Podcasts about traditionellt

Den vietnamesiska köksguden är ingen hustomte, men liknar en partirepresentant. Kristoffer Leandoer berättar om en gud som följer med honom vart han är flyttar. Och ger tips på hur man mutar honom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag köpte Köksguden på gatan i Hanoi i tanken att det knappast kunde skada med ett vakande gudomligt öga över hushållets lycka och harmoni. Året var 2009 eller 2010, vår familj bodde i Vietnam och en liten träfigur lät sig utan vidare ceremonier installeras i lämpligt hörn av köket och har sedan dess fått följa med familjen i varje flytt och vakat över varje måltid. Nog har jag bränt vid en och annan middag och nog har jag skurit mig i fingret en gång eller två, men värre olyckor än så har knappast inträffat i vårt kök under hans uppsikt.Så ur min synpunkt har köksguden skött sin uppgift väl. Men det är inte jag som är hans egentlige uppdragsgivare.En svensk i Vietnam tänker sig gärna Köksguden som ett väsen liknande vår egen hustomte, bägge vakar de över hemmets härd och ser till att huset inte fattar eld. Eller så associerar man till husgudarna i antikens Rom, larer och penater, som beskyddade hemmet och familjen (penaterna hade särskilt ansvar för förrådsutrymmen). Romarna offrade till dem genom att kasta mat på elden vid varje måltid. Enligt vissa traditioner hade larer och penater sitt ursprung i förfädernas andar, enligt andra var de skyddsandar för åkrar och fält som flyttat inomhus. Det är lätt att jämföra vietnameser med antikens romare: bägge praktiskt lagda folk med sinne för ordning och organisation, utmärkta soldater och ingenjörer. Det praktiska sinnelaget fick dem att ta över färdiga filosofiska och mytologiska föreställningsvärldar, kompletta med gudavärld och allt, från sina mer fantasifulla föregångare, kinesiska respektive grekiska. Dessa gudar ägnades en strängt formaliserad men för övrigt förströdd dyrkan, medan den egentliga trosniten förbehölls den egna familjens förfäder. Jag följde dramat när min amerikanske väns pappa dog och hans lokalanställde chaufför hjälpte honom att sätta upp ett altare över den bortgångne i vardagsrummet, försett med rökelsestickor, mat och dryck: ”Nu tar jag en whisky med pappa varje kväll, det hjälper faktiskt”, konstaterade min vän. Jag tänkte att den vietnamesiska religiositeten var horisontell snarare än vertikal. Det visade sig helt fel.I ett undanskymt tempel i Hanois gamla kinesiska kvarter fick min fru och jag en dag bevittna en åkallan av de dödas andar, där mediet kedjerökte under hela ceremonin, eftersom tobaksröken är just vertikal: den stiger upp mot himlen där den tänks beveka andarnas sinnen som en offergärd. Dittills hade jag bara mött rökoffer i litteraturen, från Gamla testamentet till indianböcker. Först nu gick det upp för mig vilken vacker och konkret tolkning av relationen mellan himmel och jord ett rökoffer är; ett band som ringlar sig uppåt och etablerar en länk mellan skilda existensnivåer.Och just denna vertikala dimension är det som skiljer Köksguden från vår inhemska gårdstomte. Köksguden är en av de äldsta kinesiska gudarna, och kallas ibland även för Spisguden. Från början var han en taoistisk gudom och alkemisternas särskilde beskyddare dessutom. Han tilltroddes makten att bestämma inte bara över rikedom och välmåga utan även hur långt liv varje familjemedlem skulle få. Traditionellt skulle en bild av Köksguden förvaras i en nisch ovanför spisen där rökelsen hölls brinnande. Hans uppgift var inte alls bara att skänka hushållet välgång, utan tvärtom att föra räkenskap över hur man skötte sig. En gång om året, vid det kinesiska nyåret, lämnar Köksguden sin plats och flyger upp till Jadekejsaren, det vill säga himlens härskare, för att avlägga rapport om familjens vandel under det gångna året: från sin plats i köket hade han sett allt som hände. Denna himmelsfärd var en högtidlig tilldragelse som firades med fest och fyrverkeri, och varje år brändes bilden av honom för att underlätta resan uppåt.Köksguden var inte enbart en välvillig skyddsande utan lika mycket överhetens representant, en övervakare och angivare. Det går en rak linje från honom till det kontrollsystem som alltjämt fungerar i dagens enpartistat. Varje kvarter har sin partirepresentant som håller uppsikt över grannarnas moral och skriver upp viktiga tilldragelser med krita på den lokala anslagstavlan. (Ytterligare en likhet: under kejsare Augustus fick varje kvarter i Rom ett eget kapell för larerna.) De som sköter sig kan slippa vissa kommunala pålagor och utnämnas till kulturfamilj, vilket innebär raka motsatsen till vår aktuella svenska definition av begreppet, nämligen att pappa och mamma håller sig hemma om kvällarna. Förmodligen kan man spåra konfucianismens inflytande i denna vilja till total genomlysning och åsidosättande av den enskildes integritet för allmänintressets skull.Gåvorna till Köksguden inför dennes årliga avresa till Jadekejsaren hade karaktären av mutor. Honung smetades på hans läppar och under Yuan- och Mingdynastierna lär han ha bjudits på risbrännvin för att bli välvilligt inställd. Honungen hade biavsikten att klistra igen Köksgudens läppar och hindra honom från att berätta vad familjen haft för sig under det gångna året.Tjallare står sällan högt i kurs, så det är inte förvånande att Köksguden från början lär ha avbildats i form av en gigantisk kackerlacka i röd tjänstemannadräkt. Dessutom tänkte man sig att guden från början varit en människa, och inte något dygdemönster heller. Han var en enkel lantman som övergett fru och härd för att pröva lyckan i stora världen, gjort goda affärer och vid hemkomsten sparkat ut hustrun för en yngre modell: det enda hon fick behålla var familjens oxe, som visade henne vägen till en vänlig gumma. Än en gång vände lyckan. Maken råkade ut för en eldsvåda och hamnade som blind tiggare hemma hos sin före detta hustru: i ren skam kröp han in i spisen för att gömma sig, och där brann han upp. Som plåster på såren gjorde Jadekejsaren honom till kökets och spisens gud.De är lätt att hålla med George Eliot, i hennes roman Silas Marner från 1861 vägrar linnevävaren att byta ut sin gamla tegelspis mot en modern ugn, eftersom det var vid denna spis han sent omsider fann lyckan i livet: ”Husgudarna existerar alltjämt”, konstaterar Eliot och hoppas att ”varje ny tro som uppstår må visa tolerans mot denna fetischdyrkan”.Det slår mig att Köksguden sina årliga himmelsfärder till trots egentligen saknar transcendentalitet. Hans rike tillhör denna världen, han är en gud för utåtvända, för sådana som gärna står i gathörnen och ber.Kanske borde jag byta ut honom mot en tomte ändå. För vem har hört talas om en tomte som skvallrar?Kristoffer Leandoerförfattare, översättare och kritiker

Torbjörn Tännsjö minns exakt när han blev konservativ. Här berättar han om detta ögonblick och prövar de grundläggande argumenten på samtida problem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag är filosof. Jag gillar idéer. Jag vill omfatta alla intressanta idéer. Ett problem är bara att de ibland är oförenliga. Och möter man två motsägande idéer är det förnuftigt att högst acceptera en av dem. Ibland finns ändå en utväg. Man kan hitta tolkningar, som gör att de ändå går ihop. Så är det för min del med de politiska ideologierna. Jag har länge varit socialist beträffande ekonomin och liberal beträffande individens förhållande till staten. Till sist blev jag också konservativ. Jag kan säga exakt då det inträffade. Jag kom att läsa den irlandsfödde tänkaren Edmund Burke som förklarade att om en uppfattning kunde ses som en fördom, så talade detta för och inte emot, den. Hur ofta hade jag inte avfärdat uppfattningar med att de var just fördomsfulla!Om konservatismen förstås som en vilja att hålla fast vid en företeelse som är väl etablerad, för att den är väl etablerad, så är konservatismen politiskt trolös. Det går lika bra att med konservativa argument försvara en socialistisk som en kapitalistisk ordning.Attityden att gilla det invanda håller vi oss alla med i högre eller lägre grad. Vissa tänkare har hävdat att konservatismens kärna bara är denna attityd. För en filosof är det ändå naturligt att tänka över om det kan finnas några bra argument för att hålla sig med den.Det mest rättframma argumentet för den konservativa attityden är att då vi lutar oss mot vanor, normer och traditioner, och intuitivt gör vårt bästa för att upprätthålla dem, underlättar det vår sociala koordination.Ta det enklast fallet. Vi har konventioner för hur man beter sig i trafiken. I vårt land har vi högertrafik. Det finns inga särskilda skäl för att köra till höger snarare än till vänster men det är viktigt att vi alla kör på samma sida. Alternativet vore att vi så snart vi möttes i trafiken var tvungna att finna en förhandlingslösning. Så mycket meningslös tidsspillan det skulle innebära.Burke hade ännu ett argument för att man ska hålla sig till det väl etablerade. En social evolution har valt ut överlägsna institutioner framför mindre lyckade sådana. Det var en djärv spekulation före Darwin och Spencer, men inte något som håller måttet. Vi vet idag att evolutionshistorien är fylld av återvändsgränder.Ska vi finna argument till stöd för rådande konventioner får vi i stället söka oss till en annan viktig konservativ tänkare, den skotske filosofen David Hume.Hume beskrev hur godtyckliga normer kunde lösa våra problem. Jag förväntar mig att du kör på höger sida av vägen, du förväntar dig att jag kör på höger sida, jag förväntar mig att du förväntar dig att jag kör på höger sida och så vidare. Här uppstår spontant en jämvikt. Har vi hamnat i en sådan tjänar var och en på att hålla fast vid normen.Ibland utgör normen den optimala lösningen på ett koordinationsproblem. Den jämvikt vi hamnat i är den bästa vi kan uppnå. Men ofta finns flera möjliga normer. Vi kan ha hamnat i en jämvikt som orättvist gynnar vissa eller i värsta fall är dålig för oss alla. Men då det är en jämvikt är vi inlåsta i den. Individuellt kan vi inte bryta oss loss. Försöker vi göra det uppnår vi i stället för ett bättre tillstånd bara kaos och elände.Går det ändå inte att göra något? Kanske, men i så fall med försiktiga medel. Det gäller att utmana den problematiska konventionen utan att allt spårar ur. Konservatismen motsätter sig djärva brott i form av revolutioner — dess motsats är radikalismen — men den godtar reformer. Övergången från vänstertrafik var en smal sak. Det kan vara svårare att göra upp med inbyggda tendenser i ett ekonomiskt system att gynna de rika och missgynna de fattiga. Ändå är det kanske möjligt, med en försiktig reformpolitik. I så fall finns inget från konservatismens sida att invända. Också genom gradvisa och planmässiga förändringar kan stor skillnad göras. Man kan nog säga att allmän och lika rösträtt i vårt land infördes på ett för konservatismens acceptabelt sätt och det innebar att vi undgick en allvarlig och blodig revolution. Det finns emellertid en speciell form av konservatism, som riktar sig mot hela idén om planmässig samhällsförbättring. Främste företrädaren för synsättet var den brittiske filosofen Michael Oakeshott. Vi bör avstå ifrån försök att formulera problem, tillsätta utredningar som klargör alternativen, för att utvärdera deras konsekvenser och satsa på den optimala lösningen, hävdade han. I stället bör vi hantera problem som de uppkommer, intuitivt och på traditionellt vis. Traditionalism i stället för rationalism, som han uttryckte det.Oakeshott gick för långt då han avvisade tanken om att hantera problem systematiskt. Vi bör försöka förstå vilka alternativ vi står inför och vad än Oakeshott säger räkna på dem. Fast hur ska vi räkna? Om vi ändå vill utföra den kalkyl Oakeshott ogillade, så väljer vi, om vi är konservativa, försiktiga räknesätt. Det gäller att ta det varligt och avstå ifrån att sikta på maximering av den förväntade nyttan om detta framstår som riskfyllt.Ryssland angriper Ukraina. Vi måste i grunden ändra vår utrikespolitik, säger radikalen. Vi behöver USA:s kärnvapenparaply för att vara säkra. Vi går med i NATO.Men Sovjet angrep Ungern 1956 och Tjeckoslovakien 1968. Traditionellt har vi sökt säkerhet i alliansfrihet och vi har försökt ge ett litet bidrag till ökad säkerhet i världen från den positionen. Så gjorde Erlander, så gjorde Olof Palme. Hade det inte varit bäst att hålla fast vid den traditionen, säger den konservative. Och tillägger: blev vi verkligen säkrare under USA:s kärnvapenparaply?Rationalisten hävdar att om man försöker maximera den förväntade nyttan så går det troligen bra på lång sikt. Men tänk om vi har otur och det förväntat bästa alternativet faktiskt innebär att det inte blir någon lång sikt?Tänk om Ryssland angriper Gotland. Ryssland spekulerar i att USA ska svika. Kanske går det så och Ryssland tar Gotland. Eller ännu värre, tänk om USA verkligen svarar som förväntat på angreppet och initierar ett kärnvapenkrig som gör slut på oss alla. Är detta en risk värd att ta?Sannolikt är vi kanske säkrare i NATO, men motiverar den förväntande säkerheten att vi sätter allt på spel? Nej, det är för riskfyllt att satsa på något som sannolikt kommer att gå bra, men som kan ända i katastrof om vi har otur.Så ser en försiktig konservativ kritik av radikal rationalism ut.Jag har hänvisat till Edmund Burke, David Hume och Michael Oakeshott. Idel döda gubbar. Var finns gummorna? Inte i den konservativa traditionen. Det finns ingen konservatismens Rosa Luxemburg eller Mary Wollstonecraft.Ligger detta i konservatismens natur? Det är en fråga som bör oroa varje anhängare av läran.Torbjörn Tännsjöfilosof och författare

Under slutet av 1500-talet började svedjebrukande finnar att flytta från Finland till svenska utmarker i Kolmården, Tiveden och Västernorrland, sedan Bergslagen och Värmland. De lockades av stora ödemarker och skattefrihet under 6 till 15 år. Mellan 10 000 till 15 000 finnar tror man flyttade till Sverige.Skogsfinnarnas svedjebruk gav extremt stora skördar av råg, men krävde också stora arealer och mycket arbetskraft. Skogsfinnarna behöll sitt språk och distinkta kultur ända fram till 1900-talet i vissa områden och än idag äts det motti i Värmland.I avsnitt 164 samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Maud Wedin som också är ordförande i organisationen Finnsam. Hon doktorerade på skogsfinnarnas kolonisation av Norrland.Finland en del av det svenska riket från 1200-talet till år 1809. Gustav Vasa ville kolonisera de stora obebodda skogarna i Norrland och erbjöd därför både svenskar och finnar både mark och skattefrihet om de flyttade till svenska utmarker. Svenska bönder och finska bönder vid kusterna var inte intresserade, men däremot lockades mellan 10 000 och 15 000 skogsfinnar till Sverige.Grunden för kulturen var den näringsrika sura granskogen, där marken blev basisk och näringen frigjordes vid bränning. Traditionellt jordbruk gav 4-8 ggr utsädet, svedjebruk ofta mer än 100-fallt.Svedjebruket krävde mycket arbetskraft, ofta skapades bolagsliknande arbetsformer, där man ersattes efter arbetsinsats (domböcker). Från skogsavverkning till skörd tog det 3-4 år beroende på fuktighetsgrad och att all oförädlad råg är tvåårig.Skogsfinnarna försörjde sig till en början på svedjebruk, men omkring 1640 begränsades svedjebruk i lag för att skog behövdes för bergsbruk. Savolaxarna blev då torpare, i Bergslagen med skyldighet att arbeta som kolare knutna till bergsbruken. Senare flyttade skogsfinnarna vidare till Värmland.Lyssna också på Klubbekriget – det blodiga upproret när Finlands bönder fått nog.Bild: Svedjebruk av Eero Järnefelt från 1893 Finnish National Gallery, public domain. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dags för julmat igen! Hur mixar man innovativa idéer kring maten på julbordet och samtidigt behåller den traditionella känslan? Nu pratar vi svensk sjömat med goda tips och nytänkande för oss som både vill äta hållbart, gott och ha något för alla smaker. Och kan julen till och med bli en högtid där vi bidrar till stärkt livsmedelsberedskap och minskat matsvinn? Lyssna på våra gäster: Janne Bark - Musselkrögare och entreprenör Linda Dahl - Matskribent, matetnolog, kock och föreläsare Daniel Oddhammar - Kock och grundare av Generation Waste

Traditionellt har fastighetsbolag finansierats med banklån, men för ett antal år sedan började framför allt de stora bolagen använda obligationsmarknaden – många kunde låna till bra villkor och pengarna var i princip gratis. Fram till Ukrainakriget och inflationskrisen var detta en ständigt växande marknad, men sedan kom en skarp inbromsning… Hör Louis Landeman, chef för kreditanalys och hållbarhetsanalys på Danske Bank, förklara utvecklingen på obligationsmarknaden som nu hänger som ett åskmoln över sektorn – vad kommer att hända framöver? Samtalet kommenteras av Lennart Weiss. Programledare: Anna Bellman.

Calle och Zorbas Newton - vad händer om de vänder blicken bort från de evinnerliga dumheterna i sociala medier och pratar lite...nästan allvar? Kan det bli något? Om Solna-Moderaternas - uppriktiga? - besvikelse över att den nya tunnelbanelinjen ditåt blir grön och inte gul (om tydligen är AIKs färg enligt honom.) Och Sverigedemokraten i Lappland som - uppriktigt? - tycker att överklasskärringarna borde starta syjunta snarare än att blanda sig i jämställdhetsarbetet. Och de nya alkoholdirektiven från Socialstyrelsen är på väg. Kvinnor uppmuntras att dricka mer än tidigare och man köper inte WHOs budskap om att alkohol är skadligt även i små volymer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Tasmaniska pungjävlar, eller "Jävelberg" som de ofta kallas i Zarathud, är ett djur som har en unik och viktig roll i den Zarathudiska berättarkulturen. Traditionellt sett har de varit upphöjda i mytologi och legender som symboler för företagsamhet, mod och envishet."Sov GottSomna med Henrik är Sveriges största podcast för dej som har svårt att Somna. Lyssna gratis överallt där du lyssnar på poddar här: https://link.chtbl.com/zbm3jTtDHenrik Ståhl är skådespelare författare och poddare. Han har varit medverkande och medskapare i många av SVT:s barnprogram bland annat Pomos Piano och Supersnällasilversara och Stålhenrik och har även turnerat i hela Sverige med egenskrivna enmansföreställningen Henrik – en tönt som handlar om mobbning.Andra teveproduktioner han varit med i är Bella – bland kryddor och kriminella, Tevehuset, Salve, och 2009 års Julkalender i SVT kallad Superhjältejul.Henrik Ståhl driver sedan 2012 egna produktionsplattformen Kirinaja där han bland annat producerar podcasterna Fides Podcast och Somna med Henrik samt skapar skruvat humoristiskt innehåll på Instagram, TikTok & Youtube.Orka Plugga Sömn, somna, sömn hypnos youtube, somna med henrik podcast.Mer om Henrik här... https://linktr.ee/Henrikstahl Bli medlem i Somna med Henrik PLUS här: https://plus.acast.com/s/somna-med-henrik. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Traditionellt halvstökigt julavsnitt, inspelat före men släppt efter dopparedagen. Ganska gnälligt, ganska trevligt, ganska spekulativt. Stöd gärna podden på www.patreon.com/snokasnack

Hur Finland blev en del av Sverige under den tidiga medeltiden är omdiskuterat. När embryot till en svensk statsmakt utvecklas under 1200-talet blev det möjligt för svenskspråkiga att i organiserad form bosätta sig i nuvarande Finland.Vi vet att Finland omnämns första gången på svenska runstenar och i ryska krönikor från 1100-talet. Finland har skapades i en spänning mellan det som kom allt bli Sverige och Ryssland.I den nymixade reprisen av avsnitt 88 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Traditionell historieskrivning bjuder att Finland inlemmades i det svenska riket genom erövringståg. Det är en historia som passar både rikssvensk och finländsk nationalism. Men det finns inga säkra belägg för att det någonsin företagits regelrätta korståg i syfte att kristna finnarna. Att tre militära operationer mot Finland utkristalliserats och upphöjts till korståg passar den medeltida propagandan för att legitimera svensk värdslig och religiös makt i nuvarande Finland.Traditionellt räknar man med tre korståg. Det första, som knappast har hänt, ska enligt traditionen ha genomförts i mitten av 1100-talet till sydvästra Finland av Erik den helige och den engelskfödde biskop Henrik av Uppsala, senare Finlands skyddshelgon. Det andra företogs 1239 till Tavastland av Birger jarl och det tredje till Karelen 1293 av marsken Torgils Knutsson.Närheten till det likaså expansiva ryska furstendömet Novgorod gjorde att kolonisationen, kristnandet och etableringen av ett svenskt välde fick en stark militär slagsida. Borgar byggdes, resningar nedkämpades och plundringståg i gränstrakterna blev närmast rutin. Liknande scenarier utspelade sig inte i medeltidens Norrland eller Småland.Musik: Vaka Vanha Vainamoinen ur Kalevala framförd av John Soininen on November 5, 1939 i BerkelyBild: En avbildning från senmedeltiden av Erik den heliges och biskop Henriks korståg till Finland. Något som sannolikt aldrig hänt. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Konflikt undersöker varför alltfler män rör sig högerut i politiken. Kan det vara ett resultat av ett medvetet försök att politisera jämställdhetsfrågan? Medverkande: Johannes Norrman, grundare av Konservativa Förbundet vid Lunds universitet och medlem i SD, medlemmar i föreningen Heimdal i Uppsala, Henrik Jönsson, opinionsbildare på Youtube, Jakob Ahlbom, statsvetare vid Stockholms universitet, Lena Wägnerud, statsvetare vid Göteborgs universitet, Terri Givens, statsvetare vid McGill university, Todd Donovan, statsvetare vid Western Washington university, Nonna Mayer, statsvetare CNRS Paris, Mathilda Åkerlund, doktor i digital sociologi vid Umeå Universitet, Elia Rosati, historiker vid universitetet i Milano mflSverigedemokraternas manliga väljare Efter Sverigedemokraternas framgång i riksdagsvalet ger sig Konflikt ut på en resa för att bättre förstå SD-väljarna. Och bakom missnöjet med invandring och bränslepriser skymtas också en besvikelse över att feminismen har brett ut sig i samhället."Könsklyftan"på högerkanten Att män i högre utsträckning än kvinnor röstar på högerradikala partier kallas inom statsvetenskapen "radical right gender gap". Traditionellt hänger den ihop med att män fick det tuffare på arbetsmarknaden i globaliseringens spår och kanaliserade sin frustration mot invandringen. Men idag ser forskarna andra skäl till att män, framför allt då unga män, röstar allt längre högerut: bland annat en motreaktion mot jämställdhet och feminism.Le Pens strategi att locka kvinnor När ytterhögerledaren Marine Le Pen tog över efter sin pappa, Jean-Marie Le Pen, utformade hon en strategi att locka fler kvinnor. Hon satte kvinnorna i centrum för den invandrings- och islamfientliga politik som alltid har varit hennes partis kärna.Meloni väntas vinna i Italien Giorgia Meloni, vill, med religionens hjälp, appellera till konservativa kvinnor samtidigt som hon beskriver sig själv som en modern mamma. Ett försök att locka italienska kvinnor från flera lager. Men kommer det fungera? Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.seReporter: Marie Nilsson-Boij Tekniker: Stina FagerbergProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se

Ryssland firar segerdagen efter andra världskriget samtidigt som kriget i Ukraina pågår. Vid firandet påstod Vladimir Putin att väst trappat upp militärt och därför provocerat fram Rysslands invasion. Den 9 maj är en helgdag i Ryssland eftersom segern i andra världskriget hyllas, eller det stora fosterländska krigetsom det beskrivs i Ryssland. Traditionellt hålls enorma militärparader med stridsfordon, flyguppvisning och marschorkestrar i Moskva. Men i år är den ryska armén framför allt upptagen med striderna i Ukraina där Ryssland lidit stora förluster. Hör hur den ryske presidenten Vladimir Putin nu försöker rättfärdiga invasionen av Ukraina. Putin sa i ett tal vid militärparaden att ryska styrkor strider i Ukraina för att försvara moderlandet och la skulden för kriget på västvärlden och Nato. Segerdagens historia genom årenRadiokorrespondenterna Ryssland berättar också om segerdagens historia och hur Vladimir Putin förändrat traditionen för sina syften och gjort det till en uppvisning av militär styrka. Årets firande var dock nedtonat jämfört med tidigare och president Putin såg trött ut. Hör också vad Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sa när Ukraina höll sin minnesdag efter andra världskriget den 8 maj. Medan Putin höll tal inför en traditionell militärparad i den ryska huvudstaden talade Zelenskyj klädd i t-shirt framför utbombade ruiner i Borodyanka. Båda presidenterna kopplade ihop det som händer idag med historien och andra världskriget.Medverkande: Maria Persson Löfgren och Johanna Melén, RysslandskorrespondenterProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Behzad Mehrnoosh

Att investera i investmentbolag är väldigt populärt. Det finns goda skäl för det. Under de sista 5 åren har investmentbolag som grupp slagit börsen med råge. Traditionellt fina bolag som Investor har haft bra utveckling och nyare bolag som Creades har gjort investeringar som imponerat. Investmentbolagen erbjuder investerare med mindre kapital att få exponering mot exempelvis onoterade aktier som annars inte skulle vara möjliga att investera i. Dock, sista året har det varit skakigare och utvecklingen har hackat en aning. I podden träffar vi författaren av boken ”Bygg en förmögenhet – investera i investmentbolag” Marcus Fridell och grundaren till det populära investmentbolagsindexet  ibindex Johan Hertz  för att diskutera allt en investerare behöver veta om investmentbolag. Gästerna ger också förslag på nybörjarportföljer med investmentbolag.

I veckans avsnitt diskuterar vi begreppet Training load eller träningsbelastning och hur man definierar och försöker mäta det. Traditionellt så har det ofta mätts i enkla saker så som antalet kilometer, lyfta ton eller kanske intensitet multiplicerat med arbetstiden. Ibland är de här måtten praktiskt användbara men det finns också många frågetecken kring vad de verkligen mäter. I avsnittet tar vi också upp två nya försök att försöka kvantifiera hur belastande olika typer av träningspass verkligen är. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Fotbollssäsongen har börjat igen 00:05:48 Willes zwiftsäsong har börjat igen och han är tillbaka i B-klassen 00:10:09 Hur mäter vi träningsbelastning? 00:12:28 De första modellerna för att försöka förutsäga prestation genom att styra belastningen 00:16:03 Högre intensitet ger större belastning än lägre 00:19:39 Vad mäter man fysiologiskt när man använder mått för training load? 00:20:47 Måtten för belastning fungerar ofta i praktiken trots att det är oklart vad de mäter 00:24:36 Acute Performance Decrement - Ett sätt att försöka mäta objektivt hur belastande ett träningspass var 00:29:50 Training Stress Score som mått på träningsbelastning 00:31:44 Andra sätt att försöka mäta träningsbelastningen 00:34:00 Små ökningar i arbete kan ge stor skillnad i belastningen 00:37:23 Samma arbete kan ge olika belastning på samma idrottare i olika sammanhang 00:38:18 Många mått på träningsbelastning överskattar arbetstidens påverkan 00:41:46 Så länge man safear så man är i rätt zon så fungerar det bra 00:44:14 En procent av hur max du hade kunnat jobba på en viss intensitet 00:46:41 Andningsfrekvensen kan vara riktigt användbar om den kan mätas bra nog 00:49:09 Kan man föra över konceptet om % nära trötthet?

Här har vi det stora NyårsavsnittetVi pratar inte årets bästa, topp3 värsta etc. Vi pratar däremot fyrverkerier och hur det påverkar miljön, djuren och människorna.Miljön påverkas, det är onödiga kemikalier som släpps ut. Dessutom blir det skräpigt eftersom det inte är någonsom städar ute i skog och mark heller.Djuren påverkas. Både vilt och tamboskap skräms. Varje år kan vi läsa i tidningarna om hundar, katter, hästar och andra djur som skadats i samband med fyrverkerier.Det påverkar plånboken. Du bränner ju bevisligen upp pengarna. Skall det bli ett bra fyrverkeri så behöver du lägga en hel del pengar. Pengar som kan läggas på annat eller inte ens behöva tjänas in. Fundera på hur många timmar du behöver arbeta för att tjäna in de pengarna. Tänk om du lät bli att arbeta de timmarna och gjorde saker du tycker är roligt istället?Människor påverkas. Fyrverkerier används för att vandalisera. Snart kommer rubrikerna om ungdomsgäng som skjuter raketer mot polis, ambulans, hundägare och mycket annat. Nyårstraditionen att göra Lyckor fortsätter vi med. I början av förra året gjorde vi lyckor och pratade vaccin Uppföljning på det kommer efter vi gjort 2022 års lyckor.Tanken är att vi smälter tenn, häller ner det i en bunke med vatten och sedan tolkar resultatet.Seden att stöpa nyårstenn kommer sedan gammalt från Finland och lever kvar ännu idag. Traditionellt stöper man det allra första tennhästskon/nyårslyckan åt hustomten, detta bringar lycka över hemmet, gården och för familjen under kommande år. Efter det är det den som är yngst och familjen som är nästa på tur. Man börjar med att säga sitt namn när man lägger tennet för att smälta i skopan. Nyårslyckor är tenn som är format som små hästskor och man låter det smälta i en speciell tennspade över öppen eld. När hästskon i tenn har smält häller man den i en hink fylld med vatten och då bildas det ett föremål som kan se ut hur som helst och det är nu man skall lista ut vad föremålet liknar och förutspår för framtid. Detta kan man göra genom att antingen se på föremålet i tenn rakt av, känna på strukturen eller se på formen som bildas i skuggan av ett stearinljus eller starkare ljus. Ofta liknar föremålen skepp eller båtar, djur eller blommor. Endast fantasin sätter gränserna för den form man tycker tennet har antagit.En båt betyder resa, en ring eller blomma förlovning eller giftermål, små smulor eller skrovlighet pengar, en fågel betyder lycka och så vidare. Text från MidvinterglödTess hittar på ett nytt eget ord: Possimister. En possimist är någon som är positiv och ser livet optimistiskt.Mattias sökande av hantverk resulterar i att Tess definierar vad Mattias är bra på. Tess är bra på handarbete och hennes alster kan ni köpa i Gårdsbutiken. Mattias är (enligt Tess) bra på tungt jobb utomhus med stora plankor och grova spikar. Mattias jobbar vidare utomhus med en lillstuga som skall nyttjas som vävstuga (poddstudio?)/bastu/rök och tillhörande utedass.

Fler kvinnor behöver mönstra för att Försvarsmakten ska bli bäst på de dom gör. Traditionellt har värnplikten varit en manlig domän och först 1980 kunde kvinnor söka frivilligt till grundutbildning, då i Flygvapnet. För att inspirera unga kvinnor till att vilja mönstra bjöd Svenska Lottakåren in till en informationsdag där ungdomarna kunde ställa alla sina frågor om mönstring och värnplikt. Dagen innehöll både inspirationsföreläsningar, mingelfika, träningspass och frågestund. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

När ansvarsfördelningen är otydlig i en relation uppstår det lätt konflikter. Traditionellt tar kvinnor mer ansvar i en kärleksrelation och därför är det viktigt att tillsammans värdera och fördela ansvaret. Vi talar om olika aspekter av ansvar i det här avsnittet av #beaochcharlotte -Hur ser ansvarsfördelningen ut hemma hos er? Hur ofta pratar ni om det, undrar Bea. -Många gräl i relationer handlar om ansvarsfördelningen, där den ene upplever att den andre smiter från ansvar, säger Charlotte Kvinnor kan ibland riskera att ta på sig martyrrollen när de överansvarar för arbetsuppgifter. För när du tar ansvar för något, gör du det för att ha kontroll? Vi uppmuntrar er också till att göra en inventering av arbetsuppgifter och att tillsammans fördela ansvaret. Varmt tack till Comfort hotell i Kista där vi spelar in podden. Mer om Bea Karinsdotter hittar du här. Mer om Charlotte Cronquist hittar du här. Vill du följa oss på Instagram så gör du det här: beaochcharlotte Vill du skriva till oss kan du göra det på beaocharlotte@gmail.com

E-handel har generellt varit förknippat med Business To Consumer, B2C. B2C har dominerat e-handeln men accelerationen från Business To Business har varit rejäl de sista åren.Traditionellt så är det Business to Consumer som har dominerat e-handeln, men redan i början av 2019 så förutspådde Bank of America att 2021 så skulle B2B-handeln online vida passera B2C online. Amazon hade redan påbörjat sitt B2B-program, men de nya estimeringar om B2B online som visade på häpnadsväckande siffror redan innan pandemin fick Amazon att accelerera ännu mer.Man har sedan dess investerat flera miljarder dollar i sitt B2B-program och man utvecklar det ständigt i målet att konsolidera företagens upphandlingar och inköp på just Amazon.Det här skapar otroliga möjligheter på Amazon för dig som tillverkare, varumärke och återförsäljare inom B2B-segmentet.Men inte bara det, du som normalt uteslutande säljer B2C kan nyttja effekterna av B2B på Amazon för att både öka din försäljning och öka antalet B2B-kunder som vill sälja just dina produkter i sin affär.I det här avsnittet så går vi igenom hur Amazon B2B fungerar, varför Amazon är en bra kanal för B2B och varför du ska agera omgående - oavsett om du säljer på Amazon eller ej, eller om du enkom säljer B2C på Amazon idag.

Under slutet av 1500-talet började svedjebrukande finnar att flytta från Finland till svenska utmarker i Kolmården, Tiveden och Västernorrland, sedan Bergslagen och Värmland. De lockades av stora ödemarker och skattefrihet under 6 till 15 år. Mellan 10 000 till 15 000 finnar tror man flyttade till Sverige.Skogsfinnarnas svedjebruk gav extremt stora skördar av råg, men krävde också stora arealer och mycket arbetskraft. Skogsfinnarna behöll sitt språk och distinkta kultur ända fram till 1900-talet i vissa områden och än idag äts det motti i Värmland.I avsnitt 164 samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Maud Wedin som också är ordförande i organisationen Finnsam. Hon doktorerade på skogsfinnarnas kolonisation av Norrland.Finland en del av det svenska riket från 1200-talet till år 1809. Gustav Vasa ville kolonisera de stora obebodda skogarna i Norrland och erbjöd därför både svenskar och finnar både mark och skattefrihet om de flyttade till svenska utmarker. Svenska bönder och finska bönder vid kusterna var inte intresserade, men däremot lockades mellan 10 000 och 15 000 skogsfinnar till Sverige.Grunden för kulturen var den näringsrika sura granskogen, där marken blev basisk och näringen frigjordes vid bränning. Traditionellt jordbruk gav 4-8 ggr utsädet, svedjebruk ofta mer än 100-fallt.Svedjebruket krävde mycket arbetskraft, ofta skapades bolagsliknande arbetsformer, där man ersattes efter arbetsinsats (domböcker). Från skogsavverkning till skörd tog det 3-4 år beroende på fuktighetsgrad och att all oförädlad råg är två-årig.Skogsfinnarna försörjde sig till en början på svedjebruk, men omkring 1640 begränsades svedjebruk i lag för att skog behövdes för bergsbruk. Savolaxarna blev då torpare, i Bergslagen med skyldighet att arbeta som kolare knutna till bergsbruken. Senare flyttade skogsfinnarna vidare till Värmland.Lyssna också på Klubbekriget – det blodiga upproret när Finlands bönder fått nog.Bild: Svedjebruk av Eero Järnefelt från 1893 Finnish National Gallery, public domain. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Robert Egnell, professor och rektor på Försvarshögskolan, breddar vår syn på vad säkerhet är. Traditionellt brukar vi fokuserar på statens säkerhet mot externa militära hot. Men för oss människor är det snarare vardagliga utmaningar vi brottas med och hoten är idag mer komplexa än enbart ett externt militärt hot. Mänsklig säkerhet utgår från människan och inte från staten. Statens säkerhet behövs självklart för att skapa säkerhet för oss individer men perspektivet mänsklig säkerhet hjälper oss komma ihåg att staten finns till för att skydda individerna och inte tvärtom.  Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Nyheter från den engelskspråkiga delen av världen presenteras på engelska. Vad tänker unga i USA om att rösta i ett val som är så viktigt som det hösten 2020? Traditionellt är ju röstandet i USA lågt, och än lägre bland unga. I Nya Zeeland diskuteras om rösträttsåldern ska sänkas till 16 år. Vad tänker unga nigerianer om framtiden i Afrikas folkrikaste land? Och hur förhåller sig sångerskan och världsstjärnan Rihanna, som är född i Barbados, till olika folkgruppers kulturer i sina shower?

Nyheter från den engelskspråkiga delen av världen presenteras på engelska. Vad tänker unga i USA om att rösta i ett val som är så viktigt som det hösten 2020? Traditionellt är ju röstandet i USA lågt, och än lägre bland unga. I Nya Zeeland diskuteras om rösträttsåldern ska sänkas till 16 år. Vad tänker unga nigerianer om framtiden i Afrikas folkrikaste land? Och hur förhåller sig sångerskan och världsstjärnan Rihanna, som är född i Barbados, till olika folkgruppers kulturer i sina shower?

När jag själv sårar någon blir också jag skakad, och förfärad, precis som den andre. Traditionellt inleds fastan under högtiden kvällen före och pågår ett dygn. Den är till för att påminna om allvaret och ge möjlighet till ånger och eftertanke över de misstag man har gjort under året som gått. Ingen av oss vill göra fel. När jag själv sårar någon blir också jag skakad, och förfärad, precis som den andre. Ett främlingskap uppstår mellan den andre och mig och i judendomen menar man också att ett främlingskap till Gud uppstår om vi utför en ond handling. Det gäller då att minnas att vi kan ställa saker till rätt. Vi har ett val. Och valet i sig är lite som en muskel, om vi inte använder den delen av oss själva förtvinar den. Den som efter misstaget försöker igen och med större ansträngning, når enligt Talmud en högre nivå än den som aldrig någonsin misslyckas. Det är bra att hålla i minnet under Jom Kippur och den långa dagen i synagogan när fastan förbjuder både mat och dryck och tanken lätt förtvivlar lite extra. Karin Brygger   Karin Brygger är poet och doktorand på institutionen för litteratur, idéhistoria och religion och forskar i självbiografiska genrer, som dagböcker och vittneslitteratur. Har publicerat fyra diktsamlingar, en bok om Göteborgs judiska historia. 2019 gav hon ut Estera, en dokumentär essä om ett judiskt kvinnoöde. Sommaren 2020 har hennes senaste diktsamling Månader, brev just kommit. Text Jesaja 58:8-7 Musik Avinu Malkeinu med Nicola Segatta El Nora Alila med Tomer Adadi Producent Neta Norrmo för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se

Vad skiljer traditionellt målarhantverk från modernt? Vilken kunskap krävs inom traditionellt måleri? Vilka tekniker och material använder man? Hur går det till när ett gammalt trapphus ska målas om? Hur förlorade målarna den traditionella hantverkskompetensen? Och varför bakar den traditionella målaren sitt eget vetebröd? De frågorna samt en diskussion om skönhet och estetik tas upp i dagens podd. Inlägget Om traditionellt målarhantverk dök först upp på Radio Svegot.

Vad skiljer traditionellt målarhantverk från modernt? Vilken kunskap krävs inom traditionellt måleri? Vilka tekniker och material använder man? Hur går det till när ett gammalt trapphus ska målas om? Hur förlorade målarna den traditionella hantverkskompetensen? Och varför bakar den traditionella målaren sitt eget vetebröd? De frågorna samt en diskussion om skönhet och estetik tas upp i dagens podd. Hör hela programmet på https://www.svegot.se/svegot-plus

Hur Finland blev en del av Sverige under den tidiga medeltiden är omdiskuterat. När embryot till en svensk statsmakt utvecklas under 1200-talet blev det möjligt för svenskspråkiga att i organiserad form bosätta sig i nuvarande Finland.Vi vet att Finland omnämns första gången på svenska runstenar och i ryska krönikor från 1100-talet. Finland har skapades i en spänning mellan det som kom allt bli Sverige och Ryssland.I avsnitt 88 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet. Traditionell historieskrivning bjuder att Finland inlemmades i det svenska riket genom erövringståg. Det är en historia som passar både rikssvensk och finländsk nationalism. Men det finns inga säkra belägg för att det någonsin företagits regelrätta korståg i syfte att kristna finnarna. Att tre militära operationer mot Finland utkristalliserats och upphöjts till korståg passar den medeltida propagandan för att legitimera svensk värdslig och religiös makt i nuvarande Finland.Traditionellt räknar man med tre korståg. Det första, som knappast har hänt, ska enligt traditionen ha genomförts i mitten av 1100-talet till sydvästra Finland av Erik den helige och den engelskfödde biskop Henrik av Uppsala, senare Finlands skyddshelgon. Det andra företogs 1239 till Tavastland av Birger jarl och det tredje till Karelen 1293 av marsken Torgils Knutsson. Närheten till det likaså expansiva ryska furstendömet Novgorod gjorde att kolonisationen, kristnandet och etableringen av ett svenskt välde fick en stark militär slagsida. Borgar byggdes, resningar nedkämpades och plundringståg i gränstrakterna blev närmast rutin. Liknande scenarier utspelade sig inte i medeltidens Norrland eller Småland.Musik: Vaka Vanha Vainamoinen ur Kalevala framförd av John Soininen 1939 i Berkely Bild: En avbildning från senmedeltiden av Erik den heliges och biskop Henriks korståg till Finland. Något som sannolikt aldrig hänt.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack diskuterar vi två väldigt intressanta ämnen. Först blir det en uppföljning på frågan kring ketoner som kosttillskott som vi diskuterade i avsnitt 40. En ny litteraturgenomgång av tillgängliga studier blir utgångspunkten kring en diskussion kring var forskningen ligger idag. Efter det blir det en längre diskussion kring hur du maximerar tiden kring din maximala syreupptagningsförmåga (VO2max) vid intervallträning. Vanligen styrs intensiteten vid intervaller efter den hastighet där man tidigare har mätt upp VO2max. Nyare forskning har däremot visat att det då blir onödigt hög intensitet och att de flesta kan träna mycket längre vid sin VO2max i fall du sänker hastigheten. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Gudiol ska tävla men kör ingen bra uppladdning 00:03:36 Uppföljning på frågan kring ketoner som kosttillskott 00:09:09 Vi blir ineffektiva när vi förbränner fett 00:11:38 Skulle ketoner kunna fungera som ett effektivt bränsle utöver glukos? 00:14:02 Negativa resultat för ketoner som tillskott men det återstår en hel del frågor 00:22:38 Vad som begränsar får prestationsförmåga 00:24:20 Hur maximerar du effekten från dina intervaller? 00:29:07 Traditionellt sett så har intervaller baserats på den hastighet som uppnås vid VO2max 00:32:29 En intensiv intervall följt av flera något mindre intensiva gav längst tid på VO2max 00:37:50 Intensiteten varierade trots att ansträngningen upplevdes som lika stor 00:39:41 Vad förutsäger i fall någon kan arbeta länge på sin VO2max? 00:41:46 Utan mätutrustning är det väldigt svårt att veta vilken intensitet du bör träna på 00:44:47 Ny norsk studie på längre intervallträning med två olika upplägg 00:46:49 Intervaller där de första 30 procenten i varje intervall var intensivare än de återstående 70 procenten 00:50:01 Samma snitthastighet men ändå högre VO2max och lägre upplevd ansträngning 00:52:41 Fördelningen mellan intensiteter under en intervall kan möjligen individanpassas 00:54:24 All träning funkar men du vill inte bli onödigt trött 00:56:25 Det saknas interventionsstudier och hur intensiteten varierar mellan testtillfällen

Veckopanelen med Kerstin Brunnberg, Fredrik Haage och Aron Flam om omstöpningen av Arbetsförmedlingen, skatt på plastpåsar och KD:s plan för att få fler att donera sina organ.

Veckopanelen med Kerstin Brunnberg, Fredrik Haage och Aron Flam om omstöpningen av Arbetsförmedlingen, skatt på plastpåsar och KD:s plan för att få fler att donera sina organ. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om ostmanifest.se - satsningen för att höja svensk hårdosts status. Om 900 års osthistoria. Och om kvinnorna i en familj i Västergötland som sedan 1875 arbetat med hårdost. - Vi har en självförsörjningsgrad på ost i Sverige som är under 50 procent, säger Martin Ragnar. Samtidigt som vi är det land i världen med flest antal olika hårdostsorter. Martin Ragnars fritid ägnas åt mat (hans lönearbete handlar om nåt helt annat). Han var med och startade Kålrotsakademien (för främjandet av svenska matens kulturarv) och Svenska dryckesakademien. Han har skrivit böcker om grisens historia, svenska drycker, svensk ostkultur, åkerbär, krusbär och snart också kålroten. I början av året startade han ostmanifest.se, en hemsida där aktörer i ost-Sverige kan gå in och lova att de ska satsa på svensk ost. De stora industriella ostproducenterna, de små gårdsmejerierna, affinörer (de som lagrar ostar), livsmedelsbutiker, ostbutiker, hotell, restauranger och de som utbildar ostmakare. På hemsidan finns förslag på vad de kan göra för att gynna svenska hårdostar. - Jag vill att alla ska bli bättre på att stolt berätta om den svenska ostkulturen, säger han. Hårdostar som t ex prästost går tillbaka till tiden för Sveriges kristnande, ca 900 år. Hittills har 28 hantverksmässiga tillverkare skrivit under manifestet. Traditionellt var det kvinnor som gjorde ost i Sverige. Det fortsatte också in i industrialismen. Vi träffar också Sofia Johansson som tillsammans med sin syster tagit över Sivans ost - ett företag på Vara-slätten som lagrar hårdostar som andra producerat. Sofia berättar hur kvinnorna i släkten sedan 1875 arbetat med ostar. - Det var starka kvinnor som brunnit för osten, säger Sofia. Jag är otroligt stolt över historien. Sofia visar hur ostlagring går till - och hur vi själva kan lagra ost hemma. Sofia berättar också om problemen med smörsyresporer. Om de finns i mjölken kan osten utvecklas fel. - Det är inte farligt, men ostarna kan spricka och de kan bli fräna och stickiga i smaken, säger Sofia, som också berättar vad det kan bero på, och varför det har blivit vanligare. I nästa program besöker vi ett gårdsmejeri som gör hårdost. Och Martin Ragnar berättar om de svenska hårdostarnas historia, som präst, herrgård, svecia, grevé, hushållsost och gräddost.

I veckans episod gästas vi av vår kollega Alexander Mateu från Avanza Pension för att prata löneväxling. Traditionellt sett delas ju pensionen in i "pensionspyramiden" och dess 3 beståndsdelar, allmän pension (inkomstpension/premiepension), tjänstepension och eget pensionssparande. Men nu finns ju inte längre möjligheten till avdragsgillt eget pensionsspar. Däremot finns möjligheten att löneväxla. Men vem kan löneväxla, hur fungerar det, vilka fällor finns och vad är viktigt att tänka på? Det och mycket mer i veckans poddavsnitt. Trevlig lyssning, Johanna & Nicklas (.. och Alexander!)a

Gudiol och Valkeaoja går på djupet kring de olika förklaringsmodeller som finns kring vad det är som begränsar vår fysiska prestation. I det här avsnittet får du bland annat en djupare presentation av den arge italienaren som du så ofta fått höra om i avsnittet. Du kommer också att få höra om en rad väldigt coola och intressanta studier där man har visat att du kan påverka människors prestation bara genom att påverka deras uppfattning över hur jobbigt någonting är. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Försnack 00:02:13 Vad är det som får oss att sluta arbeta när vi blir trötta? 00:04:11 Saker som påstås försämra prestationen men som troligen inte är så betydelsefulla 00:05:32 Traditionellt har man lagt stort fokus på saker i kroppen som man kunnat mäta 00:06:20 Nya modeller och diskussioner från 90-talet och framåt 00:10:16 Central Governor Theory kommer till 00:13:32 Vi väljer i förväg hur mycket vi tar i redan från början för att orka hela vägen 00:14:49 En påstådd omedveten processa som höll kroppen i homeostas 00:17:45 Brister med Central Governor Theory 00:19:29 Den arge italienaren, Samuele Marcora, gör entré 00:23:13 Ytterligare en modell för trötthet Integrative Governor theory 00:26:13 Hur nära kan du komma din teoretiska maxprestation? 00:27:19 Kan modellerna verkligen förutsäga någonting? 00:28:19 Är det två homeostatiska system som arbetar mot varandra? 00:29:48 Varför fungerar det att skölja munnen med sportdryck? 00:35:15 Hur kan man motbevisa en av de här modellerna? 00:37:45 Upplevd värme men inte faktiskt värme försämrar prestationen 00:40:42 Lurad att prestera bättre för att du tror att du kan prestera bättre 00:42:48 Bilder som bara ditt omedvetna kan se kan påverka din prestation 00:44:06 Marcoras tankar om att man borde ge koffein till folk som ska börja träna för att göra träning roligare 00:44:32 Mental trötthet påverkar din fysiska ork och prestationsförmåga 00:46:08 Människor justerar konstant farten lite uppåt och nedåt 00:48:40 Typ 1 diabetiker kan inte efterlikna normal blodsockerkontroll 00:51:31 Försöka förutsäga prestation utan att ha någon större bakomliggande modell 00:53:19 Musik verkar också få oss att arbeta hårdare 00:54:07 Varför är det ganska vanligt med personbästa dagen efter man druckit alkohol? 00:56:34 Vad finns det för vinst med att känna till de här modellerna? 01:00:16 Den något ociviliserade debatten kring det här twitter

P4 Extra startar tidigare pga Världscupen i längdskidor, Tour de Ski. Ginna Lindberg om årets utrikehändelser. Poliser beskjuts med fyrverkerier. Svensktoppens guldlista. Traditionellt vinterbad.

Mille Beckman från Telia: om hur digitaliseringen förändrar vårt sätt att arbeta och leva. Hur påverkar det arbetsplatsen? Bör HR vara mer engagerade i den digitala arbetsplatsen?

  Denna vecka (den 8–12 oktober 2018) pågår EffWeek i London. Det är en vecka då mätbar effekt av marknadskommunikation står i centrum. Höjdpunkten är en konferens där Les Binet och Peter Field presenterar sina senaste rön efter att ha studerat tusentals bidrag till Storbritanniens motsvarighet till 100-Wattaren. En del av rönen överraskar, som till exempel att reklam i traditionella medier har högre verkningsgrad (ger mer "bang for the buck") än digitala medier. Det berättar Mats Rönne som är på plats i London. Han har en hel del annat att berätta. Och det gör han i avsnitt 197 av Kntnt Radio. Lyssna nu! Läs mer på www.kntnt.se/18280. Musik: All Alone © Ivan Chew (CC BY 3.0) Musik: LastTrain © Tab (CC BY-NC-ND 3.0)

Följ med Tobias Svanelid till Covadonga i spanska Asturien, platsen för ett slag mellan kristna och muslimer för 1 300 år sedan som allt sedan 700-talet påverkat Spaniens historia på djupet. För 1 300 år sedan möttes kristna och muslimska trupper i ett blodigt slag bland Asturiens berg i norra Spanien. Tobias Svanelid åker till Covadonga, platsen för slaget för att ta reda på vad som egentligen hände här i början av 700-talet och vad platsen kommit att betyda för Spanien. Traditionellt räknas Covadonga som starten på Reconquistan, den kristna återerövringen av Spanien, och därför har platsen fått en central roll i spansk historieskrivning. Men hur historiker sett på Reconquistan, och på de många hundra år då kristna, muslimer och judar bodde sida vid sida på den iberiska halvön har varierat och ofta färgats av politiska hänsyn.

Mjölnaren Henry Ketola driver Stöpafors kvarn som ligger i Sunne i Värmland. Här rostar och maler han och kollegorna havre som blir till skrädmjöl. Ett traditionellt och unikt mjöl som blir allt mer efterfrågat. Hör om Henrys rätt krokiga väg till att bli mjölnare och vilken betydelse mjölpåsen har för försäljningen. 

Traditionellt fredagsavsnitt. Ikväll snackar vi om matcherna mot Beijing och Rijeka, Jordan vs Thern och annat kul som hänt kring Atlantic Cup. Dessutom pratar vi om IFK-tatueringar och om Gäddas huvudbonad.

I detta bonusavsnitt av Finansieringspoddens första säsong sänder vi live från Eget Företag-mässan i Älvsjö och går igenom olika finansieringsformer för dig som driver eller ska starta företag. Traditionellt sett så har banken varit den viktigaste finansieringskällan för nya företag men mycket håller på att ändras i och med digitaliseringen. Så kallade peer-to-peer-lending och crowdfunding är koncept som har vuxit kraftigt med åren och som skapat nya möjligheter för entreprenörer att skaffa pengar till sin idé. På scenen intervjuas Beatrice Rosenqvist från SEB; Sofie Lundström, vd för ToBorrow, den digitala marknadsplatsen för lån; och Robin Szekely, entreprenören bakom företaget Taskrunner.

Ulrika Welander, professor bioteknik, Linnéuniversitetet Biogas står för en försvinnande liten del av den svenska energimixen. Men eftersom den inte påverkar klimatet bedöms den som viktig för framtiden. Potentialen är också stor. Traditionellt sett har biogas mest utvunnits ur slam och matavfall. Ulrika Welander och hennes team forskar kring hur havsbaserade råvaror som alger och tång skulle kunna bilda biogas. Tekniken finns där, det handlar bara om att göra processen mer effektivt så att det blir lönsamt. Ulrika Welander är övertygad om att det går och berättar i samtalet vad som verkligen krävs. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Expressens diktatorsintervju har väckt känslor. Vi diskuterar hur bra tidningen hanterat de uppenbara fallgroparna. Larm efter larm publiceras om att vissa smärtstillande preparat ökar men den självklara förklaringen till varför utelämnas ofta. Och så gör vi ett nedslag i det nya medielandskapet där alla företag vill ha redaktioner. Vare sig de säljer hamburgare, försäkringar eller annonser. Lyckades Expressen undvika att bli diktatorns megafon?  Under pågående internationella konflikter får vi här i Sverige ofta läsa intervjuer med de som drabbas av den, exempelvis flyktingar som beskriver sin verklighet av det som pågår. Men det är sällan, av olika skäl, som journalister intervjuar den andra parten, de ansvariga för blodet, makthavarna. Förra veckan publicerade tidningen Expressen en intervju med Syriens president Bashar al Assad. Han är en diktator i krigets Syrien som under andra omständigheter säkert skulle ha dömts för grova krigsförbrytelser och brott mot mänskliga rättigheter. Den här intervjun har fått uppmärksamhet världen över, och flera svenska medier har särskilt vinklat på huvudnyheten om Assads påstående om att de ”farligaste IS-ledarna är skandinaver”. I det journalistiska uppdraget ingår att också intervjua diktatorer. Men hur gör man det utan att för den skull bli en megafon för en sannolik propagandaapparat och – hur lyckades Expressen med att undvika alla fallgropar? Reporter är Jonna Westin. Alarmistisk läkemedelsrapportering utelämnade logisk förklaring Läkemedel och hur vi använder dem är en vanlig nyhet men det är ingen enkel sak att rapportera om och ännu svårare blir det när det är siffror inblandade. Det finns många fallgropar att ramla i. Ett exempel på det handlar om att de allra starkaste smärtstillande preparaten och larmen om att användningen av dessa skulle ha ökat dramatiskt. En bild vi sett i artiklar och TV-reportage ett antal gånger det senaste året. Nu senast i en granskning av SVT Västmanland som sänts i veckan. Karin Hållsten har tittat på inslagen. Alla vill ha redaktioner - men är alla därmed publicister? De nya redaktionerna - de finns inte i medieföretag. I dag har allt fler företag och institutioner tagit till sig mediers arbetssätt och bildar sina egna redaktioner som arbetar i egna kanaler. De stora företagen kan på sina sajter och i sociala medier ha lika stor publik som vissa medieföretag. Traditionellt har skillnaden mellan en informationsavdelning på ett företag och en redaktion varit självklar. Den ena jobbar i publikens eller kanske till och med medborgarnas intresse. Den andra ska främja företages intresen. Men i vårt nya medielandskap börjar många roller att suddas ut. Tonchi Percan har gett sig ut på jakt för att se om även den här gränsen håller på att förändras i praktiken.

Ett lekfullt porträtt av Woody Allen där Mikael Timm och Lisa Bergström vandrar i hans miljöer och försöker få syn på den oerhört produktiva manusförfattaren, regissören, skådespelaren och musikern Woody Allen. Vem är han bortom rollfigurerna, finns han ens? Eller är det så att vi alla är Woody Allen? Häng med in i Allens värld och hör Woody Allen själv berätta i intervjuer och i sina filmer om barndomen, blixtsnabb förälskelse, döden och om filmen som den eviga tillflyktsorten undan livet. Våra bästa Allen-filmer: Enligt Mikael Timm Små och stora brott, (Crimes and misdemeanours)1989 Manhattan,  1979 En annan kvinna (Another woman), 1988, Midnatt i Paris (Midnight in Paris), 2011, Harry bit för bit (Deconstructing Harry), 1997 Enligt Lisa Bergström Annie Hall, 1977 Fruar och äkta män, (Husbands and Wifes) 1992 Manhattan , 1979 Zelig, 1983 Matchpoint, 2005 WOODYS KAKA 4 portioner Kommentar Det här en variant av skånsk äppelkaka som brukar serveras till Mårten Gås. Traditionellt görs den i gjutjärnspanna med höga kanter och handtag av järn (så att den kan ställas in i ungen) men det går lika bra att steka brödet i panna och sedan flytta över det till vanlig ugnsform. Vill Du vara säker på att disken blir enkel så kläd formen med bakpapper. Tillagningstid: 45 minuter Ingredienser: En kavring, inte så söt. 1 dl flytande margarin (praktiskt) eller 100 gram smör 5 stora matäpplen, t ex Belle Boscop, urkärnade, skalade och skurna i tunna skivor 1 dl (ca mörkt socker) 2 matskedar sirap 5 msk osötat äppelmos Malen kanel Vispgrädde vaniljsocker Tillagning Riv kavringen på grovt rivjärn eller med köksmaskin. Är kanterna på brödet hårda så skär bort dem och riv bara inkråmet. Skala, kärna ur och skiva äpplena nu så blir det inte så stressigt senare. Stek brödet i stekpanna. Det ska få färg så det behövs rikligt med matfett. Blanda i sockret under stekningen. Vänd brödet noga. När brödet börjar ta färg så droppa över sirapen och stek ytterligare ca 3 min. Brödet ska börja karamelliseras. Ta av innan brödsmulorna blir brända. Smörj en smord ugnsform noga eller klä formen med bakplåtspapper. Häll smulor så att botten täcks. Lägg äppelskivorna ovanpå. Strö mald kanel över. Lägg äppelmos över. Täck med ett lager smulor. Har Du mycket smulor och äpplen och formen är liten är det bara att göra ett lager till. Då kan tiden i ugnen behöva förlägnas med 5-10 minuter. Ställ in i ugnen på 185 grader och grädda kakan i 45 minuter. Ta ut när det luktar en aning bränt. Under tiden som kakan står i ugnen vispar Du upp lite grädde med vaniljsocker. Sedan är det bara att servera.

När Maj-Britts make oväntat gick bort i våras fick hon överta alla försäkringar som tidigare stått i makens namn. Men Försäkringsbolaget IF gjorde på kort tid en rad fel, samtidigt som Maj-Britt genomgick en sorgeprocess. Fel fakturor skickades ut, redan betalda belopp begärdes in flera gånger och en försäkring som paret betalat för i fjorton år påstods ha varit ogiltig under lika lång tid. Vad kunde IF gjort annorlunda och vad har ett företag för etiskt ansvar då en kund befinner sig i en sorgeprocess? Försäkringsbolaget IF svarar på frågor. Plånbokens studio besöks av Christofer Laurell, ekonomie dr vid Stockholms universitet, som ska prata om begreppet Demanding Brands. Traditionellt har konsumenten ställt stora krav på företagen, men i dag kan förhållandet lika gärna vara det omvända, att företagen ställer krav på sina kunder och kräver att de ska leva på ett visst sätt, eller utföra handlingar som till exempel gynnar klimatet eller samhället. Vi fördjupar oss också i frågan varför

Ett lekfullt porträtt av Woody Allen där Mikael Timm och Lisa Bergström vandrar i hans miljöer och försöker få syn på den oerhört produktiva manusförfattaren, regissören, skådespelaren och musikern Woody Allen. Vem är han bortom rollfigurerna, finns han ens? Eller är det så att vi alla är Woody Allen? Häng med in i Allens värld och hör Woody Allen själv berätta i intervjuer och i sina filmer om barndomen, blixtsnabb förälskelse, döden och om filmen som den eviga tillflyktsorten undan livet. Våra bästa Allen-filmer: Enligt Mikael Timm Små och stora brott, (Crimes and misdemeanours)1989 Manhattan, 1979 En annan kvinna (Another woman), 1988, Midnatt i Paris (Midnight in Paris), 2011, Harry bit för bit (Deconstructing Harry), 1997 Enligt Lisa Bergström Annie Hall, 1977 Fruar och äkta män, (Husbands and Wifes) 1992 Manhattan , 1979 Zelig, 1983 Matchpoint, 2005 WOODYS KAKA 4 portioner Kommentar Det här en variant av skånsk äppelkaka som brukar serveras till Mårten Gås. Traditionellt görs den i gjutjärnspanna med höga kanter och handtag av järn (så att den kan ställas in i ungen) men det går lika bra att steka brödet i panna och sedan flytta över det till vanlig ugnsform. Vill Du vara säker på att disken blir enkel så kläd formen med bakpapper. Tillagningstid: 45 minuter Ingredienser: En kavring, inte så söt. 1 dl flytande margarin (praktiskt) eller 100 gram smör 5 stora matäpplen, t ex Belle Boscop, urkärnade, skalade och skurna i tunna skivor 1 dl (ca mörkt socker) 2 matskedar sirap 5 msk osötat äppelmos Malen kanel Vispgrädde vaniljsocker Tillagning Riv kavringen på grovt rivjärn eller med köksmaskin. Är kanterna på brödet hårda så skär bort dem och riv bara inkråmet. Skala, kärna ur och skiva äpplena nu så blir det inte så stressigt senare. Stek brödet i stekpanna. Det ska få färg så det behövs rikligt med matfett. Blanda i sockret under stekningen. Vänd brödet noga. När brödet börjar ta färg så droppa över sirapen och stek ytterligare ca 3 min. Brödet ska börja karamelliseras. Ta av innan brödsmulorna blir brända. Smörj en smord ugnsform noga eller klä formen med bakplåtspapper. Häll smulor så att botten täcks. Lägg äppelskivorna ovanpå. Strö mald kanel över. Lägg äppelmos över. Täck med ett lager smulor. Har Du mycket smulor och äpplen och formen är liten är det bara att göra ett lager till. Då kan tiden i ugnen behöva förlägnas med 5-10 minuter. Ställ in i ugnen på 185 grader och grädda kakan i 45 minuter. Ta ut när det luktar en aning bränt. Under tiden som kakan står i ugnen vispar Du upp lite grädde med vaniljsocker. Sedan är det bara att servera.

Pärlors popularitet har skiftat under åren, liksom priset på dem. I veckans STIL dyker vi ned i pärlornas skimrande och glimrande historia, inte minst inom modet. Till våren och sommaren bubblar det nämligen av undervattensinfluenser bland modehusen som verkar ha varit på en gemensam havsutflykt. Under modehuset Chanels visning av årets vår- och sommarmode uppträdde till och med sångerskan Florence Welch i ett pärlemorskimrande snäckskal. Men så har förstås just Chanel ett speciellt förhållande till just pärlor. ”Med en svart tröja och tio rader med pärlor revolutionerade Coco Chanel modet”, som hennes kollega Christian Dior uttryckte saken. Genom att blanda äkta pärlor med konstgjorda – och använda pärlor till vardags och på dagtid – ju fler desto bättre – bröt Coco Chanel mot dåtidens konventioner, och fick därmed pärlor att framstå som något modernt, trendigt och tillgängligt för alla, inte bara de rika. Men hon var långt ifrån först med att popularisera pärlor. I programmet berättar vi mer om hur pärlorna guppat på tidens trendvågor, ända från den egyptiska drottning Kleopatras överdådiga dagar till det sena 1900-talets prydligt korrekta look, då mest fina flickor och äldre damer bar pärlor kring halsen. Idag är i princip alla pärlor på marknaden odlade, men till en början fångades de i havet under stor möda. Att arbeta som pärlfiskare ansågs länge som ett av världens farligaste yrken. Många miste sina liv i jakt på de åtråvärda skatterna från havets botten. Det avskräckte emellertid inte Kent Sjögren från att resa till Australiens västkust på 1950-talet för att söka lyckan som pärlfiskare. Honom har vi mött för att få höra hans historia. Vi har även pratat med Ted von Proschwitz, som är intendent på Naturhistoriska museet i Göteborg, som berättar om att man även i Sverige har försökt sig på att fiska pärlor. Ja, Carl von Linné försökte till och med att odla pärlor, men ansåg det inte vara värt besväret. Bättre gick det för japanen Kokichi Mikimoto, vars odlade pärlor revolutionerade hela pärlindustrin. I programmet tar vi även en titt på ett annat material som till en början mest återfanns under vatten – neopren. Ett vattentätt tyg som mest användes till dykardräkter innan det började dyka (förlåt) upp inom modet. Och så har vi varit i Malmö och mött den omtalade designduon Altewei.Saome, bestående av Randa Saome och Nathalia Alterwai. De har gjort sig kända för sina välskräddade plagg med många fina och genomarbetade detaljer, inte sällan avancerade broderier och pärlarbeten. Veckans gäst är Natasja Gaudy, juvelerare.

Biståndsminister Gunilla Carlsson hanterar en biståndsbudget på över 30 miljarder kronor. Ändå är det ganska lite debatt om biståndspolitiken. Kanske för att Moderaterna leder regeringen. Traditionellt är det ju just i Gunilla Carlssons eget parti Moderaterna som mycket av kritiken mot utvecklingssamarbetet har hörts. Själv har Carlsson försökt ta på sig den dubbla rollen; Att både förvalta biståndet och vara kritisk mot innehållet. Därmed har hon också dragit på sig eld från många som stöder och arbetar med bistånd. Gunilla Carlsson intervjuades av Tomas Ramberg.

Justitieminister Beatrice Ask har nu ansvarat för brottsbekämpningen i ett halvt decennium. Så länge har ingen moderat justititeminister suttit förut. Traditionellt har brott och straff varit en av moderaternas starkaste frågor. Och i narkotikapolitiken har moderaterna varit dom främsta tillskyndarna av den hårda svenska linjen. Samtidigt tyder jämförelser med andra länder på att den svenska nolltoleranspolitiken mot knark inte lyckats bättre än andra mer liberala system. Beatrice Ask intervjuas av Tomas Ramberg.

Traditionellt filosoferande kan beskrivas som att filosofen sitter still i en fåtölj i sitt elfenbenstorn och tänker så det knakar. I analogi med den bilden har det nya forskningsprogrammet experimentell filosofi kallats "the burning armchair" - den brinnande fåtöljen. Joshua Knobe, en av den experimentella filosofins förgrundsgestalter, gillar egentligen inte den drastiska bilden. Han vill helst se att empirin och den logiska analysen går hand i hand. Men frågan är: Kan man filosofera med experiment? Joshua Knobe är professor i filosofi och kognitionsvetenskap vid Yale-universitetet i Connecticut. Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist har intervjuat honom i hans hem i Brooklyn, New York, och utifrån den intervjun samtalar Lars Mogensen med Ingar Brinck, professor i filosofi vid Lunds universitet, Fredrik Björklund, forskare vid institutionen för psykologi, Lunds universitet och Gunnar Björnsson, filosof vid Linköpings universitet. Här kan du titta på en video som förklarar en känd studie i Experimentell Filosofi.

I veckan drar den kontroversiella rättegången mot politikern Geert Wilders igång igen i Nederländerna. Geert Wilders har fått mycket uppmärksamhet för sina hårda angrepp på islam och muslimer. Kritikerna menar att Geert Wilders uttalanden bör ses som ett hatbrott som lett till en ökad diskriminering av muslimer medan försvaret talar om yttrandefrihet. Själv har Geert Wilders inte backat från sina uttalanden utan tvärtom velat gå vidare och göra en uppföljare till sin kontroversiella film Fitna. Del två ska avslöja profeten Muhammeds "barbariska, mordiska och mentalsjuka beteende". Hur reagerar holländska muslimer på Wilders återkommande attacker och vad blir deras strategier för att möta hans antimuslimska parti PVV som fått sådan framgång i de holländska valen? Hör lokalpolitikern Adeel Mahmood som möter PVV i kommunfullmäktige i Haag och kvinnoaktivisten Leyla Cakir som svarat Wilders med en provocerande affischkampanj. Åsa Furuhagen Vestergren besöker Nederländerna. Lyssna på ett reportage från Studio Ett den 13 april där Leyla Cakir och Adeel Mahmood berättar om sina reaktioner på rättegången mot Geert Wilders: Varför tar Islamiska förbundet och dess ordförande Omar Mustafa inte avstånd från antisemitism? Det undrar Willy Silberstein, ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism, i en debatt på Newsmill som har föranletts av att egyptierna Ragheb al-Serjany och Salah Sultan inbjudits att tala vid en islamisk konferens i Stockholm i december 2010. Silberstein menar att de båda egyptierna har gjort sig kända för antisemitiska uttalanden. Omar Mustafa borde ta avstånd ifrån dessa. Istället talar han i allmänna ordalag om allas ansvar för att bekämpa rasism, skriver Silberstein. Hör Omar Mustafa och Willy Silberstein debattera i Människor och tros studio. I veckan meddelade hon vem som fått Nordiska rådets litteraturpris- ett pris hon själv fick 2003. Men hon är också aktuell med romanen " Den flödande lyckan". Eva Ströms nya bok har fått recencenterna att grubbla. Vad vill hon egentligen berätta ? Är det en kärlekshistoria eller en bok om behovet av någon sorts tro? Vad gör sekulariseringen med vår förmåga att ta till oss miraklet och vad betyder de citat från Bibeln,från sångtexter eller från Eva Ströms egen poesi som skjuts in i texten? Hör vilka ledtrådar Eva Ström själv vill ge i kvartsamtalet. Syrien styrs av en minoritet inom en minoritet. President Bashar al-Assad tillhör alawiterna, en liten etnisk och religös grupp som en del menar är ättlingar till korsfararna. Traditionellt har alawiterna varit undertryckta och fattiga i Syrien. Hur har de lyckas komma till makten? Och varför utövar de den så repressivt? Vart kan de pågående oroligheterna leda? Ingmar Karlsson, för detta diplomat, verksam många år i Syrien, idag forskare vid Centrum för Mellanösternstudier i Lund, intervjuas. Finland går till val på söndag. Väljarna vill diskutera grundtrygghet och åldringsvård, men politikerna diksuterar mest EU och skatter. Sannfinländarna tros göra ett starkt val. Partiet leds av Timo Soini, som till konfessionen är katolik. Han skördar framgångar med invandringskritik och EU-motstånd. Han har också gjort oklara uttalande om sin syn på aborter. "Men vad han än säger får han folk med sig" säger Olav S. Melin vid tankesmedjan Magma. Samma ska gäller inte kristdemokraterna. När partiledaren Päivi Räsänen i oktober 2010 uttalade sig mot homosexualitet begärde tusentals finländare utträde ur statskyrkan. Hör Olav S. Melins analys inför valet. Programledare: Tithi Hahn tithi.hahn@sr.se Producent: Sören Wibeck soren.wibeck@sr.se