Podcasts about i frankrike

En dryck att ta på allvar. Som middagsdryck och alkoholfritt alternativ. Vi provsmakar saft som inte kokat. Och möter saft som vuxendryck i Frankrike. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Oavsett vilken teknik man använder så är det väldigt enkelt att göra saft. Man får mycket smak för lite arbete, säger KC Wallberg.Han är kock och driver schweizerian Gubbhyllan på Skansen i Stockholm. Där serveras KC:s egengjorda saft i en safteria.– Jag lakar ur bären. Låter dem absolut inte koka. Då får man en fin klar saft.Sen kan bären användas till sylt, kakor och glass.Vi smakar på safter gjorda på havtorn, aronia, slånbär och krusbär. Med och utan bubbel.Safter som inte kokats får en elegantare smak. En kokad saft kan ge en bitter, kärv smak. Vissa råvaror är känsligare än andra, t ex krusbär och rabarber.KC Wallberg beskriver de olika teknikerna att göra saft.Med på Skansen är också Martin Ragnar, medlem i Svenska Dryckesakademien, som beskriver sig som ”akademien för främjandet av drycker framställda i Sverige av råvaror från Sverige”. Som saft. I Frankrike har det blivit vanligare att vuxna dricker saft, eller sirop som det heter där, till lunchen eller middagen istället för vin. Vin backar i Frankrike och ersätts bl a av saft.Runtom landet dyker det upp saftbarer, ofta med egen produktion. Vi besöker ett sånt ställe, Alkemisten, som ligger 3 mil sydväst om Paris. Där det bl a kokas en saft på timutpeppar.

I Frankrike har arbeidsfolk på bygda og i byene skilt lag, og stemmer på hver sine politiske blokker, og politikken har blitt tredelt mellom høyre, venstre og sentrum. Hva gjør det med hvem som vinner politisk makt politikkens evne til å utjevne forskjeller? Og hva kan Norge lære av det? Hilde Nagell og Axel Fjeldavli diskuterer Julia Cagé og Thomas Pikettys nye bok Den politiske konflikts historie.

Syfilis följde med Columbus sjömän från den nya världen och fick snabb spridning i Europa. Syfilis smittade främst vid sex och någon riktigt bra behandling kom inte förrän penicillin började användas brett efter andra världskriget. I slutet på 1800-talet drabbade 15 procent av den manliga befolkningen i Europa.Sjukdomen som orsakar oerhörda plågor hos den drabbade med smärtor, deformationer, förlorade extremiteter och i sitt sista stadium galenskap. I tongivande kretsar som författare och konstnärer var syfilis mycket vanligt, men sjukdom avhandlas ofta kodad form eftersom den var så skamlig.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med litteraturvetaren Agneta Rahikainen som skrivit boken Smittans rike: Om syfilis i konst, kultur och kropp.Listan på kända personer med syfilis kan göras lång från politikern Cesare Borgia i renässansens Italien, till poeten Charles Baudelaire i 1800-talets Paris, filosofen Nietzsche i Tyskland. Kompositören Ludwig van Beethoven i Österrike och konstnären Anders Zorn i Sverige. En del hävdar att Adolf Hitler led av syfilis.Både Carl-Michael Bellman och Lasse Lucidor diktade om syfilis, men även om samtiden förstod vad sångerna handlade om är det inte alltid tydligt vad som menas med att akta näsan idag när syfilis är en ganska ovanlig och behandlingsbar sjukdom.Inom dekadenslitteraturens författare på 1800-talet var syfilis inget författarna skämdes för, utan snarare ett bevis på virilitet.”För en fransman är det otänkbart att uppnå medelåldern utan att fått syfilis och Hederslegionen.” skrev författaren André Gide och hans uttalande visar vilken spridning syfilis hade under 1800-talet och det tidiga 1900-talet.I Frankrike uppskattades cirka 150 000 personer årligen dö till följd av syfilis och sjukdomen drabbade människor i alla samhällsklasser. De existerande behandlingarna med kvicksilver och malaria kunde ofta döda patienterna.De första anteckningarna om en syfilisepidemi i Europa gjordes åren 1494/1495 i Neapel, Italien under en fransk invasion och fick först namnet "Neapolitanska sjukan", i Frankrike kom den att kallas "Italienska sjukan". Efter att ha fått fäste i Frankrike genom att sprida av de återvändande franska trupperna blev den bland annat i Tyskland känd som ”Franska sjukan”; en äldre benämning som fortfarande används. Vid sidan av fransosen är pocker det vanligaste äldre svenska namnet.Skelett äldre än 1500 e.Kr. som uppvisar syfilis har endast återfunnits på den amerikanska kontinenten. Skelett från precolumbianska gravar i Centralamerika bär till exempel tydliga tecken på sjukdomen. I samtida källor beskrivs också den sjukdom Columbus sjömän hade med sig hem från Amerika 1493.Lyssna också på När en handfull män erövrade Latinamerika och Smittorna som dödar mer än kulor och granater.Bild Gustav-Adolf Mossa, The Dead Women (Les Mortes), 1908. Musik: Beethoven Symphony #9 med Craig Austin, Storyblocks Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Först Tyskland, nu Frankrike – Europas två mäktigaste länder befinner sig mitt i varsin regeringskris. I Frankrike har regeringen fallit efter en misstroendeomröstning. I Tyskland väntas även där en misstroendeomröstning, vilket kan bana väg för ett nyval i februari. Experter menar att det politiska kaoset knappast kunde ha kommit vid en sämre tidpunkt. Snart tillträder Donald Trump i Vita huset, Ryssland trappar upp i kriget mot Ukraina, och ett eventuellt handelskrig med Kina väntar. Så vad kan konsekvenserna bli om Europa lamslås när enighet kanske behövs som mest? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: France 24, Times Radio, SVT, BBC News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

En av tingene som Trump-seieren har oppnådd, er å blott­stille store mentale helse­problem­er i Vesten. Woke-ideologi­ens stramme grep om folks hjerner har bidratt til å fjerne alt som heter impuls­kontroll, og det foreviges i videoer på sosiale medier. Mens liberale wokeister barberer hodet og proklamerer at de vil nekte menn sex de neste fire årene, og en kvinne oppfordrer menn til å voldta Trump-velgere, feirer konservative kvinner valget med å lage flere flere barn med sine ektemenn. Den sosiale medie­platt­formen X klatrer oppover i Norge, tross at norske institusjoner velger å forlate den sammen med liberale som mener fri menings­utveksling er et ekkokammer. I Frankrike går flere medier går sammen om et søksmål mot X, er det et forsøk på å øke egen fortjeneste eller slår de politisk mynt? Politisk mynt forsøker Hamas-aktivister å slå på Israels forsvarskrig, mens Europa blir enda farligere for jøder. I Amsterdam jaktet en gruppe muslimer på jøder. Samtidig forsøker den norske regjeringen forsøker å vise at de bryr seg om norske jøder gjennom lansering av en ny handlingsplan, samtidig som de holder stø pro-palestinsk kurs. Synes du ikke dette henger sammen? Det gjør det da ikke heller. Velkommen til Dagsorden med Rebecca Mistereggen og Christian Skaug.  

I Frankrike pågår en ren politisk prosess mot politikeren Marine Le Pen for å forsøke å utestenge henne fra å stille til valg. Dette er vi ikke ukjent med, og er blitt den nye måten å drive med politisk krigføring på. Den samme utviklingen har vi også sett i Tyskland, hvor 113 medlemmer av parlamentet har foreslått å forby partiet Alternativ for Tyskland (AfD). Med andre ord er det tydelig at Europa og EU har tenkt å gå enda tøffere til verks etter Donald Trump ble valgt med stor margin. Det er duket for en voldsom konflikt de neste årene, og spørsmålet er vel hvor lang tid det tar før de prøver å fengsle alle som ikke marsjerer i takt med ytre venstre og statens bestemte narrativ. Velkommen til Dagsorden med Rebecca Mistereggen og Espen Teigen.  

I Frankrike pågår en ren politisk prosess mot politikeren Marine Le Pen for å forsøke å utestenge henne fra å stille til valg. Dette er vi ikke ukjent med, og er blitt den nye måten å drive med politisk krigføring på. Den samme utviklingen har vi også sett i Tyskland, hvor 113 medlemmer av parlamentet har foreslått å forby partiet Alternativ for Tyskland (AfD). Med andre ord er det tydelig at Europa og EU har tenkt å gå enda tøffere til verks etter Donald Trump ble valgt med stor margin. Det er duket for en voldsom konflikt de neste årene, og spørsmålet er vel hvor lang tid det tar før de prøver å fengsle alle som ikke marsjerer i takt med ytre venstre og statens bestemte narrativ. Velkommen til Dagsorden med Rebecca Mistereggen og Espen Teigen.  

En av tingene som Trump-seieren har oppnådd, er å blott­stille store mentale helse­problem­er i Vesten. Woke-ideologi­ens stramme grep om folks hjerner har bidratt til å fjerne alt som heter impuls­kontroll, og det foreviges i videoer på sosiale medier. Mens liberale wokeister barberer hodet og proklamerer at de vil nekte menn sex de neste fire årene, og en kvinne oppfordrer menn til å voldta Trump-velgere, feirer konservative kvinner valget med å lage flere flere barn med sine ektemenn. Den sosiale medie­platt­formen X klatrer oppover i Norge, tross at norske institusjoner velger å forlate den sammen med liberale som mener fri menings­utveksling er et ekkokammer. I Frankrike går flere medier går sammen om et søksmål mot X, er det et forsøk på å øke egen fortjeneste eller slår de politisk mynt? Politisk mynt forsøker Hamas-aktivister å slå på Israels forsvarskrig, mens Europa blir enda farligere for jøder. I Amsterdam jaktet en gruppe muslimer på jøder. Samtidig forsøker den norske regjeringen forsøker å vise at de bryr seg om norske jøder gjennom lansering av en ny handlingsplan, samtidig som de holder stø pro-palestinsk kurs. Synes du ikke dette henger sammen? Det gjør det da ikke heller. Velkommen til Dagsorden med Rebecca Mistereggen og Christian Skaug.  

I Frankrike står en 70-årig man anklagad för att i flera år ha drogat sin 72-åriga fru och sedan låtit ett dussintal män våldta henne. Det var i slutet av 2020 som kvinnan kallades till en polisstation i södra Frankrike. Där fick hon höra en häpnadsväckande historia. Hennes make sedan 50 år hade, enligt polisen, krossat sömntabletter och blandat dom i hennes mat och dryck för att försätta henne i djup sömn. Sen hade han, tillsammans med flera olika män, våldtagit henne, samtidigt som det hela filmades. Övergreppen, som kvinnan inte hade någon aning om, pågick i nästan tio år. Nu har rättegången inletts, och offret, den 72-åriga kvinnan, har begärt att den ska vara öppen för allmänheten. Fallet har minst sagt väckt starka känslor och har drivit på debatten om Frankrikes syn på sexuella övergrepp och samtycke – men samtidigt så har rättegången bara börjat å frågan är hur mycket det kommer att påverka landet på lång sikt. Så vad är det egentligen som har hänt? Hur har det franska folket reagerat och kommer det här fallet att få några politiska konsekvenser? Gäst: Johan Tollgerdt, frilansreporter, boende i Frankrike. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Avsnitt i klippet: France 24. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

För några dagar sedan kom nyheten att Anders Malmrot blir ansvarig för Elitloppet även 2025. Vid sin sida som tf sportchef på Solvalla får han Ola Lernå. I det här avsnittet lär vi känna mannen som basar över sporten på Solvalla under första halvåret 2025.   Även denna vecka är det drömjackpot på V75 och samtidigt drömmer sig Lacke tillbaka till tiden då han klockade värmningar för att hitta nästa vinnare. Trots brist på klocka i dag så har han ändå hittat luringar till lördag.   Innehåll: 00.00 Ola Lernå är Solvallas nya sportchef från årsskiftet 04.42 Blir det dubbelt så dyrt nu? 08.33 I Frankrike heter han Öla? 14.15 Många projekt igång. Är det ett problem? 22.35 Pandemin placerade Ola på Solvalla 30.54 Är journalisterna för snälla? 39.19 Den gamla goda tiden när det var lätt att hitta vinnare 43.43 Lackes luringar till Jägersros drömjackpot på V75® 52.04 De vinner Derbystoet och Svenskt Travderby   Solvalla Podcast presenteras av Stall Courant   Gäster: Ola Lernå och Lacke   Programledare: Jörgen Forsberg, Anders Malmrot och Markus Myron.

Ryssland har attackerat flera städer i Ukraina. I Frankrike är parlamentsvalet klart. Klartext berättar också om solrostjuvar i Tibro och om prova på-tennis i Rättvik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer och kommentarer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:- Tjugo mil norr om kriget i Gaza beskjuter israeliska styrkor och Hizbollah varandra - men ett större krig har än så länge inte brutit ut. Hör Martin Svenningsen - vår utsände i Istanbul och Kassem Hamadé, Expressen som länge bevakat mellanöstern.'- Det har skett en rad självmord inom de så populära K-pop-branschen. Och det har länge pågått ett samtal om koreanska popartisters mentala ohälsa. Hör reportage från Sydkorea av Viktor Löfgren och Freddi Ramel.- I Frankrike blev EU-valet i början av juni en stor framgång för ytterhögern. Det är skälet till att den franske presidenten Macron har utlyst nytt parlamentsval. Hör reportage av Margareta Svensson.- Krönika av Ulrika Knutson.- Panelen med Karina Cubilla, Arbetet. Fredrik Haage, Smålandsposten och Henrik Jalalian, Dagens ETC.I andra timmen:- Natten mellan torsdag och fredag är det dags för den första debatten i det amerikanska presidentvalet. Debatt i TV mellan president Joe Biden och förre presidenten Donald Trump. Hör Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier, Uppsala Universitet.- I vissa områden kan sommaren innebära att rekryteringen till gängen tar fart. Det har polisen varnat för. Hör reportage av Nathalie Rothschild.- På måndag påbörjas världens största vetenskapliga skogskongress, den arrangeras vart femte år, detta år i Stockholm. Den svenska skogen är ett sorts hjärta ändå - den finns ju nästan överallt - och på ett allemansrättsligt, kollektiv plan tillhör den oss alla. Hör samtal med Lisa Röstlund, jounalist Dagens Nyheter som gjort granskningar om skogen och skrivit boken ”Skogslandet”.- UFO - Unidentified flying object - alltså möjliga flygande utomjordingar. Detta tas på allt större allvar i USA - det är inte längre automatiskt - ett stoff för konspirationsteorier. Hör reportage av Roger Wilson. '- På måndag samlas det indiska parlamentet för första gången sedan valet. Det hindunationalistiska BJP gjorde sitt sämsta parlamentsval på tio år och behöver nu förhandla med andra partier för att behålla regeringsmakten. Hör reportage av Naila Saleem.- Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Peter BjurboTekniker: Behzad Mehrnoosh

EU-valet är över och det blåser högervindar i Europa. I Frankrike fick det nationalistiska partiet Nationell Samling mer än dubbelt så många röster som den sittande presidentens parti. Något som fick Macron att upplösa parlamenten och utlysa nyval. Hans oväntade utspel har väckt starka reaktioner och flera menar att det är ett riskfyllt drag, medan andra applåderar och hoppas på förändring. Nu befinner sig Frankrike i en politisk kris och om några veckor får fransmännen återigen bege sig till vallokalerna. Varför valde Macron att gå den här vägen? Hur har fransmännen reagerat? Och vad skulle det betyda för Europa om det högernationalistiska partiet skulle ta makten? Gäst: Magnus Falkehed, Aftonbladets reporter i Frankrike. Producent och programledare: Olivia Bengtsson Klipp från: BBC, CNN, SR Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Det var feminister, både kvinner og menn, som sto med «Refugees Welcome»-plakater. Dette til tross for at barn og kvinner er de største ofrene for masseinnvandringen. Samtidig har Rød ungdom valgt en ny leder som er stolt over å være kommunist, og som ikke anser Hamas som en terrororganisasjon. I Frankrike bekymrer president Macron seg over terror under sommerens OL i Paris. Men det er ikke bare terror som truer arrangementet. Samtidig er norske myndigheter helt overbeviste på at innvandringen er en berikelse, og tror Norge skal bli det første landet i verden som lykkes med det udefinerte ordet integrering. Dette er temaer som Erling Marthinsen og Christian Skaug diskuterer i dagens sending. Velkommen til Dagsorden.

Filosof Odin Lysaker vil finne et alternativ til demokrati og økofascisme. Mener han at elvene og dyrene skal få stemmerett? Han er inspirert av den dype økologien til Arne Næss og det «deliberative demokratiet» som Jürgen Habermas sto for. Selv om noen av ideene og tankene er tiltrekkende, så er det noen åpenbare fallgruver her. I Norge reagerer mange svært negativt på hvordan pensjonsforliket svikter de svakeste, og tvinger oss alle til å jobbe lenger. Arbeiderpartiets stolte historie virker som nettopp det: historie. I Frankrike har folket fått nok, og nå viser meningsmålinger at det ikke er utenkelig at Marine Le Pens parti Rassemblement National kan oppnå selvstendig flertall i det franske parlamentet. Hun beskrives som høyreekstrem, men stemmer dette? Dette diskuterer Erling Marthinsen og Christian Skaug i dagens sending. Demokrati som tema vil komme igjen. Velkommen til Dagsorden.

Det er fem måneder siden Israel ble angrepet. Hvorfor virker det som at våre myndigheter har glemt 7. oktober, og kun fokuserer på lidelsene på Gazastripen? I Frankrike slettes korset fra Invalidekirken i reklamen for sommer-OL. Selveste Napoleon er begravet i det som også er kjent som Invalidedomen. Men selvsagt ønsker ikke Frankrike såre (eller hisse opp) noen av sine millioner av muslimer. De vet hva som har skjedd ved tidligere idrettsarrangementer. Ramadan nærmer seg, og Israel har sagt at dette er siste sjanse for Hamas å forhandle seg fram til en gisselavtale. Torkel Brekke, professor i religion og samfunn ved Menighetsfakultetet, har fått nok. Han ber om en boikott av Norge i en artikkel i Wall Street Journal. «Faktasjekkeren» for BBC, Marianne Spring, gjenkjenner ikke åpenbar satire.  Hun undervurderer intelligensen til svarte amerikanere. Dette diskuterer Erling Marthinsen med Christian Skaug i dagens sending. Velkommen til Dagsorden.

Upplysningen kännetecknas av en radikal förändring i hur människor tänkte och förstod världen omkring dem. Från mitten av 1600-talet till slutet av 1700-talet var en tid då vetenskap, rationalitet och frihet från religiösa och politiska förtryck kom i förgrunden.Begrepp som yttrandefrihet, mänskliga rättigheter, demokrati, maktdelning, likhet inför lagen, rättssäkerhet, frihandel och antikolonialism fick kraft under upplysningen. I Frankrike och Amerika kom idéerna att omvandlas till revolutioner.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Gunnar Petri, författare och doktor i juridik, om upplysningen. Han är aktuell med boken Upplysningen – En essä om dess beskaffenhet, nytta och nödvändighet för samhället.Upplysningens rötter sträcker sig tillbaka till renässansen och den vetenskapliga revolutionen. Under dessa perioder började människor utmana kyrkans auktoritet och ifrågasätta traditionella sätt att förstå världen. Vetenskapliga upptäckter och teorier, såsom Copernicus heliocentriska teori och Galileos observationer, utmanade kyrkans världsbild och öppnade dörren för ett mer rationellt och vetenskapligt sätt att förstå världen.En rad framstående tänkare i Frankrike, kända som "les philosophes", spelade en avgörande roll i att forma upplysningen och dess idéer. Dessa inkluderade filosofer som Voltaire, Montesquieu och Rousseau, vars verk hjälpte till att sprida upplysningens idéer över hela Europa och bortom.Voltaire, en av de mest framstående filosoferna under upplysningen, var känd för sin skarpa kritik av kyrkan och hans försvar av religiös och intellektuell frihet. Hans skrifter bidrog till att sprida upplysningens idéer och inspirera andra tänkare.Montesquieu är mest känd för sin teori om maktdelning, som senare skulle bli grunden i utvecklingen av moderna demokratier. Hans verk, "Andan i lagarna", var inflytelserik i att forma upplysningens politiska idéer.Rousseau, som är mest känd för sitt verk "Om samhällsfördraget", bidrog till upplysningen genom sina radikala idéer om politik och samhället. Han förespråkade att människor skulle återgå till ett mer naturligt tillstånd fri från samhällets korruption och förtryck.Termen "upplyst despot" användes för att beskriva de monarker under upplysningen som försökte tillämpa upplysningens principer på sina regeringar. Dessa monarker strävade efter att reformera sina samhällen genom rationella metoder, men behöll ändå absolut makt.I Sverige, framträdde landet på Europas vetenskapliga scen under 1700-talet, och på några områden var Sverige till och med en ledande nation. Upplysningens idéer och filosofi påverkade landets vetenskap, filosofi och samhällsutveckling under denna tid.Mot slutet av 1700-talet uppstod romantiken som en reaktion mot upplysningen. Romantikernas kritik mot upplysningen var att beskrivningen av verkligheten var för ensidigt mekanisk och materialistisk.Lyssna också på Den franska revolutionen förändrade allt i floder av blod.Bild: Upplysningsfilosoferna samlade till salong hos Madame Geoffrin. Skådespelaren Lekain i mitten läser högt ur ett drama av Voltaire framför en byst av densamme. Bland deltagarna skall man återfinna bl.a. Diderot, Rousseau och d'Alembert. Målningen sägs återge ett tillfälle 1755 men är gjord 1814 av Anicet Lemonnier (1743–1824). Académie des sciences et belles lettres, Rouen. av Lemonnier, ca. 1812, Wikipedia, Public Domain.Musik: Pisces av Humans Win, Storyblocks AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är dagen innan julafton och runt om i världen firas julen av kristen tro eller tradition. På vissa håll som en minoritet, på andra håll mitt i en pågående debatt om hur traditionsenligt julfirandet ska vara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Nederländerna och Belgien drar julen igång omkring den andra advent, den 5 eller 6 december, med att man firar helgonet Sinterklaas, den nederländska benämningen på Sankt Nikolaus. Men till traditionen hör också Zwarte Piet, helgonets sotige och svartmålade assistent, vilket fått allt mer kritik genom åren. Hör korrespondent Andreas Liljeheden om det ständigt omdebatterade julfirandet.I Frankrike spelar maten en central roll, så också på julen, och en särskild tradition är att man äter ostron i stora mängder, vilket har anor långt bakåt i tiden. Sveriges Radios korrespondent Marie-Nilsson Boij rapporterar från ParisJul med kriget som fondMen julfriden är inte alla förunnat. I Ukraina rasar kriget för fullt och sedan Rysslands fullskaliga invasion har man förändrat sitt julfirande, som tidigare firades i början på januari linje med Ryssland, till att fira jul i december som vi gör här i Sverige. Förra året genomfördes dessutom en kortare vapenvila med anledning av den ryska julen, men det är ingenting som verkar aktuellt i år berättar Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.Samtidigt pågår den blodiga konflikten mellan Israel och Hamas precis i närheten av de platser som julevangelierna handlar om. Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén berättar om hur det brukar vara, och hur det blir i år.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Gustav FranzénTekniker: Linus Sjöholm

Nyheter från den franskspråkiga världen på lätt franska. Franska ungdomar intresserar sig inte så mycket för nyheter i media. Vi intervjuar Ella och försöker ta reda på varför det är så. I Frankrike pågår även just nu en invasion av vägglöss, både i hemmen och i offentliga miljöer. Vi träffar Amaya som aktar sig noga för att inte få in vägglöss i sitt hem. Vi lyssnar också på Clara Ysé, en klassiskt skolad sångerska, som nu släpper sitt debutalbum.

Nyheter från den franskspråkiga världen på medelsvår franska. Franska ungdomar intresserar sig inte så mycket för nyheter i media. Vi intervjuar Manon och Ella och försöker ta reda på varför det är så. I Frankrike pågår även just nu en invasion av vägglöss, både i hemmen och i offentliga miljöer. Vi träffar Tom som har haft vägglöss hemma. Vi lyssnar också på Clara Ysé, en klassiskt skolad sångerska, som nu släpper sitt debutalbum.

I Frankrike vill presidenten kanske ta bort sociala medier, för att få stopp på protester. Späckhuggare har börjat attackera båtar vid Gibraltar, men varför vet inte forskarna. 12-årige Murhaf Hamid i Glimåkra, slog majblommerekord och kommer nu få sina pengar. I Göteborg pågår handbollstävlingen Partille cup, där det går åt en hel del köttbullar....

I Frankrike är det våldsamma protester efter att en polis skjutit en 17-åring. Vrakdelar från Titanic-ubåten har tagits upp på land och det kan finnas spår av de människor som dog i den. 10-årige Michael Amiry är en av de som är med på en badresa i Borås, och lär sig simma. Och så blir det stora förändringar i Mello, vi snackar med våra experter Adrian och Alvin om vad de tycker...

Nyheter från Frankrike på lätt franska. Parisborna har röstat emot elsparkcyklar för uthyrning på gatan då många tycker de är för många och för farliga. Vi pratar med Anna och Housni som tycker det är både bra och dåligt. I Frankrike måste alla som tatuerar sig vara myndiga, även om vissa tatuerare går med på att tatuera personer under 18 år med föräldrarnas tillåtelse. Vi träffar 15-åriga Constance som vill tatuera sig när hon fyller 18. Vi lyssnar även på Voyou som både är låtskrivare, artist och trumpetare och som gärna använder blåsinstrument på sina inspelningar.

Nyheter från Frankrike på medelsvår franska. Parisborna har röstat emot elsparkcyklar för uthyrning på gatan då många tycker de är för många och för farliga. Vi pratar med Anna och Housni som tycker det är både bra och dåligt. I Frankrike måste alla som tatuerar sig vara myndiga, även om vissa tatuerare går med på att tatuera personer under 18 år med föräldrarnas tillåtelse. Vi träffar 15-åriga Constance som vill tatuera sig när hon fyller 18. Vi lyssnar även på Voyou som både är låtskrivare, artist och trumpetare och som gärna använder blåsinstrument på sina inspelningar.

Ostar, charkuteri, sylt, bröd mathantverket poppar upp över hela landet. Bodil Cornell startade Eldrimner i Jämtland som haft många hantverkare som kursdeltagare. Vi besöker navet i utvecklingen. När Meny pratar med mathantverkare berättar de påfallande ofta att de gått en eller flera kurser på Eldrimner. Där, i Ås utanför Östersund i Jämtland, har de lärt sig eller vidareutbildat sig i ystning av ost, korvtillverkning, syltning, saftning, bageri och mycket mer.Allt började med att Bodil Cornell på 70-talet läste på lantbruksuniversitet och var utbytesstudent i Norge. Där forskades det på getter, getmjölk och getost. Senare letade hon upp gårdar i Sverige som gjorde getost. De fortsatte i en gammal tradition, men ibland, när det gick fel, fanns inte alltid den kunskap som behövdes. Kunskapen fanns inte ens i landet.- I Sverige var vi väldigt bra på att rationalisera, säger Bodil.I Frankrike däremot fanns experter på gårdstillverkning av ostar. De togs till Jämtland för att lära ut.1995 startades Matora (matlust på jämtländska) med kursverksamhet i ost, charkuteri, bröd och bärförädling.2001 bytte man namn till Eldrimner, efter den ständigt kokande grytan i Valhall.Intresset från andra delar av landet var så stort att Eldrimner 2005 blev nationellt resurscentrum för småskalig livsmedelsförädling.Tobias Karlsson och Sofia Ågren, branschansvariga för charkuteri och mejeri på Eldrimner, visar och förklarar hur arbetet går till.- Byråkrati, regelverk och avgifter är småskalighetens största utmaningar, säger Tobias. Mathantverkarna har ofta många verksamhetsben att stå på. Djuruppfödning, slakt, förädling och kanske servering. Varje del har sin administration, sitt regelverk och sina tillstånd.- Vi har ett samhälle som är anpassat efter storskalighet, säger Sofia.Till och med Livsmedelsverket och personer som jobbar inom charkindustrin kommer på kurser på Eldrimner. För att ta del av utländska experters kunskaper om produkters hållbarhet och livsmedelssäkerhet, och möta de smaker och kvalitéer som det småskaliga ger.

I Frankrike fanns det en gång en man.Han var fräck och elegant, bara som en fransman kan.Ena sekunden han kunde ställa till med hyss,andra sekunden gav han en hovdam en kyss.I Sverige lyste en sådan karaktär med sin frånvaro,Tills den dag en liten pojke förgyllde sin mors närvaro.En ny värld öppnade sigmen barndomen visade sig vara en riktig skitgrej.Lömskhet, förgiftning, prygel och hor;dessutom var allt detta begånget av hans egen mor.På eget äventyr pojken försvann.En massa dyrbarheter han fann.Tyvärr var inget av det hansmen pojken hade nu påbörjat sin egen dödsdans.Fast i beroende han nu var:Inget kunde hålla honom i fängelset kvar.Vid nästa stöt han fann;att fly från rättvisan ingen kan.En sista plan han smed.Ett rysligt skratt till eftervärlden blev hans avsked.Men ingen klass han hade:Mer Baileys och vodka än Champagne honom gladde.I alla fall om man får vara fördomsfullför den goda historiens skull.

Nyheter från Frankrike på lätt franska. Temaprogram om mobbning i skolan. I Frankrike organiseras årligen en kampanj mot mobbning, med syftet att alla elever ska känna sig trygga med att prata med vuxna om mobbning pågår i ens skola. Vi lyssnar även på Bilal Hassani, en fransk artist och influencer som själv blev mobbad i skolan och som nu står upp mot all form av diskriminering i sina låtar. Bilal representerade Frankrike i Eurovision 2019 och har blivit en förebild för unga.

Nyheter från Frankrike på medelsvår franska. Temaprogram om mobbning i skolan. I Frankrike organiseras årligen en kampanj mot mobbning, med syftet att alla elever ska känna sig trygga med att prata med vuxna om mobbning pågår i ens skola. Vi lyssnar även på Bilal Hassani, en fransk artist och influencer som själv blev mobbad i skolan och som nu står upp mot all form av diskriminering i sina låtar. Bilal representerade Frankrike i Eurovision 2019 och har blivit en förebild för unga.

Nyheter från Frankrike på lätt franska. Temat är hälsofrågor. I Frankrike diskuteras en återkommande ledighet för personer med svåra mensbesvär, liknande det lagförslag som röstats igenom i Spanien. Vi frågar Marthe vad hon tycker om idén och om mens fortfarande är ett tabubelagt ämne i Frankrike. Och hur står det egentligen till med franska ungdomars syn? Vi pratar med Timothée som har haft glasögon sen 10-årsåldern. Vi lyssnar också på artisten Lujipeka och hans låt ”Poupée russe” som handlar om psykisk ohälsa.

Nyheter från Frankrike på medelsvår franska. Temat är hälsofrågor. I Frankrike diskuteras en återkommande ledighet för personer med svåra mensbesvär, liknande det lagförslag som röstats igenom i Spanien. Vi frågar Marthe och Pierre vad de tycker om idén och om mens fortfarande är ett tabubelagt ämne i Frankrike. Och hur står det egentligen till med franska ungdomars syn? Vi pratar med Timothée som har haft glasögon sen 10-årsåldern. Vi lyssnar också på artisten Lujipeka och hans låt ”Poupée russe” som handlar om psykisk ohälsa.

Många närde en dröm om ett 2020-tal som skulle leva upp till det glada 1920-talet. Kanske var det inte främst cocktails och charleston som lockade, utan snarare en längtan att få se ljust på framtiden. Korta klänningar, fest och klackarna i taket. Pandemin var (nästan) över och det förutspåddes att 2020-talet äntligen skulle smälla till och ta fart, precis som under det så kallat "glada 1920-talet". Men puiffff så gick luften ur den drömmen. I alla fall tillfälligtvis.1920-talet präglades av att det första världskrigets och den brutala 'Spanska sjukan' fått sitt slut. Gamla imperier i Europa hade fallit och ersatts av demokratier. Kvinnlig rösträtt infördes. Modet blev ledigare, och billigare. Frihet och framsteg, det var melodin. Så kanske var det inte så konstigt att, hundra är senare var förhoppningarna på 2020-talet stora.Men decenniet hann knappt börja innan den nya globala pandemin tvingade alla att tvärbromsa. Och så fort man hade fått bukt med pandemin (eller i alla fall skydd mot den i form av vaccin), så slog Putin till med krig mot Ukraina. Sedan ökade priserna på mat och el, räntorna höjdes och ekonomin störtdök och här är vi nu. 1920-talet fick i alla nio år på sig innan den stora börskraschen på Wall Street satte stopp för glädjen, 1929.Veckans Stil synar 20-talet i (mode)sömmarna, både det förra och det samtida. Med modevetaren Emma Fälth pratar vi om varför minimalismen återkommit i modet i tider av lågkonjunktur. Att många verkar föredra en enklare och mer återhållsam stil vid ekonomiska nedgångar, det finns det flera förklaringar till.Vi tittar även närmare på den så kallade klubbdöden, under det senaste decenniet har nämligen antalet danstillstånd märkbart minskat i Sverige. Vi träffar Nöjeschefen Stella Scocco som ser en centralisering av klubbscenen, och ringer upp docenten i sociologi Sébastien Tutenges som under två decennier studerat nattlivet och som ser flera orsaker till utvecklingen.Och så berättar vi om 1920-talets frigjorda och självständiga kvinna, som klippte av sig håret, bar korta kjolar och dansade charleston, men framför allt deltog i både yrkes- och nöjesliv sida vid sida med männen. I Frankrike kallades denna nya, fria kvinna för "la garçonne", i USA fick hon namnet "flapper" och i Sverige kallades hon för "ungkarlsflickan".Veckans gäst är Elina Grothén, modechef för tidningen Elle.

- Høsten og vinteren blir tøff, men neste høst og vinter kan bli verre, sier fagsjef i Norsk Industri, Knut L. Baumann. Over Europa skrus flomlysene som lyser opp monumenter, kjente landemerker og reklameplakater av. Termostaten senkes til 19 grader. I kranene på offentlige toalett er det kun kaldt vann. - I Frankrike forberedes vinterturistene på at skiheisene kommer til å gå saktere, heiskortene blir dyrere og det kommer også til å bli et spørsmål om man kan kjøre snøkanonene som suger enormt med kraft, forteller Energi og Klimas Brussel-korrespondent, Alf Ole Ask. Det spares energi der det kan. Men for en del industribedrifter betyr energi-knappheten og energiprisene bare en ting – de må redusere produksjonen eller stenge ned. - Det er alvorlig for den europeiske industriens konkurransekraft i konkurranse med selskaper i andre deler av verden som har en behagelig avstand til den europeiske energikrisen. Og den alvorlige situasjonen har også konsekvenser for klimapolitikken og EUs ambisiøse klimamål. Jeg tror 2030-målene vil bli vanskelige å nå, sier Baumann.

Syfilis följde med Columbus sjömän från den nya världen och fick snabb spridning i Europa. Syfilis smittade främst vid sex och någon riktigt bra behandling kom inte förrän penicillin började användas brett efter andra världskriget. I slutet på 1800-talet drabbade 15 procent av den manliga befolkningen i Europa.Sjukdomen som orsakar oerhörda plågor hos den drabbade med smärtor, deformationer, förlorade extremiteter och i sitt sista stadium galenskap. I tongivande kretsar som författare och konstnärer var syfilis mycket vanligt, men sjukdom avhandlas ofta kodad form eftersom den var så skamlig.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med litteraturvetaren Agneta Rahikainen som skrivit boken Smittans rike: Om syfilis i konst, kultur och kropp.Listan på kända personer med syfilis kan göras lång från politikern Cesare Borgia i renässansens Italien, till poeten Charles Baudelaire i 1800-talets Paris, filosofen Nietzsche i Tyskland. Kompositören Ludwig van Beethoven i Österrike och konstnären Anders Zorn i Sverige. En del hävdar att Adolf Hitler led av syfilis.Både Carl-Michael Bellman och Lasse Lucidor diktade om syfilis, men även om samtiden förstod vad sångerna handlade om är det inte alltid tydligt vad som menas med att akta näsan idag när syfilis är en ganska ovanlig och behandlingsbar sjukdom.Inom dekadenslitteraturens författare på 1800-talet var syfilis inget författarna skämdes för, utan snarare ett bevis på virilitet.”För en fransman är det otänkbart att uppnå medelåldern utan att fått syfilis och Hederslegionen.” skrev författaren André Gide och hans uttalande visar vilken spridning syfilis hade under 1800-talet och det tidiga 1900-talet.I Frankrike uppskattades cirka 150 000 personer årligen dö till följd av syfilis och sjukdomen drabbade människor i alla samhällsklasser. De existerande behandlingarna med kvicksilver och malaria kunde ofta döda patienterna.De första anteckningarna om en syfilisepidemi i Europa gjordes åren 1494/1495 i Neapel, Italien under en fransk invasion och fick först namnet ”Neapolitanska sjukan”, i Frankrike kom den att kallas ”Italienska sjukan”. Efter att ha fått fäste i Frankrike genom att sprida av de återvändande franska trupperna blev den bland annat i Tyskland känd som ”Franska sjukan”; en äldre benämning som fortfarande används. Vid sidan av fransosen är pocker det vanligaste äldre svenska namnet.Skelett äldre än 1500 e.Kr. som uppvisar syfilis har endast återfunnits på den amerikanska kontinenten. Skelett från precolumbianska gravar i Centralamerika bär till exempel tydliga tecken på sjukdomen. I samtida källor beskrivs också den sjukdom Columbus sjömän hade med sig hem från Amerika 1493.Lyssna också på När en handfull män erövrade Latinamerika och Smittorna som dödar mer än kulor och granater.Bild Gustav-Adolf Mossa, The Dead Women (Les Mortes), 1908.Musik: Beethoven Symphony #9 med Craig Austin, Storyblocks Audio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

I Frankrike är presidentvalskampanjen inne på slutspurten och på onsdagskvällen drabbade liberalen Emanuel Macron och högerpopulisten Marine Le Pen samman i den sista tv-debatten, inför valet på söndag. I fokus står kampen om vänsterväljarna, där många fortfarande är osäkra på om de tänker rösta alls. DNs Frankrikekorrespondent Erik de le Reguera berättar i om det som kallas för Frankrikes ödesval. Programledare: Ülkü Holago. Producent: Palmira Koukkari Mbenga. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Jonas Lindskov, Bauer Media.

* Russland advarer USA mot å fortsette å levere våpen til Ukraina. * Amerikansk etterretning mener det var ukrainske missiler som førte til at det russiske flaggskipet 'Moskva' sank i Svartehavet. * I Frankrike vil venstresidens velgere avgjøre den andre og avgjørende valgomgangen. Men mange sliter med å velge mellom Macron og Le Pen. * Vi skal høre at tyske vaksinemotstandere er i ferd med å danne en egen koloni i Paraguay. * Snart kommer en ny sesong av den danske spenningsserien Borgen. Tidligere statsminister og generalsekretær i Nato, Anders Fogh Rasmussen, skryter av serien. Hør episoden i appen NRK Radio

Krigen herjar midt oppi Europas kornkammer. Det fører til høgare matvareprisar. Men kan det også føre til auka uro, misnøye og konflikt? Mange nordmenn har fått endra synet sitt på Russland dei siste vekene. Men kva bringer framtida? Vil me klare å behalde eit vennskap til våre naboar i aust? I Frankrike er det snart val og høgresida låg lenge godt an på målingane. Men så vart det krig i Europa, og det har gitt president Macron vind i segla. Når du er trygt heime frå krigen, men krigens brutalitet likevel heimsøker tankane dine. Kva gjer du då? Me skal til eit slott i Wales, der ein krigsveteran har funne seg ein ekstraordinær terapi, både for seg sjølv og andre. Også skal me til Kenya der me har møtt søppelplukkarar som er med på å redde miljøet. Plastavfall er eit globalt problem, men søppelplukkarane meiner dei bør bli sett på som ein viktig del av løysinga. Hør episoden i appen NRK Radio

Nesten hvert land har sin egen vri på pannekaker, og det er en hverdagshelt som funker året rundt. Okonomyaki med svinefilet og grønnkålchips, og jian bing med marinerte nakkekoteletter og hoisinsaus er våre asiatiske favoritter, disse er perfekte som middag. I Frankrike finner vi de som søt dessert, enten som Crêpes Suzette, eller clafoutis. Og skal du kose deg ekstra med helgefrokosten, er det lite som slår fluffy amerikanske pannekaker.

Nesten hvert land har sin egen vri på pannekaker, og det er en hverdagshelt som funker året rundt. Okonomyaki med svinefilet og grønnkålchips, og jian bing med marinerte nakkekoteletter og hoisinsaus er våre asiatiske favoritter, disse er perfekte som middag. I Frankrike finner vi de som søt dessert, enten som Crêpes Suzette, eller clafoutis. Og skal du kose deg ekstra med helgefrokosten, er det lite som slår fluffy amerikanske pannekaker.

Nyheter från Frankrike på lätt franska. I Frankrike diskuteras just nu en lag om barnskydd som en grundinställning på nya läsplattor, datorer och smartphones. Föräldrarna blir kanske glada, men vad tycker tonåringarna? Vi frågar Arthur som går på gymnasiet. OS i Peking är snart slut och spelen har i år omgetts av många politiska diskussioner. Vi pratar med Baya om Frankrikes prestationer och om debatterna kring att ha OS i Kina. Vi lyssnar även på den populäre vis-rapparen Orelsan.

Nyheter från Frankrike på medelsvår franska. I Frankrike diskuteras just nu en lag om barnskydd som en grundinställning på nya läsplattor, datorer och smartphones. Föräldrarna blir kanske glada, men vad tycker tonåringarna? Vi frågar Arthur och Hélène som går på gymnasiet. OS i Peking är snart slut och spelen har i år omgetts av många politiska diskussioner. Vi pratar med Baya om Frankrikes prestationer och om debatterna kring att ha OS i Kina. Vi lyssnar även på den populäre vis-rapparen Orelsan.

I Frankrike pågår nu en stor debatt efter att flera kvinnliga porrskådisar vittnat om övergrepp på inspelningar. Det handlar bland annat om våldtäkter, människohandel och kvinnor som blivit tvångsdrogade.  På en kvart får du veta hur vittnesmålen blivit en jordbävning i en miljö präglad av tystnadskultur och vad porrens egen metoo-rörelse kan få för konsekvenser. Med SvD:s korrespondent Teresa Küchler.

Velkommen til Urix på lørdag hvor du får være med rundt der det skjer i verden; - for eksempel mellom Russland og Ukraina; kan USA hindre en krig ? - I Frankrike der hasjtaggen MeToPolitics skaper utfordringer i det kommende valget. - I Tyskland der Merkel takker for seg. Nå varsler den påtroppende utenriksministeren en helt annen tone mot Kina og Russland. - Vi minnes en helt eksepsjonell dame Og korrespondentbrevet tar for seg et pjuskete juletre i London. --- Mitt navn er Anja Strønen. Hør episoden i appen NRK Radio

Nyheter från Frankrike på lätt franska. Vi intervjuar sextonåriga Margaux om fenomenet elsparkcyklar och deras för- och nackdelar. I Frankrike krävs nu ett covidbevis från 12 år och uppåt för att kunna gå på till exempel bio och restauranger. Vi träffar Camélia på ett kafé och pratar om återgången till ett lite mer normalt liv efter pandemin. Vi lyssnar också på en ny låt av Clara Luciani som kommer från södra Frankrike.

Nyheter från Frankrike på medelsvår franska. Vi intervjuar Margaux och Anna om fenomenet elsparkcyklar och deras för- och nackdelar. I Frankrike krävs nu ett covidbevis från 12 år och uppåt för att kunna gå på till exempel bio och restauranger. Vi träffar Camélia på ett kafé och pratar om återgången till ett lite mer normalt liv efter pandemin. Vi lyssnar också på en ny låt av Clara Luciani som kommer från södra Frankrike.

Var Selma Lagerlöf lesbisk? Eller vore en sådan etikett att tvinga på historien vår tids definitioner och begrepp? Anna Blennow reflekterar över kärlekens namn utifrån några gamla fotografier. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Två kvinnor ser in i kameran. Den ena, mörka, sitter upprätt i en höghalsad svart klänning. Mot henne, tätt intill, lutar sig den andra, ljushåriga. Hon har en penna i sin uppsträckta hand, nästan som ett vapen. På ett annat fotografi ser vi dem igen. Nu sitter de sida vid sida i varsin stol, inte lika nära. Den mörka håller i en bok. Under de uppslagna pärmarna, nästan skymda, skymtar kvinnornas händer som närmar sig varandra, rör vid varandra. Den ljushåriga kvinnan är Selma Lagerlöf. Den mörka är Sophie Elkan, hon som kallats Lagerlöfs reskamrat och väninna. Men när deras brevväxling offentliggjordes 1990, 50 år efter Lagerlöfs död, visade det sig att deras relation gått betydligt djupare. Nu ser vi ytterligare ett fotografi. En halvnaken kvinna med en lilja i handen sitter på en hög tron i klassicerande stil. Eller är det en kvinna? Hennes nedböjda ansikte påminner om antika avbildningar av androgyna gudar som Dionysos och Apollon. Framför henne knäböjer en annan kvinna, endast iklädd ett par snörda sandaler i grekisk stil. Kvinnorna på bilden är den amerikanska författaren Natalie Barney och hennes älskarinna Eva Palmer. Såväl den explicita scenen som vårt källmaterial tydliggör att de var mer än bara väninnor. Natalie Barney levde öppet som lesbisk i Paris, där hon höll litterära salonger, och Palmer var en i raden av hennes många kärlekar. Fotografierna av de båda paren är tagna runt sekelskiftet 1900. De har många gemensamma beröringspunkter, samtidigt som deras uttryck är väsensskilda från varandra. Hur gestaltades relationer mellan kvinnor vid den här tiden, och varför? Att Selma Lagerlöf levde i flera nära förhållanden med kvinnor har varit välkänt. Genom sin yrkesutbildning till lärarinna mötte hon kvinnor som av olika skäl flytt förväntan om make och äktenskap. Under den tio år långa anställningen vid flickläroverket i Landskrona i slutet av 1800-talet svärmade Selma såväl för kolleger som för kvinnor i Köpenhamns kulturkretsar. Senare blev Sophie Elkan och därpå Valborg Olander hennes långvariga livskamrater. Men när hennes brevväxling med Elkan och Olander publicerades för några decennier sedan fick dess innehåll ett blandat mottagande. Fanns det verkligen tillräckligt med bevis i breven för att Lagerlöf var lesbisk? En recensent menade att man inte borde göra Lagerlöf till något slags pionjär för modernt enkönade förhållanden, utan istället fokusera på hennes verk. Och i sin biografi över Lagerlöf är Anna-Karin Palm genomgående tveksam till att definiera Lagerlöfs sexualitet. Ja, hur ska man benämna de kärleksrelationer mellan kvinnor som vi kan spåra historiskt, och vad får det för följder? Vad kallade kvinnorna själva sina relationer, i en tid då homosexualitet inte myntats som vedertagen term? Den sista frågan behandlas i antologin Den kvinnliga tvåsamhetens frirum, där litteraturvetare, historiker och genusvetare skildrar kvinnopar i det tidiga 1900-talet, bland annat just Lagerlöf och Elkan. Dokumenterade relationer mellan kvinnor vid den här tiden stod i nära samband med den framväxande kvinnorörelsen, och valet att leva tillsammans med en annan kvinna tolkas därför ibland i ljuset av politik och ideologi. Det framhävs också ofta att brevkulturen under perioden präglas av ett sensuellt språk, där smekningar och kyssar kunde sändas fram och åter mellan kvinnor utan att detta nödvändigtvis behöver tolkas som speglingar av en erotisk situation. Men detta, precis som tidens syn på kvinnlig sexualitet som obetydlig, passiv och ofarlig, kunde å andra sidan skapa frirum där begär mellan kvinnor kunde passera oförmärkt under radarn. Det poängteras av flera författare i antologin att en tid som ännu saknade fasta sexologiska etiketter kan ha möjliggjort en mera fri och flytande skala mellan vänskap och sexualitet. En bildad bakgrund var också något som var gemensamt för många av kvinnoparen, såväl Lagerlöf och Elkan som Eva Palmer och Natalie Barney. Palmer hade läst latin och grekiska vid Bryn Mawr, det första amerikanska högre lärosätet för kvinnor. Lagerlöf studerade vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm, den första akademiska utbildningen för kvinnor i Sverige. Men medan Palmer och Barney arrangerade uppläsningar och föreställningar kring Sapfos dikter, raderades alla anspelningar på lesbisk kärlek i svenska tolkningar av Sapfo, och pronomen byttes till och med från feminint till maskulint i översättningar. Lagerlöfs tidiga litterära förebilder är svenska och manliga, som Bellman och Runeberg. Därför är det inte oväntat att de ord som kvinnor som Elkan och Lagerlöf använder för att beskriva sina relationer inte är hämtade från den antika världen. Istället talas det i hemlighetsfulla antydningar om magnetism, trollmakt och livsmakt. Vid samma tid skriver Eva Palmer i ett kärleksbrev hur hon föreställer sig Natalie Barney dansa naken med hennes egen kropp som dansgolv. Och Barneys diktsamlingar dominerades av kärlekslyrik uttalat riktad till kvinnor, med Sapfo som ständig ledstjärna. Det finns också ett högst reellt skäl till att vi finner en så stor skillnad i öppenhet kring hur kvinnornas kärlek gestaltas. I Frankrike, där Barney och Palmer levde, var homosexualitet inte olagligt enligt lagsamlingen Code Napoléon från 1804 (som också medgav religionsfrihet och allas likhet inför lagen). I Sverige var homosexuella handlingar förbjudna i lag ända till 1944, mellan såväl män som kvinnor. När Lagerlöf skriver till Elkan att de borde bränna sina brev  Det är farligt för oss, som det nu är var det troligen inte bara omgivningens reaktioner hon syftade på, utan också ett påtagligt hot om juridisk straffbarhet. Och öppenhet kan också vara en klassfråga. Natalie Barney kom från en förmögen familj och var ekonomiskt oberoende: hon behövde inte bry sig om eventuell skandalisering. Selma Lagerlöf var tvungen att försörja sig själv, först som lärarinna och sedan som författare, på grund av familjens sviktande finanser. En månskensnatt i Landskrona. Selma Lagerlöf vandrar längs Strandpromenaden med Anna Oom, en av hennes tidiga romantiska förbindelser. Senare skriver Anna till Selma och påminner om hur de stod där tillsammans på udden, och hur hon sedan sökt sig tillbaka dit ensam och plockat en stor bukett blommor. Vi kan aldrig säkert få veta hur mycket fysiskt begär som dolde sig i deras svärmeri. Men om vi inte tar möjligheten i beaktande, kommer vi inte heller att kunna reflektera över den brännande frågan: hur var det att vara lesbisk i Landskrona runt år 1900? Att det då ännu inte fanns någon konkret term för fysiska relationer mellan kvinnor betyder inte att något sådant begär inte existerade. Om vi fortsätter att beskriva sekelskifteskvinnornas kärleksförhållanden som vänskap med inslag av romantik riskerar vi att reprisera en förmodern föreställning om kvinnans svaga och outtalade sexualitet. Då förblir den, som Eva Borgström och Hanna Markusson Winquist skriver i antologin, kärleken som inte vågar säga sitt namn the love that dare not speak its name. Anna Blennow Litteratur: Eva Borgström & Hanna Markusson Winquist (red.), Den kvinnliga tvåsamhetens frirum. Kvinnopar i kvinnorörelsen 18901950, Appell förlag 2018. Ying Toijer-Nilsson, Du lär mig att bli fri. Selma Lagerlöf skriver till Sophie Elkan, Bonniers 1992. Ying Toijer-Nilsson, En riktig författarhustru. Selma Lagerlöf skriver till Valborg Olander, Bonniers 2006. Anna-Karin Palm, Jag vill sätta världen i rörelse. En biografi över Selma Lagerlöf, Bonniers 2019. Artemis Leontis, Eva Palmer Sikelianos. A Life in Ruins, Princeton University Press 2019. Ingrid Svensson, Ett magiskt rum. Salonger i 1920-talets Paris, Ellerströms 2017. Sigrid Schottenius Cullhed, När Sapfo kom ut, Klassisk filologi i Sverige: reflexioner, riktningar, översättningar, öden, red. Eric Cullhed och Bo Lindberg, Kungl. Vitterhetsakademien 2015.

NRK og VG ønsket så intenst at Ap og AUF skulle vinne skolevalget at de ignorerte tallenes klare tale: Ap falt fire prosent. De overså også at deres favoritter MDG og Rødt ikke slo an blant de unge. Det var nærmest naturstridig og dermed glattet de over og lot som om det ikke hadde skjedd. For at Jonas og Astrid Hoem kunne stråle. Er dette journalistikk eller skuespill, et makebelieve. Denne gangen foregikk bløffen for åpen scene og mange reagerte. NRK var nødt for å beklage. Journalister skal ikke la seg presse av forventninger. I Politisk kvarter fikk Støre kontrære spørsmål. Han likte det ikke. Astrid Randen ga ham litt motstand. Det er uvant at. virkeligheten trenger seg på. Hva synes Jonas om at Støre har overtatt ambassaden han en gang besøkte som utenriksminister, da Dagbladjournalisten Carsten Thomassen ble drept. Gir det ikke noen perspektiver, tyve år etter 9/11. Vi tror det gir mange ubehagelige tanker, men de holder dem for seg selv. Det burde de ikke. De burde fortelle folk at NATO uten en troverdig sikkerhetsgaranti fra USA er død. I europeiske hovedsteder lurer de på hvem som bestemmer i Washington. I Frankrike er demonstrasjonen mot lockdown og vaksinetvang mye større enn mediene rapporterer. Sist lørdag sluttet politiet seg til demonstrasjonene. De gule vestene har kommet igjen. Det skremmer makta både i Frankrike og Norge at motstand ot covid-regimet er noe venstre – og høyresiden kan enes om. Hvis dieselen går over tyve kroner og strømprisen blir liggende på en krone til vinteren, kan priseksplosjonen før til det politiske jordskjelvet som politiske kommentatorer som Skjalg Fjellheim frykter. Han ville ha en storkoalisjon mellom Ap og Høyre for å avverge radikalisering. Men det er jo tiltakene som avgjør. I natt ble 900 sider korrespondanse med Anthony Fauci frigitt i USA. De viser at USA og Fauci finansierte forskning på gain of function, dvs hvordan gjøre coronaviruset mer smittsomt og dødelig. Ikke ett ord i norske medier. Vår virkelighet blir stadig mer uvirkelig. Videoen er klar til å sees via Rumble. Følg oss der! Følg oss på Odysee! Følg oss også på PodBean, iTunes, og alle steder podcasts finnes. Husk å rate oss med 5 stjerner, så flere likesinnede sannhetssøkere finner oss der!

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Kodjo Akolor och Linnea Wikblad. I Frankrike har hundratusentals människor tagit sig ut på gatorna för att protestera mot landets vaccinpass som du måste ha för att få att till exempel gå på café eller bio. Vi snackar om varför man är så förbannade och hur diskussionen ser ut i Sverige. Sen riktar vi blicken mot USA och Texas, delstaten som klubbat igenom nya historiskt stränga abortlagar som får landets president Joe Biden att rasa.

Högerpopulismen i Europa ömsar skinn I Frankrike har Marine Le Pen gjort allvar sin avdemonisering av partiet Nationell Samling. Men i Tyskland går man i helt motsatt riktning. Hur långt kan de gå? Medverkande: Fanny Härgestam, författare till boken En by i Champange, Daniela Marquardt utsänd i Tyskland, Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist

Högerpopulismen i Europa ömsar skinn I Frankrike har Marine Le Pen gjort allvar sin avdemonisering av partiet Nationell Samling. Men i Tyskland går man i helt motsatt riktning. Hur långt kan de gå? Medverkande: Fanny Härgestam, författare till boken En by i Champange, Daniela Marquardt utsänd i Tyskland, Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist

I Frankrike har djuren precis fått förhöjd status och klassas alltså inte längre som möbler, vilket de alltså gjort fram tills nyligen. Om vad detta har för betydelse för framtiden sias det bland annat om i veckans omgång av Spanarna i P1. I panelen hör vi Per Naroskin om att djur inte är möbler, Gabriella Ahlström om att Värnamo går i täten och Göran Everdahl som spanar under rubriken Skam och skandal. Programledare är Ingvar Storm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans panel: Per Naroskin, Gabriella Ahlström och Göran EverdahlPer Naroskin: Djur är inte möbler. Gabriella Ahlström: Värnamo går i täten. Göran Everdahl: Skam och skandal. Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor.I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.