Podcasts about visar

Döda är vi när alla hjärnfunktioner oåterkalleligt är borta. Men om hjärta och andning stannar kan man få en glimt. Över den funderar Jimmy Vulovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.En människa kämpar sig igenom dödsskräck, smärta och meningslöshet. Livet går. Det kommer en dotter, en son. Långt senare vilar en gammal döende hand i en yngre och för en kort stund får döden belysa livet. Att allas vårt oundvikliga slut bär livsinsiktens början i sig är sedan länge känt i skönlitteraturen. Ett av de mest gripande exemplen är Ivan Iljitjs död som Leo Tolstoj tecknar med mästerlig hand i en kortroman med samma namn från 1886. I den får vi följa hans liv av social och materialistisk ytlighet tillsammans med dottern, sonen och hustrun ända tills döden låter honom förstå den egentliga meningen. Även filosoferna är väl medvetna om allt det där. Livet kan enbart förstås baklänges men det måste levas framlänges, skriver Søren Kierkegaard i en notering från 1843. När man läser hans tanke högt låter den som en självklarhet, så pass självklar att dess innebörd ofta glöms bort. Ungefär som då vi i berättelser gång på gång låter oss överraskas av bra intrigvändningar. Vi vet ju alla att något kommer ske, något som förklarar allt som redan har varit. Det är en självklarhet. Ändå förvånas vi när det väl händer. Skönlitteratur liknar på det viset livet. Berättelser kräver också ett slut för att början och mitten ska fullbordas och förstås. Att läsa är därför som en övning i att leva och att dö.”Jag levde alltså mitt liv en gång till. Jag träffade människor jag inte ägnat en tanke på 50 år, jag visste vad de hette och vad de tänkte och vad jag tänkte.” Orden kommer från en man som var 74 år då han dog. Hjärtstillestånd. Kliniskt död men efter 1 minut och 40 sekunder återupplivades han av överläkaren Hans Zingmark som senare intervjuade mannen för en forskningsstudie om nära döden-upplevelser. Anders, som den avlidne kallas i studien, fortsätter: ”Hela mitt liv i detalj igen på 1 minut 40 sekunder – hur gick det till? Den sista dagen jag levde om, var när jag tittade på dig och mötte din blick.” Hans Zingmark kunde naturligtvis inte svara på hur det hade gått till. Ingen kan det. Men i studien ”Near-death experiences and the change of worldview in survivors of sudden caridac arrest”, som han 2022 skrev med Anetth Granberg Axèll, finns många andra svar. I den bekräftas nämligen på ett fascinerande sätt flera slutsatser från både tidigare forskning och från den beprövade livserfarenhet som kommer till uttryck i exempelvis skönlitteratur.Ett varmt sken och en härlig känsla av att nå en annan dimension är ett återkommande tema i de fyra djupintervjuer som studien bygger på. Ljuset beskrivs som livfullt, fritt från all ondska någonstans bortom vår fysiska verklighet. Tyvärr är det långt ifrån alla som får uppleva det, i alla fall om vi ska tro den tidigare forskning som säger att bara mellan 10 och 20 procent av dem som rycks ur dödens käftar återvänder med en nära döden-upplevelse. Så kanske stämmer det som en gång har sagts om att alla inte får gå samma väg. Förvåning förenar också återvändarna. Tre av studiens deltagare saknade då de dog all tro på en existens bortom det materiella livet, men alla fick bevittna motsatsen och då försvann även deras tidigare rädsla för döden. Ungefär som Ivan Iljitj då han alldeles i slutet av den smärtsamma dödskamp som han aldrig ska få återvända ifrån febrilt letar efter sin gamla dödsskräck. Men den är borta. Självcentreringen som präglat hela hans liv lämnar honom också. Då befrias han och döden finns inte längre. I romanen står det skrivet: ”Istället för döden var ljus. – Jaså, är det så! sade han plötsligt högt. Så härligt!”Trams, säger skeptikern. Det där är bara historier som det inte finns några bevis för alls, sådant som människan i årtusenden berättat för att finna tröst och moralisera om hur vi bör leva. Nu vet vi bättre. För nu tror vi på Vetenskapen där vi kan mäta saker och ting. Och det stämmer givetvis som skeptikern säger att människan länge har berättat om evigheten. Många har moraliserat också. För redan i den direkt från muserna åkallade historien om Odysseus irrfärder finns det ju faktiskt två vägar ut ur livet, en för de få till de ljusa elyseiska fälten och en in i Hades mörkerrike. I elfte sången närmar sig hjälten de döda i mörkret. Odysseus söker där råd om livet och siaren Teiresias berättar vad han måste göra för att kunna ta sig hem igen. Och av sin mor får han veta vad som har hänt på Ithaka sedan han lämnade ön för att strida vid Troja. Överväldigad av starka känslor öppnar han sin famn mot modern och ”tre gånger, såsom en dröm eller skuggbild, vek hon tillbaka”. Varför, mor? Hon svarar honom att ”likt en dröm fladdrar själen kring sen den övergett kroppen”. Och då förstår ju vem som helst att undflyende väsen av det slaget inte låter sig mätas.Det omätbara finns överallt. Av någon anledning finns exempelvis Ivan Iljitj i mig. Där är han tillsammans med många andra fiktiva personer som har berört mitt liv. Därinne bor också verkliga människor som jag har förlorat. De som för en kort stund plötsligt kan bli så levande igen, som om de när som helst skulle kunna komma in genom dörren eller kanske slå en signal, trots att de är döda. Alla är de omätbara men det gör inte känslan av dem osann. Och det finns mycket, även inom Vetenskapen, som vi antar finnas bara på grund av spåren det efterlämnar. Ingen har ju ännu sett eller direkt mätt varken DNA-strängens dubbelhelix eller universums mörka materia. Ändå tror vi på båda delarna. Då borde ju även de spår döden lämnar vara värt något, i både fiktionen och verkligheten. Ivan Iljitj ser med dödens hjälp meningslösheten i det ytliga liv han levt. Han fick ingen möjlighet att återvända för att förändra det. Deltagarna i studien fick dock dö med livet i behåll och deras lärdomar liknar det som litterära röster ur evigheten ofta berättat om. De återvände alla med insikter om börjans och mittens betydelse, förstod att värdera nära relationer mer än materiella ting. Livet blev mer levande efter döden. Samtidigt fylldes deras syn på det liv som vi alla just nu lever oss igenom av en stor tacksamhet och respekt. Om inte det är värdefull kunskap så säg.Jimmy Vuloviclitteraturforskare och författare

Tänk dig att ta linbanan, inte till after ski i Chamonix, utan till jobbet i en myllrande storstad. La Paz i Bolivia har gjort det verklighet, och visar hur framtidens kollektivtrafik kan se ut. Den urbana linbanan har på många håll i Latinamerika blivit ett snabbt, billigt och smart alternativ till metro och buss – som fler städer borde inspireras av. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Både HSB och Qasa har rätt i debatten om andrahandsuthyrning – lösningen kanske ligger i mer flexibilitet på hyresmarknaden. Men hyresmarknaden är helt dysfunktionell – det visar den absurda domen där Stockholms stad får ”betala tillbaka” överhyror till nyanlända, menar vår expertkommentator Viktor Mandel, som också kommenterar vårändringsbudgeten, rivningsstöd, Daniel Barrs avgång från FI och HD-domen som gör det ännu svårare att bygga på jordbruksmark: ”Helt fel att föreningar som inte är berörda ska kunna överklaga.” Programledare: Anna Bellman.

Stora marknadsrörelser förra veckan där Nasdaq hade en av sina bästa dagar någonsin efter Trumps 180 graders vändning i handelspolitiken. Kanske har näringslivet och finansmarknaden fått Trump att åtminstone tillfälligt lugna sig. Investerare har krävt högre ränta för att hålla amerikanska tillgångar och centralbanken har signalerat en ”vänta-och-se” politik. Under denna kortvecka är handelskriget fortsatt i fokus men nu äntrar vi också rapportsäsongen. Bankrapporterna har inlett starkt men kommer det fortsätta så? Och hur kommer guidningen se ut för resten av 2025? Det och mycket mer analyseras i veckans podd.

Lisa Bergström och Nina Asarnoj möter Hannes Fossbo och Kim Veerabuthroo Nordberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SR:s kulturstjärnor Lisa Bergström och Nina Asarnoj möter SVTs kulturstjärnor Hannes Fossbo och Kim Veerabuthroo Nordberg!Har Ulf Kristersson en katt som heter Cayenne? Ska Glada Hudik släppa en låt med original-Fröken Snusk? Visar en studie utförd på Karolinska institutet att ungdomar som frekvent åker elsparkcykel har bättre hållning? Har arbetsmarknadsminister Mats Persson slagit fast att Sverige är en halvö? Har den gamle Folkpartiledaren Lars Leijonborg tackat nej till Let's Dance fyra gånger? Och har Kung Charles spelat Blinka Lilla Stjärna på en morotsflöjt? Programledare: Annika LantzDomare: Sara LövestamProducent: Rickard NerbeTekniker: Stina Fagerberg

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

31 mars. Johnny Bode var sångare, mytoman, bedragare, kollaboratör och festprisse. Men också, ett offer för det svenska 1900-talets mörkare kapitel. Detta enligt advokat- och författarparet Lena Ebervall och Per E Samuelsson som skrivit boken ”Strafflös: En roman om Johnny Bode”. De samtalar med Mattias Svensson.

Svenska mediechefer rasar mot en ny rapport från Google som visar att nyheterna inte betyder så mycket för Google som publicisterna trott. Nu yr känsloargumenten: Mediepodden går igenom rapporten och funderar på hur hotet från de globala techjättarna kan mötas. Dessutom pratar vi om TV4 som friades av Granskningsnämnden, om The Atlantics chattrådsscoop och så lite interiörer från utmärkelsen Årets Dagstidnings - nu och då! Med Emanuel Karlsten och Olle Lidbom. Stötta oss på patreon.com/mediepodden

David Boati och Ylva Johansson möter Isak Jansson och Thomas Eriksson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Politikbyrånstjärnan David Boati och Ekonomibyrånstjärnan Ylva Johansson möter komikerstjärnorna Isak Jansson och Thomas Eriksson!Visar forskning att svenska knubbsälar bara blir knubbigare och knubbigare? Är barnprogramkaraktären Greta Gris mamma gravid? Består mycket av blåstången i Östersjön av en enda individ? Var Henrik Brandão Jönsson utklädd till djävulen under karnevalen i Rio? Och har Riksdagsförvaltningen köpt en robotdammsugare?Annika är hemma och kurerar sig denna vecka och komikern Josefin Johansson gör vikariedebut!Programledare: Josefin JohanssonDomare: Sara LövestamProducent: Rickard NerbeTekniker: Stina Fagerberg

JD Vances bok Hillbilly Elegy är både ett försvar för och en kritik av en typ av amerikansk arbetarklass som ibland avfärdas som vitt slödder. I detta utdrag ur Joakim Bromans nya reportagebok reflekterar han över Vances ambition att uppfostra underklassen och drar paralleller till dagens Sverige. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Johan Forssell tar strid för mångkulturen och folkutbytet. Vi tar strid för att Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna har en sista chans att bekänna färg: Ska de ta svenskarnas sida, eller är Åttaklövern komplett?Videoversion: https://www.youtube.com/watch?v=U-YwkkjXbSQ&ab_channel=DetfriaSverigeLäs mer om Det fria Sverige på https://www.detfriasverige.seBecome a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

Johan Forssell tar strid för mångkulturen och folkutbytet. Vi tar strid för att Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna har en sista chans att bekänna färg: Ska de ta svenskarnas sida, eller är Åttaklövern komplett? Inlägget Johan Forssell visar Moderaternas sanna ansikte dök först upp på Podcasts från Det fria Sverige.

Visar Nahi Prabh, ਵਿਸਰੁ ਨਾਹੀ ਪ੍ਰਭ ਦੀਨ ਦਇਆਲਾ (Sri Guru Granth Sahib Ang 563 Sabad 1481)

Allt viktigt ska hända sedan, inte nu. Mattias Hagberg söker en motlitteratur som visar oss bort från en värld där alla vill äga undergången. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Don DeLillos sjuttonde roman ”Noll K” från 2016 inleds med en mening som jag har svårt att släppa:”Alla vill äga världens undergång.”Det är en märklig rad. Nästan obegriplig.”Alla vill äga världens undergång.”Vad betyder den? Hur kan den ens vara möjlig?Jag återkommer till den där meningen, med ett möjligt svar, men för att nå dit måste vi gå en omväg, en omväg som börjar i samma roman, men som snart kommer att ta oss någon helt annanstans.”Noll K” är en text om döden, och om det eviga livet. I en nära framtid håller tekniken på att göra verklighet av kristendomens löfte om evigt liv. På en hemlig ort i Centralasien finns en högteknologisk anläggning, kallad Konvergensen, där världens miljardärer kan frysa ner sina kroppar för att en dag bli upptinade när medicinen gjort sådana framsteg att de kan leva för alltid.Konvergensen är uppståndelsen från de döda som teknologisk vision. Ja, mer än så. ”Noll K” är en roman om tidens slut, som bär tydliga paralleller till kristendomens urmyt – föreställningen om undergång och pånyttfödelse.Don DeLillo är en författare som ständigt återvänt till domedagen. Redan i de första romanerna från början av 1970-talet är motivet tydligt. Som i ”End Zone” från 1972, om en ung amerikansk fotbollsspelare, Gary Harkness, som blir besatt av kalla krigets massförstörelsevapen och av den ömsesidiga utplåningen. Det är en roman som slutar i ett sammanbrott – inför det moderna kriget verkar förståndet inte räcka till – kapprustningen har, vad man skulle kunna kalla, bibliska proportioner, som så många andra av våra samtida globala hot.Och mycket riktigt gör Don DeLillo just den kopplingen. I ”End zone” låter han huvudpersonen, Gary Harkness, spekulera:“Science Fiction har precis börjat komma i kapp Gamla testamentet... Polarisen smälter. Världens mineralreserver minska. Krig, svält och pest…”Ja, det sena 1900-talet och det tidiga 2000-talet är onekligen en apokalyptisk tid – i ordets ursprungliga bemärkelse. De latenta faror som legat förborgade i det moderna samhället har slutligen börjat uppenbara sig, och världen skälver.Men det som intresserar Don DeLillo är inte i första hand samtiden globala kriser, utan undergången som litterär genre, som social konstruktion, som ett raster som lägger sig över verkligheten och erbjuder vissa snäva tolkningar.“Science Fiction har precis börjat komma i kapp Gamla testamentet…”Han vet att vi måste gå tillbaka till ”Bibeln” för att förstå något väsentligt om vår samtid, för att kunna se apokalypsen för vad den också är – en berättelse, en fabel som format och omformat vår förståelse för världen, och därmed vår förmåga att agera.Den antika judendomen var en religion, om man nu ens kan prata om religion vid den här tiden, som särskilde sig från andra kulter kring östra medelhavet genom att fokusera på tiden och på historien, och på en gud som ingriper i världen.Under århundradena kring vår tideräknings början renodlades sen denna syn på tiden till en egen litterär genre – apokalypsen – först av judiska skriftlärda och profeter, senare av kristna intellektuella. Apokalypsen blev en litterär stil, med en egen och tydlig form, enkel att sammanfatta: Tiden har en riktning, den har en början och ett slut, och innan slutet kommer skall allt viktigt uppenbaras – ofta under katastrofala former.Strukturen finns i judiska apokalypser som ”Daniels bok” och ”Enoks bok”, och den finns i nästan alla kanoniserade kristna texter, som ”Markusevangeliet”, Paulus brev och ”Uppenbarelseboken”.Med andra ord: Den västerländska synen på tiden och historien är en litterär konstruktion, sprungen ur ”Bibelns” berättelser, en konstruktion som format hela den västerländska förståelsen för världens som framåtskridande, kris och återfödelse.Och därmed blir det också möjligt att förstå Don Delillos märkliga påstående att ”alla vill äga världens undergång.”Vad han vill ha sagt, tror jag, är följande: Om föreställningen om undergången och pånyttfödelsen är en av våra starkaste kulturella bilder – en sorts rotmetafor som dyker upp överallt i vårt samhälle – blir det oerhört väsentligt vem som kontrollerar den bilden.Tänk bara på de socialistiska staterna i öst som levde på föreställningen om den kommande förlösningen när det klasslösa samhället äntligen skulle bryta fram.Eller tänk på nyliberalismen med sitt löfte om marknadens frälsning.Eller på högerradikalernas tro på det gamla lyckorikets återkomst.Eller på föreställningen om att ny teknik plötsligt ska rädda oss från klimatkrisen.Allt viktigt skall hända sedan, i framtiden. Inte nu. Inte här. Utan sedan.Men, om allt detta bara är litterära bilder frammanade ur judendomens och kristendomens grundläggande förståelse för historiens riktning, då måste det också gå att erbjuda alternativ – andra slags berättelser. Ja, jag tror det. Och det är just detta som gör Don DeLillo så relevant. Hans romaner är inga regelrätta berättelser, de har ingen tydlig början eller tydligt slut, snarare handlar det om tillstånd. Om en sorts motlitteratur som betonar det varande, i motsats till det kommande. En sorts litteratur som vilar i nuet, i språket. Det är som om han vill säga: Allt det viktiga kommer inte hända sen. Det enda vi äger är detta nu.Nästan alla Don DeLillos romaner bär på en scen där allt detta blir extra påtagligt. Det handlar om ett slags vardagliga mirakel; ofta en soluppgång eller solnedgång. Och ”Noll K” är inget undantag. På romanens sista sidor åker huvudpersonen buss över Manhattan, när han upplever ett ögonblick av ordlös närvaro i stunden:”Bussen gick tvärsöver stan, från väst till öst, en man och kvinna satt nära chauffören, en kvinna och en pojke längst bak. Jag satte mig mitt i någonstans, utan att titta på något särskilt, tom i skallen, nästan åtminstone, tills jag började lägga märke till ett sken, en flodvåg av ljus.Några sekunder senare var gatorna fyllda av detta ljus av det döende dagsljuset och bussen verkade vara bringaren av detta strålande ögonblick. Jag såg på skimret över mina händer. [–-] Vi var mitt på Manhattan, med fri sikt västerut och han pekade och tjöt mot den flammande solen som med kuslig precision stod och vägde precis mellan raderna av skyskrapor.” Mattias Hagbergförfattare och journalistLitteraturDon DeLillo: Noll K. Översättning Rebecca Alsberg. Albert Bonniers förlag, 2016.

Med en färsk räntesänkning och nästan lika färska konjunkturrapporter som visar på bottenkänning i konjunkturen finns fog för optimism. De glada tongångarna förstärks av ett par starka, konsumentnära, rapporter. Jacob drar veckans case i form av Stille. Mycket går bolagets väg, men finns uppsida i värderingen? Lyssna på veckans podd!

Predikan med Caroline Söderström | Pingstkyrkan i Boden den 26 Januari 2025

Veckan har kantats av det bråk som uppstått inom kyrkan efter att deras skogsutredningen presenterats. Vi pratar mycket om detta och tror oss se bråket som en nuvarande svensk skogsbransch i miniatyr.

Henrik Åström

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Putin ger fristad åt ännu en diktator. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trots två ryska militärbaser i Syrien och att enorm kraft har lagts på att hålla diktatorn Bashar Al-Assad kvar vid makten lyckades Ryssland inte stoppa regimens fall. Flera pekar på att de militära musklerna inte räckte till när Rysslands fokus nu är fixerat vid Ukraina.När den syriska regimen faller, lyfter ett flygplan från Damaskus för att sedan försvinna från flygradarn. Kort därefter bekräftar Kreml att den syriske diktatorn Bashar Al-Assad har beviljats uppehållstillstånd i Ryssland.Hör Carolina Vendil Pallin, forskningsledare för Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent och Johanna Melén, utrikesreporter på Ekot och tidigare Moskvakorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

I måndags kom A-kursen i böcker och nu har det blivit dags för överkursen, det vill säga hela Emmas intervju med Mats Malm som är Svenska Akademiens ständige sekreterare och tjänstledig professor i litteraturvetenskap. Mats berättar bland annat om på vilket sätt han brukar utsättas för påverkansförsök, varför han ogärna ger lästips och om han tycker att Astrid Lindgren hade förtjänat Nobelpriset.Följ oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seI dagens avsnitt pratar jag med grävjournalisten Ola Sandstig, som i två uppmärksammade avsnitt av SR Kaliber granskat hur FN och andra globala aktörer sprider överdrivna klimatlarm. Med hjälp av tveksamma statistiska tolkningar och svaga källor har FN påstått att väderkatastrofer femfaldigats, att kvinnor och barn löper 14 gån…

I framtiden kan din läkare ha en digital kopia av dig som kan visa om du håller på att bli sjuk. De första varianterna testas nu i sjukvården. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20240415.En digital tvilling är en individualiserad detaljmodell av dig, en del av dig eller en sjukdom du har, som kan undersökas, medicineras och till och med opereras på, för att se vad som händer. Vi är ju alla olika och reagerar olika på behandling. Så istället för att testa en ny medicin eller ett kirurgiskt ingrepp på dig som patient så kan den alltså först testas på din digitala tvilling. Man kan till exempel få en ny hjärtklaff inopererad i datormodellen, och sedan se där hur kan påverka blodflödet genom just ditt hjärta, för att se om det är en meningsfull operation.Flera modeller av digitala tvillingar utarbetas just nu på Karolinska Institutet och vid Linköpings universitet för till exempel hjärtpatienter, inflammatoriska tarmsjukdomar och cancertumörer. Längst har man kommit med de autoimmuna tarmsjukdomarna där en klinisk studie nu startar på patienter i Linköping. Där ska digitala tvillingar av deras tarmvävnad användas för att kunna ge varje individ exakt rätt läkemedel. Meningen är att det ska ge snabbare och effektivare behandling och därmed spara både tid och pengar. En annan möjlighet är en helkroppskopia som kan följa med genom livet och visa på lämpliga livsstilsförändringar och hur det påverkar din digitala tvilling. Är det kanske dags att gå ner i vikt eller motionera mer för att undvika hälsoproblem? Kolla med din tvilling!Medverkande: Klara Moraeus, läkarstuderande Linköpings universitet; William Lövfors, postdoktor systembiologi Linköpings universitet; Elin Nyman, universitetslektor medicinsk teknik Linköpings universitet; Tino Ebbers, professor fysiologisk mätteknik Linköpings universitet; Mikael Benson, forskare och läkare Karolinska institutet; Samuel Schäfer, forskare och läkare, Linköpings universitet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det lär ska finnas gott om singlar där ute men var håller alla vanliga människor hus? Det undrar veckans brevskrivare Peter som känner att dejtingapparna är fulla med ragator och narcissister och frågar hur han ska orka hålla hoppet uppe? Kamratstöd och konkreta tips i veckans podd! Relationspodd - Vad grubblar du på?

Unboxing är en av nysatsningarna på Ark Des i Stockholm. Vår reporter Mattias Berg fick där se hur arkitekten Cyrillus Johansson steg för steg skapade ett kapell i Nikkaloukta i vildmarkens utkant. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varje eftermiddag har en intendent grävt fram något ur museets samlingar, vad som alltså kallas ”Unboxing” - och den här dagen är det alltså skisser och ritningar på ett kapell i Nikkaloukta sex mil från Kiruna, på gränsen till Kebnekaise-massivet. Kapellet började planeras på 1920-talet, men invigdes inte förrän 1942.På arkitekturmuseet Ark Des i Stockholm visar intendenten Frida Rosenberg med skisser och ritningar hur bygget tog form i Cyrillus Johanssons medvetande. Hur det sakta men säkert gick från idé till verklighet - trots skenande kostnader, långa avstånd, problem med transporter och den utmanande placeringen.Musiken i inslaget är hämtad ur Peter Greenaways film ”Arkitektens mage” från 1987.Reporter: Mattias Berg

Halva den historiska byggnaden Börsen i Köpenhamn brann ner till grunden den 16 april 2024. Men mirakulöst nog kunde nästan all konst räddas. Hör hela berättelsen om den dramatiska räddningsaktionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Och vad händer med konsten framöver? Börsens historia sträcker sig 400 år bakåt – när den återuppbyggs ska samtiden sätta sin prägel på konsten som ska hålla i 400 år till.

En rad incidenter tyder på en företagskultur som bestraffar medarbetare som påtalar säkerhetsbrister, och Sam Altman framstår alltmer som en envåldshärskare. När det nu verkar som att Open AI ska bli vinstdrivande och befriat från de ursprungliga stadgarna, är det en mycket farlig utveckling, skriver matematikprofessorn Olle Häggström. Inläsare: Staffan Dopping

Koppar brukar sägas är en slags indikator på var konjunkturen är på väg. Koppar ligger tidigt i konjunkturcykeln och används i det mesta, som till exempel i bilar och hus. De senaste dagarna har priset på koppar sakta stigit. Vad betyder det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Anton Löf, mineralanalytiker RMG Consulting och Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot

Koppar brukar sägas är en slags indikator på var konjunkturen är på väg. Koppar ligger tidigt i konjunkturcykeln och används i det mesta, som till exempel i bilar och hus. De senaste dagarna har priset på koppar sakta stigit. Vad betyder det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Anton Löf, mineralanalytiker RMG Consulting och Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot

Lars uppdaterar som sitt hälsotillstånd och berättar när han visade perineum. Lex har jagat, badat och skaffat pufflugg. Lex bygger stängsel mot "grannar" och Lars ska till Kanada och slåss med björnar! Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I framtiden kan din läkare ha en digital kopia av dig som kan visa om du håller på att bli sjuk. De första varianterna testas nu i sjukvården. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En digital tvilling är en individualiserad detaljmodell av dig, en del av dig eller en sjukdom du har, som kan undersökas, medicineras och till och med opereras på, för att se vad som händer. Vi är ju alla olika och reagerar olika på behandling. Så istället för att testa en ny medicin eller ett kirurgiskt ingrepp på dig som patient så kan den alltså först testas på din digitala tvilling. Man kan till exempel få en ny hjärtklaff inopererad i datormodellen, och sedan se där hur kan påverka blodflödet genom just ditt hjärta, för att se om det är en meningsfull operation.Flera modeller av digitala tvillingar utarbetas just nu på Karolinska Institutet och vid Linköpings universitet för till exempel hjärtpatienter, inflammatoriska tarmsjukdomar och cancertumörer. Längst har man kommit med de autoimmuna tarmsjukdomarna där en klinisk studie nu startar på patienter i Linköping. Där ska digitala tvillingar av deras tarmvävnad användas för att kunna ge varje individ exakt rätt läkemedel. Meningen är att det ska ge snabbare och effektivare behandling och därmed spara både tid och pengar. En annan möjlighet är en helkroppskopia som kan följa med genom livet och visa på lämpliga livsstilsförändringar och hur det påverkar din digitala tvilling. Är det kanske dags att gå ner i vikt eller motionera mer för att undvika hälsoproblem? Kolla med din tvilling!Medverkande: Klara Moraeus, läkarstuderande Linköpings universitet; William Lövfors, postdoktor systembiologi Linköpings universitet; Elin Nyman, universitetslektor medicinsk teknik Linköpings universitet; Tino Ebbers, professor fysiologisk mätteknik Linköpings universitet; Mikael Benson, forskare och läkare Karolinska institutet; Samuel Schäfer, forskare och läkare, Linköpings universitet.Programmet är en repris från 15 april 2024. Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu ska alla agenthjärnor vässas! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans fredagsklur är det Emil i Tyresö som har klurat ut vem som ser likadan ut både fram, bak, under och ovanpå.Kan du svaret på den nya kluringen? Mejla till Ylva; barnmorgon@sverigesradio.seI MIG FINNS BÅDE TRUMPET, HAMMARE OCH SNÄCKAIBLAND FÅR JAG BÄRA JUVELER, DÅ KÄNNER JAG MIG FINJAG FINNS PÅ BÅDE MUGGAR OCH KANINER OCH DIG

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2022, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Amir Englund är cannabisforskare och arbetar vid institutet för psykiatri och neurovetenskap på King's College i London. Amir och hans forskning omnämns ofta i media i frågor om cannabisbruk/-missbruk, skademinimering och legalisering.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ulrika Carlsson menar i Kvartal att Israel inte är en säker plats för judar, men var finns den i så fall? Kontrasten mellan en historia av förföljelse och säkerheten som dagens framgångsrika Israel erbjuder visar att det behövs en självständig judisk stat, skriver psykologen Jehoshua Kaufman i en replik. Inläsare : Mårten Barck

I framtiden kan din läkare ha en digital kopia av dig som kan visa om du håller på att bli sjuk. De första varianterna testas nu i sjukvården. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En digital tvilling är en individualiserad detaljmodell av dig, en del av dig eller en sjukdom du har, som kan undersökas, medicineras och till och med opereras på, för att se vad som händer. Vi är ju alla olika och reagerar olika på behandling. Så istället för att testa en ny medicin eller ett kirurgiskt ingrepp på dig som patient så kan den alltså först testas på din digitala tvilling. Man kan till exempel få en ny hjärtklaff inopererad i datormodellen, och sedan se där hur kan påverka blodflödet genom just ditt hjärta, för att se om det är en meningsfull operation.Flera modeller av digitala tvillingar utarbetas just nu på Karolinska Institutet och vid Linköpings universitet för till exempel hjärtpatienter, inflammatoriska tarmsjukdomar och cancertumörer. Längst har man kommit med de autoimmuna tarmsjukdomarna där en klinisk studie nu startar på patienter i Linköping. Där ska digitala tvillingar av deras tarmvävnad användas för att kunna ge varje individ exakt rätt läkemedel. Meningen är att det ska ge snabbare och effektivare behandling och därmed spara både tid och pengar. En annan möjlighet är en helkroppskopia som kan följa med genom livet och visa på lämpliga livsstilsförändringar och hur det påverkar din digitala tvilling. Är det kanske dags att gå ner i vikt eller motionera mer för att undvika hälsoproblem? Kolla med din tvilling!Medverkande: Klara Moraeus, läkarstuderande Linköpings universitet; William Lövfors, postdoktor systembiologi Linköpings universitet; Elin Nyman, universitetslektor medicinsk teknik Linköpings universitet; Tino Ebbers, professor fysiologisk mätteknik Linköpings universitet; Mikael Benson, forskare och läkare Karolinska institutet; Samuel Schäfer, forskare och läkare, Linköpings universitet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Spanarna med Hanna Fahl, Niklas Källner och Göran Everdahl. Vi hör om människor som ser djur - men som sen visar sig vara något annat. Vi lär oss om nya begrepp som häxappaloosa och haggityd och så inte minst - historiskt ögonblick när vi får oväntat besök av en fjärde spanare i studion när Nickedockan gör storstilad entré. Glad påsk önskar Spanarna i P1. Programledare är Kristian Luuk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spanarna med Hanna Fahl, Niklas Källner och Göran EverdahlI veckans panel i Spanarna hör vi Dagens Nyheters redaktör för Kultursöndag Hanna Fahl, journalisten och författaren Niklas Källner och spanarveteranen samt kultur och filmkritikern Göran Everdahl sia om framtiden i Spanarna i P1. Programledare för vår synska smarta och luriga trio är Kristian Luuk. Hanna Fahl: Croissanterna visar klorna!Niklas Källner: Inte utan min nickdocka!Göran Everdahl: Härliga haggor i höst!Spanarna i P1 - programmet görs av:Programledare är Kristian LuukProducent: Ronnie RitterlandMusiken väljs av Berit NygrenTekniker: Emilia MartinSpanarna i Sveriges Radio P1 är ett underhållningsprogram och en podd för dig som är nyfiken på vad vi har att vänta av framtiden på gott och ont och gärna hör det spekuleras om detta med glimten i ögat.Spanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.

Vinbärsbucklor och sömntornar ger skydd och mat till olika insekter. Fredrik Ronquist berättar om de dolda organismerna i galler på växter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Steklar, bladlöss, svampar och kvalster är exempel på organismer som kan orsaka gallbildningar på växter. Det kan vara en knöl på ett blad eller en gren, eller en större utväxt som sömntornen med många kammare och dessutom inhysingar. Fredrik Ronquist, professor i entomologi vid Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm, berättar om några galler och deras utveckling och evolution i en trädgård på Öland. Reporter Lisa Henkow, ur direktsändningen av Naturmorgon 19 augusti 2023.

¿Por qué quitaron al VISAR en el MAGA?

Visar den minskande julhandeln att konjunkturen nått botten? Kan hårdare kontroll av ungdomshem stävja gängvåldet? Kriget i Gaza har lett till en ”chockerande” ökning av hat i samhället, och Ebba Busch vill förenkla utvisning av Hamas-anhängare.Den organiserade brottsligheten tränger allt längre in i kommuner och välfärdssystem. Och vad säger SVT:s sätt att skildra den svenska historien om vår samtid? I panelen: Lars Calmfors, Alice Teodorescu Måwe och Payam Moula. Programledare: Magnus Thorén.

Visar den minskande julhandeln att konjunkturen nått botten? Kan hårdare kontroll av ungdomshem stävja gängvåldet? Kriget i Gaza har lett till en ”chockerande” ökning av hat i samhället, och Ebba Busch vill förenkla utvisning av Hamas-anhängare.Den organiserade brottsligheten tränger allt längre in i kommuner och välfärdssystem. Och vad säger SVT:s sätt att skildra den svenska historien om vår samtid? I panelen: Lars Calmfors, Alice Teodorescu Måwe och Payam Moula. Programledare: Magnus Thorén.

10 november. I veckan visades filmer från Hamas terrordåd den 7 oktober för pressen i Stockholm. Mattias Svensson var där och berättar om sina intryck. Det och mycket annat när redaktionen sammanfattar veckan. Mattias Svensson, Peter Wennblad och Paulina Neuding står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna.

Ledarredaktionen sammanfattar veckan och tycker att socialdemokraternas ledare agerat omdömeslöst. Terrordådet i Bryssel och moderatstämman är andra ämnen när Mattias Svensson, Peter Wennblad och Tove Lifvendahl diskuterar under Andreas Ericsons ledning.

Spanarna bjuder på pärlor ur arkivet. I detta avsnitt från 2001 hör vi Jonas Hallberg, Jessika Gedin och Göran Everdahl om bland annat hur sportjournalistiken visar vägen och varför multinörden är framtidens ideal. Programledare är Ingvar Storm. Spanarna – lyssna på en sommarpodd ur arkivetJust nu har programmet Spanarna sommaruppehåll i FM-tablån. Men för att det inte ska kännas för tomt i appen på fredagar på "ordinarie spanartid" så passar vi på att bjuda på ett par utvalda guldkorn ur Spanarnas arkiv. Varje vecka på fredagar klockan tre så publicerar vi ett nytt avsnitt från arkivet som hittills inte funnits tillgängligt att lyssna på.Vi önskar god lyssning och mycket nöje!I det femte avsnittet som vi släpper i år som är från februari 2001 hör vi Jonas Hallberg, Jessika Gedin och Göran Everdal. Programledare är Ingvar Storm.Spanarna från 2001-02-16 med Jonas Hallberg, Jessika Gedin och Göran EverdahlPodden publiceras i appen Sveriges Radio Play vecka 30 Jonas Hallberg: Filmreklamen tömmer biograferna Jonas Hallberg ser en skrämmande trend i biosalongen. När publiken matas med punchlines och höjdpunkter av nya filmer som man får se innan visningen av själva filmen då är vi illa ute. Därför bör lanseringen av filmer och annonsering göras mer mystisk och lockande i framtiden för att inte riskera att biograferna töms på besökare för gott. Jessika Gedin: Sportjournalistiken visar vägen. Jessika är djupt förvånad över att hon som egentligen ser sig själv som djupt ointresserad av sportjournalistik nu har fått upp ögonen för denna yrkesprofession. Efter att ha sett en tv-sändning där nyårsfyrverkerierna refererades med professionalism och inlevelse av sportkommentatorer ser nu Jessika positivt och nyfiket på sportjournalistikens stringens. Därför tror Jessika att vi alla mår bra av att bejaka vår inre sportjournalist. Göran Everdahl: Multinörden, ett framtidsideal. Göran Everdahl ser spår efter Leonardo da Vinci precis överallt och inte nog med det. Han kan till och med konstatera att Leonardo Da Vinci är helt okej eftersom han nu i modern tappning för första gången i världshistorien också lyckas att förena de båda motparterna naturvetenskap och humaniora med varandra. Allt det här tror Göran kommer att resultera i att vi snart möter en helt ny slags människotyp som vi kommer bli varse eftersom vi kommer få se fler och fler multinördar dyka upp mitt ibland oss. I framtiden blir multinörden dessutom hyllad som den nya och moderna renässansmänniskan. Spanarnas sommarpoddar - pärlor ur arkivetI vår app och på vår hemsida på sverigesradio.se kan du lyssna på fler spaningar från vårt arkiv. Sök på "Spanarna".Ingvar Storm har ju som vi berättat tidigare valt att lämna över taktpinnen som programledare från och med i höst när Spanarna i P1 är tillbaka med nya direktsända program.Redaktör för Spanarnas sommarpoddar: Ronnie Ritterland