Podcast appearances and mentions of martin ragnar

En dryck att ta på allvar. Som middagsdryck och alkoholfritt alternativ. Vi provsmakar saft som inte kokat. Och möter saft som vuxendryck i Frankrike. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Oavsett vilken teknik man använder så är det väldigt enkelt att göra saft. Man får mycket smak för lite arbete, säger KC Wallberg.Han är kock och driver schweizerian Gubbhyllan på Skansen i Stockholm. Där serveras KC:s egengjorda saft i en safteria.– Jag lakar ur bären. Låter dem absolut inte koka. Då får man en fin klar saft.Sen kan bären användas till sylt, kakor och glass.Vi smakar på safter gjorda på havtorn, aronia, slånbär och krusbär. Med och utan bubbel.Safter som inte kokats får en elegantare smak. En kokad saft kan ge en bitter, kärv smak. Vissa råvaror är känsligare än andra, t ex krusbär och rabarber.KC Wallberg beskriver de olika teknikerna att göra saft.Med på Skansen är också Martin Ragnar, medlem i Svenska Dryckesakademien, som beskriver sig som ”akademien för främjandet av drycker framställda i Sverige av råvaror från Sverige”. Som saft. I Frankrike har det blivit vanligare att vuxna dricker saft, eller sirop som det heter där, till lunchen eller middagen istället för vin. Vin backar i Frankrike och ersätts bl a av saft.Runtom landet dyker det upp saftbarer, ofta med egen produktion. Vi besöker ett sånt ställe, Alkemisten, som ligger 3 mil sydväst om Paris. Där det bl a kokas en saft på timutpeppar.

För den som hängt med Ostpodden ett tag är Martin Ragnar en gammal bekant. Som ångar på med så mycket nytt att han egentligen behöver ett par avsnitt om året, känns det som. Här kör vi live uppe på Saerimner, snackar boksläpp och en hel del annat. Enjoy!

Över 1500 produkter har ursprungsmärkning i EU. Men bara elva produkter från Sverige. Hur kan det bli fler? Och vilka produkter bör skyddas? Små runda EU-märken på förpackningar, gula, röda och blå. Märken som talar om att det här är en äkta produkt. De sitter på olivolja från Kalamata, Parmaskinka och Roquefortost. Det finns tre olika ursprungsmärkningar i EU. SUB - skyddad ursprungsbeteckning. SGB - Skyddad geografisk beteckning.  Och GTS - garanterad traditionell specialitet. Svenska produkter med olika grad av skyddad beteckning är Kalix löjrom, Upplandskubb, Hånnlamb, Svecia, skånsk spettekaka, bruna bönor från Öland, svensk aquavit, svensk punsch, svensk vodka, hushållsost och falukorv. Martin Ragnar förklarar varför det är viktigt att fler produkter får skyddsmärkning. Han är ledamot i Kålrotsakademien (som jobbar för främjandet av den svenska matens kulturarv och alltså inte bara bryr sig om kålroten), och har också skrivit flera böcker om svensk matkultur. Håkan Jönsson, matforskare på Lunds universitet, kommer med förslag på produkter som skulle kunna skyddas. Han förklarar också varför så produkter från Sverige finns med på EU:s listor. Annika Nordström på statliga ISOF, Institutet för språk och folkminnen, jobbar med Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. Det handlar om att förse Unesco med en förteckning över vårt nationella immateriella kulturarv, dvs levande kulturtraditioner. Det kan vara med koppling till mat, som t ex att äta semlor, pepparkakor, att fika... Det finns också en internationell lista där tex pizza från Neapel och den franska gastronomiska måltiden. Där skulle t ex både semlor och fikatraditionen kunna bli aktuella. Vilka produkter tycker du ska ansöka om skyddsmärkning? Maila oss: meny@sverigesradio.se Nedan länkar vi till hemsidor där man kan läsa mer om de här frågorna. Vi länkar också till tidigare program där Martin Ragnar och Håkan Jönsson medverkat.

Martin Ragnar, forskare och författare, är vår gäst i detta program. Med honom talar vi om krusbär och andra bär. Mathias spanar om dagens och morgondagens kök och Hans hyllar äpplet! Mathias tillagar gott på lingon och får en ny utmaning av Hans.  Trevlig lyssning!  Ps Hans vill framföra en ursäkt för ett fel. Det heter Alvastra där äpple har hittats vid utgrävningar DS

Vad krävs för att krusbäret ska återta sin framstående position? Och varför menar författarna till nyutkomna Krusbärsboken att just krusbäret har något alldeles särskilt att komma med? Krusbär - för eller emot? Jens Linder och Martin Ragnar som tillsammans skrivit "Krusbärsboken" kommer till studion och förklarar hur statusen för bäret är just nu. "Borgerlig" som politiskt begrepp Under helgen skrev Barbro Hedvall en ledare i Dagens Nyheter där hon argumenterade för att ordet borgerlig är ett tveksamt begrepp när riksdagens icke-socialistiska partier ska beskrivas. I stället menade hon att ordet sammanfattar en livsstil som hon tycker mycket om. Men hur skiljer sig den enligt Hedvall borgerliga livsstilen där barn hälsar på vuxna och där det tackas för senast från vanligt hyfs? Och kan en socialdemokrat omfamna en borgerlig livsstil så som Barbro Hedvall beskriver den? Det ska vi prata om tillsammans med henne och Göran Greider. Semesterläsning Semestern närmar sig och den stora frågan åtminstone för Louise är hur hennes sommarläsning ska se ut. Blir det kanske i sommar som hon tar mod till sig och återvänder till boken hon älskade som elvaåring: De tre musketörerna av Alexandre Dumas? Och kommer läsningen av Dumas äventyrsroman att öka hennes förståelse för den hon var för mer än fyrtio år sedan? Programledare: Louise Epstein Bisittare: Karsten Thurfjell Producent: Amanda Rydman

Från mjölk till färdig gräddost. Elisabeth Andersson visar hur hon gör. Och om de svenska ostarnas historia från 1200-talet till idag. Präst, Herrgård, Svecia, Grevé, Hushållsost och Gräddost. I det andra programmet om svenska hårdostar får vi följa mejerskan Elisabeth Andersson när hon gör gräddost. Elisabeth har i 20 år ystat i sitt gårdsmejeri i Påverås i Falköping. Hon gör dessertostar och hårdostar. Elisabeth gör ost i det Västergötland som redan på 1500-talet omnämndes för sina goda ostar. Olaus Magnus skriver i sitt verk "Historien om de nordiska folken" att de västgötska ostarna var bland de bästa i världen. - Olaus Magnus levde i exil i Rom, berättar ostkännaren och författaren Martin Ragnar. Han hyllar de västgötska ostarna samtidigt som han också är kritisk till ostar från andra delar av landet, så det handlar inte bara om att han längtade till Sverige från sin exil i Rom. Martin Ragnar berättar om de svenska hårdostarnas historia. Från Prästosten från 1200-talet till Hushållsost, Herrgårdsost, Svecia och just Gräddosten, som blev stor först på 1950-talet. Osthandlarna Glenn Moberg och David Andelius, som jobbar i två ostbutiker i Stora Saluhallen i Göteborg, ger sin syn på svenska hårdostar.

Om ostmanifest.se - satsningen för att höja svensk hårdosts status. Om 900 års osthistoria. Och om kvinnorna i en familj i Västergötland som sedan 1875 arbetat med hårdost. - Vi har en självförsörjningsgrad på ost i Sverige som är under 50 procent, säger Martin Ragnar. Samtidigt som vi är det land i världen med flest antal olika hårdostsorter. Martin Ragnars fritid ägnas åt mat (hans lönearbete handlar om nåt helt annat). Han var med och startade Kålrotsakademien (för främjandet av svenska matens kulturarv) och Svenska dryckesakademien. Han har skrivit böcker om grisens historia, svenska drycker, svensk ostkultur, åkerbär, krusbär och snart också kålroten. I början av året startade han ostmanifest.se, en hemsida där aktörer i ost-Sverige kan gå in och lova att de ska satsa på svensk ost. De stora industriella ostproducenterna, de små gårdsmejerierna, affinörer (de som lagrar ostar), livsmedelsbutiker, ostbutiker, hotell, restauranger och de som utbildar ostmakare. På hemsidan finns förslag på vad de kan göra för att gynna svenska hårdostar. - Jag vill att alla ska bli bättre på att stolt berätta om den svenska ostkulturen, säger han. Hårdostar som t ex prästost går tillbaka till tiden för Sveriges kristnande, ca 900 år. Hittills har 28 hantverksmässiga tillverkare skrivit under manifestet. Traditionellt var det kvinnor som gjorde ost i Sverige. Det fortsatte också in i industrialismen. Vi träffar också Sofia Johansson som tillsammans med sin syster tagit över Sivans ost - ett företag på Vara-slätten som lagrar hårdostar som andra producerat. Sofia berättar hur kvinnorna i släkten sedan 1875 arbetat med ostar. - Det var starka kvinnor som brunnit för osten, säger Sofia. Jag är otroligt stolt över historien. Sofia visar hur ostlagring går till - och hur vi själva kan lagra ost hemma. Sofia berättar också om problemen med smörsyresporer. Om de finns i mjölken kan osten utvecklas fel. - Det är inte farligt, men ostarna kan spricka och de kan bli fräna och stickiga i smaken, säger Sofia, som också berättar vad det kan bero på, och varför det har blivit vanligare. I nästa program besöker vi ett gårdsmejeri som gör hårdost. Och Martin Ragnar berättar om de svenska hårdostarnas historia, som präst, herrgård, svecia, grevé, hushållsost och gräddost.

Under Almedalsveckan djupdyker Feederi dryckeslandet Sverige. I det första avsnittet möter Livsmedelsföretagens Patrik Strömer Martin Ragnar, ledamot i Svenska Dryckesakademien. 

Äntligen är det dags! Ett helt program om grisen. För det är ni värda, kära grisar. Om inte hunden redan hade lagt beslag på epitetet "människans bästa vän", skulle grisen ligga bra till. Vår gemensamma historia är lång. Det berättar Martin Ragnar. Han är författare till boken Grisens historia, en tjock bok om grisens historia och kulturhistoria. Grisen i svensk kultur har anor tillbaks till den tid när vi offrade grisen vid midvinterblotet, något som de röda kulorna i granen vittnar om. Och Sverige kanske betyder svindyrkarnas rike.Följ också med på två hemma hos-reportage. Hemma hos Linderödsgrisen, den svenska ursprungliga lantrasen, hos Pia Ohnell i Höganästrakten i Skåne. Och 8 minuter därifrån möter vi de vanliga slaktgrisarna hos Tore och Anders Svensson.Hör om grisens historia, kulturhistoria, nutid och framtid.