Podcasts about och sverige

Nivå: ~A2-B1 Karl XII (den tolfte) är en av de mest omdebatterade och kontroversiella figurerna i svensk historia. Ett av de mest framgångsrika militära genierna men också personen som gjorde att Sverige förlorade sin status som stormakt i Europa. Om du gillar historia måste du lyssna på det här avsnittet! --- Vill du leva ditt liv på svenska i 9 dagar i sommar? Vill du åka på en fantastisk semester till en av de svenskaste platserna som finns? Vill du få en upplevelse du aldrig kommer glömma och få självförtroende i svenska? Då är Language Lock In Boot Camp för dig! Anmälningarna är öppna - anmäl dig nu för att säkra din plats! Klicka här för mer info --- Transkript Tjena tjena! Välkommen till Simple Swedish Podcast. Och idag har vi ett intressant avsnitt. Det är ett avsnitt om svensk historia. Närmare bestämt om Karl XII (den tolfte). Karl XII är absolut en av de mest kända figurerna i svensk historia. Och kanske tillsammans med Gustav Vasa, den mest kända kungen som vi har haft. Så jag tänkte att det skulle vara kul att göra ett avsnitt om honom. För ja, det var en viktig del i svensk historia. Och jag tror att det blir ganska långt, det här avsnittet, så hoppas du uppskattar det. Innan vi börjar ska jag såklart tacka två nya patrons. Det är Hana och Stephanie. Tack för att ni stödjer den här podden. För alla som vill stödja podden och få transkript till alla avsnitt, gå till www.patreon.com/swedishlinguist. Och jag vill också, innan vi börjar, bara prata lite kort om någonting väldigt viktigt. För skulle du vilja leva hela ditt liv på svenska i nio dagar? Skulle du vilja ha ett intensivt språkbad för att bygga ditt självförtroende i svenska? Låter det intressant med en fantastisk semester och en stark upplevelse som du kommer att komma ihåg hela livet? Ja, då är Language Lock-in Boot Camp för dig. Och vi har öppnat för anmälningar så du kan anmäla dig till sommarens Language Lock-in Boot Camp som kommer att vara i augusti. Ja, en riktigt cool, häftig upplevelse att vara i den här villan i Dalarna, den här historiska villan i nio dagar. Så ja, gå till www.languagelockin.com och där hittar du all information och du kan se vad andra människor har sagt, du kan se videor från bootcampet och så vidare. www.languagelockin.com, så anmäl dig nu till det. Vi ska prata om Karl den tolfte. Han var en väldigt ung kung. Han var bara 15 år när han blev kung. Han spenderade större delen av sitt vuxna liv i det stora nordiska kriget. Det stora nordiska kriget var ett stort krig som hände i Norden. Han var huvudfigur i det kriget för Sverige. Han är en av de mest omdebatterade kungarna och en av de mest kontroversiella kungarna i svensk historia. Han är sedd som både en krigshjälte och ett militärt geni men också personen som förstörde stormakten Sverige. För på den här tiden så var Sverige en stormakt i Europa. En stormakt, alltså ett land med väldigt mycket makt. Och han är som sagt en av de viktigaste och mest intressanta personerna i Sveriges historia skulle jag säga. Så innan vi börjar prata om honom så vill jag ge lite historisk bakgrund. För det här hände i början på 1700-talet, alltså för 300 år sedan. Så lite historisk bakgrund på det. Så på 1500-talet, då blev det slut på Kalmarunionen och början på den moderna nationen Sverige, med Gustav Vasa. Och han startade en ny era i svensk historia när Kalmarunionen upplöstes. Och lyssna gärna på avsnitt 193. För där pratar jag om Kalmarunionen. Väldigt intressant också. Så det var på 1500-talet. Och sen då på 1600-talet, det var då som Sverige började bli en stormakt. Och ekonomin blev starkare och starkare och man byggde en stark militär också. För målet var att kontrollera Östersjön. Så Östersjön är ju det här havet mellan Sverige, Finland och Baltikum och ja, i söder, Polen. Så det här havet kallas för Östersjön. Och Sverige ville kontrollera hela Östersjön för att det var väldigt mycket fördelar med det, med handel och så. Och Sverige började erövra nya områden. Alltså innan det här så var Sverige, man kan säga, det som är Sverige nu minus de södra delarna. För att typ Skåne, Halland och Blekinge, det var fortfarande en del av Danmark på den här tiden. Så Sverige var det som är Sverige nu minus de södra delarna plus Finland. För Finland var länge, länge en del av Sverige. Men efter det 30-åriga kriget..det var en väldigt stor händelse i europeisk historia. Och det hände då på 1600-talet. Ett jättejättestort krig i hela Europa. Och Sverige var på den vinnande sidan. Och ja, så man tog de här delarna från Danmark som nu är Skåne, Blekinge, Halland och så. Man tog också Baltikum, och vissa delar av norra Tyskland faktiskt. Så att Sverige blev väldigt stort och Sverige blev faktiskt en så kallad stormakt. Tillsammans med Frankrike, Osmanska riket och England. Så de andra stormakterna i Europa kan man säga var Frankrike, Osmanska riket och England. Och Ryssland var liksom på väg att bli en stormakt. För att nu var det liksom Peter den Store som regerade i Ryssland. Tsaren Peter den store. Och (under) den här tiden så blev det lite som en kraftmätning mellan Sverige och Ryssland. För både Sverige och Ryssland var liksom på väg upp. På väg att bli stormakter. Och på 1600-talet så kan man säga att Sverige lyckades bli en stormakt. Medan Ryssland, ja, de blev det senare, nästa århundrade. Så det var lite historisk bakgrund, 1500 och 1600-talet. Jag har gjort ett avsnitt om Sveriges stormaktstid, avsnitt nummer 227. Så gå och lyssna på det också för att få ännu mer historisk bakgrund. ..för hela transkriptet - klicka här!

Även om den gröna omställningen får sig en törn när USA lämnar Parisavtalet går den inte att stoppa. Trycket från näringslivet och medborgarna att ställa om energisystemen blir för stort, enligt docenten i miljövetenskap. Mikael Karlsson beklagar att Sverige har släppt ledartröjan, hittar på och dribblar med siffror som liknar Donald Trumps alternativa fakta. Foto: Tobias Sterner

Nivå: A2-B1 Här kommer ett avsnitt om information och vokabulär som kan vara bra att veta på ämnet att köpa och hyra lägenhet i Sverige! -------------------- Stöd podden och få transkript till avsnitten - bli patron för bara 5€ per månad – klicka här! Gå med i vår GRATIS community på Skool. Där hittar du live-lektioner, kurser, läromaterial och en community av studenter och lärare som hjälper varandra! Har du svårt att hitta tillfällen att prata svenska? Är det för svårt att prata med svenskar? Letar du efter en plats dit du alltid kan gå för att träna din svenska varje dag? Då är Language Gym för dig! Klicka här för att läsa mer. ------------------- Instagram: swedish.linguist YouTube: Swedish Linguist Swedish Immersion Boot Camp Träna svenska varje dag på Language Gym ------------------- Transkript Hallå, hallå! Välkommen till Simple Swedish Podcast. Idag ska jag prata om att hyra lägenhet i Sverige. Och kanske också lite om skillnaderna mellan till exempel Sverige och Spanien. Och Sverige och, ja, jag har ju bott i några olika länder. Så, ja, jag tänker att jag kan jämföra lite mellan Sverige och andra länder. Se vad som kanske är lite unikt för Sverige, vad som kanske är lite speciellt för Sverige, och så. Men såklart, innan vi börjar så ska jag tacka några patrons. Det är Francesco, Tomasz, Ambika, Chris och まゆ. Tack till er för att ni stödjer den här podden. För alla som vill stödja podden och få transkript till avsnitten, gå till www.patreon.com/swedishlinguist. Och ett väldigt bra sätt att använda de här transkripten på är att ladda ner ett Chrome-tillägg som heter Readlang.   Då kan man klicka på ord i texten och en översättning kommer upp direkt i texten. Så det kan vara väldigt användbart.   Personligen tycker jag mycket om LingQ, men det kostar pengar. Men Readlang är helt gratis. Så det är ett litet tips. Så, hur fungerar det då att hyra lägenhet i Sverige? Så först och främst så behöver man såklart då hitta en lägenhet. Så, hur hittar man en lägenhet? Ja, det beror lite på.   ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!

Sonens skandaler belystes bland annat i “Twitterfilerna”. Syrienexpert om maktstriderna efter Aleppos fall. Åtal väcks mot fyra män efter uppmärksammat terrortillslag i Tyresö: anslöt sig till IS och ville “döda otrogna”. Och Sverige borde utveckla krigsmateriel tillsammans med fler länder, enligt utredare. Programledare: Magnus Thorén.

Vad väckte Malins och Vivis intresse för astrologi?Det mediala arbetet är en gåva och en bördaJobbiga saker såg vi själva såg i förtid i våra horoskop?Vivi avslöjar lite ur sitt horoskop. Kan man se hennes mediala intresse?Astrologi som terapi.Hur ser 2025 ut för Sverige när du tittar astrologiskt?Vad sker i Sveriges ekonomin?Hur ser 2025 ut för de olika stjärntecknen? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Tyskland pågår det en omfattande förändring i skogsbruket där granen fasas ut och användningen av hyggesfria metoder ökar. I podden berättar ATLs skogsreporter Ulf Aronsson om insikter från sin Tysklandsresa. Vi diskuterar också trädslagsval i såväl Tyskland som Sverige. I podden medverkar Ulf Aronsson, Birgitta Sennerdahl och David Larsson. Läs reportagen som diskuteras i podden: Hyggen och gran fasas ut i tysk klimatomställning De vill inspirera till klimatanpassning i skogsbruket

Blåste verkligen Nordkorea Sverige på flera miljarder? Vad var det som egentligen hände? Och hur ser relationen mellan länderna ut idag?Wikipedia säger sitt om ”Relationer mellan Nordkorea och Sverige. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Börsuppgången smalnar av igen och teknologibolagen fortsätter att rusa, men den svenska marknaden börjar ta fart. Vi diskuterar de svenska makroekonomiska förutsättningarna, blickar fram emot veckans inflationsdata både i Sverige och USA samt pratar om den starka amerikanska arbetsmarknaden och Fed:s eventuella räntesänkningar under året. 

I dagens avsnitt samtalar vi om rättsstatens principer som kortfattat handlar om att den offentliga makten ska vara bunden och begränsad av rättsregler, där syftet är att förhindra maktmissbruk. Vi får en utblick av läget i EU-länder. Medverkande: Anna Södersten, forskare i juridik vid SIEPS (Svenska Institutet för Europa Politiska Studier), Cecilia Berglin, SKR Samtalsledare: Nils Munthe, SKR 

Javisst lyckades Bublik med konststycket att vända fyra raka matcher för att vinna en titel. Men hur kunde just han av alla bli först med konststycket i ATP-historien?De stora börjar röra på sig och nu kliver Jannik Sinner in elden i Amsterdam. Hur har han laddat efter Australian Open? Rafael Nadal förbereder sig inför Doha och Djokovic är tillbaka i Indian Wells efter fem års frånvaro. Men vad händer med Holger Rune utan mamma och Boris Becker? När ska Carlos Alcaraz vinna en titel igen? Det har ju inte hänt sedan Wimbledon.. Och SOM vi ser fram emot de stora tävlingarna i mars!Vi har just bevittnat en ploj-turnering i Oslo och i höst väntar SIX KINGS SLAM. Hur mycket kittlar det? Och Sverige har mött Brasilien i Davis Caup. Sen dyker Hasse Olssons gamla DC-jacka upp i diskussionen. Oxfilén sågas. Pannbandet hyllas. Och nog är väl Wawrinkas enhandsbackhand estetiskt vackrare än någon tvåhandsfattad backhand på touren? Men Djokovic dubbelfattade är ju mer effektiv.. God lyssning! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VI HAR EN VINNARE! Säsongen är slut. Finito. Men tävlingen är långt ifrån över. Nu börjar resan mot Liverpool med en av dom mest favorittippade bidragen på många år och det är vårt! Vi pratar resultat och efterfest och funderar åter igen över startordning och röstningssystem. Tack för det här året, utan er hade vi inte fått göra den här resan! Det är det roligaste vi vet, men nu ska vi vila ett tag...

Äntligen är den stora dagen här. Julafton för oss Schlagerreportrar. Final i Eurovision Song Contest 2023! Och Sverige står högst upp på favoritlistan att ta hem hela kalaset! Hur blir finalen? Hur gick det för Loreen på genrepet? Vi avslutar med att kasta in ett härligt minne som vi kan lyssna på hur många gånger som helst. Förhoppningsvis får vi ett nytt sådant i kväll! Happy Eurovision, ladda upp för kvällen med oss. HEJA SVERIGE! NU KÖR VI!

Turkiet är ett land som förföljer sin egen befolkning, sina läkare, lärare och akademiker. Ett land där medborgarna är rädda för sin egen stat. Där var tredje ung människa vill emigrera för gott. Är Turkiet på väg att bli ett nytt Saudiarabien? Kurdo Baksi i samtal med Ulf Sjögren, stiftsprost i Göteborgs stift. Medarrangör: Kaunitz-Olsson

Dramatikern och författaren Stina Oscarson gästar veckans Samtal med Cwejman. De diskuterar åsiktskorridorer, om att vissa åsikter är mer accepterade i dagens samhälle och vad konsekvenserna blir om det inte finns utrymme att utmana vedertagna sanningar. De pratar också hur politiska beslut kan påverka det fria ordet och där yttrandefriheten och demokratin kanske för första gången på länge utmanas. --Samtal med Cwejman är en podd från Göteborgs-Postens ledarredaktion.Ansvarig utgivare: Christofer AhlqvistBild: TT Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Blåste verkligen Nordkorea Sverige på flera miljarder? Vad var det som egentligen hände? Och hur ser relationen mellan länderna ut idag?Wikipedia säger sitt om ”Relationer mellan Nordkorea och Sverige. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

The Beatles hade 22 listettor i Sverige under sin relativt korta karriär. I fyra avsnitt kommer Pontus och Carl Magnus kartlägga samtliga ettor och samtidigt fördjupa sig i deras intressanta karriär.  Den här veckan är det fokus på de sista åren - 1967-1970.  ___ Pontus Andersson är kulturjournalist och programledare.  @indiebandy Carl Magnus Palm är musikförfattare och har gett ut flera uppmärksammade böcker om ABBA. @carlmagnuspalm KONTAKT: minnenasmusik@gmail.com ___ Låtar i programmet: https://open.spotify.com/playlist/5lnF09haPLR0xenKGGoHoA?si=4d946b68cb8f463f

Revolver-eran! Carl Magnus möte med George Martin! Stökiga sommaren 1966! Och massor av mer viktigt innehåll! The Beatles hade 22 listettor i Sverige under sin relativt korta karriär. I fyra avsnitt kommer Pontus och Carl Magnus kartlägga samtliga ettor och samtidigt fördjupa sig i deras intressanta karriär. Den här veckan är det fokus på åren 1965-1967. ___ Pontus Andersson är kulturjournalist och programledare. @indiebandy Carl Magnus Palm är musikförfattare och har gett ut flera uppmärksammade böcker om ABBA. @carlmagnuspalm ___ Låtar i programmet: https://open.spotify.com/playlist/5lnF09haPLR0xenKGGoHoA?si=4d946b68cb8f463f

I Ukraina sommaren 1943 plundrar ett SS-kommando på uppdrag av Heinrich Himmler 18 odlingsanläggningar på jakt efter fröer i världens första genbank. Fröerna skulle bli grunden till det tusenåriga rikets superfröer för att föda det onda imperiet.Fröerna hade samlats in av den berömde växtförädlaren Nikolaj Vavilov på expeditioner runt om i världen. Men Vavilov hade dött i Stalins fängelser i början av året, eftersom han inte ville underordna vetenskapen den sovjetiska ideologin.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Jens Nordqvist som är aktuell med boken Den stora fröstölden - Svält, plundring och mord i växtförädlingens århundrade.Den moderna växtförädlingen tog fart i början av 1900-talet med återupptäckten av den österrikiske munken Gregor Mendels teorier kring korsning av växter från 1860-talet. Världens växande befolkning behövde efter mer tåliga och högavkastande spannmål och grönsaker.Tyskland, Sovjetunionen, USA och Sverige var de länder som i början av 1930-talet kommit längs i arbetet med växtförädling. En gemensam nämnare var det statliga stödet, och inblandningen, i växtförädlingen.Nikolaj Vavilov såg den ständigt föränderliga biologiska mångfalden som resultatet av ett samspel mellan människan och naturen. Trots att blomkål, grönkål, brysselkål, vitkål, rödkål och broccoli ser helt olika ut stammar de alla från samma art, vildkål (Brassica oleracea). I människans tjänst har den vilda arten utvecklats till vitt skilda grönsaker. Växtförädlingens historia var full av storartade bedrifter.Nikolaj Vavilov stötte på många hinder i sin kamp mot svälten. Han och de andra växtförädlarna kämpade mot torka och väta, skadedjur och virussjukdomar. I hans väg stod även Lysenkos pseudovetenskap, brutala partibossar och politiska tjallare. Ändå var han en obotlig optimist. Han trodde verkligen att förnuftet till slut skulle segra och han trodde på växtförädlingens förmåga. Naturen var rik nog att föda människan, och den vetenskap han älskade mer än livet gav honom de redskap som behövdes för att resurserna skulle kunna nyttjas.Nazityskland har slängt avundsjuka blickar på Sovjetunionens växtförädlingsprogram. Utan en livsmedelssektor som kunde försörja det tyska riket och dess militärapparat skulle expansionen österut aldrig gå att genomföra.Ledare för SS:s frökommando är den unge växtförädlaren och SS-officeren Heinz Brücher, som med hjälp av de ryska fröerna ska ta fram nya supergrödor. Nazisterna bedriver redan en omfattande växtförädling i flera koncentrationsläger, bland annat Auschwitz.I krigets slutskede gömmer Brücher de värdefulla fröerna för att senare kunna användas. Med hjälp av just frösamlingen vill han köpa sig fri lejd till tryggheten i Sverige. Musik: Po dolinam i po vzgoriam av S. Alimov och T. Aturov Bild: NKDV:s fotografi på Nikolaj Vavilov vid hans arrestering i januari 1942, Wikipeida. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

The Beatles hade 22 listettor i Sverige under sin relativt korta karriär. I fyra avsnitt kommer Pontus och Carl Magnus kartlägga samtliga ettor och samtidigt fördjupa sig i deras intressanta karriär. Den här veckan är det fokus på åren 1964-1965. ___ Pontus Andersson är kulturjournalist och programledare. @indiebandy Carl Magnus Palm är musikförfattare och har gett ut flera uppmärksammade böcker om ABBA. @carlmagnuspalm ___ Låtar i programmet: https://open.spotify.com/playlist/5lnF09haPLR0xenKGGoHoA?si=4d946b68cb8f463f

The Beatles hade 22 listettor i Sverige under sin relativt korta karriär. I fyra avsnitt kommer Pontus och Carl Magnus kartlägga samtliga ettor och samtidigt fördjupa sig i deras intressanta karriär. Den här veckan är det fokus på åren 1963-1964. ___ Pontus Andersson är kulturjournalist och programledare. @indiebandy Carl Magnus Palm är musikförfattare och har gett ut flera uppmärksammade böcker om ABBA. @carlmagnuspalm ___ Låtar i programmet: https://open.spotify.com/playlist/5lnF09haPLR0xenKGGoHoA?si=4d946b68cb8f463f

Den 76:e frukosten Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi gratulerar Norge på nationaldagen! I enlighet med veckans Norge-tema kommer här ett gammalt avsnitt från 2017 som handlar om relationerna mellan Sverige och Norge under den tuffaste tiden förra seklet, den tyska ockupationen under andra världskriget. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Äntligen är den stora dagen här. Julafton för oss Schlagerreportrar. Final i Eurovision Song Contest 2023! Och Sverige står högst upp på favoritlistan att ta hem hela kalaset! Hur blir finalen? Hur gick det för Loreen på genrepet? Vi avslutar med att kasta in ett härligt minne som vi kan lyssna på hur många gånger som helst. Förhoppningsvis får vi ett nytt sådant i kväll! Happy Eurovision, ladda upp för kvällen med oss. HEJA SVERIGE! NU KÖR VI!

Sverige är det mest innovativa landet i världen, säger vissa. Vi har uppfunnit skiftnyckeln och dynamiten, kullagret och blixtlåset, med mera. Men är vi bättre än alla andra? Och vad beror det i så fall på? Sverige ligger högt på listorna över de länder som skapar flest patent i världen. Räknat per invånare ligger vi bland de två eller tre bästa, tillsammans med länder som Schweiz.Och Sverige har genom historien stått för en lång rad uppfinningar som fått genomslag över världen. Alfred Nobels dynamit och John Ericssons propeller är ett par exempel. I modern tid har vi företag och tjänster som Skype eller IKEA, namn som känns igen över världen.Faktorer som ligger bakom den här framgångsrika historien är bland annat att vi tidigt fick en allmän folkskola, säger Hans Sjögren, professor i ekonomisk historia. Även den privata äganderätten till mark har bidragit, den har gjort att innovationer i jordbruket blivit direkt lönsamma och stimulerats. Vi har också varit öppna för att ta in kunskap från andra länder, säger Hans Sjögren. Men är Sverige unikt i det här avseendet? Nej, säger teknikhistorikern Per Högselius på KTH. Många andra länder kan också rada upp sina många innovationer på samma sätt som vi. Men vi har haft en egen ”innovationsstil”, säger han. En förmåga att anpassa och förändra teknik så att den passar våra lokala förhållanden. Och ur detta har många uppfinningar fötts.Medverkande: Eva Krutmeijer, författare och vetenskapsjournalist; Per Högselius, professor teknikhistoria KTH Stockholm; Hans Sjögren, professor ekonomisk historia Linköpings universitetReporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Konjunkturinstitutet och Finansinspektionen har kommit med nya prognoser som visar att lågkonjunkturen håller i sig länge. Det spända ekonomiska läget gör att regeringen behöver ta sig upp ur myndigheternas knän och istället stå på egna ben – för nu behövs politiska åtgärder när det gäller startlån, lättnader i kreditrestriktioner och presumtionshyror. Och Sverige har som vanligt gått in med för ambitiösa ambitioner i EU-kommissionens bevarandelag, menar vår expertkommentator Stefan Attefall – som nu gör sitt sista Veckans aktuellt. Programledare: Anna Bellman

Vi har kommit in i ett sjok där det tenderar att regna varje podd. Det positiva med detta är att grundvattenmagasinen börjar bli välfyllda. Idag kom ny statistik från Finland avseende skogsägarnas virkespriser. Vi pratar om vikten av reala värden och det faktum att Finland fortsatt har högre virkespriser än Sverige. Hur kan det komma sig?

Nyheterna Radio 09:00

VI HAR EN VINNARE! Säsongen är slut. Finito. Men tävlingen är långt ifrån över. Nu börjar resan mot Liverpool med en av dom mest favorittippade bidragen på många år och det är vårt! Vi pratar resultat och efterfest och funderar åter igen över startordning och röstningssystem. Tack för det här året, utan er hade vi inte fått göra den här resan! Det är det roligaste vi vet, men nu ska vi vila ett tag...

Det ryska ledarskapet betraktar alla demokratier som hot. Exemplets makt - välfungerande samhällen med demokrati och medborgerlig frihet - är ett kontinuerligt orosmoment. Och Sverige, genom sin utrikespolitiska aktivism för mänskliga rättigheter och EU:s östliga partnerskap, ses som särskilt irriterande. Det säger Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap, i sin nya bok "Hotet från Ryssland". Han analyserar Rysslands syn på omvärlden, politiken som riktas emot oss o h vi kan göra till vårt försvar. Oscar Jonsson samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Höjd beredskap möter Pekka Haavisto, utrikesminister i Finland. Vad händer med Natoansökan? Av och med Amanda Wollstad, Patrik Oksanen och Anders Lindberg

Godmorgon världen blickar tillbaka på året som gått med reportage, intervjuer, analys och satir. Vi spanar även framåt mot 2023 tillsammans med Sveriges Radios korrespondenter. Första timmen:Godmorgon världens tillbakablick på utrikesåret 20222022 - Året då den säkerhetspolitiska kartan i vårt närområde ritades om. Samtal med Martin Kragh och Katarina EngbergGodmorgon världens tillbakablick över det inrikespolitiska året 2022Den genrelösa populärmusiken som ny trend? Samtal med Tina Mehrafzoon, musikjournalist och programledare på P3Andra timmen:Kroatien inför euron och går med i SchengenSatir med Public Service om året som gåttSveriges Radios korrespondenter spanar in i 2023Kåsör Mark Levengood Programledare: Edgar Mannheimer Tekniker: Stina Fagerberg Producent: Cecilia Tengmark

"Omställningen måste gå fortare", "kaotiskt och inte särskilt kreativt", "det är med en sorg jag är här". Några röster från Klotets sändning från konferenscentret i Sharm el-Sheikh med bara två dagar kvar av FNs klimatmöte 2022, COP27. Världen går mot en temperaturökning på minst 2,5 grader Celsius om inte utsläppen minskar snabbt. Enligt Parisavtalet ska till exempel Sverige minska sina utsläpp med 63 procent från 1990 års nivå till 2030. Med nuvarande budget kommer inte den svenska regeringen att nå utsläppsminskningsmålen.Klimatministern Romina Pourmokhtari säger att hon tror att Sverige ska nå målenKlotet möter Sveriges klimatminister på FNs klimatmöte i Egypten och samlar forskare, aktivister, näringslivsrepresentanter och Sveriges chefsförhandlare till ett samtal om klimatförändringarna, temperaturökningen, dess konsekvenser och hur förhandlingarna går på mötet som i år handlar mycket om vem som ska betala för de skador och förluster som klimatförändringarna innebär.Volvo Cars hållbarhetschef Anders Kärrberg: För det första så kan man ju konstatera att budgeten för klimat och miljö går ned med fem miljarder och bara det är en signal till omvärlden som är väldigt olycklig Sverige har under många år varit ett föredöme för många länder.Medverkande:Mattias Frumerie, Sveriges chefsförhandlare, Amanda Björksell, Sveriges unga delegat, Jefferson Estella, Filippinerna, Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Romina Pourmokhtari, Sveriges klimat- och miljöminister, Anders Kärrberg, hållbarhetschef, Volvo Cars, Jonas Wallmander, vd för energilagringsbolaget Azelio, Michael Tedengren, korallrevsforskare vid Stockholms universitet, Malaika Mikaelsson, doktorand vid Linköpings universitet som forskat på skador och förluster för små önationer i Stilla havet, Bernt Nordman, klimatexpert på Världsnaturfonden i Finland.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Finland och Sverige står - ännu - hand i hand på tröskeln till Nato. Turkiet och Ungern har ännu inte ratificerat medlemsansökningarna och en politisk diskussion om finland borde lämna Sverige i den här processen har börjat uppstå. Vem tjänar på att dela på Finland och Sverige i den här frågan? I Slaget efter tolv deltar ledarskribenten heidi Avellan vid Sydsvenskan, ledarskribenten Dan Ekholm vid Vasabladet och riksdagsledamoten Anders Adlercreutz (SFP). Ordet leds av Filip Stén E-post: slaget@yle.fi

Eminente Jens Ganman, min medförfattare till Älskade Public service, sammanfattar turnén. Vi diskuterar också att besöka fler städer. Samt att starta en podd om Public service. Och Sverige har fått en ny regering. För mer info: https://bit.ly/DKSCENERURETT STÖTTA DEKONSTRUKTIV KRITIK på: SWISH 0046768943737 paypal.me/ARONFLAM Patreon: www.patreon.com/ARONFLAM Bitcoin: 3EPQMEMVh6MtG3bTbGc71Yz8NrMAMF4kSH Edited by Marcus Blomgren

Många gripna i Ryssland efter demonstrationer mot kriget i Ukraina. Ny trend på Tiktok om tråk-Borås. Influencern Pontus Rasmussons andra Youtube-kanal stängs också ner. Och Sverige, till och med Norden, får en ny rekordhög byggnad.

Begränsat erbjudande (limited offer) - 20% rabatt på kursen Strong Swedish - Läs mer här! Fram tills den 21:a september kan du använda koden NYATAG för att få 20% rabatt på kursen Strong Swedish. Du skriver in den i kassan (the checkout) när du registrerar dig för kursen. Läs om kursen här! ---------- Hej! Bor du själv, eller bor du tillsammans med andra? Är dom din familj, vänner, eller bara personer som du råkar (happen to) bo med? I det här avsnittet pratar jag om det här ämnet! Sample of the transcript at the bottom! -------------------- För att stödja podden och få transkript till alla avsnitt - bli patron för bara 5€ per månad! Gå in på min hemsida www.swedishlinguist.com och klicka på länken till Patreon! Om du tycker att den här podden är ganska lätt och vill avancera till nästa nivå, då är kursen Strong Swedish för dig! Klicka här för att läsa mer om kursen! För att göra det superlätt att studera transkripten rekommenderar jag att använda LingQ. Det är min favorit-app för att träna på läsning och vokabulär! Klicka här för att komma till LingQ och här för kursen Simple Swedish Podcast! Letar du efter en svenskalärare? Jag tycker att italki är den bästa sidan för att hitta lärare! Jag har personligen använt italki i många år för att träna på språk. Klicka här för att få 10$ gratis krediter på italki efter du har spenderat dina första 20$! -------------------- To support the podcast and get transcripts to all the episodes – become a patron for only 5€ per month! Go to my website www.swedishlinguist.com click on the link to Patreon! Do you find this podcast quite easy, and would like to advance to the next level? Then the Strong Swedish course is for you! Click here to read more about the course! To make it super easy to study the transcripts I recommend using LingQ. It's my favourite app for practicing reading and vocab! Click here to get to LingQ and here for the Simple Swedish Podcast course! Are you looking for a Swedish teacher? I think italki is the best page for finding teachers! I have personally used italki for many years to practice languages. Click here to get 10$ in free credits on italki after you've spent your first 20$! ------------------- Instagram: swedish.linguist YouTube: Swedish Linguist Facebook: Swedish Linguist ------------------- Ett smakprov (sample) på transkriptet:   Hallå hallå, och välkommen till Simple Swedish Podcast! Det här är podden för dig som vill träna på talad svenska som är lite långsammare och lite enklare. Så idag så är ämnet att bo själv eller att bo med andra människor.   Och först, som vanligt, ska jag tacka några patrons. Det är Marius, Tommaso, Aleksi, Isaac, Cristian och Gabriele. Stort tack till er för att ni stödjer podden! Alla som stödjer podden får ju transkript till alla avsnitt. Du kan gå till min hemsida swedishlinguist.com om du är intresserad av det.   Och, vi har just nu en speciell kampanj, för att det är ju september nu, och sommaren är officiellt slut. Även om..här i Valencia så är det fortfarande väldigt varmt och skönt. Men, jag och många andra har precis kommit tillbaka från semester och ledighet och roliga saker och så, och man kanske känner att man vill börja med sina språkstudier igen. Och, ah, september är en väldigt bra månad för att börja lägga nytt fokus på dom sakerna som man vill göra, sina mål, och såna saker.   Så för dig som är på en medelnivå och vill nå en avancerad nivå i svenska, det är för dig som jag skapade kursen Strong Swedish. Och just nu så får du 20% rabatt på kursen Strong Swedish. Och det är till och med den 21:a (tjugoförsta) september. Så från och med nu, till och med den 21:a september får du rabatt på kursen Strong Swedish. Läs i beskrivningen för det här avsnittet hur man gör för att få det. Så ja, Strong Swedish, kursen, 20% rabatt, till och med den 21:a september.   Okej, men då ska vi ta och, ja, köra igång då! Så.. Och Sverige, det är faktiskt det landet i världen med flest singelhushåll. Så det betyder att det finns inget annat land i världen där fler människor bor själva. Och då menar jag liksom per capita, så, procentuellt. För Sverige är ett ganska litet land, så inte flest människor totalt, utan flest människor procentuellt, alltså per capita, som bor själva, som bor i ett singelhushåll.   Och jag, när jag bodde i Sverige, då bodde jag också själv faktiskt. Jag hade min egna lägenhet. Jag bodde i Göteborg, och jag bodde där i ungefär tre år, lite mer än tre år. Och jag bodde då själv där.   ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!  

Smultronstället är en podcast med Sandra Ilar och Martin Bucht. Ett smultronställe där du hittar nya idéer och samhällspolitiska analyser  https://www.instagram.com/sandrailar/ Supporta podden och bli patreon för att få tillgång till det och alla tidigare bonusavsnitt: http://www.patreon.com/smultronstallet Discordforum: https://discord.gg/SnQRB4s @sandrailar // @martinbucht  Klippning och vinjettmusik: Marcus Blomgren, Silverdrake Förlag // @marcusbrummgren silverdrakeförlag.se

Hör berättelsen om hur ett konstverk av den afro-amerikanske konstnären Robert S Duncanson gav upphov till en infekterad strid mellan det svenska hovet och det nya norska Nationalmuseet. Kulturredaktionens Mattias Berg berättar hela historien om det nu uppmärksammade konstnärskapet, hur landskapsmålningen "Land of the Lotus Eaters" från 1861 köptes in till slottet i Oslo men råkade hamna i Sverige efter unionsupplösningen och varför Nationalmuseet vill ha tillbaka den till Norge.Producent: Eskil Krogh Larsson

Hör berättelsen om hur ett konstverk av den afro-amerikanske konstnären Robert S Duncanson gav upphov till en infekterad strid mellan det svenska hovet och det nya norska Nationalmuseet. Kulturredaktionens Mattias Berg berättar hela historien om det nu uppmärksammade konstnärskapet, hur landskapsmålningen "Land of the Lotus Eaters" från 1861 köptes in till slottet i Oslo men råkade hamna i Sverige efter unionsupplösningen och varför Nationalmuseet vill ha tillbaka den till Norge.Producent: Eskil Krogh Larsson

Hör berättelsen om hur ett konstverk av den afro-amerikanske konstnären Robert S Duncanson gav upphov till en infekterad strid mellan det svenska hovet och det nya norska Nationalmuseet. Kulturredaktionens Mattias Berg berättar hela historien om det nu uppmärksammade konstnärskapet, hur landskapsmålningen "Land of the Lotus Eaters" från 1861 köptes in till slottet i Oslo men råkade hamna i Sverige efter unionsupplösningen och varför Nationalmuseet vill ha tillbaka den till Norge.Producent: Eskil Krogh Larsson

Emma Molin och Christopher Garplind hyllar Moder Svea på nationaldagen. Måltidsforskaren Richard Tellström snackar svenska mattraditioner. Fotbollsforskaren Torbjörn Andersson lär oss om hur fotbollen format den svenska nationalpatriotismen. Ny tradition på röda dagar är den öppna frågelådan där Emma och Garpen svarar på allt ni lyssnare skickar in. Och så har Christopher ordnat ett Sverige-quiz till Emma i dagens ära! Programledare: Christopher Garplind och Emma Molin

Hallå hallå! Här kommer ett nytt avsnitt med ett samtal. När jag var och åkte skidor för några veckor sen så spelade jag in det här samtalet med min faster Ia. Vi pratar mycket om Stockholm, och även (även = also) om Sverige, svenskar och svensk kultur. Ett intressant samtal! Om du är patron på 5€-nivån får du tillgång (access) till den första halvan av samtalet. För hela samtalet behöver du bli patron på 10€-nivån. Då får du kan du också ladda ner en övning för svenskt uttal baserad på meningar som kommer upp i avsnittet! -------------------- Om du vill stödja podden och få transkript till alla avsnitt kan du bli patron - det kostar bara 5€ per månad! Det här är ett specialavsnitt. Det betyder att du bara kan höra första halvan här. Om du vill lyssna på hela avsnittet och läsa hela transkriptet behöver du bli patron på 10€-nivån.  Gå in på min hemsida www.swedishlinguist.com och klicka på länken till min Patreon-sida! -------------------- If you want to support the podcast and get transcripts to all episodes, you can become a patron - it's only 5€ per month!  This is a special episode. That means that you'll only hear the first half. If you want to listen to the whole episode and read the whole transcript you need to become a patron on the 10€ tier.  Go to my website www.swedishlinguist.com and click the link to my Patreon page! ------------------- Instagram: swedish.linguist YouTube: The Swedish Linguist ------------------- Ett smakprov (sample) på transkriptet: (du kan också läsa det på min hemsida) Fredrik: Ja, jag har egentligen inte förberett så mycket, men jag har några frågor som jag..eller några saker som ville prata om. Men först så kan vi bara prata om vem du är. Ah, du är min faster!   Ia: “Tía Ia”. Just det! Precis. Så vad vill du veta mer, höll jag på att säga, haha.   Fredrik: Nä men, vad heter du, vad är våra band, var kommer du ifrån?   Ia: Ja, okej. Ja men jag heter ju då egentligen Maria, men kallas alltid för Ia, i dom flesta sammanhang.   Fredrik: Det är mest familjen som kallar dig för Ia, eller?   Ia: Näe, faktiskt inte. I alla sammanhang. För att jag lyssnar inte till ‘Maria'. Så om nån vid något tillfälle ropar på mig och säger ‘Maria', då reagerar inte jag. Så att.. Och jag känner mig mer bekväm med att bli kallad för Ia.   Fredrik: Aha jag trodde att det var bara inom familjen.   Ia: Nej jag.. Alltså Maria är mer ett, såhär, offentligt namn, som jag kan ha i vissa sammanhang, så. Men helst Ia. Känns lite mera familjärt, så.   Fredrik: Men har du kallats för Ia..du har väl kallats för Ia sen du var barn?   Ia: Ja, visst, alltid.   Fredrik: Dina vänner också, när du var barn, också?   Ia: Äah..inte i skolan kanske. I grundskolan och så, men.. Alltså jag hade en bästis när jag var fyra, och hon hade två stycken kompisar som hette Maria. Och då blev det så att bara för att vi skulle skiljas åt, då. Så började dom kalla mig för Ia, och jag gillar det. Jag tycker om mitt namn.   Fredrik: Var det där det startade?   Ia: Ah, när jag var riktigt liten.   Fredrik: Aha, [här] får jag reda på nya saker!     ..för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!  

Opinionen för ett Natomedlemskap växer i Finland. Efter nästan åttio år av att ha haft en försiktighetsprincip till den stora grannen i öst, har dialogen mellan Finland och Ryssland nu tystnat. Hur påverkar det nya säkerhetsläget vårt – och Rysslands – gemensamma grannland? Och vad betyder den finska opinionen för den svenska Natodiskussionen? Philip Teir, Dagens Nyheters medarbetare i Helsingfors förklarar. Programledare: Ülkü Holago. Producent: Palmira Koukkari Mbenga. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Jonas Lindskov, Bauer Media.

Det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde har inte varit så instabilt på 30 år. Varför nu? Och hur ska Sverige agera? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dag pratar jag med Johan Forssell som är rättspolitisk talesperson för Moderaterna. Innan dess var han partiets migrationspolitiske talesperson. De senaste åren har han med andra ord haft hand om två av de frågor som väljarna ser som allra viktigast. Från och med i dag börjar jag med något nytt här på Rak höger. I fortsättningen kommer även podden att läggas ut som text, för de som hellre vill läsa än lyssna. Intervju med Johan ForsellVälkommen Johan Forsell till Rak höger!– Tack så jättemycket!Du är rättspolitisk talesperson för moderaterna och för 10-15 år sedan kanske inte det hade varit den viktigaste positionen, men nu skulle jag nästan säga att du har den viktigaste positionen i ditt parti – det här är ju den frågan som dominerar just nu.– Ja, så är det, om än av tråkiga skäl helt klart. Jag brukar säga det att för mig är rättsfrågor inte bara just rättsfrågor utan i grund och botten väldigt mycket frihetsfrågor. Moderaterna är ju ett frihetsparti och om man funderar på vilka de stora frihetsutmaningarna är idag så är det inte samma saker som när jag blev medlem i moderata ungdomsförbundet. Då handlade det mer om att kunna välja skola och den typen av saker. Backar man bandet lite till så handlade det om att Sverige skulle vara en del av Europasamarbetet och de fyra friheterna. Men när jag tittar på Sverige idag så tror jag tyvärr att vår tids frihetsutmaningar är saker som vi har kunnat ta för givna: att röra sig tryggt ute i det offentliga rummet och inte behöva oroa sig för nära och kära helt enkelt. För mig är det en väldigt hög grad inte bara en rättsfråga utan en frihetsfråga.Många skulle säga precis tvärtom. När man hör hur man beskriver hur Moderaterna har rört sig, beroende på vem man frågar såklart, så har det gått från att vara ett parti som har prioriterat frihet till ordning. Då skulle man kunna se det som att du, som förespråkar hårdare tag mot kriminaliteten, att du är ett symtom på förflyttningen som ditt parti har gjort från frihet och liberalism till mer repression och konservatism.– Jag tror att om man gör den analysen så bygger det på en oförmåga eller kanske ovilja att se hur Sverige är idag. Det är klart att om man har som utgångspunkt ett blankt papper, då kanske man kan se det på det sättet. Men om man tittar på hur Sverige är 2021 med mycket omfattande problem med gängkriminalitet som påverkar människors vardag och frihet på ett väldigt, väldigt beklagligt sätt då är det väl snarare så att de saker vi lägger fram kommer i grund och botten att öka människors frihet, de kommer öka människors integritet. Men det kräver ju att man tänker i två steg för att se det. – Antingen så håller vi så att säga människor frihetsberövade, att människor tvingas anpassa sig till de kriminella gängen och inte vågar gå ut, eller så vänder vi på steken och ser till att det är de kriminella som får anpassa sig. Man kanske inte vill göra det valet men nu lever vi i det land vi lever i och då får man utgå från det, det har i alla fall varit min filosofi.Man beskriver ju ibland som att det finns två parallella utvecklingar och ibland blir det svårt att få ihop bilden. Å ena sidan säger vissa att det dödliga våldet har minskat sedan 70-talet och att det är mindre våld i samhället. Å andra sidan kan man se att det är fler skjutningar och vi har en stor oro för kriminalitet. Det var två barn som blev skjutna när de hamnade mellan i en uppgörelse. En polis blev skjuten och vi väntar fortfarande på svar om varför han blev ihjälskjuten. Å ena sidan en beskrivning av ett Sverige som på vissa sätt kanske har blivit tryggare och å andra sidan ett Sverige där du riskerar att hamna mitt i väldigt grovt våld och där gängbrottsligheten har flyttat fram positionerna. Då finns det en beskrivning, att högern använder det här i populistiskt syfte och att man förstorar upp de här problemen för att vinna röster, att det är populism att förstora upp detta.– Ja, det är ju såhär i den politiska debatten att man inser ganska snart att man kan säga lite vad som helst – det kommer alltid finnas människor som vill misstolka eller hävda att man gör det av det ena eller andra syftet. När det gäller statistik så är det såhär att Sverige har exceptionella problem med gängproblematik, det går egentligen inte att hitta något annat land i Europa som har den här typen av problem, oavsett vilken siffra man tittar på. Men bortsett från statistiken: om man frågar svenska folket idag hur de ser på sin trygghetssituation så är de väldigt bekymrade.– När det gäller just otryggheten så har den aldrig varit så stor som den är idag. Då finns det vissa personer och politiker vars naturliga reaktion på detta är att hytta med fingret och säga att ”Ni upplever fel saker, ni ska inte känna på det här sättet”. För mig är det väldigt mycket ett von Oben-perspektiv, att man säger ”Du är inte alls otrygg lilla vän”. Min reaktion är väl snarare att okej, om människor säger detta, låt oss då lyssna på detta, låt oss ta in vad de säger och låt oss försöka förändra situationen. Det har varit min vägledande princip.– Sen får väl andra politiker resonera annorlunda men jag tycker att det är ett väldigt konstigt perspektiv att politiker ska säga åt människor vad de egentligen känner eller borde känna.Det är också ganska slående när man lyssnar på dig i riksdagens debatter och i mediedebatter att du är väldigt kritisk till Socialdemokraterna och regeringens arbete med de här frågorna. Men om man lyssnar på Socialdemokraterna när de pratar så framhåller de hela tiden samförstånd, samarbete, enighet. Alla är egentligen ense, låter det som. Enligt dem finns egentligen inte några stora konfliktytor med Moderaterna. De vill få det till att du bråkar i onödan och söker konflikt där det inte finns någon. Hur ser du på detta? Är det bara en retorisk strategi de har och i så fall varför gör de så?– Det är klart att vi är ense om en sak, och det är väl alla partier och människor i Sverige, nämligen att det här med våld och brott och kriminalitet är något väldigt otrevligt och något vi inte ska ha. Där finns ingen anledning att bråka i onödan, jag misstror inte mina politiska motståndares intentioner, jag tror egentligen att alla politiker vill väl. Men det är klart att om vi tittar på vägen dit och vad som ligger bakom den här typen av kriminalitet – där tycker vi väldigt olika. Inte alltid och i alla frågor men i grund och botten finns det helt olika perspektiv i detta där Socialdemokraterna och Miljöpartiet med stöd av Vänsterpartiet har en annan syn på detta. En syn att individen själv inte har så mycket ansvar. Det är sociala orättvisor som förklarar kriminalitet. Jag såg att det var någon s-politiker häromdagen som var intervjuad och beskrev orsaken som att man var uttråkad, det var det anledningen till varför unga killar begår den här typen av brott. – Det där går igen hela tiden och där kommer vi från vårt liberalkonservativa håll med ett annat perspektiv, nämligen att man har en väldigt stor frihet i Sverige men att den friheten tar slut exakt när man kränker någon annan människas frihet. Man har ett ansvar för sina egna handlingar, man kan inte peka fingret åt samhället och säga att “vi har ingen lokal” eller att man är uttråkad, utan man har faktiskt alltid ett eget ansvar. Jag vet att det provocerar en del. Men det perspektivet kommer jag att stå för. – Det är tuffa frågor, man måste vara ganska tuff i den här debatten och även vara hårdhudad, för det finns många som tyvärr tycker att det är oerhört provocerande att tala om individens ansvar. Och att det finns personer som inte bör få röra sig fritt ute i samhället, som måste inkapaciteras. Men jag säger det här därför att jag tycker så naturligtvis, det är grunden i den linje jag och Moderaterna driver. Sen tror jag faktiskt att gemene man känner att det ligger en hel del i det vi säger, jag hoppas det i alla fall.Sättet resonerar på nu går emot något slags grundplatta av värderingar som vi i Sverige har haft under lång tid, skulle jag säga. Och det är mer spritt än bara i den sittande regeringen. Jag kommer ihåg när dåvarande rikspolischefen, Dan Eliasson, satt i en tv-intervju spekulerade om en kille som hade dödat en kvinna på ett HVB-hem. Då sa han: ”Vad har den personen varit med om för någonting? Vilka omständigheter har den killen växt upp under? Vad är det för trauma han bär med sig?” Å ena sidan, om man ska vara så välvillig som möjligt så tänker han att det här är en traumatiserad människa som helt har tappat koncepterna och som är skadad på något sätt och det kan ju kanske stämma. Å andra sidan är det hans första impuls, att det är synd om den här människan som har gjort det här. När du pratar om de här frågorna får jag en känslan av att du bryter mot det här osynliga kontraktet vi har i Sverige, att vi ska lägga huvudet på sned och att innan vi pratar om repressiva åtgärder som fängelsestraff så ska vi prata om förebyggande åtgärder, gärna på ett generellt plan.– Precis så är det. Jag är ju liberalkonservativ, därför är jag moderat. Jag tror på ett fritt, öppet, tolerant samhälle där politiker så att säga inte styr och ställer i onödan. Men jag är fullt och fast övertygad om att också det öppna, toleranta samhället behöver tydliga gränser. Är det så att man gång efter gång väljer att överträda de gränserna måste det bli en tydlig konsekvens. Annars fungerar inte öppenheten och toleransen och det är det vi ser idag, att människor tyvärr tvingas dra sig tillbaka, man sätter upp galler för sina fönster, man kastar en orolig blick över axeln och håller sig inne om kvällarna. – Jag vänder mig också lite emot den bilden eller uppfattningen att man skulle vara mer godhjärtad om man är mjuk i den här typen av frågor. Konsekvensen av att vara mjuk och obeslutsam mot gängkriminella blir att det blir väldigt hårt och kantigt mot någon annan, nämligen mot allmänheten och alla som sköter sig. Men det kräver att man tänker i två steg för att inse att även uteblivna handlingar kan leda till resultat, men för någon annan, och i det här fallet just för allmänheten för att inte tala om brottsoffren och vad de tvingas uppleva gång efter annan när det inte blir någon konsekvens trots att de utsatts för väldigt dåliga handlingar och mår väldigt dåligt. Det är dags att vända på de här perspektiven. Att vara tuff mot de gängkriminella är också att vara mjuk eller snäll eller vilket ord man vill använda, mot brottsoffer och allmänheten. När jag pratar med människor i min närhet men även om man läser en bok som ”Tills alla dör” av Diamant Salihu eller ”Gangsterparadiset” av Lasse Wierup framkommer att många människor inte vågar vittna mot kriminella. De vågar inte prata med polisen, de vågar inte alltid prata med journalister ens. Och frågar man människor högt upp i samhället: ”Skulle du vittna mot gängkriminella” så säger många ”nej”, även de som är högt upp i samhället. En anledning till det är att de inte känner att det finns ett tillräckligt bra skydd för dem. De känner inte att det är värt den risken man tar för sig själv och för sin familj. Då har vi ett jätteproblem. Det är ett mindre problem om man bor i ett område som inte präglas av gängbrottslighet för då kommer du förmodligen inte ställas inför det dilemmat. Men bor du i Rinkeby, Angered, Bergsjön, Rosengård eller den typen av områden, då ställs du inför det här mycket oftare. Och även om du har den grundläggande moralen att man bör vittna så upplever många att det är en stor risk att ta det steget. Hur löser vi det problemet?– Jag har noterat att de allra flesta som är emot nya verktyg kring detta, inte själva bor i områden som plågas mest av gängkriminalitet. Jag möter aldrig så många krav på vad man kan kalla hårdare tag, som när jag rör mig i Tensta, Hjulsta, Rinkeby, Rosengård, Vivalla, och liknande områden. Där är man oerhört trötta på den här kriminaliteten. – Det finns de som vill definiera det som att det är svenskar mot invandrare, men de allra, allra flesta i de här områdena är skötsamma människor som bara vill ha ett bättre liv och de är dödströtta på de kriminella snorungarna som förstör så mycket för andra. De är dödströtta på att dras ned i det här narrativet att “alla invandrare begår brott”, som de drabbas av trots att de själva är skötsamma. För mig handlar det här inte om invandrare mot andra utan det handlar om en liten grupp kriminella mot alla vi andra som försöker leva våra liv så skötsamt som möjligt efter bästa förmåga. Men jag är genuint bekymrad över den här tystnadskulturen.– Det är klart att man kan åstadkomma en hel del med nya tekniska verktyg, övervakning och avlyssning men om vi inte får fler att våga träda fram och berätta om vad man har sett och hört, då blir det svårt att utreda brott. Det ser vi redan idag, en mycket omfattande tystnadskultur där många som har sett i sammanhanget mindre brott, de hamnar väldigt illa däran när de berättar. Det har varit flera sådana exempel den senaste tiden. Vad gör man? Jag tror att i grund och botten måste rättsstaten återta kontrollen över de här områdena och se till att det finns en närvarande polisen och att det inte är gängen som styr och ställer. Då handlar det om fler poliser och mer generella åtgärder. Men sen kan man göra en hel del på vittnessidan. Vi har pekat på det här med kronvittnen under en lång tid och det verkar äntligen bli verklighet någon gång framöver så det är bra.Och det innebär alltså att om du är en del av ett kriminellt nätverk så kan du, om du vittnar mot dina kompanjoner, få sänkt straff i utbyte.– Exakt. Vi har också pekar på det här med anonyma vittnen, som är omdiskuterat och det vet jag ju. Det innebär att man under vissa förutsättningar ska kunna skapa en möjlighet att vittna anonymt. Vi har sagt att ett åtal inte ska kunna baseras enbart på det anonyma vittnesmålet utan det kan vara en stödbevisning och det ska användas sparsamt. Vi talar om de allra mest allvarliga fallen här. Jag vill säga att vi tar inte lätt på invändningarna och vi prövar det här noggrant, och är medvetna om vad som ligger i de olika vågskålarna.– Jag tycker att det har varit ganska stora ord i debatten men man kan konstatera att det här finns redan både i Norge, i Danmark och Finland och de länderna är ju våra nordiska grannar. De är också rättsstater, precis som vi. Så om man säger att det här inte är förenligt med en rättsstat så säger man också i princip att våra nordiska grannländer inte är det och det tror jag egentligen att det är få som tycker, knappt ens de som säger så. Jag är övertygad om att man kan hitta bra system för att få det här att fungera och jag tror att det kan vara verkningsfullt just i de här specifika fallen. Sen måste vi se till att vi tar hand om våra vittnen på ett mycket bättre sätt. De bollas ofta runt mellan olika huvudmän; det är polisen där, det är kommunen där, det är socialtjänsten där. Vi har föreslagit att polisen ska ha en central enhet. Man vill att det bara ska komma in någon, gripa tag i den här familjen, lösa allting. Att de inte ska behöva tänka på alla praktiska grejer utan någon som får det att funka. Då borde det finnas ett centralt vittnesstödsprogram som tar hand om allt. De här familjerna lever under en sådan fruktansvärd press redan som det är. Så det finns mycket att göra även där för att människor ska göra det vi vill att de ska göra, nämligen berättas vad de har sett.Det är det som är det underliga här på något sätt. Vi är så beroende av vittnen i rättsprocessen, men det är en så stor uppoffring för vittnen, eller det riskerar att vara det. De måste lägga om livet, ibland måste man byta stad och förändra sitt liv. Det är ofta en mycket större frihetsinskränkning för vittnet till de här brotten än för den som har begått brotten. De är inte alltid häktade, de kan röra sig fritt i väntan på rättegång och det finns fall där de lyckas hota vittnen till tystnad när det väl blir rättegång och då faller många gånger fallen. – Det är precis så, inte minst i de här områdena. Som sagt, det handlar inte bara om personer som har sett väldigt allvarliga brott. Det var ett uppmärksammat fall, fallet Nimo. En 17-årig kille såg en mopedstöld och det resulterade ändå i dödshot och de tvingades flytta. I de här områdena, och de är tyvärr ganska många nu, så fattar många människor beslutet att det är bättre om man håller tyst och det är därför de blir så svårutredda de här brotten. Vi måste ta tag i det här, även med straffskärpningar naturligtvis. – Ger man sig på ett vittne så ger man sig på hela rättsstaten och då ska det bli en riktigt, riktigt kraftfull reaktion. Inget daltande, inget om, inget men. Det är något man inte gör och väljer man ändå att göra det måste rättsstaten visa sin hårda järnnäve och slå ner den i bordsskivan med all kraft och tydlighet. Det kommer att ge effekter, det är jag helt övertygad om.Rent konkret, har ni från moderaternas sida något förslag på vad man kan göra? – Vi är inte klara med den frågan, vi kommer att presentera ytterligare delar men det är så att ger man sig på ett vittne, då ska man få ett riktigt ordentligt straff. Det är inte konstigare än så. Då har man ingenting ute i samhället att göra på lång tid. Det kom en utredning från polisen där man beskriv just den gängbrottslighet som systemhotande. Att det rör sig in i samhällskroppen, man har människor som påverkar allt. Man hotar poliser och andra myndighetspersoner. Hur är din bild? Hur allvarligt är läget i Sverige nu? Var befinner vi oss?– Vi har haft många debatter om det här och jag får ofta höra att det finns andra länder där det är värre och sen kommer något exempel från Baltimore, Italien eller Latinamerika, att det är fler skjutningar. Och det är klart att om det är utgångspunkten så finns det väl alltid någon annanstans där det är värre. Men vi talar om Sverige här. Och Sverige är på så många sätt ett fantastiskt land, ett av världens bästa länder med stor frihet, hårt arbetande, strävsamma människor, ett samhällskontrakt, en tillit som fungerar och har gjort det under decennier. Det är därför som detta blir så märkligt just när det kommer till lag och ordning, brott och straff, till otryggheten, för där är situationen jäkligt allvarlig.– Tittar man på det dödliga våldet och dödsskjutningar så ligger Sverige i Europatoppen de senaste tjugo åren. Att jämföra med de övriga nordiska grannländerna eller Tyskland, som vi i övrigt brukar jämföra oss med, det går inte. Så ja, situationen är allvarlig. Det är ingen naturlag att det ska se ut på det här sättet men det är inte heller en naturlag att det ska fortsätta såhär. Jag tycker att de internationella jämförelserna visar att när den här typen av kriminalitet får ett ordentligt fotfäste, då är det ofta väldigt svårt att hantera den. Det är därför jag menar att det är nu och några år fram i tiden som vi kan göra detta, annars kommer det bli betydligt tuffare.– Men i den delen är jag optimist. Jag är fullt och fast övertygad om att det går att få ordning på det här igen, men det kommer att kräva att vi vågar lyfta på en de stenar vi inte lyft på tidigare. Vi måste utmana en del ”sanningar” som har beskrivits i debatten och att vi måste våga vända på perspektiven. För mig handlar det inte så mycket om att göra vad vi alltid har gjort och sedan lägga på tio procent. Jag tror snarare att man behöver perspektivet låt oss börja med ett blankt papper och fundera på vad är det som krävs för att hantera det här och lösa problemen? Där vill jag att Moderaterna ska vara.Nu har vi pratat mycket om gängkriminaliteten och den har en väldigt stor påverkan, men sen finns det andra frågor som är så att säga mjukare i ett avseende, men där många upplever oro och man upplever att man har svårt att påverka sin egen närmiljö. Det är till exempel Västra hamnen i Malmö där det har varit väldigt mycket oro och stök och där boende misshandlats när de har försökt att säga till. Då har du några på vänsterkanten som försöker beskriva det som att rika, vita svenskar försöker att begränsa livsutrymmet för rasifierade som inte har lika mycket pengar. De boende där är dock mer blandade än de låter påskina och det handlar om något annat. Samma med Strandvägen i Stockholm som har varit på tapeten där det har varit streetracing, oro och ordningsproblem. Och i Göteborg är det bland annat Klippan nere vid hamnen och centralt vid Masthuggskyrkan som liknande problem uppstått. Det är svårt för de boende att gå ner själva klockan tolv en natt och säga ”Hörni killar jag ska upp till jobbet imorgon”. Det här är en svårare fråga på ett sätt för det är ordningsproblem men det är inte alltid grova brott det handlar om. Men det handlar om något som får människor att uppleva att de förlorar kontrollen över sin närmiljö, att man inte känner sig trygg, man vill inte gå ut med hunden och liknande. Det där är något som sker parallellt med den här allvarligare brottsligheten som såklart riskerar att vara systempåverkande på ett sätt som det här inte är. Har du någon reflektion kring de här debatterna? Kan man göra någonting från rättsstatens sida för att komma åt det här eller är det något annat? – Mitt svar där är väl samma svar som när de här gängen beter sig illa på andra platser runtom i Sverige. Gatorna finns till för alla, inte för de som tar sig rätten att vara där och trycka undan alla andra. Ibland låter det nästan i den svenska debatten som att det är en mänsklig rättighet att få bete sig illa och när någon säger åt en blir man kränkt. Men det är som jag sa att det fria, öppna, toleranta samhället som jag vill ha bygger på premissen att min frihet slutar när jag kränker någon annan människas frihet. Det är den insikten som måste återupprättas i samhället, att man har ett eget ansvar för sina handlingar.– Det vi har sett är möjligen motbeviset på den här retoriken att Sverige i grund och botten skulle vara väldigt tryggt, men att det finns problem i några områden. Det ser inte ut så numera, utan den här typen av problem finns faktiskt runtom i Sverige – i stora städer, i mindre, på landsbygden, inne i stadskärnorna och lite utanför. Det är ett nytt normalläge vi ser och frågan är väl om vi lyckas dra några slutsatser av det eller om det bara kommer att fortsätta i tangenternas riktning.Nu när man har hackat de stora krypterade tjänsterna så har man lyckats fälla människor i ledargarnityret i kriminella nätverk, i till exempel Vårbynätverket. Personer som annars är svårt att komma åt. Men så kanske man ser man att skjutningarna inte minskar. Det står yngre människor redo att ta över. Då har jag sett en reaktion, åtminstone i sociala medier, att det inte löser något att döma dem. ”Även om vi låser in ledaren för Vårbynätverket. Även om han är borta i 17 år löser det ingenting. Hårda straff löser ingenting för det är någon annan som tar över bara”. Jag vet inte vad man ska kalla den attityden men det är något slags uppgivenhet eller att man tycker att det här snacket om hårdare straff för grovt kriminella, det löser ingenting om det bara kommer nya hela tiden. – Det där är som du säger ett exempel på den uppgivenhet som finns i debatten. Jag tror att när man jobbar med rättsfrågor måste man vara lite kylig. Man kan inte stirra sig blind på vad som händer från vecka till vecka. Man får titta på de lite längre linjerna. Ett exempel på det var här i våras när skjutningar lyckligtvis gick ner litegrann. Då var regeringen oerhört pigg på att direkt kalla till presskonferens och säga ”titta nu har de sjunkit med 30-40 procent här!”. Sen nu när majsiffrorna kom och skjutningarna var fler än året innan såg jag ingen motsvarande presskonferens. Det är konstigt det där. – Men det kan ju variera beroende på en mängd olika faktorer, om det är varmt eller kallt, vad som händer i gängen och så vidare. Jag tror att det som har hänt kopplat till Encrochat är positivt. Det är bra att få bort de här, för till skillnad från tidigare så innebär de här att det finns en reell möjlighet att slå till mot gängens ledare, det kommer att ge effekt. Därmed inte sagt att problemen är lösta. Det beror också på om man förmår att verkligen lagföra dem och hur lång tid det dröjer innan de är ute på gatorna igen. Och där kan man dra paralleller till andra rättegångar men att det här är något positivt, det är för mig helt självklart. Sen är väl frågan just om det här är en tillfällig positiv effekt eller om det är den långsiktiga vändning vi vill att det ska bli. – Man kan notera att den här informationen har getts till oss av andra länder. Det här är ingen möjligt att göra i Sverige. Och det är det som är så märkligt att Sverige är det land i Europa som förmodligen har störst problem med gängkriminalitet men ändå har vi den svagaste lagstiftningen på det här området. I realiteten är vi beroende av vad andra länder delar med sig av till oss för att kunna lagföra de här personerna. För mig är det självklart att vi borde ha den här kompetensen och lagstiftningen själva. Det är det vi har sagt, det som kallas för proaktiv avlyssning. Sen innebär det naturligtvis inte att man ska kasta alla rättssäkerhetgarantier överbord – tvärtom. Vi har ett upplägg där vi tycker att vi har tagit höjd för det och att det ska ske på ett rättssäkert sätt. Men det här är något positivt för möjligheten att få folk lagförda och vi behöver skaffa oss den här kompetensen och lagstiftningen själva. Jag är helt övertygad om det. Man kan också tänka att när nya krafter försöker etablera sig kan det ske en våldstopp så du får en effekt där det ser ut som att det är värre. Å andra sidan, om du låter till exempel Vårbynätverket som var, och fortfarande är, väldigt hierarkiskt uppbyggt och verkar vara ganska kompetenta (om man kan använda ett sånt ord i det här sammanhanget), om du låter dem bita sig fast får du mer av en maffia. Då kan det bli färre skjutningar på gatan, när en maffia dominerar hela områden och en marknad. Å andra sidan blir samhällspåverkan mycket större när du har den typen av gruppering med mer makt, medan de nya grupperingarna som försöker etablera makt på gator gentemot varandra, de har inte den kunskapen och möjligheten att påverka samhället lika mycket än. Även om du får en topp i skjutningar när man får ett maktvakuum så kan det vara något som är långsiktigt positivt, även om det låter lite perverst att säga det när det är fler skjutningar. – Ja, man ska vara försiktig hur man tolkar det här. Skjutningen är ett ganska trubbigt exempel eller indikator på tillståndet i landet. Sen finns det en del som säger att ”går skjutningarna ner visar det att vi är på rätt väg, går skjutningarna upp är vi också på rätt väg”. Det blir inte heller intellektuellt hederligt utan man får nog pussla ihop olika faktorer. – Man kan säga en sak om skjutningarna: de påverkar ändå otryggheten i samhället. Det är klart att det är väldigt otrevligt att det skjuts ute på gatorna, att folk springer runt med militära vapen. Och det har också funnit personer som hävdar att det påverkar inte gemene man så mycket eller att man behöver inte vara rädd för att drabbas men det har vi väl gång efter annan konstaterat att så är det inte. Utan när de här personerna tar fram sina AK-47:or och sprejar trettio kulor då viner kulorna åt alla håll och de är kanske inga precisa skyttar i den delen. Det är jäkligt otrevligt att det finns så många vapen i omlopp, i händerna på personer som har ett fruktansvärt våldskapital och som är helt likgiltiga inför om människor drabbas och vem som drabbas.Om man ska vara lite kritisk mot er i Moderaterna och Alliansen då. Det danska åtgärdspaketet, det så kallade bandepakken, lades fram redan 2009. Då hade jag precis flyttat från Danmark. Men när jag flyttade till Danmark, till Odense, jag tror det vara samma vecka så sprängdes en Hells Angels-lokal i det här gängkriget som utkämpades på 00-talet mellan det man kallade ”Rockare” som är MC-gängen och invandrargäng. Det är den uppdelningen man har i Danmark. Men då lade de fram det första åtgärdspaketet, sen har de lagt fram två till efter det. 2009 satt alliansregeringen vid makten och man hade majoritet i riksdagen, man behövde inte ta hjälp av något annat parti som efter 2010. Ändå så har det dröjt såhär länge tills ni verkligen förstod att det här är en så viktig fråga. Hur kommer det sig? Varför fattade inte ni, eller vi ska jag väl säga, det här då? Varför fattade man det 2009 i Danmark, men inte i Sverige?– Det är som du säger, det har varit flera paket i Danmark. Vi bjöd hit Danmarks förre justitieminister från de konservativa för att lära oss om detta och höra hur man arbetade i Danmark. Det har väl inte undgått någon att vi talar mycket om Danmark och det är inte för att Danmark på alla sätt är ett bättre land än Sverige. Men för 15 år sen hade de tuffa problem med gängkriminella och man bestämde sig för att gör något åt det. Inte bara gör det som låter bra, det som ger flest pressklipp, utan det som verkligen gör det svårt att vara gängkriminell i Danmark. Och det har fungerat. Antalet gängkriminella personer i Danmark har minskat kraftigt de här åren. Det är klart att det fortfarande finns kriminalitet i Danmark, självklart. Men medan personer med gängkoppling har minskat där så har det exploderat i Sverige. Det är den jämförelsen som är intressant.– Varför gjorde man inte mer tidigare? Så är det väl lite oavsett samhällsproblem, att man borde alltid ha gjort mer tidigare, för när de väl har uppstått så har de uppstått. Jag vet inte om jag är rätt person. Det är det som är så härligt med att vara journalist, att sitta vid sidlinjen, för då har man alltid det moraliska övertaget: ”Varför gjorde ni inte mer?”– Jag fick den här portföljen i början av 2019 men det är klart att man kan peka på några saker. En sak är att det har hänt något i Sverige de senaste fem åren, vi hade inte alls de här problemen med kriminalitet för 10 år sen. Den fanns, men det är något som har hänt de senaste fem, sex åren då det här verkligen har exploderat om man tittar på skjutningar och personer i de här miljöerna. Ett annat svar som kanske är lite jobbigare är att det har funnit ett perspektiv kring att de här typerna av problem egentligen kan förebyggas genom olika sociala insatser. Att det där med straff inte är så viktigt. En attityd att det är frågor som man inte ska skriva eller prata så mycket om och där den som tagit upp det ibland har fått utstått saker och ting som är rätt otrevliga. Det är det paradigmet so, tyvärr har varit förhärskande i ett antal år kring detta. And here we are.– Man kan prata mycket om hur det har varit, men jag är mer inriktad på att se till att om tio år blicka tillbaka och att vi då ändå har lärt oss något och gjort något åt problemen. Men jag tror att de här frågorna mår bra av en balanserad debatt där argument bryts mot varandra. Där man kan säga saker utan att hela tiden bli anklagad för att man har dunkla syften. Jag tror att det är väldigt få personer i Sverige som har det. Precis som i andra frågor som migration och integration. Jag tror att de allra flesta vill väl men sen kan man tycka olika. Sverige skulle må bättre av en mer chosefri diskussion där olika sakargument kan diskuteras. Även om jag att det har blivit bättre, men man behöver inte backa bandet särskilt långt tillbaka för att se exempel på en diskussion som inte var sund.Du tog upp migrationsfrågan. Hur mycket av det här är relaterat till migration? För i många av de här områdena vi pratar om där kriminaliteten bitit sig har de boende till stor del utländsk bakgrund. Bland de gängkriminella så är det till har en förkrossande majoritet utländsk bakgrund, både i första, andra eller tredje generationen. Så hur mycket av det här är så att säga har att göra med ett integrationsmisslyckande och hur mycket har att göra med rättspolitik? För i Finland till exempel, där har de inte den här typen av gängproblem och de har inte heller haft en så stor migration som Sverige har haft. De har inga utsatta områden.– Det finns absolut en koppling, så är det. Sen ska man gärna framhålla det jag sa tidigare, att de allra flesta människor som kommer till Sverige är precis som vem som helst och vill bara ha ett bättre liv för sig själva och för andra. Jag tror att de i mångt och mycket är mer förbannande över de kriminella än vad medelsvensson är eftersom de ofta påverkas mer. Det är i alla fall min erfarenhet. – Men det finns en koppling och den beror på en migration som över tid har varit för omfattande i kombination med en integration som inte alls har fungerat. Och även om man alltid har ett eget ansvar, så är det självklart så att i den typen av utanförskap och segregation där blir tyvärr en del killar framförallt ganska lätta offer för att rekryteras av de här gängledarna. Det handlat inte om att man börjar begå småbrott utan tyvärr begår man tunga brott väldigt tidigt, långt ner i åldrarna. De blir utnyttjade på grund av straffrabatter och den tandlösa ungdomsvården. Det är ofta killarna som är 16, 17, 18, 19 år som håller i vapnet, det är så det ser ut.– Jag tror att om vi ska få ordning på de här handlar det om den ganska akuta situation vi har så måste vi först och främst skärpa rättspolitiken. Sen behövs det en långsiktig mycket stram migrationspolitik för att kunna klara integrationen av dem som har kommit till Sverige och en omläggning av integrationspolitiken. Bort från alla projekt som många politiker älskar, bort med tidsbegränsade insatser, någon miljon hit, någon projektplan dit. Vi behöver mer av de här grundslagen. – Man ska växa upp i familjer där mamma och pappa går till jobbet. Man ska lära sig svenska, därför att livet i Sverige blir enklare då. En skola som fokuserar på kunskap. Skolan är om något en murbräcka mot segregation. Vad jag försöker sätta ord på är att det handlar kanske om att göra färre saker men att se till de fungerar riktigt bra. Det är nyckeln för att motverka den här segregationen och allt det här måste vi göra över tidStor tack Johan Forsell för att du var med i Rak höger!– Tack så mycket för att jag fick vara med!Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Helena von Zweigbergk: Jag finns snart inte längre. Jonas Hallberg: Sverige + England = Sant. Jessika Gedin: Ett skratt förklarar livet. Spanarna önskar alla sina lyssnare en Glad Påsk! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Helena von Zweigbergk, Jessika Gedin och Jonas Hallberg i Spanarna Helena von Zweigbergk: Jag finns snart inte längre.Jonas Hallberg: Sverige + England = Sant.Jessika Gedin: Ett skratt förklarar livet.Spanarna önskar alla sina lyssnare en Glad Påsk!I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening.Programledare är Ingvar Storm. Lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se