan ge upphov till smärta.Vanliga symtom som kan uppkomma är samlagssmärtor, smärta vid användning av tampong/menskopp, smärta i sittande/vid ridning/cykling, skav/obehag av underkläder eller användande av tighta byxor mm. Upplever man något av dessa besvär så kan man prova att ärrmobilisera/ärrmassera sitt ärr! Johanna Edström leg. fysioterapeut är tillbaka för att guida oss.Några generella principer:- Börja från ca 8 veckor postpartum/postop- Rena händer- Neutral olja (parfymfri) för intimbruk- Avslappnad position (t.ex. ryggliggande med böjda ben och knäna ut åt sidorna, sk ”fjärilsposition”)I en videon på TikTok @babyzpodcast visar Johanna några olika tekniker man kan prova för att massera sitt ärr, börja med små rörelser och liten mängd kraft och öka på successivt om det känns bra. Ett bra riktmärke kan vara att börja med ca 5 minuter 2 gånger/vecka och sedan addera mer om det känns som att massagen ger effekt. Kom ihåg att massagen inte ska göra ont, det får strama och streta men det ska inte förekomma någon regelrätt smärta! Besök Johannas ONLINECOACHING HÄR eller maila fysiojohannas@gmail.comAvsnittet är i betalt samarbete med FRIDA Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Oscar Glovéus, medgrundare Orange Juice, gästar podden Framtidens E-Handel och ​​bjuder oss på en Meta Masterclass. Oscar delar med sig av sina erfarenheter från att ha skapat hundratals miljoner i annons­spend och hur man bygger ett långsiktigt lönsamt ekosystem runt Meta-annonsering. Vi pratar om hur plattformen förändrats sedan 2017, hur man balanserar nykundsanskaffning och retention, vilka KPI:er som verkligen betyder något – och varför kreativa tester kan vara skillnaden mellan vinst och förlust. Ett avsnitt fyllt av konkreta insikter för alla som vill lyckas med digital marknadsföring 2025.04:00 – Erfarenheter från åren på Ideal of Sweden och resan från 5 MSEK till 500 MSEK online09:48 – Hur Meta-plattformen har förändrats från detaljstyrning till konsoliderade kampanjer17:17 – Att räkna på realistiska budgetar och justera bolagets mål efter data18:52 – Skillnaden mellan att driva nykundsanskaffning och bearbeta befintliga kunder20:06 – Vad som definierar en bra medieköpare och helhetsperspektivet på e-handel22:36 – Principer för kampanjstruktur och varför testkampanjer är avgörande26:28 – Anpassning av kampanjer efter bolagets storlek och produkternas egenskaper29:14 – Vanliga misstag i kassaupplevelsen och varför betal­lösningen avgör35:10 – Exkluderingar och kontroll av spend mellan nya och befintliga kunder37:02 – KPI:er som är mest relevanta för rapportering och styrning46:57 – Kreativ diversifiering och varför många bolag producerar för lite innehåll49:22 – Att balansera top, middle och bottom funnel i kampanjer52:28 – Kreativ output kan avgöra ett varumärkes överlevnad59:16 – Exempel på popup-strategier och hur de förbättrar algoritmernas precisionHär hittar du Oscar & Orange Juice:https://www.linkedin.com/in/oscar-glov%C3%A9us/https://www.ohjay.co/ Sponsor:https://www.kustom.co/ Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt diskuterar vi vårt sätt att ge varandra frihet att göra vad vi vill samt vårt sätt att gå ut. Tully klargör att hon har ”A main character aura” men känner samtidigt att hon har anpassat sig efter andras perceptioner av henne vilket hon inte vill. Dessutom går vi in på konsten att umgås samt hur vår familjehierarki ser ut vilket vi naturligtvis inte är helt överens om.

Hur ska den som kör båt i skärgården undvika att samtidigt skada miljön i havet? Med en gnutta kunskap är det lättare än man kan tro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I programmet återutsänds ett samtal från Vetenskapsradion den 22 maj i år. Hur du som kör fritidsbåt väljer vik att ankra i, hur du hanterar din motor när du kommer in där, och förstås vad du målar på din båtbotten har betydelse för livet i havet.Vi hör Joakim Hansen vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och Erik Ytreberg vid Chalmers, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper. Medverkar gör också Frida Ström som om somrarna gärna kör sin motorbåt från 1970-talet i Östersjöns skärgårdar.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Laila har blivit helt uppslukad av att spela cello. Hon beskriver det som en egentligen meningslös syssla eftersom hon är en glad amatör och gör det bara för sin egen skull. Hur kan något så meningslöst ge mig mening, frågar hon.Vilken är den moraliskt relevanta egenskapen som människor har men ickemänskliga djur saknar, som rättfärdigar att vi föder upp, exploaterar och masslaktar djuren? Det frågar John.Rickard frågar: Är det omoraliskt att vi låter de döda bestämma över de levande? Varför måste vi till exempel följa Alfred Nobels testamente över hundra år efter hans död? Vanliga arv brukar övergå till nu levande som sedan får bestämma över egendomen. Zeth i Valbo undrar: I ett land som startar ett krig, finns det någon medborgare som kan anses vara helt oskyldigt offer i detta krig? Ett självklart svar kan ju vara barnen. Men är det någon enda vuxen medborgare som är oskyldigt offer i ett sådant krig? Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Matilda Nielsen från Conversionista! gästar podden Framtidens E-Handel och pratar om hur du bygger en datadriven process för att maximera kundupplevelsen och försäljningen, från insamling av kvantitativa och kvalitativa insikter till hypotes­skapande, teststrategier och riskminimering.04:31 – Mathildas bakgrund: från digital marknadsföring till specialist på konverteringsoptimering.10:08 – Webbpsykologi och designprinciper: “above the fold”, förväntningar och strukturella nudge.13:01 – Översikt över den datadrivna processen: insamling av kvantitativa och kvalitativa data.17:21 – Varför CRO är en nödvändighet i dagens e-handelsklimat med krävande och otåliga kunder.22:07 – A/B-testning: riskminimering, testlängd, signifikansnivåer och trafikkrav.38:07 – Vanliga misstag inom SEO/CRO och hur man bygger hypoteser baserade på data.56:00 – Magkänsla vs. data i hypotes­skapandet: när erfarenhet kompletterar data.61:20 – Uppföljning och test­analysstrategier: statistiska verktyg och planering.67:30 – Undvik överdriven “konverterings­opti­mering”: balans mellan best practices och innovation.74:00 – Avancerade best practices: personalisering, klickbara element och mobilanpassning.85:00 – Underskattad action: fråga användarna kontinuerligt och anpassa snabbt.Här hittar du Matilda & Conversionista!:https://www.linkedin.com/in/matildanielsen/ https://conversionista.com/ Sponsor:https://www.kustom.co/ Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

100 år efter hans död ställer Thielska Galleriet ut Döderhultarns verk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Döderhultarn snidade trästatyer av vanliga människor i livets stora stunder. Och kontrasten mellan de små statyerna och galleriets stora salar är kännbar.Reporter: William Thomas.

Idag pratar jag om 10 vanliga bedrägerier som du ska vara vaksam över när du är utomlands!Glöm inte att prenumerera på min Youtube-kanal Snabb Fakta.Instagram: snabb.faktaTIKTOK: riktigasnabbfaktaMail: snabbfakta1@gmail.comMin andra podcast Midnattståget - Creepypastor från internet:https://open.spotify.com/show/2aevEEWb9Bv1KoKvzptUaj Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur ska den som kör båt i skärgården undvika att samtidigt skada miljön i havet? Med en gnutta kunskap är det lättare än man kan tro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur du som kör båt väljer vik att ankra i, hur du hanterar din motor när du kommer in där, och förstås vad du målar på din båtbotten har betydelse för livet i havet. Vi hör Joakim Hansen vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och Erik Ytreberg vid Chalmers, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper. Medverkar gör också Frida Ström som om somrarna gärna kör sin motorbåt från 1970-talet i Östersjöns skärgårdar.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Vanliga missuppfattningar om universum? Det finaste hos människan är fulla åskadare. Petter ska till KPH Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Didrik Brekke Hansen, Partner Manager på Trustpilot, gästar podden Framtidens E-Handel och pratar om recensioners makt i dagens e-handelslandskap, varför vissa varumärken undviker att visa omdömen, hur olika segment bör arbeta med recensioner och vad du kan göra för att undvika fake reviews.02:36 – Skillnader mellan Sverige, Norge och Danmark ur ett entreprenörsperspektiv06:09 – Vem är Didrik privat?07:24 – Hur hamnade han på Trustpilot och vad gör han där idag?10:17 – Vad är egentligen en recension – och hur kan de visas?11:36 – Tankar kring varumärken som undviker att visa sina recensioner14:44 – Hur olika segment bör arbeta med recensioner19:20 – Effekten av att samla in recensioner – både för varumärket och enskilda produkter20:30 – Hur hanterar man fake reviews på ett trovärdigt sätt?31:55 – Best case: Så här bör man arbeta med recensioner för bäst resultat38:29 – Didriks syn på datadriven analys och omdömets roll i tillväxt42:28 – Hur kommer recensioner utvecklas i framtiden?44:50 – Vanliga misstag företag gör när de arbetar med sina omdömenHär hittar du Didrik:https://www.linkedin.com/in/didrik-hansen/ Sponsor:https://www.ohjay.co/ https://www.dema.ai/ Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Gick det för dig?” frågar min kille efteråt & Marits senkomna uppvaknande & Nykär lyssnare: ”Hur får vi kärleken att hålla?” & Vet du vad folk egentligen tycker om dig..? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad gör du om du får ett 24-timmars ultralopp i födelsedagspresent? Det var precis vad som hände Mats Bohman när hans fru Lena överraskade honom med "Ur spår med Mats", 24-timmarslopp som går av stapeln den 24 maj 2025. Men hur tar man sig an en sån här utmaning? Och hur får man så många som möjligt av deltagarna på 50-årsfesten att ställa sig på startlinjen? I det här avsnittet pratar vi om hur man går från noll till att bli ultralöpare, om mentala strategier från polisen som kan appliceras på uthållighetssport – och vad Mats har lärt sig från sina år i insatsstyrkan. Här berättar han om vad som är viktigt när det verkligen gäller, om kamratskap under press, varför pannben inte alltid är svaret och hur du som nybörjare kan få en fantastisk upplevelse under ett ultralopp om du bara har rätt mental inställning. Mats är grundare till Murphy Solution, som jobbar med krishantering och han driver också Krisledningspodden som Johnny har gästat tidigare.  LÄNKAR Följ Mats Bohman på Instagram som @norrmanbohman Krisledningspodden med Mats Bohman

Tankar för dig som vill undvika fällorna i en kommande relation – och för dig som vill stärka din nuvarande. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Magnus Palmbäck, skatterådgivare på SEB, gästar podden Framtidens E-Handel och avslöjar hemligheterna bakom kapitalvinst och 3:12-regelverket.02:44 - Vem är Magnus privat?03:58 - Och hur ser hans professionella bakgrund ut? 05:04 - Vad menas med skatteplanering? En närmare genomgång10:39 - Skatten kring kapitalvinst – viktiga insikter16:13 - Så funkar 3:12-regelverket i praktiken32:03 - Finns det en industristandard entreprenörer kan förhålla sig till?49:32 - Hur bör du tänka kring den lön du tar ut?54:37 - Vanliga misstag i 3:12 – och hur du undviker dem Här hittar du Magnus Palmbäck:https://www.linkedin.com/in/magnus-palmb%C3%A4ck-521a531/ Sponsor:https://www.dema.ai/ Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Niklas Källner: Bröllopsporträttörer på frammarsch! Jonathan Lindström: Hårkonstnärer ersätts av håringenjörer. Jessika Gedin: Borecore - nu vill vi vara vanliga! Spanarna siar om fula brudpar, frisörer som blir ingenjörer och kommer fram till att just nu vill vi helst bara vara vanliga. Programledare är Kattis Ahlström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spanarna tolkar tidens tecken och i veckans panel hör vi journalisten och TV-programledaren Niklas Källner, arkeologen och författaren Jonathan Lindström samt förläggaren och inte minst spanarveteranen Jessika Gedin klura på vad vi har att vänta i framtiden. Programledare för den vassa och skarpsynta trion i Spanarna fredag 7 juni är Kattis Ahlström.Spanarna i P1 – programmet görs av:Programledare är Kattis AhlströmProducent: Ronnie RitterlandTekniker: Jakob LalérMusiken väljs av Berit NygrenSpanarna i Sveriges Radio P1 är ett underhållningsprogram och en podd för dig som är nyfiken på vad vi har att vänta av framtiden på gott och ont och gärna hör det spekuleras om detta med glimten i ögat.Spanarna sänds direkt i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.

Pang undrar om ETC är en vanlig tidning och Hanif funderar vad nästa steg i könskriget är.