Podcasts about skandinavien

Wir haben den Weg zurück ans Mikro gefunden und ihr werdet uns auch in 2026 nicht los! Wir sprechen über Takatukka und ominöse Fischstäbchen, Geschichten aus der Geschichte, das Kurkkumopo, Brotaufstrich in Malmö, Stricken und Schnee und über vieles mehr. Setzt euch zu uns, wir haben eine extra lange Episode für euch. Shownotes [00:05:20] Vom ESC, Frisuren, Takatukka (VoKuHiLa) und „Fischstäbchen“. Jetzt schon Kult: „Anttin Hanurikoulu“ [00:13:35] Die unglaubliche Geschichte des Soldaten Aimo Koivunen [00:23:50] 2260 Nutella-Gläser in Malmö [00:32:00] Das Kurkkumopo is back! … und es ist überall

1917 reist Richard Strauss mit dem Bariton Franz Steiner für Liederabende nach Skandinavien. Am 23. Februar begegnet er in Oslo dem Maler Edvard Munch. Als er seine Bilder sieht, erkennt er: Der Mann ist genial.

Private Equity ist nicht gleich Private Equity. Zwischen Midcap- und Largecap-Investoren liegen oft nicht nur unterschiedliche Dealgrößen, sondern völlig unterschiedliche Denkweisen, Prozesse und Hebel zur Wertschöpfung. Mein Gast heute ist Robin Mürer, Co-Managing Partner bei FSN Capital. Mit ihm spreche ich nicht nur über seinen Weg vom Physikstudium und Unternehmertum über Largecap-PE bei Apax bis zum Midcap-Fokus bei FSN – sondern auch darüber, warum Value Creation und KI die Zukunft des Private-Equity-Geschäfts prägen werden.Wir beleuchten in dieser Episode:wie man als Physiker ins PE kommt,wie der skandinavische PE-Markt tickt,wie sich Mid- und Largecap-PE unterscheiden,wie die aktuelle Marktlage im Private Equity aussieht,was Robin für die Zukunft des Private-Equity-Markts erwartet,und vieles mehr... Viel Spaß beim Hören!***Timestamps:(00:00:00) Intro(00:02:34) Der Weg von Physik zu Private Equity(00:05:42) Erste Schritte in der Unternehmenswelt(00:09:32) Einstieg ins PE(00:11:45) Erfahrungen bei BCG und Apax(00:16:27) Zeit bei Apax und Finzanzkrise(00:20:15) Bekannte Deals bei Apax(00:23:34) Wechsel zu FSN Capital(00:27:08) Kultur und Teamaufbau bei FSN Capital(00:28:13) Fonds, Investmentstrategien und Marktanalysen(00:29:37) Private Equity in Skandinavien(00:31:50) Branchenfokus(00:33:34) Marktentwicklung und Investitionsmöglichkeiten(00:35:32) Herausforderungen im Midcap Segment(00:37:17) Targets im Largecap Segment(00:41:00) Tempo im Midcap(00:47:13) Vendor & Financial Due Diligence(00:54:09) Prozessdauer im Midcap(00:56:57) Dry Powder vs. fehlende Käufer(01:00:00) Investitionstiming(01:08:29) Hebel im Largecap***Alle Links zur Folge:Kai Hesselmann auf LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/kai-hesselmann-dealcircle/CLOSE THE DEAL auf LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/closethedeal-podcastRobin Mürer auf LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/robin-muerer-a15240/FSN Capital auf LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/fsn-capital/Website CLOSE THE DEAL: https://dealcircle.com/ClosetheDeal/***AMBER und DUB.de sind die Plattformen für sichere Unternehmensnachfolgen. Schaut vorbei, wenn ihr euer Unternehmen schnell, sicher und kostenfrei zum Verkauf inserieren wollt oder als Käufer auf der Suche nach passenden Deals seid:www.amber.dealswww.dub.de***Du bist M&A-Berater im Small- oder Midcap-Segment und suchst einen Überblick über alle relevanten Deals? Jetzt schnell den

Im Januar verzauberten intensive Polarlichter den Himmel in weiten Teilen Deutschlands. Die leuchteten meist in kräftigen Rot- und Grüntönen. Die Chancen für Polarlichter auch in unseren Breiten sind weiterhin recht gut – denn die Sonne ist sehr aktiv. Lorenzen, Dirk www.deutschlandfunk.de, Sternzeit

Avsnitt 504 av Sveriges nyfiknaste podd gästas av Håkan Wifvesson. Rosengårds ordförande talar om skälet till att släppa in investerare i klubbens två olika föreningar, om det hårda jobbet för att det skulle bli verklighet, om påståenden kring att man rundar 51-procentsregeln, om Crux önskemål att se över allt från klubbnamn till matchtröja, om att det inte alls ska fyllas på med FCK-spelare, om hotet från att andra supportrar ska bli medlemmar i föreningarna, om de starka motreaktionerna och om hans roll som ordförande i SvFF:s valberedning gett en enklare väg för godkännande av investeringarna.Dessutom berättar Wifvesson om att svensk damfotboll halkar efter, om att erbjudandet från Women's Football Group till EFD inte var bra nog, om att det krävs nytänkande för att försöka haka på, om nyckelrekryteringen i form av Caroline Seger, om målet att bli ledande i Skandinavien, om att inspireras av Lyon, om att herrlaget siktar på Superettan 2027, om stort intresse att komma till klubben efter FC Köpenhamns inträde, om att växa via närområdets potential och om att en förändring var nödvändig för klubben. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Euer liebster Fitness- und Ernährungs-Podcast ist zurück. Deshalb berichtet Moses auch von seinen neuesten Fortschritten in Sachen ketogene Ernährung und sportliche Ertüchtigung, während Jan wieder in Skandinavien unterwegs war und von dort diverse kulinarische Köstlichkeiten aus der Süßigkeitenabteilung mitgebracht hat. PWRDW-Playlist Kontakt: WeltRetten@3-p.de SHOWNOTES "So nah" von GLASHAUS (Spotify) Neues Portrait auf www.fromfrankfurtwithlove.de Spendenaktion zu Gunsten des ehrenwerten Werner Kraus The Haarcore Gallery auf Instagram Petition für den baldigen Beginn der nächsten Staffel von "Gefragt – Gejagt" "Lie to me" (Trailer) "Leck mich im Arsch" von Mozart Banger Jan: Patrick Shiroshi – Evergreen Banger Moses: Hagen Stoll und RILLA – Evolution https://plattenbau-ost.com/ Rödelheim Hartreim Projekt – Zurück nach Rödelheim David Hugendick - Jetzt sag doch endlich was (Buch) Jan Wehn - Deutschrap. Songs und Storys – Chronik einer Kultur Aktuelle Termine von Jan FFWL-Beanie anthrazit FFWL-Beanie grau 3p-Football-Shirt 3p-Football-Sweater (limitierte Kleinauflage) From Frankfurt with Love-Graffiti-Shirt Partnerlook-Angebot im FFWL-Valentins-Sale NACHTSCHICHT-Playlist PWRDW-Playlist-Tracks aus Episode #79 James Blake – Death of Love Bruze Bronzn, Calibrated Audio, Kool Kasko und Ruste Juxx – Apocalips Hagen Stoll und RILLA – Zeit für ein Feuer Cleo Sol – Nothing Is Impossible With You Fred again.. feat. Young Thug – Scared Roey Marquis II. feat. Italo Reno & Germany & Curse – Granit Levin Liam – 24 Harry Styles – Aperture Facebook Moses Pelham Instagram Moses Pelham TikTok Moses Pelham

Was macht eine gute Führungsperson aus? Wie kann man lernen, Verantwortung abzugeben oder zu übernehmen? Warum ist psychologische Sicherheit so wichtig für eine gute Gruppendynamik? Und ticken Frauenteams anders? Kristin Henke gibt Antworten und Anregungen, die uns am Berg, im Job und im Leben helfen können, uns weiterzuentwickeln.

Sveriges och Skandinaviens största S-förening går till val av ny ordförande – som blir ett generationsskifte. Annie Ross är valberedningens förslag att efterträda Markus Kallifatides. Vem är hon och vilken roll ska Reformisterna ha i framtiden? Annie Ross gästar Katalys och Starta pressarna.

Kvällspasset gästas av Sveriges Radios utrikeskorrespondenter, Simon Isaksson (USA), Andreas Liljeheden (Bryssel) och David Rasmusson (Norden) som svarar på lyssnarnas frågor om det spända världsläget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Neda undrar hur EU kan jobba mot styret i Iran och Anita undrar om man kan se en trend i bojkott mot amerikanska produkter i Skandinavien. Vi hör också Thomas som undrar vad gemene amerikan tycker om Trumps styre och Charlotte undrar vad Trumps nya fredsråd är för något?

Der „Boris Tomiak Elfer für die Ohren“ ist wieder da! Im Dreierpack von 90+6 diskutieren Leo, Philipp und Tim über die WM-Chancen von Ivan Prtajin, die bärenstarke Entwicklung von Leon Robinson und Mika Haas. In der beliebten Rubrik „Wer bin ich?” rätseln sie sich außerdem durch Skandinavien.- Unsere Spieler-Analyse zu Atanas Chernev Audio-Postproduktion: Leonard ZillesOnline-Magazin: ⁠⁠⁠⁠⁠https://treffpunkt-betze.de/⁠⁠⁠⁠Social Media:- ⁠⁠⁠⁠Instagram⁠⁠⁠⁠- ⁠⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠⁠- ⁠⁠⁠⁠Twitter⁠⁠⁠⁠- ⁠⁠⁠⁠Whatsapp-Kanal⁠⁠⁠⁠- Linktree

Wie viele Unterhosen brauchts auf Tour und was sind die Höhen und Tiefen, wenn das Hobby zum Beruf geworden ist? Diese und noch viele andere Fragen zur Expedition Skandinavien beantworten die Bergfreundinnen in dieser Folge.

// Das Wandern ist des Klamers Lust, schon lange, vor allem das Fernwandern hat es dem ehemaligen Förster angetan. Allein in den letzten Jahren hat Gerald Klamer unter anderem lange Touren in Namibia, den Anden, in den USA und Skandinavien gemacht. Auch durch Deutschland ist er schon 6.000 Kilometer am Stück gewandert. Jetzt will er sich die Heimat noch einmal aus einer anderen Perspektive bzw. auf einer anderen Route ansehen. Nur wenige Tage vor dem Aufbruch zu dieser 99-Tage-Wanderung, hat Gerald im FREI RAUS Studio vorbeigeschaut. Ich spreche mit ihm über das, was vor ihm liegt (diesmal „nur” 4.000 Kilometer, aber ein ganz besonderes Motto), über seine Erwartungen, seine Ausrüstung und das, was ihn hierzulande vor die größte Herausforderung stellt. Gerald verrät, was er unter Abenteuerwandern versteht, berichtet vom Überqueren wilder Gletscherflüsse in Argentinien und hält ein überzeugendes Plädoyer für das Übernachten direkt in der Natur. // Alle Werbepartner des FREI RAUS Podcast und aktuelle Rabatte für Hörer:innen findest du unter https://www.christofoerster.com/freiraus-partner // Hier kannst du den wöchentlichen Newsletter zum Podcast abonnieren: https://www.christofoerster.com/freiraus // Ich freue mich, wenn du den Podcast mit einem keinen Beitrag unterstützt! Alle Infos dazu ebenfalls auf https://www.christofoerster.com/freiraus // Outro-Song: Dull Hues by Lull (audiio.com)

Schwedens zweitgrößte Stadt hat einen festen Platz im Herzen von Merian-Chefredakteurin Tinka Dippel. Ihrer Podcast-Kollegin Silvia Tyburski - ebenfalls große Schweden-Freundin - erzählt sie in dieser Folge von ihren Erlebnissen in Göteborg. Schon die Anreise mit der Fähre: Ganz großes Reisekino mit dem Riesenkran in Eriksberg am Flussufer als Auftakt. Ein Stück weiter den Fluss Göta älv rauf steht seit kurzem Skandinaviens höchstes Hochhaus, der Karlatornet, wo im Mai eine neue Aussichtsplattform eröffnen soll. Weitere Lieblingsorte: die Markthalle, der Fischmarkt, der große Botanische Garten und der Schärengarten in der Nordsee.

Blähungen, Durchfall, Verstopfung - gerade auf Mehrtagestouren macht unser Magen-Darm-Trakt oft Probleme. Warum spielt die Verdauung bei Belastung verrückt? Wie bereiten wir Magen und Darm vor - und wer stinkt im Matratzenlager eher: Frauen oder Männer?

Der VfL-Trainer empfängt die Crew in Bochum! Macht euch bereit für eine wilde Fußballreise: Aus der DDR geht's über England bis nach Skandinavien. Spieler & Coach Uwe Rösler erzählt von umjubelten Höhen & emotionalen Tiefen. Eine Episode mit ganz viel Liebe & Loyalität. Von Constantin Kleine.

För 500 år sedan översattes nya testamentet till svenska, en händelse som markerar att vi gick från fornsvenska till nusvenska. Men vägen dit hade varit lång. Det språk vi idag kallar svenska växte fram ur urgermanska rötter, slipades av kontakt med latin, lågtyska och andra nordiska tungomål, och formades av kristendomens och statens framväxt.Svenskan har aldrig varit statisk. Den har burit kungars lagar, folkets röster och samtidens idéer. Från ett namn på en dialekt till ett nationellt verktyg för identitet och kommunikation. Viktiga händelser som bibelöversättningar, tryckkonstens utveckling och folkskola har kodifierat svenskan, spritt den och befäst den.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med språkvetaren och författaren professor Tore Janson om det svenska språkets historia — från indoeuropeiska rötter till 1900-talet. Samtalet utgår från Jansons bok Svenskans historia: språkets roll under 800 år.Redan för över 4 000 år sedan talade människor i nuvarande Sverige ett språk med rötter i det indoeuropeiska språkträdet – samma stam som latin, sanskrit och grekiska. Men det skulle dröja årtusenden innan något kunde kallas svenska. Under lång tid talade människor i Skandinavien en form av nordgermanskt språk som saknade både skrift och namn. Runinskrifterna från järnåldern är bland de första språkliga spåren, men ger begränsad inblick i vardagligt språkbruk.På 1000-talet var språket i Svealand och Götaland i stort sett enhetligt. I isländska källor kallades det dansk tunga – ett gemensamt namn för nordbornas språk. Termen svenska användes ännu inte om vare sig folk eller språk.Det verkliga språksprånget skedde med kristendomens införande och framväxten av en svensk statsapparat. Kyrkan förde med sig det latinska alfabetet, utbildning och behovet av skriftliga texter. Under 1200-talet började svenskan skrivas med latinska bokstäver, först i juridiska sammanhang. Den äldsta kända texten är Äldre Västgötalagen från 1220-talet – en lagtext nedtecknad av kyrkans män på folkets språk, men med latinsk skriftteknik.Samtidigt växte Sverige fram som ett mer samlat kungarike, vilket ökade behovet av ett gemensamt språk och reglerat skriftspråk. Under Birger jarls tid på 1200-talet stabiliserades statsmakten, och skriftspråket fick större genomslag i administration och rättskipning.Det är först år 1308 som ordet svenska dyker upp för första gången upp i skrift — i en översättning av en riddarroman beställd av den norska drottningen Eufemia. Ett avgörande belägg finns i en epilog till riddardikten om hertig Fredrik av Normandie, där det står att texten ”är nu gjord till rima... av tysko och i svenska tunga”. Denna benämning markerar en ny språklig medvetenhet – att svenskan var något eget, skilt från danska och tyska.Svenskans status stärktes ytterligare i Magnus Erikssons landslag (1347), som fastslog att rättsliga dokument från kung, lagman och häradshövding skulle skrivas ”a svensko” – på svenska. Därmed blev svenska inte bara ett språk i bruk, utan ett riksspråk med juridisk och politisk funktion.Bildtext: Genesis ur Gustav Vasas bibel från 1541, den första fullständiga bibeln på svenska. Översättningen bidrog starkt till att standardisera skriftspråket och lade grunden för modern svenska under tidigmodern tid. Litteraturbanken. Public Domain.Musik: Browning à 5” av William Byrd (ca 1540–1623), omkring 1578. Av: Phillipwserna, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ein Vorstoss wollte, dass Basel den Nachtzug von Basel nach Skandinavien mit 10 Millionen Franken subventioniert. Die Mehrheit des Parlaments lehnte dies jedoch ab.

Es ist jedes Jahr dasselbe: Kaum ist die Rallye Dakar vorbei, verlagert sich das Interesse von echten Motorsportkennern aufs Eis. Denn die neue Eisspeedwaysaison steht an – und in manchen Regionen hat sie sogar schon begonnen. Dieser neue Podcast der PITCAST-Reihe – eine Gemeinschaftsproduktion der Zeitschrift PITWALK und der Website http://www.bahndienst.com als deutsches Leitmedium für Bahnsport – dreht sich denn auch komplett um den Wintersport. In Weißenbach in Tirol gab's ein Eisspeedwayrennen, im schwedischen Avesta einen auf WM-Niveau besetzten Paarcup – und in Steingaden ein Skijöring. Das sind grob gesagt Speedwayfahrer, die hinter ihren Halblitermaschinen einen Skifahrer auf alpinen Brettern an einem Tau hinter sich herziehen wie ein fleischgewordenes Ausgleichgewicht. Norbert Ockenga hat sich als Chefredakteur von PITWALK und bahndienst.com ausgiebig mit beiden Wintersportarten befasst. In einer Analyse des Paarcup in Avesta befragt er Max Niedermaier und den Engländer Paul Cooper, der sommertags auf Grasbahnen unterwegs ist. Hans Weber, Christoph Kirchner und Franz Mayerbüchler lassen das Spektakel in Weißenbach Revue passieren und ordnen die Lehren daraus ein. Simon Mayer und dessen Mechaniker Patrick Schneider berichten direkt aus Schweden, wie die Vorbereitung auf das Ligawochenende der Allsvenskan in Skandinavien vorangeht. Und Dominik Werkstetter, der das Skijöring als erstes Rennen auf dem harten Comebackweg nach einem schweren Unfall im Frühling genutzt hat, entführt uns in die fremde, aber spannende Welt der Mischung aus Motor- und Alpinistensport.

"Erst wenn es zu spät ist erkennst du, dass das Glück in den kleinen Momenten liegt ..." Ein Zitat vom ehemaligen französischen Präsidenten Francois Mitterand. Eine Erkenntnis ist: jeder kann sein Glücksgefühl beeinflussen und jederzeit damit beginnen. Glück ist kein Zufall, sondern du darfst das Glück zu dir einladen und ganz bewusst beeinflussen, was dich glücklich macht. Ich habe für dich die wichtigsten Auszüge aus der Reportage im TV die sich mit dem Thema Glück befasste, zusammengefasst - gepaart mit eigenen Erfahrungen und Erkenntnissen Hier schon mal die wichtigsten Botschaften. In der Podcastfolge gibts individuelle Geschichten dazu: 1. Glück ist immer individuell und abhängig von der eigenen Bewertung 2. es gibt genetische Dispositionen 3. ein erfülltes Leben mit anderen Menschen trägt zum Wohlbe fi nden und Glück bei 4. Natur und Bewegung fördert Glückshormone 5. Gleiche Bedingungen für Bildung (am Beispiel Finnland aufgezeigt) 6. Freiheit ... Die glücklichsten Menschen lt. .Glücksatlas leben in Skandinavien und in Deutschland in Hamburg. Die Abhängigkeit von Wohlstand und Glück ist nicht eindeutig erwiesen. In den USA nahm die Zufriedenheit zumindest nicht mit zunehmendem Wohlstand ab. Eine wunderbare Erkenntnis. Ich wünsche dir insbesondere in dieser Zeit der hektischen Betriebsamkeit viele Glücksmomente und die Zeit genau diese Momente zu genießen. Vor allem auch lade ich dich ein: ab und zu einmal innezuhalten. Wenn dir diese Folge gefällt, dann teile sie gern. Denn Glück ist das einzige, was sich verdoppelt, wenn man es teilt. Bewertung meines Podcasts kann du hier zusätzlich vornehmen: https://www.provenexpert.com/veronika-vehr/fz2u/

Ein Spaziergang durch die Altstadt von Kopenhagen führt mitten ins Herz der dänischen Geschichte – und überraschend direkt zur Welt der Habsburger.Im Zentrum der Stadt steht der Rundetårn, ein ungewöhnlicher Turm mit spiralförmiger Rampe. Heute wird er oft mit dem berühmten Astronomen Tycho Brahe in Verbindung gebracht. Doch genau hier beginnt die eigentliche Geschichte:Der Rundetårn entstand erst Jahrzehnte nach Tychos Tod – und ist dennoch ohne ihn nicht denkbar. Diese Folge erzählt von:Tycho Brahes revolutionärer Beobachtung der Supernova von 1572, die das mittelalterliche Weltbild erschütterteseinem Aufstieg zum königlichen Staatsastronomen unter Friedrich II.den großen Observatorien auf der Insel Hven – Uraniborg und Stjerneborgdem politischen Bruch nach dem Tod seines Förderers und Tychos erzwungenem ExilIm Zentrum steht jedoch die entscheidende Frage von Habsburg to go!:Was hat das alles mit den Habsburgern zu tun?Die Antwort führt nach Prag zu Rudolf II. – einem Herrscher, der weniger an Feldzügen interessiert war als an Wissen, Zeichen und Erkenntnis.Rudolf II. holte Tycho Brahe mit einem für die Zeit einzigartigen Angebot an seinen Hof: Sicherheit, Gehalt, Schutz und vor allem Forschungsfreiheit. Heute würde man sagen: Er hat ihn abgeworben.Darüber hinaus werfen wir einen Blick auf die Geschichte der Dänen selbst:vom Wikingerreich zur nordischen Vormachtvom Stockholmer Blutbad (1520) und dem Verlust Schwedensvom schwedischen Marsch „übers Eis“ im 17. Jahrhundertbis zur Niederlage von 1864 gegen Preußen und Österreichund zum heutigen Dänemark mit einem der beliebtesten Königshäuser Europas Diese Episode spannt den Bogen vom Himmel über Skandinavien bis zu den Machtzentren Europas – und stellt die Frage, warum Wissen oft dort wirksam wird, wo Macht bereit ist, loszulassen.Hinweis: Diese Folge ergänzt frühere Episoden von Habsburg to go!, insbesondere:#016 - Die Habsburger und der Norden - Die schöne Bauherrin Isabella und Schloss Kronborg (1525)

In der ersten Folge von «Thunerts Thema» im neuen Jahr machen wir einen Ausflug nach Skandinavien. Drehen soll sich heute nämlich alles um den Medienmogul Jan Stenbeck, dessen kontroverses Wirken seit Kurzem in der Mini-Serie «Stenbeck» im ZDF-Streamingportal und bei Neo zu sehen ist. Geschrieben wurde das Script übrigens auf Basis der Stenbeck-Biografie von Per Andersson, deren Verleger Svante Weyler aus Stockholm im Podcast zugeschaltet war. Ausgewählt wurde die Thematik, weil Stenbecks Vorgehen große Konsequenzen für die TV-Landschaft in Schweden hatte. Dort revolutionierte er zunächst den Mobilfunk und dann das Fernsehen. 1987 gründete er folglich Schwedens ersten werbefinanzierten Privatsender, der die hiesige Medienbranche nachhaltig veränderte. Der exzentrische Unternehmensleiter zeichnete sich dabei auch durch ungewöhnliche Strategien und Technologien aus – Svante Weyler begreift ihn als „Creative Disrupter“. Letztlich macht die Serie die gravierenden Umbrüche nicht optimal fühlbar und lässt sich an einigen Stellen zu wenig Zeit, um die Transformationen im Äußeren abzubilden. Im Endeffekt hätte sie erzählerisch also eine noch stärkere suggestive Kraft entfalten können und bekommt hier nur ausbaufähige 6,5 von 10 Punkten. Dennoch ist sie vom Ablauf nachvollziehbar strukturiert und damit für Medien- und TV-Beobachter interessant. Auch der starke Hauptdarsteller Jakob Oftebro täuscht über so manche Schwäche hinweg und transportiert den Senderchef überzeugend.

Kaddi und Toni kämpfen sich zum norwegischen Fjord, Lisa fährt ihnen mit dem Zug entgegen. Und währenddessen die Fragen: Würden wir's wieder tun? Was würden wir anders machen? Was haben wir gelernt - fürs nächste Abenteuer und fürs Leben?

"Deutschland ist der Puff Europas". Mit dieser Äußerung löste vor einiger Zeit Bundestagspräsidentin Julia Klöckner eine Debatte über das Verbot von käuflichem Sex in Deutschland aus. Sollen auch hier Freier bestraft werden, die für Sex, zum Beispiel auf dem Straßenstrich, bezahlen? Vorbilder gibt es in Skandinavien und in Frankreich. Ist das auch umsetzbar? Das hat sich SWR Aktuell-Reporter Gerald Pinkenburg in Straßburg angesehen.

Tränen in der Hüttenküche, Verdauungsprobleme auf der Bergetappe und Selbstmitleid am Steilhang. Und das große Geheimnis, wie echte Bergfreundinnenschaften nicht daran zerbrechen, dass die eine immer voraus und die andere immer hinterher geht.

Winterwanderungen, Skitouren oder Eisbaden im Bergsee - in unserem Leben mit den Bergen begegnet uns Kälte immer wieder. Aber wie bereiten wir unseren Körper bestmöglich auf die Minusgrade vor? Ab wann wird Kälte für uns gefährlich? Und frieren Frauen wirklich schneller als Männer? In dieser Folge erfahrt ihr alles, was ihr über Kälte, Frost und Minustemperaturen wissen müsst, wenn ihr gerne draußen unterwegs seid!

Selbstverantwortung, Selbsteinschätzung und Ehrlichkeit - unserer Fjellski Trips durch Schweden und Norwegen bringt die großen Themen ans Licht: Muss Lisa abbrechen? Wie gehen die drei Bergfreundinnen damit um? Und wieso hat Toni immer Angst zu sterben?

Von A wie Ausrüstung über S wie Sauna bis W wie Weitwandern - in dieser Bergfreundinnenfolge bekommt ihr alle Infos für euren Outdoor-Urlaub in Skandinavien.

Dass unsere Fjellski-Tour von Schweden nach Norwegen unser größtes Abenteuer wird - dachten wir uns. Dass das Wetter uns oft einen Streich spielt - wissen wir. Dass uns der erste Tag unserer Tour komplett an unsere Grenzen bringt - haben wir nicht erwartet.

Från romerska pestvågor till spanska sjukan har samhällen reagerat, förändrats och ibland kollapsat under trycket från smittsamma sjukdomar. Pandemier har satt djupa spår i allt från demografi och ekonomi till krig, religion, vetenskap och politik.Den mest ikoniska pandemin i europeisk historia är digerdöden, som svepte över Europa mellan 1347 och 1352. Länge antogs att upp till hälften av Europas befolkning – cirka 50 miljoner människor – dog i pesten. Men ny forskning visar att delar av Centraleuropa och Östeuropa fortfarande hade växande jordbruk efter 1350.Detta är det första av två avsnitt av podden Historia Nu om pandemier, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Stockholms universitet, om hur farsoter har påverkat samhällen genom tiderna – från medeltidens pest till spanska sjukan.Pandemier tenderar att påskynda redan pågående trender – som urbanisering, migration eller maktförskjutningar – snarare än att skapa helt nya utvecklingslinjer. De fungerar också gång på gång som påminnelser om mänsklighetens sårbarhet och vikten av att bygga robusta samhällsstrukturer.Pandemiernas historia i Europa inleds med den så kallade atenska pesten. Under Peloponnesiska kriget (431–404 f.Kr.) förlorade Aten uppåt hälften av sin befolkning i en farsot som snabbt spreds i den tättbefolkade staden. Katastrofen underminerade det politiska ledarskapet och försvagade Atens ställning i kriget mot Sparta.Romarriket drabbades av två stora epidemier under kejsartiden: den antoninska pesten (165–180 e.Kr.) och den cyprianska pesten (249–262 e.Kr.). Båda tros ha orsakats av smittkoppor. Effekterna var förödande: metallproduktionen minskade, vilket har dokumenterats genom isborrkärnor från glaciärer, och ett urholkat skatteunderlag försvårade försvaret av rikets gränser. Cyprianska pesten har till och med beskrivits som början till slutet för Västrom.År 541 slog den justinianska pesten till – den första pandemin som med säkerhet kopplats till pestbakterien Yersinia pestis. DNA-analyser har i modern tid bekräftat bakterien i massgravar. Pesten orsakade omfattande avfolkning kring Medelhavet och ledde till minskad handel och återförskogning. I kombination med kraftiga vulkanutbrott under 530-talet, som orsakade global nedkylning, blev konsekvenserna förödande för samhällena i södra Europa och delar av Asien.Digerdöden (1347–1352) sägs ha utplånat upp till hälften av Europas befolkning. Men ny forskning, särskilt baserad på pollenanalyser och arkeologi, nyanserar denna bild. I en omfattande studie av 1 634 pollenprover från hela Europa har forskare visat att dödligheten varierade kraftigt regionalt. Medan västra Europa – bland annat Italien, Frankrike och Skandinavien – drabbades hårt, fortsatte befolkningen att växa i stora delar av Central- och Östeuropa.Bild: Dödens triumf (ca. 1562) av Pieter Brueghel den äldre visar en apokalyptisk scen där döden härjar obarmhärtigt över människan. Målningen ingår i Museo del Prados samling.

Der Tag in 2 Minuten – vom 26.11.

Braucht Basel den geplanten Nachtzug nach Kopenhagen und Malmö? Über diese Frage diskutiert der Basler Grosse Rat am Mittwoch.

Alexandra Toftmark lebt ihren Traum in Schweden. Die Bernerin hat ihre Karriere als Rechtsanwältin für die Liebe eingetauscht und ist vor zwei Jahren nach Schweden gezogen. Mit ihrem schwedischen Mann lebt sie in der kleinen Stadt Ulricehamn und engagiert sich mit Herzblut als Seeretterin. Schon als kleines Mädchen träumte Alexandra Toftmark davon, irgendwann Mal nach Schweden auszuwandern. Inspiriert wurde sie von Astrid Lindgrens Kinderserie «Wir Kinder aus Bullerbü»: «Ich war fasziniert von den Kindern, die ihre langen Sommerferien auf dem idyllischen Land verbringen.» Nach ihrem Jurastudium an der Universität Bern machte Alexandra Karriere bei der Berner und Stadtzürcher Polizei – doch Schweden blieb stets in ihrem Herzen. Sie lernte die Sprache, reiste immer wieder quer durch Skandinavien und vertiefte ihre Verbindung zum Norden. Ihren schwedischen Mann Anders lernte sie bei einem Besuch bei Schweizer Freunden kennen, die ein Ferienhaus in Varberg besitzen. «Er war ihr Nachbar und ein guter Freund.» Vor zwei Jahren ist Alexandra Toftmark zu ihm nach Schweden ausgewandert. Mit dem Landeswechsel kam auch ein Berufswechsel. Heute arbeitet Alexandra als Deutschlehrerin und ist mit Herzblut Seeretterin der Swedish Sea Rescue Society. «Die Seenotrettung ist tief verankert in der schwedischen Kultur» Alexandra Toftmark liess sich in Schweden zur Seeretterin ausbilden. Seither rettet sie Menschen, die in Seenot geraten sind: «Das Gewässer hier wird oft unterschätzt.» In Schweden ist die Seenotrettung tief verankert: «Es ist wie die Rega in der Schweiz und wird von Spendengeldern finanziert.»

Die Krönung von Christian II. zum König von Schweden im November 1520 beginnt als fröhliches Fest. Sie endet mit mehr als 100 toten Gästen - nur ein Feind Christians entkommt. Von Thomas Mau.

I en dyster klass för sig i historien om mänsklig ondska står nazisternas folkmord på judar, romer och andra människor som de bedömde som så underlägsna att de inte hade rätt att leva. Förintelsen var ideologiskt förberedd ända sedan 1800-talet men realiserades först åren 1939–1945, parallellt med att andra världskriget svepte fram över Europa.Historien om det nazistiska folkmordet är mer vittförgrenad, och ännu grymmare, än de flesta är medvetna om. Flera element sammanflöt – antisemitism, rasbiologi, socialdarwinism, revanschlust efter Versaillesfreden, syndabocksletande, diktatur – till en vidrig häxbrygd av hat, men det krävdes ett världskrig för att förvandla tanke till handling.Dessutom skilde sig det dödliga slutresultatet betydligt beroende på uppslutningen, både från myndigheter och från vanlig civilbefolkning, bakom nazisternas plan. I länder som Polen, Nederländerna, Kroatien och Grekland var mördandet kusligt effektivt, medan det inte alls var lika framgångsrikt i länder som Belgien, Albanien och Italien. Även i Skandinavien var skillnaderna stora. Medan nästan alla danska judar räddades till säkerheten i Sverige drabbades de norska judarna av omfattande deportationer till kontinentens gaskamrar.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Förintelsen – hur kunde detta brott mot mänskligheten äga rum, och hur omfattande var katastrofen i de olika länder som axelmakterna kontrollerade?Bildtext: Arresterade judiska kvinnor i Budapest, Ungern, oktober 1944. Fotot visar kvinnor som gripits av ungerska eller tyska myndigheter under Förintelsens slutskede. Under denna period intensifierades jakten på judar i Ungern, särskilt efter den tyska ockupationen i mars 1944. Bilden illustrerar den systematiska förföljelsen och den akuta utsattheten för Ungerns judiska befolkning. Källa: Bundesarchiv, Bild 101I-680-8285A-08 / Faupel / CC BY-SA 3.0 deKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hartnäckig hält sich das Gerücht, Polarlichter seien nur in Skandinavien zu sehen. Auch über Mitteleuropa glüht der Himmel immer wieder in Rot- und Grüntönen. Im allmählich beginnenden Winter wird es auch bei uns einige Polarlichtnächte geben. Lorenzen, Dirk www.deutschlandfunk.de, Sternzeit

Uppåkra, i sydvästra Skåne mellan dagens Lund och Malmö, blomstrade från 100 f.Kr. till 1000 e.Kr. för att sedan glömmas bort så fullständigt att inte ens namnet blev kvar. Staden var sju gånger så stor som Birka och fungerade sannolikt som säte för kungar som härskade över västra Skåne, tidvis också över betydligt större områden. Tack vare de senaste decenniernas utgrävningar har arkeologernas fynd tvingat oss att skriva om södra Skandinaviens järnåldershistoria i grunden. Tack vare jämförelser med skriftliga källor, som krönikor och hjältesagor, kan vi foga pusselbitar till varandra och börja lägga historien till rätta – historien om ett glömt folk, ett glömt rike och glömda kungar.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om fyndplatsen Uppåkra, dess härskarmiljö och de människor som levde där.Idag motsvaras den av Uppåkra kyrka med intilliggande by, men ovan jord finns inget som minner om storheten under folkvandrings- och vendeltid. Vad var det gamla Uppåkra för en plats, och varför suddades staden ut från kartan? Idag kan många sådana frågor besvaras. En stor och i flera sekler kontinuerligt brukad förkristen tempelanläggning har grävts ut, med spektakulära fynd av guldgubbar och praktföremål. Just nu håller en hövdingahall på att undersökas, och till detta kommer fynd som vittnar om en omfattande produktion av hantverksföremål, till exempel kammar och spännen. Bild: Völund från Uppåkra, Lunds Historiska Museum, Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Folkvandringstiden och Västroms fallKlippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Slaget om Visby är ett av Sveriges historias mest mytomspunna slag, samtidigt som det var ett av de mest obetydliga ur ett geopolitiskt perspektiv. Medan slaget i sig har rönt stort intresse från historiker och arkeologer, huvudsakligen på grund av de fynd som gjordes under början av 1900-talet utanför Visbys gamla stadsmur, var slagets konsekvenser relativt små, ur ett vidare perspektiv.Slaget hade sin upptakt i ett danskt försök att utnyttja en politisk oreda i Sverige och samtidigt återta makten från den tyska Hansan. Åren innan invasionen hamnade Kung Magnus Eriksson av Svearike i konflikt med sina söner om hur det växande kungadömet skulle skötas. Den yngre sonen Erik allierade sig med Valdemar Atterdag för att vinna stöd i utbyte mot skånska städer, men när Erik plötsligt dog i pesten och ingångna avtal tappade sin funktion beslutade Valdemar Atterdag att ta saken i egna händer och invadera skånelandskapen samt Gotland.I detta avsnitt av militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om Valdemar Atterdags invasion av Gotland år 1361.Konflikten mellan kungasönerna och den gamle kungen i Sverige gav Valdemar en enkel seger och under juli 1361 kunde han utan något motstånd avsegla mot Gotland för att där lägga under sig staden Visby.En viktig orsak till att Gotland ingick i Valdemars planer var att Visby under denna tid en viktig handelsstation och hade nära band med den tyska Hansan. Tack vare handeln över Östersjön var Visby en av de rikaste och mest folktätaste städerna i hela Skandinavien. Men detta lockade också tyska handelsintressen. Hansan eftersträvade tullfrihet och hade vuxit till sådan grad att den utövade stort inflytande över de nordeuropeiska kungahusen, Danmark och Sverige inkluderat. Genom att ta Gotland och staden Visby i besittning önskade Valdemar därmed få kontroll över den handel som gick i nordöst-sydvästlig riktning från finska viken ner mot Skåne och Öresund och samtidigt minska Hansans inflytande i regionen.22 juli 1361 sägs det att landstigningen genomfördes, och den 27 juli stod Valdemar utanför Visbys murar. Slaget som sådant är relativt enkelt ur ett militärhistoriskt perspektiv. Valdemars här var betydligt mer välutrustad än vad de gotländska bönderna var. Trots detta tycks de ha varit någorlunda jämbördiga i fråga om storlek. Flera frågor kvarstår dock som ser till att slaget om Visby fortsätter att engagera, och mycket har vi att tacka de massgravar som finns kvar. Till exempel finns det frågetecken kring varför de begravdes utan att de avkläddes sina ringbrynjor och hjälmar, huggsåren tycks antyda att många blivit slagna i ryggen, och det finns en del frågor om varför borgarna i staden tycktes lämna saken åt de gotländska bönderna.Bild: Utgrävningarna av massgravarna från slaget i Visby 1361. Wikipedia, Public Domain. (Sök efter Visby i mediearkivet hos Historia.nu)Text: Peters Bennesved Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Julia är på akuten med sitt barn och råkar vara världens sämsta mamma. Louise pratar om kryptokonsten WoA och vad Vanja Wikström ska göra för att bli förlåten. Tyvärr har ingen koll på Skandinavien och Julia vet alldeles för mycket om Pernilla Wahlgrens man.

Barockepoken framhålls ofta som en tid av vetenskapliga genombrott, där Galileo Galilei och andra banade väg för den naturvetenskapliga revolutionen och framtidstro. Den sanna historien är emellertid avsevärt mer komplex.Samtidigt som banbrytande experiment genomfördes spreds vidskepelse över hela Europa. Kättare och fritänkare brändes på bål, och även i det officiella Sverige lanserades märkliga hypoteser om både historia och samtid.När vi granskar epokens mest framstående tänkare blir det tydligt att många kombinerade gedigen forskning med idéer som i dag framstår som pseudovetenskap. Ta Giordano Bruno, som brändes på bål i Rom år 1600. Han framhålls gärna som en martyr för vetenskapen, men hans idéer ter sig idag lika bisarra som de säkert gjorde på hans egen tid.Uppsalaprofessorn Olof Rudbeck är ett annat exempel. Han upptäckte lymfkärlssystemet, men hävdade också att Skandinavien var identiskt med den mytiska kontinenten Atlantis. Likaså Johannes Bureus—Sveriges första antikvarie—gjorde banbrytande forskning om runor, men var samtidigt övertygad om att troll existerade och att alkemi var en legitim vetenskap, och ägnade stor energi åt att bevisa det.I avsnittet “Vetenskap och vidskepelse” i podden Harrisons dramatiska historia diskuterar professor Dick Harrison från Lunds universitet tillsammans med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh intellektuella trender under 1600-talet i Europa och Sverige.Bild: Den ptolemaiska modellen dominerade västerländsk astronomi i över 1 000 år och utgår från att jorden är universums centrum. Systemet av sfärer kring jorden illustrerade både kosmiska strukturer och religiösa föreställningar. Men Galileo Galilei utmanade den geocentriska världsbilden och banade väg för den naturvetenskapliga revolutionen.Här en illustration av den ptolemaiska geocentriska världsbilden, skapad av den portugisiske kosmografen och kartografen Bartolomeu Velho år 1568. Illustrationens vänstra sida visar avstånden mellan himlakropparna och jordens centrum, medan den högra visar deras omloppstider i år. Den yttersta texten anger: "Det himmelska imperiet, Guds och alla de utvaldas boning."Upphovsrätt: Public Domain / Bartolomeu Velho – Eget arbete.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trots snabba förändringar under 1800‑talet, där segel byggdes om till ånga och trä byttes mot stål, förblev Karlskrona central för Sveriges marina försvar. Nya vapen som minor och torpeder innebar att även mindre fartyg kunde utgöra ett dödligt hot mot stora örlogsskepp.Mot slutet av 1800‑talet revolutionerade jagare och torpedbåtar marinens försvarstänkande. Deras snabbhet och manövrerbarhet passade skärgårdens krav, och Karlskrona blev ett nav för snabba insatser nära kusten.I det tredje av fyra avsnitt om Karlskronas historia i podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med militärhistorikern professor Lars Ericson Wolke från Försvarshögskolan. Han har bland annat skrivit Sjömakt och sjöfolk: Den svenska flottan under 500 år tillsammans med Anna‑Sara Hammar.Under 1800‑talet förändrades sjökrigföringen i grunden, på samma sätt som artilleriet revolutionerade krigföringen under 1400‑ och 1500‑talen. Maskiner ersatte segel och åror, vilket frigjorde fartygen från vindens och vädrets begränsningar. Trä byttes ut mot järn och stål, vilket gav robustare fartyg som bättre stod emot beskjutning. Samtidigt förbättrades artilleriets räckvidd, precision och verkan.Men det gick inte alltid så fort. Segelskeppet Skandinavien började byggas vid Karlskrona örlogsvarv redan 1825, men arbetet fortskred mycket långsamt. Namnet vittnar om en tid när de nordiska länderna, mest i ord, ville hjälpa varandra militärt. Under byggtiden skedde en snabb teknisk utveckling inom örlogsflottan, vilket gjorde att Skandinavien ansågs omodern redan innan hon sjösattes 1860. Och vid den tiden hade också skandinavismen passerat bäst före‑datum.Vid första världskrigets utbrott 1914 stod Karlskrona åter i centrum. Sverige förklarade sig neutralt, men sjötrafiken i Östersjön utsattes för omfattande minfällningar och ubåtskrigföring. Örlogsvarvet och flottstationen i Karlskrona hölls i beredskap för att avvisa intrång och upprätthålla sjöbevakning längs kusten.Sverige var nära att dras in i kriget vid den så kallade "tjurrusningen" av den ryske amiralen Nikolaj von Essen, som den 9 augusti 1914 genomförde en egenmäktig operation med den ryska Östersjöflottan. Han ville förekomma ett förmodat svenskt‑tyskt samarbete och planerade att attackera den svenska flottan vid Gotland och bombardera Stockholms skärgård. Operationen avbröts dock i sista stund av det ryska högkvarteret, vilket räddade Sverige från att dras in i kriget.KällorEricson Wolke, Lars & Hammar, AnnaSara (2022). Sjömakt och sjöfolk: den svenska flottan under 500 år. Lund: Nordic Academic PressHillbom, Rune (1982). Karlskrona 300 år: en återblick i ord och bild. D. 2 1863-1930. Karlskrona: AbrahamsonMusik: Schubert Moment Musical Op 94 No 3 D780 med Michele Nobler; Storyblock Audio.Bild: Skeppsbyggen i världsklass: På 1830-talet sjöd Karlskrona örlogsvarv av aktivitet. I femfingerdockorna växer här tre praktfartyg fram – fregatten Eugenie och linjeskeppen Skandinavien och Stockholm – medan fregatten Göteborg repareras i svajningsrummet innanför de öppna dockportarna. Tonlitografi av Auguste Mayer ur Voyages en Scandinavie… (Paris, 1852). Källa: Auguste Mayer (1805–1890) – Voyages en Scandinavie, en Laponie, au Spitzberg et aux Feröe pendant les années 1838, 1839 et 1849 (1852). Licens: Public Domain.Lyssna också på Krimkriget år 1854-56 inleddes i Östersjön.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Die Lage an der Ostflanke der NATO hat sich zugespitzt. Was ist passiert? Provoziert Moskau die Fähigkeiten der NATO? Warnt es die oft hartnäckigen Polen und Balten? Handelt es sich um eine Operation unter „falscher Flagge“ oder um Vorfälle, die es schon früher gab? Was steckt hinter der Drohnenhysterie von der Ostsee über Skandinavien bisWeiterlesen

De to danske eventyrere Nina Rasmussen og Hjalte Tin havde i årevis arbejdet på et visionært projekt. De ønskede at køre en elbil jorden rundt, som de første nogensinde. Det er faktisk ret vildt at tænke på, at den her historie udspiller sig i 2010. Det er ikke lang tid siden, men der kørte ingen elbil rundt i Danmark. El ladestandere var en by i Rusland. Hjalte og Ninas plan var at køre op gennem Skandinavien, gennem Sibiriens uendelige hullede veje, Mongoliets støvede steppe, til Verdensudstillingen i Shanghai, hvor Den Lille Havfrue skulle udstilles, for dernæst at krydse USA. Hjalte og Nina drømte om at bevise, at elbilen var fremtiden. Men rejsen dertil var forbundet med store udfordringer. Hvad ville folk sige? Hvor i alverden skulle de lade bilen op i den bagende sol på den øde mongolske steppe?  Medvirkende: Nina Rasmussen og Hjalte Tin, forfattere til mange rejsebøger, bl.a. bogen ”Helt elektrisk jorden rundt” om rejsen i elbilen.

Drohnen über Polen und Skandinavien, Kampfjets über Estland, Cyberangriffe auf europäische Flughäfen. Was steckt hinter den Provokationen des Kreml? Braucht es von der NATO ein militärisches Zeichen der Stärke oder mehr Diplomatie? Heinlein, Stefan www.deutschlandfunk.de, Kontrovers

Weiterhin kommentiert werden die Vorfälle mit Drohnen auf Flughäfen in Skandinavien. Auch die morgige Parlamentswahl in Moldau ist Thema. Doch zunächst geht es um die Rede von Israels Ministerpräsident Netanjahu bei der UNO-Generaldebatte in New York. www.deutschlandfunk.de, Internationale Presseschau

Themen sind heute die Angriffe mit Drohnen auf Flughäfen in Skandinavien und der Auftritt von US-Präsident Trump vor der Generalversammlung der Vereinten Nationen. www.deutschlandfunk.de, Internationale Presseschau

Der verjagte Talkshow-Host darf wieder sprechen. Ohne Männer hätten wir keine Haushaltssorgen. Und: Die Wilddruden über Dänemarks Flughafen. Das ist die Lage am Dienstagabend. Die Artikel zum Nachlesen: »Albtraum ist vorbei«: Talk-Kollegen reagieren auf Jimmy Kimmels Rückkehr »Jemand, der Erfahrung hat«: Was über die Drohnenvorfälle in Oslo und Kopenhagen bekannt ist+++ Alle Infos zu unseren Werbepartnern finden Sie hier. Die SPIEGEL-Gruppe ist nicht für den Inhalt dieser Seite verantwortlich. +++ Den SPIEGEL-WhatsApp-Kanal finden Sie hier. Alle SPIEGEL Podcasts finden Sie hier. Mehr Hintergründe zum Thema erhalten Sie mit SPIEGEL+. Entdecken Sie die digitale Welt des SPIEGEL, unter spiegel.de/abonnieren finden Sie das passende Angebot. Informationen zu unserer Datenschutzerklärung.

Det händer märkliga saker i svenska hamnar som är högt prioriterade mål för tänkbara fiender. Nu rustar svenskt försvar för att möta hoten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Antalet oförklarliga incidenter i Skandinaviens största hamn i Göteborg har ökat kraftigt sedan den fullskaliga invasionen i Ukraina 2022. Flera svenska hamnar har stärkt säkerheten senaste åren med exempelvis beväpnade vakter och spaning.Samtidigt satsar Försvarsmakten och civila aktörer för att möta de hot som hamnarna står inför. Hamnarna ska också vara redo för att hjälpa Nato-trupper som kommer till Sverige.Det går att lära sig mycket av Ukraina som lyckats överlista Ryssland i Svarta Havet.MedverkandeThomas Fransson - Säkerhetschef vid Göteborgs hamnHans Liwång - Professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan och forskare i marina systemFredrik Herlitz - Brigadgeneral och Ställföreträdande marinchefErik Froste - Marinexpert för EU i Ukraina och VD för Trafikverkets FärjerederiProgramledare: Claes AronssonReporter: Sylvia DahlénProgramledare och Producent: Kalle GlasLjudkällor: Sveriges RadioText: Sylvia Dahlén, Sveriges Radio

Namibia & Südafrika, Kanada & Thailand, Irland & Schottland Australien & Neuseeland plus Spanien, Skandinavien, Balkan… - wir präsentieren euch die Top 10 Roadtrips weltweit und viele Tipps, um eine der legendärsten Arten des Reisens vollends zu genießen. Roadtrips stehen für die ultimative Freiheit, Reise-Romantik, Spontanität und so viele kleine Abenteuer, Erlebnisse und Begebenheiten, dass wir nach der Aufnahme dieser Folge sofort wieder hinters Steuer wollten. Sei es in Nord- oder Südamerika, Afrika, Europa, Asien oder die Ring Road auf Island - hier kriegt ihr sie alle, plus: die Mutter aller Roadtrips: Die Panamericana. Bock auf Elefantenrüssel im Autofenster, unentdeckte Wasserfälle, Bärenfamilien und Elche als Gegenverkehr? Kommt mit auf den Roadtrip eures Lebens!Diese Folge entstand mit freundlicher Unterstützung von Sunny Cars - Mietwagen mit Rundum-Sorglos-Garantie.Unsere Werbepartner findet ihr hier.Noch mehr Reisen Reisen gibt es in unserem Newsletter-Magazin. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.