POPULARITY
Islamkritikeren og koranafbrænderen Salwan Momika er død, og fem personer er anholdt for mordet på ham. I Sverige gjorde man ikke som Danmark og indførte en koranlov, da koranafbrændinger var på sit højeste i sommeren 2023. I stedet stod man fast på, at ytringsfriheden var helt central i et demokrati. Og det var en helt rigtig beslutning, mener Mads Lundgaard, der er cand.scient.pol og har en fortid i svensk lokalpolitik for Sverigedemokraterna. Værter: Mathias Wissing og Kasper Harboe.See omnystudio.com/listener for privacy information.
”Kill her when you see her”!I Sverige kan vi tala fritt om HBTQ-frågor och kvinnors rättigheter och ingen skulle komma på tanken att rättfärdiga våldtäkt på barn. Så är det inte i Jemen.När Hind Al-Eryani började uppmärksamma de här frågorna blev hon efter ett tag utsatt för dödshot från personer med anknytning till Al-Qaida och Huthirebellerna. Förföljelserna fortsatte när hon flyttat till Turkiet och man började även hota hennes dotter. Mordet på en syrisk kvinnlig aktivist i landet gjorde att hon fick fly hals över huvud. Med endast handbagage landade hon i Sverige 2017 för att bygga upp ett nytt liv.Men är Jemen bara krig och elände? Varför är drogen khat ett stort hot mot landet? Hur övervann Hind sitt medfödda handikapp? Vad tycker hon egentligen om svensk polis? Sist men inte minst, den viktigaste frågan till nån som flytt till Sverige: Har du betalat din skatt? Det och en hel del annat pratar vi om i det här samtalet som förs på en ibland lite knackig engelska. Hoppas du har överseende med det.Moderator: Gunnar OesterreichMusik: Mattias Klasson/Daniel OlsenDistribution: AcastSamarbetspartners: Life Genomics, Gröna Gårdar, FunmedHitta allt om podden: Websida: https://spannandemoten.se/Instagram: @spannandemotenFacebook: https://www.facebook.com/spannandemotenLinkedin: https://www.linkedin.com/in/gunnar-oesterreich/Kontakt: gunnar@oesterreich.se eller via sociala medier Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Poddaren och debattören Omar Makram intervjuas av Jörgen Huitfeldt. När han först kom till Sverige var han en sekulär liberal som hittat hem. Efter över tio år här har Omar Makram delvis tänkt om: I vissa avseenden har den antiauktoritära och frihetliga pendeln sväng för långt på ett sätt som får samhället att fungera dåligt. Och konsekvensen av att vi öppnat för stor invandring från länder där värderingarna ser helt annorlunda ut är att Sverige också behöver bli lite mer som Mellanöstern, tror han.
Nyheterna Radio 12:00
AI-kommissionens ordförande Carl-Henrik Svanberg vill tillåta delning av personliga hälsodata mellan myndigheter, något som skulle kunna göra Sverige världsledande inom hälsoforskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan presenterade AI-kommissionen sin rapport med många förslag om hur Sverige ska bli bättre på att konkurrera med AI. För att bygga AI-system krävs stora mängder data som går att jämföra och hitta mönster i. Men idag är det som regel inte tillåtet att dela personliga data mellan myndigheter, något som AI-kommissionen vill ändra på. Idag råder det ofta strikt sekretess men kommissionen föreslår bland mycket annat att utgångspunkten istället bör vara att uppgifterna om vår hälsa ska få delas.-Vi har ju levt med att min data, min patientdata, den är min, den har ingen annan att göra med, och det har vi hittills inte haft någon anledning att dela med någon. Men nu ligger det stora värdet i forskningen i data. Det vi talar om är att kunna dela inom myndigheter och mellan myndigheter, den kommer inte att vara fri. Det kommer att ske misstag inom AI-säkerheten, det måste man räkna med, säger Carl-Henrik Svanberg: Vi kommer ju alltid att upptäcka att någonting inte fungerade eller någon lyckades göra någon form av användare på ett illasinnat sätt. Världen kommer ju aldrig bli så säker att aldrig någonting händer.Gäst: Carl-Henric Svanberg, AI-kommissionens ordförandeProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Linus Larsson, techredaktör Dagens NyheterTekniker: Stina FagerbergProducent: Anders Diamant
Men ett nytt avsnitt av Flashback Forever blir det oavsett! I veckans avsnitt har Emma undersökt den högaktuella unisex-parfymen, Mia rotar i en förväxlingsfest och Ina berättar om när Flashback trollade skiten ur Facebook.Trevlig lyssning och varmt tack till dundergänget på https://www.patreon.com/FlashbackForeverEmmas trådar:https://www.flashback.org/t3641394https://www.flashback.org/t3641396https://www.flashback.org/t3115550https://www.flashback.org/t3491007Mias trådar:https://www.flashback.org/t881230https://www.reddit.com/r/IDontWorkHereLadyInas trådar:https://www.flashback.org/t922732https://www.flashback.org/t924540 Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Det här är överkursen i demografi, det vill säga hela Emmas intervju med Martin Kolk som är docent i demografi vid Stockholms universitet samt vid Institutet för framtidsstudier. Martin berättar bland annat om vilka världshändelser som gett störst hack i den globala befolkningstillväxten, om det verkligen stämmer att det blivit allt vanligare att kvinnor att väljer att leva med yngre män som kan kunnat läsa om på kultursidorna och om politiker verkligen bör lagga sig befolkningens barnafödande.Följ oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Namnet på allas läppar i Sverige: Truls Möregårdh. Han är i OS-final, som den första svensken på 24 år. Vi pratar om allt kring den stora Truls-skrällen, hans resa till finalen och förutsättningarna inför hans väg mot guldet. Dessutom diskuterar vi den svenska duon Vilma Bobecks och Rebecca Netzlers OS-silver i segling, och vi tar en titt på medaljligan för att se vilken nation som har flest guld så här långt i spelen. Programledare: Erika Nielsen Gäst: Anna Rydén och Jonathan Knekta
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är över 50 år sedan Sverige införde 40 timmars arbetsvecka. Nu höjs allt fler röster för att vi ska ta nästa steg och förkorta arbetstiden ytterligare. Hur kommer det sig att frågan om kortare arbetstid blivit så het på sistone och hur realistiskt är det att någon form av arbetstidsförkortning kommer att införas i Sverige inom en snar framtid? Gäst: Christer Thörnqvist, docent i arbetsvetenskap vid Högskolan i Skövde. Programledare: Jon Andersson
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
HURRA! Äntligen är det dags för Melodifestivalen 2024! Ska vi lyckas skaka fram en ny vinnare till Eurovision eller är det ett nytt mellanår vi har framför oss? I första deltävlingen gör Samir och Viktor comeback - har svenska folket saknat duon? Vi får också se konstiga grejer på ledskärmar, artister som försöker sig på modellandet och hur ska det gå för A-TEENS comeback? Som vanligt snackar vi högt och lågt i Schlagerkoll. Med: Karolina Fjellborg, Tobbe Ek och Jenny Ågren. Kontakt: schlagerkoll@aftonbladet.se.
BOPOLPODDEN | För många är advent och jul den mysigaste tiden på året – men för de hemlösa kan det tvärtom vara den svåraste tiden, menar Patti Hansén och Arash Mansouri på Räddningsmissionen i Göteborg. Möt dem i ett samtal om hur de kämpar för de utsatta och mot hemlösheten, hur fastighetsägare kan hjälpa till, vad politiken kan göra – och vilka lärdomar vi kan få från Finland. Lennart Weiss kommenterar och hyllar de många goda krafterna – men känner skam över att situationen är som den är i Sverige. Programledare: Anna Bellman.
Det här är överkursen i svenska modellen, dvs hela Emmas intervju med Petra Herzfeld Olsson som är professor i arbetsrätt på Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet. Petra reder ut allt man kan tänkas vilja veta om kollektivavtal, stridsåtgärder och fackförbund. Och det här med strejker - hur länge har det funnits?Följ oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Nyheterna Radio 14:00
Bandekonflikten i Sverige er eskaleret - og alene i september måned er 11 personer blevet dræbt som følge af skyderier. Men hvorfor er det gået så galt?Ifølge gårsdagens gæst her i Reporterne Mikkel Anderson, som er debattør og chefredaktør mediet Kontrast, peger pilen ét sted hen - indvandrere. Men den forklaring skød kriminolog Henrik Vig hurtigt til hjørne. Forklaringen skal snarere findes i øget økonomisk ulighed hos vores svenske naboer. Men kan man forsimple Sveriges bandeproblemer til en enkelt årsag?Gæster: Anders Hjort-Trolle, forsker i social ulighed, RockWool FondenDavid Sausdal, professor i kriminologi ved Lund universitetTilrettelæggere: Majlinda Urban KuciMalte Storm MadsenVært:August StenbroenProducer: Majlinda Urban KuciRedaktør:Alexander Brøndum
Nyheterna Radio 10.00
Jonas Gundersen från NIP säger att Sverige saknar CS:GO talanger för att kunna vinna en major. robzki och hallonkraem vädrar sina åsikter om den sista CS:GO majorn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Konjunkturinstitutet och Finansinspektionen har kommit med nya prognoser som visar att lågkonjunkturen håller i sig länge. Det spända ekonomiska läget gör att regeringen behöver ta sig upp ur myndigheternas knän och istället stå på egna ben – för nu behövs politiska åtgärder när det gäller startlån, lättnader i kreditrestriktioner och presumtionshyror. Och Sverige har som vanligt gått in med för ambitiösa ambitioner i EU-kommissionens bevarandelag, menar vår expertkommentator Stefan Attefall – som nu gör sitt sista Veckans aktuellt. Programledare: Anna Bellman
Artisten The Weeknd har blivit den första att ha över 100 miljoner lyssnare per månad på Spotify och så recenserar vi regissören Mia Hansen-Løves nya film "En vacker dag" Producent: Minna GrönforsProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby
Tillbringat en helg som 13-åring eller hållit ett stort vernissage, vilka av dessa grejer har Hanna Hellquist gjort? (Det senare nämnda är rätt svar). Christopher Garplind har upptäckt en intressant dokusåpa. Matilda Rånge från P3 Nyheter berättar om kärleksvecka i Sollefteå och spionballonger. Gunnar Harrius berättar varför Sverige har sämst ekonomi i hela EU. Margret Atladottir sammanfattar Super Bowl, allt från matchen till Rihannas halftime show och reklamfilmerna framför allt! Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.
Mellangårds-special! Jag bråkar med främlingar på stan, stöter på falsk tiggare, reklamspottar för Bokadirekt.se och Mylla.se och mys-stämning i största allmänhet. Hör av er! Hej! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Jan Leijonhielm, nestor i den svenska underrättelsetjänsten, intervjuas av Henrik Höjer. Jan Leijonhielm berättar om sitt liv som specialist på Sovjetunionen och Ryssland. Varför har Sverige ofta varit landet Annorlunda även inom underrättelseväsendet och vad innebär termen "combining the dots"? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Jan Leijonhielm, nestor i den svenska underrättelsetjänsten, intervjuas av Henrik Höjer. Jan Leijonhielm berättar om sitt liv som specialist på Sovjetunionen och Ryssland. Varför har Sverige ofta varit landet Annorlunda även inom underrättelseväsendet och vad innebär termen "combining the dots"? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
"Omställningen måste gå fortare", "kaotiskt och inte särskilt kreativt", "det är med en sorg jag är här". Några röster från Klotets sändning från konferenscentret i Sharm el-Sheikh med bara två dagar kvar av FNs klimatmöte 2022, COP27. Världen går mot en temperaturökning på minst 2,5 grader Celsius om inte utsläppen minskar snabbt. Enligt Parisavtalet ska till exempel Sverige minska sina utsläpp med 63 procent från 1990 års nivå till 2030. Med nuvarande budget kommer inte den svenska regeringen att nå utsläppsminskningsmålen.Klimatministern Romina Pourmokhtari säger att hon tror att Sverige ska nå målenKlotet möter Sveriges klimatminister på FNs klimatmöte i Egypten och samlar forskare, aktivister, näringslivsrepresentanter och Sveriges chefsförhandlare till ett samtal om klimatförändringarna, temperaturökningen, dess konsekvenser och hur förhandlingarna går på mötet som i år handlar mycket om vem som ska betala för de skador och förluster som klimatförändringarna innebär.Volvo Cars hållbarhetschef Anders Kärrberg: För det första så kan man ju konstatera att budgeten för klimat och miljö går ned med fem miljarder och bara det är en signal till omvärlden som är väldigt olycklig Sverige har under många år varit ett föredöme för många länder.Medverkande:Mattias Frumerie, Sveriges chefsförhandlare, Amanda Björksell, Sveriges unga delegat, Jefferson Estella, Filippinerna, Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Romina Pourmokhtari, Sveriges klimat- och miljöminister, Anders Kärrberg, hållbarhetschef, Volvo Cars, Jonas Wallmander, vd för energilagringsbolaget Azelio, Michael Tedengren, korallrevsforskare vid Stockholms universitet, Malaika Mikaelsson, doktorand vid Linköpings universitet som forskat på skador och förluster för små önationer i Stilla havet, Bernt Nordman, klimatexpert på Världsnaturfonden i Finland.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten
Det blir maktskifte i Sverige det högra blocket ska bilda regering. Hör politikkommentator Tomas Ramberg guidar oss genom vad som väntar. Medverkande: Tomas Ramberg, Ekots kommentatorReporter: Marina Nilsson Malmström
Naturvårdsverket hittade giftiga PFAS-kemikalier i halländska Kistingebäcken som använts för bevattning. Nu är det slutbevattnat, men hur har livsmedlen påverkats? Klotets granskning avslöjar att svenska myndigheter har dålig koll på PFAS-nivåerna. Programmet är en återutsändning från 11 maj. PFAS har kallats giftiga evighetskemikalier och finns bland annat finns i brandskum och möbeltyger. De är långlivade och kan ge allvarliga hälsoproblem. Till exempel riskerar barn att få försämrat immunsystem.Svenska länsstyrelser svarar i Klotets enkätSkadligt höga halter av ämnena har konstaterats i exempelvis kött i Danmark och Tyskland och i mjölk i USA. I Sverige finns på många platser förhöjda halter såväl i grundvatten som i ytvatten. Vetenskapsradion Klotets granskning visar att svenska myndigheter har dålig koll på ifall livsmedel från lantbruk i förorenade områden har för höga halter.Klotets Daniel Värjö besöker Kistingebäcken söder om Halmstad och träffar lantbrukarna Henrik och Lars Jönsson. De kan inte längre bevattna sina åkrar på grund av PFAS-föroreningen i området.Medverkande: Lantbrukarna Henrik Jönsson och Lars Jönsson i Halmstad, Tomas Sjöstedt, miljö- och hälsoskydds inspektör på bygg- och miljöförvaltningen i Halmstad kommun, Karl Lilja på Naturvårdsverket, miljöskyddsinspektör Åsa Lindström vid Försvarsinspektören för hälsa och miljö, Malin Sahlberg, miljöhandläggare på länsstyrelsen i Halland, Sandra Strandh, statsinspektör Livsmedelsverket.
Spänt läge mellan Taiwan och Kina, ryttarlandslaget leder inför finalen i VM,14-åriga Tora Ekeblad ska på Way Out West och höken Pacman har fått jobb i San Francisco.
Nyheterna Radio 15.00
– Givetvis går det att knäcka gängen, och det är problematiskt när det sägs från polishåll att det inte går. Det säger kriminologen Amir Rostami som bland annat har forskat om kriminella gäng. Han konstaterar att tecken på den utveckling som varit har funnits länge. – Sverige har varit senfärdigt sedan 90-talet. Han betonar att hårdare straff saknar effekt om inte folk åker fast. Och det finns en paradox: det generella Sverige har en positiv utveckling även när det gäller brott. Men just de allvarliga brotten – skjutvapenbrotten, hur kriminella samarbetar – det har blivit en gigantisk utmaning. Amir Rostami intervjuas av Henrik Höjer. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
– Givetvis går det att knäcka gängen, och det är problematiskt när det sägs från polishåll att det inte går. Det säger kriminologen Amir Rostami som bland annat har forskat om kriminella gäng. Han konstaterar att tecken på den utveckling som varit har funnits länge. – Sverige har varit senfärdigt sedan 90-talet. Han betonar att hårdare straff saknar effekt om inte folk åker fast. Och det finns en paradox: det generella Sverige har en positiv utveckling även när det gäller brott. Men just de allvarliga brotten – skjutvapenbrotten, hur kriminella samarbetar – det har blivit en gigantisk utmaning. Amir Rostami intervjuas av Henrik Höjer. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Nyheterna Radio 17:00
Siste nytt fra VG.
Andreas Cervenka är ekonomikommentator för Aftonbladet och har precis gett ut boken "Girig-Sverige" där han driver tesen att Sverige gått från att vara högskatteland till miljardärparadis. Andreas menar att vi omfördelat tillgångar från gruppen som tjänar pengar på att jobba, till gruppen som tjänar pengar på att äga saker. Vi pratar med Cervenka om "det giriga Sverige" och att ökade klyftor är dåligt för de rika, enligt honom. Vi pratar inflation! "Plusränta"! Förmögenhetsskatt! Arvsskatt! Programledare: David Druid, Kodjo Akolor och Linnea Wikblad
Naturvårdsverket hittade giftiga PFAS-kemikalier i halländska Kistingebäcken som använts för bevattning. Nu är det slutbevattnat, men hur har livsmedlen påverkats? Klotets granskning avslöjar att svenska myndigheter har dålig koll på PFAS-nivåerna. PFAS har kallats giftiga evighetskemikalier och finns bland annat finns i brandskum och möbeltyger. De är långlivade och kan ge allvarliga hälsoproblem. Till exempel riskerar barn att få försämrat immunsystem.Svenska länsstyrelser svarar i Klotets enkätSkadligt höga halter av ämnena har konstaterats i exempelvis kött i Danmark och Tyskland och i mjölk i USA. I Sverige finns på många platser förhöjda halter såväl i grundvatten som i ytvatten. Vetenskapsradion Klotets granskning visar att svenska myndigheter har dålig koll på ifall livsmedel från lantbruk i förorenade områden har för höga halter.Klotets Daniel Värjö besöker Kistingebäcken söder om Halmstad och träffar lantbrukarna Henrik och Lars Jönsson. De kan inte längre bevattna sina åkrar på grund av PFAS-föroreningen i området.Medverkande: Lantbrukarna Henrik Jönsson och Lars Jönsson i Halmstad, Tomas Sjöstedt, miljö- och hälsoskydds inspektör på bygg- och miljöförvaltningen i Halmstad kommun, Karl Lilja på Naturvårdsverket, miljöskyddsinspektör Åsa Lindström vid Försvarsinspektören för hälsa och miljö, Malin Sahlberg, miljöhandläggare på länsstyrelsen i Halland, Sandra Strandh, statsinspektör Livsmedelsverket.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten
Även i Sverige har stödet för att gå med i försvarsalliansen ökat. Men för regeringespartiet Socialdemokraterna är Nato en svår fråga. Vad är de svenska socialdemokraternas problem med Nato? I Slaget efter tolv diskuterar Heidi Avellan, politisk chefredaktör på Sydsvenskan i Malmö och Ralf Friberg, socialdemokrat och tidigare riksdagsledamot och ambassadör. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi
Migrationsverket och kommunernas socialtjänster sliter nu med att ta emot flyktingarna som kommer från Ukraina. Men förutsättningarna är tuffa. Britta Lejon, ST, och Sara Gustavsson Roxell, Vision, konstaterar att Sveriges krisberedskap återigen fallerar. På Migrationsverket i Sundbyberg jobbar handläggarna under hård press för att möta flyktingarna från Ukraina. Britta Lejon menar att Migrationsverkets ledning brister i sin organisation. Sara Gustavsson Roxell, socialpolitisk strateg på Vision, menar att Sverige inte har ett system med snabba beslutsvägar vilket straffar sig i krislägen. En anemisk socialtjänst i många kommuner borgar heller inte för att kunna hantera en påfrestning. Kommunernas olika förutsättningar bidrar till svårigheterna. I podden konstateras också att ett knappt år av uppehållstillstånd som Sverige nu beviljat, inte är tillräckligt för att komma in på arbetsmarknaden för de flesta flyktingar.
Det finns risk för ryskt sabotage, underrättelseverksamhet och cyberattacker mot Sverige. Hör insatschef Michael Claesson och Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret MUST på försvarets pressträff. Försvarsmakten har sagt att de kommer hålla veckovisa pressträffar varje torsdag klockan 15.Medverkande: Mats Eriksson, politikreporter och David Carlqvist, utrikesreporter. Programledare: Marcus Nilsson.
Nyheterna Radio 09.00
Omikron er her, skal vi få panikk eller skal vi gå på julebord? Hva er likheten mellom Sverige og Bergen? Med Anders Giæver, Tone Sofie Aglen, Hans Petter Sjøli og Astrid Meland. Produsent Magne Antonsen.
Tonläget i svensk debatt har hårdnat. Meningsmotståndare tillskrivs ofta onda avsikter. En följd är att aktörer som vill sprida misstro och split genom otillbörlig informationspåverkan har fått nya och större möjligheter. Det menar Henrik Landerholm, tillträdande chef för den nya Myndigheten för psykologiskt försvar. Han understryker att det inte ligger i myndighetens uppdrag att minska polariseringen men konstaterar att denna skapar en sårbarhet att ta med i kalkylerna när arbetet mot otillbörlig påverkan utformas. Försöken till sådan påverkan kommer sannolikt att öka under valåret 2022. Henrik Landerholm var Sveriges ambassadör i Lettland 2013-2017 och berättar även om erfarenheterna av att leva i ett land som är satt under stort externt informationstryck. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.
Søppelproblematikken tar ingen ende og av og til opptrer den i større omfang enn andre ganger. Sist uke har det vært et stort fokus på, og debatt rundt, et område på fjellet i vår egen bakgård som har vært nedgriset av søppel! Vi diskuterer dette.Før helga kom gladnyheten om at så godt som hele Sverige nå er grønn! Dette betyr at de fleste av oss kan reise på svenskejakta i slutten av måneden! Vi gleder oss stort og begynner forberedelsene nå.Vi har trukket vinner av vår give-away i Juli som presenteres i dagens episode. Vil du støtte arbeidet med podden og det andre vi styrer med? Da kan du bli patreon. Trykk her for mer info om dette. Få bonusinnhold med Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Två härliga tjejer med ädla motiv är en podd av Clara Kristiansen och Elvira Lander. Trams, kärlek, vänskap, kriser och ångest avhandlas av två kompisar som verkligen försöker sitt bästa att vara bra människor. I alla fall oftast. Stötta oss gärna på Patreon, då blir vi så glada, så glada https://www.patreon.com/thtmam Gå med i vår Facebookgrupp för att diskutera avsnitten https://www.facebook.com/groups/2314288238805900/ Följ oss på Instagram @clarulk @snelvira
Legenden, gurun och coachernas coach. Ladies and gents denna veckas gäst är ingen mindre än Daaaaaani Diooooos!Vem är mannen bakom Padeltrainer egentligen och vad tycker han om den svenska padel-utvecklingen? Hur långt har vi kommit och vad behöver vi göra för att utvecklas?Dani berättar om vad som är viktigt i hans omgivning och hur han ser på framtiden. Framförallt berättar han hur den perfekta Lördagen ska se ut, missa inte det! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Nyheterna Radio 12.00
Öppenheten verkar vara helig i Sverige. Kulturvetaren Katarzyna Tubylewicz spårar orsaken till att Sverige valt bort stränga restriktioner och värnar individens frihet under pandemin. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Gängbrottsligheten har expanderat och utvecklingen går fortsatt åt fel håll. Våldsnivån är hög och det stora tillflödet av unga gängmedlemmar skiljer ut Sverige från jämförbara länder. En förklaring är de beskedliga reaktioner som unga brottslingar möter. Även vid grövre brottslighet döms förövare gång efter annan till icke-fungerande behandlingar. I boken "Gangsterparadiset", som nyligen belönats med Stora Fackbokspriset 2020, ger kriminalreportern Lasse Wierup en initierad bild av dagens brutala gängbrottslighet. Han rapporterar på plats från drabbade områden men visar också hur långsamt de politiska beslutsfattarna har agerat och ställt polisen utan effektiva motmedel. Lasse Wierup samtalar med programledaren PJ Anders Linder.
Afghanske Ali flydde Sverige under radarn, fem år efter att han anlänt, livrädd att bli inlåst i förvar igen. Nyligen reste han till Tyskland med färja. Biljetten köptes av Eva Hållsten, en glaskonstnär från Gotland. ”God människosmuggling” kallar hon det själv. Allt fler migranter har under hösten lämnat Sverige. Många är barnfamiljer. I dagens avsnitt pratar vi med DN:s reporter Niklas Orrenius som var med när Ali flydde Sverige. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.
Typsnittsdesign har gått från 1450-talets träsnidade typer till dagens skärmanpassade bokstäver. Språket guidar i typsnittens historia och berättar exakt hur lång tid det tar att göra ett typsnitt. Veckans språkfrågor Hur har typografin påverkats av teknikutvecklingen? Varifrån kommer orden gemen och versal? Varför användes begreppet tryckbokstäver förr? Vad betyder zweibel i kasten? Varför heter det typsnitt och varifrån kommer typsnittsnamnen? Hur lång tid tar det att göra ett typsnitt? Varför har comic sans blivit ett kontroversiellt typsnitt? Hur länge användes frakturstil i Sverige? Har andra alfabeten, som till exempel det kyrilliska och grekiska, lika många typsnitt som det latinska alfabetet? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Carolina Laudon, typsnittsdesigner. Programledare Emmy Rasper.
Nyheterna Radio 12.00
Det krävs i Sverige en genomgripande straffrättsreform med betydligt hårdare straff för grova brott, anser kriminalinspektör Fredrik Kärrholm, som har skrivit boken Gangstervåld.
Samhället har misslyckats med hälsoarbetet för framför allt unga och behovet av vitaminet och mineraler har helt kommit bort i debatten om Corona och Covid-19. Susanna Almström, Fredagsfys Sverige, och Pehr-John Fager, Hälsofrämjandet, tar bladet ur munnen i sjunde Idrottens Kraft-podden - och vill inspirera fler att röra på sig och äta rätt för att stärka immunförvaret. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Coronakrisen är den första stora krisen i en värld där USA inte längre är given ledare. Världen står inför en megakris, menar den tidigare utrikesministern Carl Bildt. “Svaret på coronakrisen måste vara globalt” säger han i Studio DN special. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.
15 april. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras Sveriges coronastrategi i förhållande till andra länder.Med Ivar Arpi. Som gäst deltar Freddie Sayers. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Senaste Nytt Torsdag 12 Mars – Sverige har nu också fått sitt första dödsfall till följd av Covid-19 & 16-årig pojke död efter skottlossning i Göteborg. Det och mycket mer.
Vi har kommit till snö- och halkans tider. Underkylt regn och lavinfara stänger av vägar. SMHI utfärdade klass 1-varningar för plötslig ishalka i stora delar av landet tidigare i veckan. Vi hörde också om trafiksituationen vid Riksgränsen som kaotisk då E10:an stängdes av på grund av ett kraftigt snöoväder. I kväll i Karlavagnen vill vi prata med dig som varit med om något speciellt eller som kanske just nu kämpar med en igensnöad väg eller en . Hur ser det ut på de halkiga vägarna just nu i Sverige? Har du varit insnöad i hemmet och fick ställa in julresan till solen? Sitter du kanske fast i en snödriva just nu? Eller har du lärt dig en gång för alla att använda broddar för att vara säker? Lyckades du halka på kvarterets enda isfläck och fick tillbringa mellandagarna i gipsvagga? Eller har du precis varit med om en isig E4 och slutat med bilden i diket? Ring in till oss och berätta och dela med dig av dina erfarenheter av is och halka. Programledare: Robert Frank Vi startar som vanligt efter Radiosporten kl 21.40 och telefonslussen öppnar kl 21.00. Ring 020-22 10 30. Du kan mejla redan nu karlvagnen@sverigesradio.se
Arenan diskuterar förutsättningarna inför VM-semifinalen mellan Sverige och Nederländerna. Vad har hänt med lagen sedan EM-kvartsfinalen för två år sedan? Hur bra är de nederländska anfallsstjärnorna? Vem ska ersätta Fridolina Rolfö i den svenska startelvan? Och Richard utser Sverige till klara favoriter!
Om ostmanifest.se - satsningen för att höja svensk hårdosts status. Om 900 års osthistoria. Och om kvinnorna i en familj i Västergötland som sedan 1875 arbetat med hårdost. - Vi har en självförsörjningsgrad på ost i Sverige som är under 50 procent, säger Martin Ragnar. Samtidigt som vi är det land i världen med flest antal olika hårdostsorter. Martin Ragnars fritid ägnas åt mat (hans lönearbete handlar om nåt helt annat). Han var med och startade Kålrotsakademien (för främjandet av svenska matens kulturarv) och Svenska dryckesakademien. Han har skrivit böcker om grisens historia, svenska drycker, svensk ostkultur, åkerbär, krusbär och snart också kålroten. I början av året startade han ostmanifest.se, en hemsida där aktörer i ost-Sverige kan gå in och lova att de ska satsa på svensk ost. De stora industriella ostproducenterna, de små gårdsmejerierna, affinörer (de som lagrar ostar), livsmedelsbutiker, ostbutiker, hotell, restauranger och de som utbildar ostmakare. På hemsidan finns förslag på vad de kan göra för att gynna svenska hårdostar. - Jag vill att alla ska bli bättre på att stolt berätta om den svenska ostkulturen, säger han. Hårdostar som t ex prästost går tillbaka till tiden för Sveriges kristnande, ca 900 år. Hittills har 28 hantverksmässiga tillverkare skrivit under manifestet. Traditionellt var det kvinnor som gjorde ost i Sverige. Det fortsatte också in i industrialismen. Vi träffar också Sofia Johansson som tillsammans med sin syster tagit över Sivans ost - ett företag på Vara-slätten som lagrar hårdostar som andra producerat. Sofia berättar hur kvinnorna i släkten sedan 1875 arbetat med ostar. - Det var starka kvinnor som brunnit för osten, säger Sofia. Jag är otroligt stolt över historien. Sofia visar hur ostlagring går till - och hur vi själva kan lagra ost hemma. Sofia berättar också om problemen med smörsyresporer. Om de finns i mjölken kan osten utvecklas fel. - Det är inte farligt, men ostarna kan spricka och de kan bli fräna och stickiga i smaken, säger Sofia, som också berättar vad det kan bero på, och varför det har blivit vanligare. I nästa program besöker vi ett gårdsmejeri som gör hårdost. Och Martin Ragnar berättar om de svenska hårdostarnas historia, som präst, herrgård, svecia, grevé, hushållsost och gräddost.
Jag har full förståelse för att människor som spenderat åratal med att på riktigt hävda att Sverige aldrig varit tryggare, att dessa människor nu bränt ut sig och sjukskriver sig.Människor som litat på SVT, Sveriges Radio och mainstreammedia i övrigt, människor som litat blint på sjuklöverpolitikerna.Att dessa rasar ihop när de inser att allt bara en fet jäkla lögn!Det har jag faktiskt full förståelse för!Så här tryggt uppfattas Sverige:
I veckan kunde man höra ett reportage ifrån Bryssel som handlade om offentlig amning. Där har man dragit igång en kampanj på kaféer och restauranger där mammor ska känna sig bekväma med att amma öppet. Det är ju ändå bland det naturligaste som finns, om man nu väljer att amma och kan amma förstås. Hur ser vi på detta i Sverige? Har vår syn på det förändrats? Vad tycker du? Varför är det laddat för vissa att se en kvinna amma sitt barn? Hur har du själv gjort? Får man amma på restaurang? Vad är ok och vad är inte ok? Ovanligaste stället du ammat på eller sett någon amma på? Hur var det på 50-talet och hur är det nu 2019? Har du alltid med dig en sjal som du lägger över barnet om du sitter på t.ex. en restaurang? På instagram under hashtaggen #amning delar tusentals kvinnor med sig av bilder på sig själva när de ammar sina barn. Detta är laddat bland många. Hur tänker du? Vi pratar om amning i kvällens Karlavagnen. Dela med dig av dina tankar! Programledare: Sanna Lundell Vi startar 21.40 men telefonslussen öppnar redan kl. 21.00. Telefonnumret är 099 110 90, du kan också mejla redan nu på karlavagnen@sverigesradio.se.
I morse röstades Stefan Löfven fram som ny statsminister - Erik Blix intervjuar honom. Åklagarna överklagar domen i fallet där hemlösa Gica misshandlades till döds i Huskvarna. Vi säger Hallå! till Björn Hellberg som släpper ny deckare.
Folk och försvars rikskonferens i Sälen har just avslutats. Temat har varit Sveriges säkerhet och hur den påverkas av omvärlden, inklusive Ryssland och Kina. Folk och försvar summeras i denna Veckopanelen Special med Annika Nordgren Christensen, försvarspolitisk expert, Patrik Oksanen, politisk redaktör Hudiksvalls tidning och Sverker Göranson, ordförande i Veteranförbundet och tidigare ÖB. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Folk och försvars rikskonferens i Sälen har just avslutats. Temat har varit Sveriges säkerhet och hur den påverkas av omvärlden, inklusive Ryssland och Kina. Folk och försvar summeras i denna Veckopanelen Special med Annika Nordgren Christensen, försvarspolitisk expert, Patrik Oksanen, politisk redaktör Hudiksvalls tidning och Sverker Göranson, ordförande i Veteranförbundet och tidigare ÖB. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Kristian och Victoria bjuder in idéhistorikern och genusvetaren Pia Laskar som har karelska rötter och forskar i hur finnarna beskrivits genom det svenska rastänkandets historia. Förra året utkom antologin Ras och vithet, där Pia Laskar som en av tolv författare redogör för forskningsläget inom rastänkande i ett svenskt sammanhang. Under rubriken Den finska rasen och görandet av svenskar beskriver Pia den historiska inställningen till finnar i Sverige de ansågs till exempel ha korta skallar med mindre hjärnor. Finnar och finsktalande representerade en underutvecklad ras med naturliga, instinktiva, impulsiva egenskaper till skillnad från de högre stående, förnuftiga och viljekontrollerade svenskarna med långa germanska skallar. Föreställningar som Pia menar fortsatt färga av sig långt in i våra dagar. Även rasifieringen av finnarna efter att arbetskraftsinvandringen kom igång på 1950-talet följer samma stereotypa mönster. Den supande, aggressiva finnen lever starkt kvar i medvetandet. Likadant med hur utomeuropeiska grupper rasifieras idag, samma föreställningar följer med fortfarande. Pias egna bakgrund har gjort henne särskilt sensitiv för frågor som rör rasifiering och diskriminering. Mamma var karelsktalande från östra Karelen och Pia blev tidigt medveten om föreställningar och fördomar, både inför finnar i Sverige, men också mellan finnar och kareler. Hon växte upp med sin familj i Tumba med massa sverigefinska familjer i omgivningen, men de umgicks aldrig med de andra finnarna. Det fanns ett avstånd. Mamma umgicks inte med finnarna men kallades ändå finskan när hon var ute och plockade bär och svamp, sånt som finnarna ju gjorde. Så jag fattade inte om jag var finsk eller karel. Mamma lärde oss aldrig heller karelska, och finska var ju inte hennes språk. Det här har alltid funnits med Pia. Ett förbryllande identitetsprojekt, som hon kallar det. Pia förvånas att hon trots egenpåtalad språkobegåvning ändå lyckas snappa upp ett och annat när folk pratar finska eller karelska. Språkförbistringen har ju annars varit ett hinder, det har varit svårt att tillgodogöra sig den karelska kulturen. Det är sorgligt. Men jag har närmat mig Karelen i vuxen ålder, jag har besökt Villmanstrand och Vyborg efter att min mamma dött. Innan gick det liksom inte eftersom hon var så anti, hon klippte banden bakåt. Pia Laskar, idéhistoriker och genusvetare Programledare: Kristian Borg och Victoria Rixer Producent: Erkki Kuronen erkki.kuronen@sverigesradio.se
Vad är platt skatt? Hur skulle ett införande av det se ut i Sverige? Har det prövats i andra länder? Vad är dess fördelar respektive nackdelar? Vilka är vinnare och förlorare i en övergång till platt skatt? Jacob Lundberg svarar. Han är doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet och chefsekonom på tankesmedjan Timbro. Jacobs inriktning är offentlig ekonomi i allmänhet och skatter och ojämlikhet i synnerhet. Vi berör även finanskriser, ekonomisk effektivitet och rättvisa, samt skatteförändringars beteendepåverkan.
Efter en minst sagt ovanlig helg kan vi konstatera att fotbollen både är fullständigt banal och samtidigt den största trösten. Fotbolls-Sverige har återigen visat sig från sin allra ljusaste sida med sorgeband, tysta minuter och öppna armar. Vi reflekterar över detta samt djupdyker i omgång 2 av Allsvenskan. Jeanette har sin analys av Bajen klar för sig, Anna och Malin drar stora växlar av vinsten i Borås och så undrar vi om släkten verkligen är värst? Klackspark är Sveriges enda fotbollspodcast som drivs av kvinnliga supportrar. Vi rapporterar kring Allsvenskan och diskuterar spaningar från läktaren. Redaktionen består av Malin Hägg, Jeanette Rådström och Anna Pierre. Vi nås på klacksparkpod@gmail.com eller på Twitter och Instagram under @klacksparkpod.
I årets sista avsnitt har vi stort JVM-special. Domaren Tobias Björk gästar oss inför JVM. Håller man som svensk domare på Sverige? Och hur känns det att göra misstag och sågas i hela hockeyvärlden? Dessutom i veckans avsnitt: Vi pratar med den finske hockeyjournalisten Christoffer Herberts, som kallar fjolårets finska guldlag för tidernas mest talangfulla och bästa finska JVM-lag. Men hur bra är årets finska upplaga?Vi träffar Juniorkronornas Joel Eriksson Ek, som berättar om sin osannolikt händelserika höst och även blickar fram mot turneringen i Kanada.Vi blickar tillbaka på det senaste decenniets olika svenska JVM-lag. Vilket lag var egentligen det bästa?Programledare och redaktör: Daniel Grefve
Regeringen föreslår att flyktingar måste ha jobb för att få permanent uppehållstillstånd och få ta hit familjen. Vad innebär förslaget för etableringen? Och har vi verkligen en flyktingkris, eller bara en utgiftstakskris? Lisa Pelling, Arena Idé, gästar podden.
Englands tabloider fick dille på svenska brott. Högt tonläge när radions medarbetare diskuterar migration och journalistik på Facebook. Hård kritik mot SVT:s språkval. Brittisk besatthet av svenska mord - och mysteriet med blockeringen Förra veckan blev ett mord på ett boende för ensamkommande flyktingbarn i Mölndal en stor nyhet. En tragisk historia om hur en pojke som varit i Sverige sedan i somras, med kniv högg ihjäl en kvinna som arbetade på hemmet. Det här blev naturligtvis en stor nyhet i svensk media. Men, mer förvånande, spred den sig också långt utanför vårt lands gränser. Inte minst fick nyheten vingar i brittisk press. Den skandalomsusade tabloidtidningen Daily Mail publicerade artikel efter artikel och skickade ett team till Sverige för att rapportera på plats. Tidningen publicerade uppgifter på den misstänkte förövarens ursprungsland och spekulerade i hans psykiska hälsa. Det här fick, naturligtvis, genomslag i det en del vill kalla alternativa medier. På dessa svenska webbsidor blev Daily Mail över en natt det som brukar kallas sanningssägare om Sveriges problem med migration. Men så plötsligt kunde inte en del av de svenska läsarna ta del av Daily Mails webbrapportering. Något som kvickt gav upphov till ett antal långdragna teorier om mörkläggning och censurering av den svenska staten. Vår reporter Jonna Westin har ägnat veckan åt fallet. Varför gick vissa av Daily Mails artiklar inte att läsa i Sverige? Och varför har brittiska tidningar fått ett nyfött intresse för vissa svenska mord? UPPDATERING: 3 oktober 2016 meddelande granskningsnämnden för radio och tv att ovannämnda reportage fälls för bristande opartiskhet. Det handlar om att vi säger att en blogg allt mer glidit in på en invandringsfientlig linje, en beskrivning bloggaren inte höll med om. Eftersom inte en företrädare för bloggen fick bemöta beskrivningen så anser nämnden att det strider mot kravet på opartiskhet. Däremot frias inslaget vad gäller kravet på saklighet och respekt för enskilds privatliv. Nämnden avstår från att kräva att Sverige Radio ska meddela bedömningen i en så kallad pliktsändning. Facebookfejd om flyktingrapportering Hur bra har vi journalister lyckats i vår bevakning av flyktingsituationen i Sverige? Har vi skildrat möjligheterna och utmaningarna med en stor migration på ett för publiken trovärdigt sätt? Ja, den frågan är konstant på agendan i dessa dagar, och denna vecka blev inget undantag. Men dock lite annorlunda.Förra lördagen delade en av Sveriges Radios korrespondenter en artikel på sin Facebooksida. Rubriken lyder Journalister självkritiska till migrationsrapporteringen och i artikeln har en av radions mest kända röster, Studio Ett:s programledare Jörgen Huitfeldt sagt att Vi har varit usla på att skildra migrationen så som det är, nämligen att det är en målkonflikt mellan att satsa mer på skolan eller äldrevården eller att vara Europas mest generösa land för migration. Korrespondenten som delar artikeln skriver: Jörgen - Jag måste säga att jag häpnar när jag läser citatet nedan. Målkonflikt? Hurdå? Under några dagar rasar sedan en debatt i högt tonläge i kommentarsfältet. En efter en av profilerade radioreportrar stämmer in och tycker till. Det är en unik inblick, ett fönster som öppnas rätt in i ett slags digitalt redaktionsmöte på Sveriges mest trovärdiga nyhetsredaktion Ekot. Vi bestämde oss för att i veckan prata med två av de inblandade. Inte för att diskussioner på Facebook är något nytt, utan för att ämnet sätter fingret på en fråga med stort allmänintresse. Hur har vi och hur ska vi rapportera om migration och integration? Vad är fakta och vad är tyckande? Reporter Johan Cedersjö. Jack Werners socialamedierkrönika: Är all publicitet god publicitet? Förra veckan gjorde vi ett besök hos Skånska Dagbladet. Detta med anledning av dom publiceringar tidningen gjort om en påstådd patrullering av en nazistankuten grupp i Öresund. Vår krönikör Jack Werner lyssnade på reportaget och bestämde sig för att skriva sin analys. Frågan är den till synes eviga: är all publicitet bra publicitet? Språkkrig om dokumentärdubbning Sverige Television kritiserades i veckan av Språkförsvaret för att de dubbar dokumentärfilmer från sitt originalspråk till engelska. Varför då, undrade dom textremsan är ju ändå på svenska. Vad är felet med att höra franska, tyska eller kanske spanska? Att sända dokumentärer på sitt originalspråk ger enligt föreningen fler nyanser, blir mer autentiskt och lär oss tittare att relatera till fler språk än den allt mer dominerande engelskan. Vi skickade i veckan vårt reporter Linnea Svensson till fronten för att höra båda sidorna i årets första språkkrig.
Mats Olsson och Patrick Ekwall See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
I den svenska finansbranschen används många engelska uttryck, som till exempel private banking, corporate finance, cash management, high watermark, all time high och road shows. Men varför är det så? Reporter Tilde Lewin har träffat David Reiser, kapitalförvaltare som berättar om sitt språk och hur han ändå försöker undvika engelska. Vi hör även Katja Hallberg, terminolog på Terminologicentrum, TNC, som ofta får frågor kring finanstermer och Helen Taylor, chef för Handelsbankens översättningsavdelning, som har en lång lista på problematiska ord som hon tycker att människor inom finansbranschen bör undvika.Reporter Tilde Lewin.Programledare Emmy RasperSpråkexpert Ylva ByrmanVeckans alla språkfrågorVarifrån kommer ordet jons och är det gotländskt eller används det även i andra delar av Sverige?Har det blivit vanligare att utelämna subjekt i en mening?Hur hänger uttrycket "att inte ha något till övers för någon" i betydelsen att inte tycka om någon ihop med "att ha något till övers" i betydelsen att ha något över som man kan skänka bort?
Vad är madonna-hora-komplexet och på vilket sätt är det skadligt? Varför är vi så dåliga på service i Sverige? Har den ökande ateismen lämnat oss med ett stort hål? Johan, Robin och Micke diskuterar dessa tre frågor, och ger er (och varandra) en utmaning i detta avsnitt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.