Podcasts about rasbiologi

Krig och konflikter radikaliserar mångas sinnen. Rasbiologi har nu börjat diskuteras i Ukraina, vilket sällan leder till något konstruktivt, skriver den ryskkunnige läkaren Erik W Larsson. Inläsare: Magnus Thorén

2022 skulle det Svenska rasbiologiska institutet ha fyllt 100 år. Men som tur var avvecklades det 1958 och hade redan då ändrat inriktning på sin forskning. Vad var det egentligen för mylla som skapade rasbiologin och dess praktiska tillämpning: rashygienen? Hur hängde allt ihop med nazitysklands grymheter och var Svenska rasbiologiska institutet verkligen först i världen?Det reder vi ut i dagens avsnitt, tillsammans med författaren och kritikern Ola Larsmo. Han är aktuell med "Lektion 11 - En bok om rasbiologi". Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://www.defendukraine.org/donate Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anton, Simon och Albin pratar om olika saker. Det finns en massa bonusavsnitt för dig som donerar pengar till här podden på Patreon: https://www.patreon.com/specialisterna Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det extremt (skojar) efterlängtade avsnittet om kapten Cook! Dessutom en kort och tämligen grund självreflektion om vår oförmåga att bibehålla god stämning med människor utanför vårt äktenskap. Men det finns även mer i det här avsnittet. Vi lovar. Hopp in till oss! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ola Larsmo berättar utifrån sin bok "Lektion 11: En bok om rasbiologi" om rasbiologins historia ur ett svenskt perspektiv. Vad var exempelvis Rasbiologiska institutet i Uppsala? Vad är rashygien och hur fungerade stereliseringspolitiken? Och inte minst -- hur missbrukas historiken om rasbiologi politiskt i dagens propaganda? Ola Larsmo diskuterar med Henrik Arnstad. Ljudtekniker Per Juhlin, Beppo.Support this show http://supporter.acast.com/ensvensktiger. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad säger ditt utseende om dina inre egenskaper? Ingenting, är kanske det självklara svaret idag. Men för hundra år sedan konstruerades både vetenskaper och kameror på premissen att utsidan skvallrar om karaktären. Och hur fria är vi egentligen från den föreställningen idag? Det frågar sig författaren Boel Gerell i denna essä. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Men kolla, säger min vän och håller fram mobilen så att jag ska se ordentligt. Kolla på hans ögon, kolla blicken. Vad tycker du? Är den inte lite konstig? Mannen i mobilens Tinder-app står lutad mot en dörrkarm i något som skulle kunna vara ett badrum. Av armens vinkel att döma har han tagit bilden själv. Det är en selfie. Alltså jag vet inte, fortsätter min vän. Först tyckte jag att han var helt okej, men nu vad tycker du? Det är nåt med munnen också. Nåt spänt. Och jag kollar, böjer mig närmare och zoomar med pekfingret och tummen in i ansiktet tills bara flimrande pixlar återstår. Du, jag vet faktiskt inte. Han ser väl bra ut? Min vän drar åt sig mobilen och stirrar på skärmen under bister tystnad. Du tror inte att han är nån yxmördare då? Nä då. Varför skulle han vara det? Själv undrar jag snarare över varför mannen iscensatt sig själv i det skarpa och ganska missklädsamma ljuset i badrummet, men det säger jag inte. Hur skulle jag själv framstå på en dejtingsajt som Tinder eller Happy Pancake med bara ett par vinklar till mitt förfogande? Hur skulle mitt ansikte se ut uppförstorat till makroformat mellan tummen och pekfingret på ett cafébord mellan två vänner? Och vad säger egentligen en blick, en mun eller ett utseende överhuvudtaget om personligheten och egenskaperna hos en människa? 1921 togs initiativet till ett särskilt rasbiologiskt institut i Uppsala, som skulle undersöka just detta. Under ledning av rasbiologen Herman Lundborg mättes och dokumenterades utseendet hos 100 000 svenskar för att hitta de specifika fysiska dragen som förenade dem som ägnade sig åt alkoholism, brottslighet, sinnessjukdom och vanart som det hette den gången. Inte bara blicken och munnen utan också käkbenets form, längden på skallen och avståndet mellan ögonen sas ha betydelse för människors benägenhet att bete sig illa. Genom att särskilja de oönskade individerna skulle man kunna begränsa deras möjligheter att skaffa barn och på sikt göra sig av med alla dåliga människor. En människosyn som låg i tiden och som skulle få fasansfulla följder i 30- och 40-talets Europa. Och som långt efter andra världskrigets slut fick konsekvenser också i folkhemmets Sverige, där delar av befolkningen med den socialdemokratiska ledningens goda minne tvångssteriliserades för att inte föra sina så kallat undermåliga gener vidare. Bakom tanken om det speciella förbrytarutseendet och idén att somliga människor föds som brottslingar stod italienaren Cesare Lombroso som mot slutet av 1800-talet lanserade idén om att grovt kriminella i högre utsträckning än andra människor liknade apor. De hade sluttande panna, kraftigt käkparti, höga kindben och långa aplika armar. Fallenheten för att begå brott satt alltså i generna och var medfödd och kunde därför inte botas vare sig genom straff eller vård. Enda sättet att komma till rätta med brottsligheten var att utrota brottslingarna. Samtidigt gavs likheter mellan förbrytarna och de så kallade genierna, som också tillhörde undantagen och som i sin genialitet ansågs balansera på gränsen mellan briljans och galenskap. Båda grupperna hade enligt Lombrosos studier ovanligt stora hjärnor. Lombrosos idéer ansågs under sin tid nydanande och progressiva och inspirerade bland annat svenska författare som Selma Lagerlöf och August Strindberg. Strindberg odlade dessutom aktivt bilden av sig själv som ett motsägelsefullt och oberäkneligt geni, på en gång en övermänniska och en uppkomling, psykiskt labil och farlig för sina motståndare. Liksom Lombroso var Strindberg i hög grad upptagen av relationen mellan människors utseenden och deras inre egenskaper. I sina experiment använde han sig av den då nya och spirande fotokonsten som han ansåg hade kapacitet att utöver den rena dokumentationen upprätta en metafysisk kontakt med objektet. Tillsammans med fotografen Herman Anderson konstruerade han 1906 en kamera som han kallade Wunderkamera. Det stora formatet och avsaknaden av en optisk lins gjorde det möjligt för honom att ta bilder av ansikten i naturlig storlek och han föreställde sig att han i dem fångade inte bara motivets utseende utan också personens själ i något han kallade psykologiska porträtt. I dag går det inte längre an att hävda att en människas fysik är avgörande för hennes inre kvalitéer I den fotografiska bilden levde en dimension av människan kvar och enligt Strindberg kunde fortsatta telepatiska samtal föras, djupare och sannare än de som tagit plats i verkliga livet. På uppdrag av Strindberg hade Herman Anderson några år tidigare tagit ett fotografi i helfigur av författarens unga hustru Harriet Bosse. Också detta porträtt var i naturlig storlek och efter skilsmässan hade Strindberg bilden uppsatt bakom ett draperi i sin lägenhet. Exfrun hade kanske flytt sin kos och till råga på allt gift om sig med en annan, men fanns ändå i någon mening kvar hos Strindberg. Via telepatisk kontakt fortsatte deras turbulenta kärleksaffär, noga dokumenterad i författarens Ockulta dagboken. I dag går det inte längre an att hävda att en människas fysik är avgörande för hennes inre kvalitéer. På papperet finns det ingenting som ett förbrytarutseende eller en undfallande haka som tyder på svag karaktär eller en hög panna som signalerar ett utvecklat intellekt. Att mäta människors skallar ses som barbariskt och primitivt och vem behöver telepatiska kontakter med fotografier när vi med en enkel knapptryckning kan förmedla allsköns emojis och andra oumbärliga budskap till vem vi vill i smartphonens kontaktlista. Vi säger oss själva att vi inte dömer människor efter deras yttre, men i praktiken är vi mer än någonsin beroende av hur andra uppfattar våra ansikten. Och vi säger inte undermålig längre, men underkännandet ges ändå. Med ansiktets hjälp söker vi allt från bostad till arbete som livspartner. Med våra ansikten håller vi kontakten med vänner och bekanta och upprätthåller efter bästa förmåga illusionen om att vi lever goda liv, att vi är hälsosamma, framgångsrika och lyckliga. Även om vi inte vill erkänna det, är vi alla medvetna om de små detaljerna och dragen som i ett enda ögonkast kategoriserar människor vi möter efter klass och kompatibilitet med oss själva och vårt sammanhang. Numera handlar det inte så mycket om skallens form och käkens bredd som tandstatus, allmänt slitage, hållning och så förstås blicken. Förvissningen den andra utstrålar, om sin egen duglighet och självklarheten i att höra till. Och vi säger inte undermålig längre, men underkännandet ges ändå. I lägenheten som går till en annan, i ansökningar om jobb som aldrig leder till en intervju. I pekfingret som svajpar vänster för att det är något i mungipan som stör. Ser han inte liksom skev ut? Min vän betraktar Tindermannen som om hon liksom Strindberg förväntar sig att bilden ska ge henne ett svar. Du får väl skriva till honom och se hur han är. Nej, det behövs inte. Han går bort, tyvärr. Och det gör han verkligen, glider ut över mobilens rand med sitt sneda leende i badrumslampans sken. Bara för omedelbart ersättas av en ny man, med ett nytt ansikte, med nya ögon och en ny mun. Boel Gerell

Linus, Lif & Prästen -Sockerförsäljning i Krokom -Handikapp-parkering -Luftballong -Bilträff ala Project X -Lifs elefant -Rasbiologi med Lif -och mycket annat! Patreon: https://www.patreon.com/tappadsombarn Facebookgruppen: www.facebook.com/groups/tappadsombarnpodcast/ Instagram: @tappadsombarnpodcast Youtube: "Tappad som barn" Twitch: "TappadSomBarnPodcast" Podcast: "Life of SWK" Blev du tappad som barn? TSB-KLÄDER FINNS I VÅR WEBSHOP! www.tappadsombarn.se

Vi är tillbaka, på den tredje karantänveckan återuppståndna. Det blir svensk politik-special med extra fokus på diskussionen om mäns våld mot kvinnor. Även migrationsuppgörelsen, Liberalernas sidbyte och Covid hinns med.

Lyssna på hela avsnittet här: https://www.svegot.se/2020/08/21/sverige-vaknar-21-augusti-2020/

Veckans avsnitt bjuder på tre rutinerade rävar i sammanhanget! Elinor Svensson, Johannes Finnlaugsson och Elvira Lander gör alla storstilad comeback. Frågorna tvingar in oss i rasbiologins glömda värld och Elviras PK-radar blir fullständigt överhettad. Vi spekulerar kring människoraser och brittiska kolonier. Trots detta bjuds det på hembakat bröd och allmänt gemytlig stämning.

Idag pratar Dilan, Moa och Isak om bäret som ska rädda bilden av Sverige, Girjasrättegången och Malmö som Sveriges Kapstaden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Dilan Apak, Moa Lundqvist, Isak JanssonProducent: Rickard Nerbe

Idag pratar Dilan, Moa och Isak om bäret som ska rädda bilden av Sverige, Girjasrättegången och Malmö som Sveriges Kapstaden. Medverkande: Dilan Apak, Moa Lundqvist, Isak Jansson Producent: Rickard Nerbe

FÖRFATTARE. Författaren och filmaren Maja Hagerman talar i sitt Sommarprogram om ansikten och rasbiologi. Ett ämne som engagerat henne de senaste 20 åren. Författaren och filmaren Maja Hagerman pratar om vår utseendefixering och vårt gemensamma arv. Hon har under lång tid studerat ansikten och ålderstecken i ansiktet går inte att dölja på samma sätt som en kropp, som kan vara vältränad.Om Maja HagermanNominerades till Augustpriset för boken Käraste Herman. Rasbiologen Herman Lundborgs gåta, om ledaren för Statens Institut för Rasbiologi 19221935. Har skrivit sex fackböcker om svensk historia och producerat flera tv-dokumentärer, bland annat Hur gör man för att rädda ett folk?, Germaner och Den heliga Birgitta.Fantiserar gärna om att flyga, sväva runt och se sig omkring.Maja Hagerman har varit Sommarvärd 1997.Producent: Elin Claeson Hirschfeldt

I denna podd svävar vi återigen ut i filosofins tecken. Är vi bara våra handlingar? Micke pratar också om det man inte får göra och Simon knäcker en hjärtekrossad stackare..

Möt Anna Lihammer, aktuell med historiedeckaren Än skyddar natten, och hör om hur kronprinsessan Margareta revolutionerade kungabegravningarna i Sverige. Anna Lihammer utsågs till 2014 års bästa deckardebutant och nu är hon aktuell med andra delen i sin serie om det mörka svenska 1930-talet. Historier som kretsar kring decenniets totalitära ideologier och klassmotsättningar. Tobias Svanelid träffar henne i ett samtal om naziarkeologer, hällristningar, polissystrar och historiedeckarvurm. Dessutom avslutar Lena Rangström serien om de svenska kungabegravningarnas historia genom att berätta om kronprinsessan Margareta, som med sin död och begravning 1920 kom att revolutionera de svenska begravningstraditionerna. Programledare är Tobias Svanelid.

I det andra avsnittet på vår 1900-tals exposé går vi in på det decennium som ofta markerar insteget till moderniteten, 1910-talet. Världen var i gungning och revolutionerna avlöste varandra. Vi tar ett steg tillbaka från världsscenen och pratar med Martin Ericsson om grunderna för den svenska socialpolitiken och hur man formar en medborgare!